Benvävnad bygger upp skelettet

Benvävnad bygger upp vårt skelett. Det finns två typer av benvävnader. Kompakta
benvävnaden (cortical) och svampaktiga benvävnaden (cancellous).  Kompakta utgör
det yttre delarna av benen. Den har ett innehåll av blodkärl, nerver och lymfkärl. Medan
dom svampaktiga finns på insidan och är lättare och har ett innehåll av hålrum samt
benmärg. Det kompakta benvävnanden utgör 80 % och den svampaktiga benvävnaden
utgör 20 % av skelettets vikt. (Sand, Sjaastad, Haug & Bjålie 2018) Benvävnaden med
bencellernas karaktäriska utseende är dom vaxkaka-liknande form, samt är det gjord av
ett nätverksliknande stavformade struktur (osteoner). Benvävnaden har en stor mängd
av kalciumkristaller som ger benet dess styrka. (The Human Body 2011) Under livets gång
så sker det en s.k. ombyggnad av skelettet. Detta för att ens benvävnad ska kunna
överensstämma med all den typ av belastning som kroppen utsätts för. Under denna
ombyggnation så ersätts gammal benvävnad med ny. (Bristguiden 2020)   Som om till
exempel vår kropp inte får i sig tillräckligt med mängder av kalcium via maten. Så börjar
den istället ta kalciumet från benvävnaden. Vilket kan till slut leda till benskörhet.
(Bristguiden 2020)   

Det finns tre celltyper i benvävnaden:   

Osteocytter: Detta är benceller som hjälper till att underhålla benvävnaden och även
hjälper till att att reparera den skadade benvävnaden.   

Osteoblaster: Hjälper till att att bygga upp ny benvävnad. Samt bildar de dels
fiberproteinet kollagen och kalciumfosfatkristaller. Kollagen gör att benvävnaden blir mer
böjligt och kalciumfosfatkristallerna ger benet dess styrka. Dvs att benvävnaden har en
uppbyggnad som gör den både stark och flexibel.   

Osteoklaster: Detta är celler som bryter ner benvävnaden, och den enda som kan göra
det. 

För att ha en bra balans i benvävnaden så behöver det vara en bra balans mellan
cellerna osteoklaster och osteoblasterna.   Men ju äldre man blir så har osteoblasterna
svårigheter att hålla jämn takt med osteoklasterna. Detta leder till att man får mindre
bentäthet och skörare skelett. Vilket i sin tur leder till att risken för benfrakturer blir
större  (Sand, Sjaastad, Haug & Bjålie 2018), (Bristguiden 2020)
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

vad gör dom för skillnad i benet

os - ostiblaster som är döda

os
Vävnaden innehåller mycket kalciumkristaller. Det gör den hård och mycket stark.

Benvävnad - Benceller ligger i skikt, flera rör i varandra (osteoner) med blodkärl i mitten. Kollagentrådar
håller fast. Remodelleringsprocessen (efter belastning) - Börjar med inaktiv yta. Osteoklaster rekryteras
som resorberar benvävnad. Osteoblaster rekryteras till håligheten som ersätter den resorberade
vävnaden med protein och mineralsalter. Mineralisering påbörjas. Tar ca 6 månader. Balansen mellan
uppbyggnad och nedbrytning avgörs av mekanisk stimuli, nutritionsstatus och hormonnivåer.

2022-10-04

Benvävnaden består av två typer. Den ena är kompakt benvävnad och den andra är den svampaktig.
Den kompakta benvävnaden är som namnet säger: Kompakt men också tung. Den har ett innehåll av
blodkärl, nerver och lymfkärl.

Medan den svampaktiga är lättare och har ett innehåll av hålrum samt benmärg.

osteocyter - Är celler som som har till uppgift att hjälpa till att underhålla och reparera den skadade
benvävnaden. 

osteoblaster - bygger upp ny benvävnad. Samt bildar de dels fiberproteinet kollagen och
kalciumfosfatkristaller. Kollagen gör att benvävnaden blir mer böjligt och kalciumfosfatkristallerna ger
benet dess styrka. Dvs att benvävnaden har en uppbyggnad som gör den både stark och flexibel. 

Osteoklaster - är en slags vitkrop som bryter ner  benvävnad. 

Källa till bilden av benvävnaden:

https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/skelett-och-leder/
Källa benvävnad:

Böcker:

Sand, O., Sjaastad,V, Ø., Haug, E., Bjålie, G, J. (2018). Människokroppen: Fysiologi och anatomi.

Websidor

Bristguiden (2020). Skelettet består av levande vävnad.

https://www.bristguiden.se/sv-se/osteoporos/om-skelettet [2020-05-02]