Professional Documents
Culture Documents
SPECIALIZIME 2015 Pyetjet e Reja
SPECIALIZIME 2015 Pyetjet e Reja
Pyetja163 V)2
Nj burr i ri glltit nj sasi t shtuar t barbiturateve dhe pson hipoventilim. Cili nga
treguesit e mposhtm do t arrije i pari vlern 50 (t shprehur n mmHg)?
A) PaO2 arteriale
B) SatO2
C) PCO2 arterial
D) Koncentracioni plazmatik i bikarbonatit
E) Diferenca alveolo-kapilare e PO2
PS)C
974 V)2
Cili sht markuesi pr vlersimin e ecuris s karcinoms tiroidiene t diferencuar pas
tiroidektomis totale?
A) CEA
B) Tireoglobulina
C) Kalcitonina
D) Anti-TPO
E) Beta-HCG
PS)B
975 V)1
Enzima 5-alfa-reduktaza katalizon transformimin e:
A) Testosteronit n estradiol.
B) Androstenedionit n estradiol.
C) Testosteronit n dihidrotestosteron.
D) 17-OH-progesteronit n androstenedion.
E) DHEA n androstenedion.
PS)C
Pyetja 1292 V) 2
Zhurma diastolike auskultohet gjat:
A) Stenozs s valvuls mitrale
B) Insuficences t vens trikuspide
C) Stenozs pulmonare
D) Tetralogjis Fallot
E) Insufiencs s valvuls mitrale
PS)A
Pyetja 1513V)3
Cilat jan qelizat e prekura m shum nga imunopatogjeneza e sarkoidozs?
A) limfocitet CD8
B) limfocitet CD4
C) makrofagt
D) neutrofilet
E) qelizat plazmatike
PS)B
Pyetja 1518V)2
Antigjenet Onko-fetale shkaktohen nga fenomenet e:
A) metaplazis
B) hiperplazis
C) anaplazis
D) riprogramimit t shprehjes gjenike
E) alterime t metabolizmit glucidik t qelizs tumorale
PS)D
Pyetja 1593V)2
Cili prej ktyre viruseve sht nj virus RNA?
A) herpesvirus
B) adenovirus
C) paramixovirus
D) papovavirus
E) poxvirus
PS)C
Pyetja 2064V)1
Cili nga parametrat e mposhtm nuk rritet n infarktin e miokardit?
A) LDH
B) CPK
C) CK-MB
D) GOT, GPT
E) Fosfataza Alkaline
PS)E
2186 V)3
Tek nj fmij i moshs 3 vje me nj krize akute t astms, cili nga parametrat e
mposhtm sht m shume tregues i gjendjes s rnd?
A) frekuenca respiratore 40/minut.
B) koll e vazhdueshme.
C) dispne e rnd me pamundsi pr t folur.
D) saturimi i oksigjenit n ajrin e dhoms 93-94%.
E) PEF 70-80% e parashikimit.
PS)C
2354 V)3
Cila nga pohimet sht i gabuar?
A) Transformimi i fruktoz-1,6-difosfatit n 3-fosfogliceraldehid dhe dihidroksiaceton
fosfat katalizohet nga nj fosfataz.
B) Transformimi i fruktoze-1,6-difosfatit ne fruktoz-6-fosfat katalizohet nga nj
fosfataz.
C) Formimi i kompleksit aminoacil-tARN-s katalizohet nga nj sintetaz.
D) Transformimi i laktatit n piruvat katalizohet nga nj dehidrogjenaz.
E) Transformimi i glicerolit n fosfoglicerol katalizohet nga nj kinaze.
PS)A
Pyetja 2361V)2
Pr ciln nga sindromat poliurike prova e etjes, q konsiston n ndrprerjen e marrjes s
lngjeve pr disa or, duhet t kryhet me shume kujdes (rrezik jete pr t smurin)?
A) potomania
B) poliuri primare
C) diabet insipid i vrtet
D) diabete mellitus
E) polidipsia primare
PS)C
Pyetja 2875V)1
Specificiteti i nj testi diagnostik sht aftsia qe t
A) mos t japi fals pozitiv.
B) mos t japi fals negativ.
C) mos t japi fals negativ dhe fals pozitiv
D) jap t njjtin rezultat n kampione t ndryshm.
E) jet specifik pr kt tip ekzaminimi (ose studimi).
PS)A
2886
Nj dmtim i lkurs i zbuluar, me prmbajtje likidi transparente, me aspekt tejdukshm
dhe diametr m t vogl se 1 cm, sht prcaktuar si
A) makul.
B) papul.
C) pemfigo.
D) vezikul.
E) fllusk.
PS)D
Pyetja 4158 V)
Prkufizohet implant
A) nj zvendsim indor i marr nga nj specie tjetr.
B) transferimi i njlemboje nga nj individ n tjetrin.
C) nj material i prdorur brenda organizmit, por i huaj pr t.
D) sinonimi i protezs mamare prej silikoni.
E) fardolloj materiali biologjik.
PS)C
Pyetja 4430 V)
Telarka sht:
A) Zhvillimi i gjirit
B) Dalja e qimeve
C) Zhvillimi i t gjith shenjave sekondare
D) Shfaqja e fluksit t par menstrual
E) Zhvillimi i gjirit dhe dalja e qimeve
PS)A
Pyetja 4431 V)
N vlersimin diagnostik t refluksit gastro-ezofageal teknika m pak e prdorur sht:
A) Marrja e bariumit per os
B) Manometria ezofageale
C) Ph metria ezofageale
D) Ezofago-Gastro-Duodeno-Skopia
E) Breath test me ure
PS)E
Pyetja 4443 V)
Barriera hematoencefalike:
A) sht e pranishme n mnyr uniforme n t gjith trurin.
B) sht m e prshkueshme ndaj substancave liposolubile sesa atyre hidrosolubile.
C) sht m e prshkueshme te adulti se te neonati.
D) Nuk ka mekanizma t transportit aktiv
E) Bllokon difuzionin e lir t CO2.
PS)B
Pyetja 4444 V)
Cila nga thniet e mposhtme mbi sindromn Raynaud sht e gabuar?
A) Elementi thelbsor i trajtimit konsiston n evitimin e ekspozimit t ekstremiteteve
ndaj t ftohtit
B) Simpatikektomia i rekomandohet pacientve me lezione trofike
C) Nj trajtim me beta bllokues sht i nevojshm sa her q eleminimi i ekspozimit n
t ftoht nuk zgjidh simptomatologjin
D) Nuk jan t pranishme stenoza t venave t mdha arterioze
E) Ekzaminimi klinik i pacientit duhet t prfshij investigimet laboratorike q lejojn t
identifikohet kolagjenopatia vaskulare
PS)C
Pyetja 4478 V)
Agjentt patogjene prkufizohen oportunistike nse:
A) Nuk jan asnjeher patogjene
B) Kan aftesin t provokojn gjithmon e sidoqoft nj smundje
C) Kundrshtojn kapacitetin patogjen t agjentve t tjer mikrobike
D) Rrisin kapacitetin e agjentve t tjer mikrobike pr t provokuar nj smundje
E) Provokojn nj semundje vetm n kushte t caktuara
PS)E
Pyetja 4529 V)
N fibrozn pulmonare idiopatike, cili alterim histologjik nuk gjendet asnjher?
A) Prania e lezioneve karakteristike
B) Ganuloma me nekroz kazeoze
C) Ndonjher eksudat qelizor endo-alveolar
D) Rritje e kolagjenit n hapsirat intersticiale
E) Infiltrat limfoqelizor n nivel alveolar
PS)B
Pyetja 4534 V)
Cilat nga qelizat e mposhtme hipofizare prfaqsojn prqindjen m t lart t qelizave
q prodhojn hormone?
A) Qelizat laktotrope
B) Qelizat somatotrope
C) Qelizat gonadotrope
D) Qelizat tireotrope
E) Qelizat kortikotrope
PS)B
Pyetja 4548 V)
Prbn kunder-indikacion n terapin me digital:
A) Hipokalemia
B) Hemiblloku anterior i majt
C) Hipertiroidizmi
D) Terapia kortikosteroide
E) Terapia me spironolakton
PS)A
Pyetja 4579 V)
Cili nga kto pohime n lidhje me diagnozn biokimiko-klinike t diabetit sht i vrtet?
A) Nj vler e glicemis esll 126 mg/dl, konfirmuar n nj analiz t dyt, sht e
mjaftueshme pr t vendosur diagnozn e diabetit mellitus (DM)
B) Mungesa e glukozuris n nj kampion t urins prjashton me siguri pranin e DM-
s
C) Matja e antitrupave anti-insulin sht nj test skreening pr diagnozn e diabetit
mellitus
D) N ngarkesn orale t glukozs standart (subjekte adulte, jo n gravidanc) jepen 100
gram glukoz
E) Pr monitorimin e pacientit diabetik kshillohet prcaktimi i hemoglobins s
glukozuar do 15 dit
PS)A
Pyetja 4603 V)
Vitamina E ka nj rol t rrndsishm:
A) Antiinflamator
B) Antioksidant
C) N oksido-reduktimin mitokondrial
D) N transportin plazmatik t kolesterolit
E) N absorbimin intestinal t hekurit
PS)B
Pyetja 4679 V)
Lezioni kockor n profil, radiologjikisht i cilsuar si ngrnie thoji sht tipik pr:
A) Artritin reumatoid
B) Artrozn
C) Podagrn
D) Osteoporozn
E) Osteomn osteoide
PS)A
Pyetja 4692
Spektri i veprimit t nj antibiotiku nnkupton:
A) Trsin e mikroorganizmave t ndryshm potencialisht t ndjeshm ndaj
antibiotikve.
B) Efektin bakterostatik ose baktericid t nj antibiotiku.
C) Origjinn natyrale ose sintezn e antibiotikut.
D) Molekulat e ndryshme tqelizs bakteriale n gjendje t lidhin antibiotikun.
E) Karakteristikat e absorbimit e t eleminimt t antibiotikut.
PS)A
Pyetja 4766 V)
Cili nga modifikimet e mposhtm t gjakut periferik q pasojn splenektomin sht i
gabuar?
A) prania e eritrociteve t shnjuar
B) prania e eritrociteve me rezidua nukleare (trupat e Jolly)
C) trombocitopenia
D) neutrofilia tranzitore
E) prania e eritrociteve q prmbajn granula hemosiderine
PS)C
Pyetja 4772 V)
N glomerulonefritin akut difuz nuk sht e zakonshme:
A) hematuria .
B) kolesterolemia e rritur.
C) proteinuria.
D) prania e cilindrave n urin.
E) edema.
PS)B
Pyetja 4791 V)
N rastin e nj frakture t hapur t kmbs, rreziku m i madh sht:
A) embolia dhjamore.
B) lezioni nervor.
C) infeksioni.
D) konsolidimi vicioz.
E) edema.
PS)C
Pyetja 1 V)1
Nje grua 49 vjeare paraqet koll produktive, ethe me frisone, opacitet homogjen n lobin
pulmonar medial dex. Ekzaminimi bakterioskopik i ekspektorantit evidenton koke gram
pozitive. Cili agjent etiologjik ka mundsi t jet m i akuzuari ?
A) Mycoplasma pneumonie
B) Streptococcus pneumonie
C) Staphylococcus aureus
D) Legionela pneumophila
E) Mycobacterium tuberculosis
PS)B
Pyetja 2 V)1
Cili sht medikamenti m i prdorur pr kontrollin e inflamacionit t rrugve ajrore tek
nj pacient astmatik?
A) Kortikosteroid n rrug sistemike
B) Kortikosteroid n rrug inhalatore
C) Teofilina
D) Inhibitori i Cox-2
E) Beta-2 agonisti
PS)B
Pyetja 3 V)1
Vendi m i shpesht i hemorragjive cerebrale sht:
A) Cerebelumi
B) Cauda
C) Truncus cerebri
D) Capsula interna
E) Nucleus ruber
PS)D
Pyetja 4 V)1
Qelizat akustike jan t lokalizuara n nivel t:
A) Membranes Reissner
B) Organit t Cortit
C) Kanalit koklear
D) Utrikulit
E) Sakulit
PS)B
Pyetja 5 V)2
Mendimi n konfuzionin mendor sht:
A) I kthjellt dhe i logjikshm
B) Jo i logjikshm dhe i fragmentarizuar
C) I shpejtuar por i logjikshm
D) J mbushur me ide obsesive
E) Qartsisht delirant
PS)B
Pyetja 6 V)1
N ciln nga kto artropati aspekti radiologjik artikular sht plotsisht negativ?
A) Sindroma e Felty
B) Artrit reumatoid
C) Podagr kronike
D) Artroz
E) Reumatizmi artikular akut
PS)E
Pyetja 7 V)1
Cila nga citokinat e mposhtme sht thelbsore pr proliferimin e qelizave T n
prgjigjen imunitare?
A) IL-1
B) IL-2
C) IL-6
D) GM-CSF
E) G-CSF
PS)B
Pyetja 8 V)1
Cili nga ekzaminimet e mposhtm duhet t bhet fillimisht pr nj burr 64 vjear q ka
ikter prej 4 javsh?
A) Echografia
B) CT skaner
C) Kolangiopankreatografia endoskopike
D) Kolangiografia transhepatike perkutane
E) Koleshintigrafia
PS)A
Pyetja 9 V)2
Piku i LH-s n pubertet sht:
A) Mungues
B) Diurn
C) Nokturn
D) N raport me pikun e kortizolit
E) I ndryshueshm
PS)C
Pyetja 10 V)1
Aspekti histologjik n mozaik sht tipik pr:
A) Osteomn osteoide
B) Smundjen e Camerati-Engelman
C) Morbus Paget
D) Smundjen e Albers-Schoenberg
E) Osteomielitin kronik
PS)C
Pyetja 11 V)1
T gjitha rrethanat e mposhtme prfaqsojn faktort e riskut t kolelitiazs
kolesterinike, prve:
A) Obezitetit
B) Terapis me clofibrate
C) Terapis me estrogjenike
D) Rezeksionit kirurgjikal t ileusit
E) Rekto-kolitit ulceroz
PS)E
Pyetja 12 V)2
Nj embol i madh q bllokon arterien pulmonare t djatht mund ta ket origjinn:
A) Nga atriumi i majt
B) Nga arteria subklavie e djatht
C) Nga vena pulmonare e djatht
D) Nga vena axilare e majt
E) Nga ventrikuli i majt
PS)D
Pyetja 13 V)1
far sht nj mesazh paradoksal?
A) sht nj mesazh q pohon dika n nj nivel (psh verbal)Dhe kundrshton n nj
nivel tjetr (psh jo verbal) .
B) shte nj mesazh negativ duke mos patur mundsin e komenteve.
C) shte nj mesazh i karakterizuar nga ironia.
D) shte nj mesazh i trthort.
E) shte nj mesazh autoritar.
PS)A
Pyetja 14 V)1
Karakteriskat e edems pulmonare karakteristikat e mposhtme, prve:
A) Dispnes
B) Dhimbjes pleurale
C) Kolls
D) Raleve n bazat pulmonare
E) Alteracioneve radiologjike
PS)B
Pyetja 15 V)2
Sindroma e Waterhouse-Friderichsen provokohet nga:
A) Trauma kraniale
B) Tromboza e a.koronare t djatht
C) K.I.D (koagulimi intravaskular i diseminuar)
D) Hipertensioni arterial
E) Hipotiroidizmi
PS)C
Pyetja 16 V)1
Me termin efekt t kalimit t par kuptojm:
A) Efektin e par q nj medikament prcakton kur mbrrin n vendin e veprimit
B) Efektet neurologjike q nj medikament jep gjate kalimit t par n sistemin nervor
qendror
C) Biotransformimin e plot q medikamenti pson n kalimin e par prmes mlis
D) Eleminimin e plot t medikamentit n kalimin e tij t par prmes veshks
E) Efektin intestinal t nj medikamenti t administruar per os
PS)C
Pyetja 17 V)1
Prqindja vdekshmris foshnjore sht raporti midis:
A) Numrit vjetor t t vdekurve n mosh m pak se nj vje dhe numrit t lindjeve (t
gjall ose t vdekur) n t njjtin vit
B) Numrit vjetor t vdekjeve tek fmijet me mosh me pak se se nj vje dhe numrit t
t lindurve gjall n t njjtin vit
C) Numrit t vdekjeve n 28 ditt e para t jets dhe numrit t t lindurve gjall n nj vit
D) Numrit t t lindurve t vdekur plus ( + ) numrin e t vdekurve n javn e par dhe
numrit t t lindurve gjall plus (+) numrit t t lindurve t vdekur
E) Numrit t vdekjeve n nj vit dhe popullats infantile (=8 vje)
PS)B
Pyetja 18 V)1
Me hermafrodizm t vrtet nnkuptohet:
A) Prania e njkohshme e testikulit dhe uterusit
B) Prania e njkohshme e penisit dhe uterusit
C) Prania e njkohshme e indit ovarian dhe testikular
D) Prania e kavitetit vaginal dhe testikujve
E) Organe genitale te padiferencuara, hipertrofi klitori dhe fuzionim labio-scrotal
PS)C
Pyetja 19 V)1
Inhibitor i enzims xantin-oksidaze sht medikamenti q quhet:
A) Probenicid.
B) Metotrexate.
C) Allopurinol.
D) Etambutol.
E) Metoprolol.
PS)C
Pyetja 20 V)2
N sklerozn sistemike progresive, rezultati laboratorik m i rndesishem n diagnoz
sht:
A) Prania e faktorit reumatoid n serum.
B) Prania e antikorpeve antinukleare.
C) Pozitiviteti i testeve biologjike t inflamacionit.
D) Eozinofilia.
E) Rritja e hidroksiproliniuris.
PS)B
Pyetja 21 V)1
Endospora sht:
A) Nj etap e detyrueshme e ciklit t jets s prokarioteve.
B) Nj form e veant riprodhimi e disa bakterieve Gram-pozitive.
C) Nj form e veant riprodhimi e disa bakterieve Gram-negative.
D) Nj fleksion extern i paretit bakterial.
E) Nj form e rezistencs ndaj kushteve ambientale te pafavorshme.
PS)E
Pyetja 22 V)1
Nuk bn pjes tek vendet e privilegjuara imunologjike:
A) Truri.
B) Testikujt.
C) Apendiksi .
D) Kornea.
E) Dhoma anteriore e syrit.
PS)C
Pyetja 23 V)1
Simptoma e hershme m e zakonshme n embolin pulmonare shtNJe
A) Dispnea.
B) Cianoza.
C) Hemoptisia.
D) Edema e anesive inferiore.
E) Dhimbje torakale te lidhura me frymarrjen.
PS)A
Pyetja 24 V)1
Cila nga alternativat e mposhtme sht manifestim alergjik nga medikamentet?
A) Lupus eritematoz nga procainamidi
B) T vjellat nga estrogjeniket
C) Insuficienca kardiake nga beta-bllokuesit
D) Agranulocitoza nga anti-neoplaziket alkilante
E) Ulcera gastrike nga salicilatet
PS)A
Pyetja 25 V)1
N lidhje me ndrveprimet host-parazit, flora mikrobike intestinale
A) Ka nj rol fiziologjik.
B) Formohet nga parazitt.
C) Formohet nga patogent oportunist.
D) Esht kercunuese pr hostin.
E) Favorizon mbivendosjen e patogenve t jashtm.
PS)A
Pyetja 26 V)1
Prania e dhimbjes torakale retro-sternale, dispnes, hemoptizis, hypotensionit arterial
dhe hipoksis shkakton
A) Pneumonin lobare.
B) IAM t komplikuar.
C) Edemn pulmonare.
D) Pneumotoraksin.
E) Perikarditin.
PS)C
Pyetja 27 V)1
Cili nga tumoret e mposhtm nuk bashkshoqron AIDS?
A) Sarcoma e Kaposit
B) Carcinoma e cervix-it uterin
C) Carcinoma e gjirit
D) Limfoma Jo-Hodgkiniane me malinjitet t shtuar
E) Limfoma cerebrale
PS)C
Pyetja 28 V)1
Tetraciklinat jan t efektshme pr t gjitha infeksionet e mposhtm, prve:
A) Brucellozs.
B) Kolers.
C) Candidosis.
D) Rikeciosis.
E) Amebiasis.
PS)C
Pyetja 29 V)1
Cili nga faktort e mposhtm konsiderohet si faktor risku i rndsishm pr karcinomn
skuamoze t ezofagut?
A) Ekspozim i shtuar i mukozs ezofageale ndaj acidit.
B) Refluksi gastro-ezofageal.
C) Obeziteti.
D) Alkooli.
E) Kandidoza ezofageale.
PS)D
Pyetja 30 V)1
Simptomat dhe shenjat klasike t kolangitit akut jan:
A) T vjella biliare, dhimbje n hypokondrin e djatht, ikter
B) Ethe, t vjella biliare, leukocitoze neutrofilike
C) Dhimbje n hypokondrin e djatht, melena, ethe
D) Dhimbje n hypokondrin e djatht, ikter, ethe
E) Leukocitoze neutrofilike, melena, t vjella ushqimore
PS)D
Pyetja 32 V)1
Cila nga alterimet EKG-ive t mposhtme nuk sht e pranishme n perikarditin akut?
A) Supranivelin e segmentit S-T
B) Prania e valve Q n derivacionet prekordiale
C) Inversionin e vals T n derivacionet prekordiale
D) Kompleksi QRS me voltazh t ulur
E) Aritmi atriale
PS)B
Pyetja 33 V)1
Markuesi m specifik i diagnozs bio-humoraleenzimatike t infarktit akut t miokardit
prfaqsohet nga:
A) LDH-ja.
B) GOT-i
C) Mioglobina
D) Troponina
E) Kolinesteraza
PS)D
Pyetja 34 V)2
Nj grua e re dshiron t shkoj n Afrikn Qendrore pr turizm. Profilaksia me
meflokin pr malarjen:
A) Nuk duhet t kryhet sepse efektshmria e saj sht e debatueshm.
B) Do t bhet vetm nse do t shkoj n vendet ku P. Vivax sht endemik.
C) Duhet t behet duke u nisur nga nj dit para nisjes drejt zons endemike dhe do t
perfundoje nj jav para rikthimit n atdhe.
D) Duhet t realizohet duke u nisur nj jav para nisjes, gjat gjith qndrimit dhe t
vazhdohet deri 4 jave pas rikthimit.
E) Nuk duhet t realizohet nse pacientja sht shtatzn, sepse sht vrtetuar se risku i
pickimit t mushkonjs Anopheles sht tepr i ult tek grat shtatzna.
PS)D
Pyetja 35 V)1
Cili sht vendi kryesor i degradimit t insulins?
A) Veshka
B) Hepari
C) Pulmoni
D) Indi muskular
E) Indi dhjamor
PS)B
Pyetja 36 V)1
Divertikuli i Meckel sht nj anomali kongenitale e:
A) Ezofagut.
B) Duodenit.
C) Jejunumit.
D) Ileumit.
E) Rectumit.
PS)D
Pyetja 37 V)1
Nj rritje e Transferinemis s pamaturuar vihet re:
A) N anemine hemolitike.
B) N hemokromatozn idiopatike.
C) N anemin hipokromike hiposideremike.
D) N anemin megaloblastike.
E) N anemin aplazike.
PS)C
Pyetja 38 V)2
N rast t apendisitit akut, nj eksplorim rektal dhe/ose vaginal i dhimbshm, n
prgjithsi shkakton:
A) Piosalpingit.
B) Fistule rekto-vaginale.
C) Cistit adjacent.
D) Peritonit endopelvik.
E) Peritonit difuz.
PS)D
Pyetja 39 V)2
Cili nga risqet maternale t mposhtm shtohet n shtatznsin gemelare?
A) Infeksioni i rrugeve urinare
B) Hipertensioni i induktuar nga shtatznsia.
C) Diabeti gestacional.
D) Nivele t ulta t alfa-feto proteins serike tek nna.
E) Kandidoza vaginale
PS)B
Pyetja 40 V)1
Cili sht komplikacioni q pason nj okluzion intestinal t siprm?
A) Infarkti i miokardit
B) Nekroza tubulare
C) Anemia severe
D) Septicemia
E) Dizekuilibri elektrolitik
PS)E
Pyetja 41 V)1
N ciln nga hemopatit e mposhtme sht i pranishm nj shtim i HbA2 ?
A) Hemofili
B) Talasemia minore
C) Purpura trombocitopenike idiopatike
D) Limfoma Hodgkin
E) Leucemia limfoide kronike
PS)B
Pyetja 42 V)1
Mastocitet e subjekteve alergjike paraqesin n siperfaqen qelizore:
A) IgE specifike
B) IgA specifike
C) Antikorpet anti-IgE
D) IgG specifike
E) IgA sekretore
PS)A
Pyetja 43 V)1
Kimioterapia antiblastike ka nje veprim:
A) Lokal.
B) Sistemik.
C) T dyja t msiprmet (lokal dhe sitemik).
D) N baz t seksit t pacientit.
E) N baz t moshs s pacientit.
PS)B
Pyetja 44 V)1
Fibrat nervore t mielinizuara t nj nervi periferik prbhen nga:
A) Aksoni, astrocitet dhe membrane bazale.
B) Aksoni, dendritet dhe membrane bazale.
C) Aksoni, mbeshtjellja mielinike dhe membrana bazale.
D) Aksoni dhe oligodendrocitet.
E) Neuroni, mbshtjellja mielinike dhe membrana bazale.
PS)C
Pyetja 45 V)1
Hiperuricemia haset shpesh n:
A) Leucemin mieloide kronike nn trajtim citolitik.
B) Mononukleoze infektive.
C) Hemofili.
D) Sindromn Gilbert.
E) Aplazin medulare.
PS)A
Pyetja 46 V)1
Infeksioni nozokomial m i shpesht sht:
A) Infeksioni i plags operatore.
B) Bakteremia e kateterit venoz.
C) Infeksioni i rrugve urinare.
D) Pneumonia.
E) Diarreja nga variante rezistente ndaj antibiotikeve t zakonshm.
PS)C
Pyetja 47 V)1
Embolia e arteries pulmonare pasohet nga:
A) Pneumotoraksi.
B) Atelektazia.
C) Infarkti pulmonar.
D) Sindromi i Asman-Redecker.
E) Sindromi i Bernard-Horner.
PS)C
Pyetja 48 V)2
Prse karcinoma pulmonare skuamoze quhet ndryshe kanceri-abces?
A) Sepse shkakton nj nekroz likuidiene centrale
B) Sepse shkakton nj nekroz koagulative centrale
C) Sepse shkakton nj nekroz supurative n indet adjacente
D) T gjitha tipet e neoplazive pulmonare prkufizohen n kt mnyr
E) Asnje tip neoplazie pulmonare nuk prkufizohet n kt mnyr
PS)A
Pyetja 49 V)1
Mediatort e para-formuar t mastociteve dhe bazofileve jan:
A) Prostaglandina.
B) TNF alfa.
C) Histamina.
D) Leukotrieni.
E) IL-3.
PS)C.
Pyetja 50 V)2
Nj vajz 2-vjeare ishte n gjendje t mir deri para 10 orsh, kur fillon t paraqes
letargji, t vjella, t qara t prsritura me ndrprerje , me retraksion t ansive t
poshtme mbi abdomen. N spital paraqet fece n ngjyre kafe. Diagnoza m e mundshme
sht ajo e:
A) Stenozes pilorike.
B) Apendisitit.
C) Infeksionit t rrugve urinare.
D) Invaginacionit intestinal.
E) Ulcers duodenale.
PS)D
Pyetja 51 V)1
N Morbus Hodgkin, n prgjithsi jan t pranishme t gjitha shenjat klinike t
mposhtme, prve :
A) Rnies n pesh.
B) Etheve.
C) Pruritis.
D) Djersitjes nokturne.
E) Hipertensionit arterial.
PS)E
Pyetja 52 V)1
Glukagoni sekretohet:
A) Kur jan t ulta nivelet e glukozs n gjak.
B) Kur jan t larta nivelet e glukozs n gjak.
C) N vijim t nj inflamacioni.
D) N vijim t nj stimuli hormonal
E) Pas nje vakti ushqimor
PS)A
Pyetja 53 V)1
Sideremia sht e rritur n:
A) Aklorhidrin gastrike.
B) Hypovitaminozn C.
C) Hypovitaminozn B6.
D) Anemin hemolitike.
E) Anemin hipokromike.
PS)D
Pyetja 54 V)1
Hipoventilimi si pasoj e depresionit t qendrs respiratore shfaqet me:
A) Hypoksia nga hypokapb=nia.
B) Hypoksia dhe hiperkapnia.
C) PO2 normal dhe hiperkapnia.
D) Hypoksia dhe PO2 normal.
E) PO2 normal dhe hypokapnia.
PS)B
Pyetja 55 V)2
Cila nga patologjit kronike t organeve mund t shkaktoj osteodistrofi?
A) Miokardioskleroza
B) Hepatopatia kronike
C) Insuficienca renale kronike
D) Gastriti kronik
E) Pankreatiti kronik
PS)C
Pyetja 56 V)1
Cili nga faktort e mposhtm kufizon prdorimin diagnostik t radiografis tradicionale
n studimin e trurit?
A) Diferenca tepr e vogl e imbibimit t rrezatimit midis strukturave t ndryshme t
parenkims cerebrale
B) Imbibim i njjt i rrezatimit nga ana e calvarias dhe trurit
C) Prania e hapsirave likuorale
D) Pamundsia e vizualizimit t kalcifikimeve.
E) Ekzistenca e barriers hemato-encefalike
PS)A
Pyetja 57 V)1
Cili nga keto pohime sht i gabuar?
A) Oftalmopatia Basedowiene mund t paraprij ose t pasoj disfunksionin e tiroides.
B) TSH-ja sht e ult n morbus Graves.
C) Normalizimi i funksionit t tiroides siguron regresionin e oftalmopatis Basedowiene
D) N oftalmopatin Basedowiene, fibroblastt prodhojn acid hialuronik q on n rritje
t presionit osmotik indor.
E) Femrat vuajn nga oftalmopatia basedowiene m shpesh se meshkujt.
PS)C
Pyetja 58 V)1
far nnkupton shenja e Bauer-it?
A) Shfaqjen e venave pre-tibiale
B) Shfaqjen e dhembjes n pulpn e kmbs nga dorsofleksioni pasiv i sforcuar i kmbs
C) Shfaqjen e dhembjes n palpacionin e fort t pulps
D) Mungesn e pulseve arteriale periferike
E) Shfaqjen e dhembjes krampi-form n pulp gjat ecjes
PS)C
Pyetja 59 V)2
Cila nga simptomat e mposhtme nuk haset n rastin e nj gravidance tubarike (extra-
uterine)?
A) Dhembje n kuadrantin abdominal inferior
B) Humbje hematike vaginale ose spoting
C) Amenorrhea
D) Proktorragjia
E) Dhembje n sup
PS)D
Pyetja 60 V)1
Vzhgimi i ngjarjeve q ndodhin ex novo, gjat nj periudhe kohe t caktuar, n nj
popullat n t ciln nuk ishin shfaqur m par nnkupton:
A) Prevalenc.
B) Frekuenc.
C) Prevalenc periodike.
D) Incidenc.
E) Prqindje
PS)D
Pyetja 61 V)1
Artikulacionet m t prekura n artritin reumatoid jan:
A) Radiokarpale dhe t dors.
B) Coxofemorale.
C) Akromio-klavikulare.
D) Temporo-mandibulare.
E) Genu.
PS)A
Pyetja 62 V)2
Cila sht forma m e shpesht e pneumo-mediastinit?
A) Idiopatike
B) Spontanisht-patologjike
C) Esenciale
D) Traumatike
E) Iatrogene
PS)D
Pyetja 63 V)1
Anoreksia nervosa paraqet shpesh:
A) Alopecia.
B) Amenorrhea.
C) Sprue celiaki.
D) rregullime t gjumit.
E) Cefale.
PS)B
Pyetja 64 V)1
Diagnoza e infarktit t miokardit konfirmohet kryesisht me:
A) Matjen e TA-s.
B) EKG-n dhe dozimin e CPK-s dhe troponins I.
C) Ekokardiogramn bi-direksionale.
D) Radiografi toraksi.
E) Matjen e presionit venoz qendror.
PS)B
Pyetja 65 V)1
Cili nga pohimet e mposhtm sht i gabuar?
A) Viruset jan agjent t fuqishm piogenik.
B) Bakteret patogen q penetrojn n organizm shpesh provokojn infeksione t rnda.
C) Disa baktere mund t jen glltitur nga fagocitet por jo tretur/shprbr.
D) Sasia, zgjatja e ekspozimit dhe patogeniciteti i nj agjenti modifikon pergjigjen imune.
E) Bakteret e fagocituara para se t shprbhen duhet t vriten.
PS)A
Pyetja 66 V)1
Shrimi biologjik i nj frakture karakterizohet nga:
A) Reduktimi anatomik i fragmenteve.
B) Rikthimi i shpejt funksional.
C) Formimi i kallusit kockor.
D) Mungesa e komplikacioneve t hershme ose tardive.
E) Nevoja e nj traksioni skeletik.
PS)C
Pyetja 67 V)2
Struktura kimike e beta-endorfins sht:
A) Aminoacidike.
B) Glikoproteinike.
C) Polipeptidike.
D) Steroidiene.
E) Lipoproteinike.
PS)C
Pyetja 68 V)1
Astma tek nj fmij 6-vjear mund t lidhet me t gjitha alternativat e mposhtme,
prve:
A) Anamnezs familjare pr atopi.
B) Alergjis nga agjentt inhalator.
C) Alergjis ushqimore.
D) Infeksioneve virale.
E) Deficitit e IgA as.
PS)E
Pyetja 69 V)1
Tek mashkulli, hiperprolaktinemia mund t induktoj:
A) Infertilitet sekretor+impotenc ereksioni.
B) Infertilitet sekretor.
C) Infertilitet ekskretor.
D) Impotence ereksioni.
E) Hirsutizem.
PS)A
Pyetja 70 V)1
N bllokun e degs, vonesa e konduksionit sht n nivel:
A) T nyjes atrio-ventrikulare.
B) T njers nga degt e tufs s His-it.
C) T sinusit atrial.
D) Interatrial.
E) T fillimit t tufs s His-it.
PS)B
Pyetja 71 V)1
Aldosteroni:
A) Prodhohet n meduln renale.
B) Prodhohet n korteksin renal.
C) Hipersekretimi i tij shkakton sindromn Cushing.
D) Rrit ri-absorbimin tubular t Na-s.
E) Rrit ri-absorbimin tubular t K-s.
PS)D
Pyetja 72 V)2
Cili sht gjeni onko-supresor q akuzohet shpesh n gjenezn e tumoreve pulmonare?
A) P47
B) P53
C) RAS
D) Myc
E) Fos
PS)B
Pyetja 73 V)1
Skleroza multiple quhet ndryshe edhe:
A) Sklerodermi.
B) Skleroz sistemike.
C) Skleroz sistemike progresive.
D) Skleroz me pllaka.
E) Arterioskleroz polifokale
PS)D
Pyetja 74 V)1
Cila nga neoplazit e mposhtme shkaktohet me siguri nga H. Pylori?
A) Adenocarcinoma e ezofagut.
B) Adenocarcinoma e stomakut.
C) Limfoma gastrike primitive MALT.
D) Leiomiosarkoma e stomakut.
E) Fibrosarkoma e stomakut.
PS)C
Pyetja 75 V)1
N nj ind me inflamacion akut, n mnyr karakteristike hasim nj numr t madh:
A) T qelizave plazmatike.
B) T polimorfonukleareve neutrofile .
C) T eritrociteve.
D) T qelizave gjigande.
E) T limfociteve.
PS)B
Pyetja 76 V)3
N cilin tip patologjie indikohet interventi i gastro(fundo)plication sipas Nissen?
A) Refluksin veziko-ureteral
B) Stenoza hipertrofike t Pilorit.
C) Refluksi gastro-ezofageal
D) Ulcera peptike
E) Megaezofag
PS)C
Pyetja 77 V)1
Cila nga molekulat e mposhtme mund t kaloj membrann prmes difuzionit t
thjesht:
A) Molekula e oksigjenit.
B) Molekula proteinike jonike.
C) Molekula e ujit.
D) Joni i kaliumit.
E) Acidi yndyror.
PS)A
Pyetja 78 V)1
Hiperventilimi nnkupton:
A) Acidoz respiratore.
B) Alkaloz respiratore.
C) Hiperkapni.
D) Hiperoksigjenim.
E) Hipotension arterial.
PS)B
Pyetja 79 V)1
Nj burr 50-vjear, ndrkoh q shihte televizor, tregon pr dhimbje retrosternale me
irradim n krahun e majt. Simptomatologjia regredon spontanisht n harkun e nj
gjysm ore dhe rishfaqet me von n gjumin e nats. far diagnoze provizore do t bnit
duke patur parasysh t dhnat aktuale anamnestike?
A) Infarkti subendokardial i sigurt
B) Angina e efortit
C) Sindromi koronarien akut
D) Arteriti Kawasaki
E) Angina stabile
PS)C
Pyetja 80 V)1
Me ciln mnyr trashgimie transmetohet distrofia muskulare e Duchenne?
A) Recesive e lidhur me kromozomin X
B) Autosomale recesive
C) Multifaktoriale
D) Dominante e lidhur me kromozomin X
E) Autozomale dominante
PS)A
Pyetja 81 V)1
Manovra e Giordano-s konsiston n:
A) Palpacionin e llozhave renale nen harkun kostal ekstern t muskulit quadratum.
B) Perkusioni i llozhave renale mbi harkun kostal extern te muskulit quadratum.
C) Perkusionin e llozhave renale mbi harkun kostal n nivel t fiankeve.
D) Kompresionin e llozhave renale mbi harkun kostal t fiankeve.
E) Perkusionin e llozhave renale n nivel t brinjve t fundit n paravertebral.
PS)B
Pyetja 82 V)1
Divertikuliti i Meckel-it mund t shkaktohet nga abdomeni akut:
A) Vetm tek adultt.
B) E vrtet.
C) E vrtet, por vetm nse shoqrohet me apendisit akut.
D) Nuk sht e vrtet.
E) Vetm tek nj pacient q i sht nnshtruar m pare laparotomis eksplorative.
PS)B
Pyetja 83 V)1
Tek adulti i shndosh feritinemia sht:
A) N prpjestim t zhdrejt me sasin e depozituar t hekurit.
B) N proporcion t drejt me volumin total eritrocitar.
C) N proporcion t drejt me sasin e depozituar t hekurit.
D) N proporcion t drejt me transferinemin.
E) N proporcion t zhdrejt me sideremin.
PS)C
Pyetja 84 V)1
Secila nga procedurat e mposhtme sht e vlefshme n dallimin e leucemis akute nga
leucemia limfoide akute, prve:
A) Ngjyrimit cito-kimik pr mieloperoksidazn.
B) Ngjyrimit citokimik pr acidin periodik t Schiff (PAS).
C) Studimit t terminal deoksinukleotidik transferazs (TdT)
D) Studimit t ri-organizimit t imunoglobulinave dhe gjenit pr receptorin e qelizave T.
E) Dozimit t niveleve serike te vit B12.
PS)E
Pyetja 85 V)2
Cili prej hormoneve t mposhtm nuk shpjegon veprimin e vertet integrues me
receptort nuklear?
A) Testosteroni
B) Aldosteroni
C) Estradioloi
D) Glukagoni
E) Kortizoli
PS)D
Pyetja 86 V)1
Cili nga pohimet e mposhtm rreth vshtirsis diagnostike tek nj pacient me ethe sht
i gabuar?
A) Disa mikro-organizma izolohen dhe kultivohen me vshtirsi.
B) sht i nevojshm nj laborator serologjik shum i specializuar pr t prcaktuar
diagnozn.
C) Radiologjia e toraksit nuk sjell asnj informacion pr ekzaminimin objektiv.
D) Pacienti mund t mbaj t fshehur t dhna anamnestike shum t rndsishme.
E) Disa terapi t mparshme ose konkomitante mund t jen ngatrruese .
PS)C
Pyetja 87 V)1
Cili nga medikamentet prdoret n trajtimin e infeksioneve sistemike nga funget ?
A) Ciproflaksacina
B) Amfotericina B
C) Penicilina
D) Amiodaroni
E) Streptomicina
PS)B
Pyetja 88 V)1
Mastiti akut m shpesh vrtetohet gjat:
A) Ciklit menstrual normal
B) Pubertetit
C) Laktacionit
D) Shtatznsis.
E) Menopauzs.
PS)C
Pyetja 89 V)1
N hiperparatiroidizm, prqindja plazmatike e kalciumit dhe fosforit modifikohet. Cila
nga kto rrethana sht e vrtet?
A) Hyperkalcemi, hyperfosforemi
B) Hyperkalcemi, hypofosforemi
C) Hypokalcemi, hypofosforemi
D) Hypokalcemi, hyperfosforemi
E) Normokalcemi, normofosforemi
PS)B
Pyetja 90 V)1
T gjith medikamentet e mposhtm mund t perdoren n trajtimin e statutit astmatik,
prve:
A) Salbutamolit.
B) Oksigjenit.
C) Kortikosteroirdit.
D) Aminofilins.
E) Fenobarbitalit
PS)E
Pyetja 91 V)1
Punksion-biopsia pulmonare sht e vlershme pr diagnozn e:
A) Bronkoektazis.
B) Emfizems.
C) Tbc miliar.
D) Kancerit bronkogen.
E) Fistuls arteriovenoze.
PS)D
Pyetja 92 V)2
Sindroma e Plummer-Vinson konsiston n:
A) Purpura trombocitopenike, diarre, ataksi.
B) Divertikul ezofageal me ulcera peptike.
C) Piroze retrosternale dhe regurgitim acidik.
D) Anemi, disfagi, glosit.
E) Sindrom gastro-ezofageale.
PS)D
Pyetja 93 V)1
Faktori kryesor i riskut pr nekrozn avaskulare t caput femuri sht:
A) Diabeti.
B) Podagra.
C) Terapia kortikoide.
D) Hiperparatiroidizimi.
E) Hipotiroidizmi.
PS)C
Pyetja 94 V)1
Shkaku i hipertensionit sekondar sistolo-diastolik sht:
A) Hemorragjia.
B) Miokarditi.
C) Glomerulonefriti akut.
D) Tuberkulozi.
E) IAM.
PS)C
Pyetja 95 V)2
Cila nga etiologjit e mposhtme t meningitit krkon fillimin e nj antibio-profilaksie
me t afrmit e pacientit?
A) Listeria monocitogenes
B) Streptococcus pneumonie
C) Neisseria meningitis
D) Mycobacterium tuberculosi
E) Escheria Coli
PS)C
Pyetja 96 V)2
Terapia antikoagulante me warfarine mund t shoqrohet me nekroza kutane tek
pacientt e prekur nga nje nga patologjia e:
A) Deficitit t antitrombines III.
B) Deficitit t proteines C.
C) Deficitit t faktorit VIII.
D) Deficitit t plasminogenit.
E) Disfibrinogenemis.
PS)B
Pyetja 97 V)1
Tek pacientt e prekur nga kontuzioni kardiak nuk duhet t administrohen:
A) Medikamente antiaritmike.
B) Medikamente anksiolitike.
C) Medikamente antikoagulante.
D) Medikamente anlagjezike.
E) Medikamente antibiotike
PS)C
Pyetja 98 V)1
Cila nga kto qeliza nuk bn pjes tek lkura?
A) Melanociti
B) Celulat e Langerhansit
C) Celulat e Meckel
D) Fibroblastet
E) Celulat e Clara-s
PS)E
Pyetja 99 V)1
Gishtat e Hipokratit konsistojn:
A) N sklerodaktilin.
B) N ngjyrn cianotike t shprehur.
C) N rritjen e falangs s fundit me thonjt si xhama sahati.
D) N shfaqjen e noduseve tendinoze t dhimbshm n falangje.
E) N rnien e thonjve.
PS)C
4502
N ciln prej gjendjeve t mposhtme vrehet kaheksia sekondare:
A)hiperinsulinizm
B) morbus Frohlich
C)sindrom Sheehan
D)sindrom Pickwick
E)flogoz kronike fronto-bazilare hiperergjike me lezion t mpasshm hipotalamik
PS) C
4503
Biopsia e palcs kockore sht e domosdoshme pr t diagnostikuar njrn prej smundjeve t
mposhtme. Ciln?
A)leucemi limfatike kronike
B)morbus Hodgkin
C)mielom multiple
D)aplazi medulare
E)leucemi mieloide kronike
PS) D
4504
N ciln prej ktyre smundjeve feet kan ngjyr t hapur dhe pamje shkumore?
A)insuficienc gastrike
B)insuficienc pankreatike
C)dispepsi fermentuese
D)dispepsi putrifikuese
E) kolit uleroz
PS) B
4505
CH2=CH2 sht formula semistrukturore e:
A)etilenit
B)propilenit
C)izobutilenit
D)cicloezilenit
E)ciclopentanofenantrenit
PS) A
4506
N alkalozn metabolike kronike shfaqet:
A)hipokalemia
B)hiperkalemia
C) nuk shfaqen ndryshime t nivelit t kaliumit
D)hipokloremia
E)hiperkloremia
PS) A
4507
Sindroma Petit (sindroma e irritimit t simpatikut endotorakal) karakterizohet nga:
A)mioza
B)endoftalmia
C)ptoza palpebrale
D) asnj nga kto simptoma
E)t gjitha kto simptoma
PS) D
4508
Ekzaminimi citologjik i likuorit gjat meningitit tuberkular tregon mbizotrim t dukshm t:
A)mastociteve
B)limfociteve
C)granulociteve eozinofile
D)granulociteve neutrofile
E)qelizave Langhans
PS) B
4509
Cili prej ktyre hormoneve sht i reduktuar gjat cirrozs hepatike?
A)GIP
B)VIP
C)FSH
D)testosteroni
E)prolaktina
PS) D
4510
Cili prej ktyre viruseve ka diametr aq t madh sa t bj t mundur zbulimin e tij prmes
mikroskopis optike?
A)pikornavirus
B)reovirus
C)rhabdovirus
D)papovavirus
E)poxvirus
PS) E
4511
N rast hemoperitoneumi t rnd t shkaktuar nga ruptura splenike:
A)punktura abdominale sht negative
B)punktura abdominale tregon likid biliar
C)punktura abdominale tregon gjak
D)punktura abdominale sht e kundraindikuar
E)punktura abdominale tregon likid ngjyr t verdh
PS) C
4512
mRNA (acidi ribonukleik mesazher) ndodhet n:
A)citoplazm
B)brtham
C)mitokondri
D)ribozome
E)n t gjitha kto formacione
PS) A
4513
N makroglobulinemin Waldenstrom shfaqet:
A)diatez trombofilike
B)rritje e numrit t trombociteve n gjak
C)ulje e numrit t trombociteve n gjak
D)alterim funksional i trombociteve
E)hipokoagulabiliteti hematik
PS) D
4514
A ekzistojn anastomozat ndrmjet dy arterieve koronare?
A)jo
B)po, prpara ramifikimit t tyre
C)po, ndrmjet degve q penetrojn miokardin
D) po, nprmjet arteries gastroepiploike
E) asnj nga t msiprmet
PS) C
4515
Osteomieliti akut lokalizohet n mnyr preferenciale n:
A)epifizn e kockave t gjata
B)diafizn e kockave t gjata
C)kockat e sheshta
D)kockat e legenit
E)metafizn e kockave t gjata
PS) E
4516
N rastet me hipertension portal t rnd, t gjitha kto simptoma jan gjithmon t pranishme,
me prjashtim t njrs. Cila?
A)poliglobulia
B) tumori i shpreks
C) zhvillimi i qarkullimit kolateral
D)hemorroidet
E)asciti
PS) A
4518
Gjat dehidratimit nga konsumi i pamjaftueshm i ujit vrehen t gjitha kto simptoma me
prjashtim t njrs. Cila?
A)hipernatremia
B)hiperkloremia
C)hiperkalemia
D)hipovolemia
E)rritja e osmolaritetit urinar
PS) C
4519
Qelizat e adenohipofizs q prodhojn gonadotropina jan:
A)qelizat acidofile
B)qelizat bazofile
C)qelizat kromofobe
D)qelizat alfa
E)qelizat epsilon
PS) B
4520
Limfocitet T:
A)prgjigjen n mnyr specifike ndaj antigjenve t tretshm
B)kan pamje "t rrudhosur"
C)normalisht ndodhen n qarkullim n sasi m t pakt n krahasim me limfocitet B
D)kryejn veprim citotoksik t ndrmjetsuar nga antitrupat
E)prodhojn antitrupa
PS) A
4521
Nga pikpamja radiologjike, kalkulat e prbr nga oksalati i kalciumit:
A)mund t vrehen vetm n fshikzn urinare
B)kan gjithnj form t rrumbullakt
C)jan jo opak
D)jan shum opak
E)jan pakz opak
PS) D
4522
Cili prej ktyre viruseve shkakton smundjen citomegalike?
A)adenovirusi
B)rhabdovirusi
C)arenavirusi
D)reovirusi
E)herpesvirusi
PS) E
4523
Sindroma tipike e insuficiencs parenkimale hepatike shkaktohet nga:
A)ekinokokoza hepatike
B)obstruksioni biliar intrahepatik
C)obstruksioni biliar ekstrahepatik
D)nekroza hepatike akute
E)kolecistiti akut
PS) D
4524
Plazmina:
A)provokon fragmentim t fibrins
B)prshpejton aktivizimin e protrombins
C)favorizon shndrrimin e fibrinogjenit n fibrin
D)polimerizon fibrinogjenin n fibrin
E)transformon fibrinn e tretshme n fibrin t patretshme
PS) A
4525
N ciln smundje infektive ndodh bradikardia relative, pra disociacioni puls-temperatur?
A)malarie
B)tifo
C)bruceloz
D) rubeol
E)skarlatin
PS) B
4526
Cila prej ktyre substancave ka veti farmakologjike q u mbivendosen vetive t atropins?
A)ergotamina
B)imidazolina
C)fentolamina
D)skopolamina
E)propranololi
PS) D
4527
Fibroza pulmonare shkaktohet m shpesh gjat:
A)cirrozs hepatike
B)glomerulonefritit kronik
C)artritit reumatoid
D)lupusit eritematoz sistemik
E)sklerodermis
PS) E
4528
Cili sht faktori m i vogl i riskut pr koronaropati ndr faktort e mposhtm:
A)personaliteti dhe kushtet e ambientit
B)jeta sedentare
C)pirja e duhanit
D)dislipidemia
E)hipertensioni
PS) B
4529
Duhet dyshuar pr stenoz t arteries renale kur gjendja hipertensive shoqrohet me:
A)alkaloz hipokalemike
B)gjendje hiperazotemike
C)mosh mbi 50 vje
D)prgjigje t mir ndaj antihipertensivve
E)imazhet radiologjike renale q shfaqin nj diferenc rreth 0,5 cm ndrmjet diametrave
longitudinale
PS) A
4530
Simptoma mbizotruese e sindroms mediastinale posteriore sht:
A)dhembja retrosternale
B)kompromentimi trakeal
C)sindroma e vens kava superior
D)disfagia
E)problemet laringeale nga alterimet e nervave rekurent
PS) D
4531
Hemofilia C shkaktohet nga mungesa e:
A)AHG (faktori VIII)
B)PTC (faktori IX)
C)FSF (faktori XIII)
D) PTA (faktori XI)
E)faktori i Hageman (faktori XII)
PS) D
4532
Cili prej ktyre ushqimeve sht m i pasur me aminoacide esenciale?
A)thjerrzat
B)trshra
C)veza
D)orizi
E)karrota
PS) C
4533
Gjat cirrozs hepatike prgjithsisht vrehet:
A)hiperkalemi
B)rritje e shndrrimit t T4 n T3
C)rritje e N E F A - emis
D)rritje e tolerancs ndaj glukozs
E)reduktim i prolaktinemis
PS) D
4534
Izostenuria sht nj gjendje n t ciln pesha specifike e urins s 24 orve sht:
A)konstante: 1008-1010
B)konstante: 1015-1020
C)konstante: 1002-1004
D)n prpjestim t drejt me vllimin e urins
E)n prpjestim t drejt me sasin e lngjeve t konsumuara
PS) A
4535
Gjat fazave fillestare, artriti reumatoid prek kryesisht:
A)artikulacionet interfalangeale distale
B)artikulacionet interfalangeale proksimale
C)artikulacionet e mdha
D)shtylln kurrizore
E) asnj artikulacion
PS) B
4536
Fosfataza acide totale rritet n gjak nga:
A)nefroza lipoide
B)leucemia mieloide akute
C) ikteri okluziv
D)karcinoma e gjirit me metastaza kockore
E)tuberkulozi pulmonar
PS) D
4537
T ecurit si grshr (me gjunjt e aduktuar q kryqzohen me njri-tjetrin gjat ecjes) vrehet n
njrn prej ktyre gjendjeve:
A)morbus Parkinson
B)tabes dorsalis
C)skleroz me pllaka
D)morbus Little (diplegjia spastike)
E)hemiparez
PS) D
4538
ADH dhe oksitocina sintetizohen n:
A)hipofizn anteriore
B)hipofizn intermedia
C)meduln surenaliene
D)korteksin surenalien
E)qelizat e brthams supraoptike dhe paraventrikulare
PS) E
4539
far sht ekzaminimi vestibular?
A)ekzaminim pr dgjimin
B) ekzaminim pr shikimin
C)ekzaminim pr shijen
D)ekzaminim pr ekuilibrin
E)ekzaminim pr patentn
PS) D
4540
Hipotension arterial dhe bradikardia vrehen n:
A) nefropati diabetike
B)sindrom t sinusit karotidien
C)porfirin akute
D)tumorin e qelizave kromafine
E)periartritin nodoz
PS) B
4541
Pneumotoraksi spontan q shfaq incidencn m t lart pr t dhn recidiva sht
pneumotoraksi:
A)idiopatik
B)nga pneumokonioza
C)nga fibroza pulmonare
D)nga sarkoidoza
E)nga infarkti pulmonar
PS) A
4542
Porforobilinogjeni ndodhet normalisht n urin n sasin:
A)0 mikrogram/24 or
B)2-3 mikrogram/24 or
C)3-5 mikrogram/24 or
D)5-7 mikrogram/24 or
E)7-9 mikrogram/24 or
PS) A
4543
N koenzimn A ka nj grup:
A)tiol
B)tioester
C)tioeter
D)disulfur
E)ditiol
PS) A
4544
Reaksioni ndaj tuberkulins:
PS) B
4545
Cili prej substancave t mposhtme sht alkaloid i opiumitL
A)kokaina
B)muskarina
C)kodeina
D)pentetrazoli
E)fenazoni
PS) C
4547
Gjat nj infeksioni akut:
PS) A
4548
Morbus Osler sht:
A)purpur senile
B)teleangiektazi hereditare hemorragjike
C)alterim ateromatoz i pareteve vazale
D)munges vitamine C
E)munges vitamine K
PS) B
4549
N ciln prej ktyre situatave shfaqet hiperkloremia?
A)fistula biliare
B)acidoz respiratore
C)acidoz tubulare renale
D)t vjella
E)insuficienc surrenaliene
PS) C
4550
Hiperaldosteronizmi sekondar n nj prej situatave t mposhtme:
A)hipertiroidizm
B)cirroz hepatike ascitogjene
C)morbus Addison
D)sindrom nga acidi glicerinizik
E)sindrom Little
PS) B
4551
Vlerat normale t bilirubinemis totale serike jan:
A)0,1-0,2 mg%
B)0,3-1,0 mg%
C)1,5-2,5 mg%
D)3,0-4,0 mg%
E) 4,0-5,0 mg%
PS) B
4552
Ulera sht nj:
PS) C
4553
N sindrom pulmonare obstruktive kronike t tipit bronkitik (blue bloater) vrehet zakonisht:
A)dispne intense
B)brinj horizontale
C)pesh trupore nn norm
D)frymmarrje guluese me gulime, fishkllima dhe sibilacione
E)dispne modeste
PS) E
4554
Zhvendosja graduale e piks s origjins s stimulit n atrium pran nyjes sinusale karakterizon
nj prej problemeve t mposhtme:
4555
Amauroza homolaterale shkaktohet nga:
A)lezioni i kiazms
B)lezioni i fibrave mediale t projektimeve optike
C)lezioni i nj nervi optik
D)lezioni i projektimeve optike t lobit parietal
E)lezioni selektiv i apeksit t lobit oksipital
PS) C
4556
Kupremia sht e rritur n:
PS) E
4558
ARN-t (acidi ribonukleik transfer) ka struktur si:
PS) D
4559
Cili sht shkaku m i shpesht i vdekjes nga leucemia mieloide kronike:
A)ndrlikimet infektive
B)kriza aplazike
C)infarkti splenik
D)kriza hemolitike
E)kriza blastike
PS) E
4560
Ikteri obstruktiv sht:
PS) B
4561
Insuficienca venoze kronike ndodh shpesh n problemet e mposhtme me prjashtim t njrs.
Cils?
PS) E
4562
Hipertensioni pulmonar paraqet shpesh nj prej ktyre simptomave:
A)hemoptysis
B)reduktim t komponentit pulmonar t tonit t dyt
C)hipotension venoz sistemik
D)hipertrofi ventrikulare t majt
E)hipertension arterial sistemik
PS) A
4563
Manifestimet artropatike simetrike vrehen n:
A)fibrozite
B)periartrite skapulo-humerale
C)artropati urike
D)reumatizm distrofik
E) artrit reumatoid
PS) E
4564
Frekuenca respiratore mesatare n t rriturit e shendetshm n gjendje pushimi sht:
A)16-22 /minut
B)12-16 /minut
C)15-30 /minut
D) 8-16 /minut
E)20-30 /minut
PS) B
4565
Ekzoftalmia monolaterale dhe pulsuese duhet t hedh dyshimin fillestar pr:
A)hipertiroidizm
B)neoformacion t orbits
C)insuficienc t aorts
D)aneurizm t karotides interne
E)hipoplazi ventrikulare t majt
PS) D
4566
Virusi i varicells sht:
A)adenovirus
B)enterovirus
C)arbovirus
D)arenavirus
E)herpesvirus
PS) E
4567
Densiteti urinar sht prgjithsisht i reduktuar n:
A)diabet mellitus
B)diskompensim kardiocirkulator
C)dehidratim
D) edem e rnd e gjeneralizuar
E)skleroz renale
PS) E
4568
Frymmarrja bronkiale dgjohet n t gjitha kto patologji me prjashtim t:
A)dendsimeve pulmonare me bronke t hapura
B)transudatit pleuritik
C)eksudatit pleuritik
D)enfizems pulmonare
E)pneumotoraksit
PS) D
4569
N cianozn qendrore me origjin cirkulatore, saturimi i oksigjenit t gjakut arterial sht:
PS) B
4570
Gastralgjia, q lehtsohet duke ndryshuar pozicion (p.sh. nga pozicioni shtrir n pozicion ulur
ose nga pozicion ulur n pozicion n kmb) ose duke ecur, ndodh n kuadrin e:
A)ulers gastrike
B)ulers duodenale
C)hernies hiatale
D)spazms kardiale
E)akalazis kardiale
PS) C
4571
Hiatusi i Naegeli-t sht:
A)komunikim interartrial
B)komunikim interventrikular
C)munges e qelizave me nivel maturimi t ndrmjetm gjat mielozs akute
D)palatoskiz
E)hiatusi diafragmatik i hernies hiatale
PS) C
4573
Cilat prej ktyre antigjeneve jan izoantigjene?
A) streptokoku beta-hemolitik
B)polenet
C) viruset
D)ABO e eritrociteve
E)prbrsit "self"
PS) D
4575
Futja brenda e hapsirave interkostale gjat do sistole kardiake s bashku me hepatomegali,
ascit, hemorroide, edema dhe varie abdominale, vrehen n:
A)perikardit eksudativ
B)cirroz hepatike
C)morbus Pick
D) insuficienc trikuspidale
E)stenoz t trikuspidales
PS) C
4576
Nga e merr origjinn arteria qendrore e retins?
PS) B
4577
Gjat glomerulonefritit fokal jan t prekura nga smundja:
PS) A
4579
Cila prej t mposhtmeve nuk shoqrohet me anomali t dukshme t modelimit kockor?
A)displazia fronto-metafizare
B)hiperostoza endostare
C)osteopetroza prekokse
D)disosteoskleroza
E)paget juvenile
PS) B
4580
Kuadri klinik i cils prej patologjive t mposhtme nuk mbizotrohet nga kolla e that?
A)bronkiektazit kronike
B)sindroma Hamman-Rich
C)fibroza pulmonare idiopatike
D)fibroza pulmonare medikamentoze
E)pneumoniti intersticial deskuamativ
PS) A
4581
Sindroma e karcinoidit karakterizohet nga t gjitha kto simptoma me prjashtim t njrs.
Cils?
A)flashet kutane
B)krizat astmatike
C)konstipacioni
D)dhembje abdominale intermitente me natyr spastike
E)facies pletorike me teleangiektazi
PS) C
4582
Zona e nj kromozomi e okupuar nga nj grup specifik alelesh quhet:
A)lokus
B)gjenom
C)centromer
D)cistrone
E)kodon
PS) A
4583
Pesha molekulare e hemoglobins sht:
A)5.800
B)13.700
C)14.400
D)68.000
E)80.000
PS) D
4584
Mikroalbuminuria sht ekskretimi i albumins n sasi:
A)mbi 30 mg/dit
B)nn 10 mg/dit
C)mbi 40 mg/dit
D)mbi 50 mg/dit
E)nn 20 mg/dit
PS) A
4585
Cilindrat e lmuar vrehen shpesh n urinn e pacientve me:
PS) D
4586
N kuadrin e karotenemis, vrehet pigmentim i verdh n t gjitha zonat e mposhtme me
prjashtim t:
A)fytyrs
B)sklerave
C)pllmbs s duarve
D)shputs s kmbve
E)siprfaqes s brendshme t gjymtyrve
PS) B
4587
Anemia megaloblastike mund t provokohet nga t gjitha kto shkaqe me prjashtim t:
PS) D
4588
Gjat insuficiencs s lobit anterior t hipofizs (morbus Simmonds) vrehen t gjitha kto
simptoma me prjashtim t:
A)astenis
B)melanodermis
C)hipotensionit arterial
D)rrallimit t qimeve
E)dehidratimit relativ
PS) B
4589
Cili prej ktyre aminoacideve sht diaminomonokarboksilik:
A)glutamina
B)lizina
C)asparagina
D)valina
E)leucina
PS) B
4590
Gjat porfiris akute intermitente, analiza e eritrociteve mund t tregoj:
A) anizocitoz
B)alterime si "ftua"
C)analiz normale
D)prani t inkluzioneve Heinz
E)sferocitoz
PS) C
4591
N ciln prej gjendjeve t mposhtme sht i reduktuar niveli i glukozs n likuor?
A)poliomielit
B)encefalit
C)meningit tuberkular
D)neoplazi cerebrale
E)uremi kronike
PS) C
4591
Kromozomet ndodhen n lokalizim:
A) endonuklear
B)endocitoplazmatik
C)endomitokondrial
D)endolizozomial
E)n aparatin e Golgi-t
PS) A
4593
Cila prej ktyre t dhnave tregon tranzicioni e mundshm t nj hepatiti akut n hepatit kronik?
PS) B
4594
Anemit sideropenike trajtohen me:
A)acid folik
B)hekur dhe acid folik
C)hekur
D)hekur dhe vitamin B12
E)hekur, acid folik dhe vitamin B12
PS) C
4595
N sindromn e "zorrs s holl t kontaminuar", shenj karakteristike por jo patognomonike
sht:
A)indakanuria
B)cilindruria me hematuri
C)glikozuria
D)bilirubinuria
E)konstipacioni
PS) A
4596
Kapaciteti respitator jetsor sht:
PS) B
4597
Shenja klinike e deficiencs s vitamins PP sht:
A)kseroftalmia
B)keiloza
C)osteomalacia
D)hiperkeratoza folikulare
E)pelagra
PS) E
4598
Prostata peshon normalisht:
A)5-10 g
B)20-25 g
C)50-70 g
D)100-200 g
E)200-250 g
PS) B
4599
Edema hipodisprotidemike shfaqet gjat:
A)hipoalbuminemis
B)hipoglobulinemis
C)hipogamaglobulinemis
D)hiperglobulis
E)hipofibrinogjenemis
PS) A
4600
Anoreksia vrehet n t gjitha kto patologji me prjashtim t:
A)uremis
B)neoplazive gastrike
C)anemis pernicioze
D)hipertiroidizmit
E)insuficiencs hepatike
PS) D
4601
Frkimet peritoneale vrehen n nivel t hipokondrit t majt n korrespondenc t brinjs X-XI
n zons ascelare anteriore n kuadrin e:
A)splenomegalis
B)pleuritit eksudativ t majt
C)perikarditit fibrinoz
D)infarktit splenik
E)renit polikistik
PS) D
4602
Aspirina bllokon:
PS) A
4604
Presioni sistolik i ventrikulit t djatht sht normalisht:
A) 10 mmHg
B)25 mmHg
C)35 mmHg
D)45 mmHg
E)55 mmHg
PS) B
4605
Nn presionin atmosferik prej 526 mmHg, uji zien n temperaturn:
A) 90 grad
B)100 grad
C)110 grad
D)120 grad
E)130 grad
PS) A
4606
Cili prej ktyre tumoreve t gjndrave t pshtyms sht m i shpesht?
A) adenoma pleomorfe
B)karcinoma e padiferencuar
C)adenokarcinoma me qeliza acinare
D)cilindroma
E)cistoadenomo papilifere
PS) A
4607
Nj got me 100 g ver t zakonshme prmban mesatarish:
A)3,8 g alkool
B)5,2 g alkool
C)9,0 g alkool
D)18,6 g alkool
E)36,2 g alkool
PS) C
4608
Paroreksia tregon:
PS) C
4609
Hiperamilazemia me dhembje, temperatur, leukocitoz, eritrosedimentim t rritur dhe shenja
klinike abdominale pr pankreopati, shfaqen gjat:
A)pseudokistit t pankreasit
B)cirrozs hepatike
C)gastro-duodenitit
D)ulers duodenale
E)inflamacionit t sfinkterit t Oddi-t
PS) A
4610
Opsonizimi sht nj mekanizm q lehtson:
PS) E
4611
Citomegalovirusi provokon nj infeksion q:
PS) E
4612
N morbus Wilson (degjenerim hepatolentikular) ka rregullim t metabolizmit t:
A)hekurit
B)bakrit
C)magneziumit
D)kalciumit
E) hemoglobins
PS) B
4613
N atelektazin nga obstruksioni bronkial (p.sh. neoplazia bronkogjene), fremitusi vokal taktil
sht:
A)normal
B)i zhdukur
C)i reduktuar
D)shum i reduktuar
E)i prforcuar
PS) B
4614
Sindroma Tietze sht nj zmadhim i dhembshm i artikulacioneve kondro-kostale t brinjve I
dhe II dhe ndonjher t brinjve III dhe IV, e cila ndodh zakonisht gjat:
A)tifos abdominale
B)dermatomiozitit
C)cirrozs hepatike
D)smundjeve pulmonare kronike
E)nefropative kronike
PS) D
4615
Dhembja pieloureterale ndodhe n metameret:
A)T7 T8 T9
B)T8 T9 T10
C)T10 T11 T12
D) T10 T11 T12 L1
E)T10 T11 T12 L1 L2 L3 L4 L5
PS) D
4616
Hiperfibrinogjenemia mund t shfaqet n nj prej ktyre konditave:
PS) E
4617
N ciln prej patologjive t mposhtme vrehen sklera bojqielli t holla dhe transparente?
A)morbus Paget
B)cirroz hepatike
C)osteopsatiroz Lobstein
D)insuficienc kardiovaskulare
E)akondroplazi
PS) C
4618
Azoti n formn e ures sht i reduktuar n plazm gjat:
A)peritonitit
B)pneumonis
C)insuficiencs kortikosurrenaliene
D)insuficiencs hepatike
E)shokut
PS) D
4619
Unaza Kayser-Fleischer (unaza brune n periferi t kornes) e shoqruar me simptomatologji
neurologjike t tipit ekstrapiramidal vrehet n:
A)reumatizmn palindromike
B)cirrozn Wilson
C)delirium tremens
D)sindromn Korsakoff
E) sindromn Reiter
PS) B
4620
Melena prgjithsisht sht shenj e:
A)hemorragjis gastro-duodenale
B)hemorragjis s zorrs s trash
C)pankreatitit akut
D)hemorroideve
E)fistuls anale
PS) A
4621
Shfaqja e vals U n EKG vrehet shpesh n nj prej ktyre rregullimeve elektrolitike:
A)hipermagnezemi
B)hiperkalemi
C)hipokalemi
D)hipernatremi
E)hiponatremi
PS) C
4622
Kapsidi sht pjes prbrse e:
A) streptokokve
B) brucelave
C) viruseve
D) vibrioneve
E) mikobaktereve
PS) C
4623
Drepanocitet jan karakteristike pr:
A) talasemin
B)helikocitozn
C)hemoglobinozn S
D)stomatocitozn
E)mielofibrozn
PS) C
4624
Cili prej ktyre medikamenteve ushtron veprim fibrinolitik elektiv?
A)dikumaroli
B)kumopirani
C)streptokinaza
D)fenindioni
E)heparina
PS) C
4625
N sferocitozn hereditare sht karakteristike shfaqja e:
A)krizave hemolitike
B)trombocitopenis
C)retikulocitopenis
D)amioloidozs
E)paraproteinemis IgG
PS) A
4626
Analiza laboratorike m e besueshme pr vendosjen e diagnozs s feokromocitoms sht:
A)fosfata alkaline
B)dozimi i histaminemis
C)dozimi i katekolaminave urinare
D)dozimi i katekolaminave plazmatike n kampionin e marr nprmjet kateterit n venn kava
inferior
E)dy t fundit
PS) E
4627
Hipertensioni arterial paroksistik ndosh shpesh gjat:
PS) D
4628
N koagulopatit nga konsumi (KID = koagulim intravaskular i diseminuar) vrehen t gjitha
kto t dhna me prjashtim t:
PS) B
4629
Ekzaminimi radiologjik i toraksit n sindromn pulmonare obstruktive kronike t tipit bronkitik
(blue bloater) tregon zakonisht:
A)fusha pulmonare hipertransparente
B)ulje t diafragms
C)munges t kardiomegalis
D)theksim t pems pulmonare
E)brinj horizontale
PS) D
4630
Blloku enzimatik n nivel hepatik i transformimit t fenilalanins n tiroksin provokon:
A)fenilketonuri
B)alkaptonuri
C)sindrom Hartnup
D)tirozinoz
E)histidinemi
PS) A
4631
Noradrenalina ushtron aktivitet biologjik t karakterizuar nga:
PS) D
4632
N ciln prej t situatave t mposhtme mund t vrehet rritje e ekskretimit renal t acidit urik?
PS) C
4633
Paraliza familjare periodike shoqrohet shpesh me:
A)hiperfosfatemia
B)hiperkalemi
C)hipokalemi
D)hiperkalcemi
E)hipokalcemi
PS) C
4634
Kolla e ngjirur vrehet n rastet me:
A)pertusis
B)laringit
C)paraliz t nervit rekurent
D)lezion destruktiv t kordave vokale
E)bronkit kataral akut
PS) B
4635
Cila prejt t mposhtmeve nuk sht tiroidit?
A)struma e thjesht
B)struma Riedel
C)struma me qeliza gjigande De Quervain
D)struma limfomatoze Hashimoto
E)struma supurative
PS) A
4636
Sindroma e karcinoidit shkaktohet nga hedhja n qarkullim e:
A)bradikinins
B)histamins
C)serotonins
D)glukagonit
E)insulins
PS) C
4637
Shoku nga ustionimi shkaktohet nga:
A)dhembja intense
B)insuficienca kardiake
C)infeksioni
D)hipovolemia
E)insuficienca renale
PS) D
4638
Volvulusi i kolonit ndodh relativisht m shpesh n:
A)kolonin ascendent
B)kolonin transvers
C)sigm
D)n t gjitha t msiprmet
E)n asnj nga t msiprmet
PS) C
4639
N ileusin nga mekoniumi, obstruksioni ndodh n nivelin e:
A)pilorit
B)ansave t para jejunale
C)ansave t fundit ileale
D)kndit t djatht t kolonit
E)sigms
PS) C
4640
Prania e anaciditetit t lngut gastrik te nj gastropatik duhet t ngrej dyshimin pr:
A)uler gastrike
B)uler duodenale
C)kolecistopati
D)neoplazi gastrike
E)pankreatopati kronike
PS) D
4641
Prqindja e yndyrs n gjalpin e lops sht mesatarisht:
A)48%
B)53%
C)61%
D)83%
E)95%
PS) D
4642
Manitoli kundraindikohet n:
A)edema difuze
B)insuficienc renale
C)versamente n kavitete seroze (p.sh. pleurit ascit eksudativ)
D)oliguri post-intervent
E)shok
PS) D
4643
N rast shoku nga reduktimi i vllimit qarkullues ndodhin t gjitha kto fenomene me prjashtim
t:
PS) E
4645
Cili sht ngjyrues acid q prdoret shpesh n citologji?
A)pironina
B)eozina
C)bluja e metilenit
D)bluja e toluidins
E)tionina
PS) B
4646
Proteina e Bence-Jones vrehet n:
PS) D
4647
Smundja Willebrand sht nj form:
PS) E
4648
Cili prej ktyre muskujve skeletik e ngre krahun lart:
A)deltoidi
B)dorsalis major
C)tricepsi
D)bicepsi
E)pektoralis major
PS) A
4649
Ndrlikimet neurologjike m t shpeshta t alkoolizmit jan:
A)morbus Parkinson
B)polineuritet
C)strabizmi
D)miastenia
E)apraksia
PS) B
4650
Cilat jan pasojat e infeksionit nga HIV-1?
PS) B
4651
Ku prfundon rrjedhja e gjakut nga venat pulmonare?
PS) E
4652
Lokalizimi elektiv i limfociteve B n limfonoduj jan:
A)strukturat perifolikulare
B)qendrat e zbehta t folikujve
C)strukturat parakortikale
D)strukturat limfoide periarteriolare t shpretks
E)t gjitha kto struktura
PS) B
4653
Sinkopa nga arresti kardiak apo nga hedhja kardiake e paprshtatshme vrehet n:
PS) D
4654
Cila sht artropati joinflamatore?
A)sindroma Reiter
B)artriti psoriatik
C)osteokondriti disekant
D)spondiliti ankilozant
E)artriti reumatoid
PS) C
4655
Ethja supurative sht:
A) e vazhdueshme
B)remitente
C)nokturne
D)periodike
E)ondulante
PS) A
4656
Cila prej situatave t mposhtme nuk ndrlikohet shpesh me anemi hemolitike autoimune?
PS) D
4657
Presioni venoz qendror matet n:
A)venn ascelare
B)venn femurale
C)venn safena
D)venn azigos
E)atriumin e djatht
PS) E
4658
Pepsinogjeni hematik sht i reduktuar n:
A)tumoret hipotalamike
B)anemin pernicioze
C)hiperfunksionin kortikosurrenalien
D)gastritin hipersekretues
E)gjendjet e stresit
PS) B
4659
Streptokoku beta-hemolitik q sht shkaku m i shpesht i glomerulonefritit akut sht:
A)tipi 12
B)tipi 49
C)tipi 3
D)tipi 1
E)tipi 4
PS) A
4660
Filtrimi glomerular kushtzohet nga:
PS) A
4661
Acidi nikotinik ushtron veprim:
A)antiinflamator
B)antidiarreik
C)vazodilatator periferik
D)antianemik
E)antihemorragjik
PS) C
4662
Fluksi plazmatik renal normalisht sht:
PS) B
4663
N kuadrin e sindroms Peutz-Jeghers, melanoza e buzve dhe mukozave shoqrohet me:
A)uler duodenale
B)kolit uleroz
C)hepatit kronik
D)polipoz t zorrs s holl
E)ileokolit granulomatoz
PS) D
4664
Prgjithsisht, arteriet e drejta false t veshkave e marrin origjinn nga:
A)arteriola aferente
B)arteriola eferente
C)arteria arkuata
D)arteria lobulare
E)rrjeta arteriale subkapsulare
PS) B
4665
Iktusi apopleptik me hemiplegji dhe rrotullim t syve dhe t koks n drejtim t lezionit
shkaktohet nga:
A)hemorragjia kapsulare
B)hemorragjia lobare
C)hemorragjia cerebelare
D)hemorragjia bulbare
E)hemorragjia pontine
PS) A
4666
N flebogram, vala pozitive v shpreh:
A)sistoln atriale
B) kontraksionin ventrikular t majt
C)mbushjen e atriumit t djatht
D)fazn e kolapsit venoz
E)zbrazjen e atriumit t djatht
PS) C
4667
Rritja e pCO2 vrehet n:
4668
Hipertensina II sht:
A)dodekapeptid
B)dekapeptid
C)oktapeptid
D)heptapeptid
E)hekzapeptid
PS) C
4669
Mycoplasma pneumoniae mund t provokoj:
A)anemi megaloblastike
B)anemi hemolitike
C)pneumokonioz
D)pleurit eksudativ
E)poliglobuli
PS) B
4670
N formuln leukocitare, prqindja e bazofileve n gjakun e nj individi t shndetshm sht
normalisht:
A)0-3%
B)5-10%
C)5-15%
D)0-20%
E)0-30%
PS) A
4671
N ciln situat vrehet dhembje torakale e papritur, polipne dhe hemoptizi modeste?
A)pleurit hemorragjik
B)perikardit eksudativ
C)pakipleurit
D)infarkt pulmonar
E)infarkt i miokardit
PS) D
4672
Anemia hemolitike me gjenez johereditare sht:
PS) A
4673
Linea parabolike Ellis-Damoiseau me konveksitet superior, e cila ngjitet dhe kthehet drejt
sqetulls homolaterale, vrehet gjat:
A)pleuritit eksudativ
B)hidropneumotoraksit
C)pneumotoraksit
D) perikarditit
E)pleuro-perikarditit adeziv
PS) A
4674
Presioni mesatar n atriumin e majt normalisht sht:
A)1-1,2 mmHg
B)2,0-12,0 mmHg
C)15-20 mmHg
D)20-25 mmHg
E)25-30 mmHg
PS) B
4675
Toni i dyfisht i Traube n arterien femurale dgjohet gjat:
PS) D
4676
Hormoni i paratiroides favorizon:
PS) C
4677
Cila molekul nuk sht pirogjene?
A)IL-1
B)TNF alfa
C)IL-6
D)EGF
E)interferoni
PS) D
4678
N kompleksin Eisenmenger nuk vrehet kjo anomali:
A)aorta e shaluar
B)difekti i lart n septumin interventikular
C)stenoza e pulmonares
D)hipertrofia ventrikulare e djatht
E)harku prominent i pulmonares
PS) C
4679
N sindromn e malabsorbimit vllimi plazmatik qarkullues sht i reduktuar. Ky reduktim
shoqrohet me:
A)poliuri
B)diurez osmotike
C)hiperbikarbonemi
D)reduktim t proteinave urinare
E)hipokalemi dhe hipokalcemi
PS) E
4680
Cila nuk mund t provokoj hemoglobinuri?
A)sferocitoza hereditare
B)favizmi (deficienca e G6PD)
C)morbus Moschowitz
D)pielonefriti akut
E)aksidentet transfuzionale
PS) D
4681
Glomerulonefriti akut post-streptokoksik nuk mund t ndodh pas:
A)angins s kuqe
B)rubeols
C)skarlatins
D)piodermitit
E)erizipels
PS) B
4683
Zhurma Graham-Steel sht zhurm:
PS) A
4684
Takinpnea sht:
PS) A
4685
Presioni fillestar i likuorit sht i rritur n:
A)morbus Landry-Guillain-Barre
B)sifiliz meningo-vaskular
C)poliomielit anterior akut
D)hemorragji subaraknoidale
E)skleroz multiple
PS) D
4686
Hipokalcemia vrehet n:
A)osteomalaci me spazmofili
B)insuficienc t ovarit
C)morbus Vaquez
D) leucemi mieloide
E)osteit fibrocistik
PS) A
4687
N palpacion, impulsi kardiak q perceptohet n zon parasternale t majt dhe n zonn
epigastrike shkon pr:
PS) D
4689
Flett semilunare t valvuls pulmonare emrtohen sipas pozicionit t tyre dhe quhen:
PS) E
4690
Cila hepatopati karakterizohet gjithnj nga rritja e gamaglobulinave?
A)nekroza hepatike akute
B)kolestaza nga obstruksioni biliar intrahepatik
C) kolestaza nga obstruksioni biliar ekstrahepatik
D) hepatiti toksik
E)hepatiti kronik agresiv
PS) E
4691
Rritja e nivelit plazmatik t transaminazave, laktikdehidrogjenazs dhe e creatin-fosfokinazs
vrehet n mnyr konstante gjat:
A)hepatitit akut
B)sindroms s shtypjes (crush syndrome)
C)hemoglobinuris paroksistike
D) porfirinuris akute
E)alkaptonuris
PS) B
4692
Vlerat normale t kreatininemis serike jan:
A)0,2-0,5 mg%
B)0,5-0,7 mg%
C)1,0-1,5 mg%
D)2,0-2,5 mg%
E)3,0-3,5 mg%
PS) C
4693
Kilomikronet prbhen n nj prqindje t lart (rreth 80%) nga:
A)trigliceride
B)kolesterol
C)fosfolipide
D)proteina
E)azot proteinik
PS) A
4694
Imuniteti natyror prbhet nga nj sr mekanizmash mbrojtjeje:
PS) B
4695
Koaguli sht i prbr kryesisht nga:
A) kolagjeni i tipit IV
B)laminina
C)kolagjeni i tipi I
D)fibrina dhe fibronektina
E)heparina
PS) D
4696
Lipoproteinat me dendsi t ult (LDL) prbhen n prqindje t lart (47%) nga:
A)kolesteroli
B)proteinat
C)trigliceridet
D)fosfolipidet
E)sfingomielinat
PS) A
4698
Hemoptizia sht hemorragjia nga:
A)dhmbt
B)goja
C)hunda
D)faringu
E)pema respiratore
PS) E
4699
Oliguria dhe poliuria jan t lidhura ngusht me:
PS) E
4700
N bllokun atrio-ventrikular total nuk vrehet klinikisht:
PS) D
4701
Piuria acide sht karakteristike pr:
A)tuberkulozin renal
B)kalkulozn renale
C)hipertrofin e prostats
D)cistitin akut
E)neoplazin renale
PS) A
4702
Atropina:
PS) C
4703
Sindroma e QT t gjat shkaktohet nga:
4704
Cilt muskuj inervohen nga nervi facial?
A)muskujt mastikator
B)muskujt mimik dhe t qiellzs s but
C)muskujt mimik
D)muskujt genioglossus dhe stiloglossus
E)muskujt genioglossus dhe ioglossus
PS) C
4705
Krepitacioni pulmonar indox dhe redox vrehet gjat:
A)pneumonitit krupoz
B)bronkitit astmatik
C)fibrozs pulmonare
D)pleuritit eksudativ
E)pleuritit t that
PS) A
4706
Cila prej simptomave t mposhtme mungon n tumoret e kolonit?
A)dhembjet abdominale
B)modifikimet e feeve
C)prania e gjakut n fee
D)anemia progresiva
E)akolia e feeve
PS) E
4708
Aneurizmat kongjenitale m t shpeshta ndodhin n:
A)vazat mezenterike
B)vazat endokraniale
C)vazat e gjymtyrve t siprme
D)venat pulmonare
E)arteriet iliake
PS) B
4709
T gjitha mundsit e mposhtme mund t jen shkaqe t mundshme t leucemis limfatike
kronike, me prjashtim t:
A)hemorragjive
B)hipersplenizmit
C)autoimunizimit
D)invazionit medular
E)mungess s vitamins B12
PS) E
4710
N ciln prej ktyre patologjive pulmonare shfaqet m rrall hemoptizia?
PS) C
4711
Adenoma hipofizare bazofile vrehete gjat:
A)hiperprolaktinemis
B)gjigandizmit
C)akromegalis
D)morbus Cushing
E)sindroma Frohlich
PS) D
4712
Simptoma e par e tumoreve t aparatit urogjenital sht:
A) stranguria
B)polakiuria
C)proteinuria
D)hematuria
E)disuria
PS) D
4713
N hiperaldosteronizmi primar sht karakteristike:
PS) E
4714
Cila prej ktyre shenjave kutane nuk vrehet gjat insuficiencs kronike surrenaliene primare?
PS) D
4715
Skrofulla sht:
PS) D
4716
Osmolariteti urinar prcaktohet nga:
PS) C
4717
Nga pikpamja histopatologjike, glomerulonefriti subakut ose progresiv i shpejt sht
glomerulonefrit:
A)membranoz
B)proliferativ endokapilar
C)proliferativ mesangial
D)proliferativ endo-ekstrakapilar
E)proliferativ mesangiokapilar
PS) D
4718
Prmbajtja mesatare e natriumit n qumshtin e lops sht:
A)50 mg%
B)70 mg%
C)100 mg%
D)120 mg%
E)140 mg%
PS) A
4719
Kuadri akustik me gulime, fishkllima dhe sibilacione vrehet n:
A)alveolit
B)astm bronkiale
C)pneumoni
D)edem pulmonare
E)bronkopneumoni
PS) B
4721
N prani t eozinofilis s spikatur nuk duhet marr parasysh prania e:
A)limfogranuloms
B)sindroms s qumshtit dhe alkaleve
C)periartritit nodoz
D)helmintiazs
E)retikulozs Giffin-Cremer
PS) B
4722
Morbusi Paget sht:
A)osteoporoz
B)osteit deformues
C)osteomalaci
D)osteopsatiroz idiopatike
E)osteit fibrocistik
PS) B
4723
Aritmia nga alterimi i primit t impulsit kardiak n nivel atrial vrehet n:
A)bradikardi sinusale
B)bllokun e degs s djatht
C)pacemakerit endacak
D)disociacionit atrial ose bllokut interatrial
E)arrestit t aktivitetit t nyjes sinusale
PS) D
4724
Faza prodromike e hepatitit akut B karakterizohet ndonjher nga:
PS) E
4725
Ekspektorati i pacientve me bronkektazi sht i tipit:
A)shkumor,
B)mukoz,
C)shkumor, mukoz, purulent
D) shkumor, mukoz
E)purulent
PS) C
4726
Sindroma Ebstein sht nj:
PS) E
4727
Kromatina ndodhet n:
A)citoplazm
B)brtham
C)lizozom
D)ribozom
E)aparatin e Golgi-t
PS) B
4728
Hiperkeratoza folikulare vrehet si rrjedhoj e mungess s vitamins:
A)D
B)C
C)B12
D)B1
E)A
PS) E
4729
Papaverina ushtron veprim:
PS) B
4730
Gjat koms meningeale mund t vrehet shpesh:
A)respiracioni Biot
B)mioglobinuria
C)hiperamoniakemia
D)hiponatremia
E)hiperlipidemia
PS) A
4731
25% e lipideve t membrans eritrocitare prbhet nga:
A)acid fosfatidik
B)kolesterol
C)sfingomielina
D)fosfatidilserina
E)fosfatidilinozitol
PS) B
4732
Cila metod prdoret pr vlersimin e IgE specifike pr alergjent e veant?
A)imunoelektroforeza
B)RIST
C)RAST
D)imunofluoreshenca
E)imunodifuzioni
PS) C
4733
Zbulimi i pH t rritur dhe pCO2 normal tregon:
A)alkaloz metabolike
B)alkaloz respiratore
C)acidoz metabolike
D)acidoz respiratore
E)acidoz metabolike kompensuese
PS) A
4734
Afazia motore ose e shprehjes sht:
A)paaftsia pr t folur
B)moskuptimi i fjalve t dgjuara
C)moskuptimi i fjalve t shkruara
D)dmtimi i pjesshm i perceptimit t gjuhs s folur/shkruar
E)dmtimi i pjesshm i shprehjes s gjuhs s folur/shkruar
PS) A
4735
N sindromn qumsht dhe alkale si rrjedhoj e konsumit t sasive shum t mdha t qumshtit
ose t antiacideve pr shkaqe terapeutike (uler gastrike, duodenale, etj.) niveli i bikarbonatit
serik sht:
A)normal
B)i reduktuar
C)i rritur
D)normal ose i reduktuar
E)i reduktuar n raport me hiperkalemin
PS) C
4736
Melena nnkupton derdhjen e gjakut n lumenin enterik n sasi prej t paktn:
A)10 ml
B)20 ml
C)30 ml
D)50 ml
E)100 ml
PS) D
4737
Edema nga presioni hidrostatik i rritur vrehet n:
A)kolit uleroz
B)sindrom nefrotike
C)sprue idiopatike
D)morbus Whipple
E)insuficienc kronike kongjestive t qarkullimit
PS) E
4738
Elektroforeza e hemoglobins n rastet me talasemi major tregon mbizotrim t hemoglobins:
A)Hb A
B)Hb S
C)Hb F
D)Hb A2
E)Hb H
PS) C
4739
Litiaza nga acidi urik vrehet shpesh n:
A)cirroz hepatike
B)tuberkuloz pulmonar
C)nefropati diabetike
D)smundje mieloproliferative
E)glomerulonefrit akut difuz
PS) D
4740
Limfocitet T helper (ndihmse):
PS) C
4741
N 75% t rasteve me miksedem te t rriturit vrehet:
A)hipodisprotidemi
B)kolesterolemi e rritur
C)kolesterolemi e reduktuar
D)urea plazmatike e rritur
E)urea plazmatike e reduktuar
PS) B
4742
Sindroma Morgagni-Adams-Stokes karakterizohet nga:
PS) C
4743
Depozitimi i imunokomplekseve n nivel t membrans glomerulare bazale nuk vrehet n:
PS) A
4744
Akolia e feeve vrehet gjat:
PS) A
4745
Pesha specifike urinare sht shum e ult (1002-1004) n:
A)diabet t bronzt
B)diabet mellitus
C)diabet insipid
D)glomerulonefrit akut
E)sindrom nefrotike
PS) C
4746
Cili element ka pesh atomike 14,008?
A)oksigjeni
B)azoti
C)natriumi
D)karboni
E)kalciumi
PS) B
4747
Kalcemia mund t jet e rritur n:
A)osteomalaci
B)periudhn terminale t shtatznis
C)hipoparatiroidizm
D)hipertiroidizm
E)celiaki
PS) D
4748
Imunoglobulinat me vis nefritogena m t lart jan:
A)Ig D
B)Ig A
C)Ig E
D)Ig G
E)Ig M
PS) E
4749
Karakteristike pr ozenn sht:
PS) A
4750
Herniet hiatale shoqrohen m shpesh me:
A)uler gastrike
B)stenoz pilorike
C)kalkuloz t kolecists dhe divertikuloz t kolonit
D)divertikuj faringoezofageal
E)varie ezofageale
PS) C
4751
Sindroma Crigler-Najjar karakterizohet nga rritja serike prevalente e:
A)bilirubins direkte
B)bilirubins indirekte
C)kriprave biliare
D)fosfatazs alkaline
E)gama-GT
PS) B
4752
N ustionimet e grads s dyt dhe t tret vrehet:
A)hiponatremi
B)hipokalemi
C)hipokloremi
D)rritja e proteinave serike
E)hipokarbonatemia
PS) E
4753
Prqendrimi i albumins n plazm rritet n:
A)tuberkuloz
B)eksikoz
C)hepatopati kronike
D)sindrom nefrosike
E)gjendje inflamatore kronike
PS) B
4755
Vlerat normale t acetonemis jan:
A)0,05-0,2 mg%
B)0,3-2,0 mg%
C)2,5-3,0 mg%
D)3,5-4,0 mg%
E)4,5-5,0 mg%
PS) B
4756
Gjat hipertensionit portal, asciti shfaqet kur sht e pranishme edhe:
A)hepatomegalia
B)splenomegalia
C)hepato-splenomegalia
D)hiponatremia
E)hipoalbuminemia
PS) E
4757
N morbus Werlhof (purpura idiopatike trombocitopenike) nuk ndodh:
A)trombocitopenia
B)zgjatja e kohs s protrombins
C)koha normale e koagulimit
D)retraksioni normal i koagulit
E)provat pozitive t brishtsis vazale
PS) D
4758
Hemofilia B shkaktohet nga mungesa e:
PS) B
4759
Masazhi i sinusit karotidien, komprimimi i bulbeve okulare ose manovra Valsalva mund t
shkaktojn:
PS) D
4760
Rritja e dukshme e gama-globulinave vrehet shpesh gjat:
A)infarktit t miokardit
B)tromboangioitit obliterant
C)uremis
D)ulers duodenale
E)pneumokoniozs
PS) E
4761
Hipoglicemia vrehet n:
A)hemokromatoz
B)sindrom dumping
C)feokromocitom
D)neoplazi glukagon-sekretuese
E)sindrom Cushing
PS) B
4762
N reaksionin imunitar t tipit I, ndrmjetsues i reaksionit sht:
PS) E
4763
Prdorimi i tiopentalit (Pentotal) sht rreptsisht i kundraindikuar n:
A)litiaz renale
B)litiaz hepatike
C)personat bronkektazik
D)porfiri
E)uler gastrike
PS) D
4764
Reaksioni Ghedini-Weinberg sht i dobishm pr diagnostikimin e:
A)teniazs
B)malaries
C)trikinozs
D)abscesit amebik
E)kisteve nga ekinokoku
PS) E
4765
Cila prej karakteristikave t mposhtme sht e vrtet pr qelizat natural killer?
PS) D
4766
Ku mbshtetet pareti inferior i zemrs?
PS) D
4767
Simptoma m konstante n morbus Hodgkin gjat fazs fillestare sht:
A)zmadhimet limfoglandulare
B)limfopenia
C)temperatura
D)anemia
E)rritja e shpejtsis s eritrosedimentimit
PS) A
4768
Organi m i rndsishm pr prodhimin e kalcitonins sht:
A)hipofiza
B)tiroidja
C)mbiveshkorja
D) pankreasi
E)hepari
PS) B
4769
Cila prej smundjeve t mposhtme sht shkaku m i rrall i insuficiencs renale kronike?
A)pielonefriti obstruktiv
B)nefropatia gravidare
C)reni polikistik
D)tuberkulozi renal
E)pielonefriti joobstruktiv
PS) B
4770
Asinkronia e t gjitha pulseve periferike me rrahjen e apeksit kardiak vrehet n aneurizmat e:
A)aorts ascendente
B)harkut t aorts
C)trungut brakio-cefalik
D)aorts torakale
E)aorts abdominale
PS) A
4771
N hernien e hiatusit ezofageal t pandrlikuar me ulerime, stenoz apo flogoz, dhembja:
PS) E
4772
Cila prej ktyre t dhnave laboratorike rezulton qartsisht i rritur n fazat e aktivitetit t
limfogranuloms Hodgkin?
A)kupremia
B)trombocitemia
C)sideremia
D)albuminemia
E)azotemia
PS) A
4773
Cila simptom subjektive e mposhtme mungon n hipertiroidizm?
A) rnia n pesh
B)hipersensibiliteti ndaj t ftohtit
C)astenia
D)t dridhurat
E)etja
PS) B
4774
Acid laktik dehidrogjenaza sht e rritur n:
A)osteopatit osteoblastike
B)ateroskleroz
C)anemi megaloblastike
D)obezitet
E)artroz
PS) C
4776
Hepatomegalia e karakterizuar nga mlia e but dhe e dhembshme vrehet n terren t:
PS) A
4777
Kndi Louis ndodhet n inserimin e:
A)brinjs I n sternum
B)brinjs II n sternum
C)brinjs III n sternum
D)ksifoidit me sternumin
E)diafragms n kolonn vertebrale
PS) B
4778
Hematuria terminale ka kryesisht origjin:
A)renale
B)uretrale
C)nga fshikza
D)nga prostata
E)ureterale
PS) C
4779
Fryrja e lart hidropike e hepatociteve me citoplazm me pamje transparente e t zbeht,
kryesisht n korrespondenc t regjioneve centrolobulare, vrehet n:
A)cirroz hepatike
B)fazat fillestare t hepatitit viral
C)kolelitiazs kronike
D)kolelitiazs akute
E)n t gjitha kto hepatopati
PS) B
4780
Cila sht acidoz tubulare renale distale primare?
A)sindroma Rodriguez-Soriano-Edelmann
B)sindroma Lightwood-Albright
C)sindroma Wilson
D)sindroma Lowe
E) sindroma De Toni-Debr-Fanconi
PS) B
4781
Mungesa e vitamins K manifestohet me:
A)osteomalaci
B)gjuh si hart
C)hemorragji
D)palpebrit angolar
E)vaskularizim korneal
PS) C
4782
Deliriumi i kthjelltvrehet n:
A)sindromn konfuzionale me gjenez emotive
B)sindromn konfuzionale me origjin toksike
C)sindromn konfuzionale me origjin infektive
D)psikozn e persekutimit
E)t gjitha kto patologji
PS) D
4783
Ku rrjedhin orificiumet ureterale?
PS) A
4784
N sindromn Schonlein-Henoch, IgG n plazm jan:
PS) A
4785
Polipeptidet prbhen nga:
PS) A
4786
N seroaglutinimin e Wright, antitrupat prbhen kryesisht nga imunoglobulina t klass:
A)Ig G
B)Ig M
C)Ig A
D)Ig E
E) Ig D
PS) B
4788
Lezionet e sistemit nervor qendror jan gjithnj t pranishme n:
A)sklerodermi
B)sindromn Moschcowitz (purpura trombocitare trombocitopenike)
C)morbus Paget
D)dermatopolimiozit
E)artrit reumatoid
PS) B
4790
N mitozn qelizore, kromozomet ngjeshen prgjat ekuatorit t qelizs gjat:
A)interfazs
B)profazs I
C)profazs II
D)metafazs
E)anafazs I
PS) D
4791
Cila arterie nuk bn pjes n cirkulin Willis?
PS) C
4792
Kolecistokolangiografia rezulton zakonisht inefikase te:
A)pacientt e moshuar
B)pacientt nn 5 vje
C)pacientt ikterik
D)t gjith kta pacient
E)asnj nga kta pacient
PS) C
4793
Numri normal i trombociteve sht:
A)120.000 450.000
B)150.000 250.000
C)200.000 400.000
D)150.000 450.000
E)150.000 600.000
PS) D
4794
Dizenteria bacilare sht nj smundje e karakterizuar nga t vjella, diarre, etj., e cila shkaktohet
nga:
A)shigelat
B)entoameba histolitike
C)skistosomat
D)balantidium coli
E)arbovirusi i grupit B
PS) A
4795
Glikoprotidemia sht e rritur n:
PS) D
4796
Ustionimi i grads II karakterizohet nga:
A)eritema
B)ulerat
C)cikatricet
D)fshikzat
E)ekzantema
PS) D
4797
Anemia pernicioze Biermer shkaktohet nga:
A)mungesa e hekurit
B)deficiti primar i faktorit intrinsik
C)rritja e konsumit t vitamins B12 n lumenin intestinal
D)alterimi i absorbimit intestinal t kompleksit vitamin B12 + faktor intrinsik
E)insuficienca pankreatike
PS) B
4798
Fenomeni i Wenckebach vrehet n:
PS) B
4799
Prania e aftozs bukale dhe gjenitale recidivante t shoqruar me shqetsime okulare sugjeron:
A)riketsiozn akute
B)sifilizin terciar
C)panarteritin nodoz
D) smundjen Behcet
E)aktinomikozn
PS) D
4800
Pareti i ventrikulit t djatht:
PS) B
4801
Shenja Romberg manifestohet me sy t mbyllur dhe me sy t hapur n:
A)adiadokokinezi
B)strabizm divergjent
C)ataksi tabetike
D)ataksi labirintike
E)ataksi cerebelare
PS) E
4802
Ndr donatort e mposhtm, cili ka mundsin m t madhe pr t pasur t njjtt antigjen t
histokompatibilitetit me marrsin e transplantit?
A)babai
B)nna
C)vllai
D)asnjri
E)gjyshi
PS) C
4803
Koha e hemorragjis sht e zgjatur n rast:
A)trombocitopenie t rnd
B)hemofilie
C)trombocitopenie modeste (trombocitet > 100.000)
D)deficiti t rnd t protrombins
E)difekti t faktorve V dhe VIII
PS) A
4804
Cili prej ktyre faktorve ka funksion inhibues pr defekimin?
PS) D
4805
N dehidratimin hipertonik, prqendrimi i eritrociteve sht:
A)normal
B)i rritur
C)i reduktuar
D)shum i reduktuar
E)normal ose i reduktuar
PS) B
4806
Diateza hemorragjike nga alterimet vazale sht:
A)purpura hiperglobulinemike
B)purpura Schonlein-Henoch
C)koagulimi intravaskular i diseminuar
D)morbus von Willebrand
E)trombopatia uremike
PS) B
4807
N cor pulmonar akut vrehet zakonisht:
PS) D
4808
Cili hormon nuk sekretohet nga korteksi surrenalien?
A)mineralkortikoidet
B)estrogjenet
C)androgjenet
D)progesteroni
E)katekolaminat
PS) E
4810
N pankreatitin akut, simptoma m e shpesht sht:
A)dhembja
B)diarrea
C)poliuria
D)tenezma rektale
E)konstipacioni
PS) A
4811
N ciklin kardiak t EKG, periudha vulnerabl n t ciln mund t ndodh nj rrahje premature e
atill sa t shkaktoj takikardi apo fibrilacion ventrikular, sht:
A)segmenti P-Q
B)vala Q
C)segmenti ascendent i vals R
D)segmenti ascendent pran apeksit t valt T
E)segmenti T-P
PS) D
4812
Hiperfosfatemia, hiperkalcemia, hiperprotidemia dhe proteinuria shfaqen gjat:
A)cirrozs hepatike
B)limfogranuloms Hodgkin
C)mieloms multiple
D)leucemis mieloide kronike
E)leucemis limfatike akute
PS) C
4813
Hipogonadizmi primar i fituar sht:
PS) B
4814
Cila simptom nuk vrehet n intoksikimin nga taliumi, qoft medikamentoz apo helmim?
A)rnia e flokve
B)kolikat abdominale
C)mialgjit
D)artralgjit, veanrisht n gjymtyrt e poshtme
E)kufiri gingival ngjyr gri
PS) E
4815
Cila kondit sht e domosdoshme pr t pasur nj reaksion t tipit alergjik?
PS) E
4816
Splenomegalia modeste vrehet n:
PS) B
4817
N shumicn e rasteve, versamenti pleurik n insuficiencn kronike kongjestive paraqet nj prej
karakteristikave t mposhtme:
A)lokalizohet n t djatht
B)lokalizohet n t majt
C)lokalizohet nga t dy ant
D)ka karakter eksudativ
E)fillon me dhembje torakale akute
PS) A
4818
N hiperhidratimin izotonik, hematokriti sht:
PS) E
4819
Zmadhimi limfoglandular i lokalizuar (pra i kufizuar n nj stacion t vetm limfoglandular)
vrehet n:
A)sarkoidoz
B)toksoplasmoz
C)bruceloz
D)tularemi
E)poliartrit kronik primar
PS) B
4820
Streptokokt:
PS) B
4821
Stenoza e pilorit nga ulera gastrike karakterizohet nga kto simptoma me prjashtim t:
PS) A
4822
Testi i nxitjes s histamins kryhet n rast:
A)hipertiroidizmi
B)hipotiroidizmi
C)morbus Addison
D)hiperaldosteronizmi
E)feokromocitoma
PS) E
4823
Cili prej ktyre iftesh substancash ka veprim bronkodilatator?
PS) B
4824
Sindroma e konsumit t teprt t jamballs manifestohet me shenja:
A)pseudohipotiroidizmi
B)pseudohipertiroidizmi
C)pseudohiperaldosteronizmi
D)insuficience renale akute
E)edeme cerebrale
PS) C
4825
Nj person i shndetshm n kondita normale eleminon n 24 or nprmjet ekspirimit dhe
perspiratio insensibilis nj sasi uji mesatarisht:
A)1000 2000 ml
B)800 1000 ml
C)400 800 ml
D)200 400 ml
E)100 200 ml
PS) B
4826
Medikamenti i przgjedhur pr terapin e atakut akut t guts sht:
A)acidi izobutilfenilacetik
B)acidi acetilsalicilik
C)kolkicina
D)aminofenazoni
E)fenacetina
PS) C
4827
Natremia sht e redukturar n:
A)sindromn Cushing
B)hiperaldosteronizm
C)ulern duodenale
D)sindromn Schwartz-Bartter
E)glomerulonefritin akut difuz
PS) D
4828
Antigjent sarkolemik vrehen n 50% t rasteve me:
A)miasteni
B)artrit reumatoid
C)glomerulonefrit akut
D)smundjen Hashimoto
E)miksedem
PS) A
4829
N sindromn mediastinale anteriore nuk vrehet:
A)dhembja retrosternale
B)komprometimi trakeal
C)komprometimi i simpatikut
D)komprometimi i trungut brakiocefalik
E)pleuriti
PS) C
4830
Abscesi sht nj:
A)grumbullim serumi
B)grumbullim pusi
C)grumbullim gjaku
D)granulom inflamatore
E)tumor beninj
PS) B
4831
N sindromn e anss s verbr, steatorrea shkaktohet nga:
PS) C
4832
Fjala e rrokzuar dhe e ndrprer sht karakteristike pr:
A)paralizn progresive
B)smundjen Parkinson
C)miksedemn
D)akromegalin
E)sklerozn me pllaka
PS) E
4833
N polenoza, reaksioni imunitar sht i tipit:
A)I
B)II
C)III
D)IV
E)tjetr tip
PS) A
4834
Morbusi Werlhof sht:
PS) E
4835
Cila prej ktyre smundjeve ka periudh t shkurtr inkubimi, zakonisht 2-4 dit:
A)bruceloza
B)parotiti epidemik
C)tifo abdominale
D)meningiti meningokoksik
E)pertusis
PS) D
4836
Cili prej ktyre baktereve sht pak i ndjeshm ndaj penicilins?
A)streptokoku hemolitik
B)gonokoku
C)pneumokoku
D)meningokoku
E)pseudomonas aeruginosa
PS) E
4837
Cila sht forma m e thjesht e jets s organizuar?
A)bakteriofagu
B)bakteri
C)treponema
D)riketsia
E)protozoart
PS) A
4838
Aritmia e varur nga modaliteti i formimit t impulsit kardiak n atrium vrehet n:
PS) D
4839
Dega cirkumflekse e merr origjinn nga:
PS) C
4841
Rozetat E (eritrocitet e dashit) jan nj test pr receptort e:
A) limfocitet B
B) limfocitet T
C) makrofagt
D) t gjitha kto qeliza
E) asnj nga kto qeliza
PS) B
4842
N hiperhidratimin hipertonik, numri i eritrociteve pr mm kub sht:
A) gjithmon i reduktuar
B) shpesh i reduktuar
C) normal
D) shpesh i rritur
E) gjithmon i rritur
PS) A
4843
Nn ekzaminim mikroskopik t feeve, acidet yndyrore paraqesin struktura t prbra nga:
PS) B
4844
Arteriti me qeliza gjigande prek n mnyr veanrisht t shpesht arterien:
A) suklavia
B) karotide
C) vertebrale
D) temporale
E) oftalmike
PS) D
4845
Cili prej ktyre qetsuesve ushtron veprim antipsikotik?
A) klorpromazina
B) meprobramati
C) klordiazeposidi
D) mefenezina
E) t gjith t msiprmit
PS) A
4846
Zhurma sistolike e regurgitimit:
PS) E
4847
Ekstrasistola atriale nuk paraqet:
A) pauz ekstrasistolike
B) ritm normal n krahasim me ritmin e rrahjeve t mpasshme
C) ritm t alteruar n krahasim me ritmin e rrahjeve t mpasshme
D) morfologji t ndryshme t vals P
E) prani t kompleksit ventrikular
PS) B
4848
N koagulopatin nga konsumi si pasoj e aktivizimit prevalent t sistemit t koagulimit vrehet:
A) hiperfibrinogjemi
B) hipertrombocitemi
C) reduktim i kohs s protrombins
D) prani e produkteve t degradimit t fibrinogjenit
E) aktivitet fibrinolitik i reduktuar
PS) D
4849
Rnie n pesh e pashkaktuar nga hipoalimentimi vrehet n:
A) anoreksi nervore
B) anoreksi senile
C) sindromn Kwashiorkor
D) neoplazi gastrike me stenoz t pilorit
E) hipertiroidizm
PS) E
4850
Qelizat e glias jan:
A) qeliza nervore
B) qeliza t epitelit tubular renal
C) qeliza jonervore
D) qeliza t palcs s kockave
E) qeliza splenike
PS) C
4851
Mastocitoza nuk karakterizohet nga:
A) ekzantema makulopapulare
B) temperatura
C) algjit abdominale
D) t vjella, nauze, rnie n pesh
E) hipoheparinemia
PS) E
4852
Veprimi helper i limfociteve T ushtrohet mbi:
A) limfocitet B
B) qelizat epiteliale
C) qelizat endoteliale
D) eritrocitet
E) trombocitet
PS) A
4853
Defekt valvular kongjenital vrehet n:
A) sindromn Dressler
B) sindromn Ebstein
C) insuficiencn aortale aterosklerotike
D) steno-insuficiencn mitrale
E) sindromn Hamman-Rich
PS) B
4854
ARN-t (acidi ribonukleik transfer) prbhet mesatarisht nga:
A) 10 20 nukleotide
B) 20 40 nukleotide
C) 70 80 nukleotide
D) 100 200 nukleotide
E) 400 500 nukleotide
PS) C
4855
A perceptohen infratingujt nga njeriu?
A) jo
B) vetm nga femrat
C) po
D) deri n 12 Hertz
E) infratingujt nuk ekzistojn
PS) A
4856
Gjat morbusit Basedow, n aparatin kardiovaskular vrehet:
A) bradikardi
B) takikardi
C) versament perikardiak
D) zgjatje e sistols mekanike
E) zgjatje e kohs s qarkullimit
PS) B
4858
Shkaku m i shpesht i epistaksisit te t rriturit sht:
A) hipertensioni arterial
B) bronkopneuonia
C) otiti
D) stenoza mitrale
E) asnj nga t msiprmet
PS) A
4859
Glicemia sht shpesh e rritur n komn:
A) hepatike
B) hipoglicemike
C) apoplektike
D) uremike
E) nga intoksikimi ekzogjen
PS) A
4860
Blloku atrio-ventrikular i grads II i tipit MOBITZ I karakterizohet nga:
PS) B
4861
Selektiviteti i proteinuris sht mesatar n:
A) litiaz renale
B) prostatit akut
C) glomerulonefroz me lezione minimale
D) skleroz glomerulare fokale
E) glomerulonefroz membranoze-proliferative
PS) D
4862
Morbus Cooley sht nj:
A) leucemi
B) anemi megaloblastike
C) beta talasemi homozigote
D) beta talasemi heterozigote
E) makroglobulinemi
PS) C
4863
Cili prej ktyre acideve yndyrore sht i pasaturuar?
A) acidi palmitik
B) acidi oleik
C) acidi laurik
D) acidi miristik
E) acidi arakidik
PS) B
4864
Cila molekul gjendet normalisht n plazm n sasi 3-7 mg%?
A) alkooli metilik
B) azoti ureik
C) acidi urik
D) acidi askorbik
E) sulfonamidi
PS) C
4865
Vena hemiazigos inferior rrjedh n:
PS) B
4867
N ciln nga leukocitozat akute t mposhtme shpretka ka gjithmon vllim t rritur?
A) leucemi limfatike
B) leucemi mieloide akute
C) leucemi paramieloblastike
D) leucemi me qeliza me qime
E) leucemi promielocitare
PS) D
4868
Hidrartria sht:
PS) D
4869
Glomerulonefriti akut hemorragjik ndodh shpesh n:
A) pelioz reumatike
B) amiloidoz renale
C) tromboz t venave renale
D) nefropati diabetike
E) tumore renale
PS) A
4870
Cili pohim sht i gabuar?
PS) D
4872
Flateri sht aktivitet atrial ektopik krejtsisht i rregullt me frekuenc:
A) 75 rrahje/minut
B) 100 rrahje/minut
C) 125 rrahje/minut
D) 150 rrahje/minut
E) 300 rrahje/minut
PS) E
4873
Niveli m i lart i antitrupave antibrthamor vrehet n:
A) hepatopati alkoolike
B) ikter medikamentoz
C) cirroz biliare primare
D) hepatit kronik agresiv
E) ikter okluziv
PS) D
4874
Skotoma hemianopsike kontrolaterale homonime vrehet n:
A) lezionin kiazmatik
B) lezionin e nj nervi optik
C) lezionin e fibrave mediale t projektimeve optike
D) lezionin selektiv t apeksit t lobit oksipital
E) lezionin e projektimeve optike t lobit parietal
PS) D
4875
Glomerulonefriti proliferativ endokapila manifestohet klinikisht si:
PS) A
4876
Fosfataza acide sht e rritur n:
A) hiperparatiroidizm
B) morbus Gaucher
C) kolestaz intrahepatike
D) kolestaz ekstrahepatike
E) rakitizm
PS) B
4877
Standardi i art pr diagnostikimi e infeksionit kolerik kryhet duke krkuar bakterin n:
A) koprokultur
B) mielokultur
C) hemokultur
D) urinokultur
E) t gjitha t msiprmet
PS) A
4878
Poliuria mund t ndodh si rrjedhoj e:
A) djersitjes profuze
B) t vjellave
C) nefropatis polikistike
D) diarres persistente
E) transfuzionit t gjakut inkompatibl
PS) C
4879
N pozicion shtrir n kurriz, presioni arterial maksimal normal i arteries poplite sht m i lart
se sa presioni arterial normal i arterier humerale. Sa sht diferenca?
A) 5 10 mmHg
B) 10 15 mmHg
C) 15 20 mmHg
D) 20 40 mmHg
E) 40 80 mmHg
PS) D
4880
Alkaptonuria sht anomali kongjenitale e karakterizuar nga:
PS) B
4881
N diabetin insipid, humbja e H2O sht:
PS) C
4882
N fistulat biliare dhe pankreatike post-intervent me humbje t sasive t mdha t likideve
ndodh:
A) hiperbikarbonatemia
B) rritja e pCO2
C) reduktimi i hidrogjenioneve serike
D) hipokloremia
E) reduktimi i pH plazmatik
PS) E
4883
Viruset prbhen nga:
A) tre aminoacide
B) pes aminoacide
C) dhjet aminoacide
D) vetm ADN ose vetm ARN
E) ADN dhe ARN
PS) D
4884
Shenja Murphy sht e pranishme n:
A) kalkuloz t koledokut
B) kalkuloz ureteral
C) kolecistopati
D) hepatit akut
E) cirroz hepatike
PS) C
4885
Antitrupat antibrthamor (DNA) jan vn re n:
PS) A
4886
Purpura Schonlein-Henoch sht:
PS) B
4887
Oliguria me urin me densitet t lart ndodh n:
A) tubulonefroz kolemike
B) insuficienc renale kronike
C) diabet insipid
D) pielonefrit kronik
E) insuficienc kongjestive t qarkullimit
PS) E
4889
Tumoret malinje t ezofagut jan m shpesh:
A) adenokarcinoma
B) karcinoma me qeliza skuamoze
C) leiomiosarkoma
D) mezotelioma
E) fibrosarkoma
PS) B
4890
Kloruret n serum (Cl) normalisht jan t pranishme n nivel:
A) 80 85 m Eq/l
B) 98 106 m Eq/l
C) 120 150 m Eq/l
D) 170 200 m Eq/l
E) 210 250 m Eq/l
PS) B
4891
Hipertensioni arterial shfaq incidenc t lart n:
PS) E
4892
Amilnitriti duhet t jepet me kujdes t veant te personat me:
A) hepatopati kronike
B) hipertension arterial
C) glaukom
D) astm bronkiale
E) hipertonus t rrugve biliare
PS) C
4893
Smundja e zinxhirve t rnd, q karakterizohet nga proteinuria e mundshme e Bence-Jones,
vrehet n:
PS) D
4894
Cianoza sht tregues i:
PS) E
4895
Gumzhima venoze cervikale karakterizohet nga:
A) pavazhdueshmria e zhurms
B) reduktohet gjat inspirimit
C) theksohet pas manovrs Valsalva
D) zhduket pas komprimimit digital t vens jugulare interne
E) theksohet pas komprimimit t bulbeve okulare
PS) D
4897
Cili sht virusi prgjegjs pr rubeoln?
A) poxvirus
B) togavirus
C) koronavirus
D) pikornavirus
E) papovavirus
PS) B
4898
Stimulimi i vagusit nuk provokon:
A) bronkospazm
B) bllok atrio-ventrikular
C) t vjella
D) diarre
E) takikardi
PS) E
4899
Cilt agjent mund t stimulojn nj reaksion t tipit granulomatoz?
A) bakteret gram-pozitive
B) mikobakteret
C) bakteret gram-negative
D) toksinat
E) alergjenet
PS) B
4900
N acidoz tubulare renale vrehet:
A) hiperkalemi
B) hipokloremi
C) hipernatremi
D) pH urinar i rritur
E) pH hematik i rritur
PS) D
4901
Cila smundje nuk mund t paraqes manifestime t vitiligos?
A) hipertiroidizmi
B) morbus Addison
C) anemia pernicioze
D) area Celsi
E) diabeti i bronzt
PS) E
4902
Sasia e proteinave n qumshtin e lops sht:
A) 2,5 g%
B) 3,4 g%
C) 5,8 g%
D) 7,0 g%
E) 10,0 g%
PS) B
4903
Amenorrea mund t shkaktohet nga:
A) hiperplazia kistike e endometrit
B) sindroma Stein-Leventhal
C) korionepitelioma
D) hiperestrogjenizmi
E) fibromiomatoza uterine
PS) B
4904
Cili faktor i rritjes vepron kryesisht mbi qelizat endoteliale gjat angiogjenezs?
A) PDGF
B) TNF alfa
C) VEGF
D) angiopoietinat
E) insulina
PS) C
4905
Cila sht simptoma m karakteristike e sindroms Sjogren?
A) kserostomia
B) zmadhimi i gjndrave salivare
C) keratokonjuktiviti i that
D) fryrja artikular
E) temperatura
PS) C
4906
Cila sht shenj jo e drejtprdrejt e hipertiroidizmit?
A) hipokolesterolemia
B) hiperkolesterolemia
C) hiperlidipemia
D) hipersensibiliteti ndaj t ftohtit
E) hipotermia
PS) A
4907
Cor pulmonar kronik i karakterizuar m shum nga komprometimi i shtratit vaskular pulmonar
se sa nga komprometimi i shkmbimeve t gazrave n alveola vrehet n:
A) sindromn Pickwick
B) hipertensionin pulmonar primar
C) astm bronkiale
D) mukoviscidoz
E) deformitete strukturore t kafazit torakal
PS) B
4908
Gjat gravidancs normale mund t vrehet:
A) trombocitopeni
B) anemi nga mungesa e acidit folik
C) limfocitoz absolute
D) diseritropoiez
E) agranulocitoz
PS) B
4909
Morbus Cooley sht:
PS) E
4910
Tumori i glomusit nuk paraqet kt karakteristik:
PS) E
4911
Sindroma tipike e kolestazs hepatike sht:
A) hepatiti medikamentoz
B) hepatiti viral
C) obstruksioni intra-hepatik
D) hepatiti kronik agresiv
E) nekroza hepatik akut
PS) C
4912
N versamentin pleurik e theksuar, postura sht:
A) indiferente
B) laterale nga ana e shndosh
C) laterale nga ana e smur
D) prone
E) ortopneike
PS) C
4913
Hipoventilimi alveolar mund t vrehet n:
A) acidoz metabolike
B) sindrom Pickwick
C) hipoksi indore
D) anemi
E) helmim nga CO
PS) B
4914
Absorbimi i vitamins B12 sht elektiv n:
A) ileum
B) jejunum
C) traktin duodenal-jejunal
D) duoden
E) stomak
PS) A
4916
Cianoza hemoglobinike qendrore nuk shkaktohet nga:
4918
Gjuha si mjedr sht karakteristik e:
A) tifos
B) disvitaminozs
C) infeksioneve abdominale akute
D) skarlatins
E) kandidozs
PS) D
4919
Hematemeza sht pasoj e:
A) hemorragjis pulmonare
B) hemorragjis ezofago-gastrike
C) okluzionit intestinal
D) perforimit t ulers duodenale
E) bronkektazis
PS) B
4921
Faza e par e gjumit karakterizohet nga:
PS) B
4922
Gjat kreatorres, n fee vrehen:
A) lipide t teprta
B) lipide t patretura
C) fibra mishi t patretura
D) t gjitha t msiprmet
E) asnj nga t msiprmet
PS) C
4923
Hemoglobinuria paroksistike nga i ftohti shkaktohet nga antitrupa:
A) Ig A
B) Ig G
C) Ig M
D) Ig E
E) izoantitrupa
PS) B
4924
N glomerulonefritin sekondar dmtohen vetm:
PS) B
4925
Litiaza nga cistina vrehet gjat:
A) oksaluris
B) uricemis
C) cistinuris kongjenitale
D) fosfaturis
E) t gjitha t msiprmet
PS) C
4926
Cila nga kto t dhna sht patognomonike pr tamponadn kardiake?
A) pulsi paradoksal
B) alternimi elektrik simultan
C) hipertensioni venoz
D) pulsi venoz shum i gjer
E) rritja e presionit venoz jugular gjat inspirimit
PS) A
4927
Gjat hernies ezofageale t ndrlikuar nga ezofagiti, vrehen shum shpesh projektime t
dhembjes:
PS) B
4928
Njsia funksionale e ADN q kontrollon strukturn e nj zinxhiri t vetm polipeptidik sht:
A) cistroni
B) centromeri
C) antikodoni
D) kodoni
E) centrioli
PS) A
4929
Serodiagnoza Widal sht pozitive n rast rezultati >1:100 n rastet me:
A) riketsioz
B) sifiliz
C) bruceloz
D) tifo ileale
E) ekinokokoz
PS) D
4930
Neoplazit beninje m t shpeshta t stomakut jan:
A) adenomat
B) neurinomat
C) leiomiomat
D) lipomat
E) fibromat
PS) C
4931
N ciln aritmi nuk sht e nevojshme t prdoret digitali?
A) fibrilacion atrial
B) flater atrial
C) takikardi sinusale
D) takikardi atriale multifokale
E) takikardi parosistike supraventrikulare nga rihyrja n nyjev atrio-ventrikulare
PS) C
4932
Antitrupat anti-brthamor, anticitoplazmatik, anti-muskulatur t lmuar jan vn re gjat:
PS) C
4933
Hemofilia A shkaktohet nga mungesa e:
A) fibrinogjenit
B) protrombins
C) PTA
D) FSF
E) AHG
PS) E
4934
Cili medikament duhet t evitohet gjat insuficiencs renale kronile nga pielonefriti kronik?
A) eritromicina
B) nitrofurantoina
C) rifampicina
D) fosfomicina
E) kloramfenikoli
PS) B
4935
Cila sht neoplazi e tipit retikular (retikuloz neoplazike)?
PS) D
4937
Prqindja e saturimit t O2 n gjakut arterial n lartsin e nivelit t detit normalisht sht:
A) 85%
B) 90%
C) 92%
D) 97%
E) 100%
PS) D
4939
Vlerat m t larta t transaminazemis vrehen n:
A) sindromn Dubin-Johnson
B) fazat fillestare t hepatitit akut
C) hepatitin kronik agresiv
D) cirrozn hepatike
E) abscesin hepatik
PS) B
4940
Morbus Hodgkin ka prognoz m t keqe te pacientt me:
PS) A
4941
Reninemia sht e reduktuar n:
A) hiperaldosteronizm primar
B) sindrom Bartter
C) hipertension malinj
D) diabet insipid
E) pielonefrit me humbje Na dhe K
PS) A
4942
Cili nuk sht infeksion nga coxsakie?
A) morbus Bornholm
B) aspergiloza
C) gripi veror
D) erpangina
E) smundja dor-kmb-goj
PS) B
4943
Shkaqet m t shpeshta t anemis sideropenike jan:
A) humbjet hematike
B) sideroza
C) diseritropoieza
D) atransferrinemia
E) mungesat dietike
PS) A
4945
Aneurizma ventrikulare e majt shkaktohet zakonisht nga:
A) shankri kardiak
B) miokarditet fokal
C) infarkti i miokardit
D) hipertensioni malinj
E) rhabdomiosarkoma
PS) C
4947
Cili nga kta diuretik, i cili shkakton edhe acidoz metabolike, ka prdorim n trajtimin e grand
dhe petit mal?
A) manitoli
B) bazat purinike
C) meraluridi
D) acetazolamidi
E) teobromina
PS) D
4948
Mieloma multiple nuk karakterizohet nga:
A) dhembjet kockore
B) anemia
C) ulerimet e kavitetit oral
D) ndrlikimet infektive
E) insuficienca renale
PS) C
4949
Imazhi renal shfaqet me vllim t rritur n radiografi ose ekografi gjat:
A) pielonefritit kronik
B) sindroms nefrozike
C) aterosklerozs s arteries renale
D) glomerulonefritit kronik
E) hiperplazis fibromuskulore t arteries renale
PS) B
4950
Vllimi rezidual pulmonar (ajri q mbetet n mushkri pas ekspirimit t detyruar) sht i rritur
gjat:
A) fibrotoraksit
B) pneumotoraksit hipertensiv
C) enfizems pulmonare
D) pleuritit eksudativ
E) hidrotoraksit
PS) C
4951
Ndaj cils smundje jan m t ekspozuar t toksodipendentt nga heroina?
A) silifiz
B) dermatite alergjike
C) encefalopati
D) virus t hepatitit B
E) mononukleoz infektive
PS) D
4952
Postura karakteristike fetale vrehet n:
PS) B
4953
Vendosja e ajrit n form drapri ndrmjet heparit dhe diafragms vrehet gjat ekzaminimit
klinik dhe radiologjik t:
PS) B
4955
Cili bakter sht pothuajse gjithmon shkaktari i nj endokarditi t ngadalt?
PS) C
4956
Tetania normokalcemike vrehet n:
A) pankreatit akut
B) spazmofili
C) acidoz tubulare
D) avitaminoz D
E) hipoparatiroidizm primar
PS) B
4958
Gjat fillimit t leucemis limfatike kronike nuk sht e shpesht:
A) limfocitoza medulare
B) limfocitoza absolute n gjakun periferik
C) adenomegalia
D) splenomegalia
E) trombocitopenia e rnd
PS) E
4959
N embolin dhe infarktin pulmonare nuk vrehet:
A) hiperkapnia
B) takipnea
C) kolla
D) hemoptizia
E) hiperbilirubinemia
PS) A
4960
Shenja venoze Kussmaul karakterizohet nga:
PS) C
4961
Zmadhimi i ventrikulit t majt ndodh gjat:
A) koarktacionit t aorts
B) morbus Ebstein
C) stenozs valvulare pulmonare
D) stenozs mitrale
E) pneumopatis kronike obstruktive
PS) A
4962
Melanoza jomelanocitare (pra q nuk shkaktohet nga rritja e numrit t melanociteve) vrehet n:
A) hemokromatoz
B) neurofibromatoz
C) melanom
D) sindrom Albright
E) sindrom neurokutane kongjenitale
PS) A
4963
Insuficienca e pankreasit endokrin shfaq ndonjher karakter permanent gjat formave tardive t:
A) pankreatitit akut
B) pseudokistit pankreatik
C) pankreatitit kronik
D) gastroduodenitit
E) ulers duodenale t vjetr
PS) C
4964
Niveli normale i bazave totale n serum sht:
A) 20 50 m Eq/l
B) 70 80 m Eq/l
C) 80 100 m Eq/l
D) 145 155 m Eq/l
E) 200 250 m Eq/l
PS) D
4965
Transplanti ndrmjet individve t t njjts specie por gjenetikisht t ndryshm quhet:
A) izolog
B) heterolog
C) singjenik
D) allogjenik
E) ksenogjenik
PS) D
4966
Embolia adipoze sht m e shpesht pas:
A) frakturave t sternumit
B) frakturave t brinjve
C) hematomave t kofshs
D) frakturave t kockave t gjata
E) frakturave t teks kraniale
PS) D
4967
Struma sht prgjithsisht e dhembshme gjat:
A) strums eutiroidiene
B) strums s thjesht post-natale
C) strums Hashimoto
D) strums me qeliza gjigande De Quervain
E) strums nga medikamentet tireostatike
PS) D
4968
Rritja e rezistencave vaskulare pulmonare nga alterimi primar vaskular lokal ndodh n:
A) sarkoidoz
B) pneumokonioz
C) sindrom Pickwick
D) hipertension pulmonar idiopatik
E) kifoskolioz
PS) D
4970
Shenja Hill (presioni arterial n gjymtyrt e poshtme shum m i lart se sa presioni arterial n
gjymtyrt e siprme) vrehet n:
A) insuficienc t aorts
B) koarktacion t aorts
C) stenoz mitrale
D) insuficienc mitrale
E) stenoz t arteries pulmonare
PS) A
4971
Karakteristik pr sindromn Cushing sht:
A) melanodermia
B) osteoporoza difuze
C) hipotensioni
D) eozinofilia
E) ekskretimi urinar i reduktuar i 17-hidroksikortikoideve
PS) B
4972
Ulera peptike duodenale vrehet shpesh gjat:
A) miksedems
B) hiperparatiroidizmit
C) anemis pernicioze Biermer
D) morbus Addison
E) t gjitha t msiprmet
PS) B
4973
N pielonefritin akut gjat periudhs prenatale t gravidancs, cili medikament duhet t evitohet
pasi mund t shkaktoj ikter nuklear?
A) ampicilina
B) kolimicina
C) cefalosporina
D) eritromicina
E) sulfamidet
PS) E
4974
Piuria vrehet pothuajse gjithmon gjat:
A) nefritit intersticial
B) pielonefritit
C) glomerulonefritit kronik
D) tubulonefrozs
E) nefrosklerozs malinje
PS) B
4975
Te femrat gjat trimestrit t tret t shtatznis nuk vrehet:
A) rritja n pesh
B) edemat
C) oliguria
D) proteinuria
E) hipotensioni arterial
PS) E
4976
Zgjerimi i hijes mediastinale mund t demonstrohet radiologjikisht n t gjitha patologjit e
mposhtme. N ciln prej tyre ajo mund t regredoj n mnyr spontane?
PS) A
4977
N ciln nga kto hiperbilirubinemi hereditare vrehet prania e trombeve biliare t pakta gjat
ekzaminimit anatompatologjik?
PS) C
4978
Simptom konstance e kolonit t irritueshm sht:
A) dhembja abdominale
B) diarrea
C) cefalea
D) konstipacioni
E) lemza
PS) A
4979
Normalisht hemoliza fillon t manifestohet pasi eritrocitet fiksohen me nj solucion kripor me
prqendrim t NaCl:
A) 0,9%
B) 0,8%
C) 0,4%
D) 0,2%
E) 0,1%
PS) C
4980
Cila nga kto substance mund t tamponoj hemorragjin e shkaktuar nga heparina?
A) manitoli
B) acetazolamidi
C) citrati i natriumit
D) sulfati i protamins
E) tromeksani
PS) D
4981
Sindroma Albright (acidoza tubulare renale) karakterizohet nga:
PS) C
4982
Normalisht, n formuln leukocitare, granulocitet bazofile jan:
A) 10 12 %
B) 7 10 %
C) 57%
D) 2 5%
E) 0,5 1 %
PS) E
4983
Anizopoikilocitoza e eritrociteve do t thot:
A) prani e mikrociteve
B) ndryshueshmri e forms s eritrociteve
C) makrocitoz
D) variacion i vllimit t eritrociteve
E) variacion i forms dhe i vllimit t eritrociteve
PS) E
4984
Poliglobulia mund t vrehet gjat:
A) hipernefroms
B) sindroms Zieve
C) uremis kronike
D) morbus Crohn
E) morbus Simmonds
PS) A
4985
Sindroma Sjogren shoqrohet shpesh me:
A) artrit infektiv
B) artrit reumatoid
C) artroz
D) reumatizm artikular akut
E) pneumokonioz
PS) B
4986
Klinikisht, vetm prania e hipokalcemis mund t shkaktoj rregullime t koagulimit?
A) kurr
B) pothuajse kurr
C) rrall
D) shpesh
E) gjithmon
PS) A
4987
Riabsorbimi tubular i fosforit sht normalisht i barabart me nj prqindje t ngarkess s
administruar t fosforit. Kjo prqindje sht:
A) 20-40%
B) 40-50%
C) 50-60%
D) 60-80%
E) 80-95%
PS) E
4988
Sindroma Morgagni-Adam-Stokes nuk mund t provokohet nga:
PS) D
4989
Cili nga kta glukozidik sht specifik pr digitalis lanata?
A) digoksina
B) digitoksina
C) gitoksina
D) glukogitaloksina
E) asnj nga t msiprmet
PS) A
4990
Kuadri hemodinamik i hipertiroidizmit nuk karakterizohet nga:
PS) D
4992
Medula megaloblastike sht karakteristike pr anemit:
4993
Reduktimi i aktivitetit hemolitik komplementar total (inkomplementemia), q vrehet gjat
glomerulonefritit kronik membranoz-proliferative, karakterizhet nga:
PS) D
4994
Derivacioni i par (I) ekografik arrihet duke prdorur potencialet e matura nprmjet:
A) nj elektrode
B) dy elektrodave
C) tre elektrodave
D) dy ifte elektrodash
E) pes elektrodave
PS) B
4995
Reaksioni i Kveim sht pozitiv gjatL
A) tuberkulozit
B) sifilizit
C) sarkoidozs
D) brucelozs
E) silikozs
PS) C
4996
Anemia hemolitike me steatoz hepatike (sindroma Zieve) vrehet n:
A) uremi kronike
B) incidentet e transfuzionit
C) mononukleoz infektive
D) alkoolizm i rnd
E) hipertension arterial
PS) D
4997
Te fmijt, splenektomia ndrlikohet shpesh me:
A) versament pleurik
B) emboli
C) sepsis
D) trombocitopati
E) cirroz hepatike
PS) C
4998
Guanetidina shkakton:
PS) A
4999
Gjat panarteritit nodoz (periarteriti nodoz), cili nga rezultatet laboratorike t mposhtme sht i
pranishm vetm n 20% t rasteve dhe si rrjedhoj ka vler diagnostike shum t ult?
A) rritja e eritrosedimentimit
B) hipergamaglobulinemia
C) leukocitoza me eozinofili
D) hematuria, cilindruria
E) faktori reumatoid pozitiv
PS) E
5000
Gjat koms uremike zakonisht sht e pranishme kjo simptom:
A) glukozuria
B) pigmentet biliare n urin
C) t vjellat
D) midriaza
E) reflekset tendinoze t theksuara
PS) C
5002
Cilin nga kto hormone kortikosurrenaliene prodhohet n shtresn fashikulare?
A) aldosteroni
B) kortizoni
C) deoksikortikosteroni
D) adrenosteroni
E) 11-hidroksiandrostenedioni
PS) B
5003
Prmbajtja proteinike mesatare e mishit t lops sht:
A) 5%
B) 10 %
C) 15 %
D) 20 %
E) 40 %
PS) D
5004
Gjat hepatopative n prgjithsi, alterimi kryesor qe u ndodh eritrociteve sht:
A) mikrocitoza
B) makrocitoza
C) sferocitoza
D) stomatocitoza
E) drepanocitoza
PS) B
5005
Cila nga kto vena rrjedh n venn kava inferior?
PS) C
5006
Leucemia limfatike akute e fmijve sht nj smundje:
A) gjithmon fatale
B) e kurueshme por asnjher e shrueshme
C) q bhet kronike
D) e shrueshme n 5% t rasteve
E) e shrueshme n 50% t rasteve
PS) E
5007
Gjat glomerulonefritit akut post-streptokoksik, n urin nuk vrehen:
A) eritrocite
B) leukocite
C) proteina plazmatike t teprta
D) qeliza tubulare
E) flor bakteriale polimorfe
PS) E
5008
Cila sht alkaloid ksantinik?
A) acetilkolina
B) kolina
C) muskarina
D) pentetrazoli
E) kafeina
PS) E
5009
Glukoz 6-fosfat-dehidrogjenaza sht e rritur n:
A) ikter obstruktiv
B) infarkt t miokardit
C) hepatit viral
D) cirroz hepatike
E) kolecistit
PS) B
5010
Retensioni urinar akut sht shpesh pasoj e:
A) shokut
B) insuficienc renale
C) adenoms s prostats
D) neoplazis renale
E) t t gjitha patologjive t msiprme
PS) C
5011
Gjat arrestit kardiak:
PS) B
5012
Morbus Brill-Symmers sht nj:
A) sarkom retikulare
B) limfoblastom gjigandoqelizore
C) retikulosarkom
D) limfosarkom
E) limfogranulom
PS) B
5013
Pulsi radial i shpejt vrehet n:
A) tireotoksikoz
B) hipovolemi
C) infarkt akut t miokardit
D) shok
E) perikardit konstriktiv kronik
PS) A
5014
N rastet kur sindroma Ebstein ndrlikohet nga nj komunikimi interatrial ndodh:
A) hiperfluksi pulmonar
B) ektazia e aorts
C) sheshimi i vals P n EKG
D) kalimi i gjakut nga atrium i majt n at t djatht
E) cianoza
PS) E
5015
N flebogram, vala a pozitive shpreh:
A) sistoln atriale
B) kontraksionin e ventrikulit t djatht
C) fazn e kolapsit venoz
D) fazn e rimbushjes s atriumit t djatht
E) fazn e zbrazjes s djatht
PS) A
5016
Sideremia sht:
A) hekuri indor
B) hekuri i lidhur me transferrinn n serum
C) hekuri hemoglobinik
D) hekuri ferritinik serik
E) hekuri hemosiderinik serik
PS) B
5017
Normalisht, sasia e proteinave n urinn e 24 orve sht maksimumi:
A) 150 mg
B) 200 mg
C) 250 mg
D) 300 mg
E) 500 mg
PS) A
5018
Struma tiroidiene e thjesht post-natale shkaktohet nga:
PS) B
5019
Ig M:
PS) B
5020
N ciln artropati vrehen uretriti, konjuktiviti dhe alterimet kutane?
A) artroz
B) artrit reumatoid
C) sindrom Reiter
D) gut
E) spondilit reumatoid
PS) C
5021
Cianoza nga insuficienca ventilatore restriktive vrehet n:
A) bronkit kronik
B) astm bronkiale
C) enfizem pulmonare
D) kifoskolioz
E) policitemi vera
PS) D
5022
Teratoma sht mas mediastinale q lokalizohet kryesisht n:
A) mediastinin anterior
B) mediastinin posterior
C) zonn paravertebrale
D) zonn paraezofageale
E) zonn retrokardiake
PS) A
5023
Cili hormon ka struktur proteinike?
A) ACTH
B) kortizoni
C) aldosteroni
D) testosteroni
E) progesteroni
PS) A
5024
Cilt faktor prodhohen gjat shprthimit respirator (burst respirator)
PS) A
5025
Zhurma diastolike vrehet gjat:
A) insuficiencs trikuspidale
B) stenozs mitrale
C) stenozs pulmonare
D) tetrads Fallot
E) insuficiencs mitrale
PS) B
5026
Niveli normal i kalcemis serike sht:
PS) D
5027
Cila nga kto substanca antikoagulante sht acid mukoitinpolisulfurik?
A) heparina
B) (tromeksani) bishidroksikumarina
C) fenidioni
D) acidi aminokaproik
E) menadioni
PS) A
5029
N pozicioni horizontal, presioni normal i likuorit sht:
A) 5-15 mm H2O
B) 20-40 mm H2O
C) 40-50 mm H2O
D) 70-200 mm H2O
E) 250-500 mm H2O
PS) D
5030
Dhembja n regjionin gluteal, q rrezatohet n kofsh dhe n kmb n zonn laterale dhe
posteriore, vrehet gjat sindrom s radikulopatis:
A) L5
B) L5, S1
C) L1
D) T12, L1
E) T11, T12, L1
PS) B
5032
Gjinekomastia patologjike te meshkujt nuk vrehet gjat:
A) diabetit mellitus
B) neoplazive testikulare
C) karcinoms bronkogjene
D) hipertiroidizmit
E) sindroms Paget von Schroetter
PS) E
5033
Embolia pulmonare nga embolat dhjamor mund t shkaktohet nga:
A) tromboflebitet
B) flebotrombozat
C) frakturat kockore
D) distakimi i materialit septik nga vatrat supurative
E) ruptura e shpretks
PS) C
5034
Duktusi i Botallo-s patent shkakton:
A) hipertension arterial
B) cianoz
C) hiperfluks pulmonar
D) manifestimet ishemike cerebrale
E) hipotension arterial
PS) C
5035
Gjat stenozs aortale subvalvulare hipertrofike idiopatike, ndryshe nga ajo valvulare, mungon
gjithmon simptoma e:
A) krizave lipotimike
B) pulsi t vogl dhe t vonuar
C) hipotensionit arterial
D) ineficiencs s manovrs Valsalva mbi intensitetin e zhurms
E) reduktimi i vllimit t imt kardiak
PS) D
5036
Osteoporoza difuze e koks s humerusit, t pulsit dhe t gishtrinjve, vrehet n:
A) akrocianoz
B) sindromn shpatull-dor
C) sindromn Raynaud
D) smundjen Raynaud
E) fenomenin Raynaud
PS) B
5037
Neurinoma mediastinale prgjithsisht ndodh n zonn:
A) mediastinale anteriore superior
B) mediastinale anteriore inferior
C) paradiafragmatike anteriore
D) hilare
E) paravertebrale
PS) E
5038
Cili antibiotik mund t jepet n doza jo t reduktuara gjat insuficiencs renale kronike (IRK):
A) rifampicina
B) vankomicina
C) ampicilina
D) amoksicilina
E) tetraciklina
PS) A
5039
Timoma shoqrohet shpesh me:
A) bruceloz
B) neoplazi uterine
C) miasteni
D) divertikuloz t perikardit
E) kiste bronkiale
PS) C
5040
Shkaqet m t shpeshta t trombocitopenis akute jan:
A) glomerulonefritet
B) smundjet ekzantematike
C) tuberkulozi dhe sifilizi
D) parazitozat
E) pankreatitet akute
PS) B
5041
Pr t dokumentuar variet ezofageale duhet t kryhet:
A) splenoportografia
B) ekzaminimi radiologjik i tranzitit ezofago-gastrik
C) arteriografia e tripodit
D) ezofagogastroskopia
E) eko doppler
PS) D
5042
Edema e shkaktuar kryesisht nga reduktimi i presionit onkotik, vrehet gjat:
A) stazs venoze
B) insuficiencs kardiocirkulatore
C) miksedems
D) edems Quincke
E) sindroms nefrozike
PS) E
5043
Hipostenuria sht:
PS) D
5044
Lobi anterior i hipofizs nuk prodhon:
A) prolaktin
B) vazopresin
C) hormon kortikotrop
D) hormon tireotrop
E) gonadotropin folikulstimuluese
PS) B
5045
Reaginat, antitrupa alergjik, jan:
A) Ig A
B) Ig D
C) Ig E
D) Ig G
E) Ig M
PS) C
5047
Diagnoza e skarlatins vrtetohet nga:
PS) E
5048
Dhembja akute, e papritur, si thik, n epigastr sht karakteristike pr:
PS) A
5049
Reduktimi i hedhjes sistolike si pasoj e reduktimit t energjis kontraktile t miokardit vrehet
n:
A) ustionime t gjer
B) perikardit
C) diarre
D) miokardit
E) dehidratim
PS) D
5050
Morbus Pott shkaktohet nga:
A) sifilizi
B) tuberkulozi
C) traumat
D) toksoplasmoza
E) lepra
PS) B
5051
Gjeni sht:
PS) B
5052
Karcinomat m t shpeshta t aparatit urinar mashkullor jan karcinomat e:
A) veshks
B) bacinit
C) fshikzs urinare
D) ureterit proksimal
E) asnj nga t msiprmet
PS) C
5053
Cilat molekula kan prqindjen m t larta t proteinave?
A) kilomikronet
B) lipoproteinat me dendsi shum t ult
C) lipoproteinat me dendsi t ult
D) lipoprateinat me dendsi t mesme
E) lipoproteinat me dendsi t lart
PS) E
5054
Presioni venoz qendror reduktohet gjat:
A) perikarditit eksudativ
B) shokut hipovolemik
C) insuficiencs kronike kongjestive
D) rritjes s presionit intratorakal
E) asnj nga t msiprmet
PS) B
5055
N 20% t rasteve me periartrit nodoz ndodh:
A) endokarditi
B) leukocitoza eozinofile
C) leukopenia limfopenike
D) fenomeni LE pozitiv
E) poliseroziti
PS) B
5056
Cili nga kta purgant sht nj purg mekanike?
A) kaskara-sagrada
B) agar-agar
C) gjethet e sens
D) fenolftaleina
E) kivi
PS) B
5057
Poliglobulia vrehet n:
PS) B
5058
Mesatarja aritmetike sht:
A) mesatare gjeometrike
B) mesatare harmonike
C) mesatare pozicioni
D) mesatare analitike
E) e ashtuquajtura mediane
PS) D
5059
Dhembja diafragmatike shoqrohet shpesh me:
A) lemz
B) lumbalgji
C) cefale
D) dizuri
E) meteorizm
PS) A
5060
N fazat fillestare t artritit reumatoid, ekzaminimi radiologjik i artikulacioneve t vogla
karakterizohet nga:
A) hiperostoza
B) kistet kockore
C) osteoporoza
D) t gjitha kto alterime
E) asnj nga kto alterime
PS) C
5061
Smundja Ormond sht nj fibroz retriperitoneale shpeshher:
A) idiopatike
B) e shkaktuar nga limfosarkoma
C) e shkaktuar nga spondiliti tuberkular
D) koliti uleroz
E) prostatiti kronik
PS) A
5062
Metameri kutan korrespondet pr qafn dhe pjesn inferiore t mjekrs sht:
A) C1
B) C2
C) C3
D) C4
E) C5
PS) B
5063
Prve se n glomerulonefritin nga krioglobunile, krioglobulinat plazmatike jan shum t rritura
edhe gjat:
PS) C
5064
N sindromn Weber vrehen t gjitha kto simptoma me prjashtim t:
PS) E
5065
ARN-m (acidi ribonukleik mesazher) ka struktur:
A) si katrfil
B) spirale t dyfisht
C) me filament unik
D) me filament t trefisht helikoidal
E) t panjohur
PS) C
5066
Vena safena major rrjedh n venn:
A) poplitea
B) iliake eksterne
C) renale
D) femurale
E) kava inferior
PS) D
5067
Poliglobulia q vrehet gjat disa smundjeve renale (karcinoma renale, kistet renale,
hidronefroza, etj.) shkaktohet nga:
PS) C
5068
Cianoza nga insuficienca ventilatore obstruktive vrehet gjat:
A) kifoskoliozs
B) obezitetit
C) bronkitit kronik
D) policitemis vera
E) anomalive kardiovaskulare kongjenitale me shunt djathtas-majtas
PS) C
5070
Lizozomet ndodhen n:
A) brthamz
B) brtham
C) citoplazm
D) aparatin e Golgi-t
E) mitokondri
PS) C
5071
Gjat cirrozs hepatike t pandrlikuar nga variet ezofageale, shkaku m i shpesht i vdekjes
sht:
A) koma hepatike
B) kancer-cirroza
C) sindroma hepatorenale
D) hemorragjit digjestive
E) insuficienca renale akute
PS) A
5072
Prgjithsisht hematokriti nuk sht i rritur gjat:
A) kolapsit vaskular
B) shokut
C) poliglobulis
D) dehidratimit akut
E) anemis uremike me anuri
PS) E
5073
Hematemeza nuk mund t vrehet n:
A) ezofagite
B) hernie hiatale
C) sindrom Mallory-Weiss
D) uler gastrike
E) morbus Crohn
PS) E
5074
Izoproterenoli sht nj:
A) beta-adrenergjik
B) alfa-adrenergjik
C) kolinergjik
D) konstriktor i muskulaturs s lmuar bronkiale
E) ndihms i degranulimit mastocitar
PS) A
5075
Normalisht, n likuor ka:
A) 1-2 limfocite/mm3
B) 2-3 limfocite/mm3
C) 0-5 limfocite/mm3
D) 10-15 limfocite/mm3
E) 20-2 limfocite/mm3
PS) C
5076
Serotonina derivon nga:
A) tirozina
B) triptofani
C) fenilalanina
D) adrenalina
E) noradrenalina
PS) B
5077
Uji n kompartimentin jashtqelizor t organizmit prbn normalisht:
PS) D
5078
Azoti ureik n gjakun e plot normalisht ndodhet n nivel:
A) 10-20 mg%
B) 25-35 mg%
C) 40-55 mg%
D) 65-80 mg%
E) 80-100 mg%
PS) A
5079
Hipokolesterolemia vrehet gjat:
A) kolelitiazs
B) diabetit mellitus
C) smundjes celiake
D) morbusit Niemann-Pick
E) hipotiroidizmit
PS) C
5080
Gjat pielonefritit kronik vrehen shum shpesh:
PS) E
5081
Gjat sarkoidozs n gjak vrehet:
A) pO2 normal
B) pO2 i reduktuar
C) pO2 i rritur
D) pCO2 shum i reduktuar
E) pH shum i reduktuar
PS) B
5082
Prodhimi i enzimave pankreatike stimulohet nga:
A) sekretina
B) pepsina
C) tripsina
D) insulina
E) polipeptidi pankreatik
PS) A
5083
Zbrazja e shpejt gastrike, hiperglicemia pasuese dhe hipoglicemia reaktive e mpasshme
karakterizojn:
A) ulern gastrike
B) ulern duodenale
C) kolecistitin kronik
D) pankreatitin kronik
E) sindromn dumping tardive
PS) E
5084
Maleati i ergonovins:
PS) A
5085
Nodujt Heberden shfaqen n:
PS) D
5086
Gjat hiperhidratimit hipotonik, natremia sht:
A) e reduktuar
B) normale
C) e rritur
D) shum e rritur
E) e rritur n prpjestim t drejt me rritjen e klorems
PS) A
5087
Sindroma e sekuestrimit mezenterik shfaqet me:
PS) C
5088
Tumefaksioni limfoglandular q mund t prek disa stacione limfatike vrehet gjat:
A) tuberkulozit
B) limfogranuloms veneriane
C) sifilizit primar (sifiloms)
D) tularemis
E) smundjes s grvishtjes nga macja
PS) D
5089
Riniti alergjik mund t shkaktoj:
A) epistaksis
B) tumor
C) tonsilit
D) polipoz nazale
E) humbje dgjimi
PS) D
5090
Tremori n gjendje qetsie, hipokinezia dhe rigiditeti muskulor vrehen zakonisht gjat:
A) morbusit Parkinson
B) morbusit Sturge-Weber
C) sklerozs laterale amiotrofike
D) siringomielis
E) meningitit tuberkular
PS) A
5091
Faciesi leonin mund t shfaqet shpesh gjat:
A) miksedems
B) hipertiroidizmit
C) sindroms Cushing
D) leucemis limfatike
E) lupusit eritematoz
PS) D
5092
Niveli plazmatik i fosfolipideve sht normalisht:
A) 30-40 mg%
B) 50-70 mg%
C) 70-100 mg%
D) 120-130 mg%
E) 150-250 mg%
PS) E
5093
Gjat artrozs nuk vrehet:
PS) E
5094
Cila nga kto struktura mungon n bronket m t vogla?
A) epiteli
B) fasciet muskulore
C) membrana bazale
D) unaza kartilaginoze
E) submukoza
PS) D
5095
Fosfataza alkaline e leukociteve sht e reduktuar n nj prqindje t lart rastesh me:
A) retikulocitoz neoplazike
B) osteomieloskleroz
C) leucemi megakariocitare
D) leucemi mieloide kronike
E) policitemi vera
PS) D
5096
Pr diagnostikimin e abdomenit akut, cila nga shenjat e mposhtme ka rndsi madhore?
PS) C
5097
Dhembja n zonn suprapubike vrehet gjat smundjeve t:
A) zorrs s holl
B) kolonit ascendent
C) kolonit transvers
D) kolonit descendent
E) rektumit, sigms
PS) E
5098
Postura ortopneike vrehet gjat:
PS) C
5099
Grumbullimi i likidit transudativ n kavitetin pleurik vrehet gjat:
A) fibrotoraksit
B) empiems pleurale
C) pleuritit serofibrinoz
D) hidrotoraksit
E) hemotoraksit
PS) D
5100
Vala T me maj, e theksuar, vrehet shpesh gjat nj prej rregullimeve elektrolitike t
mposhtme:
A) hipokalemi e moderuar
B) hiperkalemi e moderuar
C) hipermagnezemi e theksuar
D) hiponatremi e moderuar
E) hipernatremi e moderuar
PS) B
5101
Vlerat m t larta n absolut t eritrosedimentimit vrehen gjat:
A) pneumonis krupoze
B) mieloms multiple
C) kolecistitit kronik
D) granuloms dentare
E) tonsilitit kronik
PS) B
5102
Versamenti pleural si kmish vrehet gjat:
A) pleuritit mediastinal
B) elasticitetit pulmonar t modifikuar
C) insuficiencs kardiovaskulare
D) pleuritit diafragmal
E) pleuritit interlobar
PS) B
5103
Gjat ekspozimit t t dhnave kualitative, pra q nuk shprehen dot nprmjet numrave,
shprndarja e frekuencave duhet br sipas:
A) shprndarjes binominale
B) shprndarjes Poisson
C) shprndarjes Gaussiane
D) aplikimit t t gjitha kritereve t msiprme
E) nj metologjie t ndryshme nga t msiprmet
PS) A
5104
N eritrocitin matur vrehen:
A) brthama
B) kompleksi i Golgi-t
C) centriolat
D) mitokondrit
E) asnj nga kto organela
PS) E
5105
Cila nuk sht karakteristik e IgE?
A) jan termolabl
B) jan t pranishme n sekrecione
C) nuk e kaprcejn dot filtrin placentar
D) fiksojn komplementin
E) jan aktive edhe n sasi minimale
PS) D
5106
Ekzantema vezikulare vrehet gjithmon gjat:
A) herpesit simplex
B) megaloeritems
C) tifo ekzantematoze
D) tifo abdominale
E) erizipels
PS) A
5107
Karcinoma gastrike q vrehet m shpesh ka pamje:
A) fungoide
B) t uleruar dhe me karakter lokal
C) t uleruar dhe pa karakter lokal
D) infiltruese difuze t uleruar ose t pauleruar
E) polipoide
PS) D
5108
Gjat porfiris eritropoietike, n urin vrehet:
A) porfobilinogjen i rritur
B) porfobilinogjen normal
C) uroporfirin e rritur
D) koproporfirin e rritur
E) acidi delta-aminolevulinik (ALA) i rritur
PS) B
5109
N flebogram, kontraksioni ventrikular i djatht shprehet nga vala:
A) a pozitive
B) c pozitive
C) v pozitive
D) x negative
E) y negative
PS) B
5110
Ndrlikimi m i shpesht i trakeotomis n mosh pediatrike sht:
A) pneumotoraksi
B) arresti kardiak
C) enfizema mediastinale
D) granuloma trakeale
E) stenoza trakeale
PS) A
5111
Gjat pielonefritit akut, kohzgjatja e trajtimit me antibiotik nuk duhet t jet m pak se:
A) 5 dit
B) 10 dit
C) 20 dit
D) 40 dit
E) 80 dit
PS) C
5112
Sialorrea mund t vrehet gjat:
PS) C
5113
Hipotrombinemia mund t vrehet gjat:
A) trombozave venoze
B) cirrozs hepatike
C) morbusit Basedow
D) arteriopative obliterante periferike
E) trombozave koronare
PS) B
5114
Beta1 C globulina (C3 i komplementit) sht prgjithsish e reduktuar n plazm gjat:
A) nefropatis diabetike
B) glomerulonefritit akut post-streptokoksik
C) amiloidozs renale
D) nefropatis nga mieloma
E) trombozave t venave renale
PS) B
5115
Intoksikimi akut nga klonidina shkakton:
PS) C
5116
Tumoret me qeliza t qarta t tiroides jan:
PS) D
5117
Presioni kapilar pulmonar sht:
A) 1-4 mmHg
B) 5-15 mmHg
C) 15-25 mmHg
D) 25-50 mmHg
E) 50-75 mmHg
PS) B
5118
Kreatininemia sht e rritur gjat:
A) gastritit hipoklorhidrik
B) anemis hipokromike
C) astms bronkiale
D) insuficiencs renale
E) miastenis
PS) D
5119
Cilt jan mediatort kryesor t reaksioneve t hipersensibilitetit t vonuar?
A) neutrofilet
B) limfocitet T CD4
C) limfocitet B
D) bazofilet
E) trombocitet
PS) B
5120
Sasia e rekomanduar ditore e proteinave q duhet t konsumoj nj mashkull i rritur, mbi 20
vje, pesh 65 kg dhe gjatsi 170 cm, sht rreth:
A) 15 g
B) 20 g
C) 30 g
D) 40 g
E) 60 g
PS) E
5121
Cila nga kto smundje sht autozomike recesive?
A) feokromocitoma
B) albinizmi
C) skleroza tuberoze
D) neurofibromatoza
E) retinoblastoma
PS) B
5122
Eksudati purulent karakterizohet nga:
PS) B
5123
Rritja difuze ose e lokalizuar e transparencs e fushave pulmonare vrehet gjat:
A) atelektazis
B) infarktit pulmonar
C) bronkopneumonis
D) emfizems
E) pneumopatis uremike
PS) D
5124
Gjat bllokut t plot atrio-ventrikular, ritmi ventrikular paraqet nj frekuenc:
A) 120-140 rrahje/minut
B) 100-120 rrahje/minut
C) 80-100 rrahje/minut
D) 40-60 rrahje/minut
E) 15-40 rrahje/minut
PS) E
5125
Peristaltika intestinale mungon gjat:
A) okluzionit mekanik
B) ascitit
C) infarktit t miokardit
D) peritonitit
E) traumave t toraksit
PS) D
5126
Ndryshe nga far ndodh n stenozn mitrale t vrtet, gjat stenozs mitrale relative vrehet:
PS) D
5127
Shenja e llokoitjes abdominale vrehet gjat:
A) versamentit ascitik
B) anss intestinale t dilatuar mbi nivelin e stenozs, me nivele hidroajrore
C) empiems s kolecists
D) veshks t lvizshme ptozike
E) splenomegalis
PS) B
5128
Antiepileptiku i zgjedhur, pasi ushtron edhe aktivitet depresiv mbi zonat kortikomotore, sht:
A) barbitali
B) allobarbitali
C) amobarbitali
D) butobarbitali
E) fenobarbitali
PS) E
5129
Gjat stenozs s arteries renale, n urografi veshka e furnizuar nga ena stenozike duket:
PS) A
5130
N prqindje, Na+ total jashtqelizor sht:
A) 78,7% e Na+ total trupor
B) 81,2% e Na+ total trupor
C) 85,7% e Na+ total trupor
D) 97,6% e Na+ total trupor
E) 99,4% e Na+ total trupor
PS) D
5131
Sindroma Caplan sht nj:
A) pneumokonioz reumatoide
B) antrakoz pulmonare
C) sideroz pulmonare
D) baritinoz pulmonare
E) stenoz pulmonare
PS) A
5132
Shoku hipovolemik vrehet gjat:
A) infarktit t miokardit
B) takikardis paroksistike
C) hemoperitoneumit
D) brakikardis ektreme
E) tamponads kardiake
PS) C
5133
Cili nuk sht faktor risku pr tromboz?
A) diabeti
B) hipertensioni arterial
C) obeziteti
D) anemia
E) dislipidemia
PS) D
5134
Metastazat karcinomatoze t stomakut vrehen n qaf t lokalizuar:
PS) E
5135
Cila simptom nuk sht tipike pr anemin hemolitike akute?
A) ikteri
B) zbehja
C) takikardia
D) dispnea
E) polakiuria
PS) E
5136
Zhurma sistolike nga fluksi n zonn e auskultimit aortal dhe zhurma diastolike me intensitet
decrescent n zonn aortale ose n pikn Erb (hapsira e tret interkostale n marzhin sternal t
majt) vrehen gjat:
A) insuficiencs mitrale
B) stenozs aortale
C) stenozs s arteries pulmonare
D) stenozs mitrale
E) insuficiencs aortale dhe stenozs aortale relative
PS) E
5137
Lokalizimi m i shpesht i ulers gastrike sht:
A) kurbatura major
B) kurbatura minor
C) fundusi
D) pareti posterior
E) antrumi
PS) B
5138
Gjat malaries tropikale, q sot sht forma m e shpesht e malaries, temperatura:
PS) C
5139
Kardiopatia kongjenitale me shunt arterio-venoz dexter sht:
A) triada Fallot
B) tetrada Fallot
C) kompleksi Eisenmenger
D) komunikimi interatrial
E) atrezia e trikuspidales
PS) D
5140
Smundja Fanconi sht:
A) apaplazi medulare
B) smundje autoimune
C) hepatit kronik aktiv
D) leukopeni nga hipersplenizmi
E) mielofibroz
PS) A
5142
Gjat sindroms s harkut t aorts nuk vrehet:
A) sinkopa ortostatike
B) afazia
C) torpori psikik
D) amauroza tranzitore
E) pulsi radial i shpejt
PS) E
5143
N lidhjen ekografike AVL, elektroda pozitive sht e vendosur n:
A) krahun e majt
B) krahun e djatht
C) kmbn e majt
D) kmbn e djatht
E) n zonn prekordiale
PS) A
5145
Gjat shokut kardiogjen ndodh:
PS) C
5146
Intoksikimi alkoolik akut mund t provokoj lezion akut t mukozs gastrike nprmjet:
PS) E
5147
Perikarditi konstriktiv shkaktohet m shpesh nga:
A) hemoperikardi
B) stenoza e arteries pulmonare
C) infarkti i miokardit
D) perikarditi tuberkular
E) miokardioskleroza
PS) D
5148
Gjat hipertrofis ventrikulare t djatht, n lidhjen V1 t EKG vrehet nj val:
A) R me voltazh t lart
B) R me voltazh t ult
C) S q mungon
D) S me voltazh t lart
E) S me voltazh m t lart se sa vala R
PS) A
5149
Gjetja e antigjenit HbsAg nuk vrehet gjat:
PS) D
5150
Cili sht funksioni i acidit deoksiribonukleik (ADN)?
A) shumzimi qelizor
B) transmetimi i tipareve hereditare
C) prodhimi i ARN
D) t gjitha kto funksione
E) asnj nga kto funksione
PS) B
5151
Vena testikulare e majt rrjedh n venn:
PS) D
5152
Temperatura me frizone t vrteta nuk vrehet gjat:
A) pielonefritit akut
B) endokarditit t ngadalt
C) erizipels
D) reumatizms artikulare akute
E) meningitit meningokoksik
PS) D
5153
Sa m i ult sht presioni intrapleural gjat inspirimit normal n krahasimi me presionin
atmosferik?
A) -2 -2,5 mmHg
B) -2,5 -3 mmHg
C) -3 -4 mmHg
D) -4,5 -8 mmHg
E) -8 -16 mmHg
PS) D
5154
Gjat reumatizms artikulare akute, mund t dyshohet flogoza intersticiale miokardike kur
shfaqet:
5155
Gishtat si shkopa tamburi dhe thonjt si xham ore vrehen gjat:
A) siringomielis
B) pneumopative kronike
C) smundjes Raynaud
D) onikomikozs
E) hipoalimentimit kronik
PS) B
5156
Ikteri i leht, q vrehet duke ekzaminuar sklerat nn drit natyrore, vrehet zakonisht kur niveli
i bilirubins serike sht:
A) 1,5 2 mg/dl
B) 3,5 4,5 mg/dl
C) 2,5 3 mg/dl
D) 1 1,5 mg/dl
E) > 5 mg/dl
PS) C
5157
Sindroma Rendu-Oster njihet edhe si:
A) trombocitopenia idiopatike
B) smundja e Krishtlindjeve
C) teleangiektazia hemorragjike hereditare
D) eritema multiforme
E) disostoza multiple
PS) C
5158
Qendra e krijimit t energjis n qeliz sht:
A) ribozomi
B) mitokondri
C) brthama
D) nukleoplazmina
E) kromozomi
PS) B
5159
Cila nga kto alterime kockore sht m e shpesht gjat sifilizit kongjenital?
PS) C
5160
Nga ku e marrin origjinn arteriet koronare?
PS) C
5161
Sindroma tipike e reaksionit mezenkimal hepatik sht:
PS) A
5162
Gjinekomastia bilaterale nuk mund t shkaktohet dot nga:
A) cirroza hepatike
B) tumoret testikulare
C) tumoret kortikosurrenaliene
D) sindroma Klinefelter
E) insuficienca ovariene primare
PS) E
5163
Cilat linja t diferencimit e marrin origjinn nga prekursori mieloid i prbashkt?
PS) B
5164
Cilat jan simptomat klasike t smundjes Meniere?
PS) C
5165
Cila sht metoda e przgjedhur pr vendosjen e diagnozs s refluksit acid gastroezofageal?
A) manometria ezofageale
B) pH-metria ezofageale e 24 orve
C) ekzaminimi radiologjik i ezofagut
D) ezofagogastroduodenoskopia
E) testi Bernsten
PS) B
5166
Claudicatio intermittens sht shenj e:
A) embolis arteriale
B) infarktit t miokardit
C) insuficiencs venoze kronike
D) insuficiencs vaskulare arteriale
E) stazs limfatike
PS) D
5167
Shenja fillestare e obstruksionit arterial akut t nj gjymtyre t poshtme sht:
A) dhembja
B) impotenca funksionale
C) cianoza
D) hipoestezia
E) gangrena
PS) A
5168
Mungesa e lshimit t nj sfinkteri n momentin e mbrritjes s vals peristaltike nga segmentet
luminale t msiprme prkufizohet si:
A) akalazi
B) akatalazi
C) akatafazi
D) akatizi
E) akapni
PS) A
5169
Cila simptom sht gjithnj e pranishme gjat leucemis mieloide kronike?
A) splenomegalia
B) dhembja sternale nn shtypje
C) temperatura
D) hepatomegalia
E) priapizmi
PS) A
5170
Cili nga kta diuretik sht antagonist i aldosteronit?
A) furosemidi
B) spironolaktoni
C) manitoli
D) acetazolamidi
E) acidi etakrinik
PS) B
5171
Ishemia e miokardit karakterizohet n EKG nga:
A) zgjatja e P-Q
B) inversionit t vals T
C) zgjatjes s Q-S
D) shkurtimit t T-Q
E) shfaqjes s ekstrasistolave
PS) B
5172
Sindroma karakteristike e dmtimit hepatoqelizor difuz nuk shkaktohet nga:
PS) D
5173
Normalisht, vllimi i O2 n ajrin e inspiruar sht:
A) 5%
B) 11%
C) 16%
D) 21%
E) 26%
PS) D
5174
Gjat astms bronkiale mund t vrehen anomali lokale t raportit ventilim/perfuzion, pr shkak
se shumica e alveolave sht:
PS) D
5175
Antitrupat anti-Rhezus:
PS) A
5177
Diferenca e vlerave t matura n dy grupe individsh, t cilt krahasohen mes tyre, sht
statistikisht shum sinjifikante kur mundsia e rastsis (vlera p) sht:
A) < 0,01
B) 0,01 0,05
C) > 0,05
D) > 0,10
E) > 0,15
PS) A
5178
Ndalimi i menjhershm i urgut urinar gjat urinimit sht shenj e:
A) cistitit
B) hipertrofis s prostats
C) sklerozs s qafs
D) kalkulozs s fshikzs s urins
E) kalkulozs renale
PS) D
5179
N tetradn Fallot nuk vrehet:
A) stenoza pulmonare
B) komunikimi interventrikular
C) komunikimi interatrial
D) dekstropozicionimi i aorts
E) hipertrofia ventrikulare e djatht
PS) C
5180
N ciln aritmi frekuenca atriale sht >100/minut, e rregullt dhe me prim ventrikuar
zakonisht n raport 1:1?
A) flateri atrial
B) takikardia atriale multifokale
C) takikardia sinusale
D) fibrilacioni atrial
E) takikardia supraventrikulare
PS) E
5181
N rastet me hiperkalemi, vdekja mund t ndodh si pasoj e:
PS) A
5182
Feet e errta nga melena vrehen te personat me:
A) varie ezofageale
B) kolit uleroz
C) hemorroide
D) ragade anale
E) proktosigmoidit uleroz
PS) A
5183
Gjat hiperaldosteronizmit parsor, simptoma klinike m konstante sht:
A) arefleksia
B) hipertensioni arterial
C) krizat tetanike
D) aritmit kardiake
E) paraliza periodike
PS) B
5184
Cili nuk sht efekt ansor i mundshm i prdorimit t ciklofosfamidit?
A) cistiti hemorragjik
B) leukopenia
C) trombocitopenia
D) hepatiti
E) hipertrikoza
PS) E
5185
Valvula mitrale sht e formuar nga:
A) katr kuspide
B) nj kuspide antero-mediale dhe nj kuspide postero-laterale
C) nj kuspide e djatht dhe nj kuspide e majt
D) nj kuspide aortale dhe nj kuspide anteriore
E) nj kuspide aortale dhe nj kuspide posteriore
PS) B
5186
Cila sht aritmia m e shpesht n rastet me stenoz mitrale?
A) takikardia ventrikulare
B) bigeminizmi ventrikular monocentrik
C) takikardia supraventrikulare paroksistike
D) fibrilacioni dhe flateri atrial
E) ekstrasistolia politope
PS) D
5187
Gjat hidrartris intermitente vrehet:
A) eritrosedimentim normal
B) temperatur
C) leukocitoz neutrofile
D) manifestime poliartikulare
E) prania e t gjitha ktyre simptomave
PS) A
5188
Gjenotipi me dy alele identike n nj lokus t caktuar quhet:
A) monozigot
B) dizigot
C) heterozigot
D) homozigot
E) gamet
PS) D
5189
Termi imunitet i fituar nnkupton prgjigje imunitare:
PS) C
5190
N ciln patologji antigjeni HLA-B27 sht i pranishm n mbi 90% t rasteve?
A) morbus Reiter
B) reumatizm enterogjen
C) spondiloartrit ankilopoietik
D) artrit psoriatik
E) asnj nga kto smundje
PS) C
5192
Proteina e Bence-Jones vrehet n rastet me:
A) makroglobulinemi Waldenstrom
B) smundje nga zinxhirt e rnd
C) krioglobulinemi mikse
D) hemoglobinuri paroksistike nga i ftohti
E) smundje nga zinxhirt e leht t shoqruar ose jo me plazmocitom
PS) E
5193
Zhurma sistolike e ejeksionit nuk shfaq kt karakteristik:
PS) A
5194
Ventilimi maksimal pulmonar sht:
PS) E
5195
Cila struktur nuk sht pjes e hipotalamusit?
A) nukleusi mamilar
B) nukleusi paraventrikular
C) nukleusi para-optik
D) nukleusi i habenuls
E) recesi mamilar
PS) E
5197
Tubujt renal shfaqin pamje pseudotiroidiene n biopsin e veshks n rastet me:
A) pielonefrit akut
B) pielonefrit kronik
C) glomerulonefrit post-streptokoksik
D) glomerulonefrit Schonlein-Henoch
E) hipernefrom
PS) B
5198
Citokinat:
PS) E
5199
Reaksioni imunitar tip IV (reaksioni i vonuar) fillohet nga:
A) qeliza njbrthamore t afta pr t reagur drejtprdrejt me antigjenin
B) alergjenet
C) antitrupa serike q reagojn me prbrsit e qelizave indore ose me antigjen t
konjuguar me to
D) antitrupa precipituese q reagojn me antigjenin n hapsirat indore
E) reaginat
PS) A
5200
Gjat sindroms s sekuestrimit aorto-iliak t shkaktuar nga stenoza e arteries iliake komune nn
pikn e origjins s arteries mezenterike inferiore, gjaku q merret nga arteriet mezenterike arrin
n arterien iliake interne dhe m pas arterien iliake eksterne nprmjet arteries:
A) mezenterike superior
B) rektale inferior
C) rektale media
D) celiake
E) renale
PS) C
5201
Vertigo periferike, pra me origjin otolabirintike, shfaq:
A) nistagmus vertikal
B) konvulsione okazionale
C) ekzaminim otologjik negativ
D) shenj Romberg pozitive pas ndryshimit t pozicionit t koks
E) shenj Romberg negative pas ndryshimit t pozicionit t koks
PS) D
5202
Pr meshkujt e rritur, nevoja ditore pr hekur sht:
A) 2 mg
B) 4 mg
C) 8 mg
D) 10 mg
E) 12 mg
PS) D
5203
Aneurizma sht nj:
A) dilatim venoz
B) dilatim arterial
C) grumbullim limfatik
D) ekstravazim hemorragjik
E) tumor vaskular
PS) B
5204
Sindroma nefrozike e shoqruar me hepatosplenomegali shkaktohet zakonisht nga:
A) cirroza hepatike
B) glomeruloskleroza
C) stenoza e arteries renale
D) tromboza e vens renale
E) amiloidoza
PS) E
5205
Gjat poliuris s diabetit mellitus, zakonisht humbja e H2O sht:
A) m e lart se sa humbja e Na
B) e barabart me humbjen e Na
C) m e ult se sa humbja e Na
D) e barabart me humbjen e globulinave plazmatike
E) m e ult se sa humbja e globulinave plazmatike
PS) A
5206
Kompleksi tuberkular primar nuk karakterizohet nga:
A) vatra parenkimale
B) limfoangioiti intermedia
C) formacioni bipolar n radiografi
D) adeniti hilar
E) kaverna tuberkulare
PS) E
5207
Sarkomeri prbhet nga:
A) brezi H
B) brezi A
C) pjes miofibrilash q shtrihen ndrmjet dy linjave Z
D) brezi I
E) brezi A dhe gjysma e brezit I
PS) E
5208
Trismusi me origjin qendrore vrehet gjat:
A) sindroms Duchenne
B) paralizs bulbare kronike progresive
C) disodontiazs s nervit VIII
D) infeksionit tetanik
E) hemikranias oftalmoplegjike
PS) D
5209
Atelektazia e plot e nj pulmoni vrehet shum shpesh gjat:
A) neoplazis bronkiale
B) pleuritit diafragmatik
C) smundjeve mediastinale
D) pneumotoraksit hipertensiv
E) pneumonis lobare
PS) D
5210
Dhembjet, q lindin von pas marrjes s ushqimeve, dhe q kan ecuri episodike dhe jan t
lokalizuara kryesisht n pjesn e majt t abdomenit shkaktohen nga:
PS) C
5211
Procesi prmes t cilit informacioni gjenetik transmetohet nga ADN te ARN quhet:
A) meioz
B) translacion
C) transkriptim
D) duplikim
E) diploidi
PS) C
5212
Cili nga lidhjet q mban t bashkuara pjest e ndryshme t molekuls proteinike krijohet nga
forcat e Van der Waals?
A) lidhja kovalente
B) lidhja jonike
C) lidhja elektrostatike
D) lidhja hidrogjenike
E) lidhja hidrofobike
PS) E
5213
Tumoret mikse shfaqen kryesisht n:
A) gjndrn submascelare
B) gjndrn sublinguale
C) gjndrn parotide
D) t gjitha t msiprmet
E) asnj nga t msiprmet
PS) C
5214
Bronkiektazia sht nj:
PS) E
5215
Melanodermia, diabeti mellitus, cirroza hepatike, karakterizojn:
A) amiloidozn hepatike
B) hemokromatozn ose siderokromatozn idiopatike
C) cirrozn Wilson
D) morbusin Niemann-Pick
E) neoplazin melanocitare nga nevusi
PS) B
5216
Gjat hirsutizmit, te femrat shfaqet zhvillimi i:
PS) B
5218
Zmadhimi difuz i tiroides vrehet zakonisht gjat:
A) strus koloidocistike
B) adenoms toksike
C) karcinoms tiroidiene
D) morbus Basedow
E) adenoms joradiokaptante
PS) D
5219
N infiltratin pulmonar eozinofilik t Loeffler-it, eozinofilia e gjakut arrin kulmin e saj shum
shpesh:
PS) C
5220
Gjat sfingomielinozs Niemann-Pick, nuk vrehet:
PS) B
5221
Gjat anemis sideropenike kronike nuk vrehet:
PS) D
5222
Hemoglobina sht:
A) fosfolipid
B) glikoprotein
C) nukleoprotein
D) lipoprotein
E) kromoprotein
PS) E
5223
N ciln smundje ka rritje t nivelit t antitrupave anti-O-streptolizinik?
A) artroz
B) artrit reumatoid
C) reumatizm artikular akut
D) cerm
E) t gjitha t msiprmet
PS) C
5224
E dhna anatompatologjike m karakteristike pr intoksikimin akut nga cianuri sht:
5225
Pulsimi epigastrik vrehet gjat:
PS) A
5227
Kalemia sht e reduktuar gjat:
PS) E
5228
Galopi nga prmbledhja shkaktoket nga prmbledhja auskultative e:
PS) A
5229
Gjat artritit reumatoid, komplementi rezulton pothuajse gjithmon:
PS) D
5230
Pneumonia nga ethja Q vrehet m shpesh n:
A) pranver
B) ver
C) vjesht
D) dimr
E) fardo stine
PS) A
5231
Gjat shokut mund t shfaqet acidoza laktike e shkaktuar nga:
PS) A
5232
Beta1C globulina (C3 i komplementit) shpesh sht i rritur gjat:
PS) A
5233
Faktori reumatoid prbhet nga autoantikorpe kundr:
A) kolagjenit tip II
B) qelizave kartilaginoze
C) ADN
D) qelizave sinoviale
E) Fc s Ig
PS) E
5234
Versamenti pleural sht shum i rrall gjat:
A) endotelioms pleurale
B) sarkoms pleurale
C) sindroms Meigs
D) obstruksionit t duktusit torakal
E) insuficiencs kardiake kongjestive
PS) B
5236
Kloramfenikoli nuk sht aktiv kundr:
A) riketcieve
B) brucelave
C) protozoarve
D) Escherichia coli
E) Klebsiella pneumoniae
PS) C
5237
Ralet sonore dgjohen gjat:
A) fibrozs pulmonare
B) frkimeve pleurale
C) frkimeve pleuro-perikardiake
D) dendsimeve pulmonare
E) bronkospazms
PS) D
5238
Agjenti etiologjik specifik i glomerulonefritit akut sht:
A) adenovirusi
B) treponema pallidum
C) streptokoku beta-hemolitik
D) stafilokoku aureus
E) streptokoku alfa-hemolitik
PS) C
5239
Dispnea kardiake nuk vrehet gjat:
A) astms kardiake
B) edems pulmonare akute
C) bllokut alveolo-kapilar
D) versamentit perikardial
E) vesit t mitrales s trikuspidalizuar
PS) C
5240
Porfirinuria vrehet gjat:
A) uremis akute
B) hipertiroidizmit
C) poliartritit kronik primar
D) intoksikimit nga plumbi
E) mieloms multiple
PS) D
5241
Gjat glomerulonefritit lupoid, IgG plazmatike jan:
A) normale
B) shum t rritura
C) shum t reduktuara
D) ndonjher t rritura, ndonjher t reduktuara
E) mungojn
PS) B
5242
N rastet me morbus Hodgkin, lokalizimet ekstralimfonodale m t shpeshta jan lokalizimet:
A) kutane
B) renale
C) cerebrale
D) hepatike
E) pankreatike
PS) D
5243
Glositi atrofik i Hunter vrehet n rastet me:
A) deficit t niacins
B) ariboflavinoz
C) deficit t hekurit
D) infeksion skarlatinoz
E) deficit t vitamins B12
PS) E
5244
Gjat t vjellave rekurente nga obstruksioni pilorik, vrehet:
A) kalemi e reduktuar
B) vllim urinar i rritur
C) kloremi e rritur
D) natreami e rritur
E) azoti ureik i reduktuar
PS) A
5245
Dermatiti i kontaktit sht nj reaksion imunitar:
A) i asnj tipi
B) i tipit I: reaginik
C) i tipit II: citotoksik
D) i tipit III: nga komplekset imunitare
E) i tipit IV: qelizor
PS) E
5246
Gjat aortosklerozs, zhurma q dgjohet n bazn e zemrs sht:
A) mezosistolike
B) telesistolike
C) protodiastolike
D) telediastolike
E) mezodiastolike
PS) A
5247
Cila sht pika korrespondente e kardiasit n kolonn vertebrale?
A) vertebra torakale IX
B) vertebra torakale VIII
C) vertebra torakale XII
D) vertebra lumbare II
E) disku intervertebral ndrmjet vertebrave torakale X dhe XI
PS) E
5248
Cili faktor nuk shkakton edem?
A) pletora hidrosaline
B) permeabiliteti kapilar i alteruar
C) presioni onkotik i reduktuar
D) presioni hidrostatik i reduktuar
E) drenazhi limfatik i penguar
PS) D
5249
Gjat cirrozs hepatike, vrehet rritje e:
A) pseudokolinesterazs
B) protrombinemis
C) albuminemis
D) gama-globulinemis
E) amilazemis
PS) D
5250
Fibrinogjenemia sht e reduktuar gjat:
A) pneumonive
B) bronkopneumonive
C) infeksioneve akute
D) sindroms nefrozike
E) cirrozs hepatike
PS) E
5251
Splenopatit neoplazike primare jan:
A) shum t shpeshta
B) t shpeshta
C) t rralla
D) shum t rralla
E) nuk ekzistojn
PS) D
5252
Gjat insuficiencs aortale valvulare nuk vrehet:
A) zbehja
B) rritja e presionit arterial diferencial
C) pulsi i vonuar
D) vallzimi i arterieve
E) zhurma e Flint
PS) C
5253
Diateza hemorragjike nga reduktimi i trombociteve vrehet gjat:
PS) E
5254
Si sht temperatura gjat fazs II t tifos?
A) intermitente
B) e vazhdueshme-remitente
C) e rregullt
D) e vazhdueshme
E) ondulante
PS) D
5255
Cila substanc sht parasimpatikomimetike?
A) izoprenalina
B) dopamina
C) tiramina
D) acetilkolina
E) kromoglikati bisodik
PS) D
5256
Vena kava inferior prfundon n:
A) sinusin koronar
B) ventrikulin e djatht
C) venn kava superior
D) atriumin e djatht
E) atriumin e majt
PS) D
5257
Gjat ketoacidozs diabetike, reduktimi i pH plazmatik shkakton:
PS) C
5258
Escherichia coli:
A) sht gram-pozitiv
B) sht sporigjen
C) nuk ka cilie
D) nuk ka kapsul
E) ka form sferike
PS) E
5259
Gjat hepatiteve akute anikterike, shfaqet rritje e:
A) urobilinuris
B) albuminemis
C) amonemis
D) protrombinemis
E) pseudokolinesterazs
PS) A
5260
Antrumi pilorik ndodhet ndrmjet:
A) kanalit pilorik dhe duodenit
B) kanalit pilorik dhe trupit t stomakut
C) trupit dhe tuberozitetit major (fundusit) t stomakut
D) pilorit dhe duodenit
E) trupit dhe regjionit kardial
PS) B
5261
Cila simptom mungon gjithmon n leucemin mieloide kronike?
A) limfocitoza
B) splenomegalia
C) leukocitoza
D) hepatomegalia
E) prania e kromozomit Philadelphia
PS) A
5262
Gjat adenopatis laterocervikale Hodgkin, limfoglandulat:
PS) A
5263
Vllimi total i likideve brendaqelizore normalisht sht:
PS) C
5264
Katekolaminat e eleminuara normalisht gjat 24 orve jan:
A) <100 mcg
B) 100-120 mcg
C) 120-130 mcg
D) 130-140 mcg
E) 140-200 mcg
PS) A
5265
Cilat jan mjetet m t rndsishme t fiksimit t stomakut n pozicionin e tij?
A) vazhdimsia natyrore me ezofagun dhe ent e gjakut q shkojn drejt tij, veanrisht
arteria koronare e stomakut
B) vazhdimsia natyrore me ezofagun dhe aderenca e faqes posteriore t stomakut (n
nivelin e fundusit) me diafragmn
C) vazhdimsia natyrore me ezofagun dhe junksionin pilorik
D) ent gastrike dhe palosjet peritoneale q prbjn respektivisht ligamentin gastrolienal
dhe gastrokolik
E) C dhe D
PS) B
5267
Gjat hipertiroidizmit vrehet shpesh edhe:
A) katarakta
B) cirroza hepatike
C) amiloidoza hepatike
D) hepatopatia akute
E) ulera gastro-duodenale
PS) E
5268
Miksedema pretibile e lokalizuar shoqrohet shpesh me:
A) reduktim t mukopolisaharideve
B) hiperparatiroidizm
C) hipoparatiroidizm
D) ekzoftalmi
E) mikroglosi
PS) D
5269
Ralet jan zhurma respiratore patologjike:
A) inspiratore
B) t thata
C) t njoma
D) me flluska t vogla
E) me flluska mesatare dhe t mdha
PS) B
5270
Gishtat si bajonet vrehen gjat:
PS) C
5271
Cila sht prqindja normale e alfa-2-globulinave n plazm?
A) 4-6 %
B) 6-10 %
C) 8-12 %
D) 15-20 %
E) 20-30 %
PS) B
5272
Kofaktori heparinik sht:
A) alfa2-makroglobulina
B) alfa1-makroglobulina
C) antitrombina progresive
D) plazminogjeni
E) plazmina
PS) C
5274
Si rrjedhoj e obstruksionit t rrugve biliare n nivelin e koledokut, feet jan:
A) t bardha n gri
B) t verdha
C) t verdha n kafe
D) ngjyr kafe e errt
E) ngjyr jeshile e errt
PS) A
5275
Temperatura me natyr joinfektive mund t vrehet gjat:
A) mastoiditit
B) kolecistitit
C) osteomielitit
D) pankreatitit akut
E) pneumonis atipike primare
PS) D
5276
Cili nga kta muskuj sht dilatuesi i glotissit?
PS) A
5277
Bilirubina indirekte (e pakonjuguar) nuk sht e rritur gjat ikterit familjar:
A) Crigler-Najjar
B) Lucey-Driscoll
C) Gilbert tip I
D) Gilbert tip II
E) Dubin-Johnson
PS) E
5278
Fenomeni Argyll-Robertson (rigiditet pupilar ndaj ekspozimit n drit me akomodim t ruajtur)
mund t vrehet n t gjitha kto smundje, por n njrn prej tyre sht simptom konstante. N
ciln?
A) neurosifiliz
B) skleroz multiple
C) parkinsonizm
D) meningizm
E) neoplazi cerebrale
PS) A
5279
Edema periorbitale vrehet shpesh gjat:
PS) D
5280
Auskultimi abdominal i ileusit mekanik nga okluzioni karakterizohet nga:
A) frkimet peritoneale
B) mungesa e peristaltiks
C) hiperperistaltika
D) zhurma sistolike aorto-abdominale
E) asnj nga kto t dhna
PS) C
5281
Zhurma telesistolike n hapsirat II-III interkostale n parasternalen e majt q dgjohet qart
edhe ndrmjet skapulave, n t majt t paravertebrale, dhe q nis shum pak koh pas tonit t
pare, dgjohet gjat:
A) tetrads Fallot
B) kompleksin Eisenmenger
C) stenozs s istmusit aortal
D) defektit t septumit interventrikular
E) stenozs aortale aterosklerotike
PS) C
5282
Gjat insuficiencs valvulare aortale nuk vrehet:
A) zbehja
B) rritja e presionit arterial diferencial
C) pulsi i vonuar
D) krcimi i arterieve
E) zhurma e Flint-it
PS) C
5283
Paraliza e nervit abducens shkakton:
A) strabizm konvergjent
B) strabizm divergjent
C) anizokori
D) ptoz palpebrale
E) midriaz
PS) A
5284
N cilin organ ushtron aktivitetin e saj m intens dhe m t dukshm ergotamina?
A) kolecist
B) uretere
C) fshikz urinare
D) bronke
E) uterus
PS) E
5285
Hirsutizmi me origjin hipofizare vrehet gjat:
A) sindroms Stein-Leventhal
B) arenoblastoms ovariene
C) morbusit Cushing
D) tumorit me qeliza Leydig
E) tumorit Krukenberg
PS) C
5286
Simptoma m e shpesht e karcinoms bronkiale (e pranishme n 90% t rasteve) sht:
A) espektorati hematik
B) dhembja torakale
C) kolla
D) temperatura
E) dispnea
PS) C
5287
Testi Little-Katz (testi i stimulimit me prednizolon) kryhet pr t evidentuar pielonefritin okult
nprmjet vlersimit t:
A) leukocituris
B) bilirubinuris
C) natriuris
D) hematuris
E) proteinuris
PS) A
5288
Diateza hemorragjike nga hemokoagulimi i alteruar sht:
PS) C
5289
Shenja e ballotazhit vrehet gjat:
A) megakolonit
B) veshks s lvizsshme dhe t palpueshme
C) anss s dilatuar suprastenoz
D) versamentit ascitik
E) splenomegalis
PS) B
5290
Komplementemia e karakterizuar nga C3 normal dhe C4 e reduktuar vrehet prgjithsisht gjat:
A) angioedems hereditare
B) lupusit eritematoz n faz aktive
C) hepatitit kronik aktiv
D) endokarditit bakterial subakut
E) smundjes s serumit
PS) A
5291
Gjat perikarditit konstriktiv vrehet:
PS) E
5292
Cili nga kta mekanizma bn t mundur emisionin e ajrit gjat fazs ekspiratore?
PS) B
5294
Dhembja torakale viscerale karakterizohet nga nj nga kto fakte. Ajo sht:
A) e lokalizueshme mir
B) evokohet nga shtypja n pika t caktuara
C) difuze dhe pak e lokalizueshme
D) e ndikuar nga lvizjet respiratore
E) e ndikuar nga lvizjet e zinxhirit skapular
PS) C
5295
Bradilalia vrehet gjat:
A) morbusit Parkinson
B) miksedems
C) laringitit kronik
D) miastenis gravis
E) paralizs unilaterale t nervit rekurent
PS) B
5296
N ciln smundje vazhdon t jet e dobishme terapia me kripra t arit?
A) sindrom nefrozike
B) hernie diskale
C) artroz
D) reumatizm artikular akut
E) artrit reumatoid n faz aktive
PS) E
5297
Frymmarrja Cheyne-Stokes karakterizohet nga:
PS) A
5298
Kalkuloza e kolecists sht kryesisht:
A) kolesterinike
B) pigmentare
C) kalcike
D) fosfatike
E) uretike
PS) A
5300
Insuficienca kortikosurenaliene kronike primare karakterizohet nga:
A) hipertensioni arterial
B) rritja e panikulit adipoz
C) eritrodermia
D) melanodermia
E) hipertrikoza
PS) D
5303
Fibroza pulmonare nuk mund t vrehet gjat:
A) karcinoms bronkiale
B) pneumokoniozs
C) sarkoidozs
D) tuberkulozit
E) sklerodermis
PS) A
5304
Cili nga kto ushqime sht veanrisht i pasur me kalcium?
A) mishi i deles
B) djathi
C) spinaqi
D) frutat e detit
E) karrotat
PS) B
5305
Salicilatet n doza t larta mund t shkaktojn:
PS) E
5306
Gjat ikterit hemolitik nuk vrehet:
PS) B
5307
Sa jan kuadrantt e abdomenit?
A) 3
B) 6
C) 9
D) 12
E) 4
PS) E
5308
Gjat maturimit medular, mieloblasti paraprihet nga:
A) promielociti
B) megakariociti
C) metamielociti
D) plazmaciti
E) emocitoblasti
PS) E
5310
Talasemit klasifikohen si anemi:
A) normocitare
B) megaloblastike
C) post-hemorragjike
D) hemolitike kongjenitale
E) hemolitike t fituara
PS) D
5311
Cili nga kta produkte sht elementi i ndrmjetm n sintezn e kolesterolit nga acetati?
A) acidi urik
B) skualeni
C) triptofani
D) fruktoza
E) lecitina
PS) B
5312
Gjat gastropative protidodisperdente vrehet:
A) hiperprotidemi
B) hiperalbuminemi
C) albuminuri
D) edema
E) hiperglobuli
PS) D
5313
Shenja Courvoisier dhe Terrier (zmadhimi i palpueshm i kolecists n prani t ikterit
obstruktiv) vrehet gjat:
PS) E
5314
Trupat Hassall jan:
A) trupza timike
B) formacione mesangiale t glomerulit renal
C) elemente t sinapsit neuro-muskulor
D) qeliza satelit t vendosura ndrmjet plazmalems dhe lamins bazale
E) miofilamente
PS) A
5315
Heparina sht:
PS) B
5316
Reduktimi i aktivitetit hemolitike komplementar total (hipokomplementemia), q vrehet gjat
hepatitit aktiv, karakterizohet nga:
PS) C
5317
Mungesa e vitamins K nuk vrehet gjat:
A) hepatokolangitit
B) fistulave biliare
C) sindroms s malabsorbimit
D) hipertensionit arterial
E) ikterit okluziv
PS) D
5318
Sekuestrimi i arteries suklavia sht n prpjestim t drejt me:
PS) B
5319
Gjat ksantelazms vrehet:
A) hiperkolesterolemi konstante
B) hiperlipidemi konstante
C) hipertrigliceridemi konstante
D) hiperdislipidemi jokonstante
E) hiperdisprotidemi
PS) D
5320
Hemotoraksi sht:
PS) B
5321
Hiperpnea sht:
5322
Reaksioni imunitar i tipit hemolitik, q shkaktohet nga incidentet e transfuzionit, sht:
A) tip I: reaginik
B) tip II: citotoksik
C) tip III: nga komplekset imune
D) tip IV: qelizor
E) tjetr tip
PS) B
5323
Qelizat Reed-Stenberg jan karakteristike pr:
A) limfoadenitin tuberkular
B) sarkoidoz
C) smundjen e grvishtjes s maces
D) limfosarkom
E) limfogranulom Hodgkin
PS) E
5324
Retikuli Mya n likuor vrehet gjat:
A) gjendjes normale
B) tabes dorsalis
C) meningitit tuberkular
D) meningitit gjat eritematozs
E) parkinsonizmit
PS) D
5325
Accretio cordis (perikarditi kronik adeziv) karakterizohet nga:
A) postura genu-pektorale
B) rrahja e apeksit e padukshme
C) tonet kardiake t largta dhe t zbehura
D) respiracioni Wenckebach
E) kndi hepatokardiak i topitur
PS) D
5326
Gjat cirrozs hepatike jan shum t reduktuar:
A) pseudokolinesteraza
B) urobilinuria
C) fosfatemia alkaline
D) transaminazemia
E) retensioni nga galaktozi
PS) A
5327
Eleminimi i nj bakteri ndrmjetsohet kryesisht nga:
PS) A
5328
Hiperplazia eritroide megaloblastike vrehet n palcn kockore si rrjedhoj e:
PS) B
5329
Nuk sht smundje e kolagjenit:
A) sklerodermia
B) periartriti nodoz
C) neurofibromatoza Recklinghausen
D) poliartriti reumatik
E) eritematoza
PS) C
5330
Gjat dehidratimit izotonik, natremia sht:
A) e reduktuar
B) normale
C) e rritur n mnyr t moderuar
D) shum e rritur
E) ndonjher normale, ndonjher e rritur
PS) B
5331
Histamina favorizon:
A) proliferimin e mastociteve
B) fagocitozn
C) vazodilatacionin
D) temperaturn
E) rritjen e proteinave t fazs akute
PS) C
5332
Amilazemia sht e rritur gjat:
A) mononukleozs infektive
B) cirrozs hepatike
C) ikterin obstruktiv
D) pankreopative
E) infarktit t miokardit
PS) D
5333
Dizuria dhe poliakiuria vrehen m shpesh gjat:
A) nefritit intersticial
B) pielonefritit
C) glomerulonefritit kronik
D) nefrosklerozs malinje
E) tubulonefrozs akute
PS) B
5334
Prania e limfonodujve laterocervikal me konsistenc t fort parenkimatoze jokonfluente, e
shoqruar me temperatur shpeshher ondulante, flet pr pranin e:
A) adenitit tuberkular
B) metastazave t tumoreve gastrike
C) limfosarkoms
D) limfoadenitit jospecifik
E) morbus Hodgkin
PS) E
5335
T ashtuquajturit faktor vitamin K-dependent jan faktort:
A) I VII IX X
B) II V VII X
C) II VII IX X
D) I II IX X
E) I II VII X
PS) C
5336
Sindroma Sheehan shkaktohet nga:
A) kontuzioni kranial
B) meningiti meningokoksik
C) shoku post-partum
D) kraniostenoza
E) neurinoma e kndit ponto-cerebelar
PS) C
5337
Ketonuria prgjithsisht shfaqet kur ketonemia sht:
A) > 15 mg%
B) > 20 mg%
C) > 25 mg%
D) > 30 mg%
E) > 50 mg%
PS) A
5338
Cili nga kto acide yndyrore ka numrin m t lart t lidhje t dyfishta (4 lidhje t dyfishta)?
A) acidi oleik
B) acidi erucik
C) acidi linoleik
D) acidi linolevik
E) acidi arakidonik
PS) E
5339
Tumori i tiroides q nuk kap jodit sht:
A) papiloma malinje
B) stuma malinje Langhans
C) adenoma me qeliza t mdha
D) karcinoma solide anaplazike
E) adenoma toksike
PS) D
5340
Shoku me rritje t presionit venoz qendror ndodh gjat:
PS) A
5341
Retikulocitet jan shpeshher n numr mbi dyfish gjat t gjitha ktyre smundjeve me
prjashtim t:
PS) E
5342
Encefalopatia porto-sistemike shkaktohet nga:
A) hiperbilirubinemia
B) rregullimet e ekuilibrit acido-bazik
C) lirimi i substancave neurotoksike nga liza hepatocitare
D) hiperhidratimi
E) hiperamonemia
PS) E
5343
N kushte normale, uji prbn rreth:
A) 40% t feeve
B) 55% t feeve
C) 65% t feeve
D) 70% t feeve
E) 80% t feeve
PS) C
5344
Gjat sindroms Sjogren, ndrlikimi visceral m i mundhsm sht:
A) splenomegalia kongjenitale
B) fibroza pulmonare
C) cirroza biliare
D) miokarditi
E) gastriti atrofik
PS) E
5345
LATS (long acting thyroid stimulator) sht nj imunoglobulin e tipit:
A) Ig G
B) Ig M
C) Ig A
D) Ig E
E) Ig D
PS) A
5346
Pulsimi n nivelin e hapsirs II interkostale t djatht mund t vrehet gjat:
5348
T vjellat jan jashtzakonisht t rralla gjat:
A) stenozs pilorike
B) gastritit akut
C) ulers duodenale
D) pankreatitit kronik
E) intoksikimit nga digitali
PS) C
5349
Purpura trombotike trombocitopenike (sindroma Moschcowitz) shkakton shfaqjen e:
A) insuficiencs renale
B) sindroms nefrozike
C) tubulonefrozs
D) glomerulosklerozs
E) infarktit renal t gjer
PS) A
5350
Tuberkuloma nuk karakterizohet nga:
PS) E
5351
Luksacioni sht:
PS) C
5352
Hematoma sht:
A) tumor i gjakut
B) grumbullim seroz
C) grumbullim limfe
D) grumbullim gjaku
E) grumbullim i bils
PS) E
5353
Anemia pernicioze shkaktohet nga:
PS) E
5354
N rastet me karcinom medulare t tiroides shum shpesh vrehet:
PS) D
5355
Clostridium tetani sht i ndjeshm ndaj:
A) penicilins
B) streptomicins
C) tetraciklins
D) kloramfenikolit
E) t gjithve ktyre antibiotikve
PS) A
5356
Cilt nga kta mediator jan prgjegjs pr dhembjen gjat inflamacionit?
A) prostaglandinat
B) leukotrienet
C) histamina dhe serotonina
D) lipoksinat
E) citokinat
PS) A
5357
Metaplazia sht:
PS) B
5358
ADN formohet nga nj zinxhir polinukleotidik i dyfisht (spirale e dyfisht), dhe dy zinxhirt
mbahen t bashkuar fal bazat e azotuara brenda zinxhirve q jan t lidhura me lidhje
hidrogjen q formohen ndrmjet:
PS) C
5359
Gjat shokut nga reduktimi absolut i vllimit qarkullues vrehet:
A) pO2 i rritur
B) pCO2 i rritur
C) bikarbonatemi i rritur
D) hiperkalemi
E) pH plazmatik i rritur
PS) D
5360
Cili nga kto acide yndyrore ka struktur ciklike?
A) acidi prostanoik
B) acidi oleik
C) acidi erucik
D) acidi arakidik
E) acidi palmitik
PS) A
5361
Gjat hipernefroms vrehet shpesh:
A) anemi sideropenike
B) anemi hemolitike
C) anemi nga eritropoieza e reduktuar
D) eozinofilia
E) poliglobulia
PS) E
5362
Simptomatologjia e karakterizuar nga pareza distale tardive, dhembja intense, t vjella dhe diarre
fillestare dhe shfaqja e strieve ungueale Mees, flet pr polineuropati:
A) nga arseniku
B) nga alkooli
C) nga plumbi
D) nga taliumi
E) nga diabeti mellitus
PS) A
5363
Cianoza hemoglobinike qendrore (nga smundjet pulmonare ose kardiake) diferencohet nga ajo
periferike nga prania e cianozs edhe n:
A) lobet e veshve
B) buz
C) gjuh
D) mollza
E) gjymtyr
PS) C
5364
Sindroma Waterhouse-Friederichsen mund t shfaqet gjat:
A) cirrozs hepatike
B) infeksionit meningokoksik
C) uremis kronike
D) glomerulonefritit akut difuz
E) artritit reumatoid
PS) B
5365
Glomerulonefriti akut mund t shfaqet me t gjitha simptomat e mposhtme me prjashtim t:
A) hematuris makroskopike
B) hipertensioni arterial
C) edems pulmonare akute
D) dizuris
E) urinave me pesh specifike t lart
PS) D
5366
Gjat insuficiencs ventilator obstruktive:
PS) E
5367
Natremia sht shpeshher e rritur gjat:
A) diarres s rnd
B) t vjellave persistente
C) insuficienca surenaliene
D) sekretimi i paprshtatshm i HAD
E) sindroma Cushing
PS) E
5368
Respiracioni fillestar i thell i ndjekur nga frymmarrja siprfaqsore dhe nga pauza apneike t
gjata 10 ose m shum sekonda karakterizon respiracionin:
A) e sindroms Pickwick
B) Kussmaul
C) Biot
D) Cheyne-Stokes
E) e koms diabetike
PS) A
5369
Cili nga kto viruse nuk ka mbshtjellje perikapsidike?
A) arenavirusi
B) pikornavirusi
C) ortomiksovirusi
D) herpesvirusi
E) koronavirusi
PS) B
5370
Papila nga staza vrehet gjat:
PS) B
5371
Gjat infeksionit t rrugve urinare te nj pacient i moshurar, prognoza sht m pak e
favorshme nse:
PS) B
5372
Refleksi spinal rezulton qartsisht m i theksuar n rast:
PS) A
5373
Normalisht, pH i lngut gastrik sht:
A) 0,5 0,8
B) 1,0 1,8
C) 2,5 2,8
D) 3,5 3,8
E) 4,5 4,8
PS) B
5374
Hiperprolaktinemia nuk vrehet gjat:
PS) E
5375
Presioni venoz qendror gjat shokut hemorragjik sht:
A) normal
B) fillimisht i rritur
C) i rritur n mnyr konstante
D) fillimisht i reduktuar
E) i reduktuar n mnyr konstante
PS) E
5376
Prania e gjakut n siprfaqe t feeve vrehet gjat:
A) ulers duodenale
B) divertikulit duodenal
C) hemorroideve
D) kolitit uleroz
E) ileitit terminal
PS) C
5377
Aorta me lumen t dyfisht si pasoj e aneurizms disekante t tuniks media shkaktohet nga:
A) hipokortikosurenalizmi
B) valvuliti aortal reumatik
C) infeksioni nga rabiesi
D) panarteriti nodoz
E) nekroza kistike e medias
PS) E
5378
CO2 gjendet n gjak n formn e gazit t tretur n prqindje:
A) 1,2%
B) 2,3%
C) 4,6%
D) 8,3%
E) 9,5%
PS) D
5379
Dhembja kardiake e projektuar mund t manifestohet n dermatomer t ndryshm. Seria e
dermatomerve n t cilat ajo projektohet m shpesh sht:
A) T1 T2 T3 T4 C8
B) C1 C2
C) pjesa posteriore e T3
D) C3
E) T7 T8
PS) A
5380
Hemorragjit q mungojn gjat hemofilis jan:
A) petekiet
B) hematomat
C) hemartrit
D) epistaksis
E) hematurit
PS) A
5381
Gjat cils smundje vrehen aq shpesh cilindrat granuloz sa q e bjn karakteristik analizn
mikroskopike t urins?
A) uretriti akut
B) litiaza e fshikzs s urins
C) glomerulonefriti akut
D) sindroma nefrozike
E) glomerulonefriti kronik
PS) D
5382
Simptomatologjia e papritur me dhembje shum akute, dispne, emfizem cervikale, dhe shok te
nj portator ulere peptike t ezofagut, bn t mendosh se ulera ka shkaktuar:
A) perforacion n aort
B) perforacion n kavitetit pleural
C) perforacion n mediastinum
D) perforacion subdiafragmatik
E) hemorragji akute
PS) C
5383
Sindroma me nanizm disharmonik, gjymtyr t shkurtra, kifoz, cefalomegali, inteligjenc
normale, opacitet kornel karakterizon:
A) smundjen Morquio
B) gargoilizmin
C) osteitin Paget
D) osteopsatirozn Lobstein
E) displazin fibroze polikistike Jaffe-Lichtenstein
PS) A
5384
Cili element ka mas atomike 1,00797?
A) heliumi
B) oksigjeni
C) azoti
D) hidrogjeni
E) karboni
PS) D
5385
Levodopa sht medikamenti i zgjedhur pr trajtimin e:
A) angins pektoris
B) hipertensionit arterial
C) ethes nga kashta
D) morbusit Parkinson
E) astms bronkiale
PS) D
5386
Ndr t kolagjenopatit e mposhtme, vetm nj ka si shkak etiopatogjenik t sigurt reaksionin e
organizmit ndaj infeksionit nga streptokoku hemolitik i grupit A:
A) periartriti nodoz
B) arteriti me qeliza gjigande
C) dermatomioziti
D) ethja reumatike
E) sklerodermia
PS) D
5387
Faqja diafragmatike e zemrs sht:
A) faqja superiore
B) faqja inferiore
C) faqja anteriore
D) faqja supero-laterale
E) faqja e majt
PS) B
5389
Krcitja e hapjes s valvuls mitrale shkaktohet nga:
PS) E
5390
Cerebelumi sht i lidhur me sistemin nervor nprmjet:
A) nj pedunkuli
B) dy pedunkujve
C) tre pedunkujve
D) katr pedunkujve
E) korpusit kalloz
PS) C
5391
Fenomeni Chvostek vrehet gjat:
A) hiperkalcemis
B) hipokalcemis
C) sindroms nga alkalet
D) hiperparatiroidizmit primar
E) morbusit Paget
PS) B
5392
Cila simptom nuk vrehet gjat furnizimit insuficient me gjak n nj regjion vaskular periferik?
PS) A
5393
Nga ku e merr origjinn arteria koronare e majt?
PS) B
5394
Cila nga kto substanca sht polisaharid?
A) galaktozi
B) glicina
C) mioglobina
D) heparina
E) glukopiranozi
PS) D
5395
Amenorrea sht primare n rastet kur menarka nuk sht shfaqur ende n moshn:
A) 12 vje
B) 13 vje
C) 15 vje
D) 17 vje
E) 19 vje
PS) E
5396
Tifo dermatike shkaktohet nga:
A) salmonella typhosa
B) rickettsia prowazeki
C) salmonella typhi murium
D) clostridium perfrigens
E) shigella flexneri
PS) B
5397
Dispnea gjat acidozs metabolike sht:
A) psikogjene
B) pulmonare
C) kardiake
D) dismetabolike
E) mikse
PS) D
5398
Gjat anemis pernicioze vrehet:
PS) A
5399
Cila brucel sht e ndjeshme ndja tionins?
A) brucella abortus
B) brucella melitensis
C) brucella suis
D) asnj nga kto brucela
E) t gjitha kto brucela
PS) A
5400
T gjitha kromozomet q nuk jan kromozome seksuale quhen:
A) autozomike
B) alele
C) dizigotike
D) kromatide
E) kodone
PS) A