You are on page 1of 43

KARTERING BARENTS 2013

Background information
Kiruna–Jukkasjärvi key area
Susanne Grigull & Ildikó Antal Lundin October 2013

SGU-rapport 2013:08

714000 716000 718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
7546000

7546000
7544000

7544000
7542000

7542000
7540000

7540000
7538000

7538000
7536000

7536000
7534000

7534000
7532000

7532000
7530000

7530000

0 1 2 3 4
7528000

7528000

km

714000 716000 718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
Sveriges geologiska undersökning
Box 670, 751 28 Uppsala
tel: 018-17 90 00
fax: 018-17 92 10
e-post: sgu@sgu.se
www.sgu.se
INNEHÅLL
Introduction  ...................................................................................................................................................................... 3
Map databases  .............................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Topographic maps  ....................................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Geophysical databases  . . .............................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Petrophysics  .................................................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Summary  .. ........................................................................................................................................................................... 23
Lithology and Stratigraphy of the supracrustal rocks in the KJKA  . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Paleoproterozoic magmatism  ................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Discussion  . . ......................................................................................................................................................................... 36
Planned work  ................................................................................................................................................................... 37
References  .. ........................................................... ............................................................................................................. 38

1 (12)
2 (12)
INTRODUCTION

The rocks of the northern Fennoscandian shield are the bearers of Europe’s largest mineral
ressources. The region Norrbotten in northern Sweden is particularly important for it hosts
large deposits of apatite iron ores, copper and gold. Despite its economical importance, the
development of the Fennoscandian crust and subsequent geological history is still poorly
understood. Reliable field studies are few and far between und age determinations are old,
too few and not accurate enough to allow understanding, e.g., the stratigraphic or tectonic
development of the Norrbotten area, which in turn is essential for potential further pros-
pecting work.

The Barents project targets 15 small key areas distributed over Norrbotten county which are
located at strategic points to resolve regional-scale issues by trying to answer key area-spe-
cific questions. The Barents project concentrates on the Paleoproterozoic cover rocks of the
region, and in each area aims to understand and characterise the following general points:

• Stratigraphic organisation and development


–– volcanological
–– sedimentological
–– chemical characterisation
–– dating of metavolcanic rocks
–– dating of detrital zircons in sediments
–– structural investigation to understand stratigraphy

• Regional development of the bedrock


–– large fold structures and deformation zones
–– metamorphic parageneses
–– dating of metamorphic events

• Hydrothermal alterations
–– chemical and mineralogical characterisation of alterations

• Mineralisations
–– characterisation
–– description of occurrences

3 (12)
Table 1. SGU reports relevant to the Kiruna–Jukkasjärvi key area.
Code Title Year Author Location Relevant content
Ba 56 Regional geological and 2001 Bergman, Kübler, Northern Norr- Regional geology, stra-
geophysical maps of Northern Martinsson botten tigraphy, deformation
Norrbotten (1:250.000) history
Rm 106 Geochemical classification of 2001 Ahl, Bergman, Norrbotten Regional geochemistry
plutonic rocks in central and Bergström, Elias- of plutonic rocks
northern Sweden son, Ripa, Weihed
Rm 92 The Iron Ore Inventory 1997 Frietsch Norrbotten, Iron ore deposits sorted
Programme 1963–1972 in Kiruna, Altavaara by type of mineralisa-
Norrbotten County tion
C 812 The stratigraphy of the Pre- 1987 Forsell Kiruna Stratigraphy, relative
cambrian rocks of the Kiruna age relations, tectonics
district northern Sweden
C 802 Petrochemistry of the iron 1984 Frietsch Norrbotten, Petrology, geochemistry
ore-bearing metavolcanics in Kiruna of metavolcanic rocks;
Norrbotten county northern tectonics
Sweden
C 768 The Precambrian of Sweden 1979 Lundqvist Sweden, Norrbot- Regional geology, Sum-
ten mary
C 760 Petrology of the Kurravaara 1979 Frietsch Kiruna, Kur- Stratigraphy, petrology,
area northeast of Kiruna ravaara Kurravaara conglomer-
northern Sweden ate
C 709 The origin of the Kiruna iron 1975 Parák Kiruna, Tuollu- Petrology, Tectonics,
ores vaara detailed maps
C 700 The emplacement of the 1974 Geijer, Ödman Kiruna Detailed description of
Kiruna iron ores and related Kiruna ore bodies
deposits
C 629 Problemen kring malm- 1968 Geijer Kiruna Ore inclusions in hang-
brottstyckena i Kirunas ing wall of Kiruna iron
hängväggsporfyrer ores
C 625 The relationship between 1967 Frietsch Kiruna Metasomatic reactions;
magnetite and hematite in discussion on when
the iron ores of the Kiruna hematite and when
type and some other iron ore magnetite is formed
types
C 592 Järnmalmsförekomster inom 1963 Frietsch Norrbotten, Regional geology; over-
Norrbottens län Kiruna view of non-producing
iron ore occurrences
C 514 The Rektor ore body at Kiruna 1950 Geijer Kiruna Detailed description of
Rektor ore body
C 367 The iron ores of the Kiruna 1931b Geijer Kiirunavaara, Description and com-
type Luossavaara, parison of deposits
Tuolluvaara
C 366 Berggrunden inom malmtrak- 1931a Geijer Kiruna–Gälli- Regional geology and
ten Kiruna–Gällivare–Pajala vare–Pajala stratigraphy
C 288 Recent developments at 1919 Geijer Kiruna Kiirunavaara ore
Kiruna
C 175 Kiirunavaara och Luossavaara 1898 Lundbohm Kiirunavaara, Detailed description of
jernmalmsfält Luossavaara ore deposits
C 127 Apatitförekomster i Norrbot- 1892 Lundbohm Kiirunavaara, Regional geology; de-
tens malmberg Luossavaara scription of ore deposits

4 (12)
Table 2. SGU map sheets relevant to the Kiruna–Jukkasjärvi key area.
Code Title Year Author Scale Descriptions GIS
Af 13 29K Vittangi NV 1975 Eriksson, Hall- 1:50000 yes yes
gren
Af 2 29J Kiruna NO 1967 Offerberg 1:50000 yes yes
Ba 56 Regional geological and geophysical maps of 2001 Bergman, 1:250000 yes yes
Northern Norrbotten (east of the Caledonian Kübler, Martins-
orogen) son

Table 3. Prospecting reports relevant to the Kiruna–Jukkasjärvi key area.


Title Author Year Company Location Type Relevant content
Brap 200030, unpub- Kumpu- 2000 SGU Northern Stratigraphy Descriptions and
lished report lainen Norrbot- ­columns of strati-
The Paleoproterozoic ten graphic units; detailed
sedimentary record of section of Kurravaara
northernmost Norrbot- conglomerate
ten, Sweden
Mink 95119 Martins- 1995 NUTEK Northern Stratigraphy, All
Greenstone and porphy- son Norrbot- petrography,
ry hosted ore deposits in ten geochemistry
northern Norrbotten
Mink 95118 Martins- 1994 NUTEK Northern Stratigraphy, All
Greenstone and porphy- son et al. Norrbot- petrography,
ry hosted ore deposits in ten geochemistry
northern Norrbotten
Mink 0394 Edberg 1994? SGU Kiruna Detailed geo- Detailed geophysi-
Geofysiska Undersökn- physical mapping cal maps, geological
ingar inom Kiruna Stats- cross sections through
gruvefält. Bilagor. Lappmalmen; map
displaying faults
Brap 200030, unpub- Kumpu- 2000 SGU Northern Stratigraphy Descriptions and
lished report lainen Norrbot- ­columns of strati-
The Paleoproterozoic ten graphic units; detailed
sedimentary record of section of Kurravaara
northernmost Norrbot- conglomerate
ten, Sweden
Mink 95119 Martins- 1995 NUTEK Northern Stratigraphy, All
Greenstone and porphy- son Norrbot- petrography,
ry hosted ore deposits in ten geochemistry
northern Norrbotten
Mink 95118 Martins- 1994 NUTEK Northern Stratigraphy, All
Greenstone and porphy- son et al. Norrbot- petrography,
ry hosted ore deposits in ten geochemistry
northern Norrbotten
Mink 0394 Edberg 1994? SGU Kiruna Detailed geo- Detailed geophysi-
Geofysiska Undersökn- physical mapping cal maps, geological
ingar inom Kiruna Stats- cross sections through
gruvefält. Bilagor. Lappmalmen; map
displaying faults

5 (12)
Table 4. Scientific publications relevant to the Kiruna–Jukkasjärvi key area.
Title Author Year Journal Relevance
Hydrothermal fluid evolution and Smith et 2013 Geochim., Cos- Chemical composition and minimum
metal transport in the Kiruna District, al. mochim. Acta, PT-conditions during trapping of fluid
Sweden: Contrasting metal behaviour v. 102, 89–112 inclusions in veins crosscutting ore
in aqueous and aqueous–carbonic deposits at Kiirunavaara, Luossovaara,
brines Nuktus, Henry
Multidisciplinary study of the hanging Jensen 2012 Geophysics, v. See title; geophysical study
wall of the et al. 77, no. 6, B269–
Kiirunavaara iron ore deposit, northern B285
Sweden
A correlation of AMS and rock quality Jensen 2012 J. Appl. Geo- Simplified geol. overview map Kiruna
in crystalline and sedimentary rocks in and Elm- phys., v. 86, area; used AMS to derive texture of
the Kiirunavaara hanging wall, Sweden ing 54–69 rocks; AMS contour maps
Metallogenic areas of Sweden Hallberg 2012 Geol. Surv. Concise summary of metallogenic
et al. Finland, Special areas; p. 191–194 address Kiruna area
Paper 53, (A. Hallberg)
139–206, (ed-
ited by Eilu)
The sources and evolution of mineralis- Gleeson 2009 Geochim. Addresses derivation of Cl in apatite
ing fluids in iron oxide–copper–gold and Smith Cosmochim. ores and greenstones in Kiruna area
systems, Norrbotten, Sweden: Con- Acta, v. 73, vs. Nautanen DZ
straints from Br/Cl ratios and stable Cl 5658–5672
isotopes of fluid inclusion leachates
In situ U–Pb and trace element analysis Smith et 2009 J. Petr., v. Geochronology of samples from
of accessory minerals in the Kiruna al. 50, no. 11, Luossavaara, Kiirunavaara, and Rak-
district, Norrbotten, Sweden: New 2063–2094 kurijärvi
Constraints on the timing and origin of
mineralization
Metallic mineral deposits in the Nordic Weihed 2008 Episodes, v. 31, List of major ore deposits of Norden;
countries et al. no. 1, 125–132
The Geology of the Rakkurijärvi Cu– Smith et 2007 Econ. Geol., v. Geochemistry; description of newly
(Au) Prospect, Norrbotten: A New al. 102, 393–414 discovered IOCG-deposit south of
Iron Oxide–Copper–Gold Deposit in Kiruna; their Fig. 4: paragenesis of the
Northern Sweden deposit incl. alterations
In situ LA-ICP-MS U–Pb dating of Storey et 2007 Chem. Geol., v. REE analysis and U–Pb dating of zoned
metavolcanics of Norrbotten, Sweden: al. 240, 163–181 titanite in Porphyry group; samples
Records of extended geological histo- from Kiirunavaara, Luossavaara,
ries in complex titanite grains Pahtohavare
Geology and metallogeny of the North- Martins- 2004 Society of Review on regional geology, stratigra-
ern Norrbotten Fe–Cu–Au province son economic phy, mineralizations and tectonics
geologists,
Guidebook
series, Volume
33, p 131–148
Precambrian geodynamics and ore Weihed 2005 Ore geology re- Review on geodynamic of Fennoscan-
formation: The Fennoscandian Shield et al. views, Volume dian. Cartoons on deformation history
27, p 273–322 and depositional environments.
Tectonic setting and metallogeny of Martins- 1997 PhD-thesis, Regional geology and stratigraphy
the Kiruna Greenstones son LTU. ISSN: (mostly on Viscaria and Pahtohavare)
1402–1544
Rare earth elements in apatite and Frietsch & 1995 Ore Geol. Rev., See title; REE plots for Kiruna iron ores
magnetite in Kiruna-type iron ores and Perdahl v. 9, 489–510 and other iron ores in Barents region;
some other iron ore types REE content and pattern shows that
apatite iron ores are hydrothermal-
exhalative and were fed by same
source

6 (12)
Table 4. Continued.

Title Author Year Journal Relevance


Paleoproterozoic intraplating exposed Talbot & 1995 Prec. Res., v. 72, Tectonic history of Kiruna area re-
by resultant gravity overturn near Koyi 199–225 examined; theory of folded thrust
Kiruna, northern Sweden sheets, however, compare to Bergman
et al. (2001)!; their Fig. 7: indicating
structure lines, mylonites, thrusts,
and outline of plutones based on
interpretation of geophysical data
Geochronology of the Kiruna iron ores Romer et 1994 Econ. Geol., v. See title; contradict 1.5 Ga event by
and hydrothermal alterations al. 89, 1249–1261 Cliff & Rickard (1992)
Petrochemical and petrological char- Perdahl & 1993 Prec. Res., 64, See title; reveal differences in tectonic
acteristics of 1.9 Ga old volcanics in Frietsch 239–252 settings of 1.9 Ga old volcanics; sam-
northern Sweden ples from Kiruna area
Isotope systematics of the Kiruna mag- Cliff & 1992 Econ. Geol., v. Geochronology of Kiirunavaara mag-
netite ores, Sweden: Part 2. Evidence Rickard 87, 1121–1129 netite–apatite ores
for a secondary event 400 m.y. after
ore formation
Early Proterozoic deformational history Wright 1988 PhD-thesis, Detailed structural geological inves-
of the kiruna district, northern Sweden Univ. of Min- tigation and strain analysis of the
nesota Kiruna area with detailed structural
maps
Aspects of the Proterozoic Geochronol- Skiöld 1987 Prec. Res., v. 35, Chronological review of Archaean
ogy of Northern Sweden 161–167 cratonic and cratonic-margin areas
(his table 1)
On the age of the Kiruna Greenstones, Skiöld 1986 Prec. Res., v. 32, U–Pb dating of zircons; minimum age
Northern Sweden 35–44 constraint on Kovogroup, north of
Kiruna
Sm–Nd and U–Pb dating of early Skiöld & 1984 Prec. Res., v. 26, Geochronology in Kiruna Greenstone
Proterozoic mafic–felsic volcanism in Cliff 1–13 group
northernmost Sweden
Early deformation in the Svecokarelian Vollmer 1984 GFF, Vol. 106 p Field study on the deformation pat-
greenstone belt of the Kiruna iron 109–118 terns in the Kiruna district
district, Northern Sweden
The geological and tectonic evolution Witschard 1984 Prec. Res., v.23, Discussion of stratigraphy, regional
of the Precambrian of Northern Swe- 273–315 geology, geochronology
den – a case for basement reactivation?
Kiruna iron ores are not “Intrusive- Parák 1975 Econ. Geol., v. Field observations, chemical analyses,
Magmatic Ores of the Kiruna-type” 70, 1242–1258 stratigraphy, origin of ore breccias
Malm i Sverige 2 – Norra Sverige Grip & 1973 Almqvist All from p. 67 onwards; description of
Frietsch & Wiksell ore deposits around Kiruna; detailed
Läromedel AB, maps; photographs
Stockholm
Igneous rocks and iron ores of Kiiru- Geijer 1910 Econ. Geol., v. Description of ore deposits in Kiruna
navaara, Luossavaara and Tuolluvaara 5, 699–718 district; field and thin section photo-
graphs

Map databases
Bedrock maps

At a scale of 1:50 000, geological map sheets Af2 (29J Kiruna NO, Offerberg 1967) and
Af13 (29K Vittangi NV, Eriksson & Hallgren 1975) contain the western and eastern parts
of the key area respectively. These map compilations also contain geological profiles and 3D
block sections through parts of the maps giving insight into the interpretation of the under-
ground structures at the time of map creation.

7 (12)
714000
7546000 716000 718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000

7546000
7544000

7544000
7542000

7542000
7540000

7540000
7538000

7538000
29J 29K
Kiruna NO Vittan gi NV
7536000

7536000
7534000

7534000
7532000

7532000
7530000

7530000
0 1 2 3 4
7528000

7528000
km

714000 716000 718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000

Fig. 1 Scanned geological maps at local scale. Note the abrupt terminations of faults as well as non-matching
geological units along the so-called “map faults” between map sheets Af2 and Af13. For the map legend refer
to printed version.

The above mentioned older map sheets have been scanned (Fig. 1) and used as a basis of the
digitally available local (1:50,000) and regional (1:250,000) SGU vector-based map database
(Fig. 2 & 3). No difference between the printed and the digitised versions of the maps could
be found.

The map compilations by Offerberg (1967) and Eriksson & Hallgren (1975) also contain
printed geomagnetic maps. The magnetic data was derived from airborne measurements
that were recorded at a flight altitude of 30 m, a line spacing of 200 m, and a sampling inter-
val of ~40 m.

In the late 1980’s, T. Sjöstrand and H. Henkel summarised a digital map of the bedrock
of northern Sweden called NBDig. This database contains simplified stratigraphic units,
more detailed structural measurements, as well as an updated structural interpretation of the
Kiruna area. NBDig also contains information on outcrop locations as well as on the rock
types exposed in these outcrops.

Drill sites

SGU’s database counts 78 drill holes that are completely within the Kiruna–Jukkasjärvi key
area. Information about their location, references, and ownership is summarised in Fig. 4.
Core logs in pdf format are available for the following drill sites: Altavaara, Sakkaaravaara,
Kallosalmi, Kirkkoväärtijärvi, Kurravaara, Nukutusjärvi, Sakkaravaara, Viscaria. All of the
drill cores are stored at the SGU archive in Malå and further information about them can be
found in the SGU database.

8 (12)
Käyrävuopio Kaakkurijärvi Harrikiveliö
Pitkäjärvi
714000 716000 718000 720000 722000 724000
Lahti 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000

754400075460007546000

7546000
Aska Pie
Kä Iso Käyrälantto sjoki tta ra
yr Mettä- Piettarasjärvi s jo
Käyrävuopio äjo Kaakkurijärvi Harrikiveliö ki
-1 Kallojärvi
ki Pitkäjärvi
714000 716000 718000 720000 722000
65 724000
Gurravárri Lahti 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000

7546000
Aska Pie
Kä Iso Käyrälantto sjoki 45 tta ra
yr Mettä- Piettarasjärvi s jo
äjo
60
Kallojärvi Väkkäräjärvi ki
-1 75 Kallojärvi Haisujärvi
ki Rotsikoski Gurravárri 80 Prunttijärvi
65
Rau
Rautatasä

7544000
lven
sjoki 60 -1
45
60 Kallojärvi Väkkäräjärvi
HaisujärviKaivosjärvi

i
jo k
75
Rotsikoski Kirkkojärvi Väkkäräjärvi
h ta 80 Prunttijärvi
Raut Vuollipetsijärvi
Rautaasälv
75420007544000

7544000
sjoki en Kurravaara Supasvaara
Pa

60 -1 -1
80 -1

To Kaivosjärvi
i

Kuusi
jo k

Pahtajärvet Kirkkojärvi Väkkäräjärvi


Du rn
h ta

Tammukkajärvi Sautusvaara

-1
Mikonjärvi Vuollipetsijärvi
Kurravaara or Supasvaara
Pa

-1

7542000
Lassin-Antinjärvi
80 -1
tn lve
Kirkkoväärti os
Pahtajärvet järvi To ea n
Su
lajo Kuusi
Syväjärvi Du rn tn k iTammukkajärvi Sautusvaara
eä u
-1
jänkkä
Pahta- Mikonjärvi or Su
7540000 7542000

7542000
Lassin-Antinjärvi
tn lve 60 la
jo Luonatti
60
Kirkkoväärti os Su ki
n
53
-1 järvi ea lajo
Syväjärvi 75
87 tn Oinakkajärvi ki
Pahta- jänkkä u Su Tervaslahti
Sautusvaara
60 la Saivo 60
jo Luonatti
ki

65

7540000
53
-1
70
75 Oinakkajärvi pe
87 Sakkaravaara
n on Sautusvaara
Tervaslahti
65 Saivo
Vuo
Valkeasiipi-

65
7538000 7540000

7540000
70
pe
87 70
järvi
87 Sakkaravaara on
Stuor Soahkejávri 60 on
Vu
65 Kappirasjärvi
Valkeasiipi-
järvi
Luossa
87 Nu
ku tu
70 Sautusjärvi
87 sjo
Stuor Soahkejávri vaara ki 60

7538000
65
Kappirasjärvi Rapakkojärvi
87 Luossa Nu
ku tu Tuollujärvi
Sautusjärvi
sjo
vaara ki Tuollukielinen -1 Jukkasjärvi
7536000 7538000

7538000
65
Rapakkojärvi Sovasjärvi
87 Tuollujärvi
Luossajärvi Niittyjärvi
Tuollukielinen -1 Jukkasjärvi
40 Kiruna 87
-1 Sovasjärvi

Luossajärvi
Giron Niittyjärvi

7536000
-1 70
Kiruna

Tu
-1
40 Sillivuopio

o ll
87

Giron
70

u jo
Muotka
7536000

7536000
-1 70

ki
Tu
65 Lu o Sillivuopio
ss aj 70

o
ki o ki

llu
jo Poikkijärvi Muotka
sa

jo k
os Jukkasjärvi

i
Lu 65 Lu o
75ss Luspalantto
i aj o ki -1 Ahamukka
jo k Poikkijärvi
sa
os Jukkasjärvi
7534000

7534000
Lu ki 75 Luspalantto
Vir
-1 Ahamukka
jo Alttavaara ta
87 h ta sa
Pia la
7534000

7534000
k Vir m
i
ajo Alttavaara ta
87 ht -1 sa
Pa la
m
i
Kirunavaara -1 Alttajärvi ki Luspajärvi
Kirunavuoma y jo
Alttajärvi yll
Kirunavaara Alttajärvi i M
Kiruna flygplats Piekkusjärvi Alttajärvi jok Luspajärvi
7532000

7532000
Kirunavuoma y
Alttajärvi yll
Mettäjärvi Alttajärviki Kuollitusjärvi
M
iijo
Kiruna flygplats 45
Piekkusjärvi
7532000

7532000
nh
Mettäjärvi Ylinen Aptasvaara k i Ha Kuollitusjärvi Pahtavaara
Etnuluihtin
iijo
45
nh
-1 Piekkusvuoma Ylinen
-1 Aptasvaara
70
Ha Pahtavaara
Etnuluihtin Luspanniska
-1
Pikku Kielisenjärvi
-1 Piekkusvuoma Pahtajärvi Luspanniska
-1
-1
-1 70 Alttajärvi
Hanhiijärvi Pikku Kielisenjärvi
Alttajärvi Pahtajärvi
7530000

7530000
-1
Hanhiijärvi
75
7530000

7530000
70
75 75 Siikajärvi
45
70
M et Siikajärvi
tä -R 75 Ylinen
85 Siikajo ki
a kk Alanen 45
M et u rijä Aptasjärvi
tä -R rv i 85 Siikajo ki
a kk
u rijä Met tä-R akk
Ylinen Alanen Aptasvaara
rv i urijo ki Aptasjärvi
Aptasvaara
0 1 2 3 4
Met tä-R akku
rijoki
0 1 2 3 4
7528000

7528000
87 Isovuoma
Mertasjärvi
7528000

7528000
87 70 Isovuoma
-1
87
Keskinen Mertasjärvi
km Aptasjärvi
70
Ripakkajärvi -1
87
Keskinen
Ritasjärvi
km Aptasjärvi
70
Ripakkajärvi 87
-1 Alanen Heikinjärvi
-1 Ritasjärvi
70 55 Rakkurilompolo 87 Aptasjärvi Heikinjärvi
-1 Alanen Sii -1
55 70 Rakkurilompolo ka
Aptasjärvi Sii jo k
70 ka i
Ba¹osjohka i K jo k Siikajärvi Kuosakielinen
Juovajärvet i
Ba¹osjohka ä rv Kuosakielinen
714000 716000 ur ijrv i
kk ijä718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
Juovajärvet K Siikajärvi Hannukkajärvi
714000
Risujänkän- 716000 Rkak ur718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000
Juovvajávri 732000 734000 736000
Kuosajärvi 738000 740000 742000
Koiju-Kuosanen
Hannukkajärvi
Risujänkän-
järvet Ra Juovvajávri Kuosajärvi Koiju-Kuosanen
järvet
Geinnodakjávri Stohkkeluoppal
Geinnodakjávri
Tolkade strukturer,lokal
Tolkade strukturer, lokal Ho
Ryolit;
Ryolit; Svekokarelska
Svekokarelska orogenen,
orogenen, intrusivbergartStohkkeluoppal Kalksten;
intrusivbergart Kalksten; Svekokarelska
Svekokarelska orogenen,
orogenen, metamorf
metamorf
m
m u u joh
Ho
(GSDG-GDG)
(GSDG-GDG) ochoch svekofennisk
svekofennisk ytbergart,
ytbergart, ställvis
ställvis ytbergart
ytbergart 2,40-1,96
2,40-1,96 miljarder
miljarder år år
i

ka
koi k

joh
Uppåtstruktur ka
metamorf, 1,88-1,84 miljarder år
ijor ij

Uppåtstruktur Isolantto
metamorf, 1,88-1,84 miljarder år
ukru

IsojärviIsolantto
Fyllit;Fyllit; Svekokarelska
Svekokarelska orogenen,
orogenen, metamorf
metamorf
kakk

Isojärvi Kotojärvi
Kotojärvi
RaR

Stohkkejávri
Lagring, med gradtal
Lagring, med gradtalför
förstupning
stupning Dacit-ryolit;
Dacit-ryolit; Svekokarelska
Svekokarelska orogenen,
orogenen, intrusivbergart
intrusivbergart
Stohkkejávri intrusivbergart
intrusivbergart (GDG-GSDG)
(GDG-GSDG) och svekofennisk
och svekofennisk
(GSDG-GDG)
(GSDG-GDG) ochoch svekofennisk
svekofennisk ytbergart,
ytbergart, ställvis
ställvis ytbergart
ytbergart 1,92-1,87
1,92-1,87 miljarder
miljarder år år
Lagring, vertikalstupning
Lagring, vertikal stupning metamorf,
metamorf, 1,88-1,84
1,88-1,84 miljarder
miljarder år år Glimmerskiffer;
Glimmerskiffer; Svekokarelska
Svekokarelska orogenen,
orogenen,
Lagring, okändstupning
stupning Trakytoid-ryolit;
Trakytoid-ryolit; Svekokarelska
Svekokarelska orogenen,
orogenen, intrusivbergart
intrusivbergart (GSDG-GDG)
(GSDG-GDG) och svekofennisk
och svekofennisk
Lagring, okänd
intrusivbergart (GSDG-GDG) och
intrusivbergart (GSDG-GDG) och svekofennisk svekofennisk ytbergart, ställvis metamorf, 1,88-1,84
ytbergart, ställvis metamorf, 1,88-1,84 miljarder miljarder
år år
Foliation, medgradtal
Foliation, med gradtalför
förstupning
stupning ytbergart,
ytbergart, ställvis
ställvis metamorf,
metamorf, 1,88-1,84
1,88-1,84 miljarder
miljarder år år
Grafitisk
Grafitisk skiffer;skiffer; Svekokarelska
Svekokarelska orogenen,
orogenen, metamorf
metamorf
Basalt-andesit;
Basalt-andesit; Svekokarelska
Svekokarelska orogenen,
orogenen, metamorf
metamorf ytbergart
ytbergart 2,40-1,96
2,40-1,96 miljarder
miljarder år år
Foliation, vertikal
Foliation, vertikalstupning
stupning ytbergart 2,30-2,05
ytbergart 2,30-2,05miljarder år år
miljarder Järnmineralisering; Svekokarelska
Järnmineralisering; orogenen,
Svekokarelska orogenen,
Foliation, okänd
Foliation, okändstupning
stupning Basalt-andesit;
Basalt-andesit; Svekokarelska
Svekokarelskaorogenen,
orogenen, metamorf
metamorf metamorf ytbergart
metamorf 2,40-1,96
ytbergart miljarder
2,40-1,96 år
miljarder år
ytbergart 2,05-1,96
ytbergart 2,05-1,96miljarder år år
miljarder
Geofysiskt indikerad Järnmineralisering; Svekokarelska
Järnmineralisering; orogenen,
Svekokarelska orogenen,
Geofysiskt indikeradstruktur,
struktur,med
medgradtal
gradtalförför
stupning
stupning
Basalt-andesit;
Basalt-andesit; Svekokarelska
Svekokarelskaorogenen,
orogenen, metamorf
metamorf metamorf intrusivbergart
metamorf (GDG-GSDG)
intrusivbergart och och
(GDG-GSDG)
ytbergart 2,40-1,96
ytbergart 2,40-1,96miljarder år år
miljarder svekofennisk ytbergart
svekofennisk 1,92-1,87
ytbergart miljarder
1,92-1,87 år
miljarder år
Geofysiskt indikerad
Geofysiskt indikeradstruktur,
struktur,vertikal
vertikal Basalt-andesit; Svekokarelska orogenen,
Basalt-andesit; Svekokarelska orogenen, metamorfmetamorf
intrusivbergart
intrusivbergart(GDG-GSDG)
(GDG-GSDG) och och
svekofennisk
svekofennisk
Textur, lokal
Textur, lokal ytbergart 1,92-1,87 miljarder år
ytbergart 1,92-1,87 miljarder år
Ådrad (metatexit) Basalt-andesit; Svekokarelska orogenen,
Ådrad (metatexit) Basalt-andesit; Svekokarelska orogenen,
intrusivbergart (GSDG-GDG) och svekofennisk
intrusivbergart (GSDG-GDG) och svekofennisk
Strukturlinjer, lokal ytbergart, ställvis metamorf, 1,88-1,84 miljarder år
Strukturlinjer, lokal ytbergart, ställvis metamorf, 1,88-1,84 miljarder år
Spröd deformationszon, symbolerna ligger i det Granit; Svekokarelska orogenen, metamorf arkeisk
Spröd Granit; Svekokarelska
miljarder år orogenen, metamorf arkeisk
sänkta deformationszon, symbolerna ligger
blocket; Spröd deformationszon i det
(förkastning, bergart >2,50
sänkta bergart >2,50 miljarder år
spricka,blocket; Spröd deformationszon (förkastning,
sprickzon) Granit; Svekokarelska orogenen, intrusivbergart
spricka, sprickzon) Granit; Svekokarelska orogenen, intrusivbergart
(GSDG-GDG) och svekofennisk ytbergart, ställvis
Berggrundslinjer, lokal (GSDG-GDG) ochmiljarder
svekofennisk ytbergart, ställvis
Berggrundslinjer, lokal metamorf, 1,88-1,84
metamorf, 1,88-1,84 miljarder år
år
Ultrabasisk, basisk och intermediär intrusivbergart Granit; Svekokarelska orogenen, intrusivbergart (GP),
Ultrabasisk, basisk
(gabbro, diorit, och
diabas intermediär intrusivbergart
m.m.) Granit; Svekokarelska orogenen,
ställvis metamorf, 1,87-1,74 miljarder intrusivbergart
år (GP),
(gabbro, diorit, diabas m.m.) ställvis metamorf, 1,87-1,74 miljarder år
Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.) Syenitoid-granit; Svekokarelska orogenen,
Sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit m.m.) Syenitoid-granit;
intrusivbergart Svekokarelska
(GSDG-GDG) orogenen,
och svekofennisk
Ultrabasisk, basisk och intermediär vulkanisk bergart
(basalt, andesit
Ultrabasisk, m.m.)
basisk och intermediär vulkanisk bergart ytbergart, ställvis metamorf,
intrusivbergart (GSDG-GDG) 1,88-1,84 miljarder år
och svekofennisk
(basalt, andesit m.m.) ytbergart, ställvisSvekokarelska
Gabbroid-dioritoid; metamorf, 1,88-1,84
orogenen, miljarder år
Kvarts-fältspatrik sedimentär bergart (sandsten,
gråvacka m.m.) sedimentär bergart (sandsten,
Kvarts-fältspatrik metamorf intrusivbergart
Gabbroid-dioritoid; (GDG-GSDG)orogenen,
Svekokarelska och
gråvacka svekofennisk ytbergart 1,92-1,87
metamorf intrusivbergart miljarder åroch
(GDG-GSDG)
Glimmerrikm.m.)
omvandlad bergart (fyllit, skiffer, paragnejs
m.m.)
Glimmerrik omvandlad bergart (fyllit, skiffer, paragnejs Gabbroid-dioritoid; Svekokarelska orogenen, år
svekofennisk ytbergart 1,92-1,87 miljarder
m.m.) intrusivbergart (GSDG-GDG)
Gabbroid-dioritoid; och svekofennisk
Svekokarelska orogenen,
Berggrundspunkter, ytbergart, ställvis metamorf,
intrusivbergart (GSDG-GDG)1,88-1,84 miljarder år
och svekofennisk
lokal
Berggrundspunkter, ytbergart,bergart;
Sedimentär ställvis Svekokarelska
metamorf, 1,88-1,84 miljarder år
orogenen,
lokal
Porfyrisk intrusivbergart (GSDG-GDG) och svekofennisk
Sedimentär bergart; Svekokarelska orogenen,
ytbergart, ställvis metamorf, 1,88-1,84 miljarder år
Porfyrisk
(bergart x), <50 m bred gång intrusivbergart (GSDG-GDG) och svekofennisk
Konglomerat; Svekokarelska
ytbergart, ställvis metamorf,orogenen, metamorf
1,88-1,84 miljarder år
(bergart
Lins ellerx), <50 m bred gång
inlagring ytbergart 2,40-1,96 miljarder år
Konglomerat; Svekokarelska orogenen, metamorf
Lins eller
Xenolit, inlagring
kantig Konglomerat; Svekokarelska
ytbergart 2,40-1,96 orogenen,
miljarder år metamorf
intrusivbergart (GDG-GSDG) och svekofennisk
Berggrundsytor,
Xenolit, kantig lokal Konglomerat;
ytbergart 1,92-1,87 Svekokarelska
miljarder år orogenen, metamorf
(överbeteckningar) intrusivbergart (GDG-GSDG) och svekofennisk
Berggrundsytor, lokal Konglomerat; Svekokarelska
ytbergart 1,92-1,87 orogenen,
miljarder år Fig. 2 Local bedrock map
intrusivbergart (GSDG-GDG) och svekofennisk
(överbeteckningar)
Porfyrisk eller ögonförande
Konglomerat;
ytbergart, ställvis Svekokarelska orogenen,
metamorf, 1,88-1,84 miljarder år
Berggrundsytor, lokal
Porfyrisk eller ögonförande intrusivbergart (GSDG-GDG) och svekofennisk (1:50,000) of the Kiruna–Jukkas-
Kvartsarenit; Svekokarelska orogenen, metamorf
ytbergart, ställvis metamorf, 1,88-1,84 miljarder år
Vulkanisk bergart; Svekokarelska
Berggrundsytor, lokal orogenen, intrusivbergart (GDG-GSDG) och svekofennisk
ytbergart 1,92-1,87 miljarder år orogenen, metamorf
järvi area. The digitised vector-
metamorf intrusivbergart (GDG-GSDG) och Kvartsarenit; Svekokarelska
svekofennisk
Vulkanisk ytbergart
bergart; 1,92-1,87 miljarder
Svekokarelska orogenen,år intrusivbergart (GDG-GSDG) och svekofennisk based maps are stored in SGU’s
metamorf intrusivbergart (GDG-GSDG) och ytbergart 1,92-1,87 miljarder år
svekofennisk ytbergart 1,92-1,87 miljarder år databases.

9 (12)
Käyrävuopio Kaakkurijärvi Harrikiveliö
Pitkäjärvi
714000 716000 718000 720000 722000 724000
Lahti 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000

7546000

7546000
Aska Pie
Kä Iso Käyrälantto sjoki tta ra
Käyrävuopio yr Mettä-
Kaakkurijärvi Harrikiveliö Piettarasjärvi s jo
äjo Kallojärvi ki
ki Pitkäjärvi
714000
7544000 7546000 716000 718000 720000 722000 724000
Gurravárri Lahti 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000

7546000
Aska Pie
Kä Iso Käyrälantto sjoki tta ra
yr Mettä- Piettarasjärvi s jo
äjo Kallojärvi Väkkäräjärvi ki
ki Kallojärvi Haisujärvi
Rotsikoski Gurravárri
Prunttijärvi
Rau
Rautatasä

7544000
lven
sjoki
Kallojärvi Väkkäräjärvi
Haisujärvi
Rotsikoski Kaivosjärvi
i
jo k Kirkkojärvi Prunttijärvi Väkkäräjärvi
Raut
h ta
Rautaasäl
7542000 7544000

7544000
sjokiven Kurravaara Vuollipetsijärvi
Supasvaara
Pa

Kaivosjärvi
i

T
jo k

Kirkkojärvi Väkkäräjärvi
Kuusi
Du orn
Pahtajärvet
h ta

Kurravaara Tammukkajärvi
Supasvaara Vuollipetsijärvi Sautusvaara
or e
Pa

Mikonjärvi
tn äl Lassin-Antinjärvi

7542000
Kirkkoväärti T os v
Du orn ea en
Su Kuusi
Pahtajärvet
järvi lajo Sautusvaara
Tammukkajärvi
or e tn
Mikonjärvi Syväjärvi ki
Pahta- jänkkä
tn äl u Lassin-Antinjärvi
7540000 7542000

7542000
Su
Kirkkoväärti os v
ea en
Su la
lajo jo Luonatti
järvi ki
Syväjärvi tn ki
Pahta- jänkkä u Oinakkajärvi Su
la Sautusvaara
jo Tervaslahti Luonatti
ki Saivo
ä

7540000
Oinakkajärvi
p er Sautusvaara
Sakkaravaara
Saivo n on Tervaslahti

rä uo
7540000

7540000
Valkeasiipi- V
pe
järvi Sakkaravaara on
on
Stuor Soahkejávri Valkeasiipi- Vu
Kappirasjärvi
järvi Luossa Nu
ku tu Sautusjärvi
Stuor Soahkejávri sjo
ki Kappirasjärvi
vaara
Sautusjärvi
7538000

7538000
Luossa Nu Rapakkojärvi
ku tu
sjo Tuollujärvi
vaara ki
7538000

7538000
Tuollukielinen Jukkasjärvi Rapakkojärvi
Tuollujärvi Sovasjärvi
Tuollukielinen Jukkasjärvi
Luossajärvi Niittyjärvi Sovasjärvi

Luossajärvi
Kiruna Niittyjärvi
Giron
Kiruna
7536000

7536000
Tu
Giron Sillivuopio

o
7536000

7536000
llu
Muotka

Tu

jo k
Sillivuopio

i
Lu o

llu
ss aj Muotka
ki

jo k
o ki Poikkijärvi
jo
sa

i
Lu o
ois ss aj Jukkasjärvi
Ljou k o ki Poikkijärvi Luspalantto
sa Ahamukka
os Jukkasjärvi
Lu Luspalantto
Ahamukka
7534000

7534000
ki Vir
ajo Alttavaara ta
7534000

7534000
t sa
k i ah Vir
la
ajo P Alttavaara ta m
ht sa i
Pa la
m
i
Kirunavaara Alttajärvi joki Luspajärvi
Kirunavuoma Kirunavaara Alttajärvi Alttajärvi ki y lly
Alttajärvi y jo M Luspajärvi
Kirunavuoma Kiruna flygplats Alttajärvi yll
Piekkusjärvi M
7532000

7532000
Alttajärvi
Kiruna flygplats Piekkusjärvi
Mettäjärvi ki
7532000

7532000
jo Kuollitusjärvi
Mettäjärvi
jo
ki n h ii Kuollitusjärvi
Ylinen Aptasvaara nh ii Ha Pahtavaara
Etnuluihtin
Ylinen Aptasvaara Ha Pahtavaara
Etnuluihtin
Piekkusvuoma Luspanniska
Piekkusvuoma Kielisenjärvi Luspanniska
Pikku
Pikku Kielisenjärvi
Alttajärvi Pahtajärvi
Hanhiijärvi Alttajärvi Pahtajärvi
Hanhiijärvi
7530000

7530000
7530000

7530000
Siikajärvi
Siikajärvi
MMetettä -R Siikajo ki
tä -R a kk
a kk u rijä Ylinen Ylinen Alanen Alanen
Siikajo ki
u rijä rv Aptasjärvi
Aptasjärvi
rv i i Aptasvaara
Aptasvaara
Met tä-R akk
Met tä-R akku rijok
urijo ki
i
0 11 22 33 44
7528000

7528000
Isovuoma Isovuoma
7528000

7528000
Mertasjärvi Mertasjärvi
Keskinen
Keskinen
Ripakkajärvi
Ripakkajärvi km
km Aptasjärvi
Aptasjärvi
Alanen Alanen Heikinjärvi Ritasjärvi
Heikinjärvi Ritasjärvi
Rakkurilompolo
Rakkurilompolo AptasjärviAptasjärvi Sii Sii
ka ka
jo k jo k
i i
Ba¹osjohka
Ba¹osjohka K Siikajärvi Siikajärvi Kuosakielinen
Kuosakielinen
Juovajärvet
Juovajärvet rv i i K
714000 716000 r ijä ä rv
kk k718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000
730000 732000732000 734000734000 736000 736000738000 738000
740000 740000 742000
u ur ij Hannukkajärvi
714000
Risujänkän-
Risujänkän-
716000 RaRa k
718000 720000 722000 724000 726000 728000 Juovvajávri Koiju-Kuosanen Kuosajärvi Kuosajärvi
742000 Hannukkajärvi
Juovvajávri Koiju-Kuosanen
järvet
järvet
Geinnodakjávri Stohkkeluoppal
Strukturlinjer, regional
Geinnodakjávri
Basalt-andesit; Svekokarelska orogenen, metamorf Stohkkeluoppal
Ultrabasisk intrusivbergart; Svekokarelska orogenen,
Strukturlinjer, regional Ho
m uHo
johm u
Basalt-andesit;
ytbergart 2,30-2,05
Svekokarelska
miljarder år år
orogenen, metamorf Ultrabasisk
metamorf ytbergart
intrusivbergart;
2,40-1,96
Svekokarelska
miljardermiljarder
år
orogenen,
ytbergart 2,30-2,05 miljarder metamorf ytbergart 2,40-1,96 år
ijo ki

k ajoh
Geofysiskt tolkad
tolkadmagmatisk
magmatiskbandning
ur r ijo
ki

ka
Geofysiskt bandning Isolantto
kk k u

Isolantto Basalt-andesit; Svekokarelska orogenen, metamorf Sedimentär bergart; Svekokarelska orogenen,


RaRa k

Spröd deformationszon (förkastning, spricka, Basalt-andesit; Svekokarelska orogenen, metamorf Sedimentär bergart; Svekokarelska orogenen,
Spröd deformationszon (förkastning, spricka, ytbergart 2,05-1,96 miljarder år intrusivbergart (GSDG-GDG) och svekofennisk
sprickzon) ytbergart 2,05-1,96 miljarder år intrusivbergart (GSDG-GDG) och svekofennisk
sprickzon) ytbergart, ställvis metamorf, 1,87-1,84 miljarder år
Basalt-andesit; Svekokarelska orogenen, metamorf ytbergart, ställvis metamorf, 1,87-1,84 miljarder år
Plastisk skjuvzon Basalt-andesit; Svekokarelska orogenen, metamorf
intrusivbergart (GDG-GSDG) och svekofennisk Konglomerat; Svekokarelska orogenen, metamorf
Plastisk skjuvzon intrusivbergart
Plastisk skjuvzon, symbolerna ligger i det sänkta ytbergart 1,92-1,87(GDG-GSDG)
miljarder år och svekofennisk Konglomerat;
intrusivbergart Svekokarelska
(GDG-GSDG) orogenen, metamorf
och svekofennisk
Plastisk ytbergart 1,92-1,87 miljarder år intrusivbergart (GDG-GSDG) och svekofennisk
blocket skjuvzon, symbolerna ligger i det sänkta Basalt-andesit; Svekokarelska orogenen,
ytbergart 1,92-1,87 miljarder år
ytbergart 1,92-1,87 miljarder år
blocket Basalt-andesit; Svekokarelska orogenen,
Strukturell formlinje, plastisk skjuvdeformation; intrusivbergart (GSDG-GDG) och svekofennisk Konglomerat; Svekokarelska orogenen,
Strukturell formlinje,plastisk
plastiskdeformation
skjuvdeformation; intrusivbergart
ytbergart, (GSDG-GDG)
ställvis metamorf, och miljarder
1,88-1,84 svekofennisk
år Konglomerat;
intrusivbergart Svekokarelska
(GSDG-GDG) orogenen,
och svekofennisk
Strukturell formlinje,
Strukturell formlinje, plastisk deformation ytbergart, ställvis metamorf, 1,88-1,84 miljarder år intrusivbergart
ytbergart, (GSDG-GDG)
ställvis metamorf, 1,87-1,84och svekofennisk
miljarder år
Strukturell formlinje, lagring Granit; Svekokarelska orogenen, metamorf arkeisk ytbergart, ställvis metamorf, 1,87-1,84 miljarder år
Strukturell formlinje, lagring Granit;
bergart Svekokarelska
>2,50 miljarder år orogenen, metamorf arkeisk Arenit; Svekokarelska orogenen, metamorf
Berggrundslinjer, regional bergart >2,50 miljarder år
Granit; Svekokarelska orogenen, intrusivbergart
Arenit; Svekokarelska
intrusivbergart (GDG-GSDG) och orogenen, metamorf
svekofennisk
Berggrundslinjer, regional
Ultrabasisk, basisk och intermediär intrusivbergart Granit; Svekokarelska
(GSDG-GDG) orogenen,
och svekofennisk intrusivbergart
ytbergart, ställvis
intrusivbergart
ytbergart (GDG-GSDG)
1,92-1,87 miljarder år och svekofennisk
ytbergart 1,92-1,87 miljarder år
(gabbro, diorit,
Ultrabasisk, diabas
basisk m.m.)
och intermediär intrusivbergart metamorf, 1,88-1,84
(GSDG-GDG) miljarder
och år
svekofennisk ytbergart, ställvis Vacka; Svekokarelska orogenen, metamorf
(gabbro, diorit, diabas bergart
m.m.) (fyllit, skiffer, paragnejs metamorf, 1,88-1,84 miljarder år intrusivbergart (GDG-GSDG) och
Vacka; Svekokarelska svekofennisk
orogenen, metamorf
Glimmerrik omvandlad Granit; Svekokarelska orogenen, intrusivbergart (GP),
ytbergart 1,92-1,87 miljarder
intrusivbergart år
(GDG-GSDG) och svekofennisk
m.m.)
Glimmerrik omvandlad bergart (fyllit, skiffer, paragnejs ställvis metamorf,
Granit; och migmatit
Svekokarelska 1,82-1,74
orogenen, miljarder år (GP),
intrusivbergart
ytbergart 1,92-1,87 miljarder år
m.m.) ställvis metamorf, och migmatit 1,82-1,74 miljarder år Skiffer; Svekokarelska orogenen, metamorf ytbergart
2,40-1,96 miljarder
Skiffer; år
Svekokarelska orogenen, metamorf ytbergart
Berggrundsytor, regional Syenitoid-granit; Svekokarelska orogenen,
intrusivbergart (GSDG-GDG) och svekofennisk 2,40-1,96 miljarder
Järnmineralisering; år
Svekokarelska orogenen,
Berggrundsytor, regional
Dacit-ryolit; Svekokarelska orogenen, intrusivbergart Syenitoid-granit; Svekokarelska orogenen,
ytbergart, ställvis metamorf, 1,88-1,84 miljarder år metamorf ytbergart 2,40-1,96 miljarder år
(GSDG-GDG) och svekofennisk ytbergart, ställvis intrusivbergart (GSDG-GDG) och svekofennisk Järnmineralisering; Svekokarelska orogenen,
Dacit-ryolit; Svekokarelska orogenen, intrusivbergart ytbergart, ställvis
Gabbroid-dioritoid; metamorf, 1,88-1,84
Svekokarelska orogenen,miljarder år metamorf ytbergart
Järnmineralisering; 2,40-1,96
Svekokarelska miljarder år
orogenen,
metamorf, 1,88-1,84 miljarder år
(GSDG-GDG) och svekofennisk ytbergart, ställvis metamorf ytbergart 2,40-1,96 miljarder år metamorf intrusivbergart (GDG-GSDG) och
Basalt-andesit;
metamorf, Svekokarelska
1,88-1,84 miljarderorogenen,
år metamorf Gabbroid-dioritoid; Svekokarelska orogenen, Järnmineralisering;
svekofennisk Svekokarelska
ytbergart 1,92-1,87 orogenen,
miljarder år
ytbergart 2,40-2,30 miljarder år Gabbroid-dioritoid;
metamorf ytbergartSvekokarelska orogenen,år
2,40-1,96 miljarder metamorf intrusivbergart (GDG-GSDG) och
Basalt-andesit; Svekokarelska orogenen, metamorf intrusivbergart (GSDG-GDG) och svekofennisk svekofennisk ytbergart 1,92-1,87 miljarder år
ytbergart 2,40-2,30 miljarder år Gabbroid-dioritoid;
ytbergart, Svekokarelska
ställvis metamorf, orogenen,
1,88-1,84 miljarder år
intrusivbergart (GSDG-GDG) och svekofennisk
ytbergart, ställvis metamorf, 1,88-1,84 miljarder år

Fig. 3 Regional bedrock map (1:250,000) of the Kiruna–Jukkasjärvi area. The digitised vector-based maps are
stored in SGU’s databases. Note that in comparison to the local bedrock map some faults seem to be missing,
and some lithologies have been combined into one unit.

10 (12)
Käyrävuopio Kaakkurijärvi Harrikiveliö
Pitkäjärvi
714000 716000 718000 720000 722000 724000
Lahti 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000

7546000

7546000
Ask as Pie
Kä Iso Käyrälantto jo ki tta ra
yr Mettä- Piettarasjärvi s jo
äjo Kallojärvi ki
ki
Gurravárri

Kallojärvi Väkkäräjärvi
Haisujärvi
Rotsikoski
Kaakkurijärvi
Prunttijärvi
Rau Harrikiveliö
Rautatasä
Käyrävuopio
7544000

7544000
lven
sjoki Pitkäjärvi
714000 716000 718000 720000 722000 724000
Lahti 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
Kaivosjärvi

i
7546000

7546000
Aska

jo k
Kä Iso Käyrälantto sjoki Kirkkojärvi Väkkäräjärvi Pie
tta ra
Mettä-

h ta
yr Piettarasjärvi s jo
äjo Kallojärvi ki
Vuollipetsijärvi
Kurravaara Supasvaara

Pa
ki
Gurravárri

T
Du orn
Kuusi
Pahtajärvet
Kallojärvi Väkkäräjärvi Tammukkajärvi Haisujärvi Sautusvaara
MikonjärviRotsikoski or e
tn äl
7542000

7542000
Lassin-Antinjärvi
os v
Prunttijärvi
Kirkkoväärti
ea en
Raut
Rautaasälv Su
7544000

7544000
sjoki en lajo
järvi
Syväjärvi tn ki Kaivosjärvi
Pahta- jänkkä u
i
jo k

Kirkkojärvi Väkkäräjärvi Su
la
h ta

jo Vuollipetsijärvi Luonatti
Kurravaara ki
Supasvaara
Pa

Oinakkajärvi
T
Du orn
Kuusi Sautusvaara
Pahtajärvet Tervaslahti
Tammukkajärvi Saivo Sautusvaara
Mikonjärvi or e
tn äl ä
7540000

7540000
7542000

7542000
Lassin-Antinjärvi
er
Kirkkoväärti os v np
ea en
Sakkaravaara Su
järvi lajo o
Syväjärvi tn ki on
Pahta- jänkkä
Valkeasiipi- u Su Vu
la
järvi jo Luonatti
ki
Stuor Soahkejávri Oinakkajärvi
Kappirasjärvi
Sautusjärvi
Tervaslahti Sautusvaara
Luossa Nu Saivo
ku tu

7540000

7540000
sjo
vaara k i Sakkaravaara pe
7538000

7538000
n on Rapakkojärvi
Vuo
Valkeasiipi- Tuollujärvi
järvi Tuollukielinen Jukkasjärvi
Stuor Soahkejávri Sovasjärvi
Kappirasjärvi

Luossajärvi
Luossa Nu
ku tu Niittyjärvi
Sautusjärvi
sjo
vaara
Kiruna ki
7538000

7538000
Rapakkojärvi

Giron Tuollujärvi
7536000

7536000
Tuollukielinen Jukkasjärvi

Tu
Sovasjärvi Sillivuopio

o ll
u jo
Luossajärvi Niittyjärvi Muotka

ki
Kiruna ki
Lu o
ss a
jo k i Poikkijärvi
jo
Giron sa
7536000

7536000
os Jukkasjärvi
Lu Luspalantto

Tu
Sillivuopio Ahamukka

o llu
Muotka

jo
7534000

7534000
ki
i kLu
i ossa Vir
jo k ajo jo ki Poikkijärvi Alttavaara ta
os
sa ht sa
Lu Pa Jukkasjärvi Luspalantto la
m
Ahamukka i
7534000

7534000
ki Vir
Kirunavaara t ajo Alttajärvi
Alttavaara ta
sa ki
h jo Luspajärvi
Kirunavuoma Pa Alttajärvi
la
m lly
i My
Alttajärvi
Kiruna flygplats Piekkusjärvi
7532000

7532000
Mettäjärvi Kirunavaara Alttajärvi ki Kuollitusjärvi ki
jo y jo Luspajärvi
Kirunavuoma h ii
Alttajärvi yll
Ylinen Aptasvaara Alttajärvi Han M Etnuluihtin
Kiruna flygplats Piekkusjärvi Pahtavaara
7532000

7532000
Mettäjärvi
Piekkusvuoma ki Kuollitusjärvi Luspanniska
iijo
nh Kielisenjärvi
Ylinen Aptasvaara Ha Pikku
Pahtavaara
Etnuluihtin
Alttajärvi Pahtajärvi
Piekkusvuoma Hanhiijärvi Luspanniska
7530000

7530000
Pikku Kielisenjärvi
Alttajärvi Pahtajärvi
Hanhiijärvi
Siikajärvi
7530000

7530000
M ett
ä -R Ylinen Siikajo ki
a kk Alanen Siikajärvi
u rijä Aptasjärvi
M et rv i Aptasvaara
tä -R
akku Met tä-R akk Ylinen Siikajo ki
rijär
urijo ki Alanen

0 1 2 3 4
vi Aptasjärvi
Aptasvaara
Met tä-R akku
rijoki
7528000

7528000
Isovuoma
0 1 2 3 4 Mertasjärvi
7528000

7528000
Keskinen Isovuoma
Mertasjärvi
Ripakkajärvi km Keskinen
Aptasjärvi
Ritasjärvi
Ripakkajärvi km Rakkurilompolo
Aptasjärvi
Alanen
Alanen
Aptasjärvi Sii Heikinjärvi Ritasjärvi
Heikinjärvi

Rakkurilompolo Aptasjärvi ka
Sii jo k
ka
jo k i
Juovajärvet Ba¹osjohka i K i Siikajärvi Kuosakielinen
Ba¹osjohka ä rvi K Siikajärvi Kuosakielinen
ur ijijä rv
Juovajärvet
714000714000 716000
716000 kk ur718000
718000 720000
720000 722000
722000 724000 726000 726000728000
724000 728000
730000 730000
732000 732000
734000 734000
736000 736000
738000 738000 742000740000Hannukkajärvi 742000
740000
Hannukkajärvi
Risujänkän-
Risujänkän- RRaa kk Juovvajávri
Juovvajávri
Kuosajärvi Kuosajärvi Koiju-Kuosanen
Koiju-Kuosanen
järvetjärvet

Drillholes
Drillholes Drillcores
Drillcores
unknown Equinox
Equinox
unknown
LKAB
Equinox LKAB
Equinox Lkab prospektering
LKAB Lkab prospektering
LKAB NSG
LKAB? NSG
PAB
LKAB? PAB
Lkab Prospektering Redmond/Daler
Lkab Prospektering Redmond/Daler
SGU
Lkab prospektering
Lkab prospektering SGUAB Exploration/Outokumpu
Viscaria
NSG
Viscaria AB Exploration/Outokumpu
NSG
PAB

Redmond/Daler
Fig. 4 Drill sites in the Kiruna area
PAB
SGU
Redmond/Daler
coloured after prospecting compa-
SGU
Viscaria AB Exploration/Outokumpu ny. All of these cores are available at
Viscaria AB Exploration/Outokumpu the SGU Malå archive.

Mineralisations and alterations

Several economically valuable mineral deposits exist within the key area, contributing to
the development of the Kiruna mining district. Iron ore and sulfide deposits hosting Cu are
the most common mineral deposits in the area (Fig. 5). The most important deposits are the
apatite iron ores in Kiirunavaara, Luossavaara, the so-called Per Geijer ores, and the Viscaria
Cu deposit. Information on the distribution and types of mineral deposits can be found in
SGU’s databases. Mineralised boulders are also present (Fig. 5).

Host rock and mineral alteration are wide-spread in the KJKA (Fig. 6). Most alterations oc-
cur along tectonic lineaments such as faults and wider deformation zones. In the KJKA, scap-
olitisation is the most common alteration, followed by epidote alteration and albitisation.

11 (12)
714000 716000 718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000

7546000

7546000
ORED15549

ORED00897

7544000

7544000
714000
7546000 716000 718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000

7546000
7542000

7542000
ORED15549

ORED15557
ORED00897
ORED00825
7544000

7544000
ORED00104

ORED00231 ORED15596
ORED15348
ORED00839 ORED00084
7540000

7540000
ORED15347
ORED15548
7542000

7542000
ORED00069
ORED15547
ORED15557
ORED00825 ORED00862
ORED00104

ORED00231 ORED15596
ORED15348
ORED00839 ORED00084
7538000

7538000
7540000

7540000
ORED15347
ORED00019
ORED00291 ORED00069ORED00077 ORED15349 ORED00319
ORED15548
ORED00095 ORED15547
ORED15345

ORED00862
ORED15346
ORED00893
ORED00067
ORED06622
ORED15529 ORED15531
7538000

7538000
ORED00218
7536000

7536000
ORED00291 ORED00019 ORED00077 ORED15349 ORED00319
ORED00095
ORED00052
ORED15345

ORED15346
ORED00893 ORED15537 ORED00067
ORED06622
ORED15529 ORED15531
ORED00218
7536000

7536000
ORED00052
ORED00847
7534000

7534000
ORED00062 ORED00220
ORED15537

ORED00012
ORED00847
7534000

7534000
ORED00062 ORED00220
ORED00221
7532000

7532000
ORED00012

ORED00221
7532000

7532000
ORED15542
ORED15544
ORED15545
7530000

7530000
ORED15542
ORED15544
ORED15545
7530000

7530000
0 1 2 3 4
ORED00341 ORED15582
7528000

7528000
ORED15527
0 1 2 3 4 ORED00093 ORED00341 ORED15582
7528000

7528000
ORED15527 ORED00129
ORED00093

km
ORED00663
ORED06621 ORED00129

km
ORED00663
ORED15530 ORED15533
ORED06621
ORED15528
ORED15530 ORED15533
ORED15528

714000
714000 716000
716000 718000
718000 720000
720000 722000 724000724000726000
722000 726000
728000 728000
730000 730000
732000 732000
734000 734000 738000736000740000
736000 738000
742000 740000 742000

Mineralised
Mineralisedboulders Mineral
boulders Mineral Resources
Resources
unknown
unknown Average point
Average for mining
point field orfield
for mining production area
or production area
Bornite Iron mine, in operation
Bornite Iron mine, in operation
Chalcocite Iron mine, abandoned
Chalcocite Iron mine, abandoned
Chalcopyrite Iron ore, trial pit or prospect
Chalcopyrite
Chromite Iron ore,
Sulphide trialabandoned
mine, pit or prospect
Chromite
Gold Sulphide
Sulphide mine, abandoned
mineralization, trial pit or prospect
Gold
Graphite Quarry, industrial
Sulphide mineral, abandoned
mineralization, trial pit or prospect
Hematite
Graphite Naturgrustäkter (produktion i ton per år)
Quarry, industrial mineral, abandoned
Magnetite
Hematite > 100 000
Malakite Naturgrustäkter (produktion i ton per år)
Magnetite
Molybdenite > 100 000
Malakite
Pyrite Fig. 5 Kiruna–Jukkasjärvi key area showing distri-
Molybdenite
Pyrrhotite
Pyrite
Total sulphide
bution and type of mineral deposits north of the
Pyrrhotite Kiirunavaara apatite iron ore deposit. Minerali-
Total sulphide sed boulders are also shown.

Litho- and till geochemistry

Twenty-four lithogeochemical analyses are available within the key area. Most of the whole-
rock lithogeochemical data is derived from the map description to map sheets Af 1-4 (Kiru-
na) by Offerberg (1967) as well as Af 13–16 (Vittangi) by Eriksson and Hallgren (1975).
Eight samples of 1.9 Ga year old volcanic rocks in the area were analysed by Perdahl & Fri-
etsch (1993). Information on the type and distribution of samples taken for lithogeochemi-
cal analyses are found in the geochemical database (Fig. 7).

Additionally, information on till geochemistry is available. New till samples have been taken
by SGU within the Kiruna–Jukkasjärvi key area during the summer of 2012. The results
have been published by Ladenberger at al. (2012).

12 (12)
Käyrävuopio Kaakkurijärvi Harrikiveliö
Pitkäjärvi
714000 716000 718000 720000 722000 724000
Lahti 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000

7546000

7546000
Ask as Pie
Kä Iso Käyrälantto jo ki tta ra
yr Mettä- Piettarasjärvi s jo
äjo Kallojärvi ki
ki
Gurravárri

Kallojärvi Väkkäräjärvi
Haisujärvi
Rotsikoski
Prunttijärvi
Rautasä lven

7544000

7544000
Raut asjok i
Kaivosjärvi

i
jo k
Kirkkojärvi Väkkäräjärvi

h ta
Kurravaara Supasvaara Vuollipetsijärvi

Pa
T Kuusi
D orn
Pahtajärvet Kaakkurijärvi Harrikiveliö
Käyrävuopio Tammukkajärvi Sautusvaara
Mikonjärvi Pitkäjärvi
730000uor e 732000
tn äl
714000 716000 718000 720000 722000 724000
Lahti 726000 728000 734000 Lassin-Antinjärvi
736000 738000 740000 742000
7542000

7542000
Kirkkoväärti os v
7546000

7546000
ea en
Aska
Kä Iso Käyrälantto sjoki Su Pie
tta ra
yr Mettä-
järvi lajo
Piettarasjärvi s jo
äjo Syväjärvi Kallojärvi tn ki ki
ki
Pahta- jänkkä Gurravárri u Su
la
jo Luonatti
ki
Kallojärvi Väkkäräjärvi
Oinakkajärvi Haisujärvi
Rotsikoski S
Prunttijärvi Tervaslahti
Raut Saivo
Rautaasälv
7544000

7544000
sjoki en

7540000

7540000
Kaivosjärvi
pe
i
jo k

Kirkkojärvi Sakkaravaara Väkkäräjärvi n


no
h ta

Vuollipetsijärvi o
Vu
Kurravaara Supasvaara
Pa

Valkeasiipi-
järvi T Kuusi
Du orn
Pahtajärvet
Tammukkajärvi Sautusvaara
Stuor Soahkejávri Mikonjärvi or e
tn äl Kappirasjärvi Lassin-Antinjärvi
Sautusjärvi
7542000

7542000
Nu Kirkkoväärti os v
ea en
Luossa ku tu Su
lajo
järvi
Syväjärvi sjo tn ki
Pahta- jänkkä vaara ki u
7538000

7538000
Su Rapakkojärvi
la
jo Luonatti
ki
Tuollujärvi
Oinakkajärvi
Tuollukielinen Jukkasjärvi
Tervaslahti
Sautusvaara
Saivo Sovasjärvi
ä
7540000

7540000
er
Sakkaravaara Niittyjärvi np
Luossajärvi no
o
Valkeasiipi-
järvi
Kiruna Vu

Giron
7536000

7536000
Stuor Soahkejávri
Kappirasjärvi
Sautusjärvi

Tu
Luossa Nu Sillivuopio
ku tu

o llu
sjo
vaara ki Muotka

jo
7538000

7538000
Rapakkojärvi

ki
Tuollujärvi Lu o
i ss a
jo k i
jo k Tuollukielinen Jukkasjärvi Poikkijärvi
sa Sovasjärvi
os Jukkasjärvi
Lu Luspal
Luossajärvi Niittyjärvi Ahamukka
Kiruna
7534000

7534000
ki Vir
Giron
7536000

Alttavaara

7536000
ajo ta
ht sa

Tu
Sillivuopio
Pa la

o
m

llu
Muotka i

joki
Lu os
ki sajo
jo ki Poikkijärvi
sa
Kirunavaara os Alttajärvi Jukkasjärvi i
Lu
Ahamukka
Luspalantto
y jok Luspajärvi
Kirunavuoma Alttajärvi yll
Alttajärvi M
7534000

7534000
Kiruna flygplats ki Piekkusjärvi Vir
7532000

7532000
ajo Alttavaara ta
Mettäjärvi ht ki
sa
Pa Kuollitusjärvi la
iijo m
i
nh
Ylinen Aptasvaara Ha Pahtavaara
Etnuluihtin
Kirunavaara Alttajärvi ki Luspajärvi
Kirunavuoma Piekkusvuoma y jo L
Alttajärvi yll
Alttajärvi M
Kiruna flygplats Piekkusjärvi Pikku Kielisenjärvi
7532000

7532000
Mettäjärvi ki Alttajärvi Pahtajärvi
Kuollitusjärvi
iijo Hanhiijärvi
nh
Ha
7530000

7530000
Ylinen Aptasvaara Etnuluihtin
Pahtavaara
Piekkusvuoma Luspanniska
Pikku Kielisenjärvi Siikajärvi
Alttajärvi Pahtajärvi
M ett Hanhiijärvi
ä -R Ylinen Siikajoki
a kk Alanen
7530000

7530000
u rijä Aptasjärvi
rv i Aptasvaara
Mettä-Rak
kur ijoki Siikajärvi

0 1 M et
tä -R
2 akku 3 4 Ylinen Alanen
Siikajo ki
7528000

7528000
rijär
vi Aptasjärvi Isovuoma
Met tä-R akku Aptasvaara Mertasjärvi
rijoki
Keskinen
0 1 2 3 4
Ripakkajärvi km Aptasjärvi
7528000

7528000
Isovuoma
Mertasjärvi
Keskinen Alanen Heikinjärvi
Rakkurilompolo
Ripakkajärvi km Aptasjärvi
Alanen
Aptasjärvi Sii
ka
jo k Heikinjärvi Ritasjärvi
Rakkurilompolo Aptasjärvi
i
Ba¹osjohka K Sii Kuosakielinen
Juovajärvet rv i ka
jo k
Siikajärvi
714000 716000 r ijä
k u 718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
i Han
Ba¹osjohka K Kuosakielinen
Juovajärvet k rv i Siikajärvi
Risujänkän-
714000 716000 Rauri718000

720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 Juovvajávri
734000 736000 738000 Kuosajärvi
740000 742000 Hannukkajärvi Koiju-Kuosanen
järvet kk
Risujänkän- Ra Juovvajávri Kuosajärvi Koiju-Kuosanen
järvet

Mineral
Mineralalterations
alterations
TOURMALINE
TOURMALINE
SKARN
SKARN
SCAPOLITE
SCAPOLITE
WHITE MICA
WHITE MICA
CARBONATE
CARBONATE
ALKALI FELDSPAR
Fig. 6 Kiruna–Jukkasjärvi key area showing distribu-
EPIDOTE
ALKALI FELDSPAR
ALBITE tion and type of mineral alterations north of the Kii-
EPIDOTE
ALBITE runavaara apatite iron ore deposit.

Geochronology
Within the Kiruna–Jukkasjärvi area only three sites have been sampled for age dating. How-
ever, there are several other dates available for samples from rocks around the Kiirunavaara
deposit in the SW of the key area (Fig. 8). Nonetheless, collecting rock samples suitable for
dating of (a) protolith ages and (b) metamorphic or deformational ages is a high priority in
this area.

Table 5 refers to the analysis ID numbers in Fig. 8, since different types of ages have been
retrieved at the same location.

Topographic maps

Topographic and infrastructural maps from Lantmäteriet are available in the SGU database
in both raster- and vector formats (Fig. 9).

13 (12)
75
M ett
ä -R
a kk
u rijä
rv i
Mettä -Ra kku
rijo ki
0 1 2 3 4
Ripakkajärvi
km

7528000
Rakkurilompolo

Juovajärvet Ba¹osjohka i K
ä rv
714000 716000 ur ij 720000 722000
Risujänkän- kk 718000
Ra
järvet
Käyrävuopio Kaakkurijärvi Harrikiveliö
Pitkäjärvi
714000 716000 718000 720000 722000 Lahti
724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
Iso Käyrälantto
Ask as
jo ki Pie
Mineral alterations

yr Mettä- Piettarasjärvi
tta ra
s jo
äjo Kallojärvi ki
MAL703212

14 (12)
ki
Gurravárri TOURMALINE

7546000
7546000
Kallojärvi Väkkäräjärvi SKARN
Haisujärvi
MAL702483 Rotsikoski
Prunttijärvi
Rautasä lven
Raut asjok i
SCAPOLITE

i
Kaivosjärvi

jo k
Kirkkojärvi Väkkäräjärvi
WHITE MICA

h ta

7544000
7544000
Vuollipetsijärvi

Pa
Kurravaara Supasvaara

Kuusi
CARBONATE
Pahtajärvet To
Tammukkajärvi Sautusvaara
Mikonjärvi
Du rn
or e Lassin-Antinjärvi ALKALI FELDSPAR
MAL702476 Kirkkoväärti tn äl
os v Su
järvi e ea lajo
Syväjärvi MAL700967 tn n ki EPIDOTE
Pahta- jänkkä MAL703219 u Su

7542000
7542000
MAL700983 la
jo Luonatti
ki
MAL700977 ALBITE
Oinakkajärvi
Sautusvaara
MAL703226 Tervaslahti
Saivo
MAL700999 MAL700988 rä
Sakkaravaara pe
MAL703187 on
MAL703186 MAL700991
on
Valkeasiipi- MAL703220 Vu

7540000
7540000

järvi
Stuor Soahkejávri
Kappirasjärvi
MAL707101 Luossa
MAL707090 Nu
ku Sautusjärvi
MAL703218 tu s
jok
vaara i Rapakkojärvi
MAL703238 MAL703209
MAL700995 Tuollujärvi
MAL703230 Tuollukielinen Jukkasjärvi
Sovasjärvi

7538000
7538000

Luossajärvi Niittyjärvi
MAL702479
Kiruna MAL700996

Giron MAL703217

Tu
Sillivuopio

o ll
u jo
Muotka

ki

7536000
7536000

Lu o
ss a
jo ki jo k i Poikkijärvi
MAL703236 MAL703224
sa
MAL703204 MAL703234 os Jukkasjärvi
MAL703213 Lu Luspalantto
MAL703189 Ahamukka
MAL703198 MAL704602
MAL703210 MAL703180 ki MAL704592 Vi
jo Alttavaara rt a
h ta sa
Pa la
m
i
MAL708272 MAL708281

7534000
7534000

MAL708282 MAL708267
MAL708269 MAL708285
MAL701014 Kirunavaara Alttajärvi k i
MAL703208 y jo Luspajärvi
Kirunavuoma Alttajärvi yll
MAL703177 MAL703200 Alttajärvi M
Kiruna flygplats Piekkusjärvi
Mettäjärvi ki Kuollitusjärvi
h iijo
n
Ylinen Aptasvaara Ha Etnuluihtin
Pahtavaara

7532000
7532000

Piekkusvuoma Luspanniska
Pikku Kielisenjärvi
Alttajärvi Pahtajärvi
Hanhiijärvi

Siikajärvi

7530000
7530000

M ett
ä -R Ylinen Siika joki
a kk
u rijä Alanen
rv i Aptasjärvi MAL707096
Aptasvaara
Mettä-Ra kku
rijo ki MAL700984

0 1 2 3 4 Isovuoma
Mertasjärvi
Keskinen
Aptasjärvi
MAL703233 Ripakkajärvi km Ritasjärvi

7528000
7528000

Alanen Heikinjärvi
Rakkurilompolo Aptasjärvi Sii
ka
jo k
i
Juovajärvet Ba¹osjohka K Siikajärvi Kuosakielinen
rv i
ijä Hannukkajärvi
714000
Risujänkän-
716000 kk
ur718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
Ra Juovvajávri Kuosajärvi Koiju-Kuosanen
järvet

7 Sample
Fig.Till geochemistry,
locationsSGUfor both lithogeochemistry (stars) and till
geochemistry
Till geochemistry, circles). The colours indicate the source from
(filledSGU
which
Till the geochemical
geochemistry, data was derived.
NSG
Till geochemistry, NSG
Lithogeochemistry
Frietsch, Perdahl, 1993

Martinsson, unpublished

SGU Af 1,2,3,4

SGU Af 13,14,15,16

SGU Ai 98,99,100,101
Table 5. Reference ID of dated samples (cf. Fig. 8). STDEV: standard deviation.
ID Lithology Age STDEV Isotope Material Publ. Reference Locality Stratigrap-
system Year hic unit
154 Syenite 2000 0 K-Ar not 1970 Magnusson N.H.: Kiruna
known Atlas över Sverige
5-6, AB Kartografiska
Institutet, Esselte AB,
Stockholm
1767 Trachy- 1870 24 U-Pb Titanite 2007 Storey, Smith and Jef- Lous- Porphyrite
andesite fries: Chemical Geol- savaara Group
ogy 240, 163-181
1387 Basaltic 2687 3 U-Pb Zircon 1998 Skiöld and Page: Nordic Viscaria Kovo Group
andesitic Geological Winter
tuff Meeting, Aarhus,
abstract 273
1768 Trachy- 2058 47 U-Pb Titanite 2007 Storey, Smith and Jef- Lous- Porphyrite
andesite fries: Chemical Geol- savaara Group
ogy 240, 163-181
716 Basalt 1932 45 Sm-Nd Multi 1984 Skiöld and Cliff: Viscaria Kiruna
mineral Precambrian Research, greenstone
26, 1-13
1349 Granophy- 1880 3 U-Pb Zircon 1990 Cliff, Rickard and Blake: Kiru-
ric dyke Economic Geologe, 85, navaara
1770-1776
1052 Syenite 1876 9 U-Pb Titanite 1994 Romer, Martinsson and Kiru-
Perdahl: Abs. vol. 21:a navaara
NGV, 16
1383 Green- 2702 7 U-Pb Zircon 1993 Skiöld 1993, PIM report Kiruna
stone
986 Grano- 1890 90 Sm-Nd not 1990 Cliff, Rickard and Blake: Kiru-
phyre dyke known Economic Geology 85, navaara
1770-1776
323 Apatite- 486 95 Fission Apatite 1978 Koark, Märk, Pahl, Tuollu-
iron ore track Purtscheller and Var- vaara
tanien: Bull Geol Inst
Uppsala 7, 103-108
746 Rhyolite 1882 24 U-Pb Zircon 1987 Welin E: Precambrian Kiruna
Research 35, 95-113
1400 Granophy- 1890 90 U-Pb Whole 1990 Cliff, Rickard and Blake: Kiru- Magnetite-
ric dyke rock Economic Geologe, 85, navaara apatite ore
1770-1776 body
1088 Magnet- 1888 6 U-Pb Titanite 1994 Romer, Martinsson and Luos-
ite-titan- Perdahl: Economic Ge- savaara
ite vein ology 89, 1249-1261
1384 Felsite 2020 0 U-Pb Zircon 1993 Skiöld 1993, PIM report Viscaria
1089 Syenite 1876 9 U-Pb Titanite 1994 Romer, Martinsson and Kiru-
Perdahl: Economic Ge- navaara
ology 89, 1249-1261
163 Porphyry 1570 65 Rb-Sr Whole 1980 Welin: Geologiska Kiru-
rock Föreningens i Stock- navaara
holm Förhandlingar
(GFF) 101, 209-320
985 Grano- 1880 35 U-Pb Zircon 1990 Cliff, Rickard and Blake: Kiru-
phyre dyke Economic Geology 85, navaara
1770-1776
1389 Inter- 1881 5 U-Pb Zircon 1994 Skiöld 1994, PIM report Kiruna
mediate
volcanite

15 (12)
7
M ett
ä -R
a kk
u rijä
rv i
Mettä -R ak
ku rijo ki
0 1 2 3 4
Ripakkajärvi
km

7528000
Rakkurilompolo

Juovajärvet Ba¹osjohka K
vi
är
714000 716000 ur ij 720000 72
Risujänkän- kk 718000
Ra
järvet
Käyrävuopio Kaakkurijärvi Harrikiveliö
Pitkäjärvi
714000 716000 718000 720000 722000 Lahti
724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
Ask a Pie
Geochronology
Iso Käyrälantto sjo ki

yr Mettä- Piettarasjärvi
tta ra
s jo
äjo Kallojärvi ki

16 (12)
ki
Gurravárri Fission track

7546000
7546000
Kallojärvi Väkkäräjärvi
Haisujärvi
Rotsikoski K-Ar
Prunttijärvi
Rautasä lven
Rautasjo ki

i
Kaivosjärvi

jo k
Kirkkojärvi Väkkäräjärvi

h ta

7544000
7544000
Vuollipetsijärvi Rb-Sr

Pa
Kurravaara Supasvaara

Kuusi
Pahtajärvet To
Tammukkajärvi Sautusvaara
Mikonjärvi
Du rn Sm-Nd
or eä Lassin-Antinjärvi
Kirkkoväärti tn
os Su
järvi
lve lajo
ea
Syväjärvi tn n ki
Pahta- jänkkä u Su
U-Pb

7542000
la 7542000
jo Luonatti
ki
Oinakkajärvi
Sautusvaara
Tervaslahti
Saivo

Sakkaravaara n pe
o no
Valkeasiipi- Vu

7540000
7540000

järvi
Stuor Soahkejávri
Kappirasjärvi
Luossa Nu
ku tu Sautusjärvi
sjo
vaara k i Rapakkojärvi
1767 Tuollujärvi
1088 1768 Tuollukielinen Jukkasjärvi
323 Sovasjärvi

7538000
7538000

Luossajärvi Niittyjärvi
1387
1384 716 Kiruna
Giron

Tu
Sillivuopio

o ll
u jo
Muotka

ki
154

7536000
7536000

Lu o
ss a
1389 1383 jo ki jo k i Poikkijärvi
sa
os Jukkasjärvi Luspalantto
Lu
Ahamukka

o ki Vi
aj Alttavaara rt a
ht sa
la
1349 Pa m
1400 i

7534000
7534000

1052
985 1089
Kirunavaara Alttajärvi i
y jok Luspajärvi
Kirunavuoma 163 986 Alttajärvi yll
Alttajärvi M
746 Kiruna flygplats Piekkusjärvi
Mettäjärvi ki
iijo Kuollitusjärvi
nh
Ylinen Aptasvaara Ha Etnuluihtin
Pahtavaara

7532000
7532000

Piekkusvuoma Luspanniska
Pikku Kielisenjärvi
Alttajärvi Pahtajärvi
Hanhiijärvi

Siikajärvi

7530000
7530000

M ett
ä -R Ylinen Siika joki
a kk
u rijä Alanen
rv i Aptasjärvi
Aptasvaara
Mettä-Ra kku
rijo ki
0 1 2 3 4 Isovuoma
Mertasjärvi
Keskinen
Aptasjärvi
Ripakkajärvi km Ritasjärvi

7528000
7528000

Alanen Heikinjärvi
Rakkurilompolo Aptasjärvi Sii
ka
jo k
i
Juovajärvet Ba¹osjohka K Siikajärvi Kuosakielinen
r vi
ijä Hannukkajärvi
714000
Risujänkän-
716000 kk
ur718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
Ra Juovvajávri Kuosajärvi Koiju-Kuosanen
järvet

Fig. 8 Locations and ID numbers (cf. table 5) of available isotopic age data.
Geochronology
Fission track

K-Ar

Rb-Sr

Sm-Nd
U-Pb
Käyrävuopio Päällysjänkkä Kaakkurijärvi Harrikiveliö Luonattivaara

400
Pitkäjärvi
714000 716000 718000 720000 722000 724000
Lahti 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
Levävuoma

7546000

7546000
Ask as Pie
Kä Iso Käyrälantto jo ki tta ra
yr Mettä- Piettarasjärvi s jo
äjo Kurravaara Kallojärvi Piettaras- ki
ki Ylinen muotkanlaki 358
Sárggavárri Gurravárri 358
Kallovaara
40 0 400
Väkkäräjärvi

38 0
Kallojärvi Haisujärvi
Käyräjänkkä Rotsikoski 362
42 0 Haisuvaara Maanselkämaa
Prunttijärvi
Rautasä lven Alanen 458 Iso Hietavaara
7544000

7544000
Raut asjok i Palo-
saari Kallovaara
Kaakkurijärvi Harrikiveliö
Suoltajänkkä 616
Käyrävuopio Päällysjänkkä Jänisjänkkä 362 Kaivosjärvi
Luonattivaara
Prunttivaara

400
i
jo k
Pitkäjärvi
714000 716000 718000 720000 722000 Kirkkojärvi 724000
Lahti 726000
Uusipalo 728000Kallo- 730000 732000 734000Väkkäräjärvi736000 738000 740000 742000

h ta
50 Levävuoma
7546000

7546000
Kurravaaran- Aska
sjoki
0 salmi Pie Vuollipetsijärvi
Iso Käyrälantto Kurravaara Supasvaara

Pa
Kä Mettä- Kotasaari tta ra
yr Ruutijänkkä 38 Piettarasjärvi s jo
äjo jänkkä Kurravaara
604 Kallojärvi 0 Piettaras- ki 373
ki Ylinen
T muotkanlaki 358
Kuusi
Du orn
SárggavárriKoskimasmaa Gurravárri 358
Pahtajärvet Vuollipetsivaara
Kallovaara Pikku Tammukkajärvi Sautusvaara
or e
Mikonjärvi
40 0 400
tn äl
Hietavaara
7542000

7542000
Lassin-Antinjärvi
Väkkäräjärvi

38 0
Hupukka Kallojärvi
Käyräjänkkä Rotsikoski
Kirkkoväärti o
Prunttijärvis e
ve 362 ula S
Haisujärvi
Maanselkämaa
Luonattijänkkä
42 0
Raut Syväjärvi
järvi
329 458
Iso n
at Hietavaara
Haisuvaara
jo k

460
Rautaasälv nu i
7544000

7544000
sjoki en Palo- Alanen
Pahta- jänkkä saari Kallovaara Su Suoltajänkkä
362 616
Jänisjänkkä Prunttivaara Kokkavaara la Kaivosjärvi
jo
ki

50 0
Väkkäräjärvi ki Luonatti
tajo

0
50 Kirkkojärvi Auhto- Uusipalo Kallo- 34
Kurravaaran- salmi
h

Oinakkajärvi Vuollipetsijärvi
0
Kurravaara
jänkkä Kokkavaaran- Supasvaara
Pa

Ruutijänkkä 38 Kotasaari Saivovaara Sautusvaara


jänkkä Goddevárri 604 0 373 Tervaslahti

0
52
Nukutusvaara
To jänkkä Saivo

40
Koskimasmaa 40 0 Vuollipetsivaara Kuusi

0
Pahtajärvet
rn ä
7540000

7540000
Militärt övn.omr. Du Pikku Tammukkajärvi er Sautusvaara
Mikonjärvi
Sakkaravaara or eä Hietavaara np
7542000

7542000
Lassin-Antinjärvi
tn o
os lv
Hupukka
Kirkkoväärti Latnivaara on Luonattijänkkä
478 Valkeasiipi- järvi
Skjutfält
e ea n jo
Su
la
Vuonojänkkä Vu
Rengärde
Syväjärvi tn Guossa k i
460

329 Honkavaara Vuononniemi


Pahta- jänkkä järvi u Su
50 0 Kokkavaara njárga la
jo 4 Luonatti
Stuor Soahkejávri ki 0
0
Báhpagobba Auhto- Sakkarajänkkä 34
Kappirasjärvi 0
Sautusjärvi
56 0
jänkkä Nu Oinakkajärvi Kokkavaaran- Honkavaara Karkuvaara

46 0
Luossa Saivovaara
Goddevárri ku tu Tervaslahti Kaakkuri-
Sautusvaara

0
52
Nukutusvaara sjo jänkkä Saivo

40
ki 40 0

0
vaara 324
7538000

7538000
ä vuoma
7540000

7540000
Militärt övn.omr. er Rapakkojärvi
Sakkaravaara Lintasenjänkkä Lethi- onp
Puimoisenvaara
726 Tuollujärvi Latnivaara on
saari Kenttäsaari
Tuollujänkkä Vu Jukkasjärvi Perttulisaari
478 Valkeasiipi- Rengärde Skjutfält Tuollukielinen Guossa
Honkavaara
Vuonojänkkä
Vuononniemi
järvi Sovasjärvi
Peuravaara
Stuor Soahkejávri
njárga
40
Èohkkiras
Báhpagobba Sakkarajänkkä Kappirasjärvi 0
Sautusjärvi
56 0
Luossajärvi Avfallsanl. Niittyjärvi Honkavaara Karkuvaara
Luossa
46 0 Nu Muotkan- Rotkoniemi
Kiruna
u tu k Kaakkuri-
Soahkevárri sjo
ki niemi
vaara 324
7538000

7538000
Rapakkojärvi vuoma
Giron Tuolluvuoma Lintasenjänkkä Lethi- Laxforsen
Puimoisenvaara
7536000

7536000
726 Tuollujärvi saari

Tu
Kenttäsaari
Tuollujänkkä Tuollukielinen Jukkasjärvi Hietaniemi Perttulisaari Sillivuopio
Tuolluvaara

o
Sovasjärvi Saari

llu
Slamdammar
Peuravaara Èohkkiras Muotka

jo k
Avfallsanl. Niittyjärvi

i
Raststuga Luossajärvi Lu o Rotkoniemi Tahkoniemi
ss a Muotkan- Paksuniemi
Soahkevárri
Nihkagobba Kiruna sa
jo k
i jo k i Kauppinen
niemi
0
36 Poikkijärvi
os Jukkasjärvi
Giron Lu Tuolluvuoma
Laxforsen
7536000

7536000
Forskn.stn. Luspalantto
Ahamukka

Tu
Kauppisenvuoma Hietaniemi 322
Sillivuopio
Tuolluvaara

o
Saari

llu
Slamdammar Muotka
7534000

7534000
jo
ki Vir

ki
Raststuga Lujoos E1 Altta- Tahkoniemi Murhaniemi
a sajo 0 Pikkuvaara Alttavaara
Paksuniemi ta
Lompolo jo k
i
ht ki Kauppinen Poikkijärvi vaara sa
0 0
Nihkagobba sa Pa
36 40
Jokimukka Báktevárri la
os Jukkasjärvi Roukaniemi m
Lu i
0

Forskn.stn. Luspalantto
60 0
54

Gruvområde 322 Ahamukka


Kauppisenvuoma
46 0
7534000

7534000
E1
k i Piekkustieva Alttavaarantaustanjänkkä Vir
Kirunavaara jo E1 Altta- Alttajärvi Alttavaara 0 ta
Murhaniemi k i
500

Lompolo ta 0 vaara Pikkuvaara sa y jo Luspajärvi


Kirunavuoma Gironvárri h 40 0 Báktevárri Alttajärvi yll
Pa
54 0

Jokimukka la
Roukaniemi m M
733 Alttajärvi i
7532000540

Slamdammar
60 0

Gruvområde Kiruna flygplats Piekkusjärvi

7532000
46 0

Mettäjärvi 517 i 400


Piekkustieva Risujänkkä E1
0 k
Alttavaarantaustanjänkkä Kuollitusjärvi
Kirunavaara jo ki
Alttajärvi
h ii
500

444 jo Luspajärvi
Kirunavuoma Gironvárri Koivumaa an
Alttajärvi lly
540

Ylinen Aptasvaara y 561 Etnuluihtin


733 Alttajärvi H M Pahtavaara
Renvaktarstuga Slamdammar Kiruna flygplats Piekkusjärvi
7532000

7532000
517 615 400 Lulip Áldevárri
Mettäjärvi Piekkusvuoma Risujänkkä ki Kuollitusjärvi Luspanniska
iijo Kielisenjärvi
nh 444 Pikku
Ylinen Aptasvaara Koivumaa Ha 561 Etnuluihtin
Pahtajärvi
Renvaktarstuga Pahtavaara
Alttajärvi
Ranta Aptasjänkkä Hanhiijärvi Lulip Áldevárri Vierikkovuoma
Piekkusvuoma
480 615 Luspanniska
7530000

7530000
Pikku Kielisenjärvi
Alttajärvi Pahtajärvi
Rengärde
0
480 Ranta Aptasjänkkä 50
Hanhiijärvi Vierikkovuoma
Siikajärvi
7530000

7530000
Aptasjänkkä Alttakielinen
M ett
ä -R Rengärde Ylinen Aptaskielinen 0
50 Siikajo ki
a kk Alanen Siikajärvi
u rijä Aptasjärvi
Ba¹osvárri M et
rv i Aptasjänkkä Sivakkajänkkä Aptasvaara Alttakielinen
tä -R Met tä-R akk Ylinen Aptaskielinen Siikajo ki 402
akku urijo ki 474 Alanen Sorkijänkkä Karhu- Vierikkojänkkä
0 1 2 3 4
rijär Aptasjärvi
Ba¹osvárri vi Sivakkajänkkä kielinen
0

Aptasvaara Kaartojänkkä
50

Met tä-R akku 402


rijoki 474 Karhu- IsovuomaVierikkojänkkä
7528000

7528000
Sorkijänkkä
0 1 2
Ripakkavuoma
3 4 kielinen Mertasjärvi
0

Èavilkgeahèi Kaartojänkkä
50
7528000

7528000
Keskinen Isovuoma
Ripakkavuoma Mertasjärvi
Ylinenjänkkä
km
Èavilkgeahèi Aptasjärvi
Ripakkajärvi Koivumaa
Keskinen
Ylinenjänkkä 439 Ritasjärvi
km Aptasjärvi Heikinjärvi
52

Ripakkajärvi Vahoaivi Alanen 467


Koivumaa
0

Rakkurilompolo 439 Heikinjärvi Ritasjärvi


52

Vahoaivi
614 JuAlanen
ov v 467 Aptasjärvi Sii
0

Rakkurilompolo Ju ov a g ie
Aptasjärvi ka
614 va g las Sii
ka jo k
ie la jo k i
Juovajärvet Ba¹osjohka i Rengärde K s i Siikajärvi Kuosakielinen
Juovajärvet Ba¹osjohka ä riv
räijrv
Rengärde K 489 Siikajärvi Kuosakielinen Guossaguosas
714000
714000
Risujänkän-
716000
716000 k ur ij718000
akkk u 718000
720000
720000 722000 724000
722000 489 724000726000 726000
728000 728000
730000 730000
732000 732000
734000 734000 738000736000740000
736000
Guossaguosas 738000
742000 740000
Hannukkajärvi 742000 Hannukkajärvi
Risujänkän- Ra
R
0
Juovvajávri Juovvajávri Kuosajärvi Koiju-Kuosanen Koiju-Kuosanen
Kuosajärvi
0 52
järvetjärvet Ruvkkejeaggi
Ruvkkejeaggi
52
Stohkkegobba Stohkkegobba 454 Soahkeguosas Soahkeguosas
454
Geinnodakjávri
Geinnodakjávri Mil.övn.omr.
Mil.övn.omr. Stohkkeluoppal Stohkkeluoppal
Kuosavuoma
Vändplan EnskildEnskild
bättre bilväg Militärt skjutfält och skjutområde Rengärde Kuosavuoma
Vändplan Ho
mu Ho
bättreSoahkegobba
bilväg 50 0
464 Militärt skjutfält
464
och skjutområdeRengärde
joh m Soahkegobba 50 0
u jo
Trafikflygplats
Trafikflygplats
ka
Enskild
hk bilväg/gata, större - Matarväg
a Enskild bilväg/gata, större - Matarväg
Militärt skjutfält, Militärt
sammanfallande
skjutfält,med annan gräns
sammanfallande med annan gräns
Elljusspår Enskild bilväg Militärt övningsområde
Elljusspår Enskild bilväg Militärt övningsområde
Station Enskild sämre bilväg Större byggnad
Station Enskild sämre bilväg Större byggnad
Mast Enskild uppfartsväg Flygbana
Mast
Hus, storleksklass 1 AllmänEnskild uppfartsväg
väg > 7m, klass 1, riksväg Gångstig Flygbana
Hus,
Hus,storleksklass
storleksklass 21 AllmänAllmän vägklass
väg > 7m, > 7m,
1, ejklass 1, riksväg
riksväg Vattendrag 1 Gångstig
Hus, storleksklass 2
Kyrka AllmänAllmän vägklass
väg 5-7m, > 7m, klass 1, ej riksväg
2, riksväg Vattendrag 2 Vattendrag 1
Kyrka, mindre
Kyrka AllmänAllmän
väg 5-7m,
vägklass 2, ejklass
5-7m, riksväg
2, riksväg Vattendrag 3 Vattendrag 2
Vindkraftverk Allmän väg < 5m, klass 3, ej riksväg Vattendrag under markyta
Kyrka, mindre Allmän väg 5-7m, klass 2, ej riksväg Vattendrag 3
Torn På- och Avfartsväg, riksväg
Vindkraftverk Allmän väg < 5m, klass 3, ej riksväg Strandlinje Vattendrag under markyta
Begravningsplats Gata
Bebyggelsebegränsning
Torn EnskildPå- ochbilväg
Avfartsväg, riksväg
Idrottsplats bättre
Vatten Strandlinje
Begravningsplats
Skjutbana EnskildGata
bilväg/gata, större - Matarväg Bebyggelsebegränsning
Vatten
Idrottsplats
Bad, tempererat EnskildEnskild
bilväg bättre bilväg
Vatten
Bebyggelseområde
Golfbana
Skjutbana EnskildEnskild
sämre bilväg
bilväg/gata, större - Matarväg
Skog
Vandrarhem Enskild uppfartsväg Vatten
Bad, tempererat Enskild bilväg Öppen mark
Sjukhus Allmän väg > 7m, klass 1, riksväg, underfart/tunnel Bebyggelseområde
Golfbana Enskild sämre bilväg Kalfjäll/fjällhed
Biologiskt naturminne Allmän väg 5-7m, klass 2, riksväg, underfart/tunnel Skog
Vandrarhem Enskild uppfartsväg Fjällbjörkskog
Fornlämning Gata, underfart/tunnel
Öppen mark
Sankmark, svårframkomlig (blåmyr)
Sjukhus
Höjdpunkt EnskildAllmän
bilväg, väg > 7m, klass 1, riksväg, underfart/tunnel
underfart/tunnel
Kalfjäll/fjällhed
Sankmark, normal, skogklädd (brunmyr)
Biologiskt naturminne
Traktgräns EnskildAllmän väg 5-7m,
sämre bilväg, klass 2, riksväg, underfart/tunnel
underfart/tunnel
Fjällbjörkskog
Sankmark, normal, öppen (brunmyr)
Fornlämning
Höjdkurva Anläggninsområde, streckad linje
Gata, underfart/tunnel
Anläggningsområde, heldragen linje Sankmark, svårframkomlig (blåmyr)
Höjdpunkt
Kraftledning, region Enskild bilväg, underfart/tunnel
Kraftledning, fördelning Linbana Sankmark, normal, skogklädd (brunmyr)
Traktgräns Enskild sämre bilväg, underfart/tunnel
Viadukt Sankmark, normal, öppen (brunmyr)
Järnväg med enkelspår, elektrifierad
Höjdkurva Anläggninsområde, streckad linje
Renstängsel
Järnväg med enkelspår, elektrifierad, i underfart
Anläggningsområde,
Dammbyggnad, större, kantlinjeheldragen linje
Kraftledning,
Allmän väg >region
7m, klass 1, riksväg
Kraftledning,
Allmän väg >fördelning
7m, klass 1, ej riksväg
Linbana
Rengärde
Naturreservat
Viadukt
Allmän med
Järnväg väg 5-7m, klass 2, elektrifierad
enkelspår, riksväg
Naturreservat, sammanfallande
Renstängsel
Allmän väg 5-7m, klass 2, ej riksväg
Järnväg med enkelspår, elektrifierad, i underfart
Övriga reservat
Allmän väg < 5m, klass 3, ej riksväg Dammbyggnad, större, kantlinje
Allmän väg > 7m, klass 1, riksväg Övriga reservat, sammanfallande
På- och Avfartsväg, riksväg
Rengärde
Allmän väg > 7m, klass 1, ej riksväg Militärt övningsområde, sammanfall. m. annan gräns
Gata
Naturreservat
Allmän väg 5-7m, klass 2, riksväg
Naturreservat, sammanfallande
Allmän väg 5-7m, klass 2, ej riksväg
Övriga reservat
Allmän väg < 5m, klass 3, ej riksväg
Övriga reservat, sammanfallande
På- och Avfartsväg, riksväg
Militärt övningsområde, sammanfall. m. annan gräns
Gata

Fig. 9 Topographic and infrastructural map of the KJKA.

17 (12)
714000
7546000 716000 718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000

7546000
7544000

7544000
7542000

7542000
7540000

7540000
7538000

7538000
7536000

7536000
7534000

7534000
7532000

7532000
7530000

7530000
0 1 2 3 4
7528000

7528000
km

714000 716000 718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000

Fig. 10 Aerial photograph of the KJKA.

714000 716000 718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
7546000

7546000
7544000

7544000
7542000

7542000
7540000

7540000
7538000

7538000
7536000

7536000
7534000

7534000
7532000

7532000
7530000

7530000

0 1 2 3 4
7528000

7528000

km

714000 716000 718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000

Fig. 11 Digital elevation model (DEM) overlain by major structural lines .

18 (12)
Aerial photographs

Aerial orthophotographs are available as digitised raster images in the SGU


database. They can be viewed in natural colours (Fig. 10) as well as in infrared
spectrum.

LiDAR data, Digital Elevation Model (DEM)

High resolution (2m × 2m) LiDAR data is available for the Kiruna–Jukkasjärvi area. Some
linear structural features can be recognised in the digital elevation model (Fig. 11).

Outcrop situation and access

One of the challenges in this key area is the poor outcrop situation southeast of the Kiruna
mining area. The soil map (Fig. 12) and the soil depth map (Fig. 13) show that the majority
of the area is covered under Quaternary sediments including glacial deposits as well as peat.
However, the infrastructural situation is good, due to the long mining history of the area.

Geophysical databases

Airborne data

Airborne geophysical measurements in the area were carried out by the Geological Survey
of Sweden (SGU) during 1960–1964. The magnetic field was measured by SGU as a part
of the iron inventory program. Loussavaara–Kiirunavaara AB (LKAB) collected airborne
data during 1973 to 1985. LKAB measured the magnetic field, the electromagnetic field,
both with VLF- and Slingram methods and gamma ray radiation. The survey direction was
east–west. The VLF measurements collected by LKAB in the 1980’s were made with two
different transmitters, which means that the peaker and apparent resistivity maps can be
transformed. (Pedersen et al, 1994). All airborne surveys in the area were made with a line
separation of 200 m, a point distance of 40 m and a ground clearance of 30 m.

The magnetic anomaly map over the area is shown in Fig. 14. Four key areas, Harrijärvi, Vit-
tangivaara, Kiruna–Jukkasjärvi and Saarijärvi , which will be studied in the Barents project
are superimposed on the magnetic field. The most prominent magnetic anomaly in the area is
caused by the Kiruna iron ores. Both iron and sulphide mineralisations, appear in areas with
patterns of banded magnetic anomalies mostly caused by supracrustal rocks. The intrusive
rocks appear mostly as circular, more homogenous patterns with lower magnetisation.

Electromagnetic (VLF- peaker and Slingram) data are shown in Figs. 15 and 16. Highly
conductive horizons clearly appear in both VLF (Fig. 15) and slingram data (Fig. 16). Sedi-
mentary rocks (black shales) can be identified in the Viscaria area, northwest of Kiruna and
in the area northeast of Kurravaara. The VLF data contains more details than slingram data,
for example in addition to the conductive horizons even brittle deformation zones can be
identified using the VLF information. Resistivity and current density over the area can also
be estimated from VLF data.

19 (12)
Pitkäjärvi
714000 716000 718000 720000 722000 Lahti
724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
Ask a Pie
Iso Käyrälantto sjo ki

yr Mettä- Piettarasjärvi
tta ra
s jo
äjo Kallojärvi ki

20 (12)
ki
Gurravárri

7546000
7546000
Kallojärvi Väkkäräjärvi
Haisujärvi
Rotsikoski
Prunttijärvi
Rautasä lven
Rautasjo ki

i
Kaivosjärvi

jo k
Kirkkojärvi Väkkäräjärvi

h ta

7544000
7544000
Vuollipetsijärvi

Pa
Kurravaara Supasvaara

Kuusi
Pahtajärvet To
Tammukkajärvi Sautusvaara
Mikonjärvi
Du rn
or eä Lassin-Antinjärvi
Kirkkoväärti tn
os lv Su
järvi eae lajo
Syväjärvi tn n ki
Pahta- jänkkä u Su

7542000
7542000
la
jo
ki Luonatti
Oinakkajärvi
Sautusvaara
Tervaslahti
Saivo

Sakkaravaara pe
on
on
Valkeasiipi- Vu

7540000
7540000

järvi
Stuor Soahkejávri
Kappirasjärvi
Luossa Nu
ku tu Sautusjärvi
sjo
vaara k i Rapakkojärvi
Tuollujärvi
Tuollukielinen Jukkasjärvi
Sovasjärvi

7538000
7538000

Luossajärvi Niittyjärvi

Kiruna
Giron

Tu
Sillivuopio

o ll
u jo
Muotka

ki

7536000
7536000

Lu o
i ss a
jo k
jo k i Poikkijärvi
sa
os Jukkasjärvi Luspalantto
Lu
Ahamukka

k i Vi
ajo Alttavaara rt a
ht sa
la
Pa m
i

7534000
7534000

Kirunavaara Alttajärvi ki
y jo Luspajärvi
Kirunavuoma Alttajärvi yll
Alttajärvi M
Kiruna flygplats Piekkusjärvi
Mettäjärvi ki
iijo Kuollitusjärvi
h
Ylinen Aptasvaara Han Etnuluihtin
Pahtavaara

7532000
7532000

Piekkusvuoma Luspanniska
Pikku Kielisenjärvi
Alttajärvi Pahtajärvi
Hanhiijärvi

Siikajärvi

7530000
7530000

M ett
ä -R Ylinen Siika joki
a kk
u rijä Alanen
rv i Aptasjärvi
Aptasvaara
Mettä-Ra kku
rijo ki
0 1 2 3 4 Isovuoma
Mertasjärvi
Keskinen
Aptasjärvi
Ripakkajärvi km

7528000
7528000

Alanen Heikinjärvi
Rakkurilompolo Aptasjärvi Sii
ka
jo k
i
Ba¹osjohka K Siikajärvi Kuosakielinen
vi
är Hannukkajärvi
714000 716000 k ur ij718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
Risujänkän- Rak Juovvajávri Kuosajärvi Koiju-Kuosanen

12 Soil map of the Kiruna–Jukkasjärvi


Fig.Punkter Gränser region. Starkt brutna positiva former
Blocksänka Gränser Isälvseroderat område

Källa Blockighet Grundlager


Blockrik moränyta eller blockjord Torv (kärr eller ospec.)
Linjer
Blockrik till storblockig moränyta Lera--silt (postglacial eller glacial)
Krön på isälvsavlagring
Isälvssediment, sand--block
Moränrygg Ytlager 1
Morän, sandig eller morän ospec.
Räfflad morän Isälvssediment, sand--block
Blockjord
Isälvsränna, > 50 m bred Morän
Talus
Isälvsränna, < 50 m bred Landform
Berg, urberg eller ospec.
714000 716000 718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
Ask a
Iso Käyrälantto sj o ki Pie

yr Mettä- Piettarasjärvi
tta ra
s jo
äjo Kallojärvi ki
ki
Gurravárri

7546000
7546000
Kallojärvi Väkkäräjärvi
Haisujärvi
Rotsikoski
Prunttijärvi
Rautasä lven
Rautasjo ki

i
Kaivosjärvi

jo k
Kirkkojärvi Väkkäräjärvi

h ta

7544000
7544000
Vuollipetsijärvi

Pa
Kurravaara Supasvaara

Kuusi
Pahtajärvet To
Tammukkajärvi Sautusvaara
Mikonjärvi
Du rn
or eä Lassin-Antinjärvi
Kirkkoväärti tn
os lv Su
järvi eae lajo
Syväjärvi tn n ki
Pahta- jänkkä u Su

7542000
7542000

la
jo
ki Luonatti
Oinakkajärvi
Tervaslahti
Saivo
ä
er
Sakkaravaara np
o no
Valkeasiipi- Vu

7540000
7540000

järvi
Stuor Soahkejávri
Kappirasjärvi
Luossa Nu
ku tu Sautusjärvi
sjo
vaara ki
Rapakkojärvi
Tuollujärvi
Tuollukielinen Jukkasjärvi
Sovasjärvi

7538000
7538000

Luossajärvi Niittyjärvi

Kiruna
Giron

Tu
Sillivuopio

o ll
u jo
Muotka

ki

7536000
7536000

Lu o
i ss a
jo k
jo k i Poikkijärvi
sa
os Jukkasjärvi
Lu Luspalantto
Ahamukka

o ki Vi
aj Alttavaara rt a
ht sa
la
Pa m
i

7534000
7534000

Kirunavaara Alttajärvi ki
y jo Luspajärvi
Kirunavuoma Alttajärvi yll
Alttajärvi M
Kiruna flygplats Piekkusjärvi
Mettäjärvi ki Kuollitusjärvi
iijo
nh
Ylinen Aptasvaara Ha Etnuluihtin
Pahtavaara

7532000
7532000

Piekkusvuoma
Pikku Kielisenjärvi
Alttajärvi Pahtajärvi
Hanhiijärvi

Siikajärvi

7530000
7530000

M ett
ä -R Ylinen Siika joki
a kk
u rijä Alanen
rv i Aptasjärvi
Mettä-Ra kku Aptasvaara
rijo ki
0 1 2 3 4 Isovuoma
Mertasjärvi
Keskinen
Aptasjärvi
Ripakkajärvi km

7528000
7528000

Alanen Heikinjärvi
Rakkurilompolo Aptasjärvi Sii
ka
jo k
i
Ba¹osjohka K Siikajärvi Kuosakielinen
rv i
714000 716000 r ijä
k k u 718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
Ra

13 Map
Fig.Soil of soil
depth depth indicating where it is reasonable to search for outcropping bedrock.
in (m)

21 (12)
m
0
0-1
1-3
3-5
5 - 10
10 - 20
20 - 30
Fig. 14 Airborne magnetic
map over the area. Green
dots show iron ores and
mineralisations, red dots
show sulphide minerali-
sations. The red polygons
show four of fifteen key
areas to be studied in the
Barents project.

Ground based data

Regional gravity measurements have been carried out during 1960 and 1989. The point
separation for the measurements varies considerably in the area, a good regional coverage is
available in the KJKA. Unfortunately the point density is very sparse in the northern part of
the area (Fig. 17).

During the past 60 years, various geophysical ground measurements were made by different
companies in the area. An overview of historical ground geophysical data stored at SGU is
given in this report. Geophysical measurements of the magnetic-, and electromagnetic field
with different methods and induced polarisation were carried out between 1963 and 1987.
The data were collected with a line separation of 50 or 100 m and at a point distance of 10 or
20 m. In certain areas the measurements was done with a line separation of 40 m. Detailed
gravity measurements were collected earlier by LKAB. Some of those measurements are still
confidential. The distribution of the detailed gravity measurements are shown in Fig. 18 and
ground magnetic and electromagnetic measurements in the area in Fig. 19.

However, there are several exploration permits in the area and new geophysical data with
new methods added all the time. Companies with today permits can be fund att SGU’s
webbpage (www.sgu.se).

22 (12)
Fig. 15 Peaker VLF map over
the area. Blue colour indi-
cates conductive structu-
res. The red polygons show
four of fifteen key areas to
be studied in the Barents
project.

Examples of the magnetic and the electromagnetic (slingram) field measurements in the
KJKA and north thereof are shown in Figs. 20 and 21. A fold structure can clearly be seen
in both the magnetic and electromagnetic maps. The high magnetic anomalies, caused by
volcanic rocks in the fold structure, do not coincide with the slingram anomalies caused by
sedimentary rocks in the area (Fig. 22). A combination of the magnetic and the electromag-
netic data results in a good overview of the spatial distribution of the highly magnetic vol-
canic rocks and highly conductive sedimentary rocks in the area.

Petrophysics

Petrophysical samples were collected in earlier projects, such as regional mapping activities
and prospecting campaigns since the 1960’s. Susceptibility, remanent magnetisation and
density were measured. Compilation of the petrophysical data over northern Norrbotten was
done for example during the Nordkalott Projekt by Granar et al. (1986), and by Bergman et
al. (2001). The sample sites can be seen in Fig. 23 together with the magnetic anomaly map
and the four key areas.

There are 1706 petrophysical samples stored in the SGUs database in the area. The distribu-
tion of the susceptibility and density is shown in Fig 24.

23 (12)
24 (12)
Fig. 17 Bouguer anomaly map over
Fig. 16 Electromagnetic (slingram, imaginary part, 3720 Hz) map over the area.
the area. The black dots represent
Black colour indicates conductive structures. The red polygons show four of fif-
gravity data points. The red poly-
teen key areas to be studied in the Barents project.
gons show four of fifteen key areas
to be studied in the Barents project.
Fig. 18 White polygons show the de-
tailed gravity measurements in the
area superimposed on the topography
map. Data are still confidential.

A. B.

Fig. 19. A.) White polygons indicate ground magnetic surveys superimposed on the topography map. B.) Yel-
low polygons indicate slingram measurements. Blue polygons show the locations of VLF- measurements. Key
areas in red.

25 (12)
Fig 20. Ground magnetic
measurements within and
north of the KJKA. Parts of
the key areas shown in light
red colour.

26 (12)
Fig. 21. Ground electromagnetic (slingram) measure- Fig. 22. Ground magnetic measurements in colour,
ments superimposed on topography data from Lant- superimposed ground on electromagnetic (slingram)
mäteriet, over parts of the Vakko area north of the measurements in grey. High magnetic anomalies in
KJKA. Blue colour shows electrically conductive layers. red, electrically conductive structures in white.

SUMMARY
Lithology and Stratigraphy of the supracrustal rocks in the KJKA

The stratigraphy of the Kiruna–Jukkasjärvi key area (Fig. 25) has been studied and dis-
cussed extensively (see previous tables). The following description of the stratigraphy and
lithology is mainly based on Martinsson (2004), Bergman et al. (2001), Martinsson (1997),
Offerberg (1967) and Eriksson & Hallgren (1975). The key area contains rocks from the
Kovo group (KOG) in the very western corner, overlain by the Kiruna Greenstone Group
(KGG) along the western area margin. The KGG is followed by rocks of the Kurravaara
conglomerate (KCO) and stratigraphically equivalent Porphyrite group (PTG) occurring in
the western and middle parts of the area. The KCO is overlain by the Kiirunavaara group
(KIIG), which covers most of the key area to the east of Kiruna. A strip of sedimentary rocks
belonging to the Hauki quartzite group (HQG) overlies the KIIG in the west. Fig. 26 shows
the distribution of the various units in the Kiruna area.

Whilst they do not crop out directly in the KJKA, Archean basement rocks occur to the
north of Kurravaara, and most probably continue southwards under the Paleoproterozoic

27 (12)
Fig. 23. Magnetic ano-
maly map over the area,
reduced to the pole.
White symbols show the
petrophysical sample lo-
cations.

Fig. 24. Magnetic susceptibi-


lity (SI) vs. density in semi-lo-
garithmic diagram. Total po-
pulation.

28 (12)
Fig. 25. Stratigraphy and geochronology of the Kiruna area, taken from Martinsson
(2004). Chronological data from Skiöld (1979, 1986), Skiöld & Cliff (1984), Welin (1987),
Cliff et al. (1990), Romer et al. (1994), Skiöld & Page (1998) and Martinsson et al. (1999).

supracrustal rocks that make up the key area. The basement rocks primarily consist of
moderately foliated, tonalitic granodiorites, which have protolith ages of ~2.8 Ga (Welin et
al. 1971, Skiöld 1979, and Martinsson et al. 1999). Other abundant rock types are biotite
gneiss, reddish granite, and even metavolcanic rocks and quartzite. The distribution and
ages of those varying lithologies are poorly constrained.

The Kovogroup (KOG) is exposed in the very western corner and outside of the KJKA. It
consists of a basal conglomerate, tholeiitic lava, calcalkaline mafic to intermediate volcanic
rocks and volcaniclastic sediments (Martinsson 1997). Kumpulainen (2000) suggests depo-
sition of the KOG sediments in an alluvial fan along the coast line of a marine rift basin.

To the east, the Kovogroup is unconformably overlain by the Paleoproterozoic Kiruna green-
stone group (KGG), which is described in detail in the Kiruna region by e.g. Martinsson
(1997). The dominant rock types are mafic to ultramafic metavolcanic rocks. Martinsson
(1997) divides the Kiruna greenstone group into six formations, primarily based on differ-
ences in their lithology and/or geochemistry. The formations as well as their main charac-
teristics and depositional setting are listed in table 6. For a more detailed description refer to
Martinsson (1997, 2004). The Viscaria formation hosts the economically important strati-

29 (12)
30 (12)
Harrijärvet Vittangivaara Harrijärvet Vittangivaara Harrijärvet Vittangivaara

Arkeikum > 2500 Ma


Kovogruppen
Granit
Basalt-andesit
Tonalit-granodiorit
Konglomerat, arenit
Dacit-ryolit
Gnejs
Arkeikum, >2500 Ma

KIRUNA Kiruna-Jukkasjärvi KIRUNA Kiruna-Jukkasjärvi KIRUNA Kiruna-Jukkasjärvi


KIRUNA

Kiruna grönstensgrupp

Basalt-andesit, Ludikow
Saarijärvi Saarijärvi Saarijärvi
Basalt-andesit, Jatul

Kovogruppen
10 km 10 km 10 km
Arkeikum, >2500 Ma

Kirunavaara gruppen

Dacit-ryolit
Basalt-andesit

Porfyrit/Kurravaara gruppen
Kiruna grönstensgrupp
Kovogruppen
Arkeikum, >2500 Ma
Harrijärvet Vittangivaara Harrijärvet Vittangivaara Harrijärvet Vittangivaara

Porfyrit/Kurravaara gruppen Hauki gruppen

Ryolit Sedimentära bergarter


Basalt-andesit (arenit, konglomerat etc.)
Gråvacka, konglomerat Kirunavaaragruppen
Porfyrit/Kurravaara gruppen
Kiruna grönstensgrupp Kiruna grönstensgrupp
Kovogruppen Kovogruppen
Arkeikum, >2500 Ma Arkeikum, >2500 Ma

KIRUNA Kiruna-Jukkasjärvi KIRUNA Kiruna-Jukkasjärvi KIRUNA Kiruna-Jukkasjärvi


KIRUNA KIRUNA

Kirunavaara
Fe-apatit ore
Saarijärvi Saarijärvi Saarijärvi
Fig. 26 Spatial extent of stra-
10 km 10 km 10 km tigraphic units and subunits.
Maps created by A. Hallberg.
Table 6. Subdivision of the Kiruna Greenstone Group from oldest to
youngest after Martinsson (1997). MOR: Mid Ocean Ridge; LKT: Low-K tholeiite
Formation Dominant lithologies Thickness Depositional/tectonic setting
Linkaluoppal Tholeiitic volcanclastics, with layers of >700 m Rapid basin shallowing; uplift; erosion;
graphite schists, magnetite, skarn, and WPB-type volcanism in upper parts
dolomite
Peuravaara Tholeiitic pillow basalts ~1000 m MORB-preceding rapid basin subsidence
Viscaria Volcaniclastics; basaltic tuff and thin layers ~400 m Change from terrestrial/shallow water
of graphite schist; MORB-type magma; mi- to prevailing subaqueous conditions;
nor andesitic to dacitic volcanic rocks large basin; bimodal, pyroclastic volcan-
ism
Pikse Tholeiitic basalts ~350-400 m Terrestrial to shallow water amygdaloi-
dal lava flows form extensive lavaplain;
MOR, LKT
Ädnamvare Peridotitic komatiites ~400 m Mantle melting
Basaltic komatiites in upper parts
Såkevaratjah Basaltic lava with WPB-character ~250 m Clastic sedimentation; possibly evapo-
Dolomite rite deposition; WPB-type volcanism;
small fault-controlled basins
Locally conglomerates containing pebbles
of KOG

Table 7. Subdivision of the Kiirunavaara group from oldest


to youngest after Martinsson (2004 and references therein).
Formation Dominant lithologies Thickness Depositional/tectonic setting
Hoppuka Intermediate volcanic rocks; amygdaloidal 300-1400 m Mainly lava flows
andesite and trachyandesite
Luossavaara Rhyodacitic composition; dominated by por- Up to 800 m Pyroclastic origin
phyritic tuff-lapillituff; intercalated conglom-
erates
Matojärvi Mixed volcanic-sedimentary unit; basalt/rhy- >500 m (?) Explosive hydrothermal activity
olite at the base; clastic and siliceous hematite
ore; basaltic volcanic and clastic rocks

form–stratabound Viscaria Cu deposits (e.g. Martinsson 1997, Bergman et al. 2001). Since
the Kiruna greenstone belt continues towards the north of the Kiruna district, it might be
possible that more Cu-sulphide deposits of the Viscaria type may be found further north.

The volcanosedimentary rocks of the KGG are unconformably overlain by the so-called
Kurravaara conglomerate (KCO). This unit is dominated by clastic sediments and contains
mostly clasts derived from the KGG at its basal parts whereas the top parts are dominated
by well-rounded pebbles with a calc-alkaline composition suggesting the stratigraphically
equivalent Porphyrite group (PTG) as a source (Martinsson & Perdahl 1995). South of the
Torneälven river, the KOC is represented by a mica schist. Kumpulainen (2000) suggests a
fan delta setting for the deposition of the KCO.

The KCO and PTG underlie the Kiirunavaara group (KIIG). In the central Kiruna area, the
KIIG is dominated by intermediate to felsic volcanic rocks that are overlain by epiclastic sed-
iments (Martinsson, 2004). The KIIG is divided into three subunits based on their lithology
and chemical composition and is summarised in table 7. The ‘famous’ and economically
important apatite iron ore deposits Kiirunavaara and Luossavaara are hosted by the Kiiruna­

31 (12)
vaara group between the trachyandesitic Hoppuka formation and the rhyodacitic rocks of
the Luossavaara formation. The so-called Per Geijer Ores (Nukutus, Henry, Rektorn, and
Lappmalmen) are situated between the Luossavaara and the Matojärvi formation. A detailed
description of the KIIG subunits as well as the metallogeny of the Kiruna area can be found
in Martinsson (2004).

The youngest sedimentary rock unit exposed in the KJKA are the rocks of the Hauki
quartzite group (HQG), which consist of cross-bedded feldspar arenite, intercalations of
sedimentary breccia and conglomerates mostly at the base of the unit. An erosional uncon-
formity separates the HQG from the underlying KIIG. Witschard (1984) proposes deposi-
ton of the Hauki sediments in small, tectonically active grabens so that the contact with the
underlying rocks is often tectonically controlled (Martinsson 2004).

Paleoproterozoic magmatism

The volcanosedimentary supracrustal rocks in the field area are intruded by several suites of
magmatic rocks. Their names, lithologies, magmatic character, ages, and inferred tectonic
setting are summarised here from Ahl et al. (2001) and Bergman et al. (2007) and presented
in table 8.

In the KJKA, no rocks of the Haparanda suite (HPS) seem to be exposed, however, the con-
temporary Perthite–Monzonite suite (PMS) intruded the Archean basement rocks as well as
the Kiruna greenstones. Compared to the Haparanda suite, the PMS seems less deformed,
especially at the contact with the Haparanda intrusives (Bergman et al. 2001). In the key
area, the youngest magmatic intrusions are granites and adamellites of the Granite–Pegma-
tite (GPA) or Lina suite (LS). Fig. 27 shows the distribution of the Precambrian magmatic
rocks around the key area.

Deformation and metamorphism in the KJKA

Although the area between Kiruna and Kurravaara hosts several of the biggest
ore deposits, structural geological studies are rare. Probably the most detailed
structural study of the Kiruna mining district is presented in Wright (1988) and
much of the information in this section is taken from his work as well as from
structures and attitudes indicated on the geological maps.

The supracrustal rock units in the KJKA generally strike N–S to NW–SE. In the very
western part, between Kiruna and Kurravaara the complete stratigraphic sequence can be
seen from the KGG through to the Hauki quartzite with all units dipping subvertically or
relatively steeply to the east (Fig. 28). One single cleavage is present in the rocks and dips
even steeper than the foliation (Wright 1988) and usually in the same direction, indicating
that the western part of the key area may represent the eastern limb of a west-vergent, south-
closing anticline. This would also be consistent with the model by Forsell (1987). The rock
sequence is cut to the east by a reverse fault placing rocks of the HQG next to the lower parts
of the Kiirunavaara group or even against the KGG.

Further to the east, the rocks seem to have been folded in tight to isoclinal folds that trend
more or less NNW–SSE but seemingly show strong deflections around the PMS intrusions.

32 (12)
Table 8. Subdivision of Precambrian magmatic suites according to Ahl et al. (2001) and Bergman et al. (2007).
Suite Age (Ga) Geochemical Lithologies Tectonic setting References
character
Haparanda suite 1.90- Calc-alkaline Granite, grano- Volcanic-arc; Co-magmatic Ödman (1957); Skiöld
(HPS) 1.86 diorite, tonalite, with extrusive phases of (1988); Bergman et al.
diorite, gabbro early Svecofennian arc (2001); Mellqvist et
magmatism (Porphyrite al. (2003)
group?)
Perthite-Monzo- 1.88- Alkaline Granite, monzo- Co-magmatic with Kiiru- Skiöld (1981); Skiöld
nite suite (PMS) 1.86 nite, diorite, gab- navaara goup volcanic & Öhlander (1989);
bro, peridotite rocks; intra-plate setting; Martinsson et al.
mantle-plume origin (1999)
Granite-Pegmatite 1.81-1.78 Calcic(?) Monzogranite, Continent-continent colli- Skiöld et al. (1988);
association (GPA) syenogranite, sion OR contemporaneous Öhlander & Skiöld
OR Lina suite (LS) adamellite to TIB 1 magmatism (1994); Bergman et al.
(2001)
A-, I-type intru- 1.80- Alkaline Granite, mon- Part of TIB; TIB inferred to Romer et al. (1994);
sions 1.77 zonite, grano- have formed in an exten- Bergman et al. (2001);
diorite, diorite, sional phase in subduction Lahtinen (2003, 2005)
gabbro setting; OR may be related
to final orogenic collapse

Lina (1.82-1.74 Ga)


Pertit-monzonit (1.88-1.86 Ga)
granit
syenitoid-granit
gabbroid-dioritoid
Haparanda (1.92-1.87 Ga)
Diabas (2.40-1.96 Ga)

Harrijärvet Vittangivaara

KIRUNA Kiruna-Jukkasjärvi

Saarijärvi
Fig. 27. Distribution of Pa-
leoproterozoic magmatic
rocks in and around the
10 km
KJKA. Map created by A.
Hallberg.

33 (12)
Fig. 28. Detail from the regional map around the Luossavaara and Kirunavaara apatite iron ore deposits. Taken
from Martinsson & Hansson (2004).

One tip of these tight folds within the KGG points into the key area near Kallosalmi to
the east of Kurravaara. Here, it is not clear if the adjacent KCO and KIIG rocks underwent
the same deformation as the Kovo group and the KGG. Prospekting reports by Gustafsson
(1991) displays several maps and cross sections from a drilling project in the Kallosalmi area.
Their results indicate that there must have been at least two folding events in this area. One
approximately WNW–ESE striking event was followed by refolding about NNE–SSW
trending, S-plunging fold axes. Since some of the horizons in the KGG to the north are ore
bearing, it is essential to understand the continuation of these layers underneath the rocks of
the Kiirunavaara group. The region between Kurravaara and Kallosalmi will therefore have
a high priority in this project.
If compared to geomagnetic and other geophysical data, several tight folds with steeply
dipping limbs can be recognised (Fig. 29). These folds may correspond to the D2-folds of
Wright (1988). Fig. 29 also shows, that the granite intrusions of the PMS (perthite monzo-
nite suite) seem largely unaffected by the deformation. Either the intrusion of the PMS rocks
‘squeezed’ the rock units apart and lead to the meandering pattern of the fold axes or the
PMS intrusions acted as almost rigid blocks ‘swimming’ in the less competent volcaniclastic
supracrustal rocks of the KGG and the Kiirunavaara group (KIIG). The supracrustals seem
to have taken up the bulk of the deformation along collision zones. During a compressive
event, the PMS rocks to the west may have acted as an indenter, leading to the high strain
belt in the supracrustal rocks.

Later, the rocks in the Kiruna–Jukkasjärvi area were also affected by the NNE–SSW
extending Kiruna–Naimakka deformation zone (KNDZ) which runs parallel to the Ka-

34 (12)
resuando–Arjeplog deformation zone (KADZ). Bergman et al. (2001) reports a W-side up
movement along this shear zone whereas Wright (1988) suggests the opposite shear sense.
According to Bergman et al. (2001), these shear zones were active at 1.8 Ga.

In general, the timing between the folding events, magmatic intrusions, metamorphism, and
the effect of the KNDZ on the rocks is not well understood and requires further studies.

The metamorphic grade in the KJKA varies between low to medium grade metamorphism
(upper greenschist to lower amphibolite facies) and it seems as if the metamorphic grade in-
creases towards the east. No reliable P–T–t estimates exist for the KJKA and will be tried to
improve upon during this project.

Mineralisations and alterations

Frietsch et al. (1997) report, that albitisation and scapolitisation are common in the Kiruna
area (cf. Fig. 6). Martinsson (2004) divides the most important metallic mineral occurrences
into four groups: stratiform–stratabound base metal mineralisations, iron formations, apa-
tite iron ores and epigenetic sulfide mineralisations. Maps showing the different types and
localities of mineralisations can be found in Bergman et al. (2001).

710000 720000 730000 740000 750000 760000 770000


7560000

7560000
7550000

7550000
7540000

7540000
7530000

7530000

0 3 6 9 12
7520000

7520000

km

710000 720000 730000 740000 750000 760000 770000

Fig. 29. Regional geological map (1:250,000) underlain by magnetic field data (TDR). The narrow meandering
more or less N-S striking folds can easily be detected. Note how the PMS intrusions have withstood the defor-
mation whereas the rocks of the KGG and KIIG seem to ‘flow’ around them.

35 (12)
Stratiform and stratabound iron formations and sulfide occurrences

The volcaniclastic rocks of the Kiruna greenstone group (KGG) in association with graphite
schists and carbonate rocks host stratiform deposits of iron ore and base metals of which only
the Viscaria-Cu deposit north of Kiruna is economically important (Martinsson 2004). The
Viscaria deposits are interpreted to be of an exhalative origin, related to the dissolution of
evaporites at the bottom of the greenstone pile (Martinsson 1997, Martinsson 2004). However,
until now, no direct evidence of the existence of evaporites in the greenstone group has been
found. Lense-shaped skarn rich iron formations occur in e.g. Altavaara, south of Jukkasjärvi.

Apatite iron ores

The type locality for apatite iron ores is Kiruna. The apatite iron ores either occur in brecci-
as or stratiform–stratabound or as a mixture between these two types of deposits (Bergman
et al. 2001, Martinsson 2004). The breccia–type occurs in stratigraphically lower parts of
the Kiirunavaara group (KIIG) and the stratabound version occurs in the higher parts of the
KIIG. Host rock alterations with sericite, biotite, tourmaline, and carbonate are common
around the stratabound deposits, whereas they are insignificant around the breccias. The
Nukutus, Henry, Rektorn, and Lappmalmen deposits are of the breccia type whereas the
Kiirunavaara (and Luossavaara?) deposits belong to the mixed stratiform-brecciated group
(Martinsson 2004).

Epigenetic sulfide mineralisations

Epigenetic sulfide deposits can be hosted by the KGG, Svecofennian volcanic and volcani-
clastic rocks, and sometimes even by intermediate and felsic intrusions. The majority of
these deposits is spatially related to major shear zones (Martinsson 2004).The Cu–Au depos-
it in Pahtohavare SW of Kiruna is the only economically significant deposit. In general, the
Cu–Au deposits are related to the intrusion of the paleoproterozoic suites. Cu–Au minerali-
sation is due to the intrusion of the Haparanda suite, Cu-mineralisation may be related to
the PMS instrusions, whereas Cu–Au–Mo deposits are reported in relation to the Lina suite
(Martinsson 2004, Billström & Martinsson 2000).

DISCUSSION

A general lack of reliable age data for all rocks in the western part of the KJKA, as well as
insufficient understanding of the sequence of deformational events make it necessary to
undertake more targeted field studies and sampling of the KJKA. One of the ultimate goals
will be to create formline maps tracing the bedding, foliation(s) and fold axial planes in the
area. The area will be under renewed investigation keeping the following questions and is-
sues in mind:

–– Some faults on the local databases do not make sense when compared to the magnetic
data.
–– Are all the faults really faults? Or are there also brittle–ductile or purely ductile defor-
mation zones? What is the interplay between brittle and ductile deformation?
–– Are some parts of the rocks in the east really migmatised or are these metasomatic al-
terations?

36 (12)
–– What are the ages of the faults and how are they related to the plutons in the area (age
wise and kinematic wise)? Are there different fault generations?
–– How are the mineralisations/ alterations related to the deformation (folding/faulting)
in the area?
–– How many folding phases are there?
–– What is the significance of the fault near Kirkkoväärtijärvi?
–– What is the significance of the two kink folds around Mt Kurravaara in the W?
–– Were there originally evaporites in the Greenstone group?
–– Has the top of the Greenstone group been eroded, and what does that mean?
–– Which unit does the rock type east of the Hauki quartzite belong to?
–– Can the Kurravaara conglomerate really be a facies variant of the porphyrite group?
–– Which events represent the Matojärvi formation?

Some potential methods to address these questions are:


–– Detailed mapping along profiles, by using GPS, DEM, geophysical measurements and
interpretations.
–– Sampling in order to confirm the age, chemistry, and degree of metamorphism as well
as the protolith ages of the different stratigraphic units.
–– Mapping and dating dikes or sills cross-cutting the foliation to further constrain the
age of deformation.
–– Creating relative timing constraints through a distinction between fractures showing
scapolitisation and/or other hydrothermal alterations, and unaffected fractures.
–– Structural modelling (numerical and analogue) to understand the mechanisms behind
the observed deformation pattern.
–– Making use of the enormous amount of core logs in creating 3D models of the area
around Kallosalmi.
–– Making use of the new seismic profile extending from Kiruna 70 km to the east to un-
derstand the deeper parts of the folded rock sequence.

PLANNED WORK

One of the main goals for this area is to produce a formline map for bedding and cleavage(s)
using a combination of structural geological observations and measurements where possible
with supporting geophysical ground measurements. The field work that is planned for sum-
mer 2013 was divided into 5 sectors presented in table 9 and Fig. 30.

37 (12)
Table 9. Description of planned field work in sectors indicated in Fig. 26.
Sector Planned work / sampling / aim Time estimate
Red Detailed structural investigation if possible from KGG through KCO, KIIG, and HQ 5 days;
along profiles; potentially ground geophysics; try to identify the folding pattern; make plus some days
use of drill cores in the Kallosalmi area; is there really only one cleavage present? Also, at the Malå
try to understand the faulting pattern archive
Grey Sampling mainly for geochronology of KGG, KCO, and KIIG rocks; if possible, detailed 2 days
structural geological measurements.
Orange Sampling mainly for geochronology and geochemistry of KIIG rocks; if possible, de- 3 days
tailed structural geological measurements.
Purple Structural investigations in “migmatites”; sampling for thin section preparation in 2 days
order to determine whether these are really migmatites or rather alterations; retrieve
more structural measurements in the so-called Pahtavaara anticline
Blue Sampling of Paleoproterozoic intrusives for later U–Pb dating of protolith and poten- 1 day
tially metamorphic ages
Green Detailed structural geological profile(s) in order to understand the folding patterns in 4 days
this region; sampling for lithogeochemical analyses

Käyrävuopio Kaakkurijärvi Harrikiveliö


Pitkäjärvi
714000 716000 718000 720000 722000 724000
Lahti 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000
7546000

7546000
Aska Pie
Kä Iso Käyrälantto sjoki tta ra
yr Mettä- Piettarasjärvi s jo
äjo Kallojärvi ki
ki
Gurravárri

Kallojärvi Väkkäräjärvi
Haisujärvi
Rotsikoski
Prunttijärvi
Raut
Rautaasälv
7544000

7544000
sjoki en
Kaivosjärvi
i
jo k

Kirkkojärvi Väkkäräjärvi
h ta

Kurravaara Supasvaara Vuollipetsijärvi


Pa

Pahtajärvet To Kuusi
Du rn Tammukkajärvi Sautusvaara
Mikonjärvi or eä
7542000

7542000
Lassin-Antinjärvi
tn lve
Kirkkoväärti os Su
Syväjärvi
järvi ea
tn n lajo
ki
Pahta- jänkkä u Su
la
jo Luonatti
ki
Oinakkajärvi
Sautusvaara
Tervaslahti
Saivo

7540000

7540000
pe
Sakkaravaara
n on
Vuo
Valkeasiipi-
järvi
Stuor Soahkejávri
Kappirasjärvi
Luossa Nu
ku tu Sautusjärvi
sjo
vaara ki
7538000

7538000
Rapakkojärvi
Tuollujärvi
Tuollukielinen Jukkasjärvi
Sovasjärvi

Luossajärvi Niittyjärvi

Kiruna
Giron
7536000

7536000
Tu

Sillivuopio
o ll
u jo

Muotka
ki

Lu os
i sajo
jo k ki Poikkijärvi
ssa
Luo Jukkasjärvi Luspalantto
Ahamukka
7534000

7534000
ki Vir
ajo Alttavaara ta
ht sa
Pa la
m
i

Kirunavaara Alttajärvi ki Luspajärvi


Kirunavuoma y jo
Alttajärvi yll
Alttajärvi M
Kiruna flygplats Piekkusjärvi
7532000

7532000
Mettäjärvi ki Kuollitusjärvi
iijo
nh
Ylinen Aptasvaara Ha Pahtavaara
Etnuluihtin

Piekkusvuoma Luspanniska
Pikku Kielisenjärvi
Alttajärvi Pahtajärvi
Hanhiijärvi
7530000

7530000

Siikajärvi
M et
tä -R Ylinen Siikajo ki
akku Alanen
rijär Aptasjärvi
vi Aptasvaara
Met tä-R akku
rijoki
0 1 2 3 4
7528000

7528000

Isovuoma
Mertasjärvi
Keskinen
Ripakkajärvi km Aptasjärvi
Alanen Heikinjärvi Ritasjärvi
Rakkurilompolo Aptasjärvi Sii
ka
jo k
i
Ba¹osjohka K Siikajärvi Kuosakielinen
Juovajärvet vi
ijär
714000 716000 kk
ur718000 720000 722000 724000 726000 728000 730000 732000 734000 736000 738000 740000 742000 Hannukkajärvi
Risujänkän- Ra Juovvajávri Kuosajärvi Koiju-Kuosanen

Fig. 30 Proposed areas for structural mapping and sampling within the KJKA. Coloured polygons refer to
table 9.

38 (12)
REFERENCES

Ahl, M., Bergman, S., Bergström, U., Eliasson, T., Ripa, M. & Weihed, P., 2001: Geochem-
ical classification of plutonic rocks in central and northern Sweden. Sveriges geologiska un-
dersökning R&M 106, 82 pp.

Bergman, S., Kübler, L. & Martinsson, O., 2001: Description of regional geological and ge-
ophysical maps of northern Norrbotten County (east of the Caledonian orogen). Sveriges
geologiska undersökning Ba 56, 110 pp.

Bergman, S., Weihed, P., Martinsson, O., Eilu, P. & Iljina, M. 2007: Geological and tecton-
ic evolution of the northern part of the Fennoscandian Shield. In V.J. Ojala, P. Weihed, P.
Eilu & Iljina, M. (eds.): Metallogeny and tectonic evolution of the Northern Fennoscan-
dian Shield: Field trip guidebook. Geologian Tutkimuskeskus 54, 6–15.

Billström, K. & Martinsson, O., 2000: Links between epigenetic Cu–Au mineralizations
and magmatism/deformation in the Norrbotten county, Sweden. In Weihed, P. & Mar-
tinsson, O. (eds.): 2nd Annual GEODE-Fennoscandian Shield workshop on Palaeopro-
terozoic and Archaean greenstone belts and VMS districts in the Fennoscandian Shield:
Gällivare–Kiruna, Sweden. Luleå University of Technology, Research Report 2000:6, 6.

Cliff, R.A., Rickard, D. & Blake, K., 1990: Isotope systematics of the Kiruna magnetite
ores, Sweden. I. Age of the ores. Economic geology 85, 1770–1776.

Eriksson, B. & Hallgren, U., 1975: Beskrivning till Berggrundskartbladen Vittangi NV,
NO, SV, SO. Sveriges geologiska undersökning Af 13–16, 203 pp.

Forsell, P., 1987: The stratigraphy of the Precambrian rocks of the Kiruna district, Northern
Sweden. Sveriges geologiska undersökning C 812, 36 pp.

Frietsch, R., Tuisku, P., Martinsson, O. & Perdahl, J.-A., 1997: Early Proterozoic Cu–(Au)
and Fe ore deposits associated with regional Na–Cl metasomatism in northern Fennos-
candia. Ore Geology Reviews 12, 1–34.

Granar, L., Henkel, H. & Lind, J., 1986: The Nordkalott Project, Report of petrophysical
rock samples. Sveriges geologiska undersökning BRAP 86408, 54 pp.

Gustafsson, B., 1991: Kallosalmi diamantborrning VT 1991. Sveriges Geologiska AB Prospek-


teringsrapport PRAP 91020, 146 pp.
Kumpulainen, R., 2000: The Palaeoproterozoic sedimentary record of northernmost Norr-
botten, Sweden. Unpublished report. Sveriges geologiska undersökning BRAP 200030,
45 pp.

Ladenberger, A., Andersson, M., Gonzalez, J., Lax, K., Carlsson, M., Olsson, S.-Å. & Je-
linek, C., 2012: Markgeokemiska kartan. Morängeokemi i norra Norrbotten. Sveriges
geologiska undersökning K 410, 112 pp.

Martinsson, O., 1997: Tectonic Setting and Metallogeny of the Kiruna Greenstones. Un-
published PhD thesis 1997:19, Luleå University of Technology.

39 (12)
Martinsson, O., 2004: Geology and Metallogeny of the Northern Norrbotten Fe–Cu–Au
Province. In R.L. Allen, O. Martinsson & P. Weihed (eds.): Svecofennian ore-forming
environments. Volcanic–Associated Zn–Cu–Au–Ag, Intrusion-Associated Cu–Au, Sed-
iment-Hosted Pb–Zn, and Magnetite–Apatite Deposits of Northern Sweden. Society of
­Economic Geologists Guidebook Series 33, 131–148.

Martinsson, O. & Perdahl, J.-A., 1995: Paleoproterozoic extensional and compressional


magmatism in northern Sweden. In J.-A. Perdahl: Svecofennian volcanism in northern
Sweden, Doctoral thesis 1995:169D, Paper II, 1–13. Luleå University of Technology.

Martinsson, O. & Hansson, K.-E., 2004: Apatite Iron Ores in the Kiruna Area. In R.L.
Allen, O. Martinsson & P. Weihed (eds.): Svecofennian ore-forming environments. Vol-
canic-Associated Zn–Cu–Au–Ag, Intrusion-Associated Cu–Au, Sediment-Hosted Pb–
Zn, and Magnetite–Apatite Deposits of Northern Sweden. Society of Economic Geologists
Guidebook Series 33, 173–175.

Martinsson, O., Vaasjoki, M. & Persson, P.-O., 1999: U–Pb zircon ages of Archaean to Pal-
aeoproterozoic granitoids in the Torneträsk–Råstojaure area, northern Sweden. In Berg-
man, S. (ed.): Radiometric dating results 4. Sveriges geologiska undersökning C 831, 70–90.

Offerberg, J., 1967: Beskrivning till Berggrundskartbladen Kiruna NV, NO, SV, SO. Sver-
iges geologiska undersökning Af 1–4, 147 pp.

Pedersen, L.B., Qian, W., Dynesius, L. & Zhang, P., 1994: An airborne tensor VLF system.
From concept to realization. Geophysical Prospecting 42, 863–883.

Perdahl, J.-A. & Frietsch, R., 1993: Petrochemical and petrological characteristics of 1.9 Ga
old volcanics in northern Sweden. Precambrian Research 64, 239–252.

Romer, R.L., Martinsson, O. & Perdahl, J.-A., 1994: Geochronology of the Kiruna Iron
Ores and Hydrothermal Alterations. Economic Geology 89, 1249–1261.

Skiöld, T., 1979: U–Pb zircon and Rb–Sr whole-rock and mineral ages of Proterozoic intru-
sives on mapsheet Lannavaara, north–eastern Sweden. Geologiska Föreningens i Stockholm
Förhandlingar 101, 131–137.

Skiöld, T., 1986: On the age of the Kiruna Greenstones, northern Sweden. Precambrian Re-
search 32, 35–44.

Skiöld, T. & Cliff, R.A., 1984: Sm–Nd and U–Pb dating of Early Proterozoic mafic–felsic
volcanism in northernmost Sweden. Precambrian Research 26, 1–13.

Skiöld, T. & Page, R.W., 1998: SHRIMP and isotope dilution zircon ages on Archaean
basement-cover rocks in north Sweden. 23. Nordiske Geologiske Vintermöde, Abstract vol-
ume Århus 1998, 273.

Welin, E., 1987: The depositional evolution of the Svecofennian supracrustal sequence in
Finland and Sweden. Precambrian Research 35, 95–114.

Welin, E., Christiansson, K. & Nilsson, Ö., 1971: Rb–Sr Radiometric ages of extrusive and
intrusive rocks in northern Sweden 1. Sveriges geologiska undersökning C 666, 1–38.

40 (12)
Witschard, F., 1984: The geological and tectonic evolution of the Precambrian of northern
Sweden – a case for basement reactivation? Precambrian Research 23, 273–315.

Wright, S.F., 1988: Early Proterozoic deformational history of the Kiruna district, northern
Sweden. Unpublished PhD thesis, University of Minnesota, 170 pp.

41 (12)

You might also like