Lärande Och Inflytande På Riktigt När Olikheten Är Normen - Rapport Av SIS-medel 2014, Mölndal

P vg mot systematisk skolutveckling
Ett utvecklingsarbete i mtet mellan praktik och forskning

dr utgngspunkten r de professionellas lrande
med eleven som vgvisare
Skolfrvaltningen i Mlndals Stad

Std- och Utvecklingsenheten
December 2014
http://www.skolutvecklingmolndal.net
Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se


Innehllsfrteckning
1 Sammanfattning ............................................................................................................. 4
Inledning om rapporten ....................................................................................................................................................... 6
2 Bakgrund ....................................................................................................................... 7
Olikheten r normen ............................................................................................................................................................. 8
Lrande och inflytande p riktigt ..................................................................................................................................... 9
Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen tv projekt blir ett .......................................... 10
Syfte och mlomrden ...................................................................................................................................................... 11
Mlgrupp ............................................................................................................................................................................... 12
Medverkande enheter ........................................................................................................................................................ 12
3. Genomfrande och resultat ......................................................................................... 13
Agil projektledning ............................................................................................................................................................ 13
Paraplyidn en visualisering i syfte att skapa frstelse fr projektet .......................................................... 14
Insatser och vergripande projektorganisation ......................................................................................................... 15
Uppstarten p de tio medverkande enheterna under frsta halvret ............................................................. 20
Frsta gemensamma seminariet ................................................................................................................................... 20
Uppstart p respektive enhet med all personal ...................................................................................................... 20
Sammanfattning av innehllet under frsta halvret ........................................................................................... 22
Sammanfattning av innehllet under andra halvret ........................................................................................... 23
Genomfrande och resultat i relation till ml ett och tv? .................................................................................... 24
vergripande kommunikationsstrategi ...................................................................................................................... 24
Kollegialt lrande och processledarutbildning central insats ...................................................................... 26
Kollegialt lrande och chefsmten central insats .............................................................................................. 28
Resultat utifrn enheternas berttelser i relation till ml ett och tv ............................................................ 30
Olika roller i frndringsarbetet .................................................................................................................................. 35
Sammanfattning .................................................................................................................................................................. 36
Genomfrande och resultat i relation till ml tre? ................................................................................................... 37
Resultat utifrn enheternas berttelser i relation till ml tre ........................................................................... 37
Genomfrande och resultat i relation till ml fyra? ................................................................................................ 41
Resultat utifrn enheternas berttelser i relation till ml fyra, barn- och elevinflytande ..................... 41
Genomfrande och resultat i relation till ml fem? ................................................................................................. 44
Spridning av lrdomar genom film, bild och text i sociala medier ................................................................. 44
Resultat utifrn enheternas berttelser i relation till ml fem .......................................................................... 45
Spridning av lrdomar genom skolutvecklingsmssa .......................................................................................... 46
Spridning av lrdomar genom mten inom och mellan enheter samt utanfr kommunen .................... 46
4 Analys och tolkning ...................................................................................................... 47
Likheter och skillnader i frndringsarbetet .............................................................................................................. 47
Analys och tolkning i relation till ml ett och tv? ................................................................................................. 51
Analys och tolkning i relation till ml tre? ................................................................................................................. 54
Analys och tolkning i relation till ml fyra? .............................................................................................................. 58
Barn- och elevinflytande .................................................................................................................................................. 58
Analys och tolkning i relation till ml fem? .............................................................................................................. 60
5 Lrdomar och diskussion ............................................................................................. 62
Kontakter ........................................................................................................................ 66
Bilaga 1 ........................................................................................................................... 67
Bilaga 2 ........................................................................................................................... 68

1 Sammanfattning
Under r 2014 har Mlndals Skolfrvaltning frdjupat samarbetet med Specialpedagogiska
skolmyndigheten, Skolverket och Gteborgs Universitet i syfte att ta ett helhetsgrepp om
systematisk och hllbar skolutveckling, strka kopplingen mellan forskning och beprvad
erfarenhet samt skapa en likvrdig och tillgnglig lrmilj, dr alla elever kan vara delaktiga i
lrandet och gemenskapen.
Utvecklingsarbetet tar avstamp i vardagsverkligheten i fyra frskolor, tre lg- och
mellanstadieskolor och tre hgstadieskolor.
Det r tv projekt som har sammanfltats bde till innehll och namn.
Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen.
Olikheten r normen str fr att Alla skall med i en frskola/skola fr alla. Det r d
avgrande om vi frstr varandras olika behov bde vad det gller kommunikation och
lrande s att olikheter blir mjligheter.
Projektet har haft fem vergripande mlomrden med tydliga ledstjrnor inom vilka enheterna
har ringat in utmaningar utifrn lokala behov. Ledstjrnorna r: systematiskt kvalitetsarbete,
IKT, agilt frhllningsstt, samverkan, likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet.
Utgngpunkten med lokala intitiativ till frndringsarbete har frmjat den egna motivationen
och drivkraften och arbetet har haft en gemensam riktning mot styrdokument,
Skolfrvaltningens mlbild och vision.
Frndringsarbete tar tid och gr igenom olika faser vilket analysen avser att visa.
Gemensamt fr enheterna r att initieringsfasen har handlat om att utveckla gemensam
frstelse av enheternas respektive fokusomrde och projektets vergripande syfte.
Ytterligare har man gjort lgesbedmningar (nulge), ringat in utmaningar, stllt sig frgor
och brjat formulera ml osv. Samtidigt har organisering och kollegialt lrande utvecklats.
Enheterna har ftt kontinuerligt std och utmaning av den centrala enheten Std- och
Utvecklingsenheten samt av forskare. Mnga delar knslan av att det r nu efter ett r som det
brjar p allvar.
Fr att f fart p utvecklingen krvs att enheternas frndringsinitiativ landar i en kollektiv
arbetsorganisation med gemensam riktning, vilket hller p att byggas upp. Det r hr det
kollegiala lrandet och pedagogisk dokumentation kommer in fr att verbrygga gapet
mellan ml- och resultatarbete och den praktiska vardagen/undervisningen/arbetet med barn
och elever. Det kollektiva lrandet har ven omfattats av att barn/elever har lyssnats in i syfte
att frmja inkluderande lrmiljer dr centrala omrden och begrepp r likvrdighet,
tillgnglighet (fysisk, pedagogisk social) och delaktighet. Det kollegiala lrandet r en
frutsttning fr utvecklingen av lrmiljerna och i arbetet har multimedial produktion och
reflektion frmjat lrandet.
Digitala verktyg har anvnds relativt genomgende av deltagande enheter. Det har inte alltid
varit i frgrunden under innevarande r utan fokusomrden har istllet utgtt frn andra
ledstjrnor i paraplyet. IKT har anvnts i barn- och elevgrupper, som ett verktyg fr
pedagogisk dokumentation.

Projektet ger exempel p att barn och elever fr mta lrsituationer dr teori och praktik vvs
samman och dr varierade och formativa/sprkutvecklande/inkluderande arbetsstt och
arbetsformer anvnds inom samma aktivitet.
Att IKT inte har lyfts fram som fokusomrde verallt kan enligt forskare i projektet tolkas
som att IKT brjar bli en integrerad del i verksamheten.
Det finns ven exempel p enheter som lyfter fram organisation och strukturer som en
frutsttning fr att mta barn- och elevers olikheter i lrande vilket redovisas i rapporten.
Effekter kan utlsas inom identifierade utvecklingsomrden t.ex. att frmja likvrdighet inom
och mellan enheter, tillgngliga lrmiljer, kollegialt lrande, systematiskt kvalitetsarbete,
praktik och teori och IKT.
Under ret har en Elevhlsoplan har antagits i Skolfrvaltningen och den gemensamma
riktningen kommer att strkas ytterligare i och med en handlingsplan som hller p att
utarbetas.
Utver denna rapport har varje enhet beskrivit sin utvecklingsresa. Rapporterna kommer att
publiceras p webbsidan
http://www.skolutvecklingmolndal.net .
P webbsidan finns ocks arbetet dokumenterat i text, bild och film samt en tidslinje.
Taggar: delaktighet, lrande och inflytande, systematisk skolutveckling, pedagogisk digital
kompetens, olikheten r normen, tillgnglighet, likvrdighet, IKT, samverkan, kollegialt
lrande, teori och praktik, agil projektledning, systematiskt kvalitetsarbete.

Inledning om rapporten
Denna rapport har till strsta delen skrivits av undertecknad i egenskap av processamordnare.
Ambitionen har varit att lyssna in alla enheter, projektledare och projektteam samt vriga
aktrer. Materialet i form av intern dokumentation, webbsidan, film- och ljudupptagningar,
enheternas rapporter och presentationer har varit en ovrderlig minnesbank som har
mjliggjort denna vergripande rapport. Tillvgagngstt beskrivs i inledningen av resultat
och analysdelen.
Som skolutvecklare har jag frmst varit involverad p tre enheter inom grundskolan k F-9.
Vidare har jag varit involverad i alla delar i den vergripande organisationen som beskrivs i
rapporten, men nr det gller styrgrupp (frvaltningsledning)har jag dock deltagit endast vid
enstaka tillfllen fr att informera. Dremot har jag under hela tiden haft ett nra samarbete
med projektledaren och hela projektteamet dr konkreta beslut har fattats. I och med den
verblick som har erhllits s finns mnga perspektiv med, men tolkningar kan ha pverkats
av vad jag har erfarit under ret. Det finns mer att analysera och arbeta vidare med dr fler
kan nyansera arbetet ytterligare. Rapporten br drfr ses som underlag fr vidare analys och
kompletteras med ytterligare synpunkter frn centrala skolutvecklare, chefer och personal p
medverkande enheter samt externa aktrer.
Projektledare och Utvecklingschef Christer Ferm har godknt publicering.
Tillsammans fortstter vi nu den lrande resan, involverar fler enheter och riktar in arbetet fr
att kontinuerligt och systematiskt frmja inkluderande lrmiljer fr alla barn och elever.
Stort tack till alla som gjort detta utvecklingsarbete mjligt, och ett srskilt tack till enheternas
chefer och personal.
/Gunilla Almgren Bck

skolutvecklare/specialpedagog/vergripande processamordning
Mlndal, december 2014

2 Bakgrund
Under r 2014 har Mlndals Skolfrvaltning frdjupat samarbetet med Specialpedagogiska
skolmyndigheten, Skolverket och Gteborgs Universitet i syfte att ta ett helhetsgrepp om
systematisk och hllbar skolutveckling, strka kopplingen mellan forskning och beprvad
erfarenhet samt frmja en likvrdig, tillgnglig och meningsfull lrmilj, dr alla barn och
elever kan vara delaktiga i lrandet och gemenskapen.
Utgngspunkter r de professionellas lrande med eleven som vgvisare samt lrande och
inflytande p riktigt nr olikheten r normen. Olikheten r normen str fr att Alla skall med
i en frskola/skola fr alla. Det r d avgrande om vi frstr varandras olika behov bde
vad det gller kommunikation, lrande osv. s att olikheter blir mjligheter.
Utvecklingsarbetet tar avstamp i vardagsverkligheten i fyra frskolor, tre lg- och
mellanstadieskolor och tre hgstadieskolor.
Arbetet byggs kring en vergripande organisation p olika niver enligt projektdesign och
organisationsskiss (se nedan) vilka har tagits fram av Mlndals Std- och Utvecklingsenhet
och Gteborgs Universitet. Krnan i arbetet r arbetsplatsbaserad med kollektiv
kunskapsuppbyggnad och inkluderande processer p och mellan olika niver i organisationen.
Olika insatser ger std i de lokala processerna vilket beskrivs i rapporten.
Designen omfattar utveckling av ledarskap, profession och praktik.
Projektdesign:
Aktiv samverkan med bevarande av integriteten i respektive verksamhet

Kunskapsutveckling som nav: individuell och formativ kollegial
kompetensutveckling, verksamhetsutveckling, beprvad erfarenhet och forskning.
En dubbelriktad process: top-down och bottom-up med syfte att frena teori och
praktik.
Tv projekt har sammanfltats och bakgrunden till respektive arbete beskrivs nedan.

Olikheten r normen
Genom ren har Mlndals Skolfrvaltning investerat i och utforskat inkluderande processer
enligt SPSM:s tillgnglighetsmodell bde nr det gller pedagogisk och fysisk lrmilj1.
Skolfrvaltningen har satsat stort fr att alla elever ska ha tillgng till digitala lrverktyg och
alternativa verktyg. Genom IKT satsningen har elever i k F-6 ett verktyg p tv elever och i
k 7-9 ett verktyg till varje elev. Det r rektor som avgr vilken typ av verktyg som enheten
infrskaffar. Skoldatatekets2 frmjande verksamhet har utvecklats och frankrats i hela
organisationen sedan 2007. Bland annat har kompetensutvecklingsinsatser, dr pedagoger och
elever lr tillsammans, underlttat att komma igng att anvnda tekniken exempelvis nr det
gller alternativa verktyg, vilket beskrivs i skriften Digitalt berttande och boksamtal3.
Vi sg att det behvdes stora insatser fr att frmja och stta ord p hur och varfr digitala
verktyg kan skapa ett mervrde fr att frmja inkludering dvs. att ka de professionellas
frmga att mta olikheter. I detta arbete krvs samverkan mellan pedagoger med olika
kompetenser, dr den specialpedagogiska ingr.
Vi sg ocks att utvecklingen mnga gnger r styrt av pedagogers intresse fr IKT. Arbetet
behver istllet organiseras genom systematisk reflektion dr de professionellas lrande r i
fokus och involverar hela arbetslag. Detta arbete beskrivs i rapporten.
Ytterligare synliggjordes behov av frndring genom Skolinspektionens kritik nr det gllde:
a). Skillnader i frutsttningar fr elevers lrande i och mellan skolor var fr stora.
b). Den raka frdelningsmodell med endast elevpeng som Mlndal hade valt var inte
acceptabel. Ngon form av utjmningssystem behver infras.
c). Systematiskt kvalitetsarbete bde p enheter och centralt var inte tillrckligt bra.
Mlndals Skolfrvaltning har under 2014 finansierats med SIS-medel fr Olikheten r
normen. Det har som mlsttning att utveckla praktiken genom att tnka in barn och elevers
olikheter frn brjan utifrn en universal design for learning samt att strka
specialpedagogens roll i skolutveckling. Projektet har inriktat sig p att n alla barn och elever
genom varierade arbetsstt med IKT fr att n information/kunskap, skapa och synliggra
lrande samt vcka intresse och motivation i olika lrsituationer. Dessutom att utveckla
metoder fr skolutveckling som svarar mot beskrivna behov av frndring samt att
dokumentera och sprida lrande exempel.
Projektet Olikheten r normen har knutits samman med projektet Lrande och inflytande
p riktigt - som har finansierats av bl.a. Skolverket, och bakgrunden till det arbetet beskrivs
nedan.
http://larmiljo.weebly.com
2 http://skoldatatekmolndal.weebly.com
3 https://www.scribd.com/doc/141252434/Digitalt-berattande-och-boksamtal-Gunilla-Almgren-Back-maj-2013

Lrande och inflytande p riktigt

Projektet Lrande & inflytande p riktigt utgr en samverkan mellan Mlndals
Utvecklingsenhet och Gteborgs universitet (forskningsavdelning LinCS). Arbetet inleddes
med ett pilotprojekt dr pedagoger frn olika enheter mttes i olika temagrupper.
Dokumentation finns att lsa p Mlndals Skolarena bl.a. frn grupperna:
Barn och elevinflytande4
Specialpedagogik5
Trageton goes iPad6
Som std i varje lrgrupp fanns en forskare frn Gteborgs Universitet och en skolutvecklare
frn Utvecklingsenheten i Mlndal och fokus lg p IKT som en naturlig del av det
vardagliga arbetet i skolan. Arbetet presenterades p konferensen Framtidens Lrande i maj
2013.7
Lrdom frn arbetet var exempelvis att den kompetens som pedagoger i de olika lrgrupperna
utvecklade mnga gnger stannade kvar som individuell kompetens utan ngon strre
spridning p den egna enheten.
Mot bakgrund av ovanstende utvidgades innevarande projekt till att omfatta all personal p
tio enheter. Vi sg sledes ett behov av kollektivt/kollegialt lrande och att alla ska med p
varje enhet i ett frndringsarbete som mste f ta tid.
Christer Ferm berttar om bakgrunden till Lrande och inflytande p riktigt i en film som
finns p Mlndals Skolarenas YouTubekanal.8
Ls om lrdomar frn Lrande och inflytande p riktigt i tidskriften Datorn i utbildningen,
nr 6 2012, Rubrik: Mlndal: Praktik och forskning lra med varandra 9 och i skriften:
Skolutveckling, forskning, IKT 10
Fr nrvarande pgr en omfattande forskningsbaserad utvrdering av IKT som std i
utveckling av lrsituationer och undervisning. Analysen genomfrs av Gteborgs Universitet.

4 http://korta.nu/ER2
5 http://korta.nu/EX1
6 http://korta.nu/HR2
7
http://korta.nu/BR2
8 http://korta.nu/zR2
9
http://korta.nu/AR2
10 http://korta.nu/FR2

Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen

tv projekt blir ett
Tanken frn brjan var att projektet Olikheten r normen skulle knyta an till projektet
Lrande och inflytande p riktigt men arbetet har kommit att bli bde sammanfltat och
utvidgat dr inkluderande processer: delaktighet, likvrdighet och tillgnglighet har kommit i
frgrunden tillsammans med pedagogisk digital kompetens och ett organiserat lrande kring
verksamhet, ledning, profession och praktik.
I det utvidgade projektet Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen r all
personal p tio enheter med. En bild fr att symbolisera det utvidgade projektet togs fram i
form av ett paraply. (Se s.14).
Arbetet omfattar enligt ovan tio enheter och ligger i linje med Mlndals Skolfrvaltnings
Verksamhetsplan 2013-2015, dr olika omrden lyfts fram, exempelvis:
-Mluppfyllelsen i skolorna skall ka
-Delaktighet och Inflytande
-IKT
-Eleverna uppfattar skolan i Mlndal som trygg, hjlpsam och utvecklande
-Eleverna upplever att skolan r meningsfull
Projektbudget:
Specialpedagogiska Skolmyndigheten bidrag 800 000 kr*
Skolverket bidrag 225 000 kr
Mlndals Skolfrvaltning med personalresurser, centrala Skolutvecklare frn Std- och
Utvecklingsenheten 11 samt externa aktrer.
*Filmare, tjnster p enheterna/utvecklingspedagoger samt processamordning och
dokumentation.
11 http://www.skolutvecklingmolndal.net/projektteam.html
10

Syfte och mlomrden

Syfte och mlomrden i det sammanfltade och utvidgade projektet,
Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen:
1. Systematisk skolutveckling genom en kollektiv arbetsorganisation dr
frndringsarbetet grs till allas angelgenhet.
2. Belysa och utveckla samverkan p och mellan olika niver i organisationen,
mellan pedagoger* med olika kompetenser samt med externa aktrer.
*Exempelvis att strka specialpedagogens/speciallrarens roll i skolutveckling.
3. Utveckla arbetsformer/arbetsstt och pedagogisk digital kompetens som mter alla
barn/elevers olikheter i lrande utifrn en universell design, dr olika pedagogers
kompetenser bidrar till utveckling genom att stta ord p vad, hur och varfr t.ex.
digitala lrverktyg kan anvndas fr att frmja lrande och gemenskap.
Delml:
Utveckla frhllningsstt och varierade arbetsformer/arbetsstt i barn/elevgrupp
fr att
-ska och utveckla kunskap
-skapa och synliggra lrande
-vcka intresse och motivation
-utveckla samtalsstrategier och formativ bedmning
4. Utveckla former fr barn- och elevinflytande
5. Sprida lrande exempel och bidra till kunskapsutveckling bde internt och externt
utifrn ovanstende ml
Delml:
Att dokumentera och bidra till kunskapsutveckling i text, ljud och bild/film, hur
det kan se ut nr arbetsstt, t.ex. med std av digitala lrverktyg, stdjer en
likvrdig och tillgnglig lrmilj dr barn/elever r delaktiga i lrandet och
gemenskapen.
Alla barn och elever skall mtas av

en meningsfull, likvrdig och tillgnglig lrmilj,
dr de ges frutsttningar att vara delaktiga i lrandet och gemenskapen.
11

Mlgrupp
-Arbetet inriktar sig p att n alla barn och elever med ett srskilt fokus p barn och elever i
behov av srskilt std utifrn identifierade behov p tio enheter t.ex. elever i ls- och
skrivsvrigheter och elever med diagnoser inom NPF12.
-Pedagoger och chefer p tio enheter
Medverkande enheter
Almsskolan
Barnsjvgens frskola
Brattsskolan
Eklanda 1 frskola
Fgelstens frskola
Hallenskolan
Heljereds frskola
Rvekrrskolan
Streteredskolan
Toltorpskolan
Karta ver medverkande frskolor och skolor finns hr: http://korta.nu/1S2

Varje enhet har bidragit med en egen rapport som lggs p webbsidan
http://www.skolutvecklingmolndal.net under respektive enhet.
Konkreta exempel frn enheternas rapporter lyfts in i denna vergripande rapport.
12 Neuropsykiatriska funktionsnedsttningar. Ls mer p SPSM:s webbsida:
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/
12

3. Genomfrande och resultat

Fr att beskriva genomfrande och resultat har dokumentation anvnts frn
filminspelningar, ljudinspelningar, enheters interndokumentation i google dokument, den
publika webbsidan och enheternas avstmningsrapporter. Avstmningsrapporterna utgr en
sammanfattning i text av arbetet under ret. Utver detta s har enheterna i december
presenterat vad som stadkommits under ret. Tillfllet filmades och utgr underlag i bde
resultat- och analysdelen.
Flera samverkande processer har varit igng under projekttiden. Hr nedan beskrivs
genomfrandet dels kronologiskt med en sammanfattning frn frsta respektive andra halvret
av 2014 och dels kopplat till de fem mlomrdena. Resultatet kommer att illustreras med
exempel p utsagor som har fngats in under mten och via dokumentation i text,
ljudinspelning, bild och film.
Agil projektledning
Nedan beskrivs genomfrandet dr metoder fr skolutveckling och arbetsstt i barn/elevgrupp
har utvecklats genom en agil projektledning. Det innebr att bde projektteam och enheterna
kontinuerligt har fljt upp och styrt om under processens gng.
13

Paraplyidn en visualisering i syfte att skapa frstelse fr projektet

Fr att visualisera att projekten skulle sammanfltas skapades en bild. Tanken var att en
bild skulle stdja den gemensamma frstelsen av arbetet vi hade framfr oss. Drfr
utvecklades paraplyet med de ledstjrnor som finns fr arbetet. De ord som vi benmner
ledstjrnor i arbetet hnger i paraplyet i bilden nedan. Spetsen p paraplyet pekar mot
Mlndals Skolfrvaltnings mlbild.
Bild: Anders Eriksson och Gunilla Almgren Bck
Gunilla Almgren Bck berttar om projektet, paraplyidn och delaktighet i en film.13
13 Gunilla Almgren Bck om projektet, paraplyiden och delaktighet: http://korta.nu/5S2
14

Insatser och vergripande projektorganisation
SUE=Std- och utvecklingsenheten Skolfrvaltningen Mlndals stad

GU=Gteborgs Universitet
FLG=Frvaltningsledningsgrupp
Under resans gng har det blivit tydligt att det inkluderande perspektivet
behver strkas och kommuniceras p och mellan alla niver
-Styrgrupp
Styrgrupp fr projektet r Skolfrvaltningens ledningsgrupp frstrkt med Berner Lindstrm
(professor vid Gteborgs Universitet) och Per Skoglund (Statsvetare, forsknings- och
utvecklingssamordnare vid Specialpedagogiska Skolmyndigheten).
Projektledare r Christer Ferm (Utvecklingschef).
15

-Chef
Enheternas rektorer/chefer har mten ngra gnger per termin i lrgrupper.
Olika perspektiv p ledarskap, skolutveckling, organisering och fokusomrden i
frndringsarbetet lyfts fram och diskuteras fr att frmja analys av enhetens arbete, ett
vetenskapligt frhllningsstt och utveckling av goda strukturer som frmjar lrandet fr bde
pedagoger/lrare och barn/elever.
"De som har en ledande befattning inom skolan har en nyckelroll
nr det gller att utveckla frvntningar p frbttrade elevresultat
samt att organisera och frmja mjligheter till professionellt lrande."14
-SUE / GU
Frn Std- och Utvecklingsenheten (SUE) r fem centrala Skolutvecklare engagerade i
projektet tillsammans med utvecklingschef Christer Ferm.
Gteborgs Universitet representeras av fem forskare samt Berner Lindstrm. Skolutvecklare
och forskare mter enheternas utvecklingsgrupper kontinuerligt, ca en gng i mnaden.
Syftet med mtena r ett msesidigt utbyte av kunskap samt reflektion kring processen fr att
stdja och utmana lokala processer.
-Referensgrupp
Projektledare och projektteam mter referensgruppen kontinuerligt fr att bertta om, och
diskutera "projektet" Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen. Med i
referensgruppen r representanter frn de tio enheterna, Skolverket, SPSM, lrarfrbunden
Gteborgs Universitet m.fl.
Syfte:
Involvera och synliggra flera olika perspektiv i vrt skolutvecklingsarbete.

Kunna backa ur planteringen och f distans (metaperspektiv) p det som hnder och
inte hnder.
Ha tillgng till en grupp som kan stlla nyfikna och utmanande frgor.

14
/Helen Timperleys Teacher professional learning and development. Tio forskningsbaserade principer fr
lrares professionsutveckling.
16

-Seminariegrupp/tvrgrupper
Under seminarier mts styrgrupp, centrala skolutvecklare, forskare, enheternas chefer/rektorer
och utvecklingspedagoger frn respektive enhet. Gemensamma lrdomar presenteras,
diskuteras och dokumenteras.
Syfte:
verspridning och lrande mellan enheterna samt delande av lrdomar, upplgg och
strategier.
verspridning mellan forskning och praktik

Mjlighet till:
dokumentation av lrprocesserna
nya impulser och presentation av nytt material
kommunikation om nsta steg framt
-Enhetens utvecklingsgrupp
I varje enhets utvecklingsgrupp ingr frutom chef/rektor, utvecklingspedagog/er och
exempelvis specialpedagogisk kompetens.
Utvecklingspedagog har vi valt att benmna den pedagog som har ett srskilt uppdrag att
initiera, driva och dokumentera den lokala processen inom projektet tillsammans med
chef/rektor. P ngra enheter delar pedagoger p detta uppdrag.
Varje enhet har projektmedel fr att genomfra detta uppdrag.
Gruppen r frstrkt med en central skolutvecklare och en forskare frn Gteborgs
Universitet.
17

-Lokala processgrupper
Alla processledare deltar i en utbildning som leds av centrala skolutvecklare.
Utbildningen bygger p:
-Meningsfullhet: Till vilken nytta fr barn/elever?
-Delaktighet : Deltagarna ges inflytande ver utbildningens utformning
-Tillhrighet : Deltagare frn olika enheter ingr i en mindre lrgrupp och ett strre ntverk
Utbildningen handlar dels om metoder fr samtal mellan pedagoger som gr att diskussioner
lyfts frn vardagsprat till en lrandeniv kopplat till teori och styrdokument. Dessutom om
kunskaper om kartlggning och analysarbete, dvs. hur pedagogiska utmaningar med
frgestllningar om praktiken ska kunna dokumenteras i lrmiljn och bearbetas. Ytterligare
har den egna pedagogrollen utmanats.
Nedan visas en bild15 p aktionslrandet i processgrupperna. Det innebr ett systematiskt
skande efter goda handlingsalternativ utifrn verksamhetens behov och r en form av
erfarenhetslrande. Det r ett vetenskapligt stt att arbeta med skolutveckling och svarar mot
skollagens skrivning om en skola p vetenskaplig grund och beprvad erfarenhet.
"Kollegialt samarbete som fokuseras p elevernas lrande

kan hjlpa lrarna att integrera nytt lrande med rdande praktik."16

15 Klla: Rnnerman (2012), Aktionsforskning i praktiken. Bildbearbetning: Gunilla Almgren Bck
16 /Helen
Timperleys Teacher professional learning and development. Tio forskningsbaserade principer fr

lrares professionsutveckling.
18

-Barn, Elever, Vrdnadshavare

Frutom kollegialt lrande har vi p olika stt involverat barnen och eleverna, vilka utgr en
klla att sa ur nr det gller hur frskola och skola kan utvecklas.
Barn och elever r ven lrresurser fr varandra i olika samarbetsgemenskaper.
Delaktighet/inflytande, ur ett nyanserat perspektiv fr individer och grupper innebr:
Att kunna bli ledd
Att kunna leda sig sjlv
Att kunna leda andra
Detta innebr att vissa saker r
givna och skall stadkommas
kan frhandlas
bestmmer individ eller grupp sjlva
Per Skoglund (Specialpedagogiska skolmyndigheten) nmner kategorierna i artikeln: Projekt
som konkretiserar skolors arbete med inkludering.17
Om alla skall med behvs ett helhetsgrepp i en organisation.

Kompetensutveckling som en trtbit utan koppling till
organisering, ledning och styrning ger begrnsade effekter.
Christer Ferm

17 http://korta.nu/RR2
19

Uppstarten p de tio medverkande enheterna under frsta halvret

Chef p respektive enhet utsg en utvecklingspedagog vars uppgift har varit att samordna och
dokumentera frndringsprocessen p enheten i samverkan med chef och processledare, med
std frn centrala skolutvecklare och forskare. P mnga enheter fanns redan en motsvarande
funktion. Ngra chefer tnkte in frstelrarsystemet i skolan eller mentorssystemet i frskolan
och utsg frstelrare eller mentorer som utvecklingspedagoger. Specialpedagogisk
kompetens ingr i de flesta utvecklingsgrupper, dock inte p alla enheter.
Det ser olika ut hur man har tnkt kring uppdraget med utvecklingspedagog. En del enheter
har en utvecklingspedagog, andra har tv och p ngon enhet r utvecklingspedagog och
processledare samma sak eller man kan uttrycka det som att alla processledare delar p
uppdraget.
Frsta gemensamma seminariet
Under det frsta gemensamma seminariet i januari 2014 presenterades vergripande
organisation, projektteam, externa aktrer, upplgg p gemensamma insatser m.m.
Paraplybilden introducerades tillsammans med information i syfte att skapa en frstelse fr
vergripande tankarna och upplgg.
Filmare presenterade en nyuppstartad webbsida och syftet med film, samt erbjd enheterna
mjlighet att boka honom fr att ta fram nulgesfilmer. Enheterna fick mjlighet att bde f
information om projektet och reflektera kring detsamma i mindre grupper. Kalendarium sattes
fr olika insatser. Nsta steg fr enheterna var nu att ta fram en organisationsskiss fr arbetet
(ny eller befintlig) och att definiera fokusomrde fr utvecklingsarbetet som kunde g in
under paraplyet. Detta skulle lggas upp p webbsidan fr respektive enhet.
Seminariet filmades18 och finns dokumenterat p Mlndals Skolarenas YouTube kanal.
En presentation frn seminariet finns dokumenterad. 19
Se bilder frn tillfllet.20
Uppstart p respektive enhet med all personal
Uppstarterna med all personal har dokumenterats p olika stt. Ngra uppstarter som
involverade all personal under arbetsplatstrffar p respektive enhet finns dokumenterade p
webbsidan, t.ex. Almsskolan 21 vars vergripande fokus r kad motivation fr lrande ,
eller Brattsskolan22 vars fokusomrde r Skriva fr livet med genrepedagogik och ebibliotek multimediala bcker som skapas av eleverna.
Andra enheter valde att visualisera starten med en nulgesfilm t.ex. Rvekrrskolan som
fokuserat delaktighet och fysisk lrmilj. Rektor p Rvekrrskolan, berttar om att skapa
frutsttningar fr delaktighet bland personalen.23

18 Uppstartsseminariet med alla enheter filmades: http://korta.nu/aS2
19 Presentation frn uppstartsseminariet: http://www.skolutvecklingmolndal.net/om-projektet.html

20 Bilder frn uppstartsseminariet http://korta.nu/6S2
21 Almsskolans uppstart: http://korta.nu/8S2
22 Brattsskolans uppstart http://korta.nu/7T2

23 Rektor om att skapa frutsttningar fr delaktighet http://korta.nu/6T2
20

Fr att ringa in utmaningar/ utvecklingsomrden p respektive enhet s har verktyget

fokusgrupp anvnts p flertalet enheter fr att skapa delaktighet och lta all personal komma
till tals.
Exempel p frgestllningar inom valda fokusomrden:
Vilket fokusomrde ska frskolan/skolan lgga mycket energi p? Varfr?

Hur gynnar det alla barn och elever (i behov av extra anpassningar och srskilt std)?
Vilka utmaningar inom omrdet ska underskas/utvecklas/frndras/gras om frn
grunden?
Vilka frgor finns kring omrdet och hur kan det som ska
underskas/utvecklas/frndras definieras?
Hur kan avgrnsningar gras?
Vilka frutsttningar finns fr att komma vidare (tid, resurser osv. )?
21

Sammanfattning av innehllet under frsta halvret
Kartlggning av respektive enhets nulge och upplevda behov av fokusomrde fr

utveckling.
Organisering och uppstart av processgrupper p respektive enhet. Organisationsskisser
togs fram fr att visualisera arbetet.
Kompetensutveckling. Centrala skolutvecklare och utvecklingschef startade upp olika
insatser enligt organisationsskissen. (Processledarutbildning, mten med chefer, och
seminarier fr alla enheter osv. )
Pedagogisk dokumentation
Kommunikationskanaler riggades
Strukturer fr tid, rum och interaktion byggdes parallellt med att innehllet fokuserades och
utmanades. Det kollegiala lrandet och pedagogisk dokumentation kom igng.
Skolutvecklare och forskare trffade utvecklingsgrupper p respektive enhet och bland annat
problematiserades olika frgestllningar ssom:
-Vad r det vi frsker stadkomma inom projektet?
Utvecklingspedagogens uppdrag definierades.
P enheten:
Chefens hgra hand vid arbete med skolutveckling
Fungera som samordnare av processledarna p enheten
Kunna samla och stta en lrgrupp och vara samordnare i lrande samtal
Skolfrvaltningen
Leverera underlag fr dokumentation p hemsida och SkolArena
Delta p seminarium i projektet med skolutvecklare, forskare och representanter
frn andra enheter
Kunna dokumentera digitalt och anvnda IKT
22

Sammanfattning av innehllet under andra halvret

Infr uppstarten av andra halvret hade det blivit tydligt att projektledare och projektteam
behvde ge ytterligare std till utvecklingspedagogerna frn varje enhet.
Projektteamet samlade utvecklingspedagogerna vid tv mten under hstterminen.
Vid frsta tillfllet 24 som finns dokumenterat i text och bild p webbsidan tydliggjordes
frvntningar, ramar och stdfrgor infr den rapport25 som respektive enhet skulle producera
samt den presentation av lrdomar som enheterna frvntades gra i digitalt format i
december. Syftet med detta var att samla ihop lrdomar fr att ta nsta steg vidare. Rapporter
och presentationer genomfrdes i december och materialet utgr en del av underlaget i denna
vergripande rapport.
Under andra halvret har varje enhet frdjupat och utvecklat arbetet inom sina respektive
fokusomrden. Kollegialt lrande frdjupas, gemensamt sprk utvecklas, lrande besk
pbrjas p sina hll liksom pedagogisk dokumentation med IKT med syfte att utveckla
frhllningsstt och konkret arbete i lrmiljn.
Pedagoger i processgrupperna stllde sig olika typer av forskarfrgor med skarljuset instllt
p generell forskning eller p sin egen profession kopplat till lrsituationer/undervisning.
Arbetet fljdes kontinuerligt upp och olika verktyg fr analys brjade anvndas.
Det framkom att rollerna behver frtydligas fr enheterna, i synnerhet forskarnas roll. Detta
gjordes p olika stt, exempelvis under ett gemensamt seminarium som finns dokumenterat
och beskrivs i rapporten.
Den centrala skolutvecklarrollen frndras under ret och detta arbete kommer att
sammanfattas i en separat analys utifrn frgestllningar i Google Formulr.
Spridning av lrdomar tar fart bde inom och mellan enheter samt p och mellan olika niver i
den vergripande organisationen.
Efter ett r med projektet sger pedagoger:
Det knns som det r nu det brjar p allvar!

24
Frsta mtet med utvecklingspedagogerna http://korta.nu/kT2
25 Dokument underlag fr redovisning och presentation http://korta.nu/lT2
23

Genomfrande och resultat i relation till ml ett och tv?

Systematisk skolutveckling genom en kollektiv arbetsorganisation
dr frndringsarbetet grs till allas angelgenhet.
Belysa och utveckla samverkan p och mellan olika niver i organisationen,
mellan pedagoger med olika kompetenser samt med externa aktrer.
Exempelvis att strka specialpedagogens/speciallrarens roll i skolutveckling.
Fr att skapa goda frutsttningar fr arbetet var det ndvndigt att utarbeta bde en
vergripande kommunikationsstrategi och lgga upp strategier fr centrala insatser som
frmjar kollegialt lrande m.m. Ytterligare att varje enhet hittade former fr ett systematiskt
kollegialt lrande som involverar alla. Arbetet beskrivs nedan.
vergripande kommunikationsstrategi
Processamordnare och filmare hade i uppdrag att rigga en organisation fr kommunikation
och dokumentation av projektet. Syftet var att tanka av lrdomar, flja och utveckla arbetet p
alla niver i den vergripande organisationen samt frn enheterna. Arbetet startades upp i
samverkan med Mlndals Skolfrvaltnings kommunikatr. Frslag presenterades sedan fr
projektledare och projektteamet i syfte att ge alla mjlighet att gra sig delaktiga. Beslut kring
kommunikationsstrategi fattades sedan av projektledare.
Mlndals Skolfrvaltnings kommunikationsstrategi gav std i hur vi skulle arbeta. Den r
indelad i fem delar:
1. Nulgesanalys
2. Definiera mlgrupp
3. Stt kommunikationsml
4. Vlj strategi, planera aktiviteter och genomfr
5. Utvrdera
Exempel p frgor vi hade att stlla oss var exempelvis:
Ml
Vad vill vi uppn?
Vad vill vi sga?
Vad har vi fr mjligheter till detta utifrn tid och resurser ?
Vem vnder vi oss till?
Hur ska resultatet av mnniskors delaktighet anvndas?
Metoder
Vilka former fr delaktighet har vi?
Vilka metoder erbjuder vi?
Vilka aktiviteter och ml ska kommunikationen stdja och bidra till ?
Tidplan
Vad behver gras och nr ska det ske?
Vem ansvarar fr vad? Kostnader?
Vad krvs fr att vi ska lyckas?

24

Beslut togs att projektteam och forskare (SUE GU) skulle dokumentera sina mten i Google
dokument. Processamordnare har under ret lagt upp dagordning och minnesanteckningar
frn samtliga mten frn de olika niverna i den vergripande organisationsskissen.
Processamordnare har stmt av innehll under SUE GU mten och med projektledare.
Dokumentationen r synlig fr styrgrupp.
Kontaktuppgifter till alla inom SUE GU och mailadresser till samtliga delades i Google
dokument.
Beslut togs att extern kommunikation skulle ske via webbsidan
http://www.skolutvecklingmolndal.net som i sin tur kopplades till en facebooksida och
twitter.
Beslut togs att varje enhets process skulle synliggras fr SUE GU och styrgrupp via Google
dokument. Enheternas egen dokumentation har skett bde internt och externt via en lnk frn
http://www.skolutvecklingmolndal.net exempelvis till en egen webbsida.
Inloggning till den gemensamma webbsidan har endast SUE projektteam.
25

Kollegialt lrande och processledarutbildning central insats

Kollegialt lrande r positivt uppmrksammat i forskning. Vi valde att fokusera kollegialt
lrande inspirerat av aktionslrande, enligt bilden ovan p s. 17.
Projektledare tydliggjorde arbetet med processgrupper i uppstarten enligt nedan:
Frmgan att stta en processgrupp och sedan arbeta i den med bde det kollegiala och det
individuella lrandet krver en viss grundkompetens och ett utmanat frhllningsstt.
I processgruppen kar man den gemensamma frstelsen genom att ta in olika perspektiv frn
deltagarna. En processgrupp med bara prat och teoretiskt lrande r inte mycket vrd och en
processgrupp med bara grande, utan reflektion och utmaning, r heller inte s mycket vrd.
Det behvs en kombination av teori och praktik och hr kommer processledarens roll in, som
underlttare och samordnare i en processgrupp.
Processgrupperna p varje enhet br vara lagom stora grupper p ca. 6-8 pedagoger.
Samordningen sker hr av en processledare i varje grupp. Det r en frdel om
utvecklingspedagogerna r in action och sjlva samordnar en processgrupp.
Processgrupperna arbetar utifrn det/de fokus som chefen tillsammans med
utvecklingsgruppen har fokuserat under en tidsperiod.
Man kan arbeta med :
a) Ett gemensamt fokusomrde/tema p enheten eller
b) Man kan lta olika processgrupper utforska olika teman/omrden.
I detta arbete i processgrupper, som r tnkt att innefatta alla pedagoger p enheten, r
kopplingen mellan handling och reflektion en grundsten.
Det ingr att man skall ut och prva olika saker i praktiken med barn/elever, frldrar
och/eller kollegor. Sedan tillbaks i processgruppen och reflektera, bearbeta och g in i ny
handling. Det handlar om ett utforskande i praktik och teori, samt en frdling av handlandet i
praktiken kopplat till teori i form av exv. vetenskapliga rn och beprvad erfarenhet.
Processgrupperna trffas ca. en gng i mnaden. Tiden kan vara olika, men minst tv timmar
rekommenderas.
Fr att stdja enheternas arbete startade processledarutbildningen
SUE projektteam inledde arbetet med att involvera alla deltagare och ge dem mjlighet att
pverka upplgget. En fokusgruppvning genomfrdes dr pedagogerna tnkte kring
pstendet:
Fr att vi skall f mycket kompetenta processledare i Mlndal tycker jag det r viktigt att
Resultatet sammanstlldes och utifrn dessa synpunkter lades arbetet upp.
Processledarutbildningen finns dokumenterad p webbsidan. 26
Arbetet har omfattat metoder fr samtal mellan pedagoger som gr att diskussioner lyfts frn
vardagsprat till en lrandeniv kopplat till teori och styrdokument. Dessutom praktiska
analysverktyg samt pedagogiska utmaningar som har bearbetats i lrgrupper.
Olika verktyg har anvnts fr att stdja processen och rollen som processledare t.ex.
samtalsmodeller och frndringens fyra rum, vilket beskrivs p webbsidan. 27
26 http://www.skolutvecklingmolndal.net
27
Frndringens fyra rum: http://korta.nu/F73
26

En utvrdering gjordes efter drygt ett halvr. Processledare svarade p frgor om kollegialt
lrande och om sin roll som processledare utifrn fljande frgor.
Enkten genomfrdes med hjlp av Google Formulr.
Vilka tankar har du just nu om arbetet med att driva kollegialt lrande i process p din
enhet?
Vilka dilemman har du stllts infr nr du drivit processen framt?
Vilka framgngsfaktorer ser du i arbetet med din processgrupp?
Ge ngot exempel dr gruppen eller enskild pedagog tagit ett utvecklingssteg framt?
Hur kommer arbetet i din processgrupp barnen/eleverna tillgodo?
Hur sprider ni arbetet i era olika processcirklar p enheten?
Dina tankar om allas delaktighet i gruppen
Hur har processledarutbildningen hjlpt dig p vgen i ditt processledaruppdrag?
Exempel p svar frn processledare:
Vi intervjuade barn.
Vi tog med detta till ett mte och delgav vr upplevelse och vra resultat.
Vi kom fram till att det inte varit helt ltt.
Vi pratade och frskte hitta nya lsningar.
Vad var problemet?
Vi prvade det nya sttet och fick bttre resultat.
En resultatsammanstllning med analys av enkten r inte klar i nulget.
Rektor om processledare (sagt under chefsmte):

Projektet har hjlp mig - avlastat mig i och med att det finns processledare
som driver processer i grupperna.
27

Kollegialt lrande och chefsmten central insats

Syftet med dessa mten r att ledare ska lra av och med varandra fr att frmja likvrdighet
mellan enheterna och ka mluppfyllelse.
Olika perspektiv p skolutveckling, organisering och fokusomrden i frndringsarbetet lyfts
fram och diskuterats fr att frmja analys av enhetens arbete, ett vetenskapligt frhllningsstt
och utveckling av goda strukturer som frmjar lrande fr bde pedagoger/lrare och
barn/elever.
Det frsta mtet inleddes med att rektorer/chefer fick reflektera kring hur de gr nr de r
chefer och ledare. Detta genomfrdes under en walk and talk. Drefter intervjuades ledarna
parvis infr varandra. Intervjuerna handlade om enheternas nulge i projektet och frstelsen
fr projektet. Ytterligare fick cheferna/rektorerna frgan om hur de hade tnkt gra personal/
barn/elever delaktiga i projektet. Ledarna utmanades i att fundera ver sitt tnkta nylge om
cirka ett r. De fick ocks mjlighet att ge sin syn p innehllet under dessa mten s att de
utgr ett std i utvecklingsarbetet p enheten.
Cheferna fick i uppgift att fundera ver hur de anvnder sin tid, och hur de skulle vilja
anvnda sin tid, och de erbjds coaching.
Arbetet fljdes upp och utvecklades kring samtal om ledarskap dr forskare stllde frgor
som:
Hur tror ni att er personal uppfattar ert ledarskap?
Uppfattar personalen att chefen har ett pedagogiskt ledarskap?
Isfall vad lgger personalen in i det begreppet pedagogiskt ledarskap.
r det bara nr chefen r i klassrummet?
Chefer har presenterat sina tankar om Mitt pedagogiska ledarskap i praktiken, vilket de
flesta gjorde med std av ngot digitalt verktyg. Detta tillflle filmades. Presentationerna
fljdes upp med samtal i tv chefslrgrupper. I lrgrupperna diskuterades ven tidscirkeln
hur de anvnder sin tid.
Under hsten har cheferna mtts vid tv tillfllen. Mtena har innehllit exempelvis
reflektion tv och tv, chefer frn olika enheter. Olika analysverktyg har anvnts, samma som
i processledarutbildningen.
Ramar och stdfrgor infr enheternas redovisning i slutet av ret presenterades och
synpunkter samlades in. Dokumentet har sedan under hela hstterminen legat till grund fr
den rapport och presentation som respektive enhet genomfrde i slutet av ret. Detta gjordes
fr att bertta om utvecklingsarbetet och lrdomar s hr lngt.
Dokumentet finns tillgngligt p webbsidan.28

28
Ramar och stdfrgor infr rapport och presentation http://korta.nu/bT2
28

Vidare har chefer under dessa mten reflekterat individuellt i en processlogg som har
genomfrts i Google Formulr utifrn frgorna:
Vad r viktigast fr dig och din enhet i projektet just nu?

Ge ngot exempel dr skolutvecklingsarbetet har tagit ett steg framt?
Hur har arbetet pverkat samverkan p och mellan olika niver p din enhet?
Vilka frgestllningar har du stllts infr eller uppmrksammat som ledare under
arbetets gng, som du inte sg tidigare?
Vilka tankar har du ftt med dig ifrn trffen idag?
Exempel p svar frn chef:

Det knns viktigt och positivt att f bedriva skolutveckling p bred front
och nyttan av det kollegiala lrande p svl pedagog som chefsniv.
En resultatsammanstllning med analys av enkten r inte klar i nulget.
29

Resultat utifrn enheternas berttelser i relation till ml ett och tv

Frskolans och skolans resultat r hmtat ur respektive enhets avstmningsrapport dr arbetet
under ret har beskrivits. Information har ven hmtats ur inspelning frn presentationer
framfrda av enheterna i december 2014, samt frn andra mten under ret. Enheternas
rapporter och presentationer har frst kategoriserats utifrn mlomrdena fr att hitta likheter
och skillnader och drefter sammanfattats enligt nedan.
Innehll kollegialt lrande p enheter
Det kollegiala lrandet har kopplats till enheternas fokusomrden, och p ngra enheter ven
sammankopplats med matematiklyftet.
Inom frskolan har respektive enhet gemensamma fokusomrden. I skolan varierar det frn
ett gemensamt fokusomrde till flera fokusomrden p samma enhet vilka knyts ihop i ett
vergripande fokus: motivation fr lrande, skriva fr livet, kommunikation.
Ngon enhet har vergripande fokus bde utifrn organisationens mjligheter och
frhllningstt: mentorskap respektive olikheten r normen.
Fokusomrdena har tagits fram p lite olika stt och hr ser rektors roll olika ut nr det gller i
hur hg grad rektor har styrt inom vilka omrden utvecklingsarbetet ska vara.
De frgor som enheter har stllt sig har sett olika ut. Det har varit forskarfrgor som riktas
mot egen undervisning/verksamhet eller forskarfrgor som handlar om kunskap inom ett visst
omrde rent generellt.
Systematik
Alla enheter lyfter fram det kollegiala lrandet som ngot positivt men att det finns en hel del
att utveckla. P ngra enheter har man brjat utveckla en modell fr kollegialt lrande, vilket
beskrivs enligt bilden p s. 14. Tankar om helhetstnk, rd trd i arbetet och systematik
framhlls liksom lrandet som bde individuellt och kollektivt.
Systematisk reflektion har kommit igng i och med det kollegiala lrandet. Processledare har
ftt std via insatser frn centrala skolutvecklare och utvecklingschef, vilka har beskrivits
ovan. Samtalsstrategier t.ex. coachingmodellen GROW29 , mtesstruktur och exempel p
lrande besk har varit hjlpsamt, ven om allt inte har omsatts i verksamheten nnu, menar
processledare.
Enheterna lyfter fram att systematiken i arbetet behver utvecklas. I detta sammanhang r det
faktorer som tid, metoder och verktyg fr analys och utvrdering som anges. Mer tid att
mtas efterfrgas. De flesta anger att de har haft mten ca var tredje vecka under ret, och
ngon enhet berttar att:
fr lng tid mellan mten har medfrt att vi ibland fick starta frnnoll
Om det r fr lngt emellan mten tappar man fart.
Andra synpunkter gllande tid har handlat om:
Att ni processledare/frstelrare ej ftt nedsatt tjnst fr det ni ska hinna d jag tycker att er
frnvaro gr ut ver kvalitn p lektioner och arbetslagsmten.
Inte hunnit omstta det som lrts under processledarutbildningen i den egna verksamheten.

29
Konsten att f andra att prestera: http://korta.nu/e83
30

Avgrnsning nmns som viktigt och kan rknas in i denna kategori med systematik, dvs. att
inte greppa ver fr stora omrden utan avgrnsa arbetet svl i frgestllningar som vad som
observeras i lrmiljer. Ngon enhet nmner dokumentation som en del i systematiken:
det r svrt att f igng ett systematiskt kvalitetsarbete nr vi inte har tydlig
dokumentation.
Mer om dokumentation tas upp under mlomrde fem.
Mten p enheterna har utvecklats och beskrivs av ngra enheter som mer frberedda,
strukturerade och fokuserade. Man upplever ett kat engagemang i pedagogiska diskussioner,
samtidigt som alla inte r lika engagerade. En enhet menar dock att mten i processgrupper
har varit fr styrda och att man istllet vill ka individuell frihet under paraplyets olika
ramar.
Fr att komma vidare i arbetet och involvera alla i projektet har utvrderingar genomfrts p
ngra enheter. Som exempel kan nmnas dr all personal p enheten fick reflektera om
utvecklingsarbetet utifrn tnkt, gjort, hnt och knt Produkten av detta har sedan
analyserats av utvecklingsgruppen och drefter delats med all personal. Analysen gjordes med
verktyget: Utveckla vidare, prova helt nytt, sluta med, behlla som det r. Bda dessa verktyg
har processledare vat i processledarutbildningen.
Exempel finns ocks dr frldrar har involverats i projektet genom att de har ftt frgor om
hur de mrker att barnen har inflytande och delaktighet i verksamheten och i sitt eget lrande.
Frhllningsstt som visas i handling lyfts fram av enheterna, t.ex. se varandra som
tillgngar, olikheten r normen osv.
Pedagogerna p en enhet upptckte att alla inte hade samma frhllningsstt kring barns
inflytande. Det medfrde att arbetet styrdes om frn grande till att istllet brja med var
och ens tankar (som blir till ord och handlingar) fr att hitta ett gemensamt frhllningstt.
Man uttrycker att
Dilemma har varit att vi inte har haft en gemensam frstelse
Ett mer reflekterande frhllningsstt kring vad som grs i verksamheten kan ocks utlsas:
Vr medvetenhet om att reflektera samt anvnda oss av reflektion
i det dagliga arbetet har kat.
31

Koppling mellan teori och praktik

Ngon enhet kopplar det kollegiala lrandet till teoribildning kring samtalsstrategier.
Andra processgrupper och enheter nmner att de har lst gemensam litteratur t.ex. Forskning
fr klassrummet.30 Litteraturen har bildat underlag fr reflektion och erfarenhetsutbyte.
En enhet som har fokuserat lrande och fysisk tillgnglighet har studerat en kunskapsversikt
p omrdet. 31 Andra exempel r kunskapsversikten Mten fr lrande32,
Innovativa lrmiljer i teori och praktik33 , Film med Per Skoglund en inkluderande resa34
och Lyssnandets pedagogik.35 En enhet menar att:
En utmaning till nsta r r att plocka in teori och forskning
i strre utstrckning n tidigare.
IKT fr att frmja kollegialt lrande

Utver mten i processgrupper, studiedagar och arbetsplatstrffar har ven digitala verktyg
anvnts av alla enheter fr att frmja kollegialt lrande och delaktighet. Detta har skett i
varierande omfattning och med varierade verktyg t.ex. google dokument, google formulr,
facebook, bloggar, Skype, Meetingsphere och film. Filmer har producerats med hjlp av
filmare samt av pedagoger p enheterna som har anvnt iPad eller p dator t.ex. med
Quicktime. Meetingsphere r ett verktyg som har testats av ngon enhet i syfte att lta alla
komma till tals under konferenser. Den visuella kommunikationen och dokumentationen har
allts kompletterat fysiska mten.
Filmerna har bidragit till lrande och utveckling kollegialt inom frvaltningen men ven i
samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Gteborgs Universitet.
Dokumentationen utgr frutsttningar fr gemensam reflektion, men ven individuell
reflektion i sin egen takt. Se vidare under mlomrde fem.
Framgngsfaktorer som nmns r att skapa systematik i att lra av och med varandra enligt
ovan. Andra faktorer rr vikten av att:
Kontinuerligt repetera syfte och ml med utvecklingsarbetet tillsammans med all

personal.
Skapa en gemensam frstelse kring vad kollegialt lrande innebr, vilket t.ex. har
gjorts genom att stlla frga om detta i en enkt, som sedan redovisades p enhetens
blogg. Se citat nedan.
F ny input och att stdja varandra..
Trna p att lyssna in varandra
30 Forskning fr klassrummet http://korta.nu/Q83 https://www.youtube.com/watch?v=UkgllCRkVUY

31 Lrande och fysisk milj http://korta.nu/j73
32 Mten fr lrande http://korta.nu/P83

33 Innovativa lrmiljer i teori och praktik: http://www.diu.se/nr8-13/nr8-13.asp?artikel=s10
http://www.janhylen.se/tag/oecd/
34 http://www.skolutvecklingmolndal.net/nyheter/per-skoglund-en-inkluderande-resa
35 Lyssnandets pedagogik http://korta.nu/T83
32

All personal p en enhet tillfrgades Vad lgger du in i begreppet kollegialt lrande?

Exempel p svar r: 36
Att lyfta erfarenheter, metoder och frgestllningar
man har inom sitt yrkesutvande till en professionell niv tillsammans.
Att genom att handleda och sttta varandra skapa gemensamma grunder och ider
fr hur verksamheten ska utformas, konflikter hanteras, med mycket mera.
Organisation
Exempel p effekter r att frutsttningar fr kollegialt lrande har skapats mellan
avdelningar i frskolan, och i skolan har arbete ver stadiegrnser kommit igng samtidigt
som man har kvar befintliga arbetslag inom samma stadium. P andra skolor utgr arbetslag
och processgrupp samma gruppering.
Ngon enhet har gjort om organisationen frn grunden och utvecklar ett arbetsstt med
mentorskap vilket i sin tur exempelvis frmjar samarbete och kollegialt lrande beskriver
enheten. Organisationen med mentorskap innebr p enheten att
tre lrare och X antal fritidspedagoger (1-4 st) blir knutna till en rskurs. De tre lrarna
ansvarar fr olika mnen i de bda klasserna, t.ex undervisar lrare 1, i mnena So och No,
lrare 2, i sv och bild och lrare 3, i ma och eng. Lrarna finns ven som resurs fr eleven i
varandras mnen, allts r det ofta dubbla lrare i en klass.
Ngra enheter nmner att man behver utveckla samarbetet med fritidspedagogerna.
Specialpedagogisk kompetens finns i de flesta utvecklingsgrupper.

36
http://skolutvecklingtoltorp.wordpress.com
33

Skolutveckling genom ntverk

Frstelrare, som nu finns p alla Mlndals skolenheter frn ht-2014, r ett av de ntverk som
kommer att anvndas i det Systematiska skolutvecklingsarbetet.
Alla frstelrare mts regelbundet i lrgrupper med deltagare frn olika enheter fr att bidra
till en kad likvrdighet i kommunen. Arbetet samordnas av Std och Utvecklingsenheten och
riktning och styrning p insatser processas i en referensgrupp med deltagande frn bl.a.
ledningsgrupp och chefsgrupp.
Flera ntverk har startats och ytterligare ett, som mts kontinuerligt och bidrar i det
systematiska kvalitetsarbetet samt frmjar likvrdighet, r Specialpedagogiskt forum. Centrala
skolutvecklare driver processen tillsammans med specialpedagoger/speciallrare frn alla
enheter. En eller tv chefer r med under dessa lrtillfllen. Arbetet tar avstamp i centralt
angivna mlomrden.
Ntverken har startat arbete inom olika omrden, vilket skulle kunna liknas vid att man gr in
i olika drrar, men mts p den gemensamma arenan fr skolutveckling dr det primrt
handlar om att strka ledning och stimulans fr alla barn/elever.
Arbetet inom specialpedagogiskt forum bidrar till att stdja och frmja specialpedagogens roll
i systematisk skolutveckling p respektive enhet. Detta understryks ven i Elevhlsoplanen,
vilken faststlldes i april 2014: (se bilaga 2).
Specialpedagogen/speciallraren arbetar vergripande,
ser helheten i verksamheten och har stor del i frndringsarbete och skolutveckling.
Specialpedagogens/speciallrarens arbete ska frmst vara hlsofrmjande och
frebyggande och ske p individ-, grupp- och skolorganisationsniv
Digitala verktyg anvnds i bda ntverket i syfte att frmja lrande och ett vetenskapligt
frhllningsstt.
Bda ntverken har startat webbsidor fr att synliggra arbetet inom skolfrvaltningen och fr
att lra av varandra.
-Frstelrarntverket37
-Specialpedagogiskt forum i Mlndal38
37 http://forstelararemolndal.weebly.com/
38 http://specforummolndal.weebly.com/
34

Olika roller i frndringsarbetet

Inom projektet har processledarrollen fokuserats. Processledaren ses som en av nycklarna till
framgng i frndringsarbetet, liksom ledningen i vrigt. Alla ger dock skolutvecklingen
och den egna motivationen och drivkraften r avgrande.
Utver processledarrollen har den centrala skolutvecklarens roll respektive forskarens roll
diskuterats och dokumenterats:
Skolutvecklare och forskare ger varje enhet kontinuerligt std i den lokala processen av
frndringsarbetet / utvecklingsarbetet. Detta sker i varje enhets utvecklingsgrupp
tillsammans med respektive chef.
Skolutvecklare och forskare har dessutom mtts kontinuerligt enligt ovan beskrivna
organisation.
Under ett seminarium den 16 september hade vi fokus p forskarens roll. Hr fljer ngra
tankar om detta:
Problematisera och bidra till att hantera fokusomrden (avgrnsa)
Stdja metodutveckling utifrn lokala behov
Stdja processen att skapa egna forskarfrgor
Bidra till analys av insamlad data, distansera, reflektera
Frelsningar efterfrgades av pedagoger och svaren landade i ytterligare frgor, t.ex.

Vilka effekter efterstrvas?
Frutom std i utvecklingsgruppen diskuterades ocks om forskare kan beska enheternas
processgrupper som involverar all personal. I nulget r det ett par forskare som gr detta.
Utver detta kontinuerliga std grs bl.a. en omfattande forskningsbaserad utvrdering av
IKT som std i utveckling av lrsituationer och undervisning.
Forskare framhller att deras roll r att stdja verksamhetsutvecklingen p olika niver.
De centrala skolutvecklarnas roll utvrderas med hjlp av en enkt i google formulr och r
inte sammanstlld och analyserad nnu.
35

Sammanfattning
Sammanfattningsvis har flera beslut (kommunikationsstrategi, Elevhlsoplan,
ntverksuppstarter), centrala insatser, kollegialt lrande p olika niver i organisationen samt
enheters frutsttningar och genomfrande av kollegialt lrande, bidragit till
systematisk skolutveckling enligt mlomrde ett och tv.
Vidare har specialpedagogens/speciallrarens roll i skolutveckling lyfts fram i och med
Elevhlsoplanen (se bilaga 2) och arbetet som bedrivs i ntverket specialpedagogiskt forum.
36

Genomfrande och resultat i relation till ml tre?

Utveckla arbetsformer och arbetsstt samt pedagogisk digital kompetens som mter alla
kompetenser bidrar till utveckling genom att stta ord p vad, hur och varfr t.ex. digitala
lrverktyg anvnds fr att frmja lrande och gemenskap.
Delml:
Utveckla frhllningsstt och varierade arbetsformer/arbetsstt i barn/elevgrupp fr att ska
och utveckla kunskap, skapa och synliggra lrande, vcka intresse och motivation samt
utveckla samtalsstrategier och formativ bedmning.
Nedan ges exempel p genomfrande i enlighet med ovanstende mlomrde.
Resultat utifrn enheternas berttelser i relation till ml tre
Film och bilder har anvnts fr att observera aktiviteter i lrmilj, pedagogrollen och
frhllningsstt i syfte att utveckla arbetsformer/arbetsstt, bemtande och former fr
inflytande.
Enheterna lyfter ocks fram organisation och strukturer som en frutsttning fr att mta
barn- och elevers olikheter i lrande:
Vi arbetar med tvrgrupper ver husen utifrn barnens intressen
Eftersom barngrupperna r s stora har vi valt att inte har ngra tvrgrupper mellan
avdelningarna d det blir fr mnga relationer fr barnen. .. frutom den grupp som de
blivande skolbarnen trffas i .
Mentorskap (se s. 33) anses bidra till strre mjligheter att variera graden av std och
stimulans till elever:
D vi ofta r tv lrare i en klass finns mjligheten att ge elever srskilt std, dels fr de
elever som av olika anledningar har svrigheter att n mlen fr utbildningen, dels fr de
elever som behver stimulans fr att utveckla hela sin frmga (Lgr 11)
Genom mentorskapet r lrare och fritidspedagoger varandras resurser i klassrummet.
Det gynnar eleven.! 39
Resultatet visar att enheter strvar efter helhetstnk och en rd trd i arbetet genom hela
skolgngen:
Dela upp vad man arbetar med i alla rskurser.
F en struktur med sprkarbetet.

39
http://skolutvecklingtoltorp.wordpress.com
37

Formativa och inkluderande arbetsstt utvecklas med hjlp av film, bild, ljudinspelning
och sociala medier
P en enhet har Skriva fr livet varit ett vergripande fokus. Man har arbetat med
genrepedagogik och kombinerat detta med att eleverna producerar sa e-bcker vilka
publiceras p en blogg.40
Enhetens pedagoger framhller att arbetssttet stdjer elever som har svrt att komma igng
att skriva t.ex. genom att:
Elevernas multimediala bcker synliggrs och skapandeprocessen utvecklas

genom att de tar del av kamraternas exempel p innehll och form.

Bra stt att f med alla elever.
Pedagog och elever formar gemensamma texter i olika genrer, vilka kan anvndas som
utgngspunkt i det egna skrivandet. Lusten att skriva frmjas.
Eleverna utvecklar sin frmga att ge varandra respons p arbeten
Ordfrrdet utvecklas exempelvis i samband med samtal om texterna
Elever som upplever svrigheter att skriva text ges mjlighet till muntligt berttande
och drigenom strks lust att lra/producera
Tal till text funktion har prvats genom att aktivera diktering p iPad.
Alla elever r en del i en aktivitet och ett gemensamt sammanhang vilket bidrar till att
frmja delaktighet. Man ser att elevernas skriftsprk har utvecklats, mycket tack vare
det formativa arbetssttet dr eleverna tillsammans har givit varandra konstruktiv
kritik p texter.
Enheten framhller forskning41 som visar elevers engagemang kar nr arbetet har
autentiska mottagare. Eleverna r positiva till publicering.
I arbetet med att utveckla skriv- och lsfrmga r eleverna lrresurser fr varandra.
Eleverna har dragit lrdom av den formativa processen

Nr deras roman r klar kommer de att vara stolta ver att det blev en s bra historia.
P detta stt kan alla elever vara delaktiga!
P ngon enhet har filmer producerats fr att illustrera delaktighet och demokratiska arbetsstt
svl bland personal som elever. Se arbetsgng p s. 44. Man uttrycker att Lrande och
inflytande gr in i allt som grs. Enheten strvar efter att utveckla:
ngot som gr att applicera p allt man gr i verksamheten.
P samma enhet berttar man att digitala lrverktyg har anvnts fr att p olika stt
dokumentera och synliggra processen bde i utvecklingsgruppen och arbetslagen: Protokoll,
veckobrev, foton med fre- och efterbilder, ljudfiler med intervjuer, film, Skolstil/talsyntes
fr att hra vad man skrivit, lrlogg och blogg i Unikum.

40
41
http://brattas.elevbocker.se
http://www.skolporten.se/forskning/intervju/stort-mervarde-nar-eleverna-far-riktiga-mottagare-till-sina-texter/
38

I en av processgrupperna har IKT srskilt fokuserats. Pedagogerna

har satt upp egna personliga ml fr att utveckla undervisningen dr digitala lrverktyg
r en naturlig del av undervisningen. Gruppen har strvat efter att ka tillgngligheten. Detta
har gjorts p varierade stt:
Sociala medier har anvnts fr att frmja kontakt mellan pedagog och elev.
Exempelvis har lrare varit tillgngliga vissa tider via Skype. Det har hittills gtt trgt
med arbetet, men pedagog uttrycker att elever tar kontakt med varandra och funderar
vidare p vad som krvs fr att etablera kontakt pedagog och elever.
Pedagoger och elever har skapat instruktionsfilmer som har publicerats p en
matematikblogg. 42
Frvntade effekter r att filmerna ger elever mjlighet att repetera och lyssna i sin
egen takt p genomgngar mer oberoende av tid och rum. De fr mjlighet att
kommunicera sitt lrande och visa sina kunskaper p varierade stt. Eleverna blir
lrresurser fr varandra genom att de kan lyssna p varandras frklaringar. Genom
filmerna har pedagoger lrt om elevernas stt att resonera och lra och utifrn det
kunnat anpassa undervisningen. Filmerna blir ocks ett bra underlag fr bedmning av
exempelvis resonemangsfrmga som annars kan vara svr att fnga, menar pedagog.
Nya mjligheter fr bedmning med hjlp av IKT framhlls samt att arbetsstten
syftar till att frmja elevernas motivation.
En enhet kopplar samman ledarskap i klassrummet43 och formativ bedmning.

Skolan vill kvalitetsskra kunskapsverfring mellan lrare infr utvecklingssamtal, och i
detta arbete anvnds videologgar och Unikum. Exempelvis har videologgar spelats in med
Quicktime fr att visa exempel p hur lektioner kan ledas i uppstarten. Detta kommer att
fljas upp i syfte att bygga en kollektiv kunskapsbas.
Fler enheter pekar p vikten av samsyn kring bedmning och hur Unikum som lrplattform
kan skapa en strre tydlighet mot svl elever som vrdnadshavare samt strka likvrdigheten
inom och mellan skolor. Ngon enhet nmner att skolan har en IKT grupp som ansvarar fr
utveckla anvndandet av digitala verktyg och Unikum. Vilka olika yrkeskompetenser ingr i
en sdan grupp?
Exempel p lrdomar kring IKT som lyfts fram av pedagoger:
Arbete med IKT kan i brjan ta mer tid fr att sedan bli ett tidseffektivt arbetsstt som
hjer kvalitn.
Det r angelget att hitta olika former fr backup av arbeten ifall verktyg gr snder.
Ett bra stt att lra r genom att se och gra.
Viktigt att pedagoger vgar visa exempel med IKT och att knna att det man gr
duger, dvs. sjlvfrtroendet r en viktigt faktor i utveckling av arbetsformer och
arbetsstt med digitala verktyg (dela-kultur).
Viktigt att chefer visar exempel p hur de arbetar med IKT.

42
http://matematik.almasskolan.se
43
http://korta.nu/383
39

Skoldatateket
Skoldatateket och filmare har tagit fram ett par filmer dr elever visar hur program fr att lsa
talbcker/ talbcker med text fungerar samt hur talsyntes fungerar. Filmerna lggs p
Skoldatatekets webbsida.44
Fr att frmja pedagogiskt- och socialt tillgngliga lrmiljer dr IKT ger ett mervrde har ett
samarbete mellan Std- och utvecklingsenheten och Modersmlsenheten etablerats under ret.
Skoldatateket och Modersmlsenheten har hllit ngra gemensamma seminarier under ret
och ett omfattande material gllande IKT och flersprkighet har tagits fram. Seminariet har
ven spridits till andra kommuner via Skoldatatekskonferens fr vstra Sverige i oktober
2014.
I brjan av ret genomfrdes en enkt som riktades till IKT-handledare p respektive enhet.
Syftet var bl.a. att underska i vad mn IKT handledare har samarbete med specialpedagoger
och speciallrare och hur det samarbetet ser ut p enheter. En uppfljning br gras i detta
avseende. Ett gemensamt teachmeet dr specialpedagogik r i fokus str fortfarande p
nskelistan. Dremot har en Skolutvecklingsmssa genomfrts fr all personal, vilket
beskrivs nedan under ml fem. Mssan hade mnga exempel p seminarier med inkluderande
perspektiv.
Digitala lrmiljer och coaching

Ett lrande exempel har filmats kring en elev med mycket hg frnvaro. Man har anvnt
digitala lrmiljer tillsammans med coachande samtal. Filmen r inte publik i nulget.

44
http://skoldatatekmolndal.weebly.com
40

Genomfrande och resultat i relation till ml fyra?

Utveckla former fr barn- och elevinflytande
Resultat utifrn enheternas berttelser i relation till ml fyra, barn- och elevinflytande
Flera enheter har fokuserat att lyssna in barn och elevers tankar. Detta har gjorts p olika stt,
med intervjuer som filmats och med enkter. Man har ven pbrjat att anvnda arbetssttet
PhotoVoice samt ett nytt innovativt stt fr att frmja delaktighet och inflytande har prvats
med appen LoopMe.
Inom frskolan har enheter anvnt sig av iPad fr att filma barn. Dessa filmer har sedan legat
till grund fr samtal bland annat om vad inflytande betyder. Ngon enhet spelade in
situationer ute p grden dr delaktighet och inflytande synliggjordes, vilket man sedan
reflekterade kring.
P ngra skolor och frskolor har barn och elever involverats i arbetet med att dokumentera.
Exempelvis har tv enheter pbrjat arbeten som liknar arbetssttet PhotoVoice: Barn har
sjlva tagit bilder med iPad. Sedan har de berttat om bilderna fr pedagoger och kompisar.
Pedagoger berttar:
Utifrn bilderna stller pedagogerna utmanande frgor

som leder till reflektion och vidare utmaning.
Tillsammans med barnen skapar vi ny kunskap som utgr ifrn
barnens intressen, en ny bild av vr verksamhet vxer fram.
Jag hr pedagoger som synliggr fr varandra
att det de gr med barnen ger dem inflytande nu"
P en enhet upptckte man att barns inflytande mest fanns i den fria leken och nstan inget i
den styrda leken. Detta ville man frndra.
Barn har filmats och intervjuats om vad de nskar i utemiljn och de har ftt rsta fram de tv
mest nskade alternativen.
Effekter som pedagoger beskriver r t.ex.
-Barns inflytande har kat i styrda aktiviteter.
-Barnen har olika projekt som de arbetar med och berttar om fr sina kamrater.
-Barnen fr mjlighet att pverka sina val av aktiviteter.
41

En skolenhet anvnde iPad och filmade intervjuer med elever angende hur de ser p
delaktighet45. Detta fljdes upp genom att de fick se och lyssna p sig sjlva. I samband med
detta fick eleverna ta del av varandras tankar och de fick reflektera kring vad de sjlva hade
sagt och vad kamraterna hade sagt. Efter denna process fick eleverna en genomgng
tillsammans med filmaren kring varfr man publicerar varvid detta diskuterades. Exempel p
vad som diskuterades var att andra fr se vad man tycker, och kan lra sig av det. Eleverna var
delaktiga i beslut om publicering. PUL lag och etiska vervganden nr elever filmas har
diskuterats. Man har lyssnat p elevernas tankar, diskuterat nyttan med att hra
elevperspektivet och funderat ver hur materialet kan tas tillvara. Man har inte bara lrt av
filmat material utan ven genom att planera intervjuerna/filmerna s har lrande om
elevinflytande frmjats.
Vidare har man ftt upp gonen fr hur eleverna kan gras delaktiga i det vardagliga arbetet
och brjat f in vanan att hela tiden ta in elevernas tankar.
Elever uttrycker att de inte knner sig delaktiga trots att pedagogerna upplever att de r det.
Detta r ngot som man vill forska vidare kring och man stller sig frgan:
Hur gr vi det tydligare fr eleverna nr de r delaktiga och har inflytande?
Vi borde lyssna mer p eleverna.
Elevers tankar och sikter tas tillvara i formativa och inkluderande arbetsstt. En skolenhet
uttrycker:
Elevernas sikter tas till vara nr de kommenterar varandras bcker.
Elever som har arbetat med genrepedagogik och e-bibliotek har ftt uttrycka sig kring
skolans arbetsstt. Exempel p elevkommentarer kan hras i en film som finns p projektets
webbsida. 46
En enhet har genomfrt en enkt riktad till elever i k 4. Enkten handlade om elevernas syn
p organisationen med mentorskap. Exempel p elevsvar:
"Det knns som om man fr lrare
som alla tycker att just sina mnen r de roligaste
och d blir lektionerna roligare"
Genom att elever har skapat instruktionsfilmer i matematik s har lrare bttre kunnat stta sig
in i hur elever tnker och resonerar. Detta har blivit underlag fr svl planering av
undervisning och bedmning. P s stt har eleverna haft inflytande ver undervisningen. Om
eleverna r medvetna om det eller har mrkt av det ndrade frhllningssttet hos lrarna har
inte utvrderat nnu, berttar en enhet.

45
Elever om delaktighet http://korta.nu/0V2
46 http://www.skolutvecklingmolndal.net/brattaringsskolan.html
42

P en enhet har ngra elever filmats och givit sin syn p elevdemokrati och inom vilka
omrden som de anser att deras rster tas tillvara: Exempel: Skolgrdens utformning, val av
arbetsstt t.ex. p bildlektioner, placering i klassrum, maten i bamba (men det hnder inte
ngot med maten). De skulle vilja bestmma om schemat.
Appen Loop Me ha prvats p ngon enhet i projektet och p andra enheter. Syftet r att
lyssna in barns tankar och knslor i olika lrsituationer. Appen kan ge mjlighet att mta det
omtbara och ven fnga in knslan i lrandet. Man kan likna det vid att chatta men att denna
chatt kan systematiseras.
43

Genomfrande och resultat i relation till ml fem?

Sprida lrande exempel och bidra till kunskapsutveckling bde internt och externt utifrn
ovanstende ml
Delml:
Att dokumentera och bidra till kunskapsutveckling i text, ljud och bild/film, hur det kan se ut
nr arbetsstt, t.ex. med std av digitala lrverktyg, stdjer en likvrdig och tillgnglig
lrmilj dr barn/elever r delaktiga i lrandet och gemenskapen.
Nedan ges exempel p centrala insatser och genomfrande p enheter som visar p arbete
inom mlomrde fem.
Spridning av lrdomar genom film, bild och text i sociala medier
Fr att sprida lrdomar och utveckla det kollegiala lrandet har vi bland annat anvnt film
vilket genererar flera olika vrden som beskrivs i analysen.
Medel har varit avsatta fr filmare som bl.a. har varit involverad i arbetet kring
dokumentation, kommunikationsstrategi och uppbyggnad av webbsidan. Det arbetet har
genomfrts tillsammans med processamordnaren och utvecklas i samverkan med
projektteamet.
Mnga filmer har publicerats och andra har anvnts fr internt bruk fr att reflektera och
analysera processer. Filmerna har frmst varit intervjuer med pedagoger, chefer, barn/elever,
forskare, skolutvecklare och utvecklingschef vilka har uttalat sig t.ex. om innehll och process
i projektet samt om delaktighet och dess innebrd. Se ovan under ml fyra.
Filmaren har utvecklat en arbetsgng tillsammans med enheterna
Infr ett filmtillflle grs frberedelser och den som ska bli filmad r med och bestmmer och
pverkar bde genomfrande och produkt. En rkopia skapas av filmaren som sedan
bearbetas i dialog med de medverkande. Detta gr att de medverkande fr mjlighet att
utveckla sina tankar utifrn det som redan r filmat. Filmerna publiceras p Mlndals
Skolarenas YouTube kanal, som ocks har anvnts fr intern delning av filmer.
Film som verktyg r ltt att sprida och kan delas vidare av andra i sociala medier, vilka r
interaktiva och kan kommenteras av andra och spridas vidare. Nr filmer delas via Mlndals
Skolarnas YouTube kanal s innebr det att all personal kan se filmerna i fldet av
Skolfrvaltningens interna nyheter. Det innebr att de ven sprids till andra enheter som inte
r med i projektet.
Webbsidan
Webbsidan utgr en samlingsplats fr erfarenheter som bde medverkande enheter, andra
enheter i Skolfrvaltningen och externa kan ta del av och reflektera kring. Den fungerar som
ett kollektivt minne som man kan g tillbaka till, vilket r viktigt i utvecklingsprocessen. Fr
att skapa en verblick av vergripande insatser skapades en tidslinje med verktyget
timetoast.com, vilken bddades in p webbsidans startsida. 47
Flera bilder har tagits fram fr att visualisera utvecklingsarbetet t.ex paraplyet.
47 http://www.skolutvecklingmolndal.net
44

Resultat utifrn enheternas berttelser i relation till ml fem

Fr att knyta ihop erfarenheter och resultat under ret s har varje enhet skrivit en rapport.
Detta har gjorts utifrn ett gemensamt frgedokument som r publicerat p webbsidan.48
Tankar och lrdomar ifrn enheternas rapporter finns med i denna redogrelse vilken ocks
bidrar till det kollektiva lrandet och bildar en gemensam plattform av kunskap fr det
fortsatta arbetet.
Kontinuerlig dokumentation har genomfrts under ret. Flera enheter har anvnt Google
dokument fr intern dokumentation med minnesanteckningar frn mten. Ngon enhet har
anvnt en Facebookgrupp, vilket ses somett levande konferensbord. Andra stt att
dokumentera har varit i form av en dokumentationsvgg i konferensrummet, och p ngon
enhet har varje processledare frt dagbok ver arbetet. Dessa anteckningar har anvnts under
mten i lrgrupperna osv.
Digitala verktyg har frmjat det kollegiala lrandet vilket beskrivs under mlomrde ett.
Ngra enheter har planerat och genomfrt filminspelningar dr bde personal och elever
intervjuas, se exempel under avsnittet om elevinflytande.
Ngra enheter har arbetat med tidslinjer fr att dokumentera arbetet. Det har skett bde
analogt och digitalt t.ex. med googles ritverktyg eller timetoast.com. Man konstaterade under
arbetet att det finns olika niver p dokumentationen ssom: skolniv,
klassrumsniv/gruppniv, individniv, samt att dokumentationen inte fr stanna vid handling
utan att det viktiga r lrandet. (Gjort- Lrt).
P en av enheterna dokumenterades vilka frdelar och dilemman man sg med sin tidslinje
som skapats med timetoast.com:
Frdelar:
-Frbttra mlen
-Man ser en progression
-Minns vad man gjort
-Se vad man ha gjort fr att hlla trden
-Bra att kunna visa vad som r gjort
-Visualiserar och stdjer den gemensamma frstelsen fr utvecklingsarbetet
Dilemman:
-Glmmer att lgga in i tidslinjen.
-Det fr inte bli ett kalendarium.
Film har anvnts p olika stt. Ngon enhet filmade i barnens lrmiljer fr att sedan kunna
reflektera kring hur barnen utvecklar trygghet, sjlvknsla, nyfikenhet, lust och vilja i
situationerna. Andra enheter har filmat fr att fnga barns sikter om delaktighet, fr att
observera intresse och lek samt fr att studera pedagogers frhllningsstt i lrsituationer osv.
Flera exempel ges under genomfrande och analys av mlomrde tre och fyra.

48
http://www.skolutvecklingmolndal.net/seminariegrupp--tvaumlrgrupper.html
45

Spridning av lrdomar genom skolutvecklingsmssa

Det finns mycket kompetens samlad bland vra pedagoger och ledare i vr Lrande
organisation i Mlndal.
Den 27 oktober fick all personal mjlighet att mtas och att lra med och av varandra vilket
gav personalen mjlighet att lyssna p mnga seminarier som hade ett tydligt inkluderande
perspektiv. Dessa seminarier genomfrdes av personal inom Mlndal.
(Mera mjligheter Mlndalspedagoger delar49)
Ngra gster var ocks inbjudna, t.ex Catrin Tufvesson som talade om tillgngliga
lrmiljer50. Specialpedagogiska skolmyndighetens vrderingsverktyg av tillgngliga
lrmiljer har infrskaffats och delats ut i ntverket specialpedagogiskt forum. Materialet ska
ven delas ut och presenteras i chefsgruppen.
Vidare hlls ett seminarium om detta projekt som ocks filmades och har publicerat p
webbsidan fr projektet. Hr exempelvis Berner Lindstrm bertta om arbetet.51
Spridning av lrdomar genom mten inom och mellan enheter samt utanfr kommunen
Genom att vi arbetar med lrgrupper och kollegialt lrande i alla vra led i projektet, vilket
har beskrivits ovan, s sprids lrandet bde inom och mellan enheter samt inom och mellan
olika niver i organisationen. Utver detta har information om arbetet spridits till alla chefer i
Skolfrvaltningen och frvaltningsledning via olika mten.
Projektledare har ocks spridit erfarenheter och lrdomar t.ex. fr rdgivarna i SPSM
Vstsverige, p en av SPSM anordnad internationell konferens i Bors 9-10 september. Dr
mttes svl internationella representanter samt ngra kommuner (bl.a. Bors). Mlndal var
ocks i samverkan med Per Skoglund engagerade i SPSM:s skolledarkonferens den 8 oktober.
I samverkan med Skolverket och SPSM var projektledare med vid uppstart av ett ntverk i
norra Sverige (Ume 17-18 november). Skolutvecklare bidrog med att sprida information om
arbetet under SPSM:s internkonferens i november i rebro. Vi har kontakter med Skolverket:
Eva Mintn och Ragnar sbrink vilka fljer utvecklingsarbetet.
Arbetet har bedrivits i samverkan med professor Berner Lindstrm och forskare vid
Gteborgs Universitet vilka i sin tur sprider lrdomar om arbetet.

49
http://meramojligheter14.weebly.com
50 Tillgngliga lrmiljer http://www.skolutvecklingmolndal.net/verktyg.html

51
Professor Berner Lindstrm berttar om projektet: http://korta.nu/AU2
46

4 Analys och tolkning

Tillvgagngsstt
Frskolans och skolans resultat r hmtat ur respektive enhets avstmningsrapport dr arbetet
under ret beskrivs. Information har ven hmtats ur inspelning frn presentationer framfrda
av enheterna i december 2014, samt frn andra mten under ret.
Fr att skapa en verblick ver innehllet i enheternas rapporter anvndes verktyget
wordle.net. All text som handlade om genomfrande och effekter i respektive rapport
klistrades in i webbresursen. De ord som framtrdde som grafiskt strst visade de ord som
hade anvnts mest i rapporten. Detta gav en frsta bild av vad enheten hade fokuserat i
utvecklingsarbetet.
Drefter kategoriserades enheternas texter under respektive mlomrde i ett excelldokument,
kompletteringar gjordes inom varje omrde efter genomlyssning av inspelningar.
Detta gjordes fr att f en helhetsbild av varje mlomrde vilket sammanfattades.
Nsta steg var att sammanfra och utkristallisera kategorier inom varje mlomrde genom
olika citat.
I analysarbetet har likheter och skillnader noterats vilket beskrivs nedan.
Frutom de ovan beskrivna praktiska analysverktygen har ocks ngra teoretiska
analysverktyg anvnts fr att frska frklara och frst verkligheten/arbetet i projektet.
Dessa bygger p forskning om verksamhets-/skolutveckling. Vidare utgr analysen ifrn ett
relationellt perspektiv p specialpedagogik. Vilket beskrivs nedan under mlomrde tre.
Det finns mer att analysera och arbeta vidare med dr fler kan nyansera arbetet ytterligare.
Rapporten br drfr ses som underlag fr vidare analys och kompletteras med ytterligare
synpunkter frn projektledare, centrala skolutvecklare, chefer och personalen p enheterna
samt externa aktrer.
Likheter och skillnader i frndringsarbetet
Likheter
-En gemensam riktning genom olika faser mot en kollektiv arbetsorganisation
Genomfrandet syftar till att stadkomma systematisk skolutveckling. Tv projekt blev ett
vilket utvidgade mlomrdena. Frndringsarbetet har pgtt under ett r och fr ses i ljuset
av att alla frndringar tar tid och genomgr fyra faser.52
1. Gemensamt r att enheterna r i initieringsfas som handlar om att utveckla gemensam
frstelse av enheternas respektive fokusomrde samt projektets vergripande syfte, vilket
kan ta ett till tv r. Det innebr att enheterna har gjort lgesbedmningar (nulge), ringat in
utmaningar och stllt sig frgor och brjat formulera ml osv.
Initieringsfasen r en del i frndringsarbetet/utvecklingsarbetet vilket har givits uttryck fr:
Dilemma har varit att vi inte har haft en gemensam frstelse
Det r viktigt att lgga en solid grund, utvrdera var och ens frfrstelse.

52 Blossing,
U. (2008). Kompetens fr samspelande skolor.
47

Alla frndringar vilka har haft olika fokus p enheterna och har handlat om att utveckla
undervisningen med digitala lrverktyg, utveckla frhllningsstt, underska
delaktighetsbegrepp osv - behver landa i ett organiserat lrande fr att alla ska strva i en
gemensam riktning, istllet fr spridda ar av utveckling. Kollegialt lrande har utvecklats
inom projektet. Det innebr att mnniskors tankar, knslor och frgor tas om hand och
utmanas. Det kollegiala lrandet r cirkulrt vilket illustrerades med bilden p s. 17. Syftet
med den illustrationen var att frmja frstelse fr kollegialt lrande. I forskning
(Timperley 53) ppekas att lrare som engagerar sig i cykler av effektivt professionellt lrande
tar strre ansvar fr samtliga elevers lrande. Med andra ord r arbetet, som bedrivs inom
projektet, en viktig del i arbetet med att frmja inkludering med optimala frutsttningar fr
alla barn och elever.
Den gemensamma riktningen frmjas i projektet av strategier som kollegialt lrande som
omfattar all personal, och pedagogisk dokumentation med t.ex. film. Strategierna bryggar
ver mellanrummet mellan ena sidan planer och ml och andra sidan det som hnder i
verkligheten i lrsituationer med barnen/eleverna, genom att det som hnder i lrsituationer
synliggrs och kan relateras till de ml man strvar efter. Det innebr att det syns/mrks nr
man strvar t samma hll. Som professionell hamnar man mer i rampljuset och i denna
process r det viktigt att det finns trygghet och tillit i den lrgrupp inom vilken man verkar.
2. Nsta fas kallas ibland fr implementeringsfasen och handlar om att hlla fokus och att
arbeta entrget fr att omstta enhetens frndringsider i den pedagogiska vardagen. Inom
projektet har inte denna term anvnts pga. att det lter som top down nr projektet
efterstrvar att utg ifrn lokala behov. I forskning beskrivs fasen som en konfliktfylld fas och
viss oro har mrkts av inom projektet. Under seminarier och mten med processledare och
utvecklingsgrupper diskuterades och konstaterades att detta r en normal utveckling.
Samtidigt fick man se p sig sin egen roll och processgruppens utifrn analysverktyget
Frndringens fyra rum, vilket beskrivits p webbsidan. 54
3. Inom projektet utvecklas tankar som blir till ord, ord som blir till handling
(frhllningsstt) och handling som blir till vanor. Siktet r instllt p att komma dithn, till
vanor. s hr gr vi Denna tredje fas kallas i forskning institutionaliseringsfasen.
Barn/elever har involverats i frndringsarbetet p ngra enheter s hr lngt. Deras
berttelser om frndringar kan ses som ett kriterium p utveckling och att ngot har blivit
en vana i den pedagogiska vardagen.
4. Spridningsfasen innebr att pedagoger, chefer, skolutvecklare m.fl. sprider lrdomar p
olika stt internt och externt. Man r inte frdig i denna fas, fr i och med att man presenterar
lrdomar och fr frgor s utvecklas arbetet vidare. Spridningsfasen i projektet har pgtt
parallellt med initieringsfasen och arbetet har kontinuerligt utmanats med frgor. Frgorna r
vsentliga i utvecklingsarbetet d de driver utvecklingen framt.

53
Tio forskningsbaserade principer fr lrares professionsutveckling
54 http://www.skolutvecklingmolndal.net/fjaumlrde-traumlffen-3-september-2014.html
48

Gemensamt r vidare att alla enheter har haft ambitionen att involvera all personal. Man har
uttryckt att det inte r enkelt att f alla delaktiga, dvs. att bde ta del av och bidra i processen.
Bedmningen r att det r angelget att ge utrymme fr egen drivkraft, det egna lrandet, fr
att frmja motivation.
Gemensamt r att digitala verktyg har anvnts i det kollegiala lrandet och i pedagogisk
dokumentation vilket troligen frstrker lrandet bde i planeringsfas, genomfrande och
slutprodukt som blir underlag fr fortsatt reflektion svl tillsammans som enskilt i sin egen
takt. Detta br frmja att alla ska med.
Tid anges som en kritiskt faktor. Det handlar om att
-Avstndet mellan mten pverkar kvalitn. Det br vara tta mten fr att bttre minnas
processen och hlla kontinuitet i arbetet.
-Antal olika typer av mten pverkar kvalitn, dvs. andra mten som krockar eller andra
saker behver gras p planeringen.
Hur mycket mtestid har personalen? Hur mnga grupperingar ingr man i?
Under ret har det framkommit att begreppet projekt kan ses om ngot vid sidan av, som man
gr om man hinner osv. Hur frhller man sig fortsatt till detta?
Bedmningen r att det behvs en versyn av antal ntverk och mten som pedagoger ingr i.
Variation - skillnader
Forskarfrgor som processgrupper har stllt sig riktar ljuset mot egen verksamhet och/eller
bortom egen verksamhet med generella frgestllningar om forskning. Den hr analysen kan
bara konstatera att det finns exempel p detta. En intressant frgestllning r hur den fortsatta
utvecklingen i processgrupper ser ut mot bakgrund av detta faktum.
Enheterna arbetar p lite olika stt och ngra skillnader har iakttagits, dock utan vrdering
utan just bara som reflektion fr fortsatt lrande:
Skillnader gller t.ex:
Hur all personal har involverats.

Vilka yrkes- och mneskompetenser som finns representerade i utvecklingsgruppen
Hur mnga av processledarna p enheten som ingr i utvecklingsgruppen
Hur mnga som innehar utvecklingspedagog uppdraget
Hur fokusomrde fr utveckling har tagits fram, hur konkreta de r och om de
omfattar all personal eller delar av personalen.
Hur organisationen ser ut
Hur man har arbetat med elevinflytande
Hur stark koppling arbetet har till vardagsarbetet med barnen/eleverna
Vilken litteratur som har anvnts och om litteratur har anvnts i det kollegiala lrandet
Enheterna sker flera olika vgar fr att involvera all personal p enheten bde genom fysiska
mten som arbetsplatstrffar och med hjlp av digitala verktyg och analoga verktyg med
postitlappar dr alla har ftt komma till tals. Ngra enheter har utvrderat det kollegiala
lrandet med en digital enkt dr personalen har ftt stta ord p betydelsen. Resultatet har
publicerats p enhetens blogg. Andra har anvnt verktyg som processutbildningen har gtt
igenom, t.ex. tnkt. gjort, hnt, knt fr att utvrdera projektet osv.
49

Olika litteratur anvnds utifrn de behov som finns p respektive enhet. Ytterligare har
processgrupper efterfrgat relevant forskning inom sina respektive fokusomrden. Forskarna
framhller att man br inta ett kritiskt frhllningstt till forskning och se vad som kan vara
relevant i den egna praktiken. De menar ocks att ett vanligt tillvgagngsstt r att frska
hitta svar i forskningen p det man redan gr. Istllet pongteras att fokus br ligga p att
beforska den egna praktiken och skapa beprvad erfarenhet.
Organisationen och dess mjligheter att frmja inkludering:
En enhet har fokuserat utveckling av mentorskap dr man arbetar med tre lrare p tv klasser
vilket innebr att man oftare kan vara tv lrare i samma klass, samtidigt. Arbetssttet ligger i
linje med Teamteaching som beskrivs i skriften Raising Achievement for all Learners
Quality in Inclusive Education (RA4AL). 55 Frgor att stlla sig r t.ex.
Vilka mjligheter skapar teamteaching fr att utveckla en lrande organisation?
Vilka mjligheter skapar teamteaching fr att utveckla undervisningen och ge
frutsttningar fr att mta alla barn/elever?
Ls mer om mentorskap p s. 55.

55 http://korta.nu/S73
50

Analys och tolkning i relation till ml ett och tv?

Systematisk skolutveckling genom en kollektiv arbetsorganisation
dr frndringsarbetet grs till allas angelgenhet.
Belysa och utveckla samverkan p och mellan olika niver i organisationen, mellan
pedagoger med olika kompetenser samt med externa aktrer. Exempelvis att strka
specialpedagogens/speciallrarens roll i skolutveckling.
Jmfrelsepunkt idealtyp
Nr lrare tillsammans med kolleger analyserar och utvrderar sin undervisning leder det till
ett bttre resultat hos eleverna. Det r en av de viktigaste framgngsfaktorerna och det
vetenskapliga stdet fr effekterna r starkt.
Det som kallas kollegialt lrande r en sammanfattande term fr olika former av
professionsutveckling/kompetensutveckling dr kollegor genom strukturerat samarbete
tillgnar sig kunskap och frdigheter. Kollegialt lrande betonar vgen fram fr att lsa
uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan ven sitt eget arbete.
Skolverket 56
Mer kan lsas i t.ex. Skolverkets skrift: Forskning fr klassrummet. Vetenskaplig grund och
beprvad erfarenhet i praktiken.
Nedan punktas ngra exempel p vad som enligt forskning r angelget i utveckling av
lrandegemenskaper/kollegialt lrande kopplat till utvecklingsarbetet/frndringsarbetet.
Kollaborativa strukturer och kultur r under utveckling.
Delade vrden och visioner utvecklas genom det kollegiala lrandet som stds av digitala
verktyg
Delat ledarskap och beslutande: Detta ger en chef uttryck fr genom att lyfta fram att
processledare avlastar och driver processer. Det agila ledarskapet tillsammans med det
kollegiala lrandet gynnar sannolikt skolutvecklingen.
Kollektivt ansvarstagande: Projektet efterstrvar all personals delaktighet.
Professionella reflekterande dialoger: Detta har frmjats t.ex. genom insatser inom
processledarutbildningen och i det kollegiala lrandet.
Skande av ny kunskap: Vgen gr via bde teori och praktik. En modell fr att visualisera
detta finns i kapitel 5.
Underskande av egen praktik: Systematik efterstrvas och hller p att byggas upp.
Aktionslrande besk r ett utvecklingsomrde.

56 Kollegialt lrande nyckelfaktor fr framgngsrik skolutveckling: http://korta.nu/skolv

51

En frdjupande analys br gras av varje enhet i frhllande till jmfrelsepunkt/idealtypen

och ovanstende punkter.
Sammanfattning
En sammanfattande analys av detta mlomrde r att projektet tydligare br koppla ml- och
resultatarbete med den praktiska vardagen/undervisningen/arbetet med barn och elever. Det r
hr det kollegiala lrandet kommer in fr att utvidga det professionella handlandet som
grundar sig i tankar. Syftet med kollegialt/kollektivt lrande r exempelvis att gra
organisationen mer tight fr att frmja en gemensam riktning mot tillgngliga och
likvrdiga lrmiljer. Nsta steg kan vara att aktionslrande fr strre utrymme n hittills,
vilket kan frdjupa analys och utvrdering av undervisning/verksamhet.
Frndring i strukturer som organisation och planer kan omfatta mycket arbete men inte alltid
n barnen/eleverna. Det intressanta blir allts vad som hnder i mtet mellan formella
strukturer (organisation, planer, utvrderingar osv.) och vardagspraktiken.
Samarbetskulturen som vi bygger r en avgrande grundfrutsttning fr inkludering, dvs. att
ka de professionellas frmga att mta barn och elevers olikheter i lrandet, genom att
formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan ven sitt eget arbete.
Ett r har gtt och vi har kommunicerat och samarbetat och lrt vldigt mycket av och med
varandra. Vi har ocks lrt en hel del OM varandra:
Att lra om varandra bde som personer och om vra kompetenser r grunden fr samarbete
och skapar ndvndig trygghet, i processgrupperna. (Gunilla A-B)
Detta utvecklingssteg utgr en viktig framgngsfaktor i arbetet.
Arbetet inom specialpedagogiskt forum bidrar till att stdja och frmja specialpedagogens roll
i systematisk skolutveckling p respektive enhet. Detta understryks ven i Elevhlsoplanen,
vilken faststlldes i april 2014: (se bilaga 2). Utvecklingen kan ocks gynnas ytterligare
genom den planering som ligger framver. Den innebr att skapa regelbundna ntverksnav
dr samordnare ifrn respektive ntverk kommer att mtas. Denna nya tvrgrupp br ocks
mta frvaltningsledningen regelbundet, ca 2 gnger per termin. Effekter som efterstrvas r
att frmja kommunikation, samarbete och lrande p och mellan olika niver i organisationen
vilket leder till kad likvrdighet mellan enheter. Det var ett identifierat omrde fr
utveckling enligt SIS anskan 2014.
Om ntverksnav genomfrs kan det vara ett exempel p hur kunskapsproduktion kanaliseras i
den vergripande organisationen.
Under ret har modeller utvecklats, vilka har effektiviserat samverkan svl genom fysiska
mten som med digitala verktyg, mellan olika kompetenser inom och mellan skolor men
ocks i samverkan med externa aktrer som Gteborgs Universitet och SPSM.
52

Exempel p frgor vi stller oss om nsta steg:

Hur kan vi bredda och frdjupa centrala insatser?
Hur ser det pedagogiska ledarskapet ut, visioner, kontakt med vardagsarbetet osv.?
Hur kan kollegialt lrande utvecklas med aktionslrande och /eller andra metoder?
Hur kan vi utveckla bde praktiska och teoretiska analysmodeller?
Vilka olika roller har en processledare vad grs rent konkret?
Vilka roller behvs i skolutveckling och hur kan dessa frdelas?
Hur anvnds specialpedagogisk kompetens inom skolutveckling? (Ls mer om detta
under analysen till mlomrde tre.)
I projektet har man lyft fram att samverkan behver strkas mellan fritidshem och
skola:
Hur kan denna samverkan utvecklas fr att frmja en likvrdig utbildning fr alla
elever?
Projektet har genererat exempel p en kad samverkan mellan stadier i skolan och
mellan avdelningar i frskolan. Vad ser man fr vinster med detta?
53

Analys och tolkning i relation till ml tre?

Utveckla arbetsformer och arbetsstt samt pedagogisk digital kompetens som mter alla
kompetenser bidrar till utveckling genom att stta ord p vad, hur och varfr t.ex. digitala
lrverktyg anvnds fr att frmja lrande och gemenskap.
Delml:
Utveckla frhllningsstt och varierade arbetsformer/arbetsstt i barn/elevgrupp fr att ska
och utveckla kunskap, skapa och synliggra lrande, vcka intresse och motivation samt
utveckla samtalsstrategier och formativ bedmning.
Mlomrde tre handlar om inkludering (tillgnglighet, delaktighet, likvrdighet) frn tanke till
handling och hur lrmiljer med aktiviteter organiseras exempelvis med std av digitala
lrverktyg.
Under mlomrde ett och tv har illustrerats hur projektet har arbetat fr att frmja en
gemensam riktning mot en kollektiv arbetsorganisation med kollegialt lrande som verktyg.
Det arbetet bidrar till goda frutsttningar fr arbete i riktning mot mlomrde tre. Lrande
har till exempel kretsat kring vikten av att ta utgngspunkt i gemensamma frhllningsstt.
Man har ocks givit exempel p hur och varfr digitala verktyg frmjar alla barn/elevers
delaktighet vilket anges i resultatet under mlomrde tre.
Specialpedagogik i ett relationellt perspektiv
Analysen tar utgngspunkt i hur den gemensamma synen frhllningssttet- ser ut nr det
gller hur barn och elevers svrigheter kan frsts. (Istllet fr svrigheter: utmaningar/
mjligheter/behov/frutsttningar).
Inkludering handlar om hur vi kan se och frst barn och elevers mjligheter ur olika
perspektiv. Det kan handla om faktorer knutna till
1. individens egenskaper och historia (fysiska, psykosociala etc) eller
2. undervisningens/lrsituationers organisering eller
3. frhllanden i barn/elevens mte med lrmiljn.
Dessa perspektiv r mycket olika i det frsta fokuseras inre, individuella faktorer och i det
andra yttre, sociala, organisatoriska och/eller samhlleliga faktorer - men gemensamt r att de
har en enkelriktad frklaringsmodell (orsak-verkan). I ett relationellt perspektiv ser man
perspektiven tillsammans i msesidig pverkan (nr 3) dvs. ett kommunikativt och
relationsinriktat perspektiv. Fokus r d att strka ledning och stimulans fr alla barn och
elever i den ordinarie undervisningen/lrmiljn. Detta kan uttryckas som ett relationellt
perspektiv p specialpedagogik. Egentligen kan man sga att det handlar om en fusion mellan
pedagogik och specialpedagogik vilket illustreras i bilden nedan.
54

Bildklla: Relationell specialpedagogik i teori och praktik, Jonas Aspelin
Det relationella perspektivet r frankrat i styrdokument och det anger en riktning om hur
(specialpedagogisk) verksamhet br bedrivas. Inom detta mlomrde r det sledes det
relationella perspektivet som r jmfrelsepunkt/idealtyp vilket exemplifieras nedan.
Organisationen med mentorskap med mjligheter till dubbelbemanning i klasser r ett
exempel p arbete som ger goda frutsttningar att utveckla tillgngliga lrmiljer fr alla
elever. Att organisera p detta stt kan ge utrymme fr varierad grad av std, samt strre
mjligheter att lra p olika stt inom ett och samma (tema)omrde. Relationen pedagogbarn/elev lyfts ocks fram exempelvis i detta sammanhang. Relationen har stor betydelse fr
barn/elevers lrande.
Konkret arbete i projektet har inneburit att man synliggjort lrsituationers komplexitet i syfte
att kunna mta barn/elevers olikheter i lrandet. I resultatdelen redovisades exempelvis hur
lrsituationer och lrmiljer har utforskats genom att filma och observera samt genom att
intervjua bde elever och pedagoger.
I resultatet beskrivs fokusomrdet Skriva fr livet, vilket r ett exempel p hur relationellt
goda och sprkutvecklande lrmiljer frmjas. Inkluderande/formativt/sprkligt arbetsstt r
centralt i arbetet. Eleverna fr stttning i sin sprkutveckling av pedagoger och kamrater, och
relationerna r en frutsttning fr kunskap och lrande. Fr att skapa en likvrdig skola
behver vi kunna ge alla barn och elever en god utbildning utifrn sprklig mngfald. Detta
arbete r ett exempel p det.

55

Arbetet innebr att sprkliga nyckelfrmgor r i fokus: tala, lyssna, lsa och skriva men ven
en femte sprklig nyckelfrmga: interaktion. Arbetet frstrks ytterligare genom
anvndningen av lrplattor fr att skapa multimedialt med text, bild och film. Flera
inkluderande aspekter p det har angivits i resultatet under mlomrde tre.
I resultatet nmns fokusomrdet Motivation fr lrande. Arbetet syftar t.ex. p att frmja
elevers kreativitet. I det sammanhanget kan intresse och motivation relateras till
uppmrksamhet och koncentration, dvs. att intresse och motivation stdjer uppmrksamhet
och koncentration vilket i sin tur frmjar mjligheter att lyckas lra sig osv. Ett relationellt
lrande innebr att barn/elever alltid lr ngot om sig sjlv i lrsituationer tillsammans med
andra inom ett aktuellt tema/mne. Det kan handla om bde positiva och negativa erfarenheter
som i sin tur pverkar motivation osv.
Svl effekter av lrande kopplade till kunskapskrav och ml samt vrden av lrande kopplat
till vrdegrund kommer att fortsatt analyseras inom projektet.
I resultatet nmns att samsyn kring bedmning behver utvecklas. En relevant frgestllning
blir vilket perspektiv vi har kring detta. r det en bedmning av elevens kunskaper i relation
till var han/hon borde vara eller r det en bedmning av elevens kunskaper i relation till den
lrmilj dr lrandet sker? I ett relationell perspektiv ser man frmst p det sistnmnda.
P vg mot pedagogisk digital kompetens vad, hur och varfr ur olika perspektiv
Mlndal har mycket goda frutsttningar nr det gller tillgng till digitala lrverktyg
framfrallt i skolan dr tillgngen r ett verktyg per elev eller ett verktyg per tv elever. Syftet
med den digitala satsningen r ytterst att skapa bttre frutsttningar fr alla barn/elever att n
ml och kunskapskrav. Fr att f fart p utvecklingen krvs att frndringsinitiativ som t.ex.
IKT - landar i en kollektiv arbetsorganisation med gemensam riktning, vilket hller p att
byggas upp. Sannolikt r att det kollektiva lrandet frmjas av att pedagoger med olika
kompetenser samverkar mer kring hur och varfr digitala lrverktyg kan skapa ett mervrde
ur olika perspektiv, som kommer barn/elever tillgodo. Specialpedagogisk kompetens samt
kompetens kring flersprkighet r ett par exempel.
IKT har anvnts relativt genomgende av deltagande enheter. Det har inte alltid varit i
frgrunden under innevarande r utan fokusomrden har istllet utgtt frn andra ledstjrnor i
paraplyet. IKT har anvnts i barn- och elevgrupper som verktyg fr pedagogisk
dokumentation och p ngon enhet har IKT lyfts fram som fokusomrde fr att frmja
tillgnglighet i elevernas lrmiljer. Att det inte har lyfts fram som fokusomrde verallt kan
enligt forskare i projektet tolkas som att digitala verkyg brjar bli en integrerad del i
verksamheten.
En utveckling inom projektet kan ses i att barn och elever fr mta lrsituationer dr teori och
praktik vvs samman och dr varierade och formativa arbetsstt och arbetsformer anvnds
inom samma aktivitet vilket avser att frmja alla barn och elevers tillgnglighet till lrande
och gemenskap. En universell design innebr att tnka in och anvnda barn och elevers
olikheter frn brjan vid planering, genomfrande och bedmning av undervisningen.
Barnen/eleverna ges utrymme utrymme fr egna initiativ och drivkrafter, genom att de
erbjuds varierade vgar att n gemensamma ml t.ex. med std av digitala verktyg, vilket
resultatet ger exempel p.
56

Exempel p frgestllningar i syfte att frmja professionsutveckling och tillgngliga

lrmiljer r:
Hur anvnds resurser: t.ex specialpedagogisk kompetens?

Hur kan samverkan mellan pedagoger med olika kompetens strkas i utveckling av
pedagogisk digital kompetens?
Fritidshemmet och skolans gemensamma uppdrag: Hur kan samverkan utvecklas fr
att frmja en likvrdig utbildning fr alla elever?
Hur ser det gemensamma ansvaret ut (olika kompetenser, elevhlsa) fr barn- elever i
behov av extra anpassningar och srskilt std?
Hur frmjas barn och elevers kreativitet, problemlsningsfrmga och
kommunikation?
Hur frmjar olika arbetsstt gruppens sociala/kommunikativa utveckling?
Hur ser stdstrukturer ut avseende tid, rum och interaktivitet?
(Vad, Var, nr, hur, hur lnge, varfr)
Hur frmjas intresse och motivation i lrsituationer?
Hur utvecklas gemensamma frhllningsstt?
Hur ser en trygg, stdjande och uppmuntrande lrmilj ut?
Hur synliggr och kommunicerar barn/elever sitt lrande ?
Vilka formativa/sprkutvecklande/inkluderande strategier anvnds?
57

Analys och tolkning i relation till ml fyra?

Utveckla former fr barn- och elevinflytande
Barn- och elevinflytande
Jmfrelsepunkt:
Barn och elever ska ges inflytande ver utbildningen. De ska fortlpande stimuleras att ta
aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hllas informerade i frgor som
rr dem. Informationen och formerna fr barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter
deras lder och mognad. Eleverna ska alltid ha mjlighet att ta initiativ till frgor som ska
behandlas inom ramen fr deras inflytande ver utbildningen. Elevernas och deras
sammanslutningars arbete med inflytandefrgor ska ven i vrigt stdjas och underlttas
Skollagen, Kap. 4, 9
Resultatet visar att enheter utvecklar former fr elevinflytande med hjlp av digitala verktyg
som bild och film samt med hjlp av enktverktyg. Ngra enheter har anvnt filmprodukter
fr att lyssna in barn/elever och reflektera kring vad som sgs. I arbetet tar ngon enhet std i
lyssnandets pedagogik vilket kanske kan tolkas som en frskjutning i pedagogrollen frn
talande till mer lyssnande.
Resultatet visar att barn/elevers sikter har lyssnats in bde nr det gller formella strukturer
som t.ex. scheman, organisation och innehll i aktiviteter/undervisning. Ytterligare exempel
r utemilj och fysisk lrmilj inomhus osv. Systematiken i arbetet och lrandet inom och
mellan enheter behver fortsatt dokumenteras och utvecklas. Utvecklingsomrden som lyfts
fram r t.ex. att tydliggra fr barnen/eleverna nr de har inflytande samt att som pedagog f
in vanan att ta reda p elevers sikter inom olika delar i verksamheten.
Ngot som har uppmrksammats inom projektet r att sjlvfrtroendet strks d man vgar
uttrycka sig i film och att en process startar nr man fr tnka om sitt tnkande
metakognition. Att stimuleras till att vga uttrycka sig r centralt fr barn/elevinflytande.
PhotoVoice har introducerats under processledarutbildningen och i gemensamma seminarier.
Det handlar om att fotografera, reflektera och agera. Det r en metod fr att arbeta med barn
och elevers delaktighet och inflytande vilket ngra enheter har arbetat med.
Arbetssttet involverar barn/elevers tankar genom att man utgr ifrn deras bilder. Det
underlttar fr barnen/eleverna att reflektera d de har en bild som utgngspunkt som stdjer
minnet vid berttande till bilder. Arbetet syftar till att utveckla tillgngliga lrmiljer dr
barn/elever r aktiva medskapare. Det i sin tur frmjar hlsa och vlbefinnande vilket i sin tur
kan antas frmja solidaritet och motverka mobbing.
Ett utvecklingssteg kan vara att vidareutveckla arbetet med PhotoVoice t.ex. genom
dokumentation av intervjuer.
De olika former fr delaktighet och barn/elevinflytande som resultatet visar p utvecklar
barn/elevers demokratiska frmgor.
58

Appen LoopMe har prvats p ngon enhet i projektet och p andra enheter. Syftet r att
lyssna in barns tankar och knslor i olika lrsituationer. Appen kan ge mjlighet att mta det
omtbara och ven fnga in knslan i lrandet. Man kan likna det vid att chatta men att denna
chatt kan systematiseras s att man kan flja en elev. Elever kan loopa/chatta anonymt ocks
om de vill. Det gr ven att lsa ut vad en hel grupp knde och tnkte om en lektion genom en
enkel skala med smiley figurer, samt att flja inom vilka kategorier som elever har flest
sikter osv. Arbetet sker i samverkan med ett forskarteam p Chalmers under ledning av
Martin Lackeus. Utprvningen har genererat tankar om frbttringar och utveckling av appen.
Etiska stllningstaganden har kommit p tal, PUL osv.
Det r ett innovativt stt att arbeta med elevinflytande/systematiskt kvalitetsarbete men
samtidigt behver flera delar analyseras och utvecklas vidare.
Hur kan vi f systematik i att lyssna in barn och elevers sikter fr att strka
elevinflytandet?
Hur ser progressionen ut nr det gller barn- och elevinflytande i ett 1-16 rs
perspektiv?
Hur analyserar vi och anvnder de produkter som tas fram i form av enkter, bild och
film?
Hur skapar vi och frhller oss till ett etiskt perspektiv nr det gller dokumentation av
barn och elevers tankar om och frehavanden i lrmiljn?
59

Analys och tolkning i relation till ml fem?

Sprida lrande exempel och bidra till kunskapsutveckling bde internt och externt
utifrn ovanstende ml
Delml:
Att dokumentera och bidra till kunskapsutveckling i text, ljud och bild/film, hur det kan se ut
nr arbetsstt, t.ex. med std av digitala lrverktyg, stdjer en likvrdig och tillgnglig
lrmilj dr barn/elever r delaktiga i lrandet och gemenskapen.
Resultatet visar mnga exempel p spridning av lrande exempel svl intern som externt.
Systematiken hller p att utvecklas inom och mellan olika niver i organisationen.
Dokumentationen synliggr, utvecklar lrande och bidrar till kontinuitet m.m. Forskare i
projektet pekar p vikten av att alla r med i det kollegiala lrandet bl.a. fr att f systematik i
dokumentationen. Vidare att det inte finns ngra frdiga lsningar utan att denna systematik
och innehll anpassas utifrn lokala behov.
Som redan har nmnts s har film anvnts fr att fnga vad som hnder i lrmiljn eller s har
elevers sikter fngats in i intervjuer. Flera exempel ges under genomfrande och analys av
mlomrde tre och fyra. Ett utvecklingsomrde r fortsatt att se nrmare p vad som sker i
lrsituationer samt att analysera hur och varfr pedagogiska tillvgagngsstt frmjar
barn/elevers delaktighet. Aktionslrande med verktyg fr observation m.m. tillsammans med
former fr pedagogisk dokumentation och analys r omrden fr utveckling av mlmedvetet
handlande.
Film som redskap fr verksamhetsutveckling
Film bidrar till att frmja en kollektiv arbetsorganisation genom att verksamheten blir
synliggjord s att ml och resultatarbete kopplas ihop med vad som faktiskt sker i den
praktiska vardagen/undervisningen/arbetet med barn och elever.
Genom film har vi ocks kunnat sprida vra samarbetspartners tankar vilket frmjar frstelse
och gemensam riktning t.ex. filmen En inkluderande resa57.
Pedagogisk dokumentation med digitala verktyg
Film som anvnts i projektet har bidragit till att utveckla frhllningstt genom att man
synliggjort handling, som man reflekterar kring.
Tankar blir till ord, ord blir till handling och handling blir till vanor. Reflektionen kan ocks
g baklnges frn vanor till tankar, vilket kan vara ndvndigt fr att bryta traditioner.
Filmprodukter som skapas r inte slutmlet, utan utgngpunkt fr samtal fr att frdjupa
och bearbeta svl sprk- som kunskapsutveckling fr att skapa sammanhang i lrandet.
Produkter synliggr lrande och bidrar till att personal och barn/elever kan inspireras och
lra av varandra. Genom att utnyttja de digitala kommunikativa mjligheterna kan arbetet
bli mer flexibelt samt oberoende av tid och rum.

57 http://www.skolutvecklingmolndal.net/nyheter/per-skoglund-en-inkluderande-resa

60

Projektet har ocks visat att nr man fr mjlighet att lyssna p sig sjlv s utvecklas bde
tankar och sprk.
Inom projektet har vi erfarit att det inte r sjlvklart att vilja bli filmad. En viss oro kan
finnas om det duger det man visar upp, likas har etiska aspekter diskuterats. Detta har
bidragit till att en arbetsgng har utvecklats enligt resultatet. Arbetsgngen bidrar sannolikt till
att fler vgar bli filmade och drigenom kan fler lrdomar spridas. Se s. 44.
Digitala verktyg som har anvnts i projektet frmjar personalens och barn/elevers mjlighet
att skildra sin vardag, att kritiskt analysera densamma samt ger underlag fr att visa p behov
av resursanvndning.
P vg mot systematisk skolutveckling kommer arbetet i nsta steg bl.a. att frmja frstelse
och utveckling av beprvad erfarenhet.
P vg att bygga upp en beprvad erfarenhet. Vad betyder detta i frskolan/skolan?

Hur kan vi skapa en gemensam frstelse kring begreppet?
Vad och hur kan vi dokumentera systematiskt p olika niver fr att frmja beprvad
erfarenhet?
Hur kan alla pedagoger utveckla sin frmga att anvnda fler verktyg vid pedagogisk
dokumentation?
Vilka praktiska och teoretiska analysverktyg behver vi i arbetet fr att skapa
beprvad erfarenhet och fr att frmja tillgngliga lrmiljer?
Hur vver vi ihop narrativ kunskap (berttande via film, bild och text ) med
systematisk beprvad erfarenhet?
Hur avstts tid och resurser till vergripande dokumentation och analys
fortsttningsvis?
Vilka etiska vervganden krvs nr barn/elever filmas i lrmiljn?
Hur kan barn och elever bidra ytterligare i den pedagogiska dokumentationen fr att
sprida lrdomar?

Kan barnen vara med och lgga upp dokumentation

i sina lrloggar i unikum?
Vilka utvecklingsmjligheter ser vi med den gemensamma webbsidan fr att frskolor

och skolor ska kunna lra av och med varandra, samt fr att sprida erfarenheter
externt?
61

5 Lrdomar och diskussion

Hr sammanfattas ngra vergripande lrdomar:
Frndringsarbete tar tid och gr igenom olika faser vilket analysen ovan avser att visa samt
att initieringsfasens frutsttningar fr delaktighet och utveckling av gemensam frstelse har
varit en viktig faktor. Mnga delar knslan av att det r nu efter ett r som det brjar p
allvar.
Fr att f fart p utvecklingen krvs att enheternas frndringsinitiativ landar i en kollektiv
arbetsorganisation med gemensam riktning, vilket hller p att byggas upp. Det r hr det
kollegiala lrandet och pedagogisk dokumentation kommer in fr att verbrygga gapet
mellan ml- och resultatarbete och den praktiska vardagen/undervisningen/arbetet med barn
och elever. Som redan har nmnts s kan t.ex. film bidra till att skapa en kollektiv
arbetsorganisation genom att verksamheten blir synliggjord s att ml och resultatarbete
kopplas ihop med vad som faktiskt sker i den praktiska vardagen/undervisningen/arbetet med
barn och elever.
Kollektiv kunskapsproduktion har inte bara skapats i samtal (kollegialt lrande), utan ven
genom att skapa texter (enheternas rapporter m.m.) och skapa film osv. Detta har inneburit ett
problemlsande arbete som utvecklar nya tankar och frdjupar frstelse. Skapandeprocessen
r sledes ett viktigt verktyg i lrandet som effektiviseras genom ett formativt arbetsstt med
digitala verktyg. Lrandet av, med och om varandra frmjar likvrdighet, tillgngliga
lrmiljer och goda frutsttningar fr alla barn/elevers delaktighet i lrande och gemenskap.
Det cirkulra kollegiala lrandet och uppbyggnad av kollektiv kunskapsbas r ett fortsatt
tydligt utvecklingsomrde. Vidare behvs utveckling nr det gller aktionslrande/lrande
besk m.m. Mngfalden av valda fokusomrden utifrn lokala initiativ p de tio deltagande
enheterna, berikar och leder till ett lrande av och med varandra. En utmaning r att avgrnsa
vad man undersker i lrmiljer.
Att bygga strukturer kring delaktighet, kommunikation och lrande r avgrande fr att stdja
alla barn och elevers utveckling. Projektet visar detta genom den vergripande
kommunikationsstrategin, kollegialt lrande, arbetet med IKT, med beskrivna exempel inom
det relationella perspektivet p specialpedagogik osv. Alla niver i organisationen har varit
involverade.
Metoder och verktyg fr elevinflytande har utvecklats samt genom detta en kad frstelse
fr vikten av att systematiskt lra av barn/elever med syfte att utveckla och anpassa
lrmiljer.
Visualiseringar i form av bilder som paraplyet har bidragit till gemensam frstelse fr den
gemensamma riktningen i utvecklingsarbetet. Fler bilder har skapats t.ex.
Skolutvecklingsdiamanten (se bild nedan), som ska ses som en snurra som r frankrad i
kulturen. En pedagog uttryckte fljande: Om det r lite gropar i kulturen s kan snurran inte
fungera lika bra. Det leder till fortsatt reflektion kring hur kulturen ser ut vilket pverkar
frutsttningar fr utveckling.
62

Bildklla: Christer Ferm (illustration: Gunilla Almgren Bck)
De lrdomar vi hittills har gjort sger oss att vi behver tnka lngsiktigt i helhet och system
fr att uppn nskvrd frndring i bde grande och lrande (individuellt och kollektivt).
Centrala insatser, vilka har beskrivits i rapporten, har varit en framgngsfaktor exempelvis
ett nra samarbete mellan chefer/skolutvecklare/forskare, mellan chefer och
funktioner/processer som stdjer chefers pedagogiska ledarskap t.ex. processledarrollen.
Om alla enheter i Skolfrvaltningen ska med, hur ska insatserna d se ut? Detta r ett tydligt
utvecklingsomrde.
Processledarrollen kan utgra ett std till chefen i utvecklingsarbetet. Rollen r inte
okomplicerad d den handlar bde om att utveckla egna kompetenser i samtalsstrategier och
analys, mta kollegors frgor, frustration och knslor som uppkommer i frndringsarbete
samt leda sina kollegor osv. En framgngsfaktor har varit att processledare har ftt mtas och
dryfta svl framgngsfaktorer och dilemman som de har upplevt lngs vgen. De har ven
utmanats i sin egen roll och ftt mjlighet att stta ljuset p sig sjlv och grupprocessen.
Hur ser kollegor p att bli ledd av en kollega?
Projektet har tydliggjort behov av att utveckla samtalsstrategier, aktionslrande, verktyg fr
ett underskande arbetsstt och analys. I arbetet har det t.ex. varit framgngsrikt att anvnda
bde film, bild och textproduktion kopplat till analys och reflektion.
En balans sks mellan forskning och beprvad erfarenhet
Pedagoger i processgrupperna stller sig olika typer av forskarfrgor med skarljuset instllt
p generell forskning eller p sin egen undervisning. Kan forskning implementeras eller
sker vi efter forskning som bekrftar det vi gr eller finns det en annan vg osv.
63

Forskarna framhller att man br inta ett kritiskt frhllningstt till forskning och se vad som
kan vara relevant i den egna praktiken. De menar ocks att ett vanligt tillvgagngsstt r att
frska hitta svar i forskningen p det man redan gr. Istllet br fokus ligga p att beforska
den egna praktiken och skapa beprvad erfarenhet.
I det sammanhanget r det ndvndigt med systematiskt kollektivt lrande, pedagogisk
dokumentation och ett gemensamt sprkbruk i syfte att bygga en gemensam kunskapsbas.
Detta r ett tydligt utvecklingsomrde.
Inom projektet har bilden nedan utvecklats fr att visa p att kunskapsproduktionen utvecklas
bde via teori och praktik i kollegialt lrande och tillsammans med eleverna genom att ka
barn/elevinflytande. Bilden har t.ex. presenterats inom processledarutbildningen och relaterats
till litteratur och lrande besk. Den avser att visa svl individuellt som kollektivt lrande
dr tankar och sprk utvecklas samt pedagogiska tillvgagngsstt.
Bildklla: Christer Ferm (illustration: Gunilla Almgren Bck)
GT = Gamla tankar
GB = Gammalt beteende
NT = Nya tankar
NB = Nytt beteende
NS = Ny sprksttning
I ett relationellt perspektiv r kommunikation/sprk en viktig faktor. Genom

sprket/kommunikation utvecklas kunskap. Enheter har arbetat med sprksttning att ha ord
fr det som sker samt utveckla gemensam frstelse fr ord som t.ex. delaktighet osv.
Ett exempel r hur en av enheterna anger:
Vi har brjat bena ut huruvida det finns skillnader
mellan begreppen delaktighet och inflytande
och vilka dessa r isfall?
64

Delaktighet kan handla om att knna sig delaktig. Film har anvnts som verktyg och en
reflektion r att film bidrar i bekrftelsearbete dr det tydliggrs att mina tankar duger.
Mara Westling Allodis modell fr att analysera delaktighet har hittills nmnts under
seminarier. Detta r ett fortsatt utvecklingsomrde.
Hur visas delaktighet? Hur praktiseras delaktighet?
Ordet projekt gynnar sannolikt inte skolutvecklingen, utan kan uppfattas som ngot som
ligger vid sidan av. Mer framgngsrikt r troligtvis att benmna det frndringsarbete eller
utvecklingsarbete och r ngot som stndigt pgr. En utmaning som tas upp av enheter har
varit att frmja bibehllet intresse och delaktighet i utvecklingsarbetet hos all personal.
Exempelvis har nmnts att det r viktigt att repetera syfte och riktning kontinuerligt i
utvecklingsarbetet.
Tillgngliga lrmiljer har utvecklats bde genom analys av frhllningsstt och med nya
metoder och digitala verktyg fr lrande. Fr att skapa goda frutsttningar fr inkludering
har bde organisation, ledning, professionsutveckling och lrmilj fokuserats p olika stt.
ven kulturen och hur den pverkar utvecklingen har i viss mn berrts.
Allt har inte gtt friktionsfritt utan mnniskors tankar och frgor har slipats och utvecklats
tillsammans.
Genom ren har skolfrvaltningen investerat i och utforskat inkluderande processer enligt
SPSM:s tillgnglighetsmodell (tillgngliga lrmiljer: fysisk, pedagogisk, social). Satsningen
avser att ta ett helhetsgrepp fr att skapa en tillgnglig frskola och skola fr alla som
involverar alla enheter. Vr nuvarande frstelse r att vi behver en tydligare uttalad
inriktning centralt i Mlndal fr att kunna uppn kad likvrdighet, bttre effekter med
skolutveckling och d kunna fokusera bttre samt samla vra krafter och resurser dr de
verkligen behvs. Drfr hller vi p att arbeta fram en mer lngsiktig handlingsplan i
Skolfrvaltningen.
Alla deltagande enheter vill fortstta utvecklingsarbetet, och samtidigt r det en utmaning att
f med alla enheter i Skolfrvaltningen. Exempel p ngra utvecklingsomrden:
Hur utvecklar vi beprvad erfarenhet?

Lra av, med och om varandra - fler enheter, enhet enhet, kommuner
Hlsofrmjande lrmiljer - samverkan med Elevhlsans kompetenser
Samverkan ntverk
Eleven som aktivt medverkande i tillgngliga lrmiljer
Kollegialt lrande med fokus p aktionslrande/lrande besk samt utkad
pedagogisk dokumentation och analys av pedagogiska tillvgagngsstt i lrmiljer.
65

Kontakter
Projektledare
Christer Ferm
christer.ferm@molndal.se
Projektteam
vergripande processamordning
Gunilla Almgren Bck
gunilla.almgren-back@molndal.se
Samordning av processledarutbildning
Camilla Rudevrn
camilla.rudevrn@molndal.se
Centrala skolutvecklare i samverkan med forskare
-Gunilla Almgren Bck
-Ingela Askeroth
-Anders Karlsson
-Camilla Rudevrn
-Kristofer Skogholm
Forskare vid Gteborgs Universitet under ledning av professor Berner Lindstrm
Frvaltningsledning med
Christer Ferm, Utvecklingschef
frstrkt med:
Berner Lindstrm, professor vid Gteborgs Universitet
Per Skoglund, Statsvetare, forsknings- och utvecklingssamordnare vid Specialpedagogiska
Skolmyndigheten
Filmare
Anders Eriksson
anders.eriksson@molndal.se
Dokumentation i bild och text p webbsida
Gunilla Almgren Bck och Anders Eriksson
Lnk till webbsida: http://www.skolutvecklingmolndal.net
66

Bilaga 1
Stdfrgor till kollegialt lrande med koppling till systematiskt kvalitetsarbete
Som exempel p att kollegialt lrande har anvnts ven vid andra insatser kan nmnas de
gemensamma seminariemtena d alla enheter, SUE och GU har mtts p Torrkulla.
Se dokumentation p webbsidan. 58
Frgestllningar har handlat om:
Hur syns kunskapsproduktion och beprvad erfarenhet ?
Hur kan digitala lrverkyg f fart p kollegialt lrande?
Vilken/vilka konkreta frgor vill ni ha svar p? Vilka frutsttningar har ni?
Vad vet ni redan?
Vad vill ni prva i barn/elevgrupp?
Vilka verktyg ska ni anvnda? (observation, lrande besk, intervju, digitala verktyg...)
Vem ska gra vad?
Hur tas elevernas sikter tillvara?
Hur dokumenterar och synliggr vi utvecklingsarbete?
Ge exempel p hur lrdomarna har tagits tillvara in i barn/elevgrupp.
Elevperspektiv:
Hur kan ni se och frst de barn/elever som r framfr er?
Hur mter vi barn/elevers olikheter (i lrandet)?
Eleven som medforskare: Hur kan det se ut?
Elevinflytande?
Hur syns motivation/engagemang i barn/elevgrupp?
Vad tycker barn/elever om det vi gr? Hur vet vi det?
58 Dokumentation av kollegialt lrande under gemensamt seminarium http://korta.nu/bT2
67

Bilaga 2
Utdrag ur Elevhlsoplan
- Till std fr ledning och personal inom Mlndals stads skolor.
Faststlld av Skolfrvaltningens chef 2014-04-14.
Specialpedagog och speciallrare
Den specialpedagogiska kompetensen innehas av specialpedagoger och/eller speciallrare
vilka r lrare med specialpedagogexamen/speciallrarexamen.
Specialpedagogen/speciallraren arbetar vergripande, ser helheten i verksamheten och har
stor del i frndringsarbete och skolutveckling. Specialpedagogens/speciallrarens arbete
ska frmst vara hlsofrmjande och frebyggande och ske p individ-, grupp- och
skolorganisationsniv. Detta kan ske genom
att visa kunskap om det specialpedagogiska omrdets vetenskapliga grund, insikt i

aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan
vetenskap och beprvad erfarenhet, samt visa frdjupad kunskap och frstelse inom
specialpedagogik,
sjlvstndigt och i samverkan identifiera, analysera och medverka i frebyggande

arbete med att undanrja hinder och orsaker till svrigheter i olika lrmiljer,
i samverkan genomfra pedagogiska utredningar och analysera svrigheter p

skolorganisations- grupp- och individniv,
utifrn elevhlsoteamets gemensamma analys bidra till att utveckla det systematiska
kvalitetsarbetet,
i samverkan med arbetslag och lrare genomfra uppfljning, utvrdering samt delta
i ledningen av skolans utveckling fr att kunna mta behoven hos alla elever,
gentemot arbetslag och enskilda pedagoger/lrare/frldrar vara en kvalificerad

samtalspartner och handledare under bde lngre och kortare perioder.
Arbetet syftar till att skolan ska f std i att frebygga, frbttra och frndra arbetsstt och
arbetsformer, p skolorganisations- grupp- och individniv fr att skapa goda lrmiljer fr
alla elever, dr stdet i frsta hand ges inom den elevgrupp som eleven tillhr.
Specialpedagogen/Speciallrare ska tillsammans med lrare/arbetslag/elever och
vrdnadshavare utforma och genomfra tgrdsprogram av hg kvalitet.
68

69

Lärande Och Inflytande På Riktigt När Olikheten Är Normen - Rapport Av SIS-medel 2014, Mölndal

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Lärande Och Inflytande På Riktigt När Olikheten Är Normen - Rapport Av SIS-medel 2014, Mölndal

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

P vg mot systematisk skolutveckling

Ett utvecklingsarbete i mtet mellan praktik och forskning

Skolfrvaltningen i Mlndals Stad

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

/Gunilla Almgren Bck

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Aktiv samverkan med bevarande av integriteten i respektive verksamhet

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Lrande och inflytande p riktigt

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Syfte och mlomrden

Alla barn och elever skall mtas av

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Karta ver medverkande frskolor och skolor finns hr: http://korta.nu/1S2

12 Neuropsykiatriska funktionsnedsttningar. Ls mer p SPSM:s webbsida:

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

3. Genomfrande och resultat

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Paraplyidn en visualisering i syfte att skapa frstelse fr projektet

Bild: Anders Eriksson och Gunilla Almgren Bck

Gunilla Almgren Bck berttar om projektet, paraplyidn och delaktighet i en film.13

13 Gunilla Almgren Bck om projektet, paraplyiden och delaktighet: http://korta.nu/5S2

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Insatser och vergripande projektorganisation

SUE=Std- och utvecklingsenheten Skolfrvaltningen Mlndals stad

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Involvera och synliggra flera olika perspektiv i vrt skolutvecklingsarbete.

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

verspridning mellan forskning och praktik

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

"Kollegialt samarbete som fokuseras p elevernas lrande

Timperleys Teacher professional learning and development. Tio forskningsbaserade principer fr

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

-Barn, Elever, Vrdnadshavare

Om alla skall med behvs ett helhetsgrepp i en organisation.

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Uppstarten p de tio medverkande enheterna under frsta halvret

19 Presentation frn uppstartsseminariet: http://www.skolutvecklingmolndal.net/om-projektet.html

22 Brattsskolans uppstart http://korta.nu/7T2

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Fr att ringa in utmaningar/ utvecklingsomrden p respektive enhet s har verktyget

Vilket fokusomrde ska frskolan/skolan lgga mycket energi p? Varfr?

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Sammanfattning av innehllet under frsta halvret

Kartlggning av respektive enhets nulge och upplevda behov av fokusomrde fr

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Sammanfattning av innehllet under andra halvret

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Genomfrande och resultat i relation till ml ett och tv?

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Kollegialt lrande och processledarutbildning central insats

Frndringens fyra rum: http://korta.nu/F73

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se

Exempel p svar frn processledare:

Rektor om processledare (sagt under chefsmte):

Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, specialpedagog, gunilla.almgren-back@molndal.se