You are on page 1of 6

Temẓi n Caɛban

Publié le février 1, 2015 par aghucaf


Aḍris-a d tukkist seg tullist « Temẓi n Caεban » i d-yeddan deg ummud n
tullisin « Timsirin n yiḍ ». Iḥercan-nniden ad d-ḍefren ussan-nniḍen.
Taghuri igerrzen….

Temẓi n Caɛban

« Nettru ɣef temẓi iɛeddan

Tɛedda amzun d targit

Ḥaca asaru-s (1) i d-yeggran

(de)G (u) qerruy w(i) i s-yecfan, yeffer-it ».

Caɛban At Meẓyan d yiwen n uqcic n xemseṭṭac neɣ n seṭṭac n yiseggasen


deg tudert-is, ulac ɣur-s azemz (2) n tlalit-is. Yeqqar deg uɣerbaz
alemmas war isem i d-izgan tama n ugafa (3) n temdint n Tzerrajt. Ur
tezmireḍ ara ad t-tzegleḍ ma tnudaḍ fell-as acku d netta kan i yellan deg
tɣiwant (4) n Tazerrajt deg tazwara n yiseggasen n sebɛin. Taselmadt n
tutlayt (5) tafransist, Tamsiwt (6) Tameqqrant, akka i d isem-is, tefka-d i
yinelmaden-is aɣan (7) ara d-heggin deg uxxam. Amahil-a (8) d asluɣmu
(9) i ukayad (10) n taggara n ulmud alemmas ara d-yilin deg wayyur n
yunyu n useggas 1973. Aɣan-a ara d-xedmen Caɛban d yimeddukal-is d
tira n yiwen n uḍris (11) s tutlayt tafransist, asentel (12) i sen-d-tefren
Temsiwt tameqqrant d wa: «Yal yiwen deg-wen wissen amek i d-isɛedda
temẓi-s, ḥkut-d… ».

Caɛban d anelmad iẓẓewren, d win ur nettkukru ara ixeddim, laɛmer


yeɣfil neɣ iɛedda fell-as uzaylal. Dɣa ma neṭall ɣer uswir(13)-is aɣurbiz
nezmer ad t-nessers deg terbaɛt n yimezwura n usmil. Mi yettaru
asentel-nni ɣef uzmam-is yemmekta-d yiwen n usentel-nniḍen, d tira n
uḍris deg ukayad n ulmud alemmas yezrin i d-yeqqaren akka: « D acu-tt
ɣur-wen tebɣest (14)? Arut-d ɣef waya… ». Yiwen n umenkad (15) yura
yiwet n tefyirt (15) ɣef usebter (16) n tferkit (17) n ukayad, yerra-as-tt i
umaggal (18) yeffeɣ. Tafyirt yura unelmad-nni ur teqqim ara d axemmem
kan maca tɛedda ɣer tigawt (19) imi teqqar: « Tabɣest ɣur-i d tiririt n
yisbetren n tferkit-a n ukayad d imellalen ».

Caɛban mačči d timellalin ara yerr tiferka n waɣan-is i tselmadt-is n


tefransist maca yeḥṣa akken i iwata d acu ara yexdem. Dɣa ur yerni ara
aṭas n wakud (20) yebda yettaru aḍris-is. Tikta (21) ččurent-d aqerruy-is,
d agruffeɛ i d-ttegruffuɛent am wasif i d-iḥemlen deg tsemhuyt (22) n
tegrest netta yettseggim-itent, yessrusu-tent s shala, ta deffir tayeḍ akken
i d-myezwarent, ɣef lkaɣeḍ-is amellal. Teḍra yid-s am win yeffuden yeswa
yerna ɣef yiwen n ujeqqim. Ur yekkir ara fell-as almi d taggara n uḍris-is.
Yiwen n ugur amecṭuḥ ur t-id-immuger segmi yebda almi i ifukk.
Imru-ines itecceḍ ɣef usebter s yiwet n tiḥerci i isewhamen, ittazzal ɣef
yicerriḍen izegzawen netta yettarew-d isekkilen ilaṭiniyen yettddukulen d
awalen. Awalen-a yersen tteffɣen-d d tifyar ɣur-sent anamek. Anamek
(23) d win yebɣa Caɛban ad sent-ifek, yugem-it-id deg wanu alqayan n
ccfawa-s yeqqimen zedɣent tifexrurin-is ugar n temrawt (24) n
yiseggasen n tudert-is. Ur yeẓri ara acḥal n tsaɛtin i yewwet akken ad
yekfu aɣan-is. Deg-s yeqqar: « Amacahu…

Tallit n ṭṭrad

Mi ara d-mmektiɣ ayen sɛeddaɣ ad qqimeɣ kan ad s-iniɣ deg ul-iw: «


Wissen amek i d-nedder ar ass-a? ».

D tallit (25) yebḍan ɣef sin yiḥricen. Tewwet yiwen n uḍar deg ṭṭrad n
tsellullit (26) taɣelnawt (27) ma d aḍar wis sin deg timunent (28) n tmurt
n Lezzayer. Talalit-iw teḍra-d deg ṭṭrad (1954-1962) mi izeggen useggas
1957, deg unebdu, akka i iyi-d-teqqar yemma. Ar tura ur ssineɣ ara anwa
ass neɣ anwa ayyur ideg d-luleɣ. Ayɣer? Acku imawlan-iw ur neɣri ara,
asmi i d-usiɣ ɣer ddunit mačči deg uxxam n tɣiwant i iyi-ssersen.
Ssersen-iyi deg yitaftaren n tirni n tsellullit taɣelnawt (FLN), ddaw n
tzemmurt, d tin i d tadbelt (29) n tmurt n Lezzayer n yimiren. Fransa
mazal teḥkem akk tamurt. Laɛqed neɣ arra n laɛmer i s-d-fkan i baba
gren-iyi-it ɣer lǧib n tqendurt-iw, txaḍ-it yemma, yeffer ɣef tiṭ. Ur ilaq ara
ad t-afen yirumyen ma kecmen s axxam ad nadin akken i uɣen tannumi.
Talfi lufan ad d-tzeg tiṭ-nsen ɣef yiwen n lkaɣeḍ am win n warra, ttbut
amezwaru n tedbelt n tmurt n Lezzayer tilellit, iberdiyen n Qasi At
Meẓyan, yeɛni baba ad rkun deg leḥbus n Fransa ur nettssuruf ara ɣef
temsal yerzan tanaya (30)-ines akken nnumen qqaren imḍebren-ines.

D gma Ɛmara i d amenzu n tarwa n yemma, d nekk i d-irnan fell-as.


Ɛmara d isem-is i d tikli-s, d yiwen n uqcic agerful ur nesɛi la deg wul la
deg uqerruy, win iɛeddan ad t-ikellex. Yettarra-tt kan i wučči neɣ i
yimeṭṭi. Tizzya-s merra rnant-t. Win i s-yefkan isem n Ɛmara ur t-yezgil
ara maca lufan i s-iga “Nneya” d isem deg lbidal n “Ɛmara” ala tizgin ara
s-d-izeg yerna akken iwata. Mennun d uletma, ur yewwiḍ ara useggas ɣef
tudert -iw terna-d d tinilbit fell-i, ɣef waya i ttasmeɣ deg-s mačči d kra,
ahat imi ur iyi-teǧǧi ara ad rwuɣ ayefki n yidmaren n yemma d uslaf-nni i
nnumeɣ imi iyi-t-tekkes. Dɣa netta mi ttweɛɛaɣ kan ad berneɣ akuṭṭif deg
teglimt-is taleqqaqt, nettat ad tebrireḥ amzun yeqqes-itt uzrem; nekk
tawwurt ad iyi-teṭṭef melba ma rjiɣ tineggura. Ɣas ma Ɛmara-nneɣ
srewseɣ(31)-t ɣer nneya ula d nekk ur xuṣṣeɣ ara ddmeɣ cwiṭ deg-s. Acimi?
Acku ḥemmleɣ ad zuxxeɣ i yimeddukal-iw n tallit, s umnaḍ (32) n
yixxamen i tesɛa twacult-nneɣ. Nettat meskint ur teksib ula d yiwen nekk
ḥessbeɣ deg yixxamen n medden i ugaden Rebbi ǧǧan tawacult n At
Meẓyan ad tezdeɣ tujwert. Ur tettɣimi ara aṭas deg yiwen n umkan.
Tikkelt ad tt-naf deg tmurt akka i s-neqqar i lɛerc n At Tirrugza i d-izgan
deg udrar, deg taddart n Tɣalaḍt, tikkelt-nniḍen ad tt-naf deg uzaɣar
wissen deg taddart n Ruḍa wissen deg yiwet seg texlijin Iḍriqen neɣ
Tiwririn?

Deg tudrin neɣ tixlijin-a i d-yettwabedren, d imawlan n yemma, xwali,


yefka-aɣ-ten lḥal i ileddin tiwwura n yixxamen-nsen akken ad teddari
twacult n At Meẓyan.

Imiren ṭṭrad ɣas ma diri-t mačči d ayen yelhan maḍi, yessazzal idammen
n yimdanen, yesgujjul igerdan, ittarra tilawin d tuǧǧal ɣas ma mazal-itent
meẓẓiyit, lxersum yal axxam ad s-yefk tunṭict-is n leḥzen mebla ma yettu
yiwen maca yella wayen yelhan deg-s. Ṭṭrad diɣen, iteẓẓu tagmat gar
yimdanen, wa yettall (33) wa, yiwen ur ittak afus deg wayeḍ, yiwen ur
itett kra ma yeqqim gma-s neɣ lǧar-is akken.
Ayen i sen-ikkes urumi ttafen-t gar-asen. Dɣa ula d tamezduɣt kifkif, win
iweɛɛan yesddari win ur nesɛi ad ig leqrar i twacult-is, mačči sya lḥif ad
yexdem rray-is, syin Fransa ad texdem ayla-s. Annect-a yenna-t-id
umssnaw Karl Marx mi d-yerza ɣer At Tirrugza akken ad yejji acku
yusa-d yuḍen.D ṭṭbib-is i t-id-iceyyɛen ɣer tmurt n Leqbayel, tamurt n
ubeḥri aḥlawan akken ad yaf iman-is. Yenna deg wawal-is yeqqimen d
ussin (34) ar ass-a: “Leqbayel neɣ Imaziɣen s umata ulac d acu ara
sen-slemdeɣ deg tnemla (35), timetti-nsen d tanemla s timmad-is”. Ma d
nekk meskin ur nessin, mazal ur frizeɣ ara timsal, ixxamen n medden
rriɣ-ten d ayla-nneɣ.

Tawacult-nneɣ ur tezmir ara ad teqqim aṭas deg yiwen n umkan,


mačči d ayen yellan deg ufus-is acku imdanen bḍan ɣef sin n yiḥricen.
Llan wid yelhan, ɣur-sen ul zeddigen d neyya yesfan, llan diɣ wid yuɣen
abrid anemgal (36). Wigi d ixabiten, zznuzun atmaten-nsen i Fransa.
Jeddi, baba-s n yemma Ṭawes, d amjahed ameqqran, yeffeɣ seg
yimezwura s adrar akken ad yennaɣ mgal iserdasen (37) n Fransa i
yettnadin fell-as s teftilt ad t-id-ṭṭfen. Ɣef waya, anda tebɣu tili twacult n
At Meẓyan ad d-dlun lɛeskar n Fransa fell-as. Qqaren-as ɣer da i d-irezzu
Buḥu Ubelluḍ, akka i d isem n ṭṭrad n jeddi, itett imensi yerna tettakem-as
aɛwin yettawi-t yid-s.

Yiwen wass wissen anwa i iqerḍen d akken Buḥu Ubelluḍ iɛedda s


axxam n yelli-s i izedɣen deg texlijt n Tewririn tama n umalu (38) n
Tzerrajt. Ass-nni alaḥal ad yeɣli yiṭij, lɛeskar n Fransa nutni d lḥerka
ɣlin-d d aglaf ɣef texlijt tameɣbunt n Tewririn. Rran srid (39) s axxam n
At Meẓyan. I yellan iḍ-nni ala yemma Ṭawes d yemma Faḍma, akka i
s-ssawaleɣ i yaya, tameṭṭut n Buḥu amjahed d watmaten-iw. Baba Qasi,
yuɣ-it lḥal yettidir d iminig deg tmurt n Fransa. Kecmen-d s zzdiḥ
lemkaḥel deg yifassen s tyitiwin n rkul ɣef tewwurt tameḍbubt yebḍan d
iceqqfan s tyita tamezwarut.

– Anda-t ufellaga Buḥu? I iɛeyyeḍ yiwen n userdas, d netta i d aqerruy n


terbaɛt taɛsekrit, ɣer yimeẓẓuɣen n yemma Faḍma yedduqqsen. Tǧelleb
meskint s igenni am teqcict tamecṭuḥt nettat tɛedda xemsin.

– Ulac-it da, a-t-an deg udrar, i s-terra yemma Faḍma mi s-yekkes uxlaɛ.

Yiwen wanzi (40) yeqqar: “Win yeqqes urẓaẓ yettarra zɛaf ɣef yibẓaẓ”. Mi
ẓran s tidet ulac Buḥu Ubelluḍ din ɣlin ɣef leqcac n uxxam, ur ǧǧin yiwet n
tɣawsa ad teqqim akken tebded. Rẓan bufraḥ, rẓan taccuyt, rẓan ifenǧalen
d wayen-nniḍen… Yiwen n uɛsekri i wimi ḥercent taṭṭucin-is iwala yiwet n
twinest (41) tecreḍ deg yiwet n teɣmert n tɣerɣert. Din din yessawel i
uɣella-(42)ines, winna yusa-d yeṭallay anda i s-yettwehhi userdas-nni.
Nwan akk d tadimt n yiwen uxemmuj ameqqran, ahat daxel-is i yeffer
Buḥu Ubelluḍ.

Kkren fell-asen ɣer uɣizi n tɣerɣert s nnuba acku yeqqur wakal-is d


ikenken. Ddan azal n lmitra d agessar, uɣalen ḥsan d akken agelzim,
tikkelt tamezwarut i yurar din. Ḥebsen aɣizi, kkren suhlen. At uxxam mi
ten-id-tuɣal tiqqit n yidammen ɣef wudmawen-nsen cehden acḥal d abrid.

Axemmem-nsen amezwaru yerra srid ɣer terbut n usɣar. Ayɣer? Ziɣen


kra din akk d yemma Ṭawes, mi d-tuɣ tarbut, asɣar-is d amaynut, i
wakken ur yettfelliq ara tekker teɣma-tt s kra n leḥwal i tessen kan nettat,
gar-asen yella ufarez n tmellalt. Mi tfukk aɣmay, tkubb tarbut-nni teǧǧa-tt
akken ddaqqes ad qqaren yifuras (43) i s-terra. Teqqim akken wissen
acḥal n wussan, mi tt-id-terfed ad tt-tessired teǧǧa-d ɣef tɣerɣert ticreḍt
igan am twinest. D tawinest-a i d-yecreḍ yimi n terbut yeɣman ɣef tɣerɣert
i nwan yiserdasen n Fransa d tawwurt n labri.

Mi ssawḍeɣ xemsa n yiseggasen deg tudert-iw tawacult-nneɣ tufa-d


iman-is tezdeɣ deg Buqelɛa, yiwet n texlijt ur neggug (44) ara aṭas ɣef
taddart n Ruḍa. Ruḍa d amkan i ibeɛden cwiṭ ɣef temdint n Tzerrajt.

Imiren, imjuhad gar-asen jeddi, Buḥu Ubelluḍ d gma-s Dadda Lḥasen,


ttasen-d meḥsub yal iḍ ɣer Buqelɛa ad ččen imensi deg telwit.

Uɣen tannumi rezzun-d ɣer din acku tteklen yiwen ur ten-izznuzu, deg
laman i llan.

Taddart n Ruḍa mačči d tameqqrant, taxlijt tɛedda-as ma d taddart


ur tewwiḍ ara. Teḍra yid-s am taɣaḍt-nni n Jeḥḥa nettat tfukk akk ala
aglim ɣef yiɣsan. Mi tt-yewwi ɣer ssuq ad tt-izzenz yiwen n umsewweq ur
d-yezzi fell-as akken ad s-tt-isawem, ad tt-walin kan ad kemmlen
abrid-nsen. Jeḥḥa d Jeḥḥa, ixemmem, ixemmem yedla ɣer lǧib-is
yeddem-d lmitra, yis-s yebda yettqissi taɣaḍt-nni ines ifukken. Ad
iwexxer fell-as snat n lmitrat ad d-yuɣal ɣur-s ad tt-iqiss seg yixef n
uqamum-is ɣer yixef n tseṭṭa-s, ad yuɣal diɣen ɣer deffir ad tt-id-iṭill netta
adaḍ-is ires ɣef nnaḍer-is amzun yettxemmim, ad yuɣal ɣer tbeɛbuct-is tis
snat tikkal ad tt-iqiss seg tama wadda almi d tama ufella. Kra din akk i
ixeddem ur yensir ara ɣef yimsewwqen i d-izzin am umeqyas ɣef Jeḥḥa d
taɣaḍt-is.

Ttemsteqsayen d acu i ixeddem akka Jeḥḥa, yiwen ur yegzi d acu i


sen-d-ittheggi win yennumen ittkellix-iten. Yiwen seg yimsewwqen-nni
ɛni tawnaft (45)-is tugar tiyiḍ yekker yuɣ taɣaḍt n Jeḥḥa maca s ccerṭ, ad
s-d-imel ayɣer i yettqissi taɣaḍt-is. Jeḥḥa mi d-yeṭṭef isurdiyen-is yenna i
winna yugin ad yesber: “Mi ttqissiɣ taɣaḍt-iw, qqareɣ-as win ad tt-yaɣen
wissen ma d-yekkes seg-s azal n dderbuka neɣ azal n ubendayer!”

Ihi, taddart n Ruḍa ɣur-s yiwen n lǧamaɛ yebna deg ṭṭerf n tmeqbert
i d-yettbanen mebɛid d tiẓgi n yisekla n umadaɣ. Almi ara tawḍeḍ ɣer din
ɣur-s ara k-id-sfiqen yiẓra i d-yeffɣen nnig n tmurt, derren sin sin, wigi d
inciben n yiẓekwan, gar-asen mɣin-d yisekla (46) n umadaɣ s leǧdari.

Deg lǧameɛ-a n taddart n Ruḍa i ɣriɣ nekk d gma Ɛmara i tikkelt


tamezwarut deg uɣerbaz ma nezmer ad s-nessemi i lǧameɛ-a aɣerbaz.

Ma tkecmeḍ ɣer daxel-is ilaq-ak ad tekkseḍ isebbaḍen-ik ma ɣur-k zher


telsiḍ-ten-id, tiɣimit ɣef yigertyal yessan ɣef tɣerɣert iselɣen s wakal.

Inelmaden yemgarraden deg laɛmer mi ara d-kecmen tanezzayt (47) ɣer


tneɣrit (48) ssalayen-d aɣebbar ad s-tiniḍ d tagut n tegrest. Ccix, d
asemmiḍ neɣ d azɣal, s ubernus amellal, aɛekkaz deg ufus, yettɣimi ɣef
yiman-is, uɛrur-is isenned ɣer lḥiḍ amellal. Yettmal-d kra n tefyar n
tsurtin n Leqran, awal n Rebbi. Inelmaden ttalsen-d deffir-s i wayen i
d-yeqqar. Mi ara fakken leɛyaḍ-nsen, yal wa s taɣect i s-d-ifka Rebbi
ttuɣalen ɣer tira n tsuret i ɣran ass-nni, wissen d “Lḥemdu” wissen d
“Qulhu wellahu” ɣef telwiḥt s smex aberkan. Azekka-nni mi ara d-uɣalen,
ilaq ad d-awḍen ḥefḍen tasuret-nni i ɣran iḍelli neɣ ma ulac asɣar ad
yexdem ccɣel-is; ad d-iwwet ubandu n lfalaqat ɣef win yestehzan ur
d-yelmid ara tamsirt (49)-is. Nekk d gma Ɛmara s tidet ur neẓri tigert,
amzun nekcem albaɛḍ n tmura ur nessin. Ur iban ara akk ma yella d
leqraya i neqqar neɣ d ayen-nniḍen nekk d Ɛmara neɣ d aẓuru i nettẓuru
lǧameɛ melba lewɛadi. Lxersum, nekk ur d-ṭṭifeɣ awal seg wayen akk i
ɣ-d-iqqar uselmad. Ma d Ɛmara meskin yettarra-tt kan i taḍsa, iban ula d
netta ur t-id-tecqi ara leqraya n Ruḍa. Ula d ccix ifhem-aɣ, yiwen wass ur
aɣ-d-yenni la zzant la rɣant.

You might also like