You are on page 1of 33

TITULU

MANUTENSAUN BA KARETA NISSAN SUNNY


Relatoriu Pratika Iha Kampu Servisu

(PIKS)

Husi

Gracito Moreira Ximenes

17.01.03.011.0017

MECHANICAL ENGINEERING

SCHOOL OF ENGINEERING AND SCIENCE

DILI INSTITUTE OF TECHNOLOGY

Marsu, 2020

i
PAJINA AUTORIZASAUN
Relatoriu Pratika Iha Kampu Servisu (PIKS)
MANUTENSAUN BA AC KARETA NISSAN SUNNY

Naran : Gracito Moreira Ximenes


Nim : 17.01.03.011.0017
Departementu : Enginaria Mekanika

Relatorio Pratika Iha Kampu Servisu (PIKS) nebee hau hakerek no


hetan ona Autorizasaun husi dosente orientador ho examinador. Iha
dia 11 de junhu de 2020

Orientador

(Nicolau G. Da S. Costa, B. Eng)

Examinador I Examinador II

(Lino Mendonça.,ST.,MT) (Justiniano S. Guterres.,B.Eng.,M.Tech)

(Justiniano S. Guterres, B.Eng.,M.Tech)


Head of Mechanical Engineering Department

ii
LIAN MAKLOKE

Ho haraik-an hakerek nain hatoo agradese wain ba Aman


Maromak nebee haraik Grasa isin diak no Espiritu Matenek mai hau
atan durante halao pratika iha kampu servisu ho diak. Maske hasoru
desafiu no difikuldade barak iha kampu servisu, maibe ho grasa
Maromak Nian hau bele finalija hau nia pratika ho diak tebes. Hodi
nune hau bele hakerek hau nia relatoriu PIKS ho titulu,
Manutensaun ba AC kareta Nissan sunny.
Ho biban ida nee hakerek nain la-haluha hatoo obrigadu wain
ba Mestre:

1. Justiniano S. Guterres, B.Eng.,M.Tech. Chefe Departamentu


Engenharia Mekanika no. Ezaminador I.
2. Lino Mendonça, ST.,MT. Kordenador Ofisina Mekanika DIT no
Ezaminador II.
3. Nicolau G. Da Silva Costa, B.Eng. Staff Ofisina no Orientador.
4. Alexandre M. A. Guterres, B.Eng. Staff Ofisina.
5. Luis Ximenes do Carmo.Chefe Departementu Ofisina IGE

Nebee ho laran luak tebes akompanha hakerek nain hodi


hatudu lalaok hakerek relatoriu, hodi nunee hakerek nain finalija
duni relatoriu ida nee. Esperensia hirak nebee mak hakerek nain
hetan durante fulan rua iha IGE sai hanesan bukae ida ba hakerek
nain hodi hakat ba oin bainhira servisu fali iha fatin seluk.

Dili, 25/11/2020
Hakerek nain

Gracito Moreira Ximenes

iii
LISTA KONTEUDU
TITULU...................................................................................................................................i
PAJINA AUTORIZASAUN................................................................................................ii
LIAN MAKLOKE................................................................................................................iii
LISTA KONTEUDU...........................................................................................................iv
KAPITULU I INTRODUSAUN.........................................................................................1
1.1 Antesedente..........................................................................................................1
1.2 Objetivu.................................................................................................................2
1.3 Benefisiu...............................................................................................................2
KAPITULU II TEÓRIA LITERATURA.........................................................................3
2.1 Difinisaun Manutensaun no Reparasaun.......................................................3
2.2 Tipu Manutensaun..............................................................................................3
1. Preventive Maintenance................................................................................4
2. Predictive Maintenance..............................................................................4
3. Corrective Maintenance................................................................................4
4. Detective Maintenance..................................................................................4
2.3 Objetivu Manutensaun.........................................................................................5
2.4 Definisaun Sistema AC Kareta...........................................................................5
2.5 Funsaun AC (Air Conditioner).............................................................................6
2.6 Komponente Sistema AC Kareta Nissan Sunny............................................6
1. Kompresór........................................................................................................7
2. Kondensór.........................................................................................................7
3. Extra Fan / Kipas...........................................................................................8
4. Receiver Dryer..............................................................................................8
5. Evaporatór........................................................................................................9
6. Blower................................................................................................................9
7. Expansi Valve................................................................................................10
8. Control Panel................................................................................................10
2.7 Prosesu Servisu AC Kareta Nissan Sunny...................................................11

iv
KAPITULU III ILUSTRASAUN JERÁL......................................................................13
3.1 Ilustrasaun Jerál..............................................................................................13
3.2 Fatin no Tempu.............................................................................................13
3.3 Introdusaun.......................................................................................................13
1. Istória Kompaña............................................................................................13
2. Servisu Mak Ami Oferese Hare Liu Iha Area Ofisina Kareta :........14
3.4 Estratejia.............................................................................................................14
1. Vizaun..............................................................................................................14
2. Misaun.............................................................................................................14
3. Objetivu...........................................................................................................15
4. Intensaun Ekonomika.................................................................................15
5. Administrativu & Kontaktu no Informasaun.......................................15
KAPITULU IV DISKURSU............................................................................................17
4.1 Prosesu Identifika Problema AC...................................................................17
4.2 Prosesu Rezolve Problema.............................................................................17
4.3 Rezultadu............................................................................................................19
4.4 Vantajen no Desvantajen iha Pratika Servisu.........................................20
4.4.1 Vantajen......................................................................................................20
4.4.2 Desvantajen................................................................................................20
KAPITULU V TAKA.........................................................................................................21
5.1 Konkluzaun........................................................................................................21
5.2 Rekomendasaun..............................................................................................21
REFERENSIA....................................................................................................................22
ANEXU A LISTA AKTIVIDADE...................................................................................23
ORARIO AKTIVIDADE PRATICAL TRAINING.......................................................23
ANEXU B............................................................................................................................27

v
KAPITULU I
INTRODUSAUN
1.1 Antesedente

Prátika iha “Campo de Trabalho” ou fatin ida neebe estajiu, mak


hanesan, atividade intrakuríkulér ida neebe mak sei halao kada
estudante iha eskola ka instituisaun ida sei haruka nia estudante
sira ba estájiu bainhira estudante nee livre ona iha ninia teoria.
Prátika iha “Campo de Trabalho”atu forma implementasaun tuir
sistemátika iha programa estudu nian iha eskola, programa
intelektuál nee diak tebes ba estudante sira neebe mak livre ona sira
nia teória tanba sira halao diretamente ba iha fatin estájiu. Parte
seluk liu husi programa refere fo mos vantajen ba estudante sira
neebe estájiu on abele aumenta klea nliu tan sira nia koñesimentu
kona-ba oinsa atu halao serbisu ida ho diak tuir ninia prosesu no
aumenta tan estudante nia hanoin atu promove estudante nia
kapasidade kona-ba area refere.

Iha mundu globalizasaun agora, ho ema nia matenek bele halo


buat barak tuir matenek nain sira nian hakarak bazeia basira nia
estudu, hanesan iha tempu uluk bainhira kareta mosu ba dalauluk
iha neeba ita hotu hare seidauk iha AC, maibe agora mundu
globalizasaun no matenek nain sira dezenvolve, to agora kareta sira
neebe foun hotu-hotu uza ona AC.

AC mak hanesan material ida neebe fo malirin ba fatin ida ou


sala nia laran neebe tenke taka metin. AC mos hanesan material
sensitive ida neebe presiza kontrola hela deit, hanesan bainhira foer
presiza hamoos no kontrola mos komponente sira seluk tamba
bainhira komponente AC failansu ou at maka AC refere sei la
fomalirin ba kareta laran.

vi
1.2 Objetivu
1. Atu aprende diak liu tan halao pratika iha “Campo de
Trabalho” (PIKS) liu-liu halo manutensaun no reparasaun ba
AC.
2. Atu aplika fali teória neebe durante nee hetan iha banku
universitáriu ba diretamente iha “Campo de Trabalho”.
3. Atu aumenta hau nia kapasidade no konesimentu hodi
kompete iha era teknolojia auto mekanika nian.

1.3 Benefisiu
1. Bele ajuda konpañia BENDIX hodi atende nesesidade servisu
iha kompañia nee rasik, liu-liu iha area mekanika nian.
2. Bele aumenta hau nia koñesimentu iha “Campo de Trabalho”
oinsa halo manutensaun no reparasaun ba kareta ho diak, atu
nunee bele aplika fali iha future oin mai.
3. Bele tane as departamentu Mechanical Engineering no DIT nia
naran, bainhira akaba ona ha’u nia estudu iha banku
universitáriu ida nee ba aplikafali iha “Campo de Trabalho” ho
kualidade.

vii
KAPITULU II
TEÓRIA LITERATURA
2.1 Difinisaun Manutensaun no Reparasaun
Manutensaun hanesan parte importante ida ba iha area
produsaun, halo manutensaun nee atu nunee materiál ka fasilidade
produsaun funsiona nafatin hodi halao nian servisu. Tuirmai hare
ema neebe koalia kona-ba manutensaun. Iha manutensaun hanesan
desizaun ida neebe halo hodi depende nafatin material sira.
Manutensaun hanesan atividade ida neebe ita uza hodi asegura
materiál ka fasilidade sira. (Ismail 2016).

No iha reparasaun hanesan atividade ida neebe atu hadia


materiál ka komponente mesin neebe gastus ka grave ona iha
produsaun, uza atividade ka maneira reparasaun hodi bele resolve
problema neebe akontese ba fasilidade sira hotu neebe iha ofisina ka
produsaun, dalabarak mosu problema ka component mesin ka
fasilidade sira seluk ita presiza resolve atu responde ba nesesidade
produsaun. (Dharma, A.2010).

Tuir (Legiman & Sulaiman 2018). Hateten katak atividade sira


manutensaun inklui manutensaun, reparasaun, overhaul tamba nee
manutensaun hanesan desizaun hotu neebe ho objetivu atu defende
konponente sira, no mesin nian kondisaun hodi bele responde ba
nesesidade produsaun.

2.2 Tipu Manutensaun


Tuir (Nakajima 1988). Hateten katak tipu manutensaun hamutuk
4 mak hanesan tuir mai nee;

viii
1. Preventive Maintenance

Preventive Maintenance hanesan sistema ida neebe hola parte ba


analiza ekonomia hodi foti desizaun no solusaun ba problema no
garantia katak material sira nee sei funsiona no sei dura ba tempu
naruk, objetivu manutensaun neebe atu foti desizaun hodi halo
manutensaun ba material produsaun sira hotu sei gasta finanseiru
neebe kiik maibe garantia ba kualidade. (Sanjaya, B, A, 2019)

2. Predictive Maintenance

Predictive Maintenance hanesan fo atensaun hodi antisipa ba


akontesimentu sira neebe sei mosu problema ba material ka
komponente sira, manutensaun nee mos hanesan atividade
periodika, ka halo oráriu inspeksaun, no oinsa fo rezultadu neebe
hatudu iha Predictive Maintenance tuir nian espesifikasaun no troka
komponente.

3. Corrective Maintenance

Corrective Maintenance hanesan manutensaun neebe laos hadia


deit, maibe hanorin ita atu fo atensaun ba komponente sira neebe
provoka atu hetan problema, hatudu ba ita atu troka sedu no troka
ho los atu nunee la bele akontese fila fali iha fatin nee.

4. Detective Maintenance

Detective Maintenance hanesan manutensaun ida neebe


dalabarak halo jeek jeral ba material sira ka komponente sira sei
funsiona ho diak kalae no material sira nee sei funsiona ba servisu ka
lae.

ix
2.3 Objetivu Manutensaun
Objetivu manutensaun mak hanesan tuir (Assauri, 1993) mak iha
parte 4 :

1. Mesin ka fasilidade sira hotu neebe iha produsaun nee pronto


nafatin atu halo nian servisu, bainhira presiza atu hamenus
problema neebe akontese ba material ka mesin sira hotu.
2. Gasta finanseiru neebe minimu bainhira halo manutensaun
tuir plano neebe identifikadu ona.
3. Halo seguransa ba material hotu atu responde ba produsaun
no labele interompe atividade produsaun, aumenta kapasidade
produsaun, atu responde ba objetivu produsaun neebe
planeadu ona.
4. Halo seguransa ba kualidade produtu iha parte Critical Unit,
mak hanesan :
 Fasilidade neebe gastu ona defisil atu salva servisu
 Fasilidade neebe gastu ona bele kausa ba rezultadu
produtu
 Fasilidade neebe ladiak ona bele mosu rezultadu tardi
iha prosesu produtu.

2.4 Definisaun Sistema AC Kareta


Jerálmente AC hanesan konjuntu gás no nia funsaun atu halo
fatin neebe manas sai fatin neebe malirin tamba nee mak AC ida nee
nuudar konjuntu gas neebe halo rotasaun hodi hamosu mudansa
klimatika iha fatin neebe mak iha manas nia lran hodi hamosu fali
malirin neebe mak diak. Nunee mos AC kareta hanesan mesin ida
neebe uja atu fo malirin husi anin neebe ho nia maneira halo
sirkulasaun gas refrijerente iha tugu laran neebe mak haforsa no
hasai husi kompresor.

x
Tuir espresaun neebe mak fo sai iha media social, (08/09/2015)
AC kareta neebe mak uja primeiru iha tinan 1939 husi fabrika kareta
nian iha Amérika Serikat Parkard tanba deit teknolojia kona-ba AC
ida nee ladun lao, entaun utilizadór kona-ba AC kareta ida nee para
iha tinan 1941. Ho ida nee AC kareta komesa uja Fali iha tinan 1953
bainhira Chrysler harii kona-ba sistema Air Temperature. Tan nee
bainhira AC komesa lao ba oin ona Nash Ambassador deskobre
sistema ida nee ho naran sistema halo malirin mesin (Pendingin) husi
ida nee mak nia halo mudansa fali ba sistema AC hodi to ohin loron
uza nafatin estrutura husi AC kareta nian hanesan, maibe kona-ba
AC kareta nian dinamis liu AC kareta nia kompresor halo rotasaun
hare liu ba nia RPM. Bainhira kareta kuandu halai makaas
kompresor mos halo rotasaun neebe makaas nunee mos AC uma
nian estatika liu. Rotasaun kompresór hare liu ba regula temperatura
neebe hili, depois hare mos nia Kelistrikan kuandu laduun forti bele
halo temperatura AC ladun fo malirin ho diak . (Heriyanto Y. 2018).

2.5 Funsaun AC (Air Conditioner)


AC hanesan komponente importante ida ba transporte sira liuliu
kareta, tamba funsaun husi AC nee atu fo malirin ba kareta laran.
Tamba nee bainhira ita iha kareta laran ita sei la sente manas tamba
AC nafatin servisu ho halo malirin kareta laran (Pratama, A. W. 2015).

2.6 Komponente Sistema AC Kareta Nissan Sunny


Komponente sistema AC kareta Nissan Sunny nian Mak hanesan
tuir mai nee:

xi
1. Kompresór
Kompresór hanesan komponente neebe mak primeiru husi
sistema AC nian no komponente ida nee nia funsaun atu
regula sirkulasaun Freon (GAS) ba iha kondensór. (KW, K, D,
& Noviardi, Z. 2015)

Figura 2.1 Kompresór

2. Kondensór
Kondensór nia funsaun atu halo malirin Freon/refrijerente no
(Transforma Freon ba fali cairan ho nia forsa neebe aas no nia
temperatura neebe makaas). (Putra, M, C, Intang, A, &
Riusnandi, R, 2020)

Figura 2.2 Kondensór

xii
3. Extra Fan / Kipas
Kipas nia funsaun atu ajuda kondensadór hodi hasai lalais
manas neebe mak iha prosesu Kondensasi nia laran.
(Almubarok, A, H, 2013).

Figura 2.3 Kipas Kondensór

4. Receiver Dryer
Filter dryer hanesan komponente ida neebe atu tais Freon
neebe mak sai tiha ona hanesan cair husi kondensór hanesan
mos filtro no halo maran uap husi bee neebe mak iha sistema
AC kareta nia laran. (Almubarok, A, H, 2013)

Figura 2.4 Receiver Dryer

xiii
5. Evaporatór
Evaporator hanesan komponente ida neebe mak ho nia
funsaun atu supa manas no transforma sai hanesan anin
neebe mak malirin liu husi sirip-sirip malirin (Transforma
likidu ba fali gas neebe mak malirin.) (Sucipta, M, 2010).

Figura 2.5 Evaporatór

6. Blower
Komponente ida nee nia funsaun atu hasai gas malirin neebe
mak rezulta husi refrijerente, neebe liu husi expansi valve, atu
nunee anin neebe mak malirin tama mai iha kareta laran.
(Oka, A, A, 2016)

Figura 2.6 Blower Motor

xiv
7. Expansi Valve
Komponente ida nee nian funsaun atu muda sae tiha Cairan
Freon ba fali suar (cairan Freon nebe husi mesin hamaran
(Dryer) ba iha evaporator ho temperatura no forsa neebe mak
tun ). (Pratama, A, W, 2015).

Figura 2.7 Expansi Valve

8. Control Panel
Control Panel ba Sistema AC nian funsaun oinsa atu kontrola
forsa (Suhu) neebe mai husi anin no kontrola mos kapasidade
neebe tama ba iha kareta laran liu husi maneira (cara) hanean
butaun no dudu Tuas neebe maneza anin neebe sae (Bahri, S,
& Anwar, C, 2017).

Figura 2.8 Kontrol Panel

xv
Sistema AC

2.7 Prosesu Servisu AC Kareta Nissan Sunny


Wanhhira hatene ona funsaun sira husi komponente ida-idak
husi sistema AC kareta nian, tuir mai ita sei hatene diak liu tan
konaba prosesu servisu AC kareta nian:

1. Substansia malirin ho nia presaun makaas husi kompresor sai


hanesan Gas.
2. Substansia malirin neebe mak halo malirin ona husi kondensor
sai hanesan forma husi gas sai likidu.
3. Substansia malirin neebe mak hatun ona forsa husi expansi
valve, transforma modelu sai vapor(uap).
4. Substansia malirin neebe mak supa manas ba evaporator
transforma modelu sai Gas.

xvi
Figura 2 Sistema AC kareta

2.8 Maneira atu Kontrola Sistema AC kareta Nissan Sunny


Nian
Iha funsaun haat (4) neebe presiza atu kontrola bainhira
kareta ho kondisaun moris ou atu ba fatin ruma :
1. Ita presiza kontrola nia temperatura
2. Kontrola sirkulasaun kona-ba anin nian
3. Kontrola anin mos neebe tama
4. Hamosu anin mos (Purifikasaun)

xvii
KAPITULU III
ILUSTRASAUN JERÁL
3.1 Ilustrasaun Jerál
Pratika iha kampu servisu (PIKS) nuudar atividade ida
neebe fo sai husi institutu de akademiku ida ba kada estudante
atu kumpri no obrigatoriamente tenki halao bainhira livre
teoria (Bebas Teori) hodi aplika teoria neebe sira hetan durante
iha eskola. Atu aumenta mos estudante sira nia koñesimentu
no kapasidade hodi bele servisu diretamente hamutuk ho
mekaniku sira iha kampu servisu nian.

3.2 Fatin no Tempu


Prátika iha kampu servisu nian nee halao iha ofisina
BENDIX, Dili, Timor-Leste. Atividade nee halao durante fulan
ida, komesa iha loron 16 fulan Dezembru Tinan 2019 remata
iha loron 16 fulan Fevereiru tinan 2020.

xviii
3.3 Introdusaun
1. Istória Kompaña
BENDIX Service Unipesoal hari iha fulan Marsu tinan 2009
no rejistu ona iha ministériu turismo comérsiu Industria iha
loron 06 fulan Marsu tinan 2009 no agora iha ona membru
hamutuk nain 13 timór oan, hotu ho nia espesialidade ida-
idak, kompaña BENDIX Service Unipesoal hari iha rai privadu
ho luan 1.353 m, iha area aldeia Fumentu suku Comoro postu
adiministrativu Dom Aleixu Dili.

2. Servisu Mak Ami Oferese Hare Liu Iha Area Ofisina Kareta :
1. Manutensaun A, B, C

2. Hadia Motor (Mesin)

3. Hadia Bomba Injetora

4. Hadia Torneira

5. Halo Xaparia

6. Halo Pintura

3.4 Estratejia
1. Vizaun
Iha futuru mai atu sai nuudar kompaña neebe bele
servisu hamutuk ho parte hotu-hotu iha nasaun Timor – Leste
hodi fahe esperiensia neebe mak ami iha hodi fo suporta ba

xix
nasaun Timor – Leste, atu bele sai nasaun ida neebe iha
rekursu umanu neebe diak iha parte ofisina kareta.

2. Misaun
Ami nia misaun mak kompaña bendix refere hamriik bazeia
ba esperitu hakarak ajuda no fahe esperensia neebe ami iha ba
juventude neebe la iha kapasidade hodi hamutuk tau liaman ba
dezenvolvimentu rai doben Timor – Leste liliu iha parte ofisina /
hadia no manutensaun kareta.

3. Objetivu
Moris nuudar kompaña kiik maibe iha hanoin boot atu
bele suporta parte hotu-hotu bele hola parte iha
dezenvolvimentu nasaun, nomos sai nuudar kompaña ida neebe
oferese ho servisu profisionál ba kliente sira iha nasaun Timor –
Leste.

4. Intensaun Ekonomika
Kompaña nia intensaun ekonómiku mak atu bele hetan
benefisiu husi servisu neebe maka ami halo hodi bele suporta
nafatin operasaun kompaña nian atu nunee sei la para fo
nafatin servisu ba ema neebe iha kompaña laran.

5. Administrativu & Kontaktu no Informasaun


1. Naran kompaña BENDIX Service Unipesoal Lda

2. Tipu Kompaña Unipesoal Lda

3. Numeru Rejistrasaun : N. 007374A / MTCI / I /2012

xx
4. Numeru Tin : 1056101

5. Telephone : +670 73312916

6. Mobil : +670 77277066, +670 77346518

7. E-Mail : bendixservice@yahoo.com

8. Diresaun Kompaña : Rua Fumentu 1 Comoro Dili

xxi
3.5.1 Dokumentu Kompaña

1. Sertifikadu Lisensa Negosiu Nian

2. Sertifikadu Para Quem e Interessado

3. Sertidaun Devidas

4. Konta Bankária

5. Mapa Área kompaña

6. Numeru Tin

7. Kartaun Eleitorál Diretór

8. Quantidade Manutensaun

3.5.2 Estrutura Jerál BENDIX Service

Estrutura Organizasaun

Diretór
João Franscisco P. B. da Costa E. Silva

Administration & Finance Asisten Administration


Carla M. P. B. da Costa Chief Mechanic Luis de Jesus
Domingos Saldanha

Procurement Operational Manager


Roberto Carlos Ivo Pereira Bareto

Lathe Welding
Domingos dos Santos Hilario Pereira

Asisten Mecanic Instalation Service & Maintenance


Eliziu da Costa Filciano Guterres Narcizio Belo

xxii
KAPITULU IV
DISKURSU

4.1 Prosesu Identifika Problema AC


Manutensaun sistema AC kareta Nissan Sunny hanesan fase
importante ida atu identifika problema ida neebe mak AC refere
hasoru hanesan, bainhira loke AC la malirin no anin neebe fo sai foer
(Rai-Rahun) no halo kareta laran nakonu ho rai rahun ho
akontesimentu hirak nee mak hodi foti desizaun katak problema
neebe AC refere hasoru mak hanesan :

 Gas Hotu
 Evaporator Foer
 Kondensor Foer

4.2 Prosesu Rezolve Problema


Prosesu ense gas AC mak hanesan, dahuluk prepara
ekipamentu sira mak hanesan save, pressure gauge, pompa Vacum no
tabun Freon. Prosesu tuir mai ita liga mangeira sira husi tubu
pressure gauge, hanesan mangeira mean ba tubu High pressure
neebe iha AC no mangeira azúl ba tubu low pressure neebe iha AC,
no mangeira kinor klaran hodi soe Freon restu neebe iha tabun gas
AC nia laran.

Depois de halo hotu instalasaun hafoin loke intoruptór neebe


pressure gauge hodi soe gas Freon restu neebe iha tabun gas AC
nian, depois de halo presesu soe sisa gas nee hotu, liga fali mangeira
kinur nee ba tabun Freon no taka fali Intoruptór neebe ohin loke hodi
soe gas restu, hafoin ense fali freon ho mangeira ajul ba low pressure.
Hein oituan to indikador hatudu valor 35-40 PLS. Depois taka fila fali
valve low no valve tabun, loke fali valve low , no mos valve hig

xxiii
mangeira mean nia. Hein oituan to indikador high pressur hatudu
200 PLS. hodi nunee presesu ense fali gas Freon bele lao no ense fali
tabun gas neebe mamuk, depois de prosesu ense gas Freon hotu
hafoin ita ba kareta laran loke control Panel AC nian hodi hare AC nee
lao normal fali ka lae.

Figura 4.1

Prosesu Sobu evepuladór, primeiru sobu prafuzu ho medida dez


(10) neebe iha massa ida taka evapulatór depois de hasai masa nee,
hasai tan prafuzu neen (6) neebe hametin evapulatór ba sasis kareta
uza save dez (10). Depois de hasai evapulatór hodi fase ho huu ho
kompresór to mos, hafoin bele monta fali.

Figura 4.2 Prosesu

Prosesu sobu kondensór, primeiru sobu huluk prafuzu haat (4)


neebe hametin kondensór ba sasis kareta uza save (12), hafoin sobu

xxiv
uluk tubu high Pressure no tubu low pressure depois hasain
kondensór mai liur no fase depois de fase hamoos tia kondensór no
monta fali.

Figura 4.3 Prosesu Sobu Kondensór

4.3 Rezultadu
Resultadu husi análiza ba AC, nia problema neebe akontese
hanesan gas hotu, Evaporatór foer no Filtru Kondensatór foer, hodi
foti desizaun hamos Evaporadór neebe foer no hamoos filtru
kondensór no ense gas AC nian hotu, no manutensan AC refere
hatudu rezultadu diak, bainhira hamoris ac lao ho normal no malirin

Figura 4.4 AC Funsiona ho Normal

xxv
4.4 Vantajen no Desvantajen iha Pratika Servisu
4.4.1 Vantajen
Vantajen husi pratika servisu neebe hau halao iha ofisina
nasional mak bele aumenta esperiensia neebe mak iha liu liu kona-ba
oinsa atu bele halo mautensaun ba kareta ho kualidade neebe mak
diak. Nunee mos liu husi pratika servisu ida nee bele motiva hau
oinsa servisu tuir tempu neebe mak determina ona.

4.4.2 Desvantajen
Liu husi pratika servisu neebe hau halo iha ofisinal nasional,
problema neebe hau infrenta mak kareta balun bainhira atu halo nia
reparasaun, maibe dalaruma material sira la iha hodi nunee tenki
rekomenda lai ba isntituisaun neebe mak relevante ba kareta nee
nian, entaun kareta neebe mak atu halo reparasaun abandona deit
hodi hein fali ba tempu seluk.

xxvi
KAPITULU V
TAKA
5.1 Konkluzaun
Pratika iha kampu servisu ida nee hakarak konklui diak dei
katak :

1. Liu husi pratika iha kampu servisu (PIKS) hau bele aplika
siensia no teoria neebe hau aprende durante tinan tolu
nia laran .

2. AC (Air Conditioner) hanesan material sensitive ida neebe


presiza kontrola, atu nunee la bele fo impaktu ba
komponente AC, bainhira komponente sira foer presiza
hamoos no kontrola hodi labele fo risku ba AC.

3. Aumenta koñesimentu oinsa halo manutensaun no


reparasaun ba AC ho diak no mos bele hatene prosesu
servisu komponente neebe hola parte iha AC nia laran.

5.2 Rekomendasaun
1. Diretór ofisina BENDIX atu servisu hamutuk nafatin ho
estudante sira neebe ba estajiu atu hanorin ho diak kona
ba oinsa halo manutensaun ba kareta liu-liu ba AC
kareta nian

2. Ba instituisaun Akadémiku DIT atu halo liña


koordenasaun diak ho ofisina Bendix atu kontinua
nafatin simu estudante sira ba halo pratika iha area
refere.

xxvii
REFERENSIA

1. 10,2018 ,Budi, K. (n.d.). (Perawatan)_Peralatan Kerja.


2. Amrie Muchta 4/30/2017. (n.d.-b).
3. Awansan, 21 Mei 2009 by. (n.d.). Canter , Penerus Kedigjayaan
Colt di Indonesia
4. Bobby Kimbrough August 15, 2013. (n.d.). Camshaft 101 The
History And Substance Of Camshafts.
5. Department of Energy, U. (2015). Chapter 8: Advancing Clean
Transportation and Vehicle Systems and Technologies |
Internal Combustion Engines.
6. https://energy.gov/sites/prod/files/2015/11/f27/QTR2015
7. Hak Cipta © 2013. (n.d.). Engine Management System (EMS)
8. Herdiana. (2013).. Journal of Chemical Information and
https://doi.org/10.1017/CBO9781107415324.004
9. Hermiyanty, Wandira Ayu Bertin, D. S. (2017). Journal of
Chemical Information and Modeling. Journal of Chemical
Information and Modeling, 8(9), 1–58.
https://doi.org/10.1017/CBO9781107415324.004
10. Ii, B. A. B., & Candida, A. (2004). Bab ii tinjauan pustaka a.,
(1992), 28–42.
11. Juan Prasetyadi-2016. (n.d.).
12. 11/22/2015. (n.d.).
13. Leader, M. E. (2012). Understanding journal bearings. Vibration
Institute Annual Training Conference 2012, 31–56.
14. Scarlet, D. (2013). jejara mesin. Journal of Chemical Information
and Modeling, 53(9), 1689–1699.

xxviii
15. Sumardiyanto, D., & Susilowati, S. E. (2018).

ANEXU A
LISTA AKTIVIDADE
ORARIO AKTIVIDADE PRATICAL TRAINING

1. Orariu Kada Loron (PIKS)


N Loron/Data Atividades Observ
o asaun
1 Segunda Introdusaun husi chefi Departementu Ofisina Diak
02-12-2019 Mekanik nian.

2 Tersa Manutensaun ba kareta triton Diak


03-12-2019 Troka oli machine Troka oli diferensial troka lampu
rem,Troka filtru oli,Troka filtru gasoel ,Troka kampas
oin kotuk
3 Quarta Troka bag rem/embul kareta trek oin rua karuk los Diak
04-12-2019 troka bandalam trek oinrua

4 Quinta Esplikasaun husi chefe departementu mekanik Diak


05-12-2019 Sr.Luis Ximenes do Carmo kona ba mesin bubut
Cakram Automatik
Sesta - Manutensaun ba eskavator Diak
5 06-12-2019 Sobu sai cakram kareta triton numeru matrikula
03-838G hodi bubut fali e depois monta fali.
Segunda Fase manipul, troka Diak
6 09-12-2019 paking ba kareta triton plat 03-831G
Tersa Manutensaun gerador ho marka GX200 DAIHO 6.5 Diak
7 10-12-2019
8 Quarta Troka roda oin karuk los tau roda foun,estel trabaun Diak
11-12-2019 kotuk ba kareta triton plat 03-287G
Fase embul truck, troka rolamentus kotuk karuk los.

xxix
9 Quinta Monta taimen bell ba mesin nebe foin hasae ba Diak
12/12/2019 kareta.
Set pontu lokenas bomba no kambota. Triton 03-8

10 Sesta Estel klep uza filer 20 no 25 Triton 03-829G Diak


13/12/2019
11 Segunda Manutensaun Ba Kareta Nisan Sunny. Diak.
16/12/2019
12 Tersa Manutensaunba motor 7856G Diak.
17/12/2019 Troka rolamentus roda kotuk oin,troka bateria,fase
karburator,troka sil klep,troka sil cok oin.
Quarta Monta roda motor,tanki mina no body motor. Diak.
13 18/12/2019 Sobu sai rolamentus roda oin rua kareta triton 03-
830G
14 Quinta Troka junta kabesa kareta fujo plat 03-283G Diak
19/12/2019
15 Sesta Troka dinamo starter Diak
20/12/2019 Troka rolamentus dinamo strum t
Segunda -
16 06/01/2020
17 Tersa Selok sai korente eskavator PC200 Diak.
7/01/2020 Troka gear eskavator sorin los
Troka sil estikador eskavator nian aumenta oli ba
roler
18 Quarta Hatama fali estikador ho korente eksa sorin los Diak
8/01/2020 Troka roda foun 4 oin rua kotuk rua triton plat 03-
833G
19 Quinta 03-840G Roda.
9/01/2020 Troka oli mesin ho filtro oli triton 03-831G
20 Sesta Limpeza
10/01/2020 Troka oli mesin triton 03-532G
21 Segunda Monta rolamentus triton oin rua ho tirot foun rua. Diak.
13/01/2020

xxx
22 Tersa Manutensaun kareta prado troka sensor fase Diak
14/01/2020 manipul.
Troka filtro gasoel filtro oli troka oli mesin
23 Quarta Troka oli mesin, filtro oli, filtro gasoel, saringan Diak
15/01/2020 udara, rolamentus roda oin, roda foun rua.
Fase tampaun kabesa troka sil,

24 Quinta Troka busa fase embul pois lisa embul kareta trek Diak
16/01/2020 03-654G

25 Sesta Troka cok foun triton oin plat 03-837G Diak


17/01/2020 Troka roda foun lima(5) kareta triton 03-839G
26 Segunda Manutensaun mesin kareta plat 03-654G hodi cek Diak
20/01/2020 piston 2 ho 4 mak fitar witoan no metal jalan hat nee
ladiak ona.
27 Tersa Troka roda foun rua trek 03-824G Diak
21/01/2020 Sobu sai embul truk 03-825G
troka master rem triton 03-830G
28 Quarta Troka metal jalan 4 kareta truck 03-654G Diak
22/01/2020 Troka kampas kopling truck
29 Quinta Hasae mesin kareta tanki nia. Diak
23/01/2020
30 Sesta Hasai master kopling kotuk fase pois monta fali Diak
24/01/2020 Troka sil klep tula sae kabesa silinder monta biku
monta tubu sira nebe kore sai stel klep filer 30 mina
35 soe
31 Segunda Bomba masa ba eskabator Diak
27/01/2020 Troka sil kaixa bolante trek, Troka roda 4 kareta
triton 03-829G
Tersa Troka eskova motor plat 7843G Diak
28/01/2020 Troka filtro gasoel kareta triton
Troka roda hat(4) triton 03-829G
32 Quarta Monta lampu kotuk rua kareta trek 03-824G pois Diak
29/01/2020 sobu sai kadera lori ba suku fali.
Sobu sai master koplin kotu fase monta fali
poissangra.

xxxi
33 Quinta Cek lampu boot oin tamba la lakan kareta trek 03- Diak
30/01/2020 658G
Monta kadera trek neesbe sobu lori ba suku
34 Sesta Fase karburator motor plat 1826G Diak
31/01/2020 Monta vidru foun odamatan tanki 03-658G

xxxii
ANEXU B

AKTIVIDADE PRATIKA IHA KAMPU SERVISU (PIKS)

Prosesu monta Mangeira ba AC Prosesu soe Gas Restu

Prosesu ense Gas Freon Prosesu sobu Evapurator

xxxiii

You might also like