Fordismen och dess kollaps William Sönnerhed

Organisation av arbete och analyser av samhällsstrukturer är tätt sammanlänkande. Fordism

är ett brett koncept som kan innefatta många olika aspekter, men i denna text ligger fokuset
främst på organisation av industri och samhällsstrukturer. Fordismen var ett koncept som
dominerade mellan 1920–70-talet.
Henry Ford (med hjälp av kollegan Charles Sorensen) tog i början av 1900-talet inspiration
från Frederick Winslow Taylors idéer om centralisering och specialisering inom
arbetsorganisationer. Genom detta skapade Ford löpandebandprincipen till sin bilfabrik i
Detroit. Arbetare gjorde lätta och monotona arbetsuppgifter tillsammans med specialiserade
maskiner för att öka produktiviteten. Priset på T-forden halverades och arbetarna kunde få
dubbla lönen över snittet inom industrisektorn.
Samtidigt fanns det även en stor efterfrågan på enkla jobb från nyanlända européer i USA.
Detta gick hand i hand med den ökade efterfrågan av bilar vilket sågs som en
sammankoppling mellan sociala och ekonomiska viljor, d.v.s. vilka jobb som behövdes och
vilka varor människor ville ha.
Keynesianismen, baserad på John Maynard Keynes teorier var även tätt sammanlänkad med
Fordismen. Förenklat skulle staten gå in och minska konjunktursvängningarna i ekonomin
genom att stimulera den i sämre tider och minska utgifterna i högkonjunkturer. Efter andra
världskriget skapades en så kallad ’long boom’ av Fordismen där produktion och konsumtion
fungerade i harmoni. Ett exempel på statens inblandning var de nybyggda motorvägarna som
gjorde det möjligt att bo i förorter. Denna decentralisering och uppdelning mellan arbete och
bostad (till skillnad från den förindustriella staden) gynnade i sin tur bilföretagen.
Trots Fordismen ’long boom’ fanns det stora problem i systemet. Framför allt kvinnor och
minoriteter i samhället hade inte tillgång till delar av arbetsmarknaden. Även om bilindustrin
kunde avvara högre löner hade andra arbeten slavliknande arbetsförhållanden.
Keynesianismen skulle samtidigt försöka reglera topparna och dalarna i ekonomin, men
delvis på grund av framväxten av multinationella företag och samarbeten som OPEC
drabbades ekonomin hårt, till exempel genom oljekriserna 1974 och 1979–80.
Hur Fordismen kollapsade är komplicerat och diskuteras än idag. Knox och Pinch nämner sju
olika anledningar, varav några är kopplade till arbetsvillkor, stigande priser på råvaror, en
allmän ’mättnad’ av massproducerade varor och en för liten investering i forskning-och
produktutveckling. Det fanns även en tröghet i Fordismen kopplat till teknologisk och social
förändring. Till exempel såldes T-forden mellan 1908 och 1927 och fick inga substantiella
uppgraderingar under perioden. Författarna menar att Fordismen ’var ett offer för sin egen
framgång’ genom denna mättnad av marknaden.