Processrätt

Material
till
rättegångsspelet

Gäller VT 2020
Innehåll
Instruktioner s. 3

Omständigheter i målet s. 9

Lathund för huvudförhandling i brottmål s. 13

Instruktioner
Allmänt

I rättegångsspelet tilldelas studenterna en roll som ordförande, nämndemän, åklagare, måls-

ägandebiträde, försvarare, tilltalad, målsägande eller vittnen/granskare. Vissa roller är dubblerade.

När det gäller åklagar- respektive försvararrollerna ska uppgifterna fördelas lika mellan de
personer som har fått en sådan roll, t.ex. så att en genomför första delen av förhandlingen, fr.o.m.
sakframställan till hälften av förhören, och den andra tar hand om resten, fr.o.m. hälften av
förhören till pläderingen. De studenter som har tilldelats roller som nämndemän bör särskilt sätta
sig in i den materiella frågan och ta en aktiv roll under överläggningen. De studenter som tilldelats
roll som vittnen har också en roll att vara ”granskare” under spelet. Dessa studenter ska kritiskt
granska förhandlingen och efter förhandlingens avslutande ge synpunkter på genomförandet.

Vid sjukdom och annan frånvaro kan det förekomma att vissa roller förblir obesatta. Varje
deltagare måste därför vara beredd att hoppa in i en roll man inte förberett sig särskilt på. Strävan
vid eventuella rollbyten är att genomföra så näraliggande byten som möjligt, t.ex. att en nämnde-
man går in som ordförande.

Kursens rättegångsspel introduceras vid en föreläsning. Rättegångsspelet innehåller därutöver

följande obligatoriska moment:

1. Individuellt författande av en stämningsansökan (samtliga studenter, utom de som fått roll

som målsägandebiträde eller målsägande).

2. Individuellt författande av målsägandeinlaga (endast de studenter som fått roll som

målsägandebiträde eller målsägande).

3. Aktivt deltagande i förberedande sammanträde (samtliga studenter). Senast två dagar

innan det förberedande sammanträdet ska de individuellt författade rättegångsskrifterna
ha skickats till gruppläraren (skriften skickas till pro@juridicum.su.se, med angivande av
mottagande grupplärare i meddelanderaden). Gruppen går utifrån skrifterna gemensamt
igenom uppläggningen av målet i syfte att få det underlag som ska användas under själva
huvudförhandlingen.

4. Aktivt deltagande i huvudförhandling (samtliga studenter). Huvudförhandlingen ska vara

förberedd så att denna kan utföras med så få avbrott som möjligt. Efter enskild
överläggning ska domen avkunnas och korta domskäl ges. Efter överläggning och dom
diskuteras genomförandet och utgången.

5. Gruppvis författande av dom, överklagande och rättegångsrapport (samtliga studenter, se

nedan ang. fördelningen).

6. Lärargenomgång av dom, överklagande och rättegångsrapport (samtliga studenter).

3
Nedan följer en utförligare beskrivning av de olika momenten. När det gäller utformningen av de
skriftliga inlagorna kan ledning erhållas av det kompendium med exempel på domstolshandlingar
som finns upplagt i Athena.

Stämningsansökan (alt. målsägandeinlaga)

I målet ska var och en – utom den som fått rollen som målsägandebiträde eller målsägande – skriva
en stämningsansökan från åklagaren, som förutom uppgifter om den tilltalade ska innehålla:

• Gärningsbeskrivning
• Lagrum
• Bevisuppgift med angivande av vilken skriftlig (i förekommande fall) och muntlig
bevisning som åberopas och bevistema (dvs. vad varje bevis ska styrka) samt för vittnen
även förhörstema (dvs. vad vittnet/parten ska höras om).

De som fått rollen som målsägandebiträde eller målsägande ska i stället inge en målsägandeinlaga
som förutom uppgifter om parternas namn ska innehålla:

• Skadeståndsyrkande
• Grund för yrkandet
• Bevisuppgift (se ovan)

Stämningsansökan respektive målsägandeinlaga inlämnas senast två dagar innan det

förberedande sammanträdet (skriften skickas till pro@juridicum.su.se, med angivande av
mottagande grupplärare i meddelanderaden). Dessa skrifter bör rymmas på en A4-sida. Ange
namn i det övre högra hörnet av sidan.

Förberedande sammanträde

Vid genomgången går gruppen och läraren gemensamt igenom de stämningsansökningar/-

målsägandeinlagor som kommer att ligga till grund för uppläggning av målet och som man därvid
gemensamt kommer fram till ska användas under själva huvudförhandlingen. Någon individuell
återgång till egna varianter är inte tillåten.

Huvudförhandling

Några dagar efter det förberedande sammanträdet hålls en huvudförhandling och där är ambitionen
att denna ska utföras med så få läraravbrott som möjligt. Inför slutpläderingarna kan det vara
lämpligt att ordföranden förordnar om en kortare paus som ger ombuden möjlighet att förbereda
sig.

När det gäller överläggningen till dom bör den ske enskilt, dvs. med endast rätten närvarande.
Viktigt vid ledamöternas diskussion är att ordföranden söker strukturera frågorna i målet, så att
man prövar saken i logisk ordning, rekvisit för rekvisit i skuldfrågan och först därefter påföljden i
brottmålet. För rättens del gäller att den inte får beakta vad som sagts enligt förhören i
förundersökningen, om inte förhören föredragits med stöd av RB 36:16 st. 2. Domen ska sedan
avkunnas och korta domskäl ges, liksom, i förekommande fall, skiljaktiga meningar.

Efter överläggning och dom diskuteras genomförandet och utgången. Här har gruppens granskare
huvudansvaret för att presentera sina iakttagelser, vilka sedan kan ligga till grund för diskussionen.

4
Författande av dom, överklagande och rättegångsrapport (i grupp):

Varje rättegångsspelsgrupp indelas i tre undergrupper enligt följande:

• Grupp A (domargruppen): Ordföranden jämte nämndemännen

• Grupp B (överklagandegruppen): Åklagare, försvarare och målsägandebiträde
• Grupp C (granskningsgruppen): Tilltalad, målsägande och samtliga vittnen/granskare

Dom (Grupp A, domargruppen)

Efter att domen avkunnats muntligen ska Grupp A (domargruppen) avfatta domen skriftligt.

Domslutet från huvudförhandlingen får givetvis inte ändras vid domskrivningen. Inte heller får
omständigheter som ej åberopats vid huvudförhandlingen upptas i domen.

Domen ska innehålla:

• Uppgifter om parterna
• Domslut
• Yrkanden och grunder samt uppgift om i målet upptagen bevisning
• Domskäl
• Eventuella skiljaktiga meningar
• Anvisning för överklagande (klagoanvisning)

Domen ska inom en vecka efter huvudförhandlingen skickas per e-post eller på annat sätt
överlämnas dels till läraren, dels till övriga studenter i gruppen.

Gruppens beteckning (Grupp A, domargruppen) ska tydligt anges på domen.

Samtliga lärare nås via kursadministratören på följande e-postadress: pro@juridicum.su.se. Ange

i meddelanderaden vilken grupplärare som är mottagare av e-postmeddelandet.

Överklagande (Grupp B, överklagandegruppen)

Sedan skriftlig dom avgetts ska Grupp B (överklagandegruppen) författa ett överklagande, dvs.
även representanterna för den part som vunnit ska författa överklagande för den part som förlorat
tillsammans med den förlorande partens representanter.

Överklagandet ska vara ställt till Svea hovrätt och ange:

• vilken dom som överklagas,

• yrkande i hovrätten, dvs. vilken ändring i tingsrättens dom som yrkas,
• grunderna för överklagandet, med angivande av skäl till varför man anser att tingsrättens
domskäl är felaktiga,
• bevisuppgift
• skäl för om- eller tilläggsförhör i hovrätten om klaganden vill att förnyade förhör ska
hållas och
• de omständigheter som åberopas till stöd för prövningstillstånd (i förekommande fall)

Några nya, tidigare okända, omständigheter får inte tilläggas.

5
Överklagandet ska inom två veckor från huvudförhandlingen skickas per e-post eller på annat
sätt överlämnas dels till läraren, dels till övriga studenter i gruppen.

Gruppens beteckning (Grupp B, överklagandegruppen) ska tydligt anges på överklagandet.

Samtliga lärare nås via kursadministratören på följande gemensamma e-postadress:

pro@juridicum.su.se. Ange i meddelanderaden vilken lärare som är mottagare av e-post-
meddelandet.

Rättegångsrapport (Grupp C, granskningsgruppen)

Sedan skriftliga domar avgetts ska den tilltalade, målsäganden och vittnen/granskarna i Grupp C
(granskningsgruppen) författa en rättegångsrapport. Rättegångsrapporten är friare i formen än
domen och överklagandet. Om man vill söka någon form av inspiration kan man t.ex. läsa de
juridiska nyhetstjänsternas rättsfallsreferat eller yttranden från JO i processrättsliga frågor, men
formen för rapporten är som nämnts fri. Även utformningen vad avser rubriker, radavstånd, typ-
snittsstorlek etc. är fri. Omfattningen av rapporten ska dock vara minst 10 000 och max 12 000
tecken (inklusive blanksteg och fotnoter).

Beträffande innehållet i rättegångsrapporten ska grupp C (granskningsgruppen) beskriva ett eller

flera processrättsliga problem som aktualiseras av huvudförhandlingen och/eller domen i
processpelet. Rapporten kan grundas på sådana iakttagelser som granskarna gjort under huvud-
förhandlingen eller behandla andra problem. Notera dock att syftet med rättegångsrapporten inte
ska vara att kritisera eller utvärdera de olika rollinnehavarnas prestationer. I rapporten ska
behandlingen av de konkreta problemen ske med hänvisningar till relevant lagtext och
kurslitteratur. Även annat relevant källmaterial får användas.

Rättegångsrapporten ska senast inom två veckor från huvudförhandlingen skickas per e-post
eller på annat sätt överlämnas dels till läraren, dels övriga studenter i gruppen.

Gruppens beteckning (Grupp C, granskningsgruppen) ska anges tydligt på rättegångsrapporten.

Samtliga lärare nås via kursadministratören på följande gemensamma e-postadress:

pro@juridicum.su.se. Ange i meddelanderaden vilken lärare som är mottagare av e-
postmeddelandet.

Lärargenomgång av dom, överklagande och rättegångsrapport

Som framgått av framställningen ovan kommer domarna inte att gås igenom av läraren innan de
ska överklagas. Överklagandet författas på grundval av den dom som överklagandegruppen
erhållit från domargruppen.

Efter att lärarna erhållit dom, överklagande och rättegångsrapport sker en genomgång av
skrifterna. Samtliga studenter ska närvara på lärargenomgången, som tar en timme i anspråk. Inför
lärargenomgången ska de olika författargrupperna studera varandras skrifter för att kunna lämna
synpunkter på dem vid genomgången och därmed komplettera lärarens eventuella synpunkter.

Vid lärargenomgången av skrifterna diskuteras deras innehåll och utformning. Gruppdeltagarna

ges tillfälle att bemöta synpunkter, från såväl läraren som de övriga grupperna, och försvara sina
ståndpunkter.

Närmare instruktioner och tips om hur skrifterna utformas ges vid föreläsningen "Introduktion till
rättegångsspelet".

6
Övriga instruktioner

Inför respektive moment ska följande lagtext och litteratur studeras:

• Stämningsansökan/målsägandeinlaga: RB 45:4 och Rättegång V, s. 176–190 och s. 36–

41 + supplement.
• Huvudförhandling: RB 45:4 och 46 kap. RB och Rättegång V s. 176–207 + supplement
samt reglerna om vittnesförhör och förhör med den tilltalade i 36–37 kap. RB.
• Dom och domskrivning: Rättegång V s. 268–282 + supplement
• Överklagande: Rättsmedlen

Viss ledning kan också erhållas i de förlagor som ingår i "Exempel på domstolshandlingar" som
återfinns i Athena samt skrifter från Södertörns tingsrätt (särskilt ”Riktlinjer för domskrivning”).

Samtliga ska inför huvudförhandlingen lära in den lathund för huvudförhandling i brottmål som
ingår i materialet. Detta gäller i synnerhet ordföranden. Inför huvudförhandlingen måste vidare
åklagaren, försvararen och målsägandebiträdet förbereda sakframställningar, förhör och
pläderingar. För förhören behöver nämnda aktörer, med utgångspunkt i bevistemat, lägga upp en
strategi för varje förhör för att uppnå syftet med förhöret. Det ska finnas en tanke med varje fråga.
Inte minst när det gäller att höra den tilltalade, ett moment som oftast slarvas över på några
minuter, gäller det att utnyttja förhöret till en uttömmande utforskning av det inträffade. När det
gäller den tilltalade och försvaret måste det understrykas att det inte är tillåtet att lägga in nya
friande förutsättningar. Visserligen får den anklagade nu förneka vad han sagt under polisförhören
(och de av åklagaren påstådda avsikterna), men han kan inte komma med ett nytt försvar som gör
fullbordat brott helt osannolikt. Pläderingarna måste visserligen till viss del improviseras och inte
minst knytas an till den bevisupptagning som skett, men själva basen – den sakliga, rättsliga och
rättspolitiska argumentationen – måste förberedas, så att det blir möjligt att åstadkomma
slutanföranden om åtminstone 5–10 minuter vardera. Som tumregler för pläderingen bör den
innehålla följande:

• Vem har bevisbördan?

• Vad är bevisat och varför? (dvs. analys av bevisupptagningen)
• Redogörelse för rättsläget
• Tillämpning av rättsläget på sakomständigheterna
• Förslag till hur rätten bör döma

Deltagarna behöver inte känna sig slaviskt bundna av givna förutsättningar i materialet. I
verkligheten inträffar ju ofta att lämnade uppgifter ändras när det väl blir rättegång. Detta överlåts
till varje deltagares fantasi och omdöme. Men om någon uppgift ändras får det naturligtvis inte
vara fråga om en ändring som kullkastar möjligheterna att genomföra huvudförhandlingen.

Den allra mest givande formen för förberedelse är att på egen hand göra studiebesök vid någon
allmän domstol. Välj ut en huvudförhandling som tidsmässigt verkar lagom omfattande (ca 2
timmar) och ta plats som åhörare när målet ropas upp.

Åklagare och ombud (gäller även försvarare) som har åberopat förhör ska tänka igenom vilka
omständigheter som är relevanta vid respektive förhör samt fundera över och förbereda de frågor
som bör ställas efter det att förhörspersonen avgett sin spontana berättelse. Tänk igenom vilka svar
du kan förvänta dig med anledning av frågorna och utforma frågorna så att förhöret blir så
fördelaktigt för huvudmannen som möjligt. För åklagarens del gäller det att utforma förhöret så
att gärningen blir så utredd på det sätt som saken kräver.

7
Det ombud som inte har åberopat förhöret ska inför huvudförhandlingen tänka igenom vilka
omständigheter som är relevanta vid motförhöret. Lyssna noga på åklagarens/motpartsombudets
förhör med förhörspersonen och ställ sedan relevanta frågor som förhoppningsvis förbättrar bevis-
läget för den egna huvudmannen.

Till de studenter som ska agera förhörsperson kan följande sägas. Du får i underlaget till rätte-
gångsspelet själva ramen för vad du ska säga under förhören. Du måste vara beredd att förtydliga
berättelsen, t.ex. om du får frågor som inte uttryckligen besvaras i underlaget. Ge dock inga svar
som strider mot de förutsättningar som lämnats för rollen.

Till de studenter som ska agera målsägandebiträde kan följande sägas. Målsäganden vill biträda
åtalet. Målsäganden vill även ha skadestånd för kränkning samt sveda och värk. Din uppgift är att
tillvarata målsägandens rätt och att framställa hans skadeståndsanspråk (enskilt anspråk).
Skadeståndstalan ska innehålla yrkanden och grunder för yrkandena. De yrkade beloppen ska
överensstämma med gällande praxis.

8
Omständigheter i målet Åklagaren ./. Anna Marmor

Utdrag ur polisanmälan, upprättad av polisman i tjänst den 6 december 2019:

Patrull 41-9130 (Pa P. Berg, Pa K. Nilsson) beordras till platsen av LKC.

BROTTET
En person har, på Stationsvägen i Huddinge strax efter kl. 22:00,
slagit målsägande Rolf Boo i nacken/bakhuvudet så att kroppsskada och
smärta uppstått. Målsägande faller till marken av slaget och skadar
då handleden. När målsäganden reser sig upp igen ser han en person
försvinna mot Stuvstaleden. Efter misshandeln uppger målsägande också
att en hundralapp som denne hade i sin hand före misshandeln saknas.
Målsägandens syster Sanna, som bor på platsen, skjutsar målsäganden
till sjukhus.

SIGNALEMENT
Målsäganden beskriver gärningspersonen som av medellängd, en stor
mörk/grå täckjacka med huva och med bandylaget IFK Askersunds halsduk
knuten framför ansiktet. Målsäganden uppfattar gärningspersonen som
en kvinna.

MISSTÄNKT
Ptrl.41-9130 deltog i eftersök av gärningsperson. Inne på ”K:s Bensin
och Rullar” vid Stuvstaleden påträffas ca kl 22:45 en person som
stämmer in på signalementet, ätandes en tunnbrödsrulle med wienerkorv
och potatismos. Hon uppger att hon heter Anna Marmor. Personen grips
och medtas till polisstationen. Ett kort förhör hålls på platsen med
vittnet Karim Makram.

I förhör med målsäganden Rolf Boo hållet på akuten på SÖS den 7 december 2019
kl 00.30-00.46 framgår följande:

Rolf uppger följande: Jag kan inte berätta så mycket. Jag och min syster satt hemma hos
henne och tittade på en film när chipsen plötsligt tog slut. Jag gick då ut för att gå till
bensinmacken som finns i närheten för att köpa mer chips. Från min syster fick jag en
sedel, 100 kronor, som hon hade i sin plånbok. Sedeln var något sönderriven upptill, nära
mitten. När jag kommit ut på gatan och gått ett tiotal meter hör jag någon komma bakifrån
med snabba steg. Innan jag hinner vända mig om smäller det till i bakhuvudet och nästa
sak jag minns är att jag låg på rygg på gatan. Det gör fruktansvärt ont i huvudet och nacken
och höger handled verkar skadad. Jag måste ha använt högerhanden för att ta emot mig i
fallet. När slaget kom hade jag 100-kronorssedeln i högerhanden och när jag sätter mig
upp tittar jag efter den men den är borta. Jag vet inte om jag tappat den i fallet eller om
någon ryckt den ur handen, allt gick så fort. Det var stark vind och löv och skräp flög
omkring.

På fråga om Rolf kan beskriva hur gärningspersonen såg ut uppger Rolf att han efter fallet
satte sig eller ställde sig upp och då 20–30 meter bort såg en springande person med en
stor grå eller mörk täckjacka med uppdragen huva. Han uppfattar det som en kvinna.

9
 Personen vände sig om som för att se om hon var jagad och då såg Rolf att personen hade
IFK Askersunds blåvita supporterhalsduk lindad för ansiktet. Rolf tror inte att han skulle
känna igen gärningspersonen vid en eventuell konfrontation.

På fråga hur Rolf mår uppger han att han har ont i huvudet och handleden och känner
sig mycket ledsen. Förhöret är uppläst i konceptform och godkänt.

Av förhör med vittnet Sanna Boo hållet på brottsplatsen den 6 december 2019 kl 22.30-
22.38 framgår följande:

Sanna berättar att hennes bror Rolf lite tidigare på kvällen just gått ut för att köpa
chips. Samtidigt skulle hon titta ut genom fönstret för att se om det fortfarande
regnade och blåste. När hon tittar ut från sitt vardagsrumsfönster ser hon en kvinna
i mörka kläder hastigt gå bakom brodern Rolf och slå till honom bakifrån. Hon
uppfattar det som att slaget gör att Rolf faller ner till marken, men i samma
ögonblick hon förstår vad som händer rusar hon ut för att hjälpa Rolf. När hon
kommer ut sitter Rolf på marken och tar sig om nacken. Hon fokuserar på att se
om han är skadad, men hon ser också personen med de mörka kläderna springa
nerför gatan. Sanna uppger att hon direkt efter att gärningspersonen lämnat platsen
ringer 112.

På fråga uppger Sanna att gärningspersonen var kvinna, normalt byggd, ca 170 cm
lång och hade en stor mörk jacka med kapuschongen uppdragen över huvudet.
Genom sitt fönster såg Sanna att kvinnan hade knutit en blåvit halsduk över delar
av ansiktet, som fick Sanna att tänka på en rånare i en vilda västern-film. Väl ute
på gatan såg Sanna kvinnans ansikte i samband med att denne sprang från platsen.
Kvinnans halsduk hade då halkat ner och täckte inte ansiktet. Det gick snabbt, men
hon känner sig ganska säker på att hon skulle känna igen gärningspersonen.

Förhöret avslutas då vittnet i samråd med förhörsledaren beslutar sig för att köra
målsäganden till Södersjukhuset.

I förhör med vittnet Karim Makram hållet den 6 december 2019 kl 22.50-23.00 framgår
följande:

Karim Makram är stationsföreståndare på bensinmacken ”K:s Soppa och Rullar”

Han arbetar denna kväll tillsammans med två anställda. Denna kväll var stökig, det
hade varit bandymatch och många supporterbussar stannade för att låna toalett och
köpa mat. Han var därför extra vaksam på sådant som hände i och utanför stationen.
En ganska lång stund efter att den sista supporterbussen lämnat bensinstationen kom
en av IFK:s supportrar in på stationen. Han blev först lite rädd, eftersom hon hade
sin supporterhalsduk knuten framför ansiktet. När hon kom in verkade hon orolig
och tittade nervöst genom fönstret och gick lite ”fram och tillbaka” mellan hyllorna.
När han frågade om hon sökte efter något särskilt sa hon att hon ville ha en
tunnbrödsrulle, som han gjorde i ordning. Detta var strax innan polisen kom in på
bensinstationen och bad kvinnan att följa med ut.

10
Kompletterande anteckning i undersöknings-PM: Vid telefonkontakt med vittnet
Karim påföljande dag, den 7 december 2019, kontrollerar denne stationens kassaregister
och uppger då att det framgår att den misstänkta i kassan betalade med en sedel, 100
kronor. Karim uppger att han också minns detta, eftersom sedeln i fråga hade en reva. Han
minns dock inte närmare var skadan fanns. Sedeln finns inte kvar, eftersom den senare har
lämnats i växel till annan kund.

I förhör med den misstänkte Anna Marmor hållet på Västberga polisstation den
9 december 2019 (i närvaro av förordnad offentlig försvarare) mellan kl 11.22 och 11.45
framgår följande:

Anna förnekar brott. Hon hade åkt med en bussresa från Vretstorp, där hon bor, för att se sitt
favoritlag IFK Askersund spela bandy på Zinkendams idrottsplats. Efter matchen, som vanns
av IFK Askersund, var stämningen hög i bussen. Hennes buss hem stannade vid en
bensinstation där Anna bestämde sig för att stanna kvar. Hon hade kontakt med några andra
vänner per telefon och de bestämde att de skulle stanna kvar i Stockholm över helgen. Vännerna
skulle komma och hämta upp henne med sin bil. Medan hon väntade gick hon runt lite i
närområdet och när vännerna dröjde så bestämde hon sig för att köpa en korv inne på
bensinstationen.

Anna bekräftar på fråga från förhörsledaren att hon hade sin supporterhalsduk framför ansiktet
när hon gick in på bensinstationen. Hon säger att detta berodde på att det blåste så kallt utomhus.
Om det uppfattades som att hon tittade ut genom fönstren på bensinstationen kan det ha berott
på att hon försökte se om hennes vänner skulle komma. Hon vill inte uppge namn på vännerna.
Anna minns att hon betalade med en sedel i kassan på bensinstationen, men inte om sedeln var
skadad eller inte.

På fråga säger Anna att hon inte har varit på Stationsvägen under kvällen, men inte känner till
området så att hon inte vet vad de olika gatorna heter, att hon inte vet vem Rolf Boo är och att
hon inte har slagit ned någon person under kvällen.

Av ett den 8 december 2019 upprättat och undertecknat rättsintyg framgår följande:

2019-12-08 klockan 13:15 utfördes rättsmedicinsk kroppsundersökning efter begäran om

ett rättsmedicinskt yttrande av Polismyndigheten i Stockholms län avseende målsägande
Rolf Boo, 19771201-0000. Undersökningen utfördes vid Rättsmedicinska avdelningen i
Stockholm av ST-läkare Ester le Carré.

Vid undersökning konstateras synlig skada på bakre och nedre huvud. Inga symptom
som tyder på hjärnskakning har beskrivits eller iakttagits. I/på nacken invid ryggraden
syns en ömmande rodnad. Skadorna på huvud/nacke har ett utseende som talar starkt för
att de uppkommit genom trubbigt våld i form av slag från annan person. Skadorna kan
t.ex. ha uppkommit genom slag med knuten hand, handens sida (s.k. karateslag) eller
trubbigt tillhygge. Röntgen av nacke/huvud visar inga frakturer eller tecken på inre
blödning och svullnad. På höger handflata återfinns ett skrubbsår som mäter 3 cm x 3 cm.
I övrigt kan inga fler skador dokumenteras på höger arm.

11
I akten finns en karta över aktuellt område (se även separat fil):

I akten finns även följande uppgifter:

1. Utdrag ur belastningsregister, av vilket framgår att Anna Marmor den 8 juli 2019 av
Örebro tingsrätt dömdes till 50 dagsböter för ofredande. Gärningen har begåtts i Örebro
den 10 maj 2019 i anslutning till en fotbollsmatch.

2. PM: Personalia och dagsbotsuppgift, av vilken framgår att Anna Marmor är 26

år gammal, samt att hon erhåller en månatlig lön om ca 23 000 kr.

3. Yttrande från frivården av vilket framgår att Anna Marmor lever under ordnande
förhållanden, att det inte föreligger något övervakningsbehov samt att hon blivit
informerad om, och bedömts lämplig att utföra, samhällstjänst. Enligt yttrandet har dock
Anna Marmor inte velat ge sitt samtycke till att utföra samhällstjänst med hänsyn till att
hon inte begått något brott.

12
Lathund för huvudförhandling i brottmål

Rättens ledamöter måste anteckna gärningsbeskrivning och skadeståndsyrkande (i den mån dessa
avviker från vad som tidigare angetts), den tilltalades inställning och ev. grund för denna samt det
huvudsakliga innehållet av det som sägs under sakframställningarna och förhören. Lämpligen görs
detta av de ledamöter som inte är ordförande. Anteckningarna krävs för att ledamöterna vid
överläggningen ska veta vad som har förekommit vid huvudförhandlingen.

Inledning

• Kontroll av vilka som är närvarande och att domstolen har rätt uppgifter om den tilltalades
adress och personnummer.
• Föreligger hinder mot att hålla huvudförhandling? (RB 46:1-3)
• Ev. vittnen ombeds att lämna förhandlingssalen och vänta utanför (RB 36:9 st. 1).
- Tillämpas ej i rättegångsspelet, där vittnen/granskare ska närvara vid hela förhandlingen.
Yrkanden m.m. (allmänt se RB 46:6 st. 1)

• Åklagaren framställer ansvarsyrkandet (läser upp gärningsbeskrivningen) och, om han/hon

för målsägandens talan i skadeståndsdelen, målsägandens skadeståndsyrkande.
• Ev. målsägandebiträdet framställer målsägandens skadeståndsyrkande.
• Den tilltalade anger, genom sin försvarare, sin inställning till ansvarsyrkandet (bestrider el.
medger ansvar för brott, ev. vitsordande av påstådda omständigheter) och till skadestånds-
yrkandet (medger el. bestrider, ev. vitsordande av belopp och ränteyrkande).
• Åklagaren utvecklar sin talan i ansvarsdelen och (om det inte finns något målsägandebiträde)
målsägandens talan i skadeståndsdelen (håller sakframställning ).
• Om målsägandebiträde medverkar utvecklar densamma målsägandens talan i skadestånds-
delen (håller sakframställning).
• Den tilltalade ges, genom försvararen, tillfälle att utveckla sin talan.
Bevisningen (allmänt se RB 46:6 st. 2)

• Skriftlig bevisning förebringas normalt under parts sakframställan. Skriftliga handlingar ska
som huvudregel läsas upp (jfr RB 46:6 st. 4 om hänvisningar till handlingar).

• Målsägandeförhör (RB 37:1 och 36:17)

o Förhöret tas upp digitalt genom ljud- och bildupptagning (RB 6:6).
o Åklagaren inleder förhöret med målsäganden (om åklagaren har åberopat förhöret).
o Om målsägandebiträde medverkar får densamma ställa frågor till målsäganden.
o Den tilltalade får, genom försvararen, ställa frågor till målsäganden.
o Rätten och parterna har möjlighet att ställa kompletterande frågor.

13
• Förhör med den tilltalade (RB 37:1 och 36:17)

o Förhöret tas upp digitalt genom ljud- och bildupptagning (RB 6:6).
o Förhöret inleds av rätten som ger den tilltalade möjlighet att med egna ord berätta om
den händelse som åtalet avser.
o Åklagaren får ställa frågor till den tilltalade.
o Om målsägandebiträde medverkar får densamma ställa frågor till den tilltalade.
o Försvararen får ställa frågor till den tilltalade.
o Rätten, åklagaren, eventuellt målsägandebiträdet och försvararen har möjlighet att
ställa kompletterande frågor.
• Vittnesförhör (RB 36 kap.)

o Vittnet hörs om sitt fullständiga namn och, om det behövs, födelseår. Står vittnet i
sådant förhållande till part eller saken som kan ha betydelse för bedömningen av
tilltron till vittnets berättelse? (RB 36:10 st. 1)
o Är vittnet närstående till part (tilltalad eller målsägande som för skadeståndstalan) på
sätt som avses i RB 36:3? Om så är fallet ska vittnet erinras om att vittnesplikt inte
föreligger och tillfrågas om han/hon vill vittna (RB 36:10 st. 2). Om ett vittne som är
närstående till den tilltalade vill vittna ska han/hon inte avlägga ed och bör erinras om
att han/hon inte är skyldig att berätta om brott eller vanärande handling som den
tilltalade kan ha begått (RB 36:6, 13 och 14).
o Vittnesed (RB 36:11)
o Vittnet erinras om edens vikt och om sanningsplikten (RB 36:14).
o Förhöret tas upp digitalt genom ljud- och bildupptagning (RB 6:6).
o Förhöret inleds av den part som åberopat förhöret (RB 36:17).
o Målsägandebiträdet får ställa frågor till vittnet (innan försvararen om åklagaren
åberopat förhöret – annars efter åklagaren om den tilltalade åberopat förhöret).
o Motparten får ställa frågor till vittnet.
o Rätten och parterna har möjlighet att ställa kompletterande frågor.
o Vittnet tillfrågas om han/hon yrkar ersättning för sin inställelse. (RB 36:24 och
förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m.)
o Beslut om ersättning – [Namn] tillerkänns ersättning för [ex. förlorad arbetsförtjänst]
med [kr] av allmänna medel/att utges av [den tilltalade]. Beslutet får överklagas
särskilt. (RB 49:5 p 5).
• Om målsäganden ej för talan tillfrågas parterna om målsäganden behöver vara kvar vid
förhandlingen.

• Målsäganden tillfrågas om han/hon yrkar ersättning för sin inställelse. Om målsäganden hörs
i anledning av åklagarens talan gäller samma ersättningsregler som beträffande vittnet (RB
37:3 st. 3).

• Beslut om ersättning, se ovan beträffande vittnen.

14
• Är den utredning i fråga om skuld och skadestånd som parterna vill förebringa genomgången?
Personalia

• Ordföranden eller protokollföraren föredrar i förekommande fall personbevis, utdrag ur

belastningsregistret, tidigare dom/domar som är av betydelse vid bestämmandet av påföljd,
inhämtad personutredning (RB 46:9).
• Ev. kompletterande frågor i personaliadelen ställs av försvararen, åklagaren och rätten.
• Om det kan bli aktuellt med bötesstraff eller återbetalningsskyldighet för rättegångskostnad
(RB 31:1) måste rätten ha erforderlig utredning om den tilltalades ekonomiska förhållanden.
Pläderingar

• Parterna slutför sin talan (RB 46:10). Åklagaren inleder. Om målsägandebiträde medverkar
ska densamma därefter plädera. Den tilltalade ges möjlighet att, efter försvararens plädering,
tillägga något för egen del.
Förhandlingens avslutande

• Försvararen och ev. målsägandebiträde inger ersättningsyrkanden (RB 21:10).

• Huvudförhandlingen förklaras avslutad.
• Parterna lämnas besked om att tingsrätten kommer att avkunna dom efter enskild överläggning
alt. att dom kommer att meddelas genom att hållas tillgänglig på tingsrättens kansli viss dag
(med angivande av datum och klockslag från vilket domen finns tillgänglig) alt. att rätten
kommer att övergå till enskild överläggning och därefter avkunna antingen dom eller beslut
om tidpunkten för doms meddelande.
Dom

• Vid enskild överläggning beslutas dom (RB 30:7).

• Domen avkunnas i parternas närvaro, om så ska ske:
”Tingsrätten har överlagt och kommit fram till följande [ev. enhälliga] dom. Tingsrätten
dömer [namn på den tilltalade] för [brott] och bestämmer påföljden till [ex. fängelse viss tid].
Tingsrättens domskäl är i korthet följande [skäl]. [Ev. En ledamot är skiljaktig och anser att…]
Domen får överklagas senast den [datum]. Överklagande ställs till Svea hovrätt men ges in till
tingsrätten.”
(se ”En lathund för vanliga frågor från brukare” från Södertörns tingsrätt, tillgänglig i Athena).

15