Kursen: Vrd- och omsorg vid demens sjukdomar GRUPP VO: VT15-VT16

Namn: MONICA-ANGELA HANSEN

INSTUDERINGSFRGOR
till provet den 29 sept. 2015

KAPITEL 1

1. Vilka r de tv huvudgrupperna av demenssjukdomar? Beskriv vilka orsaker som

ligger bakom och ge exempel p vilka sjukdomar som ligger under respektive
grupp.

o latinska de = utan/en avvikelse frn det

o latinska mens = sinne, ande, sjl
o se: Mens sana i corpore sano = Friskt sinne i en frisk kropp

Demens innebr ett progressivt neuropsykiatriskt fenomen av hjrndegeneration och

hjrnatrofi (hjrnfrtvining) och som karaktriseras av en gradvis destruktion i mental
funktion.

Etiologiskt (p.g.a. orsaker och triggerfaktorer) kan demens indelas i tv stora

huvudsakliga grupper, nmligen:

I. PRIMRDEGENERATIVA DEMENSSJUKDOMAR = grupp av demenssjukdomar/

syndrom med OKNDA NEUROCEREBRALA orsaker men vilka verkar vara
associerades med en patologisk, kontinuerligt och snabbt ldrings-/ degeneration
(destruktion, nedbrytning) process av neuroner och celler i hjrnan.

Vad sker faktiskt i hjrnan r att axonet (lnga utskott) frstrs p.g.a. en mycket
snabbt och patologiskt demyeliniseringsprocess (d.v.s. myelinskidan destruktion r
snabbare n normala remyeliniseringsprocessen) och som konsekvens minskas
nervimpulsverfringen, ngot som pverkar negativt transmittorsubstansers kvalitet,
kvantitet (koncentration) och transmission frn en hjrncell till annan.

Vid demens kan ocks uppst en oknd cerebral anomali som associeras med
frekomst av frmmande proteiner i hjrnan, ssom beta-amyloid protein (vid
Alzheimers) eller alfa-synuklein (vid Lewykroppsdemens).

Primrdegenerativa demenssjukdomsgruppen omfattar de fljande sjukdomar:

Alzheimers sjukdom = den vanligaste demens sjukdom av alla demenssjukdomar
samt den viktigaste demensform av primra demenssjukdomar vars lesioner
vanligaste frekommer i temporalloben (tinningloben) och parietalloben
(hjssloben) och med tiden sprider sig ver hela cortex (hjrnbarken). Det pverkar
minnet frst och senare pverkar gradvist andra kognitiva (intellektuella) frmgor
t.ex. tal, frmga att resonera, och rrelse.
Frontotemporallobsdemens (pann- eller frontallobsdemens) = som orsakas av
progressiva lesioner i frontal hjrnloben (pannloben) och temporal hjrnloben
(tinningloben).Denna demensform pverkar personlighet och tal, men inte minne.
Lewy Body demensformer (Lewykroppsdemens) = orsakas av mikrofrndringar i
hjrnan som uppstr p.g.a. Lewy Bodies (alfa-synuklein proteiner) frekomst i
cortex (det yttre skiktet av hjrnan) och djupt inne i mellanhjrnans och
hjrnstammen. Vi har tv typer av Lewykroppsdemens: demens med Lewy Bodies
(DLB) och Parkinsons sjukdom med demens (PSD).

II. SEKUNDRA DEMENSSJUKDOMAR = grupp av demenssjukdomar med KNDA

ORSAKER, nmligen att dessa sjukdomar uppstr som konsekvens eller syndrom av
andra grundlggande (existerande) sjukdomar ssom kroniska, autoimmuna eller
systemiska besvr (t.ex. infektioner).

Sekundra demenssjukdomsgruppen bestr av:

Vaskulrdemens = kan orsakas av cerebrovaskulra sjukdomar ssom TIA (transient
ischemiska attacker/ multipelstroke eller repetitiva multipelinfarkter i hjrnan)
eller stroke (hjrnbldning/ slaganfall)
Infektionrelaterade demens = demensform som kan orsakas av virus, bakterier eller
parasiter vilka kan frstra hjrnceller och som i vissa fall (vanligen i senare skeden
av svra infektioner) kan leda till demens: Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och andra
prionsjukdomar (neurodegenerativa sjukdomar orsakade av prioner d.v.s. "protein
infektisa partiklar), eller demens associerad med HIV/AIDS
Toxisk- och metaboliskrelaterad demens = demensform vilken r resultat av en
kemisk obalans i kroppen som orsakas av antingen frekomsten av toxin (t.ex.
droger, alkohol, kemiskfrgiftning), undernring, vitaminbrist (t.ex. B12) eller
metabola sjukdomar. Exempel p sjukdomar/ orsaker: Wernicke-Korsakoff
syndrom, leukodystrofi, normalttryckshydrocephalus, skldkrtelsjukdomar
(hyper- eller hypotyreos) etc.
Traumatiskrelaterad demens = konsekvens av ett fysiskt trauma ssom traumatiska
hjrnskador

2. Vilken r den vanligaste demenssjukdomen?

Den vanligaste demenssjukdomen r Alzheimers sjukdom (AS) som innebr en

irreversibel sjukdom i hjrnan, och som pverkar en persons kognitiva (intellektuella),
psykiska, beteende- och fysiska (kroppsliga) frmgor.
Alzheimers r allts den viktigaste demensform av primra demenssjukdomar vars
lesioner vanligaste frekommer i temporalloben (tinningloben) och parietalloben
(hjssloben) och med tiden sprider sig ver hela cortex (hjrnbarken). Det pverkar
2

minnet frst och senare pverkar gradvist andra kognitiva (intellektuella) frmgor t.ex.
tal, frmga att resonera, och rrelse.
Alzheimersjukdoms orsak r oknd, men det finns en cerebral som kan associeras med
frekomsten av beta-amyloid protein klumpar i parietalloben (hjssloben) och i
temporalloben (tinningloben) i brjan. Med tiden sprider dessa lesioner progressivt i
hjrnan frstrande och atrofierande p detta stt hela hjrnvvnaden och drfr leder
till slutet till en nedgng hjrn funktion och sen till dd.
Alzheimer debuterar smygande ver 40-65 r och har en snabb utveckling (evolution).

Debutsymtom:

- minnesstrningar (obligatorisk!) p.g.a. frtvining (destruktion) av hjrncellerna

som innehller acetylkolin (en av signalsubstanserna).
- korttidsminnesfrlust (personen glmmer inte bara information om en ny hndelse,
men den glmmer hela evenemanget)
- repetitioner (upprepningar av berttelserna)
- allvarliga sprkstrningar
- abstrakt tnkande
- personlighetsfrndringar och tta humrsvngningar utan anledning (t.ex. finner
inte lngre nje i sdant som tidigare haft, tappar frtroendet i nrheten, etc.)
- desorientering
- problem i att utfra vanliga uppgifter
- blir slarviga med sitt utseende och personlig hygien
- konstigt beteende (ge saker frn familjemedlemmar och frmlingar hus,
hallucinationer etc.)

Men de vanligaste demens symtomen r de s.k. fyra A:n, det vill sga:

1) Anomi (ordglmska)
2) Afasi (uttal- och frstelse strningar): impressiv
(kan uttala men kan inte frst); expressiv (kan
frst och uppfatta men kan inte uttala sig)
3) Agnosi (svrigheter att knna igen freml och att
tolka synintryck trots god synfrmga)
4) Apraxi (nedsatt frmga att gra vardagliga
aktiviteter, eller Activities of Daily Living - ADL)

Alzheimers evolution, som alla demenssjukdomar, diagnosticeras, underskas och

observeras med hjlp av Reisbergskalan (GDS), d.v.s. Den globala frsmringen skalan
fr bedmning av primr degenerativ demens.
Skalan omfattar 7 stadier, varav de frsta tre inte diagnosticeras med demens, utan
endast de nsta fyra stadier nmligen:

Stadie 1 (tidigdemens stadium): mttlig frsmring av

kognitiva funktioner
Stadie 2 (milddemens stadium): mttligt svr frsmring
av kognitiva funktioner
Stadie 3 (medeldemens stadium): allvarlig frsmring av
kognitiva funktioner
Stadie 4 (slutskedet, terminaldemens): mycket allvarlig
frsmring av kognitiva funktioner

3. Det finns sex olika minnesfunktioner, vilka? Beskriv utfrligt och nyanserat.

Minnet r den kognitiva psykiska mekanismen som reflekterar (speglar) tidigare

erfarenheter och som behller och sparar (lagrar) information fr att erknna och
reproducera (terge) dessa p ett stt s likt som mjligt.

Minnessprocessen omfattar sledes av tre olika etapper:

(1) inkodning = informationen tas in frn omgivningen och sparas
(2) lagring av minnen som sker i: - korttidsminnet
lngtidsminnet
(3) framplockning = minnen plockas fram fr att anvndas

Minnet har fyra kriterier att funktionera och manifestera sig, sledes skiljer vi:
(a) ofrivilliga och oavsiktliga minnet
frivilliga och avsiktliga minnet

(b) mekaniska minnet

logiska minnet

(c) dominerande minnet

(d) temporala (tidsrymd) minnet:
sensoriska minnet:
visuellt (ikoniskt) minne
auditivt (ecoiskt) minne
doft minne
smak minne
kinestetiskt minne
korttidsminnet (arbetsminnet)
lngtidsminnet: - procedur minnet
episodiskt minnet
semantiskt minnet

Slunda finns det tre vsentliga typer av TEMPORALA (TIDSRYMD) MINNEN, nmligen:

a. SENSORISKA MINNET

Sensoriska minnet r ett minne med en vldigt kort lptid som opererar (arbetar)
under en sekund och anses som det frsta steget i minnet. Detta minne omfattar alla
perceptioner som togs in igenom alla sinnen, sledes sensoriska minnet kan indelas i:
- visuellt minne => ocks fotografiskt minne eller ikoniskt minne
- auditivt minne => ocks fonologiskt minne-eller ecoiskt minne
- doft minne
- smak minne
- kinestetiskt minne => taktilt minne
Sensoriska minnet skickar vidare en del information fr att processas (bearbetas) av
hjrna, men resten av information som ansgs obetydlig faller i glmska.
Uppmrksamhet och automation r vsentliga fr vidare verfring av information.

 b. KORTTIDSMINNET (ARBETSMINNET)
Korttidsminnet omfattar information som r viktig, lagras och anvnds p tillfllet,
temporrt. Det opererar under endast ngra sekunder, maximalt fr en minut utan
repetition.
Frn korttidsminnet r endast de viktigaste information snd till lngtidsminnet dr
hjrnan bearbetar de fakta som kommer att lagras i och beskyddas i fr att kunna plockas
fram vid behov. T.ex. man kan komma ihg maximalt 7 siffror utan repetition.
Korttidsminnet stds av kortvariga modeller av neuronal kommunikation, som r
beroende p regioner i frontotemporala loben (srskilt dorsolaterala prefrontalcortex)
och i parietalloben (hjssloben).

c. LNGTIDSMINNET
Lngtidsminnet har frmgan att lagra vldigt strre mngd information fr en
potentiellt obegrnsad tid (ibland fr hela livet). Det lagrar det som r verkligen viktigt
och av stort intresse fr individen och omfattar alla typer av viktiga minne
Lngtidsminnet upprtthlls genom stabilare och mer permanenta frndringar av de
neuronala anslutningar som r utbredda i hela hjrnan. Hippocampus r essentiell fr
inlrningen av ny information det vill sga fr att lagra fakta frn korttidsminnet till
lngtidsminnet. Hippocampus tillhr (bl.a. amygdala och gyrus cinguli) till den limbisk
systemet, den ligger under cerebrala cortex och spelar ocks roll i spatiala orientering.

Lngtidsminnet kan indelas i tre typer av minne:

i. PROCEDURMINNET (MOTORISKT MINNE) = representerar med andra

ord det som man kan och omfattar vr kapacitet att frverkliga
(realisera) olika saker, aktiviteter etc. Det r sdant som vi trnat,
organiserat, strukturerat och anstrngt oss fr att kunna lra oss olika
aktiviteter eller saker.
ii. EPISODISKT MINNET (SJLVUPPLEVT/SJLVBIOGRAFISKT MINNE) =
representerar det som man upplevt, och bestr av mycket viktiga,
betydelsefulla (dramatiska) information frn individens liv, ovntade
evenemang (hndelser) som individen kan komma ihg lttare n
vardagliga information. Episodiskt minne frsvinner frst vid
demenssjukdom.
iii. SEMANTISKT MINNET (FAKTA MINNE) = representerar det som man
vet, och bestr av abstrakt kunskap och fakta (t.ex. siffror,
bokstver, symboler, multiplikationstabeller o.s.v.). Semantiska
minnet omfattar ocks metaminnet (det som man vet att man vet)
som faktiskt representerar en typ av sjlvmedvetande minne, sjlv
kognitiv (metakognitivt minne)

4. Vad innebr ett professionellt frhllningsstt? Beskriv utfrligt och nyanserat.

Ett professionellt frhllningsstt inom demensvrd omrdet innebr:

- sjlvknnedom - nyfikenhet
- empati - uppmrksamhet
- kunskap - att bete som en detektiv
- kthet - flexibilitet
- rlighet - tlamod
- att tjna utan gentjnster - etik och moral
5

 Vr mnniskosyn och mentalitet har en direkt inflytande p omvrdnads kvalit.

- att respektera mnniskovrden
- att tnka och arbeta utifrn ett palliativt arbetsstt
- salutogent arbetsstt
- etik och moral
- stor uppmrksamhet (att vara HR och NU)
- att gra allt sitt bsta

Vrdpersonalen ska stndigt utbilda sig fr att ka kunskapens niv och

arbetskvalitet.
- kunskap
- kurser (frn okvalificerad personal till ett verkligen svrt yrke)
- hg frstelse
- klokhet
- patienten r inte dement, men patienten r en person som lider/ drabbas av
demens
- att uppmrksamma symtom tidigt = viktigt
- att alltid uppmuntra, ofta lindra (underltta) och stundom (ibland) bota
(Hippokrates)

Vrdpersonalen ska rapportera och dokumentera tydligt och exakt information om

patienten med demens (hlsotillstnd, fakta om dagliga insatser, etc.) till sjukskterskan
eller arbetsledaren.

Vrdpersonalen ska alltid fokusera p patientens behov och krav, att alltid frska
se sitt arbete och insatser lsning utifrn patientens eller sina anhrigas perspektiv.

Uppmrksamhet p: - patienten, sitt hlsotillstnd, symtom, sina behov och krav

patientens anhriga
arbetskamraterna

5. Sverige r ett mngkulturellt land vilket delvis innebr andra krav p vrd och
omsorg. P vilket stt? Beskriv med egna ord.

- vad innebr etnicitet/ minoritet = grupper av invandrare som bosatt (etablerat) i

Sverige (i detta fall) och vilka bor som en litet samhlle (gemenskap) som utrycker
sig genom sina egna regler, sedlar, traditioner, vardagsliv, sprk, vrderingar
(moral och etik), religion etc.
- mngkulturellt land
- olika former av invandring (ldre/ krigstider, frn andra kontinenter, av olika
annorlunda religioner, olika annorlunda raser, olika specifika traditioner etc.)
- kulturella diversitet stller nya krav
- vrdpersonal ska ha kunskap om olika kulturer, sprk, kommunikation och
kroppssprk
- ldre invandrare och invandrare med demenssjukdom (sprk problem, olika familj
traditioner, ensamhet eller inte, kroniska sjukdomar, helplshet etc.)
- boendeformer fr ldre med invandrarbakgrund (t.ex. judiska och katolska
ldreboenden etc.)

 - religion och traditioner pverkar vrden (sedlar, hygien och kldsel, mat, religisa
mssan, diskussioner mellan vrdpersonalen och vrdaren, hgtider, andliga
diskussioner om livsmening och om dd, palliativ vrd)

6. Det finns tv syften med aktiviteter inom vrd och omsorg, beskriv versiktligt
vilka.

Aktiviteter inom vrd och omsorg har som syfte:

(1) att aktivera de ldre (ngot som kar deras hlsotillstnd och livskvalit, som
hjlper dem att trivas)
(2) att skapa en betydelsefull dag fr patienter

Aktiviteten ska anpassa till patientens frmga:

- exempel av aktiviteter: fysiska, mentala, andliga (estetiska/konst, musik, dans)
- kulturella aspekter/ element
- pverkar positivt patientens sjlvknsla

7. Vad br du tnka p i ditt frhllningsstt nr det gller aktiviteter fr ldre och

speciellt fr personer med en demenssjukdom?

Frhllningsstt vid aktiviteter fr ldre och speciellt fr personer med en

demenssjukdom: EGEN TID

att tillta patienten att utfra olika saker sjlvstndigt (ensam) s mycket som
mjligt
att ge pminnelse till patienten som inte minns (att stimulera patienten som
mycket som mjligt fr att utfra olika aktiviteter och srskilt att uppmuntra den
att gra sdana aktiviteter ensam)
att ge vgledning och uppmuntran till patienten som inte frstr (i personlig
hygien, pkldning, mltider, toalettbestyr etc.)
att ge aktiv hjlp och std till patienten som inte kan klara sjlv (att ta ver
och att aktivt hjlpa patienten i att utfra sina dagliga aktiviteter)

8. Man pratar om vardagskultur i vrd och omsorg fr personer med

demenssjukdom, vad innebr det?

Vardagskultur i vrd och omsorg innebr aktiviteterna som br skapas kring

vardagssysslor (d.v.s. vid banala aktiviteter):

- vardagliga gldjemnen (gott samtal, en stunds nrhet)

- hglsning (bok, tidning etc.)
- ett vackert duckat bord (smaklig mat, vacker porslin, fina bordduk, blommor etc.)
- att dricka kaffe frn en fin kopp (inte frn en pip mugg)
- vacker konst, fina bilder, tavlor
- att inredning, gardiner, etc. (hemknsla)
- att f lyssna sin egen musiksmak (inte vrdpersonalens)
- spontana promenader eller utflykter

9. Ge exempel p olika aktiviteter som kan passa inom demensvrden.

- musik, vrdarsng, dans (stimulerar patientens sinne, kognition, sjlvstndighet,

vlbefinnande och knslor)
- konst r nyckeln till knslor och minnen (att rita, mla, dansa, titta p bilder
etc.)
- frgterapi, musikterapi
- motionering, aerobiska vningar, promenader, svimning, etc.

EXEMPEL:
vrdarsng (lugnar, gr patienten och vrdaren nrmare, nrmar dem
varandra)
dans (gldje, aerobisk motion, kognitiv och fysisk stimulans)
kreativitet (att rita, att mla)
talbcker (lttlsta), ljudbcker
bilderbcker, tidningar
levnadsvska (personliga freml frn patientens liv stimulerar minnet,
knslorna, emotioner, bra upplevelse)
fotoalbum
teman (rstider, hgtider, tidsepok, hembygden, skolan, film, sport, jakt,
natur, kldmode)
utflykter (sm, korta resor med buss eller bil)
religisa och andliga behov, traditioner, seder etc.

10. Det finns tre olika metoder att vcka minnen och knslor, beskriv
versiktligt vad de olika metoderna innebr.

(1) VALIDATION = metod som utvecklades av Naomi Feil med syftet att bekrfta
knslor som utrycktes av patienten med demens
(2) REMINISCENS = syftar till att hjlpa den demenssjuke att minnas det frflutna
genom anvndning av gamla freml; den frstrker patientens identitet och
dennes inre behov fr trygghet; levnadsberttelsen r inspiration
(3) SNOEZELEN RUM = sinnestimulerande atmosfr; r inte en behandlingsform utan
avkoppling genom att ppna sinnen: tystnad, iakttagelse, musik, ljus, enkel
speciellt dekorerat rum etc. (personalen som arbetar hr behver utbildning)

11. Vad r viktigt att tnka p nr det gller boendemiljn fr personer med
demenssjukdom?

Patienter med demens har perceptionsstrningar ngot som pverkar negativt deras
psykisk och beteende, och som gr dem rdda, irriterade, arg, med en konstigt beteende
eller kan ven representera en trigger fr hallucinationer.
Brjande frn patientens starka knslighet som ger henom ett imponerande flde av
intryck och gr henom att inte kunna fokusera, skulle i s fall en anpassad milj hjlpa
henom att bibehlla sina knslor av integritet och sjlvmedvetande.
Miljn ska ha en lugn atmosfr, ska ge skydd och skerhet till patienten, ska ge en
vlbefinnande och vlgrande knsla fr att patienten trivas i sdan milj.

 Man mste ocks tnka p patientens behov av psykisk och fysisk rehabilitering och
aktivering sin energi, drfr kan anvndas olika varierade symboler fr att underltta
patientens orientering och fr att stimulera alla sina sinnen.

Det kan anvndas:

- frger och kontraster som kan hjlpa eller hindra
- en bra belysning som r essentiell fr att hjlpa patientens uppfattningsfrmga
- konst och freml (ska vara enkla att uppfatta och tolka; det ska anvndas
patientens egna freml fr att hjlpa henom komma ihg olika hndelser eller
personer etc.)
- estetiken ska ocks tillmpas nr det gller inredningen (utrymme, mbler,
freml)
- telefon (med olika modellen, t.ex. telefoner med nummerskiva fr de ldre och
telefoner med knappar fr de som r en yngre generation)

Boenden ska ha en hemlikt och vnligt utseende fr att hjlpa patienten med demens
att knna sig som hemma. Det grs genom att anvnda glada och varma olika frger samt
ngra av patientens familjra dekorationer, textilier och mbler; golvet, vggarna och
drrarna ska ocks ha olika annorlunda frger om mjligt. En hemlikliknande boendemilj
gr patienten att trivas, att knna sig trygg, lugn, lycklig, att bibehlla s mycket som
mjligt sin identitet och integritet som enskild och mnniska.

12. Ge exempel p hjlpmedel som kan underltta och frebygga skador i

samband en demenssjukdom.

Hjlpmedel r inte designerat fr att erstta mnskliga kontakten utan fr att

kompensera patientens fysiska och psykiska behov och krav p individniv. Hjlpmedlen
anvnds stndigt i vardagliga livet av sjuka som har fysiska och/eller psykiska
nedsttningar och dess syfte r att underltta, rehabilitera och normalisera p ett stt
patientens liv och sledes av dess anhrigas.
Eftersom patientens behov r olika och s varierade finns det allts olika hjlpmedel
som ges till sjuka p.g.a. en noggrant social- och medicinskutredning svl baserande p
en speciell medicinskanalys och anvndningsrekommendationer.
En av de viktigaste villkor r att riktigt anpassa produkten till patientens behov
(modell, kvalitet, dimension, aspekt etc.). Nr hjlpmedlet vljs det diskuteras
naturligtvis ven den etiska problematisk.

Hjlpmedlen kan vara av olika kategorier: tekniska, klder och vrigt t.ex.
TEKNISKA HJLPMEDEL
- elektroniska tidskalender
- sngvakt
- trampmattan
- armbandsklockor
- gungstol
- robotiskkatt (terapikatten)
- minneshjlp
- talandeklocka med pminnelser, m.m.
KLDER och VRIGT
- antihalksockar/ -strumpor
- bolltcke av olika sorter
9

 - mjuka overall
- drrkamouflage
- haklappar
- kntcke
- markeringstape
- speciella frgade toalettsits
- sittskydd, m.m.
- sittsck
- antihalktofflor
- vridplatta
Som det kan ses nr patienten inte den ende som utnyttjar av de frdelarna med
hjlpmedel utan ven sina anhriga/nrstende.

13. Forskning har visat att musik pverkar demenssjuka genom vrdarsng;
vad innebr vrdarsng?

Musik r den som har en imponerande inflytande ver alla av oss, vore vi vara friska
eller sjuka. I allmnhet fr bra och knslosam musik oss att resonera med den tills de
djupaste niver av vr sjl, den lugnar oss och gr oss glada. P ett stt anknyter sngen
(i synnerhet den enkla och fredliga en) oss till de tidigaste minnen av vrt liv nmligen
till moderns lugnande sng. Det r anledningen som gr att vrdarsng anvnds i demens
omvrdnad.
I praxis verkade det att patienten med demens som annars r motvillig och motstrvig
(sannolikt p.g.a. rdslor och upplevelse av frmlingskap) blir lugn och brjar ibland nynna
med. En gemenskap skapas fr stunden och patienten blir lugn och ser ut som om knner
sig inkluderad.

14. Vad r ett demensteam?

Fr att kunna erbjuda en bra omvrdnad inom demensomrdet medverkar olika

yrkesmssiga och medicinsk personal som koopererar med anhriga till att ta hand om
patienten med demens vilken r i centrum av den s.k. demensteamet. Varje
teamsmedlem r vrdefull och har en srskild roll i patientvrden och liv (se fig.):

10

 Laget ska samarbeta fr att stndigt skapa och upprtthlla ett salutogent klimat, och
syftar till att uppn kraven fr ett team med ett KASAM frhllningsstt vilket arbetar p
ett palliativt arbetsstt. Medlemmarna ska karakteriseras genom fljande egenskaper:
- sjlvfrtroende, har bra humor och gldje, tolerans och flexibilitet
- tar sitt ansvar
- undviker sjlv skuld eller att anklaga andra
- vet och gillar arbeta i laget
- lskar sitt yrke, har hg kompetens
- undviker/ eliminerar den diskriminande attityden
- bra beteende- och respekterar ordningsregler

15. Vad innebr ett korttidsboende?

Korttidsboende = ett speciellt boende/vrd- och omsorgsboende dr personen med

speciella fysiska och/eller psykiska behov (ldre och/ eller ldre och sjuka) bor fr en
limiterad tidsperiod.
Personalen som anstllds dr arbetar dygnet runt.
Fr att personen med behov tas emot p en korttidsplats krvs det ett bistndsbeslut
av kommunen.
Patienten/ brukaren (eller dennes nrstende/ distriktsjukskterska m.m.) kan
anmla fr en plats p korttidsboende/ vxelboende i de fljande fallen:
- std fr att kunna bo kvar hemma
- efter utskrivning frn sjukhuset: nr patienten har svrt att klara sig hemma
och/eller krver rehabilitering
- std (avlastning) fr nrstende: nr anhrigvrdare eller nrstende i hemmet
periodiskt behver avlastning fr att kunna vila eller resa bort.
- i vntan p plats p permanent ldreboende
Vxelvrdsboende = nr man regelbundet fr vxelvrdstjnst (vxlar mellan att bo
hemma och p korttidsboende).

16. Vilka lagar reglerar kraven p dokumentation?

Efter 1993 d delreformen introduceras, var lngvrdsavdelningarna verfrdes till

landstingen och kommuner. Allts, fr att undvika konfusion och fr att underltta till
patienten att lsa sin egen dokumentation, indelades den tidigare dokumentationen som
anvndes fre 1992 i tv nya typer av dokumentation nmligen:
(1) dokumentationen inom ldreomsorgen = omfattar alla social-administrativa
frgor (personakt, beslut, fakta om personens liv, aktiviteter och preferenser,
social-administrativa tjnster som erbjuds till brukaren etc.) som reglementeras av
o Frvaltningslagen FL
o Socialtjnstlagen SoL
(2) dokumentationen inom hlso- och sjukvrden = implicerar data som gller
personen som patient och de motsvarande omvrdnadsdokument (patientens
referenser t.ex. namn, ldern, kn, patientjournal, med de motsvarande insatser
och rutiner m.m.) och som styrs av:
o Patientdatalagen PDL
o Socialstyrelsens freskrifter SOSFS om informations-
hantering och journalfring

11

17. Vad r social dokumentation?

Enligt socialtjnstlagen (SoL) innebr social dokumentation alla dokument och

anteckningar skrivna av omvrdnadspersonalen vilken r skyldig att registrera viktiga
saker som gller patienten/ brukaren. Social dokumentation bestr av olika delar, som
till exempel:
Social journal = som omfattar beslutet om patientens behov av hjlp och std,
viktiga hndelser och annat som har betydelse fr personalens arbete).
Genomfrandeplan = dokument som grs av vrdpersonalen tillsammans med
patienten och anhriga/ nrstende samt modell och vgledning i personalens rutin
(den innehller data om patientens hlsotillstnd, bedmningar som gjorts,
vidtagna tgrder och orsak till dessa samt frskrivna hjlpmedel m.m.)
Levnadsberttelse = patientens frkortade livshistoria

18. Frklara skillnaden mellan Lex Sarah och Lex Maria.

Bde Lex Sarah och Lex Maria representerar tv grundlggande arbetsverktyg som
faktiskt fltar samman nr tillmpas i praxis och kar kvaliteten inom
administrationsomvrdnaden, gr patienten/ brukaren trivas i den nya boendemiljn dr
kommer att leva sitt liv till slutet, dessutom skulle dessa lagar att frbttra alla de som
involverades i omvrdnadsprocessen.

Lex Sarah:
finns i Socialtjnstlagen (SoL) och i Lagen om Std och Service till
Vissa Funktionshindrade (LSSVF)
stipulerar om att alla som arbetar inom socialtjnsten r skyldiga att
rapportera orttvisor (missfrhllanden) och/eller risker fr missfrhllanden
som de upptcker i verksamheten.
inriktad p felaktiga arbetsfunktion, dess orsak och frebyggande
tgrder fr att frhindra att det hnder igen. Patientens/ brukarens behov och
intressen r dess lags centrum.

Lex Maria:
finns i Patientskerhetslagen (PSL)
stipulerar om att arbetarna inom hlso- och sjukvrd r skyldiga att
rapportera och anmla allvarlig skada eller sjukdom som en patient
drabbats av eller utsatts fr risk att drabbas av i samband med hlso- och
sjukvrd.
inriktad p allvarliga risker och skadliga hndelser/ sjukdomar som
drabbat en patient/ brukare under omvrdnadsprocessen, dess orsaker
och de korrektiva och frebyggande tgrder som ska ta fr att frhindra
att liknande hndelser intrffar igen.

Som en konsekvens kan det mrkas att skillnader mellan de bda lagarna r:
Lex Sarah finns i SoL (Socialtjnstlagen) samt i Lagen om Std och Service till Vissa
Funktionshindrade (LSSVF), medan Lex Maria tillhr till PSL (Patientskerhetslagen)
Lex Sarah hnvisar till de sociala och administrativa delar av omsorgen i jmfrelse
med Lex Maria som r relaterad till hlso- och sjukvrd
Exempel: en dlig bemtande ska anmlas i enlighet med Lex Sarah, medan en fel
medicinering eller behandling ska anmlas enligt Lex Maria
12

19. Vad r vergrepp och vad menas med fysiska undergrepp? Ge ngra
exempel.

vergrepp r en juridisk term som anvnds i den svenska rtten, vilken innebr en
illgrning, ett otillbrligt eller olagligt tvng, eller hot/ vld mot en enskild person.
De vergrepp som rapporterades mot de ldres var makt- och myndighetsmissbruk
nmligen:
fysisk misshandel (vld, lsa in, sexuella vergrepp)
psykosocial vanvrd (t.ex. hot, korrektioner, trakasserier, skrmsel,
diskrimineringar, krnkningar, verbal och emotionell aggressivitet, brist p respekt eller
ven negativ instllning mot de ldre)
ekonomisk olaglighet (t.ex. stld av pengar/ godelar, utpressning och
frskingring)

Fysiskt undergrepp innebr vrdslshet och en felaktig behandling mot patienter/ de

ldre, ngot som rapporterades att anvndas i synnerligen mot patienterna med
demenssjukdom.
Exempel av fysiskt undergrepp: undernring, dlig hygien, opassande och smutsiga
klder, slag, nypningar och hrda tag, bristande medicinsk vrd o.s.v.

*** ***
***

13