1

HOVRTTEN VER
SKNE OCH BLEKINGE
Avdelning 1
Rotel 14

DOM
2016-05-04
Malm

Ml nr
B 1921-15

VERKLAGAT AVGRANDE
Lunds tingsrtts dom den 26 juni 2015 i ml nr B 6445-13, se bilaga A
PARTER (antal tilltalade 1)
Klagande och motpart (klagare)
Vice chefsklagare Pehr Ola Pehrsson
klagarmyndigheten
Sdra Sknes klagarkammare
Motpart (Mlsgande)
1. Torsten Adalberth
Fretrdd av klagaren
2. Ravlunda Jakt- och viltvrdsfrening, 802437-0986
Fretrdd av klagaren
Klagande och motpart (Tilltalad)
Christian Hornhof, 781067-0435
Medborgare i Danmark
Havevaenget 7
4682 Tureby
Danmark
Ombud och offentlig frsvarare: Advokat Bertil Andersson
Advokatfirman Bertil Andersson AB
Parkgatan 2
261 31 Landskrona
SAKEN
Jaktbrott m.m.
_____________________________
HOVRTTENS DOMSLUT
Hovrtten ndrar tingsrttens domslut p s stt att hovrtten bestmmer fngelsestraffets lngd till 2 r.
I vrigt gller tingsrttens domslut.
Beslagen ska best p stt tingsrtten bestmt.

Dok.Id 274740
Postadress
Box 846
201 80 Malm

Besksadress
Hovrttstorget 1

Telefon
Telefax
040-35 57 00
040-783 11
E-post: hovratten.skaneblekinge@dom.se
www.hovrattenskaneblekinge.domstol.se

Expeditionstid
mndag fredag
08:00-16:00

2
HOVRTTEN VER
SKNE OCH BLEKINGE
Avdelning 1

DOM

B 1921-15

2016-05-04

Bertil Andersson fr fr frsvaret i hovrtten, rtteligen, ersttning av allmnna medel

med 63 765 kr, varav 41 013 kr avser arbete, 8 790 kr tidsspillan, 1 209 kr utlgg och
12 753 kr mervrdesskatt. Denna kostnad ska staten svara fr.
_____________________________

3
HOVRTTEN VER
SKNE OCH BLEKINGE
Avdelning 1

DOM

B 1921-15

2016-05-04

YRKANDEN I HOVRTTEN, M.M.

klagaren har yrkat straffskrpning.
Christian Hornhof har yrkat att hovrtten ogillar talen enligt punkterna d, f j och l i
bilagan 1 till tingsrttens dom samt att hovrtten i vrigt dmer honom i enlighet med
hans erknnanden fr jaktbrott (punkterna a och b) och brott mot jaktlagen (punkterna
c, e och m). Han har vidare yrkat att hovrtten i vart fall bedmer de brott han kan
komma att fllas till ansvar fr som brott av normalgraden. Han har ocks yrkat att
hovrtten, oavsett utgngen i skuld- och rubriceringsfrgorna, bestmmer pfljden till
en icke frihetsbervande sdan eller tminstone stter ned fngelsestraffet.

Christian Hornhof har ven yrkat att hovrtten stter ned det belopp som i anslutning
till talet enligt punkterna a och b frklarats frverkat som utbyte av brott till 6 650 kr
samt att hovrtten i vrigt ogillar mot honom frd talan om frverkande av utbyte av
brott. Slutligen har han yrkat att hovrtten ogillar klagarens yrkande om frverkande
av en ltt lastbil, en studsare Sauer .223 Remington med sikte Zeiss Victory, en ljuddmpare, ett magasin Sauer med tre patroner, nitton patroner, sju tomhylsor, tv strlkastare, en efterskslampa med vapenfste, en jaktkniv, en lamphllare och en
fogsvans.

Part har motsatt sig motparts ndringsyrkande.

Sedan frsvararen frklarat detta vara i enlighet med Christian Hornhofs nskeml har
hovrtten avgjort mlet trots att Christian Hornhof instllt sig till huvudfrhandlingen
endast genom ombud.

UTREDNINGEN I HOVRTTEN
Samma skriftliga bevisning, kartor och fotografier som i verklagade delar lades fram
vid tingsrtten har beropats ven i hovrtten. Vid tingsrtten fretagen syn av kronhjorts- och dovhjortstrofer har lagts fram genom uppspelning av tingsrttens ljud- och
bildupptagning. Hovrtten har ocks tagit del av den muntliga bevisning som i verklagade delar lades fram vid tingsrtten.

4
HOVRTTEN VER
SKNE OCH BLEKINGE
Avdelning 1

DOM

B 1921-15

2016-05-04

HOVRTTENS DOMSKL
Christian Hornhof har vidhllit den instllning till klagarens grningspstenden som
han angett vid tingsrtten.

Den prvning som hovrtten har gjort av bevisningen och de rttsliga frgorna har lett
till att hovrtten ansluter sig till tingsrttens bedmning i skuld- och rubriceringsfrgorna. Nr det gller talet enligt punkten f kan fljande tillggas. Liksom tingsrtten
finner hovrtten att det med hnsyn till de uppgifter som Anders Jarnemo har lmnat
kan hllas fr visst att Christian Hornhof skjutit kronhjorten i frga inom s.k. kronhjortsomrde, dvs. p omrde dr det krvs licens fr kronhjortsjakt. Som tingsrtten
konstaterat r det inte utrett att den fllda kronhjorten tillhrde den ursprungliga
sknska hjortstammen. Kronhjortsomrdena har, enligt vad som framgr av vad Anders Jarnemo uppgett, avgrnsats p ett sdant stt att de omfattar de omrden dr
denna hjortstam erfarenhetsmssigt uppehller sig. Kravet p licens r vidare generellt
i den meningen att det avser samtliga kronhjortar inom dessa omrden. Med hnsyn till
det nu anfrda fr alla kronhjortar som uppehller sig inom kronhjortsomrde anses
som srskilt skyddsvrda i den mening som avses i 44 andra stycket 1 jaktlagen.

Den brottslighet som Christian Hornhof har gjort sig skyldig till r tveklst av allvarlig
beskaffenhet. Straffvrdet r dock inte s hgt som tingsrtten har kommit fram till
utan motsvarar i stllet fngelse i tv r. Redan det hga straffvrdet innebr att annan
pfljd n fngelse inte kan komma i frga fr Christian Hornhofs del. Det finns inte
skl att vid straffmtningen frng straffvrdet.

Nr det gller frgorna om frverkande ansluter sig hovrtten till tingsrttens bedmning.

5
HOVRTTEN VER
SKNE OCH BLEKINGE
Avdelning 1

DOM

B 1921-15

2016-05-04

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga B

verklagande senast den 1 juni 2016.

_____________________________________________________________________
I avgrandet har deltagit hovrttsrden Agneta Lindelf och Mats Loberg (referent), tf.
hovrttsassessorn Anna Eberstl samt nmndemnnen Brita Edholm och Gran V Johansson. Domarna r eniga.
Avrkningsunderlag, se bilaga C.

Bilaga A
1
LUNDS TINGSRTT
Brottmlsenhet

DOM
2015-06-26
meddelad i
Lund

Ml nr: B 6445-13

PARTER (Antal tilltalade: 1)

Tilltalad
Christian Hornhof, 19781067-0435
Havevaenget 7
4682 TUREBY
Danmark
Medborgare i Danmark
Offentlig frsvarare:
Advokat Bertil Andersson
Advokatfirman Bertil Andersson AB
Parkgatan 2
261 31 Landskrona
klagare
Vice chefsklagare Pehr Ola Pehrsson
klagarmyndigheten
Sdra Sknes klagarkammare
205 90 Malm

1.

Mlsgande
Torsten Adalberth
karegatan 7
216 15 Limhamn
Fretrds av klagaren

2.

Ravlunda Jakt- och viltvrdsfrening, 802437-0986

c/o Lars-Gran Nilsson
Murarevgen 29
291 44 Kristianstad
Fretrds av klagaren
___________________________________
DOMSLUT
Brott som den tilltalade dms fr
1. Jaktbrott, grovt brott, 43 1 p och 44 jaktlagen (1987:259)
2011-10-27 -- 2013-12-26 (11 tillfllen)

Postadress
Box 75
221 00 Lund

Besksadress
Byggmstaregatan 2

Telefon
Telefax
046-16 04 00
046-16 04 79
E-post: b.lunds.tingsratt@dom.se
www.lundstingsratt.domstol.se

Expeditionstid
mndag - fredag
08:00-16:30

2
LUNDS TINGSRTT
Brottmlsenhet

2.

DOM
2015-06-26

Ml nr: B 6445-13

Jakthleri, grovt brott, 46 2 st jaktlagen (1987:259)

2012-08-05 -- 2012-08-06

tal som den tilltalade friknns frn

1. Brott mot jaktlagen, 45 1 st 5 p jaktlagen (1987:259)
2013-11-15 -- 2013-11-16
2. Jaktbrott, grovt brott, 43 1 p och 44 jaktlagen (1987:259)
2013-11-15 -- 2013-11-16
Pfljd m.m.
Fngelse 3 r
Lagrum som beropas
34 kap 1 1 st 2 p brottsbalken
Betalningsskyldighet till staten
Christian Hornhof frpliktas att ssom frverkat vrde av utbyte av brott utge 211 151 kr.
Frverkande och beslag
1. Christian Hornhof frpliktas att ssom frverkat vrde av brott utge 11 825 kr till
Torsten Adalberth.
2. Christian Hornhof frpliktas att ssom frverkat vrde av brott utge 1 500 kr till
Ravlunda Jakt- och viltvrdsfrening.
3. I beslag tagen dovhjortskropp frklaras frverkad. Beslaget ska best (beslag nr 20131200-BG17237 p. 2).
4. I beslag tagen kronhjortstrof och dovhjortstrof frklaras frverkade. Beslagen ska
best (beslag nr 2014-1200-BG659 p. 1-2).
5. I beslag tagen danskregistrerade ltta lastbilen FC89520, en studsare Sauer .223
Remington med sikte Zeiss Victory, en ljuddmpare, ett magasin Sauer med 3 patroner,
19 patroner, 7 tomhylsor, tv strlkastare, en efterskslampa med vapenfste och en
jaktkniv frklaras frverkade. Beslagen ska best (beslag nr 2013-1200-BG17237 p. 1,
4-11 och 16).
6. I beslag tagen lamphllare och 12 kartor frklaras frverkade. Beslagen ska best
(beslag nr 2013-1200-BG17282 p. 1 och 3-14).
7. I beslag tagen fogsvans och engngshandske frklaras frverkade. Beslagen ska best
(beslag nr 2013-1200-17379 p. 1-2).
8. Beslaget av en deformerad kula ska best tills domen vunnit laga kraft i skuldfrgan
betrffande punkten l. (beslag nr 2013-1200-BG15708 p. 1).
Brottsofferfond
Den tilltalade lggs att betala en avgift p 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.

3
LUNDS TINGSRTT
Brottmlsenhet

DOM
2015-06-26

Ml nr: B 6445-13

Ersttning
1. Bertil Andersson tillerknns ersttning av allmnna medel med 200 210 kr. Av beloppet
avser 126 427 kr arbete, 30 473 kr tidsspillan, 3 268 kr utlgg och 40 042 kr
mervrdesskatt.
2. Kostnaden fr frsvaret ska stanna p staten.
___________________________________

4
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

1. YRKANDEN M.M.

1.1 klagarens yrkanden

klagarens yrkanden, se domsbilaga 1. klagaren har justerat sin talan enligt de
noteringar som tingsrtten gjort p domsbilagan.

1.2 Christian Hornhofs instllning

Christian Hornhof har frnekat grningarna under punkterna d och f-l). Han har
erknt att han gjort sig skyldig till jaktbrott enligt punkterna a-c, e och m p s stt
att han jagat p otillten tid p dygnet och betrffande punkterna a och b att han
jagat under otillten tid under ret. Christian Hornhof har vidare bestritt klagarens
talan om vrdefrverkande men godtagit berkningarna av slaktvrdena. Nr det
gller sakfrverkande har han godtagit att frverkande sker av dovhjortskropp, dovhjortstrof och kronhjortstrof samt av en engngshandske och kartor. Christian
Hornhof har ocks godtagit bevisbeslaget av den deformerade kulan men motsatt
sig att frverkande sker av vriga freml.

2. INLEDNING

2.1 Jakt
Jakt innebr att fnga eller dda vilt och att i sdant syfte ska efter, spra eller frflja vilt, dvs. vilda dggdjur och fglar (3 jaktlagen). Jaktrtt r en srskild rtt
till fastighet och tillkommer i frsta hand fastighetsgaren (10 jaktlagen). Denne
kan dock upplta jakten som nyttjandertt till ngon annan som d blir innehavare
av jaktrtten (15 jaktlagen).

Hur jakten fr bedrivas nr det gller olika former av jakt, tilltna vapen och hjlpmedel och vilka begrnsningar som gller betrffande tider under ret samt tidpunkter p dygnet regleras i jaktlagen och frordningar som r knutna till denna lag.

5
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

Jaktret strcker sig mellan den 1 juli 30 juni (2 jaktfrordningen). Nr allmn

jakt under ret r tillten betrffande olika djur och i vilka former jakten fr bedrivas skiljer sig i vissa fall mellan olika ln (se 29 1 p. jaktlagen och bilagor till
jaktfrordningen). I samma regelverk framgr nr jakt sker med std av srskilt
tillstnd av myndighet (licens). Nr p dygnet det r tilltet att jaga bl.a. rdjur och
hjort anges i 9 jaktfrordningen (1987:905).
2.2 Viltet1

De olika djur som mlet gller r fljande.

2.2.1 Rdjur
Rdjur (Capreolus capreolus) r ett litet hjortdjur som vger 20-35 kg och har en
mankhjd p omkring 70-75 cm. Rdjurets pls r kort och plsfrgen skriftar frn
sommar till vinter. P sommaren r plsen varmt rdbrun och p vintern brungr.
Rdjuret har en helt vit spegel (partiet kring svansen). Rbock r benmningen p
en vuxen rdjurshanne. Rbocken knns igen p sina horn. Hornen vxer ut under
vintern, fejas i april-maj och flls i oktober-december. ldre bockar fller hornen
tidigare n de yngre. Det frsta ret br bocken i regel ett par ogrenade horn, drefter bildas det tv och sen tre taggar p varje horn. Brunsten infaller under andra halvan av juli och frsta halvan av augusti. Djuret lever i alla typer av skogsmark men
ven nra bebyggelse och p kermark. Rdjuret lever i huvudsak ensamt och under
cirka 6 mnader av ret (mars till augusti) lever ldre rbockar i ett revir som frsvaras och vaktas aktivt mot andra bockar.

Materialet i avsnittet r hmtat frn S. Christoffersson, B. Karlsson, G. Bengtsson och T. Mrner,

Jgarskolan allt du behver veta fr att ta jgarexamen, upplaga 6, Svenska Jgarfrbundets Frlag, Nykping, 2010, och Nationalencyklopedin (1989-1996), Hgans: Bra Bcker, skord: rdjur,
dovhjort, kronhjort och vildsvin.

6
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

Rdjur fr under dygnet jagas frn och med en timme fre solens uppgng till och
med en timme efter solens nedgng. I Skne ln r jakt p rbock tillten under tiden den 16 augusti-31 januari.

2.2.2 Dovvilt
Dovvilt (Dama dama) r ett hjortdjur som r mindre n kronhjorten men strre n
rdjuret. Handjuren, som benmns hjort eller dovhjort, vger omkring 70-110 kg.
Hondjuren vger 45-65 kg och benmns hind eller dovhind. Djuret har en mankhjd
p omkring 70-100 cm. Dovviltets plsfrg varierar men ursprungsfrgen fr dovvilt r vitflckig p rdbrun botten sommartid och enfrgat grbrun vintertid. Dovviltets spegel r vit och svansen har en svart rand mitt p. Dovhjorten utvecklar
horn i fyra stadier: spetsar vid 1 rs lder, stnghorn, halvskovel samt helskovel.
Dovhjorten fejar sina horn i augusti- september och fller dem i april-juni. Brunsten
infaller i andra halvan av oktober och in i november. I Sverige bestr den svenska
populationen i huvudsak av utslppta dovhjortar frn kungsgrdar. Dovviltet trivs
bst i marker dr skog omvxlar med parkomrden och ppna odlingsflt. Djuret r
ett utprglat flockdjur och under sommaren bildar dovhjortarna ungkarlsflockar.

Dovhjort fr under dygnet jagas frn och med en timme fre solens uppgng till och
med en timme efter solens nedgng. I Skne ln r jakt p dovhjort tillten under
tiden den 1 september till och med utgngen av februari mnad. Under denna period
r dock hornbrande dovhjortar fredade under tiden den 21 oktober 15 november.

2.2.3 Kronvilt
Kronvilt (Cervus elaphus) r Europas nststrsta hjortdjur efter lgen. Handjuren,
som benmns hjort eller kronhjort, vger omkring 150-250 kg. Hondjuren vger
110-125 kg och benmns hind eller kronhind. Djuret har en mankhjd p omkring
110-140 cm. Kronviltets sommarpls r kort och rdbrun medan vinterplsen r
lng och grbrun. Spegeln r gulvit-beige. Kronhjorten har horn som under sina
bsta dagar bestr av en stng med tre framtriktade taggar samt i spetsen en kron-

7
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

bildning med ett antal uttriktade taggar. Vid mitten av 1900-talet fanns endast ett
hundratal kronvilt kvar i Sverige, samtliga i Skne. Som kommer att framg nedan
under punkten 4.1.2 anses delar av den sknska kronhjortsstammen srskilt skyddsvrd eftersom den utgr vad som finns kvar av den ursprungliga kronviltsstammen i
riket. Kronviltet har satts ut i hgn runt om i Sverige och frekommer nu p platser i
hela Gtaland och sdra Svealand. Brunsten brjar i slutet av augusti och pgr in i
oktober. Kronviltet trivs bst i marker med omvxlande lov- och blandskog och
odlad mark. Kronhjorten lever i flock med antingen enbart hindar eller enbart hjortar utom under parningstiden.

Kronhjort fr under dygnet jagas frn och med en timme fre solens uppgng till
och med en timme efter solens nedgng. I Skne ln finns srskilt bildade kronhjortsomrden inom vilka lnsstyrelsen bestmmer jakttid och vilka djur som tilldelas olika jaktrttsinnehavare genom beslut om licenser. Denna period strcker sig
frn och med andra mndagen i oktober till och med utgngen av januari. Utanfr
kronhjortsomrdena fr allmn jakt bedrivas p kronhjort under samma tid.

2.2.4 Vildsvin
Vildsvin (Sus scrofa) r ett partigt hovdjur tillhrande det nrbeslktade tamsvinet
(Sus scrofa domestica). Hannen, som benmns galt vger drygt 200 kg medan honan, som benmns sugga, vger omkring 70-150 kg. Mankhjden r omkring 100
cm. Plsen r raggig och vanligen grsvart eller svartbrun. Vildsvin r sociala djur
som lever i flock, oftast ngra honor med sina ungar. Hanarna lever ofta ensamma,
frmst i lv- och blandskog.
Jakt p vildsvin fr bedrivas under hela dygnet. Under tiden den 16 februari 15
april r det inte tilltet att jaga vildsvinssuggor som tfljs av smgrisar. I vrigt
finns inga begrnsade jaktperioder nr det gller vildsvin.

8
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

3. UTREDNINGEN

3.1 Misstankar om jaktbrott

Under 2011 uppstod misstankar om att det pgick tjuvjakt p olika platser i Skne. I
sammanhanget uppmrksammades en danskregistrerad Honda med svart frg. Bilen
r en s.k. stadsjeep eller SUV, i Danmark klassificerad som ltt lastbil. Bilen observerades p olika platser p den sknska landsbygden och frknippades med tjuvjakten. Polis bedrev vid olika tillfllen spaning mot bilens frare som visade sig vara
Christian Hornhof. P natten till den 26 december 2013 bedrev polisen spaning mot
bilen som hade setts i olika delar av Skne, bl.a. p vgar vid Hjulards gods. Bilen
stoppades utanfr Svedala dr den framfrdes av Christian Hornhof. I bilen lg en
dovhjort och det fanns vapen och annan jaktutrustning dr. Christian Hornhof greps
och blev senare anhllen och hktad. Hktningen avsg de misstankar som avses
med grningarna under punkterna i och k. Under frunderskningen har sedan husrannsakan gjorts i Christian Hornhofs bostad i Danmark uppsttt ytterligare misstankar om att Christian Hornhof gjort sig skyldig till otillten jakt. Christian Hornhof delgavs stmning i mlet den 6 februari 2015.

3.2 Sammanfattande beskrivning av bevisningen i mlet

klagaren har som framgr av stmningsanskan gjort gllande att Christian
Hornhof begtt jaktbrott vid olika tillfllen och lagt fram bevisning som versiktligt
och sammanfattningsvis kan beskrivas p fljande stt.

Muntlig bevisning i form av mlsgande- och vittnesfrhr har handlat om

vem som innehaft jaktrtten till vissa fastigheter och vad som hnt vid olika
tillfllen, betingelserna fr kronviltsstammen i Skne samt identifieringen av
vissa djur och vrderingen av skjutna djur. klagaren har avsttt frn frhret med Anders Nygaard under punkten f,

Frteckning ver bropasseringar (brobizz) som visar nr den svarta Hondan

passerat resundsbron. Uppgifterna har begrts och erhllits frn Brokon-

9
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

sortiet. I en sammanfattande promemoria framgr datum och klockslag vid

passering till respektive frn Sverige,

Beslagsprotokoll som visar vad som tagits i beslag frn Christian Hornhof i
bilen och i bostaden,

Fotografier som tagits i beslag frn Christian Hornhofs dator,

Teknisk underskning av fotografierna och deras metadata, som bl.a. visar

de geografiska koordinaterna fr platsen dr fotografier tagits,

Bilder frn Christian Hornhofs hemsida, frestllande djur och trofer,

Utskrift av SMS-trafik frn Christian Hornhofs mobiltelefon,

Kartor ver olika platser i Skne,

Fotografier som tagits p djur i naturen,

Kopior av skjutvapendeklarationer. En sdan deklaration av ska gras av

vapen och ammunition som frs ver nationsgrns och gr att gra elektroniskt ver Internet,

Teknisk underskning av en kula som hittats i kronhjorten som avses med

talspunkten k),

Syn p olika freml.

4. VAD SOM R BEVISAT BETRFFANDE DE OLIKA TALSPUNKTERNA

4.1 talspunkterna a-c och e (hornbrande dovhjortar)

I Christian Hornhofs dator har ptrffats fotografier som tagits p dda dovhjortar
med horn (a-c och e) samt ett dovhjortshuvud med horn (b). Det rr sig om en dovhjort med stnghorn (punkten b) samt hjortar med skovelhorn (vriga hjortar enligt
dessa talspunkter). Fotografierna har tagits under morgonen eller under frmiddagen samma dag som varje grning psts ha gt rum. Den tekniska underskningen av bildfilernas egenskaper visar att fotografierna enligt geografiska koordinater
tagits i trdgrden i Christian Hornhofs bostad i Danmark. I flera fall gr det ven
att se detaljer p fotografierna som gr att det r klart att de tagits i denna trdgrd.

10
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

Av brobizzfrteckningen framgr att Hondabilen krts ver resundsbron p kvllen och tervnt till Danmark pfljande dag sent p natten eller tidigt p morgonen.
Under eller i anslutning till dessa tider har Christian Hornhof skickat SMS till olika
personer. I dessa SMS har han berttat att han jagat och skjutit och i ngot fall har
han erbjudit ktt till frsljning.

Christian Hornhof har uppgett: Det stmmer att han varit i Sverige och skjutit dovhjortarna. Han hade tillstnd att jaga hos en god vn, som han dock inte vill uppge
namnet p eftersom denne riskerar att f problem.

Utredningen visar att Christian Hornhof jagat dovhjortar och skjutit sdana p det
stt som klagaren gjort gllande. Hans frklaring att han jagat med tilltelse av
ngon med jaktrtt r s osannolik att tingsrtten bortser frn frklaringen. Han har
sledes gjort sig skyldig till jaktbrott.

4.2 talspunkten d (vildsvin i Ravlunda)

I Christian Hornhofs dator fanns fotografier som tagits nr Christian Hornhof stoltserar nattetid invid ett skjutet vildsvin. Enligt den tekniska underskningen r fotografiet taget p en plats inom Ravlunda skjutflt.

I datorn har ocks ptrffats fotografier som tagits pfljande morgon och som visar
en vildsvinskropp som ligger p grsmattan i Christian Hornhofs trdgrd och en
vildsvinskropp som r upphngd i en stllning p samma plats. Fotografierna r
enligt deras metadata tagna i Christian Hornhofs trdgrd i Danmark.

I Christian Hornhofs mobiltelefon har ptrffats SMS. I dessa SMS talar Christian
Hornhof om att han ska jaga i Sverige och att han hoppas att han ska trffa p svin.
Enligt brobizzfrteckningen har han befunnit sig i Sverige under natten till den 16
december 2011.

11
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

Lars-Gran Nilsson som fretrder den jaktvrdsfrening som av Fortifikationsverket arrenderar jaktrtten inom skjutfltsomrdet har hrts och beskrivit hur jakten
dr r organiserad och vem som fr jaga. Enligt Lars-Gran Nilssons noteringar
pgick ingen lovlig jakt p omrdet mellan den 15-16 december 2011.

Christian Hornhof har uppgett: Han hade varit och jagat hos en god vn i Degeberga
och fllt vildsvinet dr. Han hade ftt tillstnd att jaga hos sin gode vn, som han
dock inte vill uppge namnet p eftersom vnnen kan f problem, om denne blir inblandad. Han ville inte ta ur inlvorna ur djurkroppen p platsen dr djuret hade
fallit utan valde att kra frn Degeberga till den avskilda platsen i Ravlunda dr han
tog ur inlvorna.

Christian Hornhofs frklaring att han jagat lovligt r vag och omjlig att kontrollera. Till detta kommer att det r ett osannolikt pstende att han lastat djuret en
galt som enligt Jan Strmberg haft en levande vikt p omkring 110 kg samt krt
det till Ravlunda enbart fr att ta ur inlvorna. Den tekniska underskningen av fotografierna frn Christian Hornhofs dator r tillfrlitlig eftersom de koordinater som
kan knytas till fotografier som tagits i trdgrden motsvarar de verkliga koordinaterna fr samma plats. Bevisningen r sammantagen sdan att det r styrkt att
Christian Hornhof skjutit vildsvinet inom Ravlunda skjutflt dr han saknade jaktrtt. Han har drfr gjort sig skyldig till jaktbrott vid detta tillflle.

4.3 talspunkten f (kronhjort i februari 2012)

Vid husrannsakan i Christian Hornhofs bostad ptrffades en trof, bestende av en
kronhjort med uppstoppat huvud, hals och bog. I Christian Hornhofs dator fanns
fotografier p en skjuten kronhjort. Fotografierna r enligt deras metadata tagna
under morgonen den 1 februari 2012 i Christian Hornhofs trdgrd. Det finns ocks
fotografier som frestller kronhjortstrofn medan den bearbetas; dessa fotografier
r tagna inne i Christian Hornhofs bostad. Av brobizzfrteckningen framgr att
Hondabilen krdes till Sverige ver resundsbron p kvllen den 31 januari 2012

12
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

och den krdes tillbaka samma vg pfljande morgon. Anders Jarnemo hade den
30 augusti 2011 p Rydsgrds gods fotograferat en kronhjort.

Anders Jarnemo har vittnat: Den kronhjort som han fotograferade hade srskiljande
detaljer i sina horn. Det handlar om hur hornen r bjda och vilka taggar och utskott
de har och hur olika delar av hornen r vinklade. Detaljerna r s unika att det gr
att se att den uppstoppade trofn kommer frn den kronhjort som han hade fotograferat. Det r ocks samma hjort som r fotograferade i Christian Hornhofs trdgrd.

Christian Hornhof har uppgett: Han hade varit p Jylland och jagat hos en god vn
och skjutit kronhjorten. Han vill dock inte uppe namnet p sin gode vn.

Christian Hornhofs frklaring r osannolik och omjlig att kontrollera. Tingsrtten

har jmfrt fotografiet som Anders Jarnemo tagit med fotografier som visar en
kronhjort som varit i Christian Hornhofs besittning. Jmfrelse har ocks skett under syn som hllits p trofn. Det r genom Anders Jarnemos uppgifter bevisat att
hjorten levt i Sverige och att det rr sig om samma djur. Att ngon annan n
Christian Hornhof krt Hondabilen nattetid i Sverige r osannolikt. Christian Hornhof mste drfr ha befunnit sig i landet natten till den 1 februari. Den 1 februari
2012 har Christian Hornhof haft kronhjorten liggande i sin trdgrd. Fregende
kvll hade han skickat SMS i vilket han frklarat att han skjutit en kronhjort. Enligt
Jan Strmberg visar fotografierna att djuret inte varit dtt s lnge. Hrigenom r
bevisat att Christian Hornhof skjutit kronhjorten och p s stt gjort sig skyldig till
jaktbrott.

4.4 talspunkten g (tre vildsvin den 2 mars 2012)

Av utredningen framgr fljande. I Christian Hornhofs dator ptrffades bilder p
tre skjutna vildsvin liggande p en grsmatta samt upphngda i en stllning. Den
tekniska underskningen visar att fotografierna r tagna i Christian Hornhofs bostad
under morgonen den 2 mars 2012. Enligt brobizzfrteckningen hade Hondabilen

13
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

varit i Sverige under den fregende natten och Christian Hornhof har skickat SMS
till en bekant. I dessa SMS har han talat om att han varit i Sverige och skjutit svin.

Christian Hornhof har lmnat svvande uppgifter om att han inte minns var han
varit men att han skjutit de tre vildsvinen. Utredningen visar sledes att han har
gjort sig skyldig till jaktbrott genom att skjuta vildsvinen utan tillstnd av jaktrttsinnehavaren.

4.5 talspunkten h (vildsvin p Krageholms gods)

Av utredningen framgr fljande. I augusti 2012 var Torsten Adalberth genom nyttjanderttsavtal innehavare av jaktrtten till ett omrde p Krageholms gods. Den 13
juni 2012 anmlde han att han p ett flt inom omrdet, sydvst om Krageholmssjn, ptrffat en vildsvinskropp utan huvud. Kroppen hade legat dr ett tag. P
grund av dess skick har Torsten Adalberth uppskattat att djuret varit dtt och legat
utomhus under flera dagar nr han ptrffade kroppen. Vid teknisk underskning av
Christian Hornhofs mobiltelefon fanns bilder p ett dtt vildsvin. Den tekniska
underskningen visar att bilderna tagits den 8 juni 2012 p samma flt dr Torsten
Adalberth ptrffade vildsvinskroppen. Hondabilen som Christian Hornhof brukade
anvnda fanns enligt brobizzfrteckningen i Sverige mellan den 7-8 juni 2012

Christian Hornhof har bekrftat att han varit p platsen men hvdat att han nstan r
helt sker p att han inte skjutit vildsvinet utan att det istllet varit andra som han
varit i sllskap med som skjutit.

Christian Hornhof har lmnat vaga uppgifter som inte r mjliga att kontrollera och
som framstr som osannolika. Utredningen visar att han r grningsman och att han
gjort sig skyldig till jaktbrott genom att jaga p annans mark.

14
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

4.6 talspunkten i (rbock p llskogs gods)

Av utredningen framgr fljande. Den 12 augusti 2012 blev jaktmstaren p Hgestad och Christinehofs gods, Mathias Nilsson, kontaktad av en person som ptrffat
ett dtt rdjur. Mathias Nilsson beskte platsen som ligger p ett flt vall - inom
llskog gods marker. Jaktrtten till detta omrde tillhrde vid denna tid genom
nyttjanderttsavtal numera avlidne Kjell Jnsson. Mathias Nilsson kunde konstatera
att det rrde sig om en dd rbock som saknade huvud. Kroppen hade brjat ruttna
och var angripen av astande djur och Mathias Nilsson har bedmt att djuret varit
dtt under en vecka nr han upptckte det. I juni 2012 hade Anders Jarnemo fotograferat en rbock i nrheten av denna plats. P Christian Hornhofs hemsida och i
hans dator fanns fotografier p ett rbockshuvud. Fotografierna i datorn r tagna
under frmiddagen den 6 augusti 2012 i Christian Hornhofs trdgrd i Danmark.
Enligt brobizzfrteckningen hade Hondabilen som Christian Hornhof disponerade
varit i Sverige mellan den 6-7 augusti 2012. Ngon rdjursskalle som svarar mot
fotografierna har inte ptrffats i Christian Hornhofs bostad.

Christian Hornhof har frnekat att han skjutit rbocken och uppgett att en oknd
person lmnat rdjurshuvudet till honom i Danmark fr att han skulle gra i ordning
en trof. Han har ocks uppgett att han inte varit i Sverige vid tillfllet.

Genom frhret med Kjell Jnssons son Berth-Ola Jnsson r det klarlagt att
Christian Hornhof inte haft rtt att jaga p omrdet. Anders Jarnemo har beskrivit
hur utseendet p hornen p den rbock som han fotograferade gr att det gr att
fastsl att det rr sig om samma rbock vars huvud fotograferats i Christian Hornhofs trdgrd. Syn p fotografierna visar att denna slutsats r riktig. Till detta kommer att djurkroppen ptrffades hgst ett par hundra meter frn den plats dr Anders
Jarnemo fotograferade rbocken som enligt vad han vittnat om varit en s.k. revirbock som hller sig inom en begrnsad yta. Det r p detta stt bevisat att den
rbocksskalle som Christian Hornhof frvarat i sin bostad kommer frn rbocken p
llskogs gods.

15
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

Genom vittnesfrhr med polisinspektren Bjrn Sterning (tidigare Nyberg) r klarlagt att Christian Hornhof ngra veckor fre och efter den 6 augusti 2012 befunnit
sig p platser i nrheten av llskogs gods. Christian Hornhof har sledes varit bekant med omgivningarna. Vid bda tillfllena betedde sig Christian Hornhof egendomligt. I juli hade han krt fast med sin bil i terrngen nr han pstod att han letade efter ett pkrt djur. Vid tillfllet i augusti blev han pkommen med att ha ett
laddat jaktvapen med sig i bilen, vilket inte r tilltet (22 jaktfrordningen).

Omstndigheterna r onekligen besvrande fr Christian Hornhof. Det saknas dock

utredning som gr att det str klart att det r han som skjutit rbocken. Enligt sina
egna uppgifter har han tagit befattning med rbockshuvudet i Danmark. Denna hantering omfattas inte av grningsbeskrivningen som begrnsar det straffbara agerandet till hndelser som gt rum inom Sveriges grnser. Han har dock befunnit sig i
Sverige vid den tidpunkt nr rbocken mste ha skjutits och hans vaga och osannolika uppgifter om sin tkomst gr att det inte finns underlag fr andra slutsatser n
att han tagit befattning med rdjursskallen i Sverige. Redan den omstndigheten att
rbocken skjutits p otillten tid fre den 16 augusti och att Christian Hornhof tagit
befattning med den fre denna tidpunkt gr att han mste ha frsttt att den tkommits genom jaktbrott. Christian Hornhof har drfr gjort sig skyldig till jakthleri.

4.7 talspunkten j (hndelsen p Trolle-Ljungby gods)

Av utredningen framgr till en brjan fljande. Joakim Mikkonen r anstlld som
jaktassistent p Trolle-Ljungby gods. Natten till den 15 juli 2013 befann han sig
tillsammans med en kamrat i en bil p ett flt inom godsets marker fr att ska efter
ett skadat rdjur. Han fick d syn p en bil som framfrdes p landsvgen vid fltet.
Han krde efter bilen och kontaktade per telefon sin chef, viltmstaren Linus Larsson. Vid ett tillflle krde han upp vid sidan av den andra bilen som stannat, varvid
han hamnade i en hetsig diskussion med fraren.

Christian Hornhof har frnekat att han varit p platsen.

16
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

Joachim Mikkonen har noterat att bilen var av mrket Honda, svart eller mrk till
frgen. Han noterade ocks bilens registreringsnummer som stmmer med Christian
Hornhofs bil, ven om Joachim Mikkonen rkat anteckna en felaktig bokstav. Joachim Mikkonen har berttat att han observerade att bilens frare lyste med en stark
strlkastare ver flten. Han har vid huvudfrhandlingen varit sker p att Christian
Hornhof r identisk med fraren som var ifrd jaktklder av exklusivt mrke. Ett
sdant utpekande har vanligtvis lgt bevisvrde. Nr det gller Christian Hornhof r
det dock av betydelse vid identifieringen att han har ett srprglat utseende genom
att han r ovanligt kraftigt byggd och helt skallig. Genom brobizzfrteckningen r
klarlagt att den Honda som Christian Hornhof brukar disponera befunnit sig i Sverige vid tillfllet. Detta i frening med Joachim Mikkonens uppgifter gr att det r
styrkt att Christian Hornhof krde bilen vid tillfllet.

I begreppet jakt ligger inte enbart att djur fngas eller avlivas. ven ett skande
efter vilt innebr jakt, om skandet gtt ut p att f tag p djur fr att fnga eller
avliva dem. Redan sdana frberedande tgrder kan allts beroende p omstndigheterna vara att beteckna som jakt. Det framstr som mindre sannolikt att Christian
Hornhof varit ute i lovliga syften. Det skande som Christian Hornhof gnat sig t
kan inte frklaras p annat stt n att han varit ute efter att ska efter vilt som han
tnkt avliva, d.v.s. att han gnat sig t jakt. Han har drfr gjort sig skyldig till jaktbrott.

4.8 talspunkterna k och l (kronhjort och dovhjort den 16 november 2013 p

Hjulards gods)
Av utredningen framgr till en brjan fljande. Jaktrtten till markerna inom
Hjulards gods tillhr markgaren som brukar arrangera jakter som leds och organiseras av Henrik Negendanck och Henrik Plsson. Enligt brobizzfrteckningen befann sig den av Christian Hornhof disponerade bilen i Sverige frn kvllen den 15
november till pfljande morgon. Enligt skjutvapendeklaration skulle Christian
Hornhof till Sverige fr att jaga under samma tid. Av Henrik Svennbergs vittnesml

17
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

framgr att bilen observerades p vgar i nrheten av Hjulard samma natt. Teknisk
underskning av Christian Hornhofs dator visar att det fanns fotografier som r
tagna i hans trdgrd som frestller en skjuten dovhjort. Jan Strmberg har vittnat
om att dovhjorten p grund av kroppens skick mste ha varit skjutit kort tid innan
kortet tagits. I Christian Hornhofs bostad ptrffades trofn horn frn samma
dovhjort. Vid lunchtid den 16 november 2013 har Christian Hornhof skickat SMS
om att han har en dovhjort till salu.

P morgonen den 16 november genomfrdes jakt p Hjulards gods. Under jakten

ptrffades under frmiddagen mellan kl. 10 och 11 en dd kronhjort liggande ute
p ett flt i en svacka. Hjorten var skjuten i halsen och hade enligt Henrik Plssons
vittnesml gtt en strcka innan den dtt efter det att den hade blivit skjuten. Henrik
Plsson har ocks vittnat om att det fanns viss kroppsvrme kvar i djurkroppen,
varfr den sannolikt hade avlidit ngra timmar innan den ptrffades. Ocks Jan
Strmberg som granskat fotografier av djurkroppen har gjort motsvarande bedmning.

I kronhjortens hals ptrffades en kula som har genomgtt teknisk underskning.

Eftersom kulan har deformerats nr den trffat djurkroppen har det inte gtt att faststlla vilken kaliber den haft och inte heller vilket vapen den skjutits med. S lngt
r dock klarlagt att kulan kan ha varit av samma kaliber som Christian Hornhofs
gevr, kaliber .223 Remington. Men det kan lika grna ha varit en kula av flera
andra kalibrar som sljs kommersiellt.

Christian Hornhof har uppgett: Han har skjutit dovhjorten p Lolland dr han jagat
hos en god vn som heter Claus. Han vet inte var p Lolland som han bedrivit
denna jakt. Dovhjorten har hngt i flera dagar och kommer inte frn Sverige. Han
har inte skjutit ngon kronhjort.

18
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

Enligt brobizzfrteckningen har den Hondabil som Christian Hornhof disponerat

varit i Sverige under samma natt. Utredningen visar sammantaget att Christian
Hornhof varit i Sverige och skjutit en dovhjort p oknd plats utan att ha ngon
jaktrtt. . Han har drfr gjort sig skyldig till jaktbrott nr det gller dovhjorten. Nr
det gller kronhjorten r bevislget emellertid annorlunda.

Det r inte klarlagt mer n att Christian Hornhof krt omkring i nrheten av
Hjulard. Det finns inget som direkt knyter honom till att ha skjutit kronhjorten.
Omstndigheterna r besvrande fr honom men det r inte bevisat att han gjort sig
skyldig till jaktbrott betrffande kronhjorten. Detta tal ska drfr ogillas.

4.9 talspunkten m (dovhjorten den 26 december 2013 p Hjulards gods)

Av utredningen framgr till en brjan fljande. Enligt brobizzfrteckningen kom
Christian Hornhof till Sverige p kvllen den 25 december 2013. Han hade dessfrinnan deklarerat att han skulle p jakt hr och att han skulle ta med sig ett kulvapen
med tillhrande ammunition (det ovan nmnda kulgevret med kalibern .223 Remington). Polismnnen Jrgen Nilsson och Maria Hagefjord bedrev spaning mot
bilen som sgs kra omkring p olika platser i Skne, bl.a. i nrheten av Hjulards
gods. Polismannen Joakim Wendel r hundfrare och ptrffade vid skning nyligen urtagna djurinlvor som lg p godset marker i kanten av ett skogsparti omkring
80 meter frn en landsvg. Hondan stannades senare i hjd vid Svedala dr
Christian Hornhof framfrde den. I bilen lg en dovhjort samt ett kulgevr och annan utrustning. Kulvapnet r av samma kaliber, fabrikat och modell om den som
Christian Hornhof anmlt i skjutvapendeklarationen, en Sauer 202, kaliber .223
Remington. I bilen fanns ocks ammunition och annan utrustning ssom lampor,
kniv och ljuddmpare till kulgevret.

Christian Hornhof har hvdat att han hade ftt tillstnd av en oknd person att jaga
p platsen. Detta r ett helt osannolikt pstende som r motbevisat genom Henrik

19
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

Negendancks vittnesml. Utredningen visar att Christian Hornhof gjort sig skyldig
till jaktbrott vid tillfllet.

5. HUR GRNINGARNA SKA BEDMAS

5.1 Vilka srskilda bestmmelser fr jakten har Christian Hornhof vertrtt?

5.1.1 Uppstligt jaktbrott p annans jaktomrde och jakt p dovhjort i vissa fall
Tingsrtten har kommit fram till att Christian Hornhof har gjort sig skyldig till jaktbrott enligt punkterna a-h, j och l-m. I samtliga fall har han uppstligen bedrivit
olovlig jakt p annans jaktomrde. Betrffande dovhjortarna (punkterna a-c och e-f
och l-m) har han jagat p otillten tid p dygnet; nr det gller punkterna a och b
dessutom under tid p ret d hornbrande dovhjortar varit fredade.

5.1.2 Otilltet anvndande av motorfordon vid jakt

Enligt 31 jaktlagen fr jakt inte ske frn motordrivna fortskaffningsmedel. Sdana
fortskaffningsmedel eller andra motordrivna anordningar fr enligt bestmmelsen
inte heller anvndas fr att ska efter, spra, frflja eller genskjuta vilt, fr att
hindra vilt att undkomma eller fr att avleda viltets uppmrksamhet frn den som
jagar. klagaren har i grningsbeskrivningen psttt att Christian Hornhof brutit
mot bestmmelsen genom att denne med hjlp av sin bil skt efter vilt och genskjutit vilt och att han anvnt bilen fr att transportera sig till och frn jaktplatsen. klagaren har ocks gjort gllande att Christian Hornhof transporterat byten i bilen.

Att under lovliga jakter anvnda motorfordon vid transporter till en jaktplats r tilltet, liksom att med hjlp av sdant fordon ta sig drifrn sedan jakten avslutats. Avgrande fr bedmningen av frgan r om det r tilltet att anvnda motorfordon
vid jakt r om fordonet anvnds p ett stt som inverkar p jaktens frlopp, dvs. att
jgaren under sjlva jaktutvningen vinner frdelar genom att anvnda fordonet. Att
transportera skjutna djur i motorfordon efter avslutad jakt r normalt sett tilltet; i

20
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

Christian Hornhofs fall har dock tillgngen till motorfordon var en del i hans planering av brottsligheten och en frutsttning fr denna, se nedan under punkten 7.3.1
angende sakfrverkande.

Nr det gller hndelsen enligt punkten m har Christian Hornhof berttat att han satt
i bilen och skte efter djur och att han klev ur bilen och gick ngra meter, varefter
han avlossade det ddade skottet mot dovhjorten som befann sig p ett flt utanfr
vgen. Enligt sina egna uppgifter har Christian Hornhof sledes observerat djuret
frn bilen och mste ha lyst p det vid tillfllet. Han har sledes anvnt sig av fordonet medan han jagat och har sledes vertrtt 31 jaktlagen.

Det r uppenbart att Christian Hornhof under brottet p Trolle-Ljungbys marker

enligt punkten j anvnt sig av bilen medan han skte efter vilt.

Betrffande vriga grningar som bedmts som jaktbrott saknas nrmare utredning
som beskriver hur det gtt till nr Christian Hornhof jagat. Det kan frmodas att han
anvnt sig av bilen vid dessa tillfllen men det gr inte att presumera att s skett.
Det kan t.ex. inte uteslutas att han vakat en lngre tid innan han skjutit vildsvinen. I
dessa fall r det sledes inte bevisat att bilen varit en del av Christian Hornhofs redskap under sjlva utvandet av de olovliga jakterna.
5.1.3 Srskilt om kronhjort ett skyddsvrt vilt som inom vissa omrden jagas med
std av licens

Anders Jarnemo har uppgett fljande. Han r viltforskare och har forskat p kronhjort sedan 2005. Han har ocks sedan 1995 p uppdrag av lnsstyrelsen inventerat
kronhjortsstammen. Den kronhjortsstam som finns i Skne utgr den sista resten av
den ursprungliga stam som funnits hr sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Den
finns p rdlistan ver skyddsvrda djur. Under senare tid har den sknska kronhjortstammen dock hamnat i en mildare hotkategori. Det finns numera omkring

21
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

3 000 sdana djur i sdra halvan av Skne. Under 2014 flldes 764 kronhjortar med
std av licenser inom kronhjortsomrdena. Det finns i naturen kronhjortar som rymt
frn hgn och som inte utgr rest av den ursprungliga stammen. Dessa frrymda
kronhjortar har sitt ursprung frn andra lnder i Europa. Omrdet vid Rydsgrds
gods ligger nra sdra grnsen fr kronhjortsomrdet men en bit frn grnsen. Djuren rr sig inom stora omrden men Anders Jarnemo brukar flja djuren och ha
kontroll ver dem. Grnserna fr kronhjortsomrdet r s vl tilltagna att djuren ska
hlla sig inom omrdet.

Tingsrtten har kommit fram till att det r bevisat att Christian Hornhof fllt en
kronhjort som observerats p Rydsgrds gods. Med hnsyn till vad Anders Jarnemo
uppgett r det tillrckligt klarlagt att denna kronhjort brukat uppehlla sig inom det
omrde dr det krvts licens fr att f jaga den. Christian Hornhof har inte haft ngon sdan licens. Det kan inte uteslutas att den fllda kronhjorten haft ett annat ursprung n den sknska hjortstammen. Trots detta mste den hnfras till ett srskilt
skyddsvrt vilt som noga frvaltas och skyddas.

5.1.4 Jakthleri
Som framgr ovan under punkten 4.6 har Christian utver jaktbrotten gjort sig skyldig till jakthleri.

5.2 Rubriceringen
Utredningen visar att Christian Hornhof varit frsedd med kartor och att han i stor
utstrckning frdats med bilen i Skne under vad som mste ha varit rekognosering.
Han har ocks varit frsedd med lampor som varit srskilt gnande fr olovlig jakt
nattetid. Han har ocks innehaft avancerad och dyrbar utrustning i form av exempelvis vapen med dyrbart kikarsikte och med ljuddmpare. Fordonet har varit srskilt anpassat fr att anvndas vid jakt. Hans brottslighet varit noga planerad och
han har enligt sina egna uppgifter varit likgiltig infr regler som gller fr jakten,
exempelvis betrffande bestmmelser om fredat vilt och tidpunkter p dygnet nr

22
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

jakt r tillten. Reglerna har tillkommit fr att skydda djurstammen s att jakt exempelvis inte ska bedrivas p handjur under brunstperioden. Tvrt emot vad
Christian Hornhof psttt att det r s det gr till finns inget som helst std fr
pstendet att det r en utbredd sedvana bland jgare att stta sig ver dessa bestmmelser.

Brotten har skett i stor omfattning p ett stt som mste betecknas som vanemssigt
och som framgr ovan har han bevisligen i tv fall anvnt sig av motorfordon under
jakten. Han har ocks bevisligen i ett fall utan licens jagat och fllt en kronhjort som
r ett srskilt skyddsvrt vilt. Christian Hornhofs agerande kan inte ses enbart som
en intensivt utvad hobby utan har starka inslag av nringsverksamhet. Dessa omstndigheter gr att jaktbrotten ska bedmas som grova. Samma skl gr att jakthleriet enligt punkten i ska bedmas som grovt eftersom Christian Hornhof som en
del i sin brottslighet gnat sig t att bereda trofer.

6. PFLJD
Christian Hornhof r 36 r och r i det svenska belastningsregistret antecknad fr en
hastighetsvertrdelse. I det danska kriminalregistret r han antecknad fr en dom
den 9 september 2014 d han dmdes fr hleri till tre mnaders fngelse med uppskjuten verkstllighet, innefattande ett rs prvotid som lper ut den 9 september
2015. Pfljden motsvarar villkorlig dom enligt brottsbalken. I detta ml har tingsrtten inhmtat lkarintyg enligt 7 personunderskningslagen samt personutredning frn dansk myndighet. Om Christian Hornhof kan sgas att han har bristande
utbildning och att han saknar anstllning samt har skulder som uppgr till betydande
belopp. Ngra omstndigheter som ger anledning att srbehandla honom vid pfljdsval eller straffmtning har inte framkommit.

Christian Hornhof har gjort sig skyldig till grova jaktbrott och ett grovt jakthleri.
Straffminimum fr ett sdant brott r enligt straffskalan sex mnaders fngelse.
Brottsligheten har allts ett sammanlagt hgt straffvrde. Som jmfrelse nr det

23
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

gller straffvrdet kan nmnas en dom frn Hovrtten ver Skne den 18 juni 2013 i
hovrttens ml B 2065-12. I mlet hade en jgare som deltog i en lovligt arrangerad
jakt som ett utslag av dligt omdme eller impulshandling skjutit en hornbrande kronhjort som inte varit tillten att jaga vid tillfllet. Brottet bedmdes som
grovt jaktbrott och ansgs ha ett straffvrde p sex mnaders fngelse. Christian
Hornhofs vanemssiga brott, som frutom det grova jakthleriet, lett till att han fllt
en kronhjort, tta dovhjortar och fem vildsvin har ett straffvrde p sammanlagt tre
rs fngelse. Pfljden enligt domen frn den danska domstolen i september 2014
saknar betydelse vid pfljdsvalet och straffmtningen. Pfljden ska drfr bestmmas till fngelse och strafftidens lngd ska motsvara straffvrdet p tre rs
fngelse. Straffet ska bestmmas vid sidan srskilt i frhllande till den danska
domen (34 kap 1 1 st. 2 p. brottsbalken).

7. FRVERKANDE OCH SRSKILD RTTSVERKAN

7.1 Jaktlagens bestmmelser

Enligt 48 jaktlagen ska vilt som ngon kommit ver genom att beg jaktbrott eller
jakthleri frklaras frverkat, om det inte r uppenbart oskligt. I stllet fr viltet
kan dess vrde helt eller delvis frklaras frverkat. ven annat utbyte av sdant
brott skall frklaras frverkat, om det inte r uppenbart oskligt. Frverkandet tillfaller enligt 55 jaktfrordningen jaktrttshavaren i de fall som jakten bortsett
frn att den bedrivits olovligt p annans jaktomrde i vrigt skett under lovliga
former. Annars tillfaller frverkandet staten.

Enligt 49 jaktlagen fr jaktredskap, fortskaffningsmedel och annan egendom som

har anvnts som hjlpmedel vid jaktbrott eller jakthleri fr frklaras frverkade,
om det behvs fr att frebygga brott eller om det annars finns srskilda skl. I stllet fr egendomen kan dess vrde helt eller delvis frklaras frverkat

24
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

7.2 Vrdefrverkande
I mlet har klagaren till std fr sin berkning av vilka vrden som ska frverkas
anvnt sig tre olika poster: avelsvrde, trofvrde och slaktvrde. Christian Hornhof
har godtagit slaktvrdena men ifrgasatt berkningen av de tv vriga posterna.
Vrdefrverkandet har utformats s att trofvrdet inte beaktats i de fall d trofer
istllet yrkas frverkande. Eftersom hela djurkroppen togs i beslag den 26 december
2013 (talspunkten m) har klagaren inte framstllt ngot vrdefrverkande med
anledning av den talspunkten.

Vid berkningen av ett fllt villebrds vrde kan hnsyn tas till de fllda djurens
avelsvrde och ven frlust i s.k. jaktligt vrde (NJA 1980 s. 497 och NJA 1995 s.
249).

klagaren har byggt sin vrdering p slutsatser som vilthandlaren Jan Strmberg
dragit av de uppgifter som lmnats och syn p fotografierna av djurkropparna. Om
sin bakgrund och kunskap har Jan Strmberg uppgett: Han r vilthandlare och driver ett viltslakteri. Han har arbetat med viltuppfdning och viltavel i 20 r. Han tar
rligen om hand omkring 800 till 900 klvvilt med ett upptagningsomrde frn
Skne till Stockholm. Han har med ledning av bilder vrderat det vilt som flts utifrn de tre vrdena: slaktvrde, trofvrde och avelsvrde.

Jan Strmberg har sammanfattnings beskrivit de olika vrdena p fljande stt.

Avelsvrdet beror p hur mnga handjur som finns p fastigheten och hur goda hornanlag dessa har, liksom p hur markerna r beskaffade. Avelsvrdet varierar drmed frn fastighet till fastighet och om det endast finns tv stora handjur p en fastighet r avelsvrdet p dessa hgre n p de fastigheter dr det finns mnga stora
handjur. De angivna vrdena r medelvrden och vid vrderingen har han p ett
ungefr veta var djuren har skjutits. Trofvrdet motsvarar vad en jgare varit villig
att betala fr att flla ett visst djur och behlla trofn. Fr hjortdjur r det kronan
som utgr trofn. Ju strre och mer utvecklad krona ett hjortdjur har ju mer trvrd

25
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

blir trofn. Sjlva vrdet fr trofn, d.v.s. kronan eller skoveln, bedms utifrn hornens lngd, vikt och storlek m.m. Vrderingen som han har gjort r endast ett uppskattat medelvrde utifrn dessa komponenter. Frn vildsvin tas betar som trofer.
Det frekommer att strre markgare bjuder in jgare som betalar fr att f skjuta
ett visst djur, som de anstllda jaktmstarna kan leda dem till. Trofvrdet blir allts
vad det gr att ta betalt av jagande gster. I en sdan ersttning ingr sjlva upplevelsen av jakten och mjligheten att f en trof. Nr det gller slaktvrdet ska hnsyn tas till att omkring en tredjedel av djurkroppens vikt frsvinner nr inlvorna
avlgsnas och att ytterligare vikt frsvinner med huvud och pls. Jan Strmberg kan
med ledning av fotografier berkna hur mycket ett djur vger och vad som terstr
nr det rensats frn inlvor m.m. Han brukar betala ett visst kilopris fr kttet frn
olika sorters djur. Priset som ligger till grund fr kttvrdet r sledes vad Jan
Strmberg brukar betala fr sjlva rvaran bestende av djurkropp och inte det
hgre pris som i senare led tas ut vid frsljning i butik.

Jan Strmberg har byggt sin vrdering p en betydande erfarenhet av handel med
vilt och hans vrderingar r drfr s tillfrlitliga att de kan ligga till grund fr berkningen av vrdet p det vilt som varit freml fr Christian Hornhofs olika brott.

Nr det gller avelsvrdet rder dock viss oskerhet eftersom varje sdant vrde r
beroende p hur djurpopulationen sett ut p de skilda platserna. Avelsvrdena kan
p s stt berknas, fr den strre av de tv dovhjortarna under punkten a till 30 000
kr; dovhjorten under punkten c till 40 000 kr; och dovhjorten under punkten e till
20 000 kr.

Betrffande slaktvrdet fr det vildsvin som avses med punkten d har Jan Strmberg under vittnesfrhret utgtt frn ett kilopris p 25 kg. Eftersom slaktvikten kan
berknas till 60 kg blir vrdet 1 500 kr (60x25).

26
LUNDS TINGSRTT

B 6445-13

DOM
2015-06-26

Brottmlsenhet

Nr det gller rbocken enligt punkten i har tingsrtten kommit fram till att
Christian Hornhof gjort sig skyldig till grovt jakthleri. Frlusten av avelsvrdet r
drmed en sdan skada som inte kan knytas till den efterfljande befattningen med
djurkroppen. Frverkande hos Christian Hornhof ska emellertid ske med slaktvrdet
p 476 kr.

Vrdefrverkandet kan sledes berknas p fljande stt

talspunkt

Avelsvrde

* Den strre 30 000

Trofvrde

Slaktvrde

Summering

15 000

1 925

46 925 kr

dovhjorten
enligt punkten
a
* Den mindre
dovhjorten
enligt punkten
a

2 000

1 575

3 575

3 150

3 150

40 000

15 000

2 100

57 100

1 500

1 500

20 000

10 000

1 925

31 925 kr

30 000

2 800

32 800

2 750

2 750

5 000

6 000

825

11 825

476

476 kr

30 000

2 450

32 450 kr

27
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

Det framstr inte som oskligt att frverkande sker av de olika vrdena ssom de
berknats Det frverkande som ska tillfalla staten ska sledes berknas till 211 151
kr (46 925+3 575+3 150+57 100+31 925+32 800+2 750+476+32 450). Drutver
ska frverkande tillfalla Ravlunda Jakt- och viltvrdsfrening med 1 500 kr och
Torsten Adalberth med 11 825 kr.

7.3 Sakfrverkande

7.3.1 Fordon
Christian Hornhof har bevisligen vid tv tillfllen anvnt sig av den beslagtagna
bilen nr han jagat. Han har dessutom anvnt den fr att transporterna vapen och
andra hjlpmedel samt anvnt den fr att forsla bort skjutna djur. Bilen har inte ett
hgt vrde och det har inte framkommit att den behvs fr Christian Hornhofs familjs srskilda behov. Frverkande framstr som ndvndigt fr att frhindra brott.
Det finns drfr frutsttning fr att den ska frverkas. Fr att s sker mste det st
klart att den tillhr Christian Hornhof. Denne har nmligen invnt att bilen rtteligen tillhr hans svrmor.

Enligt registreringsbevis tillhr bilen Christian Hornhofs svrmor. Flera omstndigheter talar emellertid med styrka fr att det r Christian Hornhof som r garen. Det
var Christian Hornhof som medverkade vid kpet av bilen och i inbyte lmnades en
annan bil som han disponerade. Han har i stor utstrckning anvnt bilen; enligt
brobizzfrteckningen har den anvnts vid 70 resor till Sverige, de flesta nattetid.
Bilen har varit inrttad fr Christian Hornhofs jaktliga intresse och det har inte gtt
att ta med mer n en passagerare. Det framstr som hgst oklart vad svrmodern
skulle ha fr nytta av en sdan bil. I mlet har inte framkommit att hon r intresserad av att jaga. Bilen mste under Christian Hornhofs jaktresor till Sverige ha blivit
kraftigt nedsmutsad bde in- och utvndigt och utsatt fr hrt slitage, vilket talar fr
att Christian Hornhof kunnat gra som han vill med den.

28
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

Christian Hornhof har under frunderskningen lmnat olika versioner om vem som
gt bilen; en av versionerna har varit att han varit den reelle garen. Anledningen
till att han lmnat dessa olika uppgifter mste ha varit att inte haft klart fr sig vilken position som varit mest taktisk att inta. Att svrmodern varit registrerad som
gare kan ha medfrt frdelar genom att frskringspremien blivit lgre och genom
att bilen blivit otkomlig fr Christian Hornhofs fordringsgare. Omstndigheterna
r sammantagna sdana att det r bevisat att Christian Hornhof r gare till bilen.
Den kan sledes frverkas hos honom. klagarens yrkande om frverkande av bilen
ska drfr bifallas.

7.3.2 Vapen och hjlpmedel

Det finns fr att frebygga brott behov att frverka vapen med tillbehr och andra
hjlpmedel som anvnts av Christian Hornhof under jakten. Christian Hornhof har
invnt att han slutat jaga och tnker slja all jaktutrustning fr att f ihop pengar.
Detta r emellertid inte skl att avst frn att frverka dessa hjlpmedel. ven i
denna del ska klagarens yrkande bifallas.

7.3.3 Djurkroppar m.m.

Christian Hornhof har godtagit att frverkande sker av en djurkropp (talspunkten
m) och tv trofer (punkterna f och l). Dessa freml utgr hans utbyte av brott och
det r inte oskligt att frverkande sker. Fremlen ska drfr frverkas.

7.4 Brottsofferfond
Eftersom Christian Hornhof dmts fr brott med fngelse i straffskalan ska han enligt lagen om brottsofferfond betala en avgift p 500 kr till fonden.

29
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

8. ERSTTNING TILL DEN OFFENTLIGE FRSVARAREN OCH FRGAN OM TERBETALNING TILL STATEN AV DENNA ERSTTNING
Nr klagaren efter julhelgen 2013 begrde att Christian Hornhof skulle hktas utsgs Bertil Andersson till offentlig frsvarare. Christian Hornhof blev hktad och
var frihetsbervad under nstan en mnads tid. Utredningen har varit omfattande
och har ocks gllt misstankar som inte lett till tal. I oktober 2014 delgavs
Christian Hornhof utredningen i mlet. Huvudfrhandlingen var planerad att ga
rum under fem frhandlingsdagar men klarades av p fyra dagar. Utver huvudfrhandlingstiden har Bertil Andersson lagt ned cirka 66 timmar p uppdraget under
den tid d uppdraget varat, omkring ett r och ett halvt r. Under frunderskningen
har han bl.a. nrvarat vid fyra frhr med Christian Hornhof under en sammanlagd
tid av 33 timmar. Bertil Andersson har i sin kostnadsrkning begrt ersttning fr
arbete under totalt 94 timmar. Drutver har han begrt ersttning fr tidspillan och
fr utlgg.

Det saknas anledning att ifrgastta ndvndigheten eller skligheten av de moment

som Bertil Andersson redovisat i sin kostnadsrkning. Mnga arbetsmoment r vid
varje tillflle som de utfrts begrnsade. Vid en slutlig sammanrkning av alla moment som utfrts under hela tiden som uppdraget varat blir emellertid tidstgngen
hg. Med hnsyn till uppdragets art och omfattning framstr emellertid den begrda
ersttningen som sklig.

Eftersom Christian Hornhof dmts fr brott enligt talet mot honom ska han som
huvudregel terbetala kostnaden fr den offentlige frsvararen. Han har dock dmts
till ett lngt fngelsestraff. Enligt vad som framkommit r han helt utblottad, hgt
skuldsatt och frsrjer sig p bidrag frn det allmnna. Detta gr att kostnaden fr
den offentlige frsvararen ska stanna p staten.

30
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-26

B 6445-13

Brottmlsenhet

9. VRIGT
Christian Hornhof har godtagit bevisbeslaget av den deformerade kulan. Det finns
skl att besluta enligt klagarens begran om detta beslag.

10. HUR MAN VERKLAGAR, Se bilaga 2 (Dv 400).

verklagande senast den 17 juli 2015. Det ska framg av verklagandet att det
stlls till Hovrtten ver Skne och Blekinge

P tingsrttens vgnar

Lars Lindblad

Avrkningsunderlag; se akten

LUNDS TINGSRTT
Brottmlsenhet

AVRKNINGSUNDERLAG
2015-06-26
Ml nr: B 6445-13
Lund

Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/fdelsetid
19781067-0435

Datum fr dom/beslut
2015-06-26

Efternamn
Hornhof

Frnamn
Christian

Ovan angiven person har under en sammanhngande tid av minst 24 timmar varit frihetsbervad som
anhllen, hktad eller p ngot annat sdant stt som avses i 19 a lagen (1974:202) om berkning av
strafftid m.m. eller 10 a lagen (1998:603) om verkstllighet av sluten ungdomsvrd under nedan
angivna tider.
Frihetsbervad

Frihetsbervandet hvt/upphrt/avbrutet

2013-12-26

2014-01-22

Srskild anteckning
Kriminalvrden har lmnat domstolen en underrttelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvrden
som r av betydelse fr avrkning (8 frordningen (1974:286) om berkning av strafftid m.m.).
Srskild upplysning till Kriminalvrden m.fl. myndigheter
Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avrkningsunderlag enligt 12 a
straffrelggandekungrelsen (1970:60) som innehller uppgift om frihetsbervande som har
betydelse fr avrkning (3 4 frordningen (1990:893) om underrttelse om dom i vissa brottml,
m.m.).

Underskrift

Postadress
Box 75
221 00 Lund

Besksadress
Byggmstaregatan 2

Telefon
Telefax
046-16 04 00
046-16 04 79
E-post: b.lunds.tingsratt@dom.se
www.lundstingsratt.domstol.se

Expeditionstid
mndag - fredag
08:00-16:30

Bilaga 1

Bilaga 2

ANVISNING FR VERKLAGANDE DOM I BROTTML

Den som vill verklaga tingsrttens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska gra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lmnas
till tingsrtten. verklagandet prvas av den
hovrtt som finns angiven i slutet av domen.
verklagandet ska ha kommit in till tingsrtten
inom tre veckor frn domens datum. Sista dagen fr verklagande finns angiven p sista sidan i domen.
Har ena parten verklagat domen i rtt tid, fr
ocks motparten verklaga domen (s.k. anslutningsverklagande) ven om den vanliga
tiden fr verklagande har gtt ut. verklagandet ska ocks i detta fall skickas eller lmnas till tingsrtten och det mste ha kommit in
till tingsrtten inom en vecka frn den i domen angivna sista dagen fr verklagande. Om
det frsta verklagandet terkallas eller frfaller kan inte heller anslutningsverklagandet prvas.

DV 400 2014-01 Producerat av Domstolsverket

Samma regler som fr part gller fr den som

inte r part eller intervenient och som vill
verklaga ett i domen intaget beslut som angr honom eller henne. I frga om sdant beslut finns dock inte ngon mjlighet till anslutningsverklagande.
Fr att ett verklagande ska kunna tas upp i
hovrtten fordras i vissa fall att prvningstillstnd meddelas. Hovrtten lmnar prvningstillstnd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrtten har
kommit till,

3. det r av vikt fr ledning av rttstilllmpningen att verklagandet prvas

av hgre rtt, eller
4. det annars finns synnerliga skl att
prva verklagandet.
Om prvningstillstnd krvs och sdant inte
meddelas str tingsrttens avgrande fast. Det
r drfr viktigt att det, i de fall prvningstillstnd krvs, klart och tydligt framgr av verklagandet till hovrtten varfr klaganden anser
att prvningstillstnd br meddelas.
I vilka fall krvs prvningstillstnd?
Brottmlsdelen
Det krvs prvningstillstnd fr att hovrtten
ska prva en tingsrtts dom om den tilltalade
1. inte dmts till annan pfljd n bter, eller
2. friknts frn ansvar och brottet inte har mer
n 6 mnaders fngelse i straffskalan.
Enskilt ansprk (skadestndstalan)
Fr att hovrtten ska prva en skadestndstalan krvs prvningstillstnd. Frn denna regel
gller fljande undantag:
verklagas domen ven i brottmlsdelen och
avser verklagandet frgan om den tilltalade
ska dmas till ansvar fr en grning krvs inte
prvningstillstnd fr ett till denna grning
kopplat enskilt ansprk i de fall

2. det inte utan att sdant tillstnd meddelas gr att bedma riktigheten av det
slut som tingsrtten har kommit till,

1. det enligt ovanstende regler inte krvs

prvningstillstnd i brottmlsdelen, eller
2. prvningstillstnd i brottmlsdelen
meddelas av hovrtten.

www.domstol.se

Beslut i vriga frgor

Krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen krvs
ven prvningstillstnd vid beslut som endast
fr verklagas i samband med verklagande av
domen.
Skrivelsen med verklagande ska innehlla
uppgifter om
1. den dom som verklagas med angivande av tingsrttens namn samt dag
och nummer fr domen,
2. parternas namn och hemvist och om
mjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benmns klagande respektive motpart,
3. den ndring av tingsrttens dom som
klaganden vill f till stnd,
4. grunderna (sklen) fr verklagandet
och i vilket avseende tingsrttens
domskl enligt klagandens mening r
oriktiga,

6. om prvningstillstnd behvs, de omstndigheter som beropas till std fr

att prvningstillstnd ska meddelas.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med verklagandet. Vill klaganden att det ska hllas ett frnyat frhr eller
en frnyad syn p stllet, ska han eller hon
ange det och sklen till detta. Klaganden ska
ocks ange om han eller hon vill att mlsganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudfrhandlingen i hovrtten. r
den tilltalade anhllen eller hktad, ska det
anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud.
Ytterligare upplysningar lmnas av tingsrtten.
Adress och telefonnummer finns p frsta sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att frenklad
delgivning kan komma att anvndas med er i
mlet/rendet, kan sdant delgivningsstt
ocks komma att anvndas med er i hgre instanser om ngon verklagar avgrandet dit.

5. de bevis som beropas och vad som

ska styrkas med varje bevis, samt

www.domstol.se

Bilaga C
HOVRTTEN VER
SKNE OCH BLEKINGE
Avdelning 1

Bilaga C
AVRKNINGSUNDERLAG Aktbilaga 33
2016-05-04
Malm
Ml nr B 1921-15

Rotel 14

Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/fdelsetid
781067-0435

Datum fr dom/beslut
2016-05-04

Efternamn
Hornhof

Frnamn
Christian

Ovan angiven person har under en sammanhngande tid av minst 24 timmar varit frihetsbervad
som anhllen, hktad eller p ngot annat sdant stt som avses i 19 a lagen (1974:202) om
berkning av strafftid m.m. eller 10 a lagen (1998:603) om verkstllighet av sluten
ungdomsvrd under nedan angivna tider.

Frihetsbervad

Frihetsbervandet hvt/upphrt/avbrutet

Datum
2013-12-26

Datum
2014-01-22

Srskild anteckning
Kriminalvrden har lmnat domstolen en underrttelse om att det finns uppgifter hos
Kriminalvrden som r av betydelse fr avrkning (8 frordningen (1974:286) om berkning av
strafftid m.m.).

Srskild upplysning till Kriminalvrden m.fl. myndigheter

Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avrkningsunderlag enligt 12 a
straffrelggandekungrelsen (1970:60) som innehller uppgift om frihetsbervande som har
betydelse fr avrkning (3 4 frordningen (1990:893) om underrttelse om dom i vissa brottml,
m.m.).

Mats Loberg

Dok.Id 274742
Postadress
Box 846
201 80 Malm

Besksadress
Hovrttstorget 1

Telefon
Telefax
040-35 57 00
040-783 11
E-post: hovratten.skaneblekinge@dom.se
www.hovrattenskaneblekinge.domstol.se

Expeditionstid
mndag fredag
08:00-16:00

Bilaga B