Språksociologi -

“Jag är en språklig kameleont”

 Hur ska ni examineras?
- Er uppgift är att hålla ett argumenterande tal kring en fördjupning av
valfri lekt
- Ni ska använda er av ett presentationstekniskt hjälpmedel, förslagsvis
Powerpoint
- Talet ska vara 3-4 minuter långt
- Förberedelser sker v. 4
- Presentation hålls onsdag och fredag v. 5 i halvklass
 Ta ställning!
1. Svenska är ett vackert språk.
2. Man blir ofta bedömd i hur man pratar.
3. Jag pratar alltid på samma sätt, oavsett med vem jag pratar.
4. Slangord är bra och användbara.
5. Alla människor, oavsett ålder, använder slang.
6. Jag talar dialekt.
7. Jag är stolt över min dialekt.
8. Språk är makt.
9. Killar och tjejer pratar på samma sätt.
10. Jag dras till människor som pratar på liknande sätt som mig.
 Vad är språksociologi?
Språksociologi = Studerandet av språklig variation,
skiftandet (medvetet eller omedvetet) av språkbruk
beroende på kommunikationssituation och sammanhang

Under det här momentet kommer vi att studera hur språket

förändras i olika sammanhang och vad det har för
betydelse.
 Vad ska vi göra?
1. Gå igenom massa olika -lekter
2. Flerspråkighet och kodväxling
3. Varför pratar vi på olika sätt?
4. Språkets schibbolet-funktion
5. Normer och prestige
6. Informellt och formellt språk
7. Slang
8. Svordomar
9. Icke-verbal kommunikation
10. LÄRA OSS! HA KUL! SKRATTA! (Här kan ni applådera).
Idiolekt
I Sverige finns det 10,4 miljoner idiolekter. Vad är en idiolekt?

“En människas eget unika språkbruk”. (Einarsson, Språksociologi, 2009 [2:a upplagan]).
Robert Gustavsson förklarar för oss…
https://www.youtube.com/watch?v=t3mLGtOSPGE&t=2s
 Dialekter

● När man delar in dialekter utgår man från språkliga variabler:

● Fonologiska – Har med språkljud att göra
t.ex. ”skorrande” r-ljud
● Morfologiska – Har med ordböjning att göra
t.ex. ”två äpple” eller ”två äpplen”
● Lexikala – Har med ordförråd att göra, vilka ord vi använder
● Syntaktiska – Hur vi sätter ihop ord till meningar
t.ex. ”vi blev rädd” eller ”vi blev rädda”
 Dialekter
• Vår dialekt påverkar hur vi uttalar ord, men också
vilken betydelse vi ger ord. Alla ord betyder alltså
inte samma sak på alla dialekter.

• Ett exempel är ordet göra, som i Västsverige kan

uttalas med hårt g och då betyda att man gnider in
snö i ansiktet på någon, alltså det man annars kallar
mula. I Göteborgsområdet kan dessutom göra vara
ett substantiv som betyder gegga eller kladd.

• Generellt har dialekterna lägre status än rikssvenska,

trots att de har funnits mycket längre än
rikssvenskan, som kom först på 1600-talet.

• Man brukar dela in svenskans dialekter i sex

områden:
 Varför jämnas dialekterna ut?

• Vi har flyttat från landsbygd till stad, det som kallas för
urbanisering.

• När vi går i skolan och ska skriva och prata är det ”riksspråket” vi
möter, detta gäller även i media, typ TV och radio.

• På senare år har dialekterna börjat få plats i media och ökat i

popularitet.
 Sociolekter

• En slags social dialekt som bland annat utgår

från utbildning, yrke och social bakgrund.

• Även här påverkar vårt språk hur vi uppfattas

av andra.

• I vissa situationer finns det ”regler” för hur vi

ska använda språket och här kan det uppstå
missförstånd eller störningar i
kommunikationen om ”reglerna” inte följs.
 Flerspråkighet
- Många människor i dagens Sverige är flerspråkiga. Många talar svenska i
skolan/jobbet men ett annat språk hemma.
- Skillnad på andraspråk och främmande språk.
- Många svenskar är duktiga på engelska, men det innebär inte att de
betraktas som flerspråkiga.
- Det är andra aspekter som är viktiga, nämligen hur man har lärt sig
språket och hur intimt det andra språket är förknippat med ens identitet
och kultur.
 Kodväxling
- Att vara flerspråkig innebär att man behärskar flera språk, men inte
nödvändigtvis på samma sätt. Ofta är språkbruket är kontextbundet, dvs.
ett språk hemma och ett i skolan.
- Flerspråkiga som samtalar med varandra kodväxlar ofta.

- Papá, kan du ge mig hundra spänn para ir al cine?

- Are you on your way to Ica? Please, buy some knäckebröd.
 Fördelar med att vara flerspråkig
Man kan också se en individs alla språk som en helhet och inte fokusera på om
hen är två- eller trespråkig eller hur personen kodväxlar. Detta kallas för
trannsspråkande.
- Språkutveckling och nya ämneskunskaper gynnas när man kan prata,
anteckna och läsa på det språk som fungerar bäst just då.
- Forskning visar att elever som har tillgång till flera språk har ett bättre
arbetsminne och mer flexibla.
- De kan utföra fler uppgifter samtidigt än en elev som är enspråkig.
- Det är också lättare att lära sig ännu ett språk om man redan behärskar
flera andra.
- Enorm tillgång för samhället.
 Kronolekt
• En typ av sociolekt kallas
kronolekt och handlar om hur
ålder påverkar språket.

• Vi vet att gamla och unga inte

pratar på samma sätt, och vi vet
också att det lätt blir pinsamt om
äldre försöker prata som unga.

• Förändras med generationer och är

alltså inte statiskt.
Varför pratar vi på olika sätt?
- Oavsett om vi vill eller inte, avslöjar vårt sätt att tala både vilka vi är och kanske
också vilka vi vill vara.
- Språket är en viktig del av vår identitet.
- Men språket avslöjar också vilka grupper vi tillhör i samhället.
- På samma sätt kan vi med hjälp av språket markera att vi inte tillhör andra grupper.
- Exempel ->
Språkets schibbolet-funktion
- De språkliga skillnader som kan avslöja vår grupptillhörighet kallas
schibbolet-funktion.
- Ordet schibbolet kommer från en bibeltext som handlar om hur man använde uttalet
av sje-ljudet, för att skilja vän från fiende.
- De som uttalade ljudet fel dödades.
Språkets schibbolet-funktion: Bakgrund
Två grupper med närbesläktade dialekter, gileaditerna och efraimiterna, låg i strid med varandra. Gileaditerna ägde
rätten att passera floden Jordan och tillät bara de egna att gå över:

Jefta samlade alla män i Gilead och gick till anfall mot efraimiterna. Männen från Gilead besegrade efraimiterna,
som brukade säga: “Ni är bara flyktingar från Efraim, ni gileaditer, hälften Efraim, hälften Manasse”. Gileaditernan
spärrade vadställena över Jordan för efraimiterna, och när någon av de flyende efraimiterna ville gå över floden
frågade gileaditerna: “Är du efraimit?” Om han svarade nej sade de “Säg schibbolet!” Om han då sade “sibbolet”,
därför att han inte kunde uttala ordet rätt, grep de honom och högg ner honom vid vadstället. Vid detta tillfälle
stupade 42 000 efraimiter.

Domarboken 12:4-6
Diskussionsfrågor - EPA
1. Varför blir det tokigt när vuxna pratar ungdomsspråk?
2. Är ungdomsspråket konstant, eller kan det förändras över tiden?
3. Talar du själv ungdomsspråk? Isåfall, exemplifiera med hjälp av en mening.
4. Är ungdomsspråk bra eller dåligt? Motivera!
En gåta

Far och son är ute och kör bil i ett fruktansvärt regnväder. Det är natt och
plötsligt kör de av vägen. Bilen krockar med ett träd och pappan avlider
direkt. Sonen körs i ilfart i ambulans till närmaste sjukhus. Men, när
sonen rullas in i operationssalen utbrister kirurgen: ”Herregud, det är min
son!”. Hur förklarar du det?
 Sexolekt
• En annan typ av sociolekt kallas för sexolekt
och handlar om skillnader mellan hur män och
kvinnor pratar, om det verkligen finns några?

• Det är inte så att vi föds med ett visst sätt att

prata, detta är snarare socialt betingat, något vi
lär oss och uppfostras till utifrån de
förväntningar som finns på oss i samhället.

• Två socialisationsprocesser

• I takt med att samhällets förväntningar på vad

som är kvinnligt och manligt förändras,
förändras även vårt sätt att prata på.

• Man tror att det kommer att jämnas ut och har

sett att för 40 år sen pratade kvinnor i ett
Normer och prestige
- Språket påverkas också av normer, de uttalade och outtalade regler som bestämmer
vad som är “det rätta språket”. Vem avgör då vilket språk som är “det rätta språket”?
- I ett språk som svenska finns det en lång tradition av hur man skriver och talar
korrekt. Den svenskan lärs ut i skolan, talas ofta av människor med stort inflytande
och hörs i alla massmedier. Detta kallas för standardspråk eller standardnorm.
- Detta kallas för öppen prestige. Det betyder att alla språkbrukare erkänner och är
medvetna om att den har hög status.
Normer och prestige
- Språkformer som generellt anses ha lågt anseende, till exempel dialekt, slang eller
svordomar, kan ha hög prestige inom vissa grupper.
- Språket förknippas med de attraktiva egenskaper som styrka och tuffhet, vilket ger en
annan sorts status än den som finns i standardspråket.
- Inom språksociologin kallas det här för omvänd prestige.
- Den pubertala tonåringen fortsätter därför att svära eller använda slang trots att
vuxengenerationen försöker få honom eller henne att låta bli.
Informellt språk
- Alla som kan ett språk har tillgång till ett informellt sätt att använda språket.
- Kan du ge något exempel på när du talar informellt?
- Det är personligt och oplanerat “språk”.

“Jag åkte ner till Öland på lovet. Det är sjukt fint där med stränderna vid Böda. Vi
badade varenda dag, typ, och det va väldigt chill. Bästa stället att va på!”
Formellt språk

- I andra mer offentliga sammanhang, som i skolan och övriga samhället, är språkets
uppgift en annan.
- Det formella språket är en stil som används när vi behöver förklara, utreda, redogöra
eller argumentera för olika saker. Ämnena är mer allmängiltiga och stilen måste
därför vara mer formell och saklig.

“Öland är Sveriges näst största ö och förbinds med fastlandet med Ölandsbron. Böda, i den
nordöstra delen av Öland, är känt för sina långa vita sandstränder. På somrarna lockar de
många turister som vill njuta av sol och bad”.
 Fint och fult språk

• Vi tycker att vissa ord eller språkljud är fula,

för att vi ger dem de värderingarna.

• Ofta tycker vi att ”de andras”, alltså den

sociala grupp vi själva ej tillhör, språk är fult.

• Unga och gamla har olika uppfattningar kring

vad som är fint och fult. Detta förändras också
över tid, det som är fult idag kan ses som fint i
framtiden, men också tvärtom.

• Exempelvis var det ju förr i tiden fult att säga

”kille” eller ”tjej” och att använda ”du”
istället för ”ni” till någon.
• Slangord är något som hela tiden Slang
förändras och som också
kännetecknas av en kort hållbarhet.
Det är ju exempelvis inte så coolt att
använda gammal slang idag, typ
”bautastor”.

• Slang förknippas generellt med

ungdomar och används för att skapa
gemenskap i den egna gruppen,
samtidigt som man utesluter ”de
andra”.

• Om ett slanguttryck får spridning så

blir det antingen ”ute” och slutar
användas, eller så blir det
standardiserat och en del av det
”vanliga” språket, typ ”tjej”.
 Hur bildas slang?

● Slang kan bildas på olika sätt. Det kan komma från

engelskan, typ tajt, fejka, dissa.

● Det kan utvecklas från kortformer av ord, typ toa,

deppig, cigg. Vi kan också få slangord från dialekter,
typ kuta eller strula.

● Vi kan också göra ljudförvrängningar och få ord som

firre och flarra.

● Eller så kan ett ord få ändrad betydelse i sin slangform:

typ att något är fett eller att något suger.
 Svordomar
● Många av våra svordomar har ett religiöst
ursprung, men idag har det blivit allt vanligare
med könsrelaterade svordomar.

● Svordomar ses generellt som något fult, men

forskning visar faktiskt att om man svär ”på rätt
sätt” kan det hjälpa till vid smärtlindring.

● Tänk att du slår i foten i byrån på morgonen, då

kan en liten svordom vetenskapligt bevisat hjälpa
till att dämpa smärtan.
 Icke-verbal kommunikation
- Är det bara ord som spelar roll när vi pratar?
- Med röst, kroppsspråk, ansiktsuttryck och ögonkontakt berättar vi en hel
del om våra tankar och uppfattningar.
- Många icke-verbala uttryck är omedvetna och okontrollerbara.
- Det är dock jätteviktigt i t.ex. muntliga presentationer.
- Exempelvis: Att titta publiken i ögonen