Direkt/indirekt tal

Direkt tal Indirekt tal

Med direkt tal menar man att man skriver det som
någon har sagt precis på samma sätt som personen
har sagt det.
I direkt tal får man inte glömma att visa att man
citerar någon annans ord, därför använder man
citattecken ”…” eller talstreck ‒.
Med indirekt tal menar man att man berättar vad en
person har sagt, och då blir det en bisats, som står
efter ett sägeverb t.ex.: säga, påstå, berätta,
fråga…. Vid påstående används att som
bisatsinledare.
OBS! Man har inte citattecken, talstreck,
utropstecken eller frågetecken längre.

Peter frågar: ”Varför äter Marie så mycket?” Peter frågar varför Marie äter så mycket.
‒ Varför äter Marie så mycket? frågar Peter. bisats
Cécile säger att vi är duktiga.
Läraren Cécile säger: ”Ni är duktiga!” bisats
‒ Ni är duktiga! säger läraren Cécile.

I direkt tal ändrar man inte tempus även om det Om man berättar i dåtid, måste alla verb stå i dåtid.
berättande verbet står i dåtid.

Peter frågade: ”Varför äter Marie så mycket?” Peter frågade varför Marie åt så mycket.
‒ Varför äter Marie så mycket? frågade Peter.

Man får inte glömma att ändra pronomenen i

indirekt tal, så att man syftar på rätt person.

Sten säger: ”Någon har stulit min hammare!” Sten säger att någon har stulit hans hammare.

Louise säger till sin pojke: ”Du måste tvätta dig!” Louise säger till sin pojke att han måste tvätta sig.

Om man har en fråga i direkt tal… ändras ordföljden i indirekt tal.

Anders frågar Lisa: ”Varför kom du för sent?” Anders frågade Lisa varför hon kom för sent.
fråga: verb + subjekt bisats: subjekt + verb

Om frågan i direkt tal börjar med ett frågeord… behåller man frågeordet i indirekt tal.

Olle frågar: ”När kommer bussen?” Olle frågar när bussen kommer.
bisats

Men om en fråga i direkt tal börjar med verbet… måste man lägga till ”om” för att börja bisatsen i
indirekt tal.
OBS! Placering av INTE!

Läraren frågar Luciano: ”Har du inte sovit i natt?” Läraren frågar om Luciano INTE har sovit i natt.
bisats

Om frågeordet i direkt tal är vem (vad, vilken) och

är subjekt… måste bisatsen inledas med vem som i indirekt tal.

Lucia undrar: ”Vem ska betala räkningen?” Lucia undrar vem som ska betala räkningen.

©écile Tartar Jönsson & Marie-Elen Osbeck 1

 Direkt tal
Här nedan ser du hur tempus skiftar från direkt tal till indirekt tal. Sammanhanget avgör vilket tempus som
passar i din text. Se exempel ur romanutdrag på nästa sida.
 presens
‒ Varför äter Marie så mycket? frågar Peter.
 presens
‒ Varför äter Marie så mycket? frågar Peter.
‒ Är du klar med dina läxor? frågar läraren mig.
‒ Vad heter du? frågar pojken den nya eleven.
‒ Hur gammal är du? frågar Marie den gamla damen.
 perfekt & presens
‒ Jag har köpt en ny bil, säger Peter.
 perfekt & preteritum
‒ Jag har köpt en ny bil, sa Peter.
‒ Jag har inte ätit idag, klagade Lisa.
‒ Varför har du inte hört av dig? undrade väninnan.
‒ Vem har lämnat rummet tänt? frågade pappan.
 preteritum & presens
‒ Bilen kostade 50 000kr, säger Peter
 preteritum & preteritum
‒ Bilen kostade 50 000 kr, sa Peter
 futurum & presens
‒ Vi ska åka på semester, säger Lotta.
 futurum & preteritum
‒ Vi ska åka på semester, sa Lotta.
 futurum & pluskvamperfekt & preteritum
‒ Vi ska åka på semester, hade Lotta sagt innan hon
lämnade rummet.
Svar med ja och nej.
‒ Nej, jag vill inte gå och lägga mig, skrek Ludvig.
Känsloutrop
‒ Vad roligt! utropade grannen.
‒ Så sorgligt då! utbrast prästen.
Imperativ
‒ Gå och lägg dig Ludvig! gastar mamman.
‒ Gå och lägg dig Ludvig! gastade mamman.
‒ Ät upp din mat! sa pappan till Pelle.
Tidsuttryck
‒ Igår skrev vi prov, sa eleven.
‒ Det har varit en bra dag idag, påstod hon.
‒ Vi ska träffa rektorn idag, sa läraren.
‒ Vi ses i morgon! utropade Peter.
©écile Tartar Jönsson & Marie-Elen Osbeck – Kapitel 2: Noveller
Indirekt tal
presens
Peter frågar varför Marie äter så mycket.
preteritum
Peter frågade varför Marie åt så mycket.
Läraren frågade om jag var klar med mina läxor.
Pojken frågade den nya eleven vad hen hette.
Marie frågade den gamla damen hur gammal hon var.
presens & perfekt
Peter säger att han har köpt en ny bil.
pluskvamperfekt & preteritum
Peter sa att han hade köpt en ny bil.
Lisa klagade att hon inte hade ätit idag.
Väninnan undrade varför jag inte hade hört av mig.
Pappan frågade vem som hade lämnat rummet tänt.
preteritum & preteritum
Peter sa att bilen kostade 50 000 kr.
preteritum & pluskvamperfekt
Peter sa att bilen hade kostat 50 000 kr.
presens & futurum
Lotta säger att de ska åka på semester.
preteritum & futurum preteriti
Lotta sa att de skulle åka på semester.
pluskvamperfekt & futurum preteriti & preteritum
Efter att Lotta hade sagt att de skulle åka på semester
lämnade hon rummet.
Ja och nej försvinner i indirekt tal
Ludvig skrek att han inte ville gå och lägga sig.
Känsloutrop utan subjekt och predikat skrivs om.
Grannen utropade att det var roligt.
Prästen utbrast att det var sorgligt.
Imperativ ersättas med ska eller skulle + infinitiv.
Mamman gastar att Ludvig ska gå och lägga sig.
Mamman gastade att Ludvig skulle gå och lägga sig.
Pappan sa till Pelle att han skulle äta upp sin mat.
Tidsuttryck förändras i indirekt tal.
Eleven sa att de hade skrivit prov dagen innan.
Hon påstod att dagen hade varit en bra dag.
Läraren sa att de skulle träffa rektorn samma dag.
Peter utropade att de skulle ses dagen därpå/efter.
2
I nedanstående utdrag kan du se hur två olika författare gör när de använder både direkt och indirekt tal.
Observera att det i den ena texten används citattecken för direkt anföring och att det i den andra texten
används talstreck.

Utdrag ur ”Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske” (s.40) av Emmy Abrahamson

I den här texten ser du att författaren använder presens i sin berättelse.

”Vad heter du?” frågar han efter precis en halv minut.

”Julia”, svarar jag.
Nu märker jag att han håller en sliten laptopväska i händerna.
Hans naglar är lortiga och fingertopparna smutsgula.
”Kommer du härifrån?” frågar han.
Än en gång tittar jag på den enorma mannen – nej, den enorma
uteliggaren – bredvid mig och undrar om det är nu som han
kommer att be mig om pengar.

Utdrag ur ”En man som heter Ove” (s.142) av Fredrik Backman

I den här texten ser du att författaren använder preteritum i sin berättelse.

Och sedan frågade hon honom vad han egentligen ville göra med sitt
liv, om han fick drömma om vad som helst. Och då svarade han utan att
ens tänka efter att han ville bygga hus. Konstruera dem. Rita dem. Räkna ut
bästa sättet att få dem att stå där de stod. Och då började hon skratta, som
han trodde. Hon blev arg.
‒ Men varför GÖR du inte det då? krävde hon att få veta.
[---]
När han kom upp på sitt rum satt hon på hans säng. Ove stod truligt i
dörröppningen med händerna i byxfickorna. Hon tittade på honom och
skrattade.
‒ Är det vi nu? frågade hon.
‒ Jo, jo, det kan väl vara så då, svarade han.
Och sedan var det det.

Skiljetecken vid repliker

OBS! Jämför skillnaden mellan citattecken (” ”) och talstreck (‒). Var dock konsekvent i
din text och håll dig till samma system.

”Precis! Och så verkar de vara på ovanligt dåligt humör hela tiden.

Men å andra sidan så har de gett världen Arnold Schwarzenegger”,
säger han. ”Så jag är redo att förlåta dem det mesta.”
(s.40, Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske)

‒ Du lurar inte mig, älskling, sa hon sedan med ett retfullt litet
leende och kröp upp i hans stora famn. Du dansar på insidan, Ove, när
ingen ser. Och jag ska alltid älska dig för det. Vare sig du vill eller inte.
(s.116, En man som heter Ove)

©écile Tartar Jönsson & Marie-Elen Osbeck – Kapitel 2: Noveller 3