Ryska - Del 2 Grundbok 2015

Magnus Dahnberg
Thomas Rosén
Jan Erik Walter
RYSKA
Grundbok
RYSKA
Läromedel i ryska för nybörjare

Grundbok
Magnus Dahnberg, Thomas Rosén, Jan Erik Walter, Uppsala 2009.
Illustrationer lektion 1: Natasha Dahnberg
Läromedlet Ryska består av sju delar: Ljud och skrift, Grundbok, Textbok, Skriftliga
grammatikövningar, Muntliga grammatikövningar, Styckeordlista och Militär terminologi.
Ryska har tagits fram särskilt för språkutbildningen vid Försvarets Tolkskola, men kan även
användas för andra ändamål än militära.
Grundboken och det militära terminologipaketet bygger på Lärobok i ryska med militär profil
av Jan Erik Walter. Grammatikframställningen har omarbetats bland annat i syfte att samla
det specifikt militära innehållet i en särskild del. Övriga delar är huvudsakligen
nyproducerade av Magnus Dahnberg och Thomas Rosén.
Peter Möller har gjort huvuddelen av grundarbetet med styckeordlistan. Anette Hellström
har gått igenom och förbättrat grammatikdelarna. Johan Muskala har påbörjat och
Christoffer Mankell genomfört en fullständig granskning av materialet.
Stora delar av läromedlet har också förhandsgranskats av en referensgrupp under ledning av

Karine Åkerman Sarkisian vid Uppsala universitet, med deltagande från Stockholms, Lunds
och Umeå universitet, där en utförlig genomgång av materialet gjorts av Stella Sevander.
När nu den tredje utbildningsomgången med Ryska startar vid Tolkskolan vill jag rikta ett
stort tack till alla som i olika grad bidragit till detta läromedels tillkomst. Ansvaret för
möjliga återstående felaktigheter eller tveksamheter åvilar förstås oss författare själva.
Uppsala 2012-08-07
Magnus Dahnberg
Inför den femte utbildningsomgången med Ryska har materialet uppdaterats ytterligare av
Christoffer Mankell.
2014-12-17
Magnus Dahnberg
2
3
Innehållsförteckning
1. Pérwyj urók ......................................................................................................................... 9
1. SUBSTANTIV ................................................................................................................... 8
2. PRONOMEN ................................................................................................................... 14
3. VERB ............................................................................................................................... 15
4. NEKANDE SATS ............................................................................................................ 16
5. ADVERB ......................................................................................................................... 16
6. SATSER UTAN PREDIKAT .......................................................................................... 17
7. SVAR PÅ FRÅGOR ........................................................................................................ 18
8. ORDFÖLJD OCH INTONATION .................................................................................. 18
MÍNI-DIALÓGI............................................................................................................ 21
HÄLSNINGSFRASER .................................................................................................... 22
SVENSKT här, där .......................................................................................................... 22
SVENSKT och / tack ..................................................................................................... 233
PRESENTATION .......................................................................................................... 235
2. Wtorój urók ...................................................................................................................... 31

1. GRUNDTAL 0 – 199 I NOMINATIV / ACKUSATIV ............................................... 31
2. VECKODAGARNA OCH MÅNADERNA .................................................................. 32
3. PRESENS AV VERBEN idtí OCH éhatx ............................................................... 33
4. ACKUSATIV SINGULAR OCH PLURAL AV SUBSTANTIV .............................. 34
5. NOMINATIV OCH ACKUSATIV SINGULAR OCH PLURAL AV ADJEKTIV
OCH ADJEKTIVISKT BÖJDA ORDKLASSER ........................................................... 34
6. ACKUSATIVFORMENS FUNKTIONER .................................................................... 39
MÍNI-DIALÓGI............................................................................................................ 40
3. Trétij urók...................................................................................................................... 46
1. TVÅ NYA VERB ............................................................................................................ 46
2. MASKULINA SUBSTANTIV MED NOMINATIV PLURAL PÅ -á (-û) .................. 46
3. LOKATIV AV SUBSTANTIV ....................................................................................... 46
4. LOKATIV AV ADJEKTIV OCH ADJEKTIVISKT BÖJDA ORDKLASSER ............. 49
5. LOKATIV AV PERSONLIGA PRONOMEN OCH FRÅGANDE kto / ^to .......... 50
6. PREPOSITIONERNA w och na .................................................................................... 51
7. FUTURUM AV bytx = vara.......................................................................................... 53
8. APPOSITION................................................................................................................... 53
MÍNI-DIALÓGI............................................................................................................ 55
4. ~etwërtyj urók ............................................................................................................... 58

1. OBÖJLIGA SUBSTANTIV ............................................................................................ 58
2. SUBSTANTIVERADE ADJEKTIV ............................................................................... 60
3. ADJEKTIVISKT BÖJDA PRONOMEN ........................................................................ 61
4. DET OBESTÄMDA PRONOMENET wesx .................................................................... 63
5. ÖVERSÄTTNING AV SV. den, det .............................................................................. 64
MÍNI-DIALÓGI............................................................................................................ 68
5. Pûtyj urók ....................................................................................................................... 71

1. GENITIV SINGULAR .................................................................................................... 70
2. GENITIVFORMENS FUNKTIONER ............................................................................ 72
4
3. ÖVERSÄTTNING AV SV. har / inte har / inte finns .................................................... 75
4. KONGRUENS VID GRUNDTAL 1 -4 .......................................................................... 76
5. POSSESSIVA PRONOMEN ........................................................................................... 77
MÍNI-DIALÓGI............................................................................................................ 80
POSLÓWICY, POGOWÓRKI, KRYLÁTYE SLOWÁ .................................................... 85
6. {estój urók ..................................................................................................................... 86

1. VERB ............................................................................................................................... 86
2. KONJUNKTIONEN ^to = att ....................................................................................... 92
3. ACKUSATIV = GENITIV .............................................................................................. 92
4. FÖRKORTNINGAR ........................................................................................................ 93
MÍNI-DIALÓGI............................................................................................................ 94
POSLÓWICY, POGOWÓRKI, KRYLÁTYE SLOWÁ .................................................... 97
Sv. ELEV och STUDENT .................................................................................................. 98
7. Sedxmój urók ..................................................................................................................... 99

1. GENITIV PLURAL ......................................................................................................... 99
2. ACKUSATIV = GENITIV ............................................................................................ 100
3. VERB PÅ -atx MED BORTFALL AV KONJUGATIONSLED ................................ 101
4. VERB I FÖRFLUTEN TID ........................................................................................ 102
5. VERBET bytx (vara) ................................................................................................. 104
6. ÖVERSÄTTNING AV SVENSKANS ha I PRETERITUM OCH FUTURUM ........ 106
7. ÖVERSÄTTNING AV SV. inte finnas / inte vara I PRETERITUM OCH
FUTURUM .................................................................................................................... 106
8. KONGRUENS VID GRUNDTAL, MYCKENHETSORD OCH MÅTTS-
UTTRYCK ..................................................................................................................... 107
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 109
8. Wosxmój urók .................................................................................................................... 115

1. DATIV ........................................................................................................................... 115
2. DATIVENS FUNKTIONER ......................................................................................... 117
3. PREPOSITIONER SOM UTTRYCKER BEFINTLIGHET OCH RIKTNING ........... 121
4. RELATIVA PRONOMEN ............................................................................................ 123
5. RELATIVA ADVERB ................................................................................................. 125
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 126
POSLÓWICY, POGOWÓRKI, KRYLÁTYE SLOWÁ .................................................. 128
NÉSKOLXKO SLOW O ROSSÍI ............................................................................. 129
9. Dewûtyj urók .................................................................................................................. 132

1. MASKULINA SUBSTANTIV MED FEMININ BÖJNING ........................................ 132
2. VERB MED INFINITIV PÅ -owatx / -ewatx ............................................................ 132
3. VERB MED INFINITIV PÅ -awátx............................................................................ 134
4. VERB UTAN KONJUGATIONSLED .......................................................................... 135
5. INSTRUMENTAL AV SUBSTANTIV, ADJEKTIV OCH ADJEKTIVISKT BÖJDA
ORDKLASSER .............................................................................................................. 136
6. INSTRUMENTALFORMENS FUNKTIONER ........................................................... 138
7. KOMPARATION AV ADJEKTIV ............................................................................... 140
8. PARTICIP OCH GERUNDIER (ORIENTERING) ................................................... 141
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 143
5
10. Desûtyj urók .............................................................................................................. 147
1. FLYKTIG VOKAL ........................................................................................................ 147
2. SAMMANSATTA SUBSTANTIV ............................................................................... 149
3. RÄKNEORD .................................................................................................................. 150
4. ORDNINGSTAL 1 - 40 ................................................................................................ 151
5. REFLEXIVA VERB ...................................................................................................... 153
6. PASSIVUM .................................................................................................................... 154
7. DEPONENS ................................................................................................................... 154
8. RECIPROCITET OCH RECIPROKA VERB ............................................................... 155
9. INTRANSITIVA OCH TRANSITIVA VERB .............................................................. 155
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 157
11. Odínnadcatyj urók .................................................................................................... 160

1. VERB PÅ -etx OCH -atx (-qtx) SOM BÖJS ENLIGT K2.................................. 160
2. KORTFORM AV ADJEKTIV....................................................................................... 161
3. OPERSONLIGA PREDIKATIVER .............................................................................. 165
4. ÖVERSÄTTNING AV SVENSKT MODALT skall, måste, behöver ......................... 167
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 170
12. Dwenádcatyj urók ....................................................................................................... 175

1. ADVERBBILDNING .................................................................................................... 175
2. KOMPARATION AV ADVERB .................................................................................. 176
3. ÄNDELSEBILDAD KOMPARATIV AV ADJEKTIV SOM PREDIKATS-
FYLLNAD177 OCH AV ADVERB.............................................................................. 177
4. JÄMFÖRELSEOBJEKT OCH JÄMFÖRELSEMÅTT................................................. 180
5. NEUTRALA SUBSTANTIV PÅ -mq ........................................................................... 182
6. MASKULINA SUBSTANTIV MED ÄNDELSELÖS GENITIV PLURAL................ 182
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 185
TÉLO ~ELOWÉKA .......................................................................................................... 175
13. Trinádcatyj urók ...................................................................................................... 192

1. BÖJNING AV GRUNDTAL ......................................................................................... 192
2. GRUNDTAL SOM ACKUSATIVOBJEKT (BESTÄMNING TILL "VARELSE") ... 197
3. ADJEKTIV AV TYPEN fyrvånings- ........................................................................... 197
4. BÖJNING AV MYCKENHETSORD ......................................................................... 198
5. ÖVERSÄTTNING AV människa, man, folk, år ........................................................... 201
6. ANGIVANDE AV ÅLDER ........................................................................................... 202
7. APPROXIMATIVA UTTRYCK .................................................................................. 202
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 203
14. ~etýrnadcatyj urók................................................................................................. 206

1. ORDNINGSTALEN 50 - 1 000 .................................................................................... 206
2. TIDSUTTRYCK ............................................................................................................ 207
3. OJÄMNA KLOCKSLAG .............................................................................................. 214
4. UTTRYCK FÖR AVSTÅND, KOSTNAD, VIKT OCH LÄGE .................................. 215
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 216
6
15. Pqtnádcatyj urók ...................................................................................................... 221
1. -N- OCH -T-VERB ........................................................................................................ 221
2. PREDIKATIV ................................................................................................................ 222
3. KONGRUENS ............................................................................................................... 226
4. KOLLEKTIVA RÄKNEORD ...................................................................................... 229
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 231
16. {estnádcatyj urók .................................................................................................. 234

1. VERB MED INFINITIV PÅ -nutx .............................................................................. 234
2. VERB MED INFINITIV PÅ -sti, -zti, -stx, -^x .................................................... 235
3. ENSTAVIGA VERB MED INFINITIV PÅ -itx / -ytx ........................................... 238
4. OREGELBUNDNA VERB .......................................................................................... 239
5. RÖRELSEVERB ........................................................................................................... 240
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 243
17. Semnádcatyj urók...................................................................................................... 247

1. ÖVERSÄTTNING AV SV. vems? ................................................................................ 247
2. RECIPROKA PRONOMENET drug drúga (varandra)............................................. 247
3. REFLEXIVA PRONOMENET sebû (sig).................................................................... 248
4. PRONOMENET swoj, swoû, swoë (sin).......................................................................... 249
5. PRONOMENET sam, samá, samó (själv) ..................................................................... 249
6. PRONOMENET sámyj, sámaq, sámoe....................................................................... 250
7. ÖVERSÄTTNING AV SV. båda, bägge ..................................................................... 251
8. FRÅGEKONSTRUKTION ........................................................................................... 251
9. VERB ............................................................................................................................. 252
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 256
18. Wosemnádcatyj urók.................................................................................................... 260

1. JAKANDE SJÄLVSTÄNDIGA OBESTÄMDA PRONOMEN OCH OBESTÄMDA
ADVERB ....................................................................................................................... 259
2. JAKANDE FÖRENAT OBESTÄMT PRONOMEN .................................................... 262
3. NEKANDE SJÄLVSTÄNDIGT PRONOMEN OCH NEKANDE ADVERB ......... 263
4. NEKANDE FÖRENAT PRONOMEN .......................................................................... 265
5. ÖVERSÄTTNING AV SV. någons / ingens ................................................................. 266
6. ÖVERSÄTTNING AV SV. hel, all, alla ....................................................................... 266
7. SUPERLATIV AV ADJEKTIV OCH ADVERB ......................................................... 267
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 269
19. Dewqtnádcatyj urók ................................................................................................. 273

1. ÖVERSIKT ÖVER RYSK VERBLÄRA ...................................................................... 273
2. VAL AV VARIANT I INFINITIV, PRETERITUM OCH FUTURUM ....................... 276
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 284
7
20. Dwadcátyj urók .......................................................................................................... 288
1. ÖVERSÄTTNING AV SV. samma ............................................................................... 288
2. RÄKNEORDET odín ANVÄNT SOM PRONOMEN ............................................... 289
3. IMPERATIV .................................................................................................................. 290
4. VERBSTYRNING ......................................................................................................... 293
5. DIREKT OBJEKT I GENITIV ...................................................................................... 295
6. GENITIV EFTER ^to .................................................................................................. 297
7. KASUSSTYRANDE ADJEKTIV ................................................................................. 297
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 298
21. Dwádcatx pérwyj urók ................................................................................................. 303

1. RÖRELSEVERB MED PREFIX ................................................................................... 302
2. DE PREFIGERADE RÖRELSEVERBENS TILLÄMPNING ..................................... 306
3. ÖVERSÄTTNING AV SV. KOMMA ........................................................................... 308
4. RÖRELSEVERB MED PREFIXET s- /s_- ................................................................. 308
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 310
22. Dwádcatx wtorój urók ................................................................................................. 313

1. KONJUNKTIV .............................................................................................................. 313
2. INDIREKT TAL ............................................................................................................ 318
3. RYSKT NAMNSKICK OCH BÖJNING AV PERSONNAMN .................................. 320
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 325
23. Dwádcatx trétij urók .............................................................................................. 329

1. RELATIVA SATSFOGNINGAR .................................................................................. 329
2. TEMPORALA SATSFOGNINGAR ............................................................................. 332
3. PREPOSITION + BISATS ............................................................................................ 336
4. ACKUSATIV = NOMINATIV ..................................................................................... 336
5. INRE OBJEKT ............................................................................................................... 337
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 338
24. Dwádcatx êtwërtyj urók ......................................................................................... 341

1. PARTICIP ...................................................................................................................... 341
2. PASSIVA SATSER ....................................................................................................... 348
MÍNI-DIALÓGI.......................................................................................................... 349
25. Dwádcatx pûtyj urók ............................................................................................... 352

1. GERUNDIER / VERBALADVERB ............................................................................. 352
2. VERBALSUBSTANTIV ............................................................................................. 3565
3. ÄNDELSEBILDAD KOMPARATIV OCH SUPERLATIV AV ADJEKTIV ........... 3576
4. POSSESSIVA ADJEKTIV ......................................................................................... 3598
5. ADJEKTIV MED j - STAM ......................................................................................... 360
6. DUBBEL NEGATION .............................................................................................. 36160
Wseób]aq deklaráciq praw êlowéka ........................................................................ 3621
Schema 1 .............................................................................................................................. 3643

Schema 2 .............................................................................................................................. 3654
8
1. Pérwyj urók
1. Första lektionen
1. SUBSTANTIV
1.1 Genus
Ryskans substantiv tillhör, i likhet med t.ex. tyskans, något av tre genus: maskulinum (M),
neutrum (N) och femininum (F). Att fastställa ett ryskt substantivs genus är enkelt.
Avgörande är substantivets ”utseende”, d.v.s. den ändelse substantivet har i sin grundform (=
den form som anges i ordböcker, ordlistor m.m.) d.v.s. formen i nominativ singular (se 1.4).
Maskulina substantiv (M) slutar på konsonant (hård, mjuk eller j) d.v.s. saknar ändelse i
grundformen (och utgörs således enbart av ordstammen). Kom ihåg att ryska ordstammar
alltid slutar på konsonant!
Avsaknad av ändelse, så kallad ”nolländelse”, markeras ibland i grammatiska sammanhang
med tecknet ‹-ø›.
anekdót rolig historia

koráblx fartyg
slúâj händelse, fall
kritérij kriterium
Maskulina är de flesta substantiv som slutar på -telx eller -arx.

Vissa M har ändelsen -a / -q, t.ex.déduшka farfar/morfar, dûdq farbror / morbror. De behandlas i L9:1.
Neutrala substantiv (N) har ändelsen -o (-e) (-ë)1 :

mésto plats
póle fält
otdelénie2 (”-i-j-e”) avdelning
ruvxë (”-ž-j-ó”) bössa
Ett tiotal på -mq är N, t.ex. wrémq tid, ímq namn/förnamn. De behandlas i L12:5.
1
Betr. stavningsalternativ, som anges inom parentes, här och fortsättningsvis, se schemat på sid 65 i Ryska –
Ljud och skrift.
2
Substantiv, vilkas grundform slutar på två alternativtecken (-ie, -iq) eller x + alternativtecken, har alltid
stam som slutar på / j /, vilket alltså inte ”syns” men är viktigt att minnas. I sådana fall skall vi nämligen alltid
skriva ändelsevokaler med alternativtecken, i vilka ju / j / ”ingår” (se schemat på sid 65 i Ryska - Ljud och
skrift).
9
Feminina substantiv (F) är av två typer (F1 och F2):
F1 har ändelsen -a (-q)3 :

wojná krig
máma mamma
nedélq vecka
repetíciq4 (”-ij-a”) förövning, repetition
F2 slutar på konsonant + x.
nówostx nyhet
âstx del
swqzx samband
no^x natt
Som framgått är substantiv som slutar på konsonant + x, d.v.s. mjuk konsonant, vanligen
maskulina, t.ex. koráblx fartyg. De feminina är dock som regel lätta att identifiera:
Feminina är alla som slutar på de alltid hårda / alltid mjuka -^x, -]x, -[x, -vx samt
-znx, -mx, -px, -fx;
och flertalet som slutar på –stx/-ostx/-tx, -dx, -sx, -zx, -wx eller -bx.
Obs. I böjningsändelser har feminina typ F2 aldrig -y, enbart -i. (Kallas även för i-böjning.)
3
Se not 1 föregående sida.
4
Se not 2 föregående sida.
10
1.2 Numerus
Substantiv har, som i flertalet språk, former för två numerus (antal): singular (ental) och
plural (flertal). Ryska substantivs grundform (= nominativ) i plural har bara två ändelser:
-y (-i) (= nästan alla M samt alla F)

-a (-q) (= praktiskt taget alla N samt en mindre grupp M enl. L3:2):
(anekdót) anekdóty roliga historier
(koráblx) korablí5 fartyg (pl) M
(slúâj) slúâi6 (= ”slúâj-i”) händelser, fall
(kritérij) kritérii (”kritérij-i”) kriterier
(wojná) wójny krig

(máma) mámy mammor
(nedélq) nedéli veckor F
(repetíciq) repetícii repetitioner
(nówostx) nówosti nyheter
(mésto) mestá platser

(póle) polû fält (pl) N
(otdelénie) otdeléniq avdelningar
(ruvxë) rúvxq bössor
1.2.1 Pluralord och singularord
Liksom svenskan har ryskan substantiv som bara har pluralform, trots att de betecknar en sak / ett föremål eller
en ort / ett geografiskt område (jfr sv. byxor, glasögon, Alperna, Nederländerna), så kallade pluralord. (Genus
hos ryska pluralord är relevant endast i genitiv plural, eftersom detta är det enda kasus i plural där substantiv är
genusmarkerade – se L7).
]ipcý griptång o^kí glasögon

âsý klocka, ur Balkány Balkan
nóvnicy sax Álxpy Alperna
brùki byxor Niderlándy Nederländerna
Omvänt förekommer vissa substantiv bara i singular, trots att de betecknar eller kan beteckna ett flertal eller
motsvarar ett svenskt substantiv i plural (s.k. singularord eller kollektiva substantiv).
orúvie vapen (äv. plural på sv.!) mébelx (F2) möbler, möblemang

u^ëba studier kartófelx potatis
[traf böter óbuwx (F2) skodon, skor
5
Märk att ett ords betoning (tryckaccent) i vissa fall kan ändras i böjningen.
6
Obs. att böjda former av substantiv, som slutar på -j, ”tappar” bokstaven j, eftersom j-ljudet ”ingår” i
ändelsevokalen, som ju i dylika fall alltid skrivs med alternativtecken. Bokst. j blir alltså överflödig.
11
1.3 Bestämd eller obestämd form?
en blankett
blank
blanketten
Ryskan har, till skillnad från svenskan och många andra språk, inga formella uttrycksmedel
för angivande av bestämd eller obestämd form (t.ex. artiklar). Sammanhanget och ibland
ordföljden avgör, om ett ryskt substantiv skall översättas som bestämt eller obestämt. I
praktiken innebär detta vid översättning till ryska en lättnad, då man inte, som t.ex. i
engelskan, behöver lära sig några regler för när artiklar skall sättas ut.
1.4 Kasus
Ryska substantiv (liksom adjektiv, pronomen och räkneord) böjs i olika kasus. Nedan har du
exempel på hur substantivet dom hus kan ändras under böjning.
ryskt exempel kasus översättning
(Tam stoít) dom nominativ (nom) (Där står) ett hus

(Q wívu) dom ackusativ (ack) (Jag ser) ett hus
(Stená) dóma genitiv (gen) Husets (vägg)
(On idët k) dómu dativ (dat) (Han går mot) huset
(On w) dóme lokativ (lok) (Han är i) huset
(On stoít za) dómom instrumentalis (ins) (Han står bakom) huset
Svenska substantiv har bara två kasusformer (grundkasus och genitiv) medan ryska alltså har
sex. Det sammanlagda antalet möjliga former av ett ryskt substantiv kan därför verka stort (”3
genus x 2 numerus x 6 kasus”) men i själva verket reduceras antalet olika böjningsändelser
beroende på följande:
 maskulina och neutra böjs i singular på samma sätt och kan därför böjningsmässigt sett
sammanföras till ”ett genus”;
 nominativ och ackusativ är (som framgår av uppställningen ovan) oftast identiska till
formen och slås därför i detta läromedel ihop (”nom/ack”);
 i lokativ singular är ändelsen i flertalet fall gemensam för substantiv, oberoende av genus
* i plural är ändelserna gemensamma för alla genus utom i nominativ och genitiv.
12
Val av kasusform bestäms huvudsakligen av någon av dessa tre faktorer:
1 den satsdel som ett substantiv (eller ord av annan böjlig ordklass) utgör;
2 den preposition som ett substantiv (eller ord av annan böjlig ordklass) eventuellt föregås
av; för varje preposition du lär dig, skall du således också lära in vilket kasus den kräver
(styr);
3 det verb som ett substantiv (eller ord av annan böjlig ordklass) styrs av: man säger att vissa
verb styr ett visst kasus (jfr tyska). Det innebär att det ord, t.ex. objekt, som verbet är
knutet till, skall stå i visst kasus. Flertalet verb är emellertid så kallade transitiva verb (=
verb som kan ha ett ackusativobjekt), varför de kan sägas ”styra ackusativ”; du behöver
således lära dig särskild kasusstyrning bara hos ett relativt litet antal verb (L9:6.1.4,
L20:4).
Kasusens huvudfunktioner
Nominativ är grundform. I nominativ står som regel satsens subjekt (S) (= ”handlande part”).
Ackusativ anger bl.a. satsens direkta objekt, även kallat ackusativobjekt (Ao) (= ”behandlad part”), och
förekommer dessutom ofta i tidsuttryck.
Genitiv anger bl.a. attribut, ofta kallat genitivattribut, som betecknar ”ägare” eller är någon annan form
av anknytning eller bestämning. Genitiv förekommer även i tidsuttryck, t.ex. vid datering.
Dativ anger bl.a. satsens indirekta objekt, även kallat dativobjekt (Do) (= ”mottagande part / adressat”).
Lokativ står bara efter lokativstyrande prepositioner, som ofta anger befintlighet (därav namnet, jfr
lokal, lokalitet) och bildar tillsammans med prepositionen ett adverbial, ofta rumsadverbial.
Lokativ är ryskans enda kasus som bara kan förekomma efter preposition (kallas därför även prepositionalis
- prepositionskasus)!
Instrumentalis uttrycker bl.a. medel (”instrument”) eller sätt för handlingens utförande, alltså sättsadverbial.
Det kan även användas för att bilda bundet predikativ (också kallat predikatsfyllnad).
För att välja rätt kasusform beroende på satsdel måste du kunna identifiera åtminstone dessa satsdelar:
subjekt
direkt objekt (ackusativobjekt)
indirekt objekt (dativobjekt)
bundet predikativ (predikatsfyllnad) och
genitivattribut.
Predikatet (verbet i satsen) är också en viktig satsdel, men den har betydelse för kasusval bara i de
få fall då verbet är intransitivt, d.v.s. ”styr annat kasus än ackusativ” eller alltid konstrueras med viss
preposition (behandlas senare).
13
2. PRONOMEN
Pronomen är ett slags ersättningsord som ersätter ett substantiv eller ett adjektiv (se
Grammatisk terminologi 2.6) Det finns olika slags pronomen som du måste kunna skilja på,
t.ex. personliga (jag, du, ni...), interrogativa (frågande) (vilken, hurdan...), demonstrativa
(utpekande) (denna, detta...), possessiva (min, din, er...) m.fl.. Även pronomen böjs i olika
kasus och numerus i ryskan. Lär dig först följande pronomen i nominativ:
2.1 Personliga pronomen

q jag (första person singular)
ty du (andra person singular)
on han / den / det6
onó den / det (tredje person singular)
oná hon / den /det6
my vi (första person plural)
wy ni (andra person plural)
oní de (tredje person plural)
2.2 Interrogativa (frågande) pronomen
^to? vad?
kto? vem? vilka?
vad? (om yrke, titel, befattning eller dylikt efterfrågas)
2.3 Självständigt demonstrativt (utpekande) pronomen
ìto det / detta / det här
2.4 Possessiva (i tredje person) (oböjliga)
egó hans / dess (M / N)

eë hennes / dess (F)
ih deras
2.5 Possessiva (i 2 pers pl och 1 pers sg) (böjliga)
wa[ M, wá[a F, wá[e N.; wá[i pl. er / ert; era

moj M, moû F, moë N; moí pl. min / mitt; mina
6
Betydelsen den / det är aktuell om detta pronomen ersätter ett maskulint resp. feminint substantiv som inte
anger varelse.
14
3. VERB
3.1 Presens
I svenskan har verben i presens samma form, oberoende av subjektets person (jag, du, han...)
eller numerus (vi, ni, de...) (Jag ser, ni ser...). Som framgår av rutan nedan har ryskan
däremot, i likhet med t.ex. tyska och franska, särskilda former för varje grammatisk person i
singular och plural. I presens slutar verb på -u (-@) om subjektet är jag (första person
singular) och -te om subjektet är ni (andra person plural). (Verb behandlas utförligare i L6).
jag q wívu
ser
ni wy wídite
OBS! I detta fall (hos verbet wídetx se), sker även en konsonantväxling i första person singular.
3.2 Verbet bytx = vara
Liksom i många andra språk intar detta verb en särställning. Verbets oböjliga (OBS!)
presensform estx betyder normalt [det] finns, medan presensformen som bindeverb (= sv.
är) normalt inte utsätts. I stället har man i skrift ofta ett tankstreck, i synnerhet om både
subjekt och predikatsfyllnad är substantiv.
Där är en karta.
Tam Ø kárta.
Var är blanketten?
Gde Ø blank?
~to ìto? Vad är det här / detta / det?

Ìto koráblx. Det / det här / detta är ett fartyg.
Kto on? Vem är han? / Vad är han [till yrket]?
Kto ìto? Vem är det / detta?
Oná oficér. Hon är officer.
Q proféssor. Jag är professor.
Ty filólog. Du är språkvetare.
Oná wra^. Hon är läkare.
My studénty. Vi är studenter.
Wy prepodawáteli. Ni är lärare.
Oní [wédy. De är svenskar.
Iwán - turíst. Ivan är turist.
Zdesx estx telefón. Här finns (det) telefon.
15
4. NEKANDE SATS
1) Negation bildas genom att man placerar adverbet/partikeln ne inte / ej framför den satsdel
som skall negeras. I en enkel sats är denna satsdel som regel satsens predikat.
Q ne wívu dom. Jag ser inte huset.
Vid behov kan i stället någon annan satsdel negeras:
Q wívu ne dom, a koráblx. Det är inte ett hus jag ser, utan ett fartyg. (Jag ser inte ett hus, utan ett fartyg.)
Negationen här avser alltså ej predikatet, utan objektet. (Uttrycket ne…, a… betyder oftast inte… utan… ).
Märk
Sv. någon / något / några översätts normalt inte i en nekande sats. Jfr frågesatser nedan (8.2.1 märk).
2) Om sv. inte / ej står självständigt översätts det med net (som även betyder nej):
Ìto blank íli net? Är det en blankett eller inte / ej?
5. ADVERB
Adverb, liksom pronomen, räkneord, veckodagars och månaders namn, bör man lära in så
tidigt som möjligt, ty med dem kan man uttrycka mycket. Lär in redan nu följande adverb:
5.1 Befintlighets- och riktningsadverb
befintlighet riktning till / mot riktning från
GDE? var? KUDÁ? vart? OTKÚDA? Varifrån
zdesx här s@dá hit otsùda härifrån

tam där tudá dit ottúda därifrån
nawerhú upptill/uppe nawérh upp swérhu uppifrån
wwerhú upptill wwerh upp swérhu uppifrån
wnizú nertill/nere wniz ner snízu nerifrån
sléwa till vänster naléwo till vänster sléwa från vänster
spráwa till höger napráwo till höger spráwa från höger
szádi baktill nazád bakåt szádi bakifrån
wperedí framtill wperëd framåt spéredi framifrån
dóma hemma domój hem, hemåt íz domu hemifrån
Märk
1) att spráwa / sléwa anger såväl till höger / till vänster (befintlighet) som från höger / från vänster.
2) att nawerhú upptill / uppe anger läge i ”plan”, medan wwerhú med samma sv. betydelse anger läge i andra fall
(t.ex. upptill på en tidningssida el .dyl.).
3) betoningsskillnaden mellan t.ex. kudá vart - otkúda varifrån; s@dá hit - otsùda härifrån; tudá dit - ottúda
därifrån.
4) att riktningsadverben ofta har suffixet -uda.
16
5.2 Tidsadverb
kogdá? när?
togdá då
wsegdá alltid
inogdá ibland
sej^ás (just) nu; strax; nyss
tepérx nu(mera), nu ( för tiden)
ránx[e förut, tidigare
potóm sedan
segódnq [sjɪvo·djnjə] i dag
záwtra i morgon
poslezáwtra i övermorgon
wêrá i går
pozawêrá i förrgår
Märk att tidsadverben ofta har suffixet -gda.
5.3 Sättsadverb
kak? hur?
tak så
horo[ó bra
plóho dåligt
otlí^no utmärkt
5.4. Orsaksadverb
poêmú varför?
poìtomu därför
6. SATSER UTAN PREDIKAT
Genom att motsvarigheten till svenskans är som bindeverb i ryskan utelämnas (3.2) kan man
bilda en rad satser genom att kombinera t.ex. pronomen eller adverb med substantiv. Man kan
bilda ytterligare en rad enkla satser utan predikat genom att kombinera t.ex. adverb med
pronomen eller substantiv. Exempel:
Kudá ty? Vart är du på väg? Vart skall du ta vägen?

Otkúda oná? Varifrån är / kommer / härstammar hon?
Q ottúda. Jag kommer / är på väg därifrån.
My nawérh. Vi är på väg upp.
On spráwa. Han står till höger.
Awtóbus sléwa. Bussen står till vänster.
Segódnq q zdesx. I dag är jag här.
My domój. Vi är på väg / skall hem.
17
7. SVAR PÅ FRÅGOR
Många frågor kan naturligtvis på enklaste sätt besvaras med bara da ja eller net nej, men
ibland har man behov av att uttrycka sig lite fylligare. I svenska används då i svar ofta former
av verbet vara eller göra (Är du här? Ja, det är jag; Läser du? Ja, det gör jag) eller enbart
hjälpverb (Har du läst den här artikeln? Ja, det har jag). Motsvarande typ av svar konstrueras
i ryskan genom att man upprepar frågans huvudord. Vilket huvudordet är framgår av
intonationen och / eller ordföljden (se 8.2 och 8.3). Svaren kan eventuellt föregås av da ja
eller net nej. Av dessa två utsätts da mera sällan. Exempel:
Ty zdesx? Är du här?
(Da,) zdesx. Ja, det är jag. (”[Ja,] här”)
Tam telefón estx? Finns det telefon där?

(Da,) estx. Ja, det gör det. (”[Ja,] det finns”)
Wy wídite dom? Ser ni huset?

(Net), ne wívu. Nej, det gör jag inte. (”[Nej], jag ser inte”)
För att ge ett bestridande svar på en negerad fråga räcker det med att upprepa huvudordet:
Wy ne wídite dom? Ser ni inte huset?

Wívu. Jo, det gör jag. (”Jag ser”)
8. ORDFÖLJD OCH INTONATION
Ordföljden i ryskan är generellt sett tämligen fri. Det som följer nedan skall i fråga om
ordföljden ses enbart som allmänna riktlinjer.
8.1 Tema - rema
Grundprincipen i rysk ordföljd är att ryskan placerar det viktigaste ordet, alltså den satsdel (av
vilken typ som helst utom prepositioner och partiklar) som ger den intressantaste eller
efterfrågade informationen eller som innehåller ny information (s.k. rema), sist i satsen.
Det innebär bl.a. att ett substantiv som inleder en sats ofta anknyter till något känt eller
tidigare nämnt (s.k. tema). Av exemplen nedan framgår att de tre meningarna (svaren) i höger
kolumn, som alla består av samma ord men i olika ordning, besvarar tre olika frågor (vänster
kolumn):
fråga svar
~to wy wídite tam? Tam q wívu awtóbus.
Vad ser ni där? Där ser jag en buss.
Gde wy wídite awtóbus? Awtóbus q wívu tam.

Var ser ni bussen? Jag ser bussen där.
18
Wy tam awtóbus wídite? Awtóbus q tam wívu.
Ser ni bussen där? Bussen ser jag där.
Anm.
1) ”Tema-rema-regeln” är viktigast att iaktta i skrift. I tal kan man genom intonationen uttrycka vilken satsdel
som skall framhävas (jfr 8.3 nedan).
2) Genom att det framhävda ordet placeras sist motsvarar en sådan rysk ordföljd även svensk s.k. emfatisk
omskrivning, t.ex. Tam stoít awtóbus. Det är en buss som står där.
8.2. Påståendesats
En påståendesats som huvudsats kan i ryskan konstrueras på samma sätt som i svenskan,
d.v.s. med rak ordföljd (se Grammatisk terminologi 3.3). Subjektet (S) står då före
predikatet (P), ett ackusativobjekt (Ao) kan stå före subjektet eller efter predikatet, alltså
S + P [+ Ao] eller [Ao] + S + P
Ni ser en buss.
Wy wídite awtóbus.
S P Ao
Påståendesatser med omvänd ordföljd (P + S) förekommer också. Här ett exempel som inleds
med tidsadverbial (T):
I morgon blir det konsert.

Záwtra búdet koncért.
T P S
Ett annat exempel på omvänd ordföljd, med enbart predikat och subjekt:
Idët repetíciq. Repetition pågår.

P S S P
Ett kortare adverbial placeras normalt omedelbart efter eller före predikatet:
Q wívu tam awtóbus. Jag ser där en buss / Jag ser en buss där.
Om satsen har flera adverbial står de oftast i ordningen tids-, rums- och sättsadverbial
(”TeRS”).
Wy tepérx otsùda horo[ó wídite? Ser ni bra härifrån nu?

T R S S R T
19
8.3 Frågesats
8.3.1
En frågesats utan frågeord (ja/nej-fråga) konstrueras på samma sätt som en påståendesats.

Skillnaden mellan påståendesats och frågesats uttrycks i tal med satsintonationen. En
påståendesats har fallande ton. I en frågesats med påståendesatsens ordföljd stiger man
markant på huvudordets (oftast predikatets) betonade stavelse. Om denna inte står sist i satsen
låter man tonen falla igen:
Wy wídite awtóbus. (påstående) Ni ser en buss.
Wy wídite awtóbus? (fråga) Ser ni någon buss?
Observera alltså att svenskan och ryskan skiljer sig åt när det gäller ordföljdens betydelse vid
konstruktion av ja/nej-frågor. I svenskan bildas dessa frågor i första hand genom omvänd
ordföljd (jämför påståendet ni ser en buss med frågan ser ni en buss?), medan ordföljden i en
rysk ja/nej-fråga inte skiljer sig från ordföljden i en rysk påståendesats.
Märk att sv. någon / något / några följt av (= förenat med) ett substantiv, som i frågesatsen ovan, vanligen inte
översätts (jfr 4.1 märk).
8.3.2
Om en rysk frågesats inleds med frågeord (Var? När? Hur? etc) är intonationen liksom i en
påståendesats fallande, ofta med stark betoning på frågeordet. Ordföljden är i huvudsak rak
(S + P), till skillnad från svenskan:
Gde wy wídite awtóbus? Var ser ni bussen?

S P P S
Omvänd ordföljd (P + S) kan också förekomma, särskilt om subjektet är ett substantiv och
satsen inte har något objekt:
Gde slúvit proféssor Klímow? Var tjänstgör professor Klimov?

P S P S
Anm. Motsvarande ordföljd gäller bisats som inleds med relativt pronomen eller relativt adverb, eftersom de
senare är identiska med frågeord.
20
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Zdráwstwujte! Q – Wéra Petrówna Komarówa7. Q proféssor, filólog.
- Zdráwstwujte, proféssor Komarówa. Razre[íte predstáwitxsq.
Menû zowút Karl Ánderson. Q [wed. Q tóve filólog. Q zdesx stavër.
A wy prepodawátelx?
- Da, q prepodawátelx. A kto studént sléwa?
- On tóve stavër. Ìto Van Renuár. On francúz, tóve filólog.
- Karl, a kto studéntka spráwa?
- Ìto Fredríka Bérgman, ona tóve [wédka. Ona matemátik.
- A kto studénty won tam, szádi?
- Ìto tóve stavëry. Oní [wédy. Razre[íte predstáwitx. Sléwa Ùnas
Karlén, on hímik, a spráwa Lótta Níklason i Ósa Anér. Oní médiki.
- Óênx priûtno. Znáît, wy stavëry. Q zdesx dawnó. A wy?
- My s@dá nedáwno. Skavíte, poválujsta, segódnq estx zanûtiq?
- Net, zanûtiq ne segódnq, a záwtra. Do swidániq, gospodá.
- Do swidániq. Do záwtra, Wéra Petrówna.
7
Mer om ryskt namnskick i L22:3.
21
HÄLSNINGSFRASER
1. Vid möte:
ZDRÁWSTWUJTE (oftast uttalat [zdra·stvʊjtjɪ]) är en neutral fras som kan användas

i alla sammanhang, oberoende av tid på dygnet eller den/dem man vänder sig till. Svenskan
har hej alternativt god dag, god middag, god morgon, god kväll.
(Formen zdráwstwuj, alltså utan -te på slutet, används när man vänder sig till en
person som man på ryska duar och kan därför sägas motsvara ett informellt svenskt
hej, hejsan etc).
DÓBRYJ DENX = god dag, god middag

DÓBROE ÚTRO = god morgon
DÓBRYJ WÉ~ER = god kväll
PRIWÉT = hej, tjena (till en eller flera som man på ryska tilltalar med ty)
2. Vid avsked:
DO SWIDÁNIQ = hej då, adjö
WSEGÓ DÓBROGO = hej då, adjö, ha det (så) bra
[fsɪvo· do·brəvə]
DO ZÁWTRA = vi ses i morgon
DO WÉ~ERA = vi ses i kväll
POKÁ = hej då (till en eller flera som man på ryska tilltalar med ty)
Svenskt HÄR =
WOT när man räcker fram, visar eller pekar på något8
ZDESX eller TUT i övriga fall.
Svenskt DÄR =
WOT när man visar eller pekar på något
TAM i övriga fall.
Obs.
WON TÁM = där borta
8
Jfr franskans voilá.
22
Svenskt OCH =
I
 när och står mellan två fraser (apelxsíny i granáty apelsiner och granatäpplen)
 när och står mellan två huvudsatser med olika subjektsled men samma predikatsled:
Wy wídite, i q wívu. Ni ser och jag ser.

Sergej zdesx i Wera zdesx. Sergej är här och Vera är här.
 när och står mellan två huvudsatser varvid den andra uttrycks som en följd eller ett
resultat av den första:
Sergéj zdesx i koncért búdet. Sergej är här och det blir (alltså) konsert.
A
 när och står mellan två huvudsatser med olika subjektsled och olika predikatsled, varvid
och på svenska kan ersättas med såväl men som medan (kontrasterande):
Wy wídite, a q ne wívu. Ni ser och jag ser inte;
Sergéj zdesx, a Wéra tam Sergej är här och Vera är där.
 som inledning till en följdfråga:

Sergéj zdesx? – Zdesx. - A Wéra? Är Sergej här? – Ja, det är han. – Och Vera då?
Svenskt MEN =
NO
 när man vill uttrycka att ett slags oväntat förhållande föreligger mellan de båda led
som men samordnar, eller att det andra ledet inskränker det första, varvid man på
svenska inte kan ersätta men med annan konjunktion :
Wojná búdet, no ne segódnq. Det blir krig, men inte i dag.
A
 när men kan ersättas med och, medan (se ovan)
 när men står mellan två led där det första är negerat och det andra framhålls som det
riktiga, varvid men kan ersättas med utan (alltså ne…, a… = inte…, utan…):
\to ne dom, a koráblx. Det är inte ett hus (men) / utan ett fartyg.
23
Svenskt TACK =
SPASÍBO om man tackar för ngt man får eller för en tjänst.
Net, spasíbo. Nej tack.
POVÁLUJSTA (uttal [pɐʒa·lstə]) om man ber om något. Motsvarar även var vänlig
och..., var snäll och... . (Jfr i viss mån med engelskans please).
Da, poválujsta. Ja tack.
Ryskt POVÁLUJSTA =
VARSÅGOD (när man ger något eller besvarar någons tack)

TACK / VAR VÄNLIG OCH... (när man ber om något)
JA TACK (när man tackar ja till något man erbjuds)
24
2.
- Skavíte, poválujsta, gde klass?
- Nawerhú.
- A gde kancelûriq?
- Wnizú.
- Réktor zdesx?
- Net, on segódnq ne zdesx, a dóma. On búdet zdesx záwtra.
- A kto egó zamestítelx?
- Egó zamestítelx – proréktor, proféssor Lídiq Mihájlowna Dúbowa.
- Gde oná sej^ás?
- Oná sej^ás nawerhú.
- Skavíte, gde lift?
- Wot lift, a tam - léstnica i \skalátor.
- Spasíbo!
- Poválujsta. Skavíte, wy otkúda?
- Q [wed, stavër.
- Ráda poznakómitxsq.
25
PRESENTATION
När två personer träffas första gången blir de antingen presenterade för varandra av
någon eller så presenterar de sig själva. Följande fraser kan användas.
En part presenterande tredje part:
RAZRE{ÍTE PREDSTÁWITX, ÌTO N.N.

Får jag presentera, detta är N.N.
eller mindre formellt:
POZNAKÓMXTESX, ÌTO N.N. (ordagrant: bekanta er, detta är N.N.)
Den som presenterar sig själv börjar med:
RAZRE{ÍTE PREDSTÁWITXSQ.
Får jag presentera mig,
och fortsätter med:
MENÛ ZOWÚT N.N. Jag heter N.N.

eller
Q N.N. Jag är N.N.
Den andra parten måste på ryska svara med något som uttrycker uppskattning och glädje
över den nya bekantskapen. Jämför de mindre obligatoriska svenska svaren så trevligt,
vad kul, mycket angenämt:
Ó~ENX PRIÛTNO, (ordagrant: mycket trevligt)

eller:
RAD POZNAKÓMITXSQ, (manlig talare, ordagrant: glad att bekanta mig)
RÁDA POZNAKÓMITXSQ (kvinnlig talare, ordagrant: glad att bekanta mig)
26
3.
Graníca i tamóvnq. Pograní^nik i turíst.
- Wy - Karl Swénson?
- Da, q Karl Swénson.
- Otkúda wy?
- Q [wed. A ìto moû vená, Ánna Swénson. Oná [wédka.
- Wy turíst?
- Turíst.
- Gde wa[ êmodán?
- Wot on.
- ~to tam?
- Odévda i belxë, piváma, budílxnik, brítwa, mýlo...
- Horo[ó. Wsë w porûdke. Prohodíte!
27
4.
Gostínica
- Zdráwstwujte, menû zowút Ánna Swénson, q [wédka, a ìto moj muv

Karl. On tóve [wéd.
- Dobró poválowatx. Wa[ pásport, poválujsta!
- Wot pásport, a wot wíza.
- Horo[ó. Wa[ nómer nawerhú.
- Spasíbo, a gde kl@^ íli kárta?
- Wot kárto^ka.
- Zdesx estx lift?
- Estx. Wot on, spráwa.
----
- Wot wa[ nómer. Zdesx estx krowátx, stol, stul, diwán i kréslo. A wot
telefón i zérkalo. Tam lámpa, rádio, telewízor i minibár.
- A wánna zdesx estx?
- Koné^no. Wot wánna i du[. Tam rákowina i mýlo, a sléwa poloténce.
Spráwa tualét.
- Horo[ó. Skavíte, poválujsta, a gde restorán?
- On wnizú.
28
5.
Restorán
- Wot stólik i menù. Estx mûso, rýba...

- Mûso, poválujsta! I garnír, koné^no: kartófelx, goró[ek, sóus i
salát.
- Ìto wsë? Winó, píwo?
- Winó, poválujsta.
- A desért?
- Net, spasíbo. Skavíte, poválujsta, zdesx estx bufét, bar, bistró
íli kafetérij?
- Da, estx. Bufét nawerhú, a bar, bistró i kafetérij wnizú.
- A ^to tam estx?
- Tam estx buterbródy, kófe, âj, winó, wódka, konxûk...
- A magazín zdesx tóve estx?
- Da, magazín wnizú.
- A ^to tam estx?
- Tam knígi, kompakt-díski, suweníry, [okolád, sigaréty i tak dálee.
---
- Wot mûso i garnír, a wot winó. Priûtnogo appetíta!
- Spasíbo.
29
6.
Záwtrak
- Wot záwtrak, poválujsta. Wot sok, kófe, âj, molokó, sáhar, hleb,
máslo, warénxe i marmelád. A won tám sosíski i bekón. Priûtnogo
appetíta!
- Spasíbo.
30
2. Wtorój urók
2. Andra lektionen
1. GRUNDTAL 0 – 199 I NOMINATIV / ACKUSATIV
1.1 0 – 10
0 nolx M (eller nulx M) 6 [estx

1 odín M / odnó N / odná F 9 7 semx
2 dwa M+N / dwe F 8 wósemx
3 tri 9 déwqtx
4 êtýre 10 désqtx
5 pqtx
1.2 11 – 19
11 odínnadcatx 16 [estnádcatx
12 dwenádcatx 17 semnádcatx
13 trinádcatx 18 wosemnádcatx
14 êtýrnadcatx 19 dewqtnádcatx
15 pqtnádcatx
Talen 11 - 19 har bildats genom att entalet kombineras med prep na på + -dcatx, som är en sammandragen form
av désqtx tio (odín-na-dcatx = "en på tio" = elva).
1.3 20 – 199 (för tal 200 och däröver, se L10:3)
20 dwádcatx 21 dwádcatx odín / odnó / odná (etc.)

30 trídcatx 32 trídcatx dwa/dwe (etc.)
40 sórok 43 sórok tri (etc.)
50 pqtxdesût 54 pqtxdesût êtýre (etc.)
60 [estxdesût 65 [estxdesût pqtx (etc.)
70 sémxdesqt 76 sémxdesqt [estx (etc.)
80 wósemxdesqt 87 wósemxdesqt semx (etc.)
90 dewqnósto 98 dewqnósto wósemx (etc.)
100 sto 101 sto odín (etc.)
Talen 20 – 80, utom 40, har bildats genom att ental fogas till -dcatx /-desqt (dwa-dcatx = "två-tio" = tjugo).
Här angivna former är nominativ / ackusativ. Genusskillnader görs bara beträffande

odín (en / ett) och dwa (två). Räkneordens former i olika kasus behandlas i L13:1.
9
Märk att ”en, ett” på svenska kan vara antingen räkneord (motsvaras av ryska odín i olika former) eller
obestämd artikel, vilket inte existerar i ryskan (Se L 1:3): Wot ma[ina. Där är en bil.
31
1.4 Klockan
Genom att "stapla" räkneorden efter varandra kan du bl.a. på enkelt sätt ange vad klockan är:
Kotóryj âs? / Skólxko wrémeni? Vad är klockan?

Sej^ás odínnadcatx dwádcatx tri. Nu är klockan / hon 11.23
Anm. Klockslag kan även anges på annat sätt (motsv. t.ex. sv. tjugotre över elva; sju i halv tolv). Detta
förutsätter dock böjda former av räkneord och behandlas i L13:1.
2. VECKODAGARNA OCH MÅNADERNA
Namn på veckodagarna och månaderna är substantiv och böjs som sådana.
2.1 Måndag - söndag
ponedélxnik måndag
wtórnik tisdag
sredá onsdag
êtwérg torsdag
pûtnica fredag
subbóta lördag
woskresénxe söndag
Jfr wtórnik tisdag, veckans andra dag, med ordningstalet wtorój andra, som du kan se i rubriken till denna
lektion;
Jfr êtwérg torsdag - veckans fjärde dag - och pûtnica fredag - veckans femte dag - med grundtalet êtýre
fyra resp. pqtx fem;
Jfr sredá onsdag (veckans mellersta dag) med subst. seredína = mittpunkt, mitten;
Jfr subbóta lördag med sabbat (den judiska vilodagen - sabbaten).
Segódnq sredá. I dag är det onsdag10 .
2.2 Januari - december
qnwárx januari
fewrálx februari
mart mars
aprélx april
maj maj
iùnx juni
iùlx juli
áwgust augusti
sentûbrx september
oktûbrx oktober
noûbrx november
dekábrx december
10
Märk att det i den sv. översättningen är formellt subjekt, vilket inte har någon motsvarighet i ryskan. I den
ryska meningen Segódnq sredá är sredá subjekt och segódnq tidsadverbial.
32
Betoning:
De "mörkare" månaderna (sentûbrx september - fewrálx februari) är genomgående ändelsebetonade, medan
de "ljusare" (mart mars - áwgust augusti) är stambetonade. Alla månadsbenämningar är maskulina substantiv.
Sej^ás sentûbrx. Nu är det september11.
3. PRESENS AV VERBEN idtí OCH éhatx

Verb behandlas första gången utförligare i L6:1. Här presenteras emellertid två viktiga verb i
presens i alla sex former (1:a, 2:a och 3:e person singular resp. plural), nämligen éhatx åka,
fara samt idtí gå.
gramm. personl. éhatx (att) åka/ personl. idtí (att) gå

person pron. fara pron.
singular
1:a q édu jag q idú jag
person åker/far går
2:a ty éde[x Du ty idë[x du
person
3:e on han/den/det on han/den/det
person
oná édet hon/den/det oná idët hon/den/det
onó den/det onó den/det
plural
1:a my édem vi my idëm vi
person
2:a wy édete ni wy idëte ni
person
3:e oní édut de oní idút de
person
Märk
Verbs betoning kan variera i böjningen. Den kan, beroende på aktuellt verb, ligga t.ex. genomgående på ändelsen
(som i fallet idtí gå) el. på stammen (som i fallet éhatx åka / fara). Mer om detta i L6:1. Observera dock
redan nu att ett -e- i ändelserna övergår till -ë- om ändelsen är betonad (jfr on édet han åker/far; on idët han
går). Obs. vidare att de understrukna delarna av ändelserna är gemensamma för alla ryska verb.
11
Här är sentûbrx subjekt och sej^ás tidsadverbial. Formellt subjekt som det i den svenska meningen Nu är
det september har ingen motsvarighet på ryska.
33
4. ACKUSATIV SINGULAR OCH PLURAL AV SUBSTANTIV
Maskulina och neutrala subst. samt feminina typ F2 har i såväl singular som plural
samma form i nominativ och ackusativ.
Feminina substantiv, som slutar på -a (-q) (F1), får i ackusativ singular ändelsen
-u (-@)
Detta är det enda typfallet, där ackusativ har en egen form. I alla övriga fall ”lånar” ackusativen sin form från
annat kasus, normalt således nominativ (se rutan ovan), i vissa fall genitiv (se L6:3).
Tam telewízor. (nom) (subjekt) Där är en teve.

Q wívu telewízor. (ack) (dir. objekt) Jag ser en teve.
Tam estx mésto. (nom) (subjekt) Där finns (det) plats.

Q wívu mésto. (ack) (direkt objekt) Jag ser en plats.
Tam estx telewízory. (nom) (subj.) Där finns (det) teveapparater.
Q wívu telewízory. (ack) (dir. obj.) Jag ser teveapparater.
Tam kárta. (nom) (subjekt) Där är en karta.

Q wívu kártu. (ack) (direkt objekt) Jag ser kartan / en karta.
Tam gazéta. (nom) (subjekt) Där finns det en tidning.
Q wívu gazétu. (ack) (direkt objekt) Jag ser en tidning.
5. NOMINATIV OCH ACKUSATIV SINGULAR OCH PLURAL AV ADJEKTIV

OCH ADJEKTIVISKT BÖJDA ORDKLASSER
5.1 Allmänt om adjektiv och adjektiviskt böjda ordklasser (pronomen och ordningstal)
Singular: nówyj telewízor (M) ny teve
nówoe mésto (N) nytt ställe
nówaq ma[ína (F) ny bil

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Plural: nówye telewízory, mestá, ma[íny nya tv-apparater, ställen, bilar
I rutan ovan (och i hälsningsfraserna i L1) har du exempel på adjektivböjning.

Ryska adjektiv böjs, som nämnts i L1, i alla genus, numerus och kasus. Adjektivets form
följer, liksom i svenskan, huvudordets som det bestämmer (detta kallas kongruens =
formöverensstämmelse).
34
Adjektiv kan vara attribut, och är då i såväl svenska som ryska vanligen placerat före
huvudordet det bestämmer, t.ex. nówyj telewízor en ny teve.
Det kan också vara bundet predikativ, även kallat predikatsfyllnad, och är då placerat
efter subjektet, t.ex. Telewízor nówyj. Teven är ny.
Adjektiv + substantiv motsvarar vidare en rad svenska sammansatta substantiv av typen

skrivbord, matsedel, sommarlov.
Märk därvid att ryskan, till skillnad från svenskan, med olika adjektivbildande ändelser kan
bilda adjektiv på praktiskt taget vilket substantiv som helst:
substantiv adjektiv
mésto plats, ort mést-nyj lokal

lét-o sommar lét-nij sommar-
méstnaq anestezíq lokalbedövning

Létnij sad Sommarträdgården (en park i
S:t Petersburg)
u^ébnyj âs lektionstimme
När det gäller adjektivböjningen kan det för framtiden vara bra att minnas följande:
* adjektivens böjningsformer är lika i maskulinum och neutrum (som hos substantiv),

utom i nominativ / ackusativ
* adjektiv i femininum singular har bara tre olika former
* adjektivändelserna i plural är gemensamma för alla genus
Pronomen (t.ex. kakój vilken, hurdan) böjs i flertalet fall i sin helhet som adjektiv (L4:3).
Ordningstal böjs, med ett undantag, genomgående som adjektiv (L10:4.3).
35
5.2 Maskulinum singular
Ändelsen i förening med ett maskulint substantiv i nominativ / ackusativ singular är
-yj (-ij)12 (-ój)13

nówyj bank en ny bank
mobílxnyj telefón en mobiltelefon
rossijskij флаg en rysk flagga
horó[ij artíst en bra artist
bolx[ój magazín en stor affär
srédnij rezulxtát ett medelmåttigt resultat
Bank nówyj . Banken är ny.

Rezulxtát srédnij. Resultatet är medelmåttigt.
Artíst horó[ij. Artisten är bra.
Koráblx bolx[ój. Fartyget är stort.
Den form av ett adjektiv / pronomen / ordningstal som upptas i ordlistor och ordböcker
är denna form, d.v.s. den maskulina formen i nominativ singular.
5.3 Neutrum singular
Ändelsen i förening med ett neutralt substantiv i nominativ / ackusativ singular är
-oe (-ee)14
po^tówoe otdelénie ett postkontor
[wédskoe slówo ett svenskt ord
bolx[óe zemletrqsénie en stor jordbävning
vídkoe mýlo flytande tvål
horó[ee mésto en bra plats
zímnee oborúdowanie vinterutrustning
Zemletrqsénie bolx[óe. Jordbävningen är stor.

Mýlo vídkoe. Tvålen är flytande.
12
Se Schema över ryskans stavningsregler, Ljud och skrift sid 65.
13
Ändelsen -ój är aktuell endast om adjektivet är betonat på ändelsen.
14
Se Schema över ryskans stavningsregler, Ljud och skrift sid 65.
36
5.4 Femininum singular
Ändelsen i förening med ett feminint substantiv i nominativ singular är
-aq (-qq)
nówaq gazéta en ny tidning
horó[aq ma[ína en bra bil
bolx[áq straná ett stort land
korótkaq pámqtx ett kort minne
interésnaq nówostx en intressant nyhet
létnqq blúzka en sommarblus
Ma[ína horó[aq. Bilen är bra.

Straná bolx[áq. Landet är stort.
Nówostx interésnaq. Nyheten är intressant.
Ändelsen i förening med ett feminint substantiv i ackusativ singular är
-u@ (-@@)
nówu@ gazétu en ny tidning
horó[u@ ma[ínu en bra bil (ack)
bolx[ú@ stránu ett stort land (ack)
korótku@ pámqtx ett kort minne (ack.)
interésnu@ nówostx en intressant nyhet (ack)
létn@@ blúzku en sommarblus (ack)
5.5 Plural
Ändelsen i förening med substantiv i plural är, oberoende av substantivets genus, i såväl
nominativ som ackusativ
-ye (-ie)
nówye bánki nya banker
korótkie stihí korta dikter
létnie blúzki sommarblusar
horó[ie ma[íny bra bilar
bolx[íe strány stora länder
interésnye nówosti intressanta nyheter
bánki horó[ie. bankerna är bra

strány bolx[íe. länderna är stora
nówosti interésnye. nyheterna är intressanta
37
Kom ihåg:
1) Även om adjektivens ändelser inte är identiska med substantivens, slutar dock många på samma ljud (gäller
även vissa andra ännu ej behandlade former):
* Maskulinändelsen slutar på konsonanten j - maskulina substantiv slutar på konsonant.

* Neutrumändelsen slutar på -e - neutrala substantiv kan sluta på -e.
* Femininändelsen i nominativ sing. slutar på -q - ändelsen -a /-q är kännetecknande
för feminina substantiv i denna form.
* Femininändelsen i ackusativ singular slutar på -@ - ändelsen -u / -@ är kännetecknande för feminina
substantiv i denna form.
2) Stammen hos de flesta adjektiven slutar på hård konsonant (t.ex. nówyj ny, interésnyj intressant).
I de relativt få fall stammen slutar på mjuk konsonant rör det sig nästan alltid om mjukt –n (létnij sommar-).
Det är därför i ditt fortsatta studium av adjektivformer praktiskt att utgå från, att den enda eller första vokalen
i en adjektivändelse skrivs med grundtecken. Välj alternativtecken bara när stavningsreglerna kräver det
(t.ex. i i stället för y efter konsonanterna [, v, ^, ] eller k, g, h) samt givetvis efter mjuk konsonant, i
praktiken alltså mjukt n). Att ett adjektiv har mjukt n i stammen framgår ju av grundformen, som slutar på -
nij).
På adjektiv bildas i flertalet fall adverb genom att ändelsen -yj (-ij, -ój) ersätts med -o:
interésn-yj intressant (adjektiv) - interésn-o intressant (adverb). Ett fåtal adjektiv, samtliga med ändelsen
-ij efter mjuk konsonant, bildar adverb genom att ersätta -ij med -e: krájnij extrem, ytterst (adjektiv) -
krájne synnerligen, ytterst (adverb). Se L12: 1-3.
5.6. Ackusativ av personliga pronomen
Dessa former av just personliga pronomen är de som mest avviker från adjektivböjningen.
(q) menû mig
(ty) tebû dig
(on/onó) egó [jɪvo∙] honom / den / det
(oná) eë henne / den / det
(my) nas oss
(wy) was er
(oní) ih dem
Wy menû wídite? Ser ni mig?

Q wívu tebû. Jag ser dig.
Wy egó wídite? Ser ni honom?
Q egó ne wívu. Jag ser honom inte.
Jag ser den / det inte. (syftar på ett subst. M eller N)
Wy eë wídite? Ser ni henne?
Ser ni den / det? (syftar på ett substantiv F)
Wy nas wídite? Ser ni oss?
Q was wívu. Jag ser er.
Wy ih wídite? Ser ni dem?
38
5.7. Ackusativ av interrogativa (frågande) pronomen
(kto?) kogó? [kɐvo∙] vem? / vilka?
(^to?) ^to? [ʃto∙] vad?
Kogó wy wídite? Vem / Vilka ser ni? / Vem / Vilka är det ni ser?
~to q wívu? Vad ser jag? / Vad är det jag ser?
6. ACKUSATIVFORMENS FUNKTIONER
6.1 Ackusativobjekt
I ackusativ står satsens eventuella direkta objekt (även kallat ackusativobjekt).
Wy wídite ma[ínu? Ser ni bilen?

Q wívu awtóbus. Jag ser bussen.
Wy nas wídite? Ser ni oss?
6.2 Tidsackusativ
6.2.1
I ren15 ackusativ står t.ex. substantiv i svar på frågan hur länge? och hur ofta?. Svenskan har i
första fallet ofta prepositionsfras (vanligen med prepositionen i):
Qnwárx - mésqc. (nom) Januari är en månad.

On zdesx uvé mésqc. (ack) Han har varit (eg. är) här (i) en månad redan.
Nedélq korótkaq. (nom) Veckan är kort.

On zdesx wsegó nedél@. (ack) Han har varit (eg. är) här bara (i) en vecka.
Oná tam búdet kávdu@ nedél@. Hon kommer att vara där varje vecka.
(ack)
Märk i andra och fjärde exemplet att:
* ryskan har presens där sv. har perfektum (har varit) när man avser, att en verksamhet fortfarande pågår
i yttrandeögonblicket;
* ryskan här alltså inte har preposition (ren ackusativ);
* sv en / ett normalt inte översätts; om sv. en / ett är obestämd artikel, saknar det ju motsvarighet i ryskan
(L1:1.3); om det är räkneord sätts det normalt inte heller ut, såvida det inte särskilt framhävs.
15
Med rent kasus avses alltid kasusform som ej betingas av preposition.
39
6.2.2
Prepositionen w + ackusativ anger
1) veckodag i svar på frågan när? (svenskan har då prepositionen på eller i). Hos de
veckodagar som i nominativ slutar på -a (= de feminina veckodagarna) skall ändelsen således
vara -u:
w ponedélxnik på måndag / i måndags / (på måndagar)

wo16 wtórnik på tisdag / i tisdags / (på tisdagar)
w êtwérg på torsdag / i torsdags / (på torsdagar)
w woskresénxe på söndag / i söndags / (på söndagar)
w srédu på onsdag / i onsdags / (på onsdagar)

w pûtnicu på fredag / i fredags / (på fredagar)
w subbótu på lördag /i lördags / (på lördagar)
2) klockslag i svar på frågan när? (svenskan har i motsvarande fall klockan X):
Kogdá? - W pqtx. När? Klockan fem.

Sej^ás? Net, w tri sórok pqtx. Nu? Nej, klockan 3.45.
My édem tudá w [estx Vi åker dit klockan 6.55.
pqtxdesût pqtx.
Mer om ackusativ efter preposition i L3:6 och L8:3.
16
Prepositioner får ibland, om följande ord börjar på viss konsonantgrupp, ett tillägg med -o. Se Ljud och skrift
5.2.2.3.
40
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Sej^ás matemátika. Skólxko búdet dwa pl@s dwa?
- Dwa pl@s dwa, koné^no, êtýre.
- A êtýre pl@s odín?
- ~etýre pl@s odín - pqtx.
- A skólxko búdet pqtx pl@s tri?
- Pqtx pl@s tri - wósemx.
- A wósemx mínus odín?
- Semx.
- A déwqtx pl@s odín?
- Koné^no, désqtx.
- Dwa pl@s odín?
- Dwa pl@s odín - tri.
- A tri pl@s tri?
- Tri pl@s tri - [estx.
- Skólxko búdet déwqtx pl@s dwenádcatx?
- Déwqtx pl@s dwenádcatx - dwádcatx odín.
- A skólxko búdet odínnadcatx pl@s dwa?
- Odínnadcatx pl@s dwa - trinádcatx.
- A trinádcatx pl@s pqtx?
- Trinádcatx pl@s pqtx, koné^no, wosemnádcatx.
- Skólxko búdet semnádcatx pl@s [estx?
- Semnádcatx pl@s [estx - dwádcatx tri.
- Horo[ó. A skólxko búdet dwádcatx pl@s êtýrnadcatx?
- Dwádcatx pl@s êtýrnadcatx - trídcatx êtýre.
- A skólxko búdet trídcatx semx mínus odínnadcatx?
- Dájte podúmatx. Dwádcatx [estx.
- Práwilxno. A dwenádcatx pl@s pqtnádcatx?
- Minúto^ku17. Dwenádcatx pl@s pqtnádcatx - dwádcatx sémx.
17
Observera ackusativformen (av minúto^ka ögonblick [eg. = liten minut]). Uttrycket är svar på frågan hur
länge? ("[Vänta] ett ögonblick"). Se 6.2.1 ovan.
41
2.
- Wa[ INN, poválujsta!
- Moj nómer - 500102752259 [pqtxdesût - nolx odín - nolx dwa -
sémxdesqtx pqtx - dwádcatx dwa - pqtxdesût déwqtx].
- A mobílxnyj telefón?
- Mobílxnyj telefón - 097 [nolx déwqtx semx] - ìto kod. Potóm - 36 45
28 7 [trídcatx [estx - sórok pqtx - dwádcatx wósemx - semx] .
3.
- Skavíte, poválujsta, kotóryj âs?
- Sej^ás 14.35 [êtýrnadcatx trídcatx pqtx].
- A kogdá búdet zanûtie?
- Onó búdet w 15.00 [pqtnádcatx nolx-nolx].
- Spasíbo!
- Poválujsta.
4.
- Skavíte, gde proféssor Zórin? On segódnq zdesx?
- Net, on búdet zdesx w ponedélxnik, w 9.45 [déwqtx sórok pqtx].
5.
- Kogdá wy édete domój?
- Q édu domój w srédu.
- Segódnq sredá.
- Net, segódnq ne sredá, a wtórnik.
6.
- Kogdá búdet slédu@]ee zanûtie? Segódnq sredá.
- Onó búdet w pûtnicu, znáît, poslezáwtra.
- W déwqtx?
- Net, w déwqtx trídcatx.
7.
- Segódnq êtwérg, da?
- Da, êtwérg, znáît, poslezáwtra subbóta.
- Horo[ó. Subbóta swobódnaq, woskresénxe tóve swobódnoe. W subbótu i
w woskresénxe q ne zdesx, a dóma.
42
8.
- Qnwárx i fewrálx - ìto zímnie mésqcy, da?
- Da. Zímnie mésqcy - dekábrx, qnwárx i fewrálx. Togdá zdesx
zimá.
- Znáît, wesénnie mésqcy - ìto mart, aprélx i maj?
- Da, togdá zdesx wesná. Léto - ìto iùnx, iùlx i áwgust, ìto létnie
mésqcy. Sentûbrx - osénnij mésqc, oktûbrx i noûbrx tóve. Togdá
zdesx ósenx.
- Zdesx tëploe léto?
- Skorée várkoe. Wesná ne wsegdá tëplaq, no obý^no horó[aq.
- Sentûbrx – osénnij mésqc, no on ^ásto horó[ij, práwda?
- Da, pogóda togdá neploháq. Inogdá oktûbrx - tóve horó[ij mésqc.
- A noûbrx horó[ij?
- Net, ne óênx.
- Zimá zdesx, nawérnoe, holódnaq, da?
- Da, klímat zdesx kontinentálxnyj. Poìtomu léto ^ásto várkoe, a
zimá surówaq.
9.
- Wy menû wídite?
- Net, q was ne wívu. Gde wy?
- Q zdesx.
- Tepérx q was wívu.
10.
- Gde Olég? Wy egó wídite?
- Wívu. On won tam. Wívu egó horo[ó.
11.
- Wy wídite awtóbusy?
- Da, q ih wívu. Oní tam, wperedí.
12.
- Iwán, q tebû ne wívu. Gde ty?
- Q wnizú. Q sej^ás idú nawérh.
43
13.
- Tam ma[ína. Wy eë wídite?
- Da, q wívu ma[ínu.
- A wy wídite tráktor?
- Da, q wívu egó horo[ó.
- A won tam welosipédy. Wy ih wídite?
- Wívu. Q wsë wívu: ma[íny, traktorá i welosipédy.
14.
- My zdesx. Wy nas wídite?
- Da, q was wívu, no plóho.
15.
- Kogó wy zdesx wídite?
- Q wívu tólxko was.
16.
- Kudá wy idëte, naléwo íli napráwo?
- Q idú napráwo, a Iwán idët naléwo.
17.
- ~to wy wídite zdesx?
- Zdesx q wívu rú^ku.
- Práwilxno. Ìto rú^ka. A ìto?
- Ìto ma[ína.
- Da. Oná [wédskaq?
- Net, oná ne [wédskaq, a rossíjskaq.
18.
- ~to takóe Moskwá?
- Ìto górod.
- On bolx[ój?
- Da, Moskwá óênx bolx[áq.
- A Sankt-Peterbúrg tóve bolx[ój?
- Da, Peterbúrg tóve óênx bolx[ój górod.
44
19.
- Zdesx wy wídite samolët. Ìto sportíwnyj samolët?
- Net, ìto gravdánskij lájner.
- A samolët wwerhú?
- Ìto ne samolët, a wertolët.
20.
- ~to wy wídite spráwa?
- Spráwa q wívu knígu.
- Práwilxno, ìto kníga. Ìto u^ébnik?
- Net, ìto ne u^ébnik, a slowárx. Ìto [wédsko-rússkij 18slowárx.
- A ìto ^to?
- Ìto tetrádx i pápka.
- Da, ìto tetrádx i pápka.
18
Detta är ett exempel på ett adjektiv med två led, där det första ledet, som slutar på inskottsvokalen -o-, är
oböjligt. T ex i ackusativ singular: Q wívu [wédsko-rússkij slowárx.Jag ser den svensk-ryska ordboken.
45
3. Trétij urók
3. Tredje lektionen
1. TVÅ NYA VERB
Vi lär oss två nya verb i jag-formen (första person singular) och ni-formen (andra person
plural):
q goworù1 jag talar / säger q sluvú jag tjänstgör
wy goworíte ni talar / säger wy slúvite ni tjänstgör
2. MASKULINA SUBSTANTIV MED NOMINATIV PLURAL PÅ -á (-û)

Ett begränsat antal maskulina substantiv har i nom / ack plural, i likhet med neutrala
substantiv, ändelsen -á (-û). Dessa substantiv är i samtliga fall ändelsebetonade i alla
pluralformer! Exempel:
nom/ack sing nom/ack plur
górod gorodá stad/städer

dom domá hus
béreg beregá strand/stränder
óstrow ostrowá ö/öar
káter katerá motorbåt /-båtar
les lesá skog/skogar
póezd poezdá tåg
nómer nomerá nummer; hotellrum
rod rodá slag, typ/typer
lágerx lagerû läger
proféssor professorá professor/ -er
3. LOKATIV AV SUBSTANTIV
Du har i föregående lektion mött prepositionen w. I de exemplen betyder den bl.a. i eller på i
samband med veckodagar och den skall då följas av ackusativform.
Prepositionen w anger dock även befintlighet och den motsvarar då vanligen den svenska
prepositionen i. I sådant fall skall prepositionen w följas av ”befintlighetens kasus”, d.v.s.
lokativ. Det är denna funktion som givit detta kasus dess namn. En annan
befintlighetsangivande preposition är na, som mostvarar svenskans på (se äv. 6 nedan). Det
finns även lokativstyrande prepositioner som inte anger befintlighet, t.ex. prepositionen o om.
1
I formen i första person singular skrivs ändelsen -@ om inte stavningsreglerna förbjuder det; annars -u, se
t.ex. q sluvú jag tjänstgör.
46
Kom ihåg: Lokativ förekommer bara efter vissa prepositioner. Lokativ är ryskans enda kasus
som bara kan förekomma efter en preposition.
3.1 Lokativ singular
3.1.1 Grundändelse
Flertalet substantiv har i lokativ singular - oberoende av genus - ändelsen -e
Obs. Gäller äv. neutrala substantiv på -ë (belxë - o belxé) samt substantiv, som slutar på -e, i vilket fall
nominativ och lokativ sammanfaller till formen (póle - na póle)
Peterbúrg Petersburg
w Peterbúrge i Petersburg
Stokgólxm Stockholm
w Stokgólxme i Stockholm
Moskwá Moskva
w Moskwé i Moskva
Úpsala Uppsala
w Úpsale i Uppsala
seló by
w selé i byn
róta kompani
w róte i kompaniet
stol bord
na stolé19 på bordet
mésto plats
na méste / w méste20 på platsen
storoná sida
na storoné / w storoné på sidan / vid sidan
samolët flygplan
q goworù o samolëte jag talar om ett flygplan
proféssor Petrów professor Petrov

q goworù o proféssore Petrówe jag talar om professor Petrov
Eléna Nikoláewna Jelena Nikolajevna

q goworù o Eléne Nikoláewne jag talar om Jelena Nikolajevna
19
Uttrycket w stolé betyder ”i/inuti bordet”, t.ex. i bordslådan.
20
Na méste är vanligast, och betyder bl.a. på stället, på platsen, på sin plats (passande).
47
Obs. i de två sista exempelparen: epitetet (titeln) har samma form som den fasta appositionen (egennamnet, se
Grammatisk terminologi 3.3). Kom också ihåg att egennamn är substantiv och böjs som sådana! Märk vidare att
man (till skillnad från svenskan) böjer såväl för- som mellannamn (eller efternamn) även när de kombineras.
3.1.2 Lokativ singular av vissa substantivtyper
1) Substantiv som i nominativ singular slutar på -ij (M), -ie (N) och -iq (F) får i lokativ
singular ändelsen -i. I samtliga fall slutar substantivens stam på i + / j / vilket tydligare
framgår, om ordslutet/stamslutet skrivs med latinska bokstäver. Hos de maskulina
substantiven på -ij observeras vidare, att bokstaven -j- inte skrivs ut i böjda former,
eftersom den ryska bokstaven i (liksom andra alternativtecken) i sig inbegriper j-ljudet +
respektive vokal (se L1: not 2 och 3):
kritérij ("-ij-ø") kriterium

o kritérii ("-ij-i") om kriteriet
otdelénie ("-ij-e") avdelning

w otdelénii ("-ij-i") i avdelningen
repetíciq ("-ij-a") repetition

o repetícii ("-ij-i") om repetitionen
2) Ändelsen -i har feminina på konsonant + x (F2), som "ersätter" tecknet x:

nówostx nyhet
o nówosti om nyheten
3) En begränsad grupp mest enstaviga maskulina substantiv har efter prepositionerna w i och
na på (men inte efter andra lokativstyrande prepositioner!) ändelsen -ú (-ù). Denna ändelse
är alltid betonad!
les – w lesú́ skog – i skogen

men:
q goworù o lése jag talar om skogen
most – na mostú bro – på bron

men:
q goworù o móste jag talar om bron
boj - w boù ("boj-ú") strid - i strid

men:
q goworù o bóe ("bój-e") jag talar om striden
port - w portú hamn - i hamnen

men:
q goworù o pórte jag talar om hamnen
sneg - na snegú snö - på (i) snö(n)

men:
q goworù o snége jag talar om snö
48
béreg – na beregú strand – på stranden
men:
q goworù o bérege jag talar om stranden
3.2 Lokativ plural
Substantiv har i lokativ plural - oberoende av genus - ändelsen
-ah (-qh)
(les) w lesáh i skogarna

(port) w pórtah i hamnarna
(stol) na stoláh på borden
(koráblx) na korablûh på fartygen
(boj) w boûh ("boj-ah") i striderna
(seló) w sëlah i byarna
(mésto) na mestáh / w mestáh på platserna
(otdelénie) w otdeléniqh ("-ij-ah") i avdelningarna
(máma) o mámah om mammorna
(gorá) na goráh / w goráh på bergen / i (bland) bergen
(repetíciq) o repetíciqh ("-ij-ah") om repetitionerna
(nówostx) o nowostûh om nyheterna
(âstx) w âstûh i delarna
(we]x) o we]áh om sakerna
4. LOKATIV AV ADJEKTIV OCH ADJEKTIVISKT BÖJDA ORDKLASSER
4.1 Lokativ singular
I lokativ singular är ändelserna
-om (-em) i maskulinum / neutrum
-oj (-ej) i femininum
tëmnyj les
w tëmnom lesú i en mörk skog
regionálxnoe otdelénie
w regionálxnom otdelénii i en regionavdelning
horó[ee oborúdowanie
w horó[em oborúdowanii i en bra utrustning
49
nówaq ma[ína
w nówoj ma[íne i en ny bil
létnqq pogóda
o létnej pogóde om sommarvädret
horó[aq repetíciq
na horó[ej repetícii på en bra repetition
4.2 Lokativ plural
I lokativ plural är ändelsen - oberoende av substantivets genus:
-yh (-ih)
Märk
Adjektivändelsen har i lokativ plural samma slutljud (-h) som substantiv i motsvarande form.
nom sing lok sing lok plur
nówyj dom (o) nówom dóme (o) nówyh domáh

nytt hem
nówoe zdánie (o) nówom zdánii (o) nówyh zdániqh
ny byggnad
[wédskaq ma[ína (o) [wédskoj ma[íne (o) [wédskih ma[ínah
svensk bil
5. LOKATIV AV PERSONLIGA PRONOMEN OCH FRÅGANDE kto / ^to

nominativ ackusativ lokativ
q menû mne
ty tebû tebé
on / onó egó nëm21
oná eë nej
my nas nas
wy was was
oní ih nih
kto? kogó? kom?

^to? ^to? ^ëm?
Märk att pluralformerna av personliga pronomen är lika i ackusativ och lokativ.
21
Former av personliga pronomen som börjar på e- eller i- får efter preposition alltid ett n- framför. Eftersom
lokativ bara kan förekomma efter preposition föregås här formerna i tredje person således av ett n- (nëm, nej,
nih).
50
Wy goworíte obo22 mne? Talar ni om mig?
Da, q goworù o tebé. Ja, jag talar om dig.
Q goworù ne o nëm, a o nej. Jag talar inte om honom, utan om henne.
Wy goworíte o nas? Talar ni om oss?
Net, ne o was, a o nih. Nej, inte om er, utan om dem.
O kom wy goworíte? Vem talar ni om?
O ^ëm ty goworí[x? Vad talar du om?
W ^ëm délo? Vad gäller saken? (ordagrant: I vad är
saken?)
Märk att en rysk preposition till skillnad från svensk måste stå före det ord den bestämmer och därför heller
aldrig kan stå sist i en sats!
6. PREPOSITIONERNA w och na
6.1
Prep. w + lokativ uttryckande befintlighet motsvarar vanligen den svenska prepositionen i.

Prep. na + lokativ uttryckande befintlighet motsvarar vanligen den svenska prepositionen på.
Kom ihåg
Efter dessa två prepositioner har vissa maskulina substantiv ändelsen -ú (-ù) (se 3.1.2 ovan).
región w regióne i regionen

boj w boù (”boj-ú”) i striden
dom w dóme i huset
les w lesú i skogen
most na mostú på bron

óstrow na óstrowe på ön
reká na reké på floden
rabóta na rabóte på arbetet
Anm. Vissa substantiv kan ha både w och na med olika innebörd (jämför motsvarande svenska uttryck).
móre: na móre på havet eller vid havet (t.ex. om stad, jfr 6.3); w móre i havet
póle: na póle på fältet; på fotbollsplanen; w póle på fältet; i fält (under krigsliknande förhållanden)
oknó: na okné på fönsterbrädet; w okné i fönstret
Dessa ryska och svenska prepositioner svarar förstås inte alltid mot varandra.
1) I t.ex. följande fall uttrycker ryskan befintlighet med prepositionen w, där svenskan i
motsvarande lägen brukar använda på:
bank w bánke på bank(en)

bolxníca w bolxníce på sjukhus(et)
bibliotéka w bibliotéke på bibliotek(et)
gostínica w gostínice på hotell(et)
deréwnq w deréwne på landet / landsbygden
22
Framför lokativ av pronominet q får prepositionen o formen obo: obo mne.
51
kancelûriq w kancelûrii på expeditionen
kinoteátr w kinoteátre på biograf(en)
komandirówka w komandirówke på tjänsteresa(n)
Krym w Krymú (obs. ändelsen) på Krim (halvön)
nómer w nómere på hotellrummet
restorán w restoráne på restaurang(en)
stepx (F2) w stepí (obs. betoningen) på stäppen
teátr w teátre på teater(n)
[kóla w [kóle på / i skola(n)
Märk
Substantiven anger i många fall ”lokaliteter” som man kan ”befinna sig inne i”, vilket förklarar ryskans i och för
sig logiska bruk av prepositionen w. Fallet Krym Krim är ett klassiskt undantag, då öar och halvöar normalt har
na, i likhet med svenskans bruk av på vid sådana substantiv.
2) I t.ex. följande fall har ryskan prepositionen na, där svenskan har i:
wózduh na swévem wózduhe i friska luften

(na wózduhe utomhus)
wostók na wostóke i öster (na vid alla väderstreck)
Kawkáz na Kawkáze i Kaukasus
méstnostx (F2) na méstnosti i terrängen
opú[ka na opú[ke i skogsbrynet
ródina na ródine i hemlandet
swobóda na swobóde i frihet
sklad na skláde i förrådet
slúvba na slúvbe i tjänst(en)
sólnce na sólnce i solen / solskenet
Urál na Urále i Ural
Beträffande Ukraína Ukraina används ibland enligt äldre bruk i Ryssland även prepositionen na + lok.: na
Ukraíne. I Ukraina är standarduttrycket på ryska w Ukraíne i Ukraina.
6.2
Prepositionen na + lokativ används när man anger fortskaffningsmedel (svenskan har då
prepositionen med eller saknar preposition):
awtóbus na awtóbuse med buss

ma[ína na ma[íne med bil
póezd na póezde med tåg
Q zdesx na ma[íne. Jag är här / har kommit hit med bil.

My tudá na samolëte. Vi far dit med flyg.
Tudá oní édut na awtóbuse. Dit åker de (med) buss.
Obs!
Avses befintlighet inne i ett fortskaffningsmedel väljs prepositionen w + lokativ:
awtóbus w awtóbuse i bussen

ma[ína w ma[íne i bilen
póezd w póezde i tåget / tågvagnen
52
6.3
Prepositionen na + lokativ används för att ange läge vid vatten (hav, sjö, flod) och motsvarar
därvid den svenska prepositionen vid:
móre na móre vid havet

ózero na ózere vid sjön
reká na reké vid floden
Stokgólxm - górod na Baltíjskom móre. Stockholm är en stad vid Östersjön.

Irkútsk - górod na reké Angaré. Irkutsk är en stad vid floden Angara.
Rostów - górod na Donú. Rostov är en stad vid Don.
6.4
Vid svar på frågan när? används
1) prepositionen na + lokativ i samband med vecka:
My édem tudá na slédu@]ej Vi åker/ skall åka dit nästa vecka.

nedéle.
2) prepositionen w + lokativ i samband med månader och längre tidsenheter, t.ex. år, sekel
etc. (Jfr med veckodagarna, som har w + ackusativ, L2: 6.2.2):
Oná búdet zdesx w qnwaré. Hon kommer att vara här i januari.
Oní édut tudá w márte. De far dit i mars.
Q édu tudá w slédu@]em mésqce. Jag far dit nästa månad.
Ìto búdet w slédu@]em godú. Detta blir / kommer att ske nästa år.
W pró[lom wéke23. I förra århundradet / seklet.
7. FUTURUM AV bytx = vara

I föregående kapitel har du som glosa stött på formen búdet (= blir, kommer att vara). Det är
futurum av verbet bytx vara i tredje person singular. Futurumformerna böjs på samma sätt
som presens av verbet éhatx åka / fara (se L2:3), således
q búdu jag
ty búde[x du
on han / den / det
oná búdet hon / den / det blir / kommer att vara /
onó den / det skall vara
my búdem vi
wy búdete ni
oní búdut de
23
Även lokativformen wekú förekommer, och då enbart efter prepositionen na, i betydelsen levnad, levnadstid:
na eë wekú under hennes levnad.
53
Märk särskilt att futurumformerna av bytx bland annat betyder kommer att vara / skall vara. Något hjälpverb
(kommer / skall) skall således ej utsättas.
8. APPOSITION
Apposition är ett efterställt attribut som utgörs av en nominalfras (ett substantiv): författaren
Dostojevskij; floden Neva; Petrov, den kände professorn etc. I de första två exemplen talar
man om fast apposition, där huvudordet (författaren, floden) benämns epitet (se Grammatisk
terminologi 3.2).
Man brukar se det som en huvudregel att appositionen står i samma kasus som sitt
huvudord. Huvudregeln har dock flera undantag. När det gäller geografiska namn som fast
apposition är språkbruket vacklande.
proféssor Petrów professor Petrov

Q goworù o proféssore
Petrówe. Jag talar om professor Petrov.
górod Moskwá staden Moskva

Q goworù o górode Moskwé. Jag talar om staden Moskva.
eller
Q goworù o górode Moskwá.
Q goworù o Stokgólxme, Jag talar om Stockholm,

górode na Baltíjskom more. en stad vid Östersjön.
Ett bestämt undantag från huvudregeln ovan är när den fasta appositionen betecknar en
institution (hotell, tidning, fartyg, boktitel o.dyl.). Normen är då att appositionen står i
nominativ oavsett huvudordets kasus:
gostínica “Nacionálx” hotell National

Q sluvú w gostínice
“Nacionálx”. Jag tjänstgör på hotell National.
Märk att i de fall epitet saknas, så böjs egennamnet som ett vanligt substantiv:
Q sluvú w “Nacionále”. Jag tjänstgör på National.
54
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Gde wy slúvite, w tamóvne24 íli w pograní^noj slúvbe ?
- Q sluvú w pograní^noj slúvbe, zdesx na pásportnom kontróle. A wy?
- Q tamóvennik, sluvú na tamóvne zdesx w a\roportú.
- A wy, kapitán Sergéew? Gde slúvite wý?
- Q sluvú w gostínice «Metropólx», w ohráne.
- A q sluvú ne w a\roportú i ne w gostínice. Práwda, q tóve kapitán,
no q sluvú na korablé.
2.
- Skavíte, poválujsta, gde kancelûriq?
- Oná w nízkom zdánii, won tam.
- A gde vilýe pome]éniq?
- Oní w wysókih domáh spráwa.
3.
- Gde sej^ás Ígorx Nikoláewi^, w kancelûrii?
- Net, on sej^ás w sportíwnom zále.
4.
- Gde studénty?
- Oní sej^ás w bibliotéke.
5.
- Proféssor Sánin segódnq na slúvbe?
- Net, on w bolxníce íli, móvet bytx, uvé dóma.
6.
- Gde docént Nikítina? Q eë ne wívu.
- Oná w komandirówke na Urále.
7.
- Gde górod Nálxîk?
- On na Kawkáze.
- A gde górod Rostów?
- On na Donú.
8.
24
Både w tamóvne och na tamóvne förekommer.
55
- Wy na ma[íne?
- Net, segódnq q na póezde.
9.
- Gde poezdá?
- Oní na stáncii.
10.
- Ty éde[x tudá w sentqbré?
- Net, nawérnoe w oktqbré.
- A ty búde[x zdesx na slédu@]ej nedéle?
- Koné^no, búdu.
11.
- O kom wy goworíte, o nas?
- Q goworù ne o was, a ob25 ohránnikah w gostínice «Nacionálx».
12.
- Wy goworíte o stár[em prepodawátele Kuznecówe?
- Net, q goworù ne o nëm.
13.
- O ^ëm wy goworíte na zanûtiqh segódnq, o [wédskih gorodáh?
- Net, segódnq q goworù o Dálxnem Wostóke.
14.
- Ùrij Petrówi^ Flûgin, kto wy?
- Q artíst, sluvú w teátre «Satirikón».
- A wy, Dárxq Nikoláewna, gde slúvite wý?
- Q sluvú w Bolx[óm teátre, w kancelûrii. Q buhgálter [-uhá-].
- Eléna Wíktorowna, wy tóve slúvite w Bolx[óm teátre?
- Net, q finansístka. Q ne sluvú w teátre, no q egó spónsor. Q
sluvú w «Rekonstrúkcii». Ìto kommérêskij bank.
15.
- Wot kómnata. ~to w kómnate?
- W kómnate pol, potolók i stény. Tam estx bélyj stol, vëltyj diwán
i vëltye krésla. Na polú krásnyj kowër. W kómnate estx tákve
málenxkij ^ërnyj stólik i korí^newye knívnye pólki. Na stolé
bélaq skátertx, séraq wáza i stáraq gazéta. Na sténah obói. Oní zelë-
25
Före vokal förlängs prepositionen o till ob. Framför lokativ av pronominet q får prepositionen o formen obo.
56
nye. Na óknah bélye gardíny. Na málenxkom korí^newom stólike
nówyj cifrowój telewízor. A won tam písxmennyj stol. Na stolé wy
wídite rú^ki, bumágu, tetrádi, mobílxnyj telefón i spráwo^nik.
16.
- Gde wa[ nómer?
- On w gostínice «Moskwá» w Peterbúrge.
- Nómer wnizú?
- Net, on nawerhú, ìto nómer 8-9-6.
- No w gostínice, nawérnoe, estx lift?
- Koné^no, estx.
- A nómer horó[ij, udóbnyj?
- Da, on ne óênx bolx[ój, no ^ístyj i udóbnyj.
17.
- Wot klass. Skavíte, ^to wy wídite zdesx w klásse?
- Wperedí doská. Rûdom ukázka i linéjka, a tákve flomástery.
- Spráwa telewízor i DWD-pléjer [diwidí-]. A sléwa?
- Sléwa - \krán.
- Da, a ^to na léwoj stené?
- Tam ókna, a na práwoj - dwerx i pólki. Szádi - kárty, proéktor i
[kaf. W [kafú knígi, slowarí, i kompákt-díski.
- A wot lingafónnyj kabinét. ~to tam estx?
- W lingafónnom kabinéte estx kompxùtery i monitóry, a tákve
\krán.
Na kávdom méste estx naú[niki i mikrofón. Na sténah DWD-díski,
kompakt-díski i tetrádi.
57
4. ~etwërtyj urók
4. Fjärde lektionen
1. OBÖJLIGA SUBSTANTIV
1.1 Lånord
Många lånord26 som slutar på någon av vokalerna –o, -e, -@ eller -i är i ryskan oböjliga. Det
beror ibland på att de har ett ordslut som är främmande för det ryska böjningssystemet:
sálxdo saldo
rádio radio
metró tunnelbana
kinó bio, film
taksí taxi
interwxù intervju
portxé portier
Lånord som slutar på konsonant (vurnál tidskrift), konsonant + -a (lámpa lampa) eller vokal + -q
(illюstráciq illustration, sóq soja) böjs däremot som vanliga substantiv (M resp F).
Undantag: några ord på –a är oböjliga (N): boá boa, pa danssteg m fl.
Oböjliga är som regel även ryska ortnamn på -o , t.ex. Tú[ino Tusjino (mer om detta i
L22).
Standardgenus hos oböjliga lånord är neutrum:
^ërnoe pianíno ett svart piano

nówoe rádio en ny radio
moskówskoe metró Moskvas tunnelbana
bolx[óe kinó storfilm, den stora (kommersiella) filmen
swobódnoe taksí en ledig taxi
Märk att adjektiv och andra bestämningsord böjs som vanligt i alla genus och kasus, även i anslutning till ett
oböjligt huvudord.
Undantag vad genus beträffar utgör:
1) ordet kófe kaffe (i första hand M, men även N), t.ex. krépkij kófe (eller krépkoe kófe) starkt kaffe27 ;
2) substantiv som betecknar människor eller djur:

vissa av dessa substantiv är enbart M oavsett om personen eller djuret det syftar på är av manligt eller kvinnligt
kön, medan andra av dessa substantiv är M/F (i enstaka fall enbart F), t.ex:
26
Lånord är ord som bygger på grekiska el. latinska stammar och vilka återfinns i många språk. De har antingen
"förryskats" genom ryskt suffix (är då böjliga), eller har i senare tid hämtats från tyska, engelska och franska
(och är då , i vissa fall, oböjliga).
27
Ordet kaffe lånades ursprungligen in i ryskan i formen kófej, vilket förklarar att det ännu är maskulint.
58
portxé (M) portier, atta[é (M) attaché, mafiózi (M) mafioso, maffiamedlem, vigoló (M) gigolo,
impressário (M) impressario, flamíngo (M) flamingo, gnu (M/F) gnu, kengurú (M/F) känguru, lédi (F)
lady.
1.2 Icke-ryska namn
1) Oböjliga är sådana ickeryska namn på "institutioner" och produkter (t.ex. tidningsnamn,

bilmärken, vinsorter) som slutar på -o, -u, -e, -i (i vissa fall även konsonant och -a), t.ex. 28:
Le Figaró Le Figaro, Der {pígelx Der Spiegel, Áudi Audi, Renó Renault, Bordó
Bordeaux-vin
2) Oböjliga är också ickeryska egennamn som slutar på -o, -u, -e, -i (i vissa fall även
konsonant och -a) och som betecknar personer (se även L22:3):
Lúi (Ármstrong) Louie (Armstrong), Fransuá (Mitterán) François (Mitterand), Péppi
Dlinnyj ûlók Pippi Långstrump.
Ett utländskt kvinnonamn (förnamn eller efternamn) är oböjligt om det slutar på något annat
än -a/-q (som är den normala ändelsen för ryska kvinnonamn).
Híllari Klínton Hillary Clinton, Íngrid Bérgman Ingrid Bergman:
Om det oböjliga ordet syftar på ett i vid bemärkelse animerat substantiv (t.ex. en person, en
romanfigur o.s.v.) böjs eventuella attribut enligt personens naturliga genus, t.ex.
znamenítaq Brítni Spirs den berömda Britney Spears F, legendárnyj Zórro den
legendariske Zorro M.
Genus. För övriga substantiv är det i en rad fall möjligt att skapa regler, eller åtminstone
allmänna riktlinjer, för vilket genus det oböjliga ordet skall ha. Det ryska grundordet (t ex
górod stad, reká flod) fungerar som ”rubrik” för hela kategorin och dess genus är
vägledande:
1) namn på ickeryska städer och öar är M (jfr górod stad, óstrow ö): bolx[ój Tókio det
stora Tokyo, krasíwyj Kápri det vackra Capri
2) namn på ickeryska floder är F (jfr reká flod): [irókaq Mississíppi den breda
Mississippi; nívnqq |n nedre Aisne (i Frankrike), [irókaq Huanhì den breda Huanghe
(Gula floden).
3) namn på ickeryska tidningar är F (jfr gazéta tidning) : [wédskaq «Dágens Industrí»

svenska Dagens Industri, izraílxskaq «Ediót Ahronót» den israeliska Yediot Achronot
4) namn (märken) på utländska bilar är ofta F (jfr ma[ína bil), t.ex. nówaq «wólxwo» en ny
Volvo. Men även M förekommer: bélyj «bentli» en vit Bentley.
5) namn på viner är N (jfr winó vin), t.ex. francúzskoe {ablí franskt Chablis; krásnoe
Kiánti röd Chianti.
28
Varumärken, namn på organisationer, musikgrupper m.m. som ursprungligen skrivs med latinska bokstäver
behåller ofta dessa i nutida ryska texter av nyhets- och underhållningskaraktär, t.ex. [wedskie Volvo i Saab
svenska Volvo och Saab, amerikánskij vurnál Rolling Stone den amerikanska tidningen Rolling Stone.
59
2. SUBSTANTIVERADE ADJEKTIV
Substantiverade adjektiv kallas adjektiv som står enskilt (är ej förenade med substantiv) och
fungerar som substantiv. De har som regel uppstått genom att ett substantiv underförstås, i
svenska t.ex. Sjuka [personer] vårdas på sjukhus. Substantiverade adjektiv böjs givetvis som
adjektiv, trots att de fungerar som substantiv (gäller ju även i svenskan!). Till kategorin
substantiverade adjektiv kan man i ryskan böjningsmässigt även hänföra efternamn med
adjektivisk form, t.ex. ~ajkówskij (man), ~ajkówskaq (kvinna), Tolstój (man),
Tolstáq (kvinna) (mer om namn i L22:3). Hit hör även geografiska egennamn med
adjektivisk form, t.ex. Gróznyj (M), Wladímirskoe (N). I ryskan är substantiverade
adjektiv betydligt vanligare än i svenskan.
2.1 Substantiverade adjektiv med två genus (M och F)
znakómyj (M) bekant [person] (man)

znakómaq (F) bekant [person] (kvinna)
rússkij (M) ryss29

rússkaq (F) ryska
devúrnyj (M) jourhavande (manlig)

devúrnaq (F) jourhavande (kvinnlig)
bolxnój (M) patient (manlig)

bolxnáq (F) patient (kvinnlig)
zawéduющij (M) föreståndare (manlig)

zawédu@]aq (F) föreståndare (kvinnlig)
rabóîj (M) arbetare (manlig)

rabóâq (F) arbetare (kvinnlig)
2.2 Substantiverade adjektiv med ett genus (M, N el. F)
1) Substantiverade adjektiv med antingen maskulin eller feminin form anger normalt yrken
och befattningar i vid bemärkelse (underförstått substantiv kan vid maskulin form vara
êlowék människa/person, vars grammatiska genus är M, och vid feminin form vén]ina
kvinna).
górni^naq hotellstäderska, hembiträde

dnewálxnyj dagelev (soldat med administrativ jour)
29
Obs. att nationalitetsbenämningar normalt är regelrätta substantiv och ej adjektiv, t.ex. [wed / [wédka
svensk resp. svenska.
60
2) Neutra anger ofta ämnen eller medel (underförstått substantiv t.ex. we]estwó ämne),
maträtter (blùdo) och viner (winó), grammatiska termer (slówo ord), abstrakta tidsord
(wrémq N tid), djur (su]estwó varelse).
snotwórnoe sömnmedel
boleutolû@]ee smärtstillande medel, värktabletter
moróvenoe glass
pérwoe det första; soppa (som förrätt)
[ampánskoe champagne, mousserande vin
varkóe ugnsstekt kött; (ung.) Biff Rydberg
skazúemoe predikat
podlevá]ee subjekt
búdu]ee framtid(en)
pró[loe det förflutna
poslédnee det sista
viwótnoe djur
nasekómoe insekt
^lenistonógoe leddjur
3) Feminina anger ofta lokaliteter (underförstått substantiv t.ex. kómnata rum), bråktal
(âstx F2 del), linjer (líniq linje) och gatunamn (úlica gata).
stolówaq matsal
wánnaq badrum
masterskáq verkstad
kladowáq förråd, klädkammare, skafferi
pûtaq femtedel
kriwáq kurva (i diagram o.d.)
Sadówaq Sadovaja, Trädgårdsgatan
3. ADJEKTIVISKT BÖJDA PRONOMEN
Flertalet ryska pronomen böjs i alla former som adjektiv.
3.1 Pronomenen kakój och kotóryj
kakój vilken? (frågande); vad för slags?; hurdan?30
kotóryj vilken = som (relativt pronomen)

(mer sällan vilken? i urvalssituationer i st.f. kakój)
Kakój bank? Vilken bank?

Hurdan bank?
Hurdan är banken?
Vad för slags bank?
30
Betydelsen hurdan som bundet predikativ (predikatsfyllnad) kan också, speciellt i skriftspråket, uttryckas
med substantiviskt böjda kaków (M), kakowó (N), kakowá (F) och kakowý (Pl), se L11:2 och L15:2.2.
61
Kakóe orúdie? Vilket redskap?
Hurdant redskap?
Hurdant är redskapet?
Vad för slags redskap?
Kakáq pri^ëska? Vilken frisyr?

Hurdan frisyr?
Hurdan är frisyren?
Vad för slags frisyr?
Kakú@ ptícu wy wídite? Vilken fågel ser ni?

Hurdan fågel ser ni?
Vad är det för fågel ni ser?
Vad för slags fågel ser ni?
Kakíe problémy? Vilka problem?

Hurdana problem?
Hurdana är problemen?
Vad för slags problem?
Dom, kotóryj wy wídite tam, ... Huset som ni ser där, ....
Seló, kotóroe wy wídite tam, ... Byn som ni ser där, ...
Gazéta, kotóru@ wy wídite tam, ... Tidningen som ni ser där, ...
Domá, kotórye wy wídite tam, ... Husen som ni ser där, ...
3.2 Övriga adjektiviskt böjda pronomen
kávdyj varje
wsûkij all möjlig; all slags; allehanda
l@bój31 godtycklig; vilken som helst
drugój annan
ostalxnój annan (= övrig)
takój32 sådan
célyj hel (motsvarande obestämd form på svenska)
nékotoryj33 någon (= viss)
Kávdyj dom nówyj. Varje hus är nytt.

Kávdoe orúdie nówoe. Varje redskap är nytt.
Kávdaq gazéta nówaq. Varje tidning är ny.
W gazéte segódnq estx wsûkie interésnye I tidningen finns det i dag allehanda
nówosti. intressanta nyheter.
Ìto znáet kávdyj / wsûkij / l@bój Detta vet varenda skolbarn / vilket skolbarn
31
Pron. kávdyj, wsûkij, l@bój är synonyma / utbytbara om de har potentiell innebörd. Ex.: var och en = alla
= vem som helst; men: var och en (= utan undantag) = kávdyj; all möjlig / all slags (i absolut mening) =
wsûkij; godtycklig / vilken som helst (i absolut mening) = l@bój.
32
Obs. att takój även står för sv. så vid ett adjektiv (takój sílxnyj så stark). Jfr L:11:2.
33
Nékotoryj står helst i plural och ingår i uttrycket nekotorye,… a drugíe… några/vissa…, andra…
62
[kólxnik. som helst.
Q sluvú w drugóm ministérstwe. Jag tjänstgör i ett annat departement.
Wy zdesx, a gde ostalxnýe? Ni är här, men var är de andra / övriga?
|to takóe orúdie, kotóroe ... Det är ett sådant redskap, som ...
Na doróge céloe stádo. På vägen står det en hel hjord.
Q wívu célu@ stá@. Jag ser en hel flock.
Nékotorye kollégi nówye. Några / Vissa kollegor är nya.
Anm.
1) Svenskans "vad är det för [+ substantiv]" översätts antingen med
kakój/kakóe/kakáq/kakíe ìto [+ substantiv i nominativ] el. med ^to ìto za [+
substantiv i nominativ]:
Kakój ìto dom? Vad är det för hus?

~to ìto za dom?
Kakóe ìto viwótnoe? Vad är det för djur?

~to ìto za viwótnoe?
Kakáq ìto kárta? Vad är det för karta?

~to ìto za kárta?
Kakíe ìto knígi? Vad är det för böcker?

~to ìto za knígi?
2) Svenskans "vad är ... för något" översätts
^to takóe + substantiv i nominativ resp. ^to + pronomen i nominativ + takóe:
~to takóe matemátika? Vad är matematik för något?

~to ìto takóe? Vad är det / detta / det här för något?
3) Svenskans "vad är ... för något" om vad avser yrke, befattning o.dyl översätts:
kto + substantiv i nominativ resp.

kto + pronomen i nominativ:
Kto Iwanów? Vad är Ivanov för något / Vem är Ivanov?

Kto Irína? Vad är Irina för något? Vem är Irina?
Kto oní? Vad är de för något? / Vilka är de?
4) Svenskans "vad är ... för en egentligen", "vad är … för ena" (oftast misstänksamt eller
ironiskt) översätts med
kto takój (M) / takáq (F) / takíe (plur) + substantiv i nominativ resp.
kto + pronomen i nominativ + takoj / takáq / takíe:
Kto takój Iwanów? Vad är Ivanov för en?

Kto takáq Irína? Vad är Irina för en? Vem är Irina egentligen?
63
Kto oní takíe? Vad är de för ena? Vilka tror de att de är?
4. DET OBESTÄMDA PRONOMENET wesx
Pronomenet wesx, som böjs substantiviskt i nominativ och ackusativ, betyder hela eller
all/allt, i plural alla:
wesx górod hela stan

wsë [ampánskoe all champagne
wsq úlica (nom.) / ws@ úlicu (ack.) hela gatan
wse bánki alla banker
För fullständig beskrivning av pronomenet wesx och dess böjningsformer se L 18:6.
5. ÖVERSÄTTNING AV SV. den, det

5.1 Personligt pronomen
Svenskt den / det kan vara personligt pronomen. Som framgått redan av L1 ersätter personliga
pronomen on han och oná hon, till skillnad från motsvarande svenska pronomen men i
likhet med t.ex. franskans och tyskans, alla maskulina respektive feminina substantiv, alltså
även sådana, som inte betecknar varelse. Dessa pronomen betyder således inte bara han
respektive hon utan även den / det (jfr tyskt er och sie, franskt il och elle). Formen onó
motsvarar också sv. den / det men ersätter ett neutralt substantiv (tyskt es).
Ìto vurnál (M). On [wédskij. Det är en tidskrift. Den är svensk.
Ìto mýlo (N). Onó zelënoe. Det är tvål. Den är grön.
Ìto kárta (F). Oná ukraínskaq. Det är en karta. Den är ukrainsk.
Ìto medwédx (M). On sílxnyj. Det är en björn. Den är stark.
Ìto Moskwá (F). Oná bolx[áq. Det är Moskva. Det är stort.
När man skall översätta svenskt dess och detta pronomen syftar på maskulint respektive feminint substantiv
används följaktligen motsvarigheterna till svenskt hans respektive hennes, vilka lyder egó respektive eë. Om
substantivet är neutrum eller plural är formerna egó respektive ih. Du känner igen formerna (L2:5.6) som
ackusativ av personliga pronomen i tredje person. De likalydande former som behandlas här är emellertid
possessiva pronomen och de är i tredje person oböjliga (liksom i svenskan). Mer om possessiva pronomen i
L5:5.
5.2 Självständigt och förenat demonstrativt pronomen
Svenskt det kan vara demonstrativt (utpekande) pronomen. Du har stiftat bekantskap med ìto
det / detta / det här. Det har då varit ett självständigt demonstrativt pronomen, d.v.s. inte
någon bestämning till ett substantiv. Ett sådant självständigt demonstrativt pronomen syftar
alltid på något uppenbart, såsom något man ser, t.ex. Det / detta / det här (= det du ser här) är
en stridsvagn, något känt eller tidigare nämnt (för att upprepning skall undvikas) (jfr ty. das,
64
fr. ça / cela), t.ex. Det / detta / det här (= den stad du talar om / frågar om) är Rysslands
huvudstad.
Formen ìto kan emellertid också vara ett förenat demonstrativt pronomen, nämligen om det
bestämmer ett neutralt substantiv i nominativ / ackusativ, och har då betydelsen denna / detta
(jfr ty. dieser, dieses, diese; jener, jenes, jene; fr. ce, cette).
Jfr med sv. det, som på samma sätt kan vara dels självständigt, dels förenat med ett neutralt substantiv:
Det är ett hus (självständigt)

Det huset (förenat)
Ìto póle a) Det är ett fält (självständigt)

b) Detta fält (förenat)
Formerna av förenat demonstrativt pronomen i övriga genus i nominativ och ackusativ är:
ìtot maskulinum nom / ack
ìta femininum nom
ìtu femininum ack
ìti plural nom / ack
I dessa fall kan således någon förväxling med självständigt pronomen inte ske:
Ìto bank. Det är en bank. (självständigt)

ìtot bank denna bank (förenat, nom / ack)
Ìto sestrá. Det är en syster. (självständigt)

ìta sestrá denna syster (förenat, nom)
ìtu sestrú denna syster (förenat, ack)
Ìto vurnály. Det är tidskrifter. (självständigt)

ìti vurnály dessa tidskrifter (förenat nom / ack plural)
Som du ser slutar de förenade pronomenformerna i nom / ack på samma sätt som substantiven
i motsvarande former. Övriga former av detta pronomen böjs som adjektiv. Lägg särskilt
märke till pluralformerna som har alternativvokalen -i.
M N F Pl
nom ìtot ìto ìta ìti
ack ìtot ìto ìtu ìti
lok ìtom ìtom ìtoj ìtih
Ìtot bank nówyj. Denna bank är ny.

Q sluvú w ìtom bánke. Jag tjänstgör i den här banken.
Wy wídite ìtu kártu? Ser ni den här kartan?
65
Q goworù ob ìtoj ma[íne. Jag talar om den här bilen.
W ìtih magazínah estx kofewárki. I de här affärerna finns det kaffekokare.
Översättning av sv. det (sammanfattning)
Sv. det kan vara
1) självständigt demonstrativt pron.: Det / Detta / Det här är en bil;

2) förenat demonstrativt pron. i neutrum: Det / Det här huset är stort;
3) personligt pron. i neutrum: Det är stort (vi talar t.ex. om ett hus);
4) formellt subjekt: Det står ett hus i skogsbrynet.
5) opersonligt subjekt: Det regnar.
För att välja rätt ryskt pronomen i rätt form bör du komma ihåg följande:
1) Om det (detta / det här) omedelbart kan följas eller föregås av är, var, blir + substantiv (med
eventuella bestämningsord) är det ett självständigt demonstrativt pronomen och översätts med
ìto, liksom sv. det oberoende av substantivets genus el. numerus:
Ìto dom. Det (här) är ett hus.

Ìto vurnál. . Det (här) är en tidskrift.
Ìto kníga. Det (här) är en bok.
Ìto blánki. Det (här) är blanketter.
2) Om det (detta / det här) omedelbart följs av ett substantiv är det ett förenat demonstrativt
pronomen och det översätts då med ìtot, ìto, ìta, ìti (ìtu, ìtom, ìtoj...) alltefter det
följande substantivets genus, numerus och kasus:
ìtot dom det ( här) huset

ìto póle det (här) fältet
ìta gazéta den ( här) tidningen
w ìtom dóme i detta hus / i det här huset
na ìtoj dáê i denna sommarstuga / i den här sommarstugan
3) Om det följs av är, var, blir + endast adjektiv, adverb eller pronomen är det ett personligt
pronomen och det översätts då med on, onó, oná, oní eller böjda former alltefter genus,
numerus och kasus hos det substantiv som ersätts.
Ìto dom. On nówyj. Det är ett hus. Det är nytt.

Ìto póle. Onó moë. Det är ett fält. Det är mitt.
Ìto dáâ. Oná nówaq. Det är en sommarstuga. Den är ny.
4) Om det är formellt el. opersonligt subjekt skall det inte översättas:
Zdesx estx gostínica. Här finns (det) ett hotell.

Tam estx awtóbusy. Där finns (det) bussar.
Zdesx dúet. Här blåser det.
66
Kom ihåg
Motsvarigheten till svenskt det som självständigt demonstrativt pronomen (ìto) kan bara
kombineras med ett substantiv:
Det är ett hus Ìto dom

Det är en polis Ìto milicionér
Motsvarigheten till sv. det som personligt pronomen (on, onó, oná) som ersätter sak kan
bara kombineras med ett adjektiv eller ett pronomen:
Det är nytt (huset) On nówyj

Hurdant är det (huset) Kakój / Kaków on?
67
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Wy segódnq na ma[íne?
- Da, na taksí.
- A záwtra wy édete s@dá na awtóbuse?
- Net, na metró.
2.
- Kto Iwán Lxwówi^ Lápin? On milicionér?
- Net, Lápin ne milicionér, a ohránnik.
- Gde on sej^ás?
- On sej^ás w stolówoj.
- A gde stolówaq?
- Oná won tám, sléwa. Wy wídite stolówu@?
- Da, wívu.
3.
- Gde diwány? Q ih ne wívu.
- Oní w masterskój, na remónte.
- A gde masterskáq?
- Masterskáq won tám.
4.
- Wot na stolé gazéty, [wédskie i rossíjskie. Kakíe gazéty
rossíjskie?
- Gazéty, kotórye q wívu sléwa, rossíjskie. Ìto evednéwnye gazéty:
wot gazéta Izwéstiq, a rûdom gazéta Kommersánt_.
- Znáît, gazéty spráwa [wédskie, da?
- Da, ìto segódnq[nqq Dágens Nùheter i wêrá[nqq Swénska
Dágbladet.
5.
- Wy wídite ìtu ma[ínu?
- Kakú@ ma[ínu?
- Ìtu, spráwa. Ìto sowsém nówaq [wédskaq ma[ína «SAAB -9-5».
- Skavíte, w {wécii estx rossíjskie ma[íny?
- Estx.
- A kakíe?
68
- W {wécii estx «Vigulí». {wédskoe nazwánie - «WAZ» íli «Láda».
- Kakíe ìti ma[íny?
- Oní nadëvnye i dowólxno horó[ie, osóbenno na snegú.
- A drugíe rossíjskie ma[íny w {wécii estx?
- Da, estx tákve «Níwa».
6.
- Zdesx estx drowá?
- Da, drowá estx, w saráe.
7.
- Ìto kafé?
- Net, ìto ne kafé, a restorán.
- A kakój ìto restorán, horó[ij?
- Neplohój. Ìto gruzínskij restorán. Tam - gruzínskie blùda. Oní
óênx wkúsnye. I gruzínskoe winó neplohóe.
8.
Dialóg w restoráne
- ~to wy hotíte?
- Poválujsta, sosíski i kófe.
- Dóbryj wéêr. Zdesx estx swobódnyj stólik?

- Estx. Won tam, szádi, uùtnoe mésto. Prohodíte, poválujsta!
- Spasíbo. A gde menù?
- Wot onó, na stólike. Onó óênx bogátoe.
- Skavíte, ìto mqsnóe blùdo wkúsnoe?
- Da, óênx wkúsnoe. Ìto [a[lýk.
- A rýba swévaq?
- Koné^no. Ìto óênx wkúsnaq swévaq osetrína. Mûso íli rýbu34?
- Rýbu, poválujsta.
- A ^to e]ë? Winó, píwo íli sok? Estx otlí^noe moldáwskoe winó, onó
béloe, estx ^é[skoe píwo, pépsi-kóla íli kóka-kóla, minerálxnaq
wodá.
- Béloe moldáwskoe winó, poválujsta!
- A ^to na desért35?
- Moróvenoe, poválujsta. I, nakonéc, ^ërnyj kófe i konxûk.
34
Märk ackusativformen. I en fullständig sats är mûso och rýba ackusativobjekt ([Önskar ni] kött eller fisk?)
35
Detta är ett exempel på användning av prepositionen na + ack., som här betyder till. Se L 8:3.
69
- Kakój konxûk, armûnskij íli francúzskij?
- Pováluj, francúzskij.
- Ìto wsë?
- Da, poká wsë.
Svenskt HUVUDSAKLIG =
OSNOWNÓJ = grundläggande, basal (← osnówa grund / bas)

GLÁWNYJ = främst, störst, viktigast (← glawá / golowá huvud)
70
5. Pûtyj urók
5. Femte lektionen
1. GENITIV SINGULAR
1.1 Genitiv singular av substantiv
Substantiv har i genitiv singular följande ändelser:
M/N: -a (-q) F: -y (-i)

nominativ genitiv
êlowék êlowéka människa

korólx korolû kung
bank bánka bank
koráblx korablû båt, fartyg
mésto mésta plats

póle pólq fält
mýlo mýla tvål
otdelénie ("-i-j-e") otdeléniq ("-i-j-a") avdelning, kontor
máma mámy mamma

pewíca pewícy sångerska
nedélq nedéli vecka
stánciq ("-i-j-a") stáncii ("-i-j-i") station
rú^ka rú^ki kulpenna
swqzx (F2) swûzi samband, förbindelse
âstx (F2) ^ásti del
M substantiv på -ec, -ek, -ok, -ëk tappar vokalen i genitiv och övriga former: otéc fader - otcá (se L10:1).
1.2 Genitiv singular av adjektiv och adjektiviskt böjda ordklasser
Adjektiv och adjektiviskt böjda ordklasser har i genitiv singular följande ändelser
M/N: -ogo (-ego) 1 F: -oj (-ej)

(nówyj bank) nówogo bánka den nya bankens
(srédnij klass) srédnego klássa medelklassens
(nówoe mésto) nówogo mésta den nya platsens

(zímnee oborúdowanie) zímnego oborúdowaniq vinterutrustningens
1
I denna ändelse (-ogo / -ego) uttalas -g- alltid som -w-! Ex.: nówogo [nóvəvə].
71
(pró[laq nedélq) pró[loj nedéli förra veckans
(létnqq pogóda) létnej pogódy sommarvädrets
1.3 Genitiv av personliga pronomen samt av kto? - ^to?
Genitivformen av personliga pronomen samt kto? vem? är identisk med ackusativformen (se
L 2:5.6). Kom ihåg att former av personliga pronomen som börjar på e- och i- (d v s i
genitiv ego, eë, ih) efter preposition skall föregås av n- (se L3:5, not 2). Genitiv av ^to vad
har adjektivisk form: êgó, uttalas [tʃj ɪvo∙]. Se exempel under mom. 2.9.
nominativ ackusativ / lokativ

genitiv
q menû mne
ty tebû tebé
on / onó egó nëm
oná eë nej
my nas nas
wy was was
oní ih nih
kto? kogó? kom?

^to? ^to / êgó? ^ëm?
1.4 Genitiv av förenat demonstrativt pronomen ìtot
Formerna i alla kasus utom nom /ack böjs, som framgår av L4:4.2, som adjektiv (obs: genitiv
plural = lokativ plural) (GS 3.3):
M N F Pl
gen ìtogo ìtogo ìtoj ìtih
2. GENITIVFORMENS FUNKTIONER
Genitiv har i första hand en possessiv och bestämmande funktion.
2.1
I genitiv står, som namnet antyder, ett genitivattribut (”ägare”) (possessiv genitiv). Märk att
genitivattributet i ryskan i motsats till svenskan står efter ”det ägda”36:
ma[ína proféssora professorns bil

nómer zdániq byggnadens nummer
36
I detta fall är ordföljden i ryskan alltså inte fri (jfr 8.1)! Genitivattribut före huvudordet förekommer endast i
poesi o dyl.
72
gólos pewícy sångerskans röst
2.2
Konstruktion med ren genitiv kan motsvara en svensk prepositionsfras eller ett sammansatt
substantiv:
réktor uniwersitéta universitetsrektor / rektorn för universitetet / universitetets rektor

u^ébnik hímii kemilärobok / lärobok i kemi (”kemins lärobok”)
mésto wstréî mötesplats / platsen för mötet ("mötets plats")
pxésa ~éhowa Tjechovpjäs / en pjäs av Tjechov / Tjechovs pjäs
Svenska sammansatta substantiv kan således i ryska motsvaras bl.a. av
konstruktion adjektiv + substantiv (L2:5), t.ex. létnqq pogóda sommarväder eller

konstruktion substantiv + substantiv i genitiv, t.ex. mésto wstréî mötesplats (som ovan)
Det finns inga "regler" för vilkendera av dessa konstruktioner ryskan har valt i varje
enskilt fall. Se även L10:2.
2.3
Genitiv kan, liksom i svenskan, uttrycka vem som utför en handling, när denna uttrycks med
substantiv. Detta kallas subjektiv genitiv:
wystuplénie proféssora professorns framträdande
2.4
Genitiv kan även uttrycka föremålet (objektet) för en med substantiv uttryckt verksamhet
(objektiv genitiv). Svenskan har i motsvarande fall genitiv, ett sammansatt substantiv eller
prepositioner som av, för m.fl. (jfr engelskans bruk av prepositionen of):
podgotówka \kipáva besättningens utbildning

utbildning av besättningen
remónt zdániq reparation av byggnaden
2.5
Genitiv står vid måttsuttryck och anger då det hela varav en del tas (partitiv eller kvantitiv
genitiv, jfr t.ex. med eng. of eller franskans partitiva artikel). Partitiv genitiv förekommer
också t.ex. efter vissa verbformer, se L 20: 5.
litr benzína en liter bensin

stakán wodý ett glas vatten
kilográmm sáhara ett kilo socker
2.6
Genitiv kan, liksom i svenskan, ha en definierande funktion:
73
zwánie proféssora professors titel
2.7
Genitiv står efter räkneord när dessa är nominativ / ackusativ (se 4:2). Genitiv står även efter
myckenhetsord i nominativ /ackusativ (se L7:8.2).
2.8
Genitiv anger egenskap, kategori, utseende eller dylikt (kvalitativ genitiv):
kompxùter nówogo típa en dator av ny typ

gostínica pérwogo klássa ett första klassens hotell
dom bélogo cwéta ett vitt hus / ett hus med vit färg
2.9
Bestämningar till klockslag och datum står i genitiv (se även tidsuttryck i L14:2):
w pqtx utrá (klockan) fem på morgonen
2.10
Genitiv står efter vissa prepositioner. Flertalet ryska prepositioner styr genitiv. Tills vidare lär
vi oss nedanstående:
Exempel:
U = vid (om prepositionen bestämmer sak) u doma vid huset
= hos (om prepositionen bestämmer person) u menû hos mig
u Natá[i hos Natasja
ot = från (i riktning från) ot dóma från huset

från / av (alltid om person avses) ot Natá[i från Natasja
iz = från iz Moskwý från Moskva

= ut (ur). iz dóma ut ur huset
dlq = för (avsett för / till förmån för) dlq tebû för dig
dlq Borísa för Boris
Anm.
Prepositionen ot (+ gen) från väljs när befintlighet uttrycks med u (+ gen);
prepositionen iz (+ gen) från väljs när befintlighet uttrycks med w (+ lok). Mer härom i L8:3.
(q) u menû hos mig

(ty) u tebû hos dig
(on) u negó hos honom / den / det
(oná) u neë hos henne / den / det
(my) u nas hos oss
(wy) u was hos er
(oní) u nih hos dem
(kapitán) u kapitána hos kaptenen
(ìtot dom) u ìtogo dóma vid detta hus
74
(stená) u stený vid väggen
(ma[ína) u ma[íny vid fordonet
(doróga) u dorógi vid vägen
(kto?) u kogó? hos vem?
(q) ot menû av / från mig
(my) ot nas av / från oss
(majór) ot majóra av / från majoren
(ìta stená) ot ìtoj stený från denna vägg
(ìtot dom) iz ìtogo dóma från / ut ur detta hus
(ìta pú[ka) iz ìtoj pú[ki ur denna kanon
(ìtot polk) dlq ìtogo polká för detta regemente
(wy) dlq was för er
2.11
Genitiv står efter vissa genitivstyrande verb. Se L20:4.1.
3. ÖVERSÄTTNING AV SV. har / inte har / inte finns

1) Verbet ha lyder i infinitiv imétx (böjning i presens samt tillämpning framgår av L6:1.2).
Andra former än infinitiv ersätts dock normalt med en konstruktion, där prepositionen u +
genitiv anger "ägaren" (den svenska strukturens subjekt), varvid "det ägda" (den svenska
strukturens ackusativobjekt) blir subjekt i den ryska strukturen och därför står i nominativ.
Ofta utsätts i presens estx (i synnerhet om satsens substantiv saknar attribut). En svensk sats
som Jag har en bil uttrycks således som "Hos mig är / finns (det) en bil".
U menû estx ma[ína. Jag har en bil.

U nas estx blánki i rú^ki. Vi har blanketter och pennor.
U kávdogo studénta estx u^ébnik. Varje student har en lärobok.
U na^álxnika estx kárta. Chefen har en karta.
U menû (estx) nówaq ma[ína. Jag har en ny bil.
U negó estx telewízor? Har han någon teve?
Märk: I de fall verbet estx inte finns med, vill man ofta betona något annat i satsen än själva befintligheten.
T ex:
U menû u^ébnik. Jag har en lärobok (och inte ett lexikon, t ex).
U menû u^ébnik. Jag har läroboken (inte min kamrat, t ex.).
2) Om satsen är negerad - någon / något har inte något - anges "det ägda" med net2 + genitiv
(net är en sammandragning av ne+estx). Strukturen lyder ordagrant "hos någon är / finns
(det) ej av något". Därför genitiv av det "som någon inte har".
U menû net ma[íny. Jag har inte någon3 bil.

U nas net dóma. Vi har inte något hus.
U mámy net rú^ki. Mamma har inte någon penna.
U na^álxnika net kárty. Chefen har inte någon karta.
2
Ry. net har således tre betydelser: 1) nej, 2) självständigt inte 3) inte har / inte finns / inte här / borta
3
Kom ihåg att sv. förenat någon / något / några normalt inte översätts i negerade satser (L1:8.2.1).
75
Denna konstruktion används även i betydelsen inte finns. Strukturen är egentligen "det finns
inte av något". Därför genitiv av det "som inte finns".
Zdesx net mésta. Här finns (det) inte (någon) plats.

W dóme net sáhara. I huset finns det inte något socker.
Tam net dorógi. Där finns det inte någon väg.
3) Slutligen kan man använda net + genitiv för att ange att en person inte är närvarande,
eller borta från en viss plats:
Iwana net. Ivan är inte här.

Gde Irína? - Eë net. Var är Irina? - Hon är inte här.
Jämför (nominativ): Iwan ne zdesx, a w kancelûrii. Ivan är inte här, utan på expeditionen.
4. KONGRUENS VID GRUNDTAL 1 -4
4.1
Grundtalet odín en / ett (se L2) används som bestämning till ett maskulint substantiv i nom /
ack:
odín bank en bank (nom /ack)
Som bestämning till ett neutralt substantiv i nom / ack är formen odnó (jfr med substantivs
ändelse i nom / ack som oftast är -o):
odnó zdánie en byggnad (nom / ack)
Som bestämning till ett feminint substantiv i nominativ har det formen odná (jfr med
substantivets ändelse i nominativ som oftast är -a):
odná úlica en gata (nom)
Som bestämning till ett feminint substantiv i ackusativ har det formen odnú (jfr med
substantivets ändelse i ack):
odnú úlicu en gata (ack)
Kom ihåg
att skilja på när svenskt en / ett är räkneord (då det alltså skall översättas med former av
odín) och när det är obestämd artikel (då det alltså inte har någon motsvarighet i ryskan).
Grundtalet odín böjs som pronomenet ìtot (se L4:4.2 samt 1.4 ovan) men är ändelsebetonat.
Det innebär att formen i genitiv singular i M och N lyder odnogó, i F odnój.
76
4.2
Efter nominativ- / ackusativformerna av grundtalen dwa / dwe två, tri tre och êtýre fyra
står det följande substantivet i genitiv singular. Grundtalen i nominativ/ackusativ bär alltså
upp den aktuella kasusformen och styr således det egentliga huvudordet, d.v.s. substantivet.4
dwa bánka två banker

tri bánka tre banker
êtýre bánka fyra banker
dwa zdániq två byggnader

tri zdániq tre byggnader
êtýre zdániq fyra byggnader
dwe rú^ki två kulpennor

tri rú^ki tre kulpennor
êtýre rú^ki fyra kulpennor
Kom ihåg
Grundtalet dwa ändras till dwe framför ett feminint substantiv (L2:1)!
Vid sammansatta tal, t.ex. 21, 31, 101, 22, 32, 102 etc. behandlas huvudordet och dess
eventuella bestämning som om det stod efter det enkla entalet:
Dwádcatx odín blank Tjugoen blanketter

Trídcatx êtýre zdániq Trettiofyra byggnader
Sórok dwe ma[íny Fyrtiotvå bilar
5. POSSESSIVA PRONOMEN
Possessiva pronomen anger ”ägare”, i svenska min, din, sin, hans, hennes, dess, vår, er, deras,
sina.
5.1
Possessiva pronomen i första och andra person (moj min, twoj din, na[ vår, wa[ er) samt
swoj sin böjs som adjektiv (stam = /-oj-/) utom i nominativ och ackusativ, som har
substantiviska ändelser. De rättar sig till formen efter "det ägda" (huvudordet). Böjningen av
moj min i hittills behandlade former:
M N F Pl
nom/ack moj moë moû / moù moí
gen moegó moegó moéj moíh
lok moëm moëm moéj moíh
4
I nom / ack uppvisar grundtal + substantiv viss anomali i systemet genom att grundtalet styr huvudordet i
stället för tvärtom, som ju vore det logiska. I övriga kasus (behandlas i L13) råder däremot normal kongruens,
d.v.s. substantivets kasusform bestämmer grundtalets.
77
Som moj böjs twoj din samt swoj sin.
Böjningen av na[ vår i hittills behandlade former:
M N F Pl
nom/ack na[ ná[ená[a/ ná[i
ná[u
gen ná[ego ná[ego ná[ej ná[ih
lok ná[em ná[em ná[ej ná[ih
Som na[ böjs wa[ er
Pronomenet swoj (sin, sitt) ersätter possessivt pronomen i första, andra och tredje person om
pronomenet syftar på satsens subjekt:
Q вívу swoù (sällan moù) ma[ínу. Jag ser min bil.

Wy wídite swoj (sällan wa[) dom? Ser ni ert hus?
OBS! swoj är obligatoriskt i tredje person ifall pronomenet syftar på subjektet (i annat fall
används ego, eë, ih). (Se även L17:4).
Det motsvarar även svenskans egen:
Q zdesx na swoéj ma[íne Jag är här med min/egen bil.

(Se äv. L17:4).
moj / twoj / swoj koráblx min / din / sin båt (nom/ack sing)
moegó / twoegó / swoegó korablû min /din / sin båts (gen sing)
o moëm / twoëm / swoëm ́korablé om min / din / sin båt (lok sing)
moí / twoí / swoí korablí mina / dina båtar (nom/ack plur)
o moíh / twoíh / swoíh korablûh om mina / dina / sina båtar (lok plur)
moû / twoû / swoû bumága mitt / ditt papper (nom sing)

moù /twoù / swoù bumágu mitt / ditt / sitt papper (ack sing)
moéj / twoéj / swoéj bumági mitt / ditt / sitt pappers (gen sing)
w moéj / twoéj / swoéj bumáge i mitt / ditt / sitt papper (lok sing)
moí / twoí / swoí bumági mina / dina / sina papper (nom/ack plur)
w moíh / twoíh / swoíh bumágah i mina / dina / sina papper (lok plur)
na[ / wa[ most vår / er bro (nom/ack sing)

ná[ego / wá[ego mostá vår / er bros (gen sing)
na ná[em / wá[em mostú på vår / er bro (lok sing)
ná[i / wá[i mostý våra / era broar (nom/ack plur)
na ná[ih / wá[ih mostáh på våra / era broar (lok plur)
Koráblx moj. Båten är min.
78
Oknó twoë. Fönstret är ditt.
Ma[ína moû. Bilen är min.
Korablí ná[i. Båtarna är våra.
Wá[i rú^ki na stolé. Era pennor ligger på bordet.
5.2
Possessiva pronomen i tredje person (singular och plural) (utom swoj sin) har, liksom
motsvarande svenska pronomen, inga böjda former.
egó hans + dess (om pronomenet syftar på maskulint eller neutralt substantiv)
eë hennes + dess (om pronomenet syftar på feminint substantiv)
ih deras
Märk att dessa former också är genitiv och ackusativ tredje person av personliga pronomen! Jämför:
Q вívу egó. Jag ser honom. (= personligt pronomen).
Q вívу egó vurnál. Jag ser hans tidning. (= possessivt pronomen)
Observera också att egó, eë eller ih föregås av n- efter preposition enbart såsom personliga pronomen. Jämför:
U negó estx pásport. Han har ett pass. (= personligt pronomen)
U egó vený estx pásport. Hans fru har ett pass. (= possessivt pronomen)
egó vurnál hans / dess tidning (nom/ack sing)

egó vurnála hans / dess tidnings (gen sing)
w egó37 vurnále i hans / dess tidning (lok sing)
egó vurnály hans / dess tidningar (nom/ack plur)
w egó vurnálah i hans / dess tidningar (lok plur)
eë vurnál hennes / dess tidning (nom/ack sing)

eë vurnála hennes / dess tidnings (gen sing)
w eë vurnále i hennes / dess tidning (lok sing)
eë vurnály hennes / dess tidningar (nom/ack plur)
w eë vurnálah i hennes / dess tidningar (lok plur)
ih vurnál deras tidning (nom/ack plur)

ih vurnála deras tidnings (gen sing)
w ih vurnále i deras tidning (lok sing)
ih vurnály deras tidningar (nom/ack plur)
w ih vurnálah i deras tidningar (lok plur)
Ma[ína egó. Bilen är hans.

Fotoapparát eë. Kameran är hennes.
Samolëty ih. Flygplanen är deras.
37
Här är det alltså inte är aktuellt att låta egó föregås av n-, eftersom egó här är possessivt och inte personligt
pronomen!
79
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Kakóe u was u^ënoe zwánie?
- Q - docént.
- A kakóe u Álly Nikoláewny u^ënoe zwánie?
- U neë zwánie proféssora.
- Kto wy na wá[ej káfedre?
- Q diréktor káfedry.
- A kto Álla Nikoláewna?
- Oná gláwnyj naú^nyj sotrúdnik ná[ej káfedry.
- Kto Aleksándr Semënowi^?
- On zawhóz.
- A kto Wéra Sergéewna?
- Oná – diréktor [kóly.
- Kakój [kóly?
- Wéra Sergéewna – diréktor fíziko-matematíêskoj [kóly.
2.
- Kakóe u was oborúdowanie?
- Zímnee.
3.
- Gde wa[ awtóbus?
- Moj awtóbus na mostú.
- A gde awtóbus amerikánskoj grúppy?
- On won tam, u dóma.
4.
- Na ìtoj úlice tólxko êtýre zdániq?
- Net,na ìtoj úlice dwádcatx odnó zdánie.
- W garavé tólxko odná ma[ína?
- Net, w garavé dwe ma[íny.
- W portú odín koráblx?
- Net, w portú tri korablû.
5.
- Kto diréktor ìtoj nówoj [kóly?
- Diréktor ìtoj [kóly Sergéj Nikítin.
- A kto prepodawátelx hímii?
- Prepodawátelx hímii Álla Fëdorowa.
80
6.
- Wa[ dom nówyj?
- Net, moj dom ne nówyj, a stáryj.
7.
- Gde wá[a ma[ína? Q ne wívu wá[u ma[ínu.
- Moû ma[ína tam, u bélogo zdániq.
8.
- Gde wá[e oknó? Q egó ne wívu.
- Moë oknó tam, nawerhú.
9.
- Gde wá[a krásnaq rú^ka? Q ne wívu wá[u krásnu@ rú^ku.
- Oná na stolé. Tam wy wídite moù rú^ku.
10.
- Tut na kárte q wívu tólxko odnú stánci@ metró. Gde stánciq
Kuznéckij Most?
- Wot oná. Wy wídite eë zdesx, w ìtoj ^ásti kárty.
11.
- Wy komandír samolëta?
- Da, ìto moj samolët.
- A gde \kipáv samolëta?
- On w ìtom zdánii.
12.
- Wy zdesx dawnó?
- Q i moj \kipáv zdesx uvé dwa âsá.
13.
- Proféssor Zímin dawnó réktor uniwersitéta?
- Net, on réktor uniwersitéta tólxko tri mésqca.
14.
- Wy w ìtom górode dawnó?
- Net, q zdesx tólxko nedél@, a docént Páwlowa zdesx dwe nedéli.
81
15.
- W garavé obý^no tri ma[íny, no sej^ás q wívu tólxko dwe. Poêmú?
- Odná ma[ína na remónte. U nas sej^ás tólxko dwe ma[íny.
16.
- Skavíte, gde Andréj?
- On sej^ás u prepodawátelq hímii.
17.
- U tebû estx ma[ína?
- Da, u menû estx ma[ína.
- Kakáq?
- U menû nówaq «Wólxwo». A u tebû tóve estx ma[ína?
- U menû net nówoj ma[íny, u menû tólxko stáraq ma[ína.
18.
- Kakógo cwéta ìtot pla]?
- On zelënogo cwéta.
- A kakógo cwéta zímnee palxtó?
- Onó sérogo cwéta.
19.
- U was estx gorùêe?
- U nas net gorùêgo, móvet bytx, w drugóm garavé estx gorùêe.
20.
- U tebû w benzobáke estx benzín?
- Net. U menû tólxko litr benzína, no tam q wívu benzokolónku.
21.
- Kapitán Grómow édet tudá na ma[íne?
- Net, nawérnoe, na póezde, potomú ^to u negó net ma[íny.
22.
- U ìtogo ohránnika estx orúvie?
- Estx.
- Kakóe? U negó pistolét?
- Net. U kávdogo ohránnika awtomát Kalá[nikowa.
23.
- U was horó[ie kompxùtery?
82
- Horó[ie. A tehníêskaq poddérvka na sájte fírmy tóve óênx
horó[aq.
24.
- Otkúda wy?
- Q iz kancelûrii, ot ná[ego na^álxnika.
25.
- Ty otkúda?
- Q iz ìtogo dóma.
26.
- Ot kogó ìtot prikáz?
- Ìto prikáz ot diréktora ná[ej fírmy.
27.
- Kakáq u nih téhnika i oborúdowanie?
- Téhnika ustaréw[aq, oborúdowanie tóve, no w kollektíwe horó[aq
atmosféra.
28.
- Kakáq pogóda sej^ás u was?
- U nas horó[aq pogóda.
29.
- Na póle estx korówa?
- Net, na póle korówy net, tam tólxko ló[adx.
30.
- Ìto egó ma[ína íli twoû?
- Ìto moû ma[ína.
- Znáît, ty éde[x tudá na swoéj ma[íne?
- Na swoéj.
- U twoéj vený tóve etsx ma[ína?
- Da, eë ma[ína dowólxno nówaq.
31.
- Oní édut w Peterbúrg38 na swoéj ma[íne?
- Net, na ná[ej, potomú ^to ih ma[ína na remónte.
38
Detta är ett exempel på användning av prepositionen w + ackusativ. Prepositionen w betyder här ”till” och
anger riktning. (Se 8:3.)
83
32.
- Q ne wívu swoù rú^ku. Wy eë ne wídite?
- Net, ne wívu.
33.
- Gde ty sej^ás?
- Q sej^ás w swoëm kabinéte.
34.
- Wa[ telefón, poválujsta!
- Moj nómer telefóna 298 43 65.
- A kakój u was ádres?
- Moskwá, índeks 103 803, úlica ~éhowa, dom 3, kwartíra 10.
35.
- W Moskwé estx [wédskaq [kóla?
- Estx.
- A kto diréktor [kóly?
- Diréktor [kóly - Íngela Strëmberg.
- A kakój nómer telefóna ìtoj [kóly?
- Eë nómer 131 87 66.
36.
- Kto wodítelx ìtoj ma[íny?
- Wodítelx ma[íny - q.
- Ìto wá[a ma[ína?
- Oná ne moû. Ìto sluvébnaq ma[ína. Q tólxko wodítelx.
37.
- Kto takój Iwán Sergéewi^?
- On proféssor hímii w Moskówskom39 uniwersitéte.
- A kto Wéra Iwánowna?
- Oná prepodawátelx rússkogo qzyká w Stokgólxmskom uniwersitéte.
38.
- Pó^ta uvé zdesx?
- Da, wot dlq was dwe gazéty i tri pisxmá.
39
Ortnamn, som i svenskan står i genitiv (t.ex. Moskvas universitet) ersätts i ryskan normalt med ett på
ortnamnet bildat adjektiv när funktionen snarare är attributiv än possessiv.
84
39.
- ~to ìto za wé]i?
- Ìto kompxùtery dlq ná[ego nówogo ófisa.
POSLÓWICY, POGOWÓRKI, KRYLÁTYE SLOWÁ

Búrq w stakáne wodý.
Kak grom sredí ûsnogo néba.
Det svenska ordet STARK kan motsvaras på ryska av bland annat följande:
SÍLXNYJ Det vanligaste uttrycket, kan betyda t ex:

stark = muskelstark;
stark om känslor, smärta, kyla, gift (av síla styrka, kraft; våld)
KRÉPKIJ stark = hållfast; stark om kaffe/te, (alkohol)halt; kraftig(t byggd)
ÓSTRYJ stark = skarp i smaken, kryddstark
MÓ}NYJ stark = mäktig, med stor effekt (av mo]x F2 styrka, kraft; makt)
85
6. {estój urók
6. Sjätte lektionen
1. VERB
1.1 Infinitiv
sv. ry.
ipf pf
att göra délatx sdélatx
infinitiv
att be prosítx poprosítx
Verbets grundform (den form som står i ordlistor, ordböcker m.m.) kallas infinitiv. Av
ovanstående ruta kan vi utläsa följande:
1) En svensk infinitivform kan föregås av infinitivmärket att, vilket inte har någon
motsvarighet i ryskan.
2) Ett svenskt verb har en infinitivform, medan ett ryskt normalt har två: imperfektiv (ipf)
infinitiv och perfektiv (pf) infinitiv. Dessa båda former representerar varsin aspekt (av lat.
aspectus ’synsätt’), d.v.s. varsitt sätt att betrakta verbhandlingen. Beteckningarna imperfektiv
och perfektiv har i detta sammanhang inget med tempusen imperfekt och perfekt att göra, utan
kan i stället sägas motsvara den grundläggande uppdelningen av verbhandlingarna i två olika
grupper av handlingstyper eller aktionsarter (om aktionsart, se Grammatisk terminologi 2.3).
Den imperfektiva aspekten fokuserar på handlingen som antingen tillstånd (t.ex. Ivan var arg)
eller som oavgränsad process (utan början eller slut, t.ex. Jelena satt och spelade piano), eller
beskriver en upprepad handling (t.ex. Han ber att vi varje dag skall göra detta). Perfektiv
aspekt, å andra sidan, beskriver handlingen som avgränsad process (t.ex. Mark har bakat en
tårta) eller som punkthandling (t.ex. magistern föll i sömn) och kommer därmed att fokusera
på handlingens gränser och resultat (mer om aspekt i punkt 1.1.2 nedan samt i Lektionerna 7
och 19).
←handling→
- - - ------------------ - - -
imperfektiv aspekt
←handling→
|-----------------------------|
perfektiv aspekt
86
Märk också att det inte är fråga om två verb, utan ett verb med två infinitivformer (det finns
således, utöver aspekten, ingen grundläggande betydelseskillnad mellan de två infinitiverna).
De två formerna utgör bl.a. bas när man bildar olika verbformer, t.ex. tempusformer, och
måste därför läras in samtidigt (mer härom nedan under 1.2).
3) Ryska infinitivformer (både ipf och pf) slutar på -tx. Från denna regel finns bara få
undantag; du har mött ett sådant, nämligen idtí gå.
1.1.1 Infinitivformens struktur
1) Mellan verbets s.k. rot och infinitivändelsen -tx står normalt ett led som utgörs av eller
slutar på vokal. Exempel:
rabót-a-tx arbeta
strel-û-tx skjuta
um-é-tx kunna (hjälpverb)
sluv-í-tx tjänstgöra
Hos en mindre grupp verb finns inget sådant led, d.v.s. infinitivändelsen -tx är fogad direkt
till verbets rot (som alltid slutar på konsonant):
lez-tx klättra; krypa in
Ledet, resp. avsaknad av led, signalerar normalt hur verbet böjs t.ex. i presens, d.v.s. vilken
konjugation det böjs efter. Vi kallar det därför här konjugationsled.
2) Ipf och pf infinitiv skiljer sig strukturmässigt från varandra på följande sätt:
a) genom att infinitiverna har olikheter i stammen men likväl har samma konjugationsled
(tillhör samma konjugation) och därför böjs på samma sätt, t.ex.
wyrabátyw-a-tx (ipf) - wýrabot-a-tx (pf) ta fram, utarbeta
b) genom att de har olika konjugationsled och därigenom böjs efter olika konjugationer, t.ex.
polu^-á-tx (ipf) - polu^-í-tx (pf) få, erhålla
c) genom att pf infinitiv har ett prefix (i övrigt är infinitiverna lika och böjs då givetvis efter
samma konjugation), t.ex.
ît-á-tx (ipf) - pro-ît-á-tx (pf) läsa
d) genom att infinitiverna har helt olika stammar (jfr eng. go - went); detta gäller dock bara ett
fåtal verb, t.ex.:
lowítx (ipf) - pojmátx (pf) fånga, ta
87
1.1.2 Val av infinitivform
När verbet skall stå i infinitiv väljer du i första hand pf infinitiv (statistiskt vanligast).
Ipf väljer du när verbet anger en verksamhet eller ett skeende generellt (tyngdpunkten ligger på själva
verksamheten, ej på något som uppnås eller leder till något), eller om det anger en regelbunden eller varaktig
handling; om satsen har ett adverbial som framhäver sätt, omständighet som det viktigaste; efter hjälpverb med
betydelse börja, fortsätta, sluta och uttryck som det är dags att...; för att ange en handling som onödig, olämplig
eller förbjuden. Utförligare redogörelse härför samt exempel ges i L19:2.1.
1.1.3 Infinitiv använd som imperativ
Verb har i ryskan, liksom i flertalet språk, särskilda former för imperativ (uppmaningsform).
Detta behandlas i L20:3. Dock kan i vissa fall även infinitiv användas som uppmaningsform
(jfr tyska). Detta är vanligt i allmänna förhållningsanvisningar, bruksanvisningar, recept och
ibland även i militära sammanhang. Sådan "imperativ infinitiv" har karaktär av order,
instruktion eller överordnads tillsägelse och bör därför användas med viss återhållsamhet.
Exempel:
Prekratítx! (pf) Avbryt!

Ne kurítx! (ipf) Rök inte!
1.2 Presens och futurum pf
Ryskan har endast två konjugationer (K1 eller e-konjugationen respektive K2 eller i-
konjugationen). För varje grammatisk person i singular och plural finns som framgått av L2:3
en specifik ändelse. Denna är gemensam för de bägge konjugationerna. Dessa specifika
personändelser föregås (utom i första person singular och tredje person plural) av -e- hos verb
enl. K1 (därav namnet ”e-konjugationen”) och -i- hos verb enl. K2 (därav namnet ”i-
konjugationen”).
Om personformerna bildas med utgångspunkt från ipf infinitiv erhålls verbets former i
presens; om personformerna bildas med utgångspunkt från pf infinitiv erhålls verbets former i
futurum II40 (även kallat perfektivt futurum).
Presens och futurum II bildas således enl. samma regler men med utgångspunkt från olika
infinitiver (ipf respektive pf). Om man kan presensböjningen kan man automatiskt bilda även
futurum! Bl.a. därför är det viktigt att man lär in verbets bägge infinitiver från början.
1.2.1 Första konjugationen (K1)
Enl. K1 böjs flertalet infinitiver på -atx, -qtx, -etx, d.v.s. sådana med konjugationsleden
-a-, -q-, -e- (omfattar flertalet ryska infinitiver):
40
Av benämningen futurum II framgår, att det också finns futurum I (även kallat imperfektivt futurum). Denna
senare futurumvariant är en sammansatt form (behandlas i L7:5.2). Den är mindre frekvent men måste tillgripas
bl.a. i de få fall verbet inte har någon pf infinitiv.
88
1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4
infinitiv  dél a - tx strel û - tx um é tx
presens
q dél a - @ strel û - @ um é - @
ty dél a e [x strel û e [x um é e [x
on/onó/oná dél a e t strel û e t um é e t
my dél a e m strel û e m um é e m
wy dél a e te strel û e te um é e te
oní dél a - @t strel û - @t um é - @t
göra / gör skjuta / skjuter kunna / kan
Kolumn 1 anger verbets rot; kolumn 2 konjugationsledet; kolumn 3 den för konjugationen
utmärkande vokalen; kolumn 4 anger den personspecifika ändelsen.
Som du ser finns konjugationsledets vokal med i alla former (den gråtonade kolumnen 2); den
för e- konjugationen typiska vokalen e (kol. 3) återfinnes i alla personformer utom första
person singular och tredje person plural.
Anm.
Till K1 hör även vissa andra infinitivtyper som p.g.a. ändringar i presens- och futurumformerna behandlas senare
separat, t.ex. infinitiver på -owatx/ -ewatx (L9:2), -awátx (L9:3) och -nutx (L16:1).
1.2.2 Andra konjugationen (K2)
Enl. K2 böjs praktiskt taget alla infinitiver på -itx.
1 2 3 4 1 2 3 4
infinitiv  gowor í tx sluv í tx
presens
q gowor - ù sluv - ú
ty gowor í [x slúv i [x
on/onó/oná gowor í t slúv i t
my gowor í m slúv i m
wy gowor í te slúv i te
oní gowor - ût slúv - at
tala / talar tjänstgöra / tjänstgör
Jämför likheter och olikheter med böjning enl. K 1:
Kol. 1 anger verbets rot; kol. 2 är tom, men konjugationsledet ”återkommer” hos dessa verb i
kol 3, som, i likhet med K1-verben, har den för konjugationen utmärkande vokalen (här alltså
-i-) i alla personer utom första person singular och tredje person plural; kol 4, som anger de
personspecifika ändelserna, visar att dessa är gemensamma för bägge konjugationerna. Märk
89
dock i tredje person plural, att ändelsen -t hos verb enl. K1 föregås av -@- (-u-) medan den
hos verb enl. K2 föregås av - q- (-a-).
Anm.
Som K2 böjs även ett begränsat antal ickeproduktiva verb på -etx och -atx (se L11:1 samt GS 4.3.2 och 4.3.3)
Anm. till 1.2.1 och 1.2.2
1) Mjukhetstecknet x efter [ i personändelsen i andra person singular (délae[x /

slúvi[x) har ingen funktion för uttalet utan är bara en historisk rest. Det kan sägas fungera
som ”indikator” på böjningsformen.
2) Hos verb enl. K2 väljs i första person singular -u i st.f. -@ efter konsonant (utom l, r, n)
och i tredje person -at i.st.f. -qt om stavningsreglerna kräver det.
3) Om personändelsen hos verb enl K1 (kol. 3) är betonad (som i presens av idtí, se L2:3)
övergår i alla former -e- till -ë-. Ex: délaet - peredaët.
1.2.3 Konsonantväxling i presens / futurum II
Den konsonant, som roten slutar på och som föregår konjugationsledet + infinitivändelsen,
övergår i presens- och futurumböjningen i vissa fall till annan konsonant. Vilka konsonanter
som berörs och de konsonanter, som dessa växlar med, anges i schema 2. Främst berörs härav
verb med infinitiv på -itx.
Hos verb med inf. på -itx sker konsonantväxling i presens och futurum II enl. schema 2 i
första person singular:
prosítx (ipf) grozítx (ipf) prekratítx (pf)

(be) (hota) (avbryta)
q pro[ú grovú prekra]ú

ty prósi[x grozí[x prekratí[x
on/onó/oná prósit grozít prekratít
my prósim grozím prekratím
wy prósite grozíte prekratíte
oní prósqt grozût prekratût
Som du också ser i uppställningen ovan, har de verb, som har infinitivändelsen -ítx betonad,
ibland en förskjutning av accenten till stavelsen före ändelsen fr.o.m. andra person singular
(t.ex. prosítx: q pro[ú - ty prósi[x; sluvítx: q sluvú, ty slúvi[x).
90
När man lär in ryska verbs böjning i presens och futurum bör man memorera formerna i första och andra person
singular (i vissa fall äv. formen i tredje person plural). Dessa former ger nämligen all information om böjningen
(konjugation, betoning, accentförskjutning och konsonantväxling) och kan därför kallas nyckelformer eller
temaformer.
Exempel:
sluvítx
sluvú Om andra pers. sing. har tillbakadragen betoning, har alla föl-
slúvi[x jande former tillbakadragen betoning (om bägge har samma
betoning gäller detta samtliga sex former). Vokalen framför den
specifika personändelsen indikerar konjugation.
pustítx
pu]ú Om konsonantväxling förekommer i första pers. sing. men ej i
pústi[x andra, är det den enda formen av de sex, som har sådan växling;
om bägge formerna har konsonantväxling har alla former detta;
(om bara andra pers. sing. har konsonantväxling har alla former sådan
utom första pers. sing. och tredje pers. plural; gäller bara verb med
inf. på -^x, se L16:2.3)
Exempel på hur man ”tar ut” presens och futurum II av ett verb
Av 1.1.1 framgår att verbet erhålla lyder polu^átx (ipf) - polu^ítx (pf). Vi skall bilda presensformerna av
detta verb. Vi utgår då från ipf infinitiv, d.v.s. polu^átx. Av infinitivformen, som slutar på -atx, framgår att
böjning enligt K1 skall tillämpas. Presensformerna lyder således
polu^á@ polu^áem
pol^áe[x polu^áete får / erhåller
polu^áet polu^á@t
Vi skall så bilda futurum II av samma verb. Vi utgår då från pf infinitiv, d.v.s. polu^ítx. Som framgår av
infinitivformen (slutar på -ítx) skall böjning enl. K2 tillämpas. Formerna i futurum II lyder då
polu^ú polúîm
polúî[x polúîte skall få / skall erhålla
polúît polúât
Obs.
Svenskan har inga renodlade futurumformer och använder därför ofta presens med innebörd
av framtid (Jag ringer dig i kväll; Kommer du i morgon? Vad händer, om han inte
kommer?). Du bör därför hålla i minnet, att ryskan så gott som alltid uttrycker framtida
handlingar - även omedelbart förestående - med futurum. Tänk därför alltid efter, om en
svensk presensform anger presens eller futurum. Om svensk presensform har futural
innebörd skall du välja futurum II i ryskan!
1.3 Om bruket av subjektspronomen
Eftersom ryska verb i presens och futurum har personspecifika former kan det förefalla
överflödigt att sätta ut subjektspronomen (motsvarande jag, du, han/hon etc.). Dock används
91
sådana som regel. I vissa fall (gäller inte bara presens eller futurum utan även andra tempus)
skall de dock utelämnas, nämligen
1) i svar, som enbart utgörs av ett verb (vanligen samma verb som i frågan, se L1:7):
Ty îtáe[x? Läser du?

~itá@. Ja, det gör jag (eg. ”Jag läser”).
Wy wídite nasekómoe? Ser ni någon insekt?
Wívu. Ja, det gör jag (eg. ”Jag ser”).
2) i fall som motsvarar svenskt opersonligt man, vilket i ryskan kan uttryckas med andra
person singular om den talande (jag) och antagligen också den tilltalade (du) är inbegripen i
detta man (man = jag, nog också du och kanske även andra), eljest med tredje person plural:
~itáe[x i ne ponimáe[x. Man läser och (man) förstår inte (man = jag).
Wo Fráncii tak ne déla@t. I Frankrike gör man inte så (man = ”de andra” =
fransmännen).
3) i satsfogningar (t.ex. i indirekt tal), om subjektet är detsamma i huvudsats och bisats:
On / Iwanów goworít, ^to znáet egó. Han / Ivanov säger att han känner honom.
2. KONJUNKTIONEN ^to = att

Svenskt att kan vara infinitivmärke (att läsa) och det skall då ej översättas (se 1).
On lùbit záwtrakatx w postéli. Han gillar att äta frukost i sängen.
Om svenskt att är en konjuktion (inleder en bisats) skall det översättas med ^to. Ry. ^to kan
alltså dels vara ett (böjligt) pronomen, dels en (icke böjlig) konjunktion.
Oní zná@t, ^to my zdesx. De vet att vi är här.

Goworût, ^to tam prízraki estx . Man säger att det finns spöken där.
Observera att konjunktionen ^to på ryska i skrift alltid föregås av komma ‹ , ›.
3. ACKUSATIV = GENITIV
Maskulina (och neutra) har, som framgått, samma form i såväl nominativ som ackusativ. Om
ett maskulint subst. betecknar varelse (= människa, djur, gudom, andligt väsen och "icke-
varelser" med "varelsebenämning" som exempelvis vissa schackpjäser, spelkort) är
ackusativformen däremot identisk med genitivform. I singular gäller detta enbart maskulina (i
plural berörs alla varelsesubstantiv, se L7:2). Det innebär vidare att bestämningsord (adjektiv
och pronomen) också har former, som är identiska med genitiv.
Ìto na[ prepodawátelx. Det är vår lärare. (nom)
92
Ìto ma[ína ná[ego prepodawátelq. Det är vår lärares bil. (gen)
Wy wídite ná[ego swq]énnika? Ser ni vår präst? (ack)
Wy znáete ìtogo invenéra? Känner ni den här ingenjören? (ack)
Q wívu ná[ego wra^á. Jag ser vår läkare. (ack)
Anm.
Som varelse betraktas även kollektiva varelsesubstantiv, under förutsättning att ifrågavarande substantiv också
kan avse en individ, t.ex. protíwnik fiende(n) (men alltså ej t.ex. naród folk):
My znáem swq]énnika Vi känner prästen. (ack)

men:
On znáet swoj naród. Han känner sitt folk. (ack)
4. FÖRKORTNINGAR
Förkortningar för organisationer, statsbildningar, myndigheter, teknisk apparatur o.dyl. utgörs

ofta av s.k. akronymer (initialförkortningar), t.ex. SPID (sindróm priobretënnogo
immunodeficíta) AIDS. Dessa och andra förkortningar, t.ex. záwu^ (zawédu@щij
u^ébnoj ^ástxю) studierektor, är med avseende på ordklassen substantiv. Om förkortningen
slutar på konsonant och kan utläsas som stavelse(r) bildar den ett ”nytt” böjligt substantiv,
t.ex.
ZAGS (Zápisx áktow gravdánskogo sostoûniq) folkbokföringskontor
Eftersom ZAGS kan utläsas som ett ord och slutar på konsonant utgör således förkortningen
ett maskulint substantiv. Bestämningsord (adjektiv, pronomen) samt verbformer skall ha
maskulina former. Genitivformen är ZÁGSa el. zágsa, i plural nom /ack ZÁGSy el. zágsy.
Om förkortningen däremot slutar på vokal eller inte kan utläsas som stavelse(r) är den oböjlig.
Genus el. numerus bestäms av genus / numerus hos förkortningens huvudord, t.ex.:
NII(= Naú^no-isslédowatelsxskij institút) (M sing) forskningsinstitut

RF (= Rossíjskaq Federáciq) (F sing) Ryska Federationen
S{A (= Soedinënnye {táty Amériki) (Pl) Amerikas förenta stater
(USA)
MWD (= Ministérstwo Wnútrennih Del) (N sing) inrikesdepartement
SMI (= Srédstwa Mássowoj Informácii) (N pl) massmedia
Dessa förkortningar kan i vissa fall utläsas som ord: SMI [smi]. I andra fall uttalas
bokstäverna var för sig: NII [ɛn_i_i], RF [ɛr_ɛf], S{A [sɛ_ʃa], MWD [ɛm_vɛ_dɛ]. Till
sitt genus är NII, MWD och RF maskulint, neutralt respektive feminint, eftersom
huvudorden är det maskulina institút institut, det neutrala ministérstwo departement och
det feminina federáciq federation. Bestämningsord (adjektiv, pronomen) samt verbformer
skall i anslutning till dessa förkortningar således ha adekvat form. I S{A och SMI är
93
huvudorden [táty stater och srédstwa media (plural) varför bestämningsord / verbformer
skall ha pluralform:
ná[ ZAGS vårt folkbokföringskontor (nom / ack)

odín ZAGS ett folkbokföringskontor
dwa ZÁGSa två folkbokföringskontor
wá[ NII ert forskningsinstitut (nom)

nówyj NII ett nytt forskningsinstitut (nom, ack)
nówogo NII ett nytt forskningsinstituts (gen)
Anm.
Om beteckning el. dyl. kompletteras med numeriskt uttryck utläses det numeriska uttrycket som grundtal i
nominativ. Det skall alltså ej böjas, även om huvudordet ev. är böjt. Exempel:
U nas dwa Mersedésa A-160 [U nas dwa Mersedésa A sto [estxdesût]

Vi har två Mercedes A 160
94
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Priwét! Segódnq êtwérg. Opûtx urók rússkogo qzyká.
- Da, opûtx êtwérg. Kak ty poviwáe[x?
- Spasíbo, horo[ó, a ty?
- Q tóve horo[ó.
2.
- Tam invenér Lopátkin.
- Wívu. Ty znáe[x invenéra Lopátkina?
- Da, Lopátkina q zná@ horo[ó. On na^álxnik NII «Metallúrg».
- On dawnó na^álxnik NII?
- Lopátkin na^álxnik uvé dwa góda.
3.
- Ty znáe[x Andréq Iwánowiâ Klímowa?
- Net, ne zná@, a kto on?
- Klímow – gláwnyj redáktor gazéty «Nabl@dátelx».
- A ^to ìto za lùdi tam w dóme?
- Ìto kollégi Klímowa, vurnalísty.
4.
- Gde ty rabótae[x sej^ás?
- Sej^ás q rabóta@ w Moskwé. Q prepodawátelx WUZa.
5.
- Gde rabótaet Wíka Stepánowa?
- Oná slúvit na korablé «Kapitán Andréew». Oná [ef-pówar.
6.
- Ty lùbi[x îtátx knígi?
- L@blù. Osóbenno detektíwy.
7.
- Ty îtáe[x ìtu gazétu?
- Net, ne îtá@. Q proîtá@ eë záwtra.
8.
- Kak na[ sotrúdnik polúît ìtu informáci@?
- Q sej^ás pozwonù.
95
9.
- Kogdá my polúîm dénxgi?
- Wy polúîte ih w tri âsá.
10.
- Alë[a Nogín horo[ó pláwaet?
- E]ë net. On u nas uêník tólxko mésqc.
11.
- Kto igráet?
- Igrá@ q.
- Nemédlenno prekratítx koncért! U nas dom ótdyha, a ne cirk.
12.
- Zemlû idët wokrúg Luný?
- Net, oná idët wokrúg Sólnca.
13.
- Skavíte, ìto wá[ fotoapparát ?
- Da, on ná[.
- A gde egó futlûr?
- On levít won tam w palátke.
14.
- Ìta wá[a sbórnaq kománda?
- Net, ne ná[a. Ìto dátskaq kománda.
15.
- W ìtoj ma[íne estx spútnikowaq sistéma nawigácii GPS (Dvi
Pi |s)?
- Da, w kávdoj sowreménnoj ma[íne estx takáq sistéma.
16.
- Zdesx móvno kurítx? W drugóm pod_ézde kurítx zapre]enó.
- Net, zdesx tóve nelxzû.
17.
- My zdesx uvé êtýre âsá. Nádo obédatx, no restorán e]ë zakrýt.
- Skóro otkró@t restorán, równo w âs.
96
18.
- ~to ty délae[x?
- ~itá@ knígu.
- A kakú@ knígu ty îtáe[x?
- Q îtá@ detektíw Borísa Akúnina. My îtáem ìtot rasskáz w [kóle.
- Ty dúmae[x, ^to on trúdnyj?
- Ne dúma@. On dowólxno lëgkij. Kak ty znáe[x, my e]ë ne óênx ho-
ro[ó goworím po-rússki, hotû my uvé ponimáem po-rússki nastólxko,
^to uvé îtáem takój rasskáz.
- Ty mnógo rabótae[x?
- Da, q rabóta@ mnógo. No q l@blù rússkij. Ìtot qzýk óênx bogátyj i
interésnyj. A rússku@ literatúru cénqt wezdé.
19.
- Wy îtáete ìtu anglíjsku@ knígu?
- ~itá@. Wy tóve, nawérnoe, uméete îtátx po-anglíjski?
- Da, q îtá@ i goworù po-anglíjski.
- A q, k sovaléni@, plóho goworù, no îtátx umé@. A wy po-nemécki
tóve goworíte?
- Nemnóvko. No sej^ás, k sovaléni@, u menû net práktiki, net
wozmóvnosti goworítx po-nemécki.
20.
- Wy kúrite?
- Net, ne kurù, a wy?
- Kurù, no óênx málo. Zdesx móvno kurítx? Wy ne wozraváete?
- Poválujsta. A ^to wy kúrite, trúbku íli sigaréty?
- Trúbku. Wpróêm, q wívu, ^to w Rossíi rédko kúrqt trúbku.
Wérno?
- Da. W Rossíi kúrqt w osnownóm sigaréty. Skavíte, u
was w {wécii zapre]á@t kurénie w ob]éstwennyh mestáh,
naprimér, na wokzálah, w uniwersitétah, w restoránah i w klúbah?
- Da, kurénie sej^ás zapre]á@t praktíêski wezdé. Sej^ás móvno
kurítx praktíêski tólxko na úlice.
záwtrak frukost - záwtrakatx / pozáwtrakatx äta frukost
obéd lunch / middag - obédatx / poobédatx äta lunch / middag
úvin kvällsmat - úvinatx / poúvinatx äta kvällsmat
97
Sv. LÄNGE =
DAWNÓ + presens = länge / sedan lång tid (tillbaka); + preteritum = för länge sedan
DÓLGO om länge avser hur lång tid något pågår/pågått/skall pågå
Odná lásto^ka ne délaet léta.
Délatx krúglye glazá.
Lowítx na letú.
Lowítx rýbu w mútnoj wodé.
Kupítx kotá w me[ké.
Imétx gólowu na ple^áh.
Obe]átx zolotýe góry.
Délatx iz múhi sloná.
Sv. ELEV och STUDENT =
{KÓLXNIK m (skolpojke, skolelev)

{KÓLXNICA f (skolflicka, skolelev)
STUDÉNT m (student vid högskola/universitet)
STUDÉNTKA f (student vid högskola/universitet)
SLÚ{ATELX (student vid vissa högskolor, t.ex. militära)
U~ENÍK (elev, lärling, lärjunge)
KURSÁNT (elev på utbildningar inom polis, brandförsvar och
militär)
Sv. SKOLA =
{KÓLA (skola, motsv. låg-, mellan-, högstadium, samt

gymnasium)
U~ÍLI}E (skola, yrkesskola t.ex. professionálxno-
tehníêskoe u^íli]e yrkesskola)
WUZ (wýs[ee u^ébnoe zawedénie)(högskola)
INSTITÚT (högskola, institut)
AKADÉMIQ (högskola, t.ex. Akadémiq MWD Polishögskolan)
98
7. Sedxmój urók
7. Sjunde lektionen
1. GENITIV PLURAL
1.1 Genitiv plural av maskulina substantiv
Maskulina substantiv har i genitiv plural normalt (se dock även 1.3 nedan) ändelsen
-ow (-ëw / -ew)
nom sing nom / ack plur gen plur
samolët samolëty samolëtow flygplan

bank bánki bánkow bank
pol polý polów golv
slúâj slúâi (”-aj-i”) slúâew (”-aj-ew”) fall, händelse
boj boí (”boj-í”) boëw (”boj-ów”) strid
1.2 Genitiv plural av neutrala och feminina (F 1) substantiv
Neutrala och feminina substantiv (F1) är i genitiv plural normalt (betr. N, se dock även 1.3
nedan) ändelselösa.
-ø
mésto mestá mest plats

u^íli]e u^íli]a u^íli] läroanstalt, skola
otdelénie otdeléniq (”-ij-a”) otdelénij41 (”-ij-ø”) avdelning, kontor
máma mámy mam mamma

nedélq nedéli nedélx42 vecka
repetíciq repetícii ("-ij-i”) repeticij1 (”-ij-ø”) repetition
41
Obs. att det / j / som stammen slutar på måste ”läggas till” i den ändelselösa formen, eftersom det inte finns
något ändelsevokaltecken, som ”innehåller” detta / j / ; bokst. -j här är således ingen ändelse utan en markering
av stammens slutljud! (jfr L1, not 2 och 3).
42
Eftersom formen är ändelselös och följaktligen saknar en ändelsevokal, som markerar konsonantens mjukhet,
måste denna mjukhet markeras med mjukhetstecken. Detta mjukhetstecken är således ingen ändelse! Jfr not 1
ovan.
99
Vissa N och F1 får i denna ändelselösa form ett inskott av -e- el. -o- mellan stammens två slutkonsonanter om
stammen slutar på en konsonantgrupp, t.ex. okn-ó fönster, gen. plur. ókon; rubá[k-a skjorta - gen. plur.
rubá[ek. Mer om detta i L10:1.2.
1.3 Genitiv plural av vissa substantiv
Maskulina subst. som slutar på mjuk konsonant (utom j) och de alltid hårda v och [,
neutrala subst. vilkas stam slutar på mjuk konsonant (utom / j / och de alltid mjuka ^ och ])
samt feminina på konsonant + -x (F2) har i genitiv plural ändelsen
- ej
koráblx korablí korabléj skepp

skripá^ skripa^í skripa^éj violinist
pejzáv pejzávi pejzávej landskap
póle polû poléj fält
âstx (F2) ^ásti âstéj del
Vissa M är, i likhet med flertalet N och F1, ändelselösa i genitiv plural, t.ex. sapóg stövel, nom plur sapogí,
gen. plur sapóg-ø. Mer härom i L12:6.
1.4 Genitiv plural av adjektiv och adjektiviskt böjda ordklasser
Adjektiv och pronomen, som böjs som adjektiv, har i genitiv plural oberoende av genus
ändelsen
-yh (-ih)
nówyj samolët nówye samolëty nówyh samolëtow nytt flygplan

srédnij ball srédnie bálly srédnih bállow medelbetyg
kakój most kakíe mostý kakíh mostów vilken bro
moj plan moí plány moíh plánow min plan
ìtot górod ìti gorodá ìtih gorodów denna stad
teatrálxnoe u^íli]e teatrálxnye u^íli]a teatrálxnyh u^íli] teaterskola
kakóe rasténie kakíe rasténiq kakíh rasténij vilken växt
twoë oknó twoí ókna twoíh ókon ditt fönster
ìto mésto ìti mestá ìtih mest denna plats
pérwaq straníca pérwye stranícy pérwyh straníc första sidan
bélaq rubá[ka bélye rubá[ki bélyh rubá[ek vit skjorta
ná[a rabóta ná[i rabóty ná[ih rabót vårt arbete
ìta lámpa ìti lámpy ìtih lamp denna lampa
2. ACKUSATIV = GENITIV
Du känner till (L6:3) att maskulina substantiv som anger varelse i ackusativ har en form, som
är identisk med genitivform. I singular gäller detta bara maskulina men i plural alla
100
substantiv, som anger varelse, oberoende av genus. Bestämningsord rättar sig då givetvis
härefter, på samma sätt som i singular:
studént student
Studénty tam. Studenterna är där.
Q wívu studéntow. (ack) Jag ser studenterna.
dáma dam
Dámy tam. Damerna är där.
Wy znáete dam? (ack) Känner ni damerna?
3. VERB PÅ -atx MED BORTFALL AV KONJUGATIONSLED

Verb med infinitiv på -atx böjs i presens / futurum II normalt efter K1, varvid
konjugationsledet behålls i alla former (îtátx läsa: îtá@, îtáe[x etc.).
Det finns några dussin grundverb43 med inf. på -atx, som i flertalet fall har det gemensamt,
att -atx föregås av sådan konsonant, som kan ändras enl. schema 2. Verben böjs enl. K1 men
ledet -a- faller, och stamslutkonsonanten ändras enl. schema 2 i alla personformer i presens
och futurum II. I första person singular och tredje person plural skrivs ändelsen -u resp. -ut
(utom efter -l-, då alternativtecken väljs, t.ex. dremátx slumra q dremlù4). Om infinitiven
har betoningen på ändelsen (-átx) är första person singular normalt ändelsebetonad medan
övriga former är stambetonade.
pisátx(ipf) – napisátx (pf) (goworítx [ipf]) – skazátx (pf)
pi[ú napi[ú (goworù) skavú

pí[e[x napí[e[x (goworí[x) skáve[x
pí[et napí[et (goworít) skávet
pí[em napí[em (goworím) skávem
pí[ete napí[ete (goworíte) skávete
pí[ut napí[ut (goworût) skávut
skriva säga
iskátx (ipf) – poiskátx (pf)

i]ú poi]ú
í]e[x poí]e[x
í]et poí]et
í]em poí]em
í]ete poí]ete
í]ut poí]ut
söka, leta
43
Med grundverb menas ”ursprungliga” verb, utan prefix.
4
Denna böjningstyp är improduktiv, d.v.s. att det inte kan bildas några nya verb enligt detta mönster.
101
Anm.
Det är inte alla infinitiver av den typ som beskrivs ovan som hör till denna grupp; vissa böjs
”normalt”, t.ex. isêzátx försvinna: isêzá@, isêzáe[x etc.
Till den ovan behandlade gruppen hör även:
1) ett antal enstaviga och tvåstaviga grundverb (utan konsonantändring i presens / futurum) såsom:
wratx – sowrátx ljuga: wru, wrë[x... wrut; sowrú, sowrë[x... sowrút

vdatx – podovdátx vänta: vdu, vdë[x... vdut; podovdú, podovdë[x...podovdút
rwatx – porwátx riva sönder: rwu, rwë[x... rwut, porwú, porwë[x, porwút
vratx – sovrátx käka, sluka: vru, vrë[x...vrut
sosátx – ø suga: sosú, sosë[x... sosút
stonátx – ø stöna: stonú, stóne[x...stónut
vávdatx – ø törsta: vávdu, vávde[x...vávdut
2) ett antal enstaviga grundverb, som i presens / futurum II får vokalinskott, såsom:
zwatx – pozwátx kalla: zowú, zowë[x...zowút; pozowú, pozowë[x...pozowút

6
bratx – (wzqtx ) ta: berú, berë[x...berút
3) verb på -eqtx, -aqtx och -uqtx såsom:
séqtx – poséqtx så, utså; sålla, sikta: sé@, sée[x...sé@t; posé@, posée[x...posé@t
táqtx – rastáqtx töa, smälta: (tá@, táe[x) táet...tá@t (vanl. end. i 3. pers.); rastáet...rastá@t
^úqtx – po^úqtx ana, spåra: ^ú@, ^úe[x...^ú@t; po^ú@, po^úe[x...po^ú@t;
4) verb på -erétx, -orótx, -olótx (se L17:9.2).
4. VERB I FÖRFLUTEN TID
Svenskan har tre tempus i förfluten tid:
preteritum (eller imperfekt) läste

perfekt har läst
pluskvamperfekt hade läst
Mot dessa tre tempus svarar i ryskan formellt sett ett enda, kallat preteritum. Eftersom
preteritum bildas på infinitivform och ryska verb som regel har två sådana former, har ryskan
således i praktiken två ”tempus” i förfluten tid, nämligen imperfektivt preteritum, bildat på
imperfektiv infinitiv, resp. perfektivt preteritum, bildat på perfektiv infinitiv.
6
För böjning av pf. inf. wzqtx, se L17:9.3.
102
4.1 Bildning
Preteritum (ipf/pf) bildas på följande sätt:
Infinitivändelsen -tx ersätts med
-l om subjektet är maskulinum singular el. man
-lo om subjektet är neutrum singular
-la om subjektet är femininum singular el. kvinna
-li om subjektet är plural (oberoende av genus!)
Jämför slutvokalen med ändelsen hos personliga pronomen i 3. person singular (on, onó, oná,
oní)! Märk att preteritum inte bestäms av grammatisk person utan endast av genus och
numerus, varför det är särskilt viktigt att sätta ut subjektspronomen.
M N F Plur
îtá-tx: îtá-l îtá-lo îtá-la îtá-li (ipf pret)
proîtá-tx: proîtá-l proîtá-lo proîtá-la proîtá-li (pf pret)
läste / har läst / hade läst
4.2 Val av preteritumform (imperfektiv eller perfektiv?)
Som framgått av 4.1 ovan kan en rysk preteritumform motsvara samtliga tre tempus för
förfluten tid i svenskan. För att välja rätt form i ryskan kan man således inte utgå från
svenskans tempus, även om det ofta är så att t.ex. svenskans perfekt och i ännu högre grad
pluskvamperfekt motsvaras av perfektivt preteritum. Vilken är då skillnaden mellan
imperfektivt och perfektivt preteritum?
Imperfektivt preteritum framställer verbhandlingen som pågående eller upprepad. Man

kan säga att den "beskriver", d.v.s. den anger vad som var, pågick, vad någon ägnade sig
åt, ”fyllde ut tiden med", höll på med och vad som skedde regelbundet upprepat eller
successivt, anger bakgrundshandling / pågående handling och motsvarar ibland svenska
uttryck som sitta / stå och göra ngt eller dylikt. Imperfektivt preteritum kan grafiskt anges
som en linje utan början och slut:
... .. ...
Tips. Om verbuttrycket kan ersättas med ett substantiviskt (t.ex. läsa - läsning) är det en
indikation på, att du skall välja pret. I.
My îtáli (ipf) néskolxko âsów. Vi (satt och) läste i flera timmar.

( = ägnade flera timmar åt läsning)
Na^álxnik wyrabátywal (ipf), Chefen utarbetade / höll på med att utarbeta
plan, kogdá on polu^íl (pf) nówu@ en plan, när han fick ny information.
informáci@.
103
My smotréli (ipf) filxm, kogdá Vi (satt och) såg på film, när / medan de övriga
ostalxnýe obédali (ipf). (satt och) åt lunch.
Q kávdoe útro îtála (ipf) Jag läste tidningar varje morgon.
gazéty.
Perfektivt preteritum II framställer verbhandlingen som avgränsad, med en naturlig

slutpunkt efter vilken handlingen inte fortsätter. Det kan också uttrycka övergång från
ett tillstånd till ett annat, eller framhålla en handlings startpunkt som väsentlig. Man
kan säga att perfektivt preteritum ”berättar”, d.v.s. anger vad som inträffat och / eller att
något lett eller inte lett till reaktion, följd eller resultat, anger inträdande handling samt
handling / verksamhet såsom påbörjad eller avslutad (indikeras ofta av tidsadverbial såsom
klockslag, datum och dylikt), på varandra följande handlingar som för "berättelsen" framåt.
Perfektivt preteritum kan grafiskt anges som en linje med början och slut, med början men ej
slut eller utan början men med ett slut – eller som en punkt:
/ / / ... ... / /./
Tips. Om man på svenska kan uttrycka verbhandlingen i satsen med perfekt particip i st.f.
imperfektum el. perfektum är det en indikation på att du skall välja pret. II.
U^ënye wýrabotali (pf) Vetenskapsmännen utarbetade / har utarbetat en ny

nowyj métod. metod.
(= metoden är utarbetad)
Q proîtála (pf) egó statxù. Jag läste / har läst hans artikel.
(= artikeln är läst)
My ìto uvé sdélali (pf). Vi har redan gjort detta.
(= detta är redan gjort)
Q polu^íla (pf) pisxmó w srédu. Jag fick brevet i onsdags.
(= brevet är erhållet)
5. VERBET bytx (vara)

Som tidigare framgått intar verbet bytx (vara) en särställning. Av L1 framgår t.ex. att man
normalt inte översätter presens av verbet (bindeverbet är). Kännetecknande för detta verb är
vidare att det bara har en infinitiv (bytx). Futurumformerna bildas, som framgått av L3:7, på
stammen bud- till vilken personformer enl. K1 fogas.
presens futurum
q búdu
ty búde]x
on/onó/oná estx (är) / finns búdet blir / kommer att vara
my búdem
wy búdete
oní búdut
Kom ihåg att futurumformerna búdu, búde[x...kan vara huvudverb (något hjälpverb skall alltså, till skillnad
från i svenskan, ej utsättas): Q tam búdu nedél@ Jag kommer att vara där i en vecka.
104
5.1 Presensformen estx
Presensformen estx har, som framgått (L1:3.2), normalt betydelsen finns och i förening med
prepositionen u + genitiv betydelsen har (L5:3). Detta estx kan ofta utelämnas men skall
utsättas när existensen av ngt (eller vad någon har) skall framhävas eller efterfrågas, eller när
motsvarande svenska sats bara har subjekt + (det) finns:
Zdesx estx bolxníca. Här finns det ett sjukhus.

Jfr:
Zdesx - bolxníca. Här är / ligger ett sjukhus / sjukhuset.
U was benzín estx? Har ni bensin?

Jfr:
Gde u was benzín? Var har ni bensinen (någonstans)?
Om man betonar egenskap eller mängd skall estx ej utsättas:
Kakáq zdesx bolxníca? Hurdant sjukhus finns det här?

Skólxko zdesx benzína? Hur mycket bensin finns det här?
U menû nówaq ma[ína. Jag har en ny bil.
5.2 Futurumformerna som hjälpverb
Futurumformerna búdu, búde[x... kan, som inledningsvis nämnts, vara huvudverb. Som
hjälpverb fungerar futurumformerna enl. följande:
1) I förening med imperfektiv infinitiv bildas futurum I. Futurum I väljs enligt regler liknande
dem som gäller för imperfektivt preteritum (se ovan 4.2):
Q búdu izu^átx rússkij. Jag skall / kommer att studera ryska.

(= ägna mig åt studier i ryska)
My búdem rabótatx dólgo. Vi skall / kommer att arbeta länge.
( = ägna lång tid åt arbete)
2) I förening med infinitiv av verb, som endast har imperfektiv infinitiv, bildas verbets (enda)
futurum:
My búdem strelûtx. Vi skall / kommer att skjuta.
5.3 Preteritum
I preteritum böjs verbet bytx regelbundet (enl. 4.1 ovan) men den feminina formen är
ändelsebetonad och vid negation drar partikeln ne till sig betoningen - utom i femininum:
by-tx by-l bý-lo by-lá bý-li

ne by-tx né by-l né by-lo ne by-lá né by-li
105
6. ÖVERSÄTTNING AV SVENSKANS ha I PRETERITUM OCH FUTURUM
6.1 Preteritum
Svenskans har (presens) översätts normalt, som framgått, med prepositionen u + genitiv utan
verb (L5:3, jfr äv. ovan p. 5.1) . I preteritum måste preteritumformer av verbet bytx vara
dock utsättas. Konstruktionen blir då
u + genitiv + byl / býlo / bylá / býli
alltefter som det ägda är M, N, F el. plural.
U menû byl horó[ij plan. Jag hade en bra plan.

U was býlo nówoe tópliwo. Ni hade nytt bränsle.
U tebû bylá nówaq ma[ína. Du hade en ny bil.
U nih býli nówye blánki. De hade nya blanketter.
U diréktora byl nówyj dvip. Direktören hade en ny jeep.
6.2 Futurum
I futurum måste futurumformer av verbet bytx vara utsättas. Konstruktionen blir då:
u + genitiv + búdet / búdut
när det ägda är tredje person singular resp. plural.
U menû búdet ma[ína. Jag kommer att ha / få en bil.

U negó búdut kárty. Han kommer att ha / få kartor.
7. ÖVERSÄTTNING AV SV. inte finnas / inte vara I PRETERITUM OCH

FUTURUM
Sv. finns inte / har inte (presens) behandlas i L5:3. I förfluten tid motsvaras presensfallens
net alltid av né bylo + genitiv och i framtid alltid av ne búdet + genitiv. Neutrumformen i
förfluten tid och tredje person singular i futurumfallen förklaras av att det här är fråga om en
opersonlig konstruktion, med en icke utsatt motsvarighet till det neutrala det (något fanns inte
blir då i direkt översättning ”det fanns inte av något” och något kommer inte att finnas blir i
direkt översättning ”det kommer inte att finnas av ngt”).
Tam né bylo mésta. Det fanns ingen plats där.

Zdesx né bylo ma[íny. Här fanns ingen bil.
U nas né bylo samolëtow. Vi hade inga flygplan.
~áq ne búdet. Det kommer inte att finnas något te.
U was ne búdet poddérvki. Ni kommer inte att ha / få något
stöd.
U nas ne búdet mýla. Vi kommer inte att ha / få någon tvål.
106
Om någon / något inte är, inte var el. inte kommer att vara någonstans kan det uttryckas både med opersonlig
”net-konstruktion” (net; né bylo, ne búdet + genitiv), eller med personlig konstruktion med ne. I det första
fallet (”net-konstruktion”) är funktionen närmast adverbiell och uttrycker vanligen tillfällig frånvaro; uttrycket
utgår från platsen och noterar någons/någots frånvaro där. I det andra fallet (personlig konstruktion med ne)
utgår man från personen/saken och siktar ofta fram mot att ange var denne/denna egentligen befinner sig. I
preteritum märks därmed skillnaden däri att svenskan i ”net-fallet” har preteritum (imperfekt) medan den har
perfekt när ryskan har personlig konstruktion. Jämför:
Egó zdesx net. Han är/ finns inte här (just nu, han har gett
sig iväg).
On ne zdesx, a w Moskwé. Han är (t.ex. arbetar / bor) inte här, utan i
Moskva.
Menû tam né bylo. Jag var inte där (just då).
Q né byl w Rossíi. Jag har inte (=aldrig) varit i Ryssland.
Anm. till 6 och 7:

Det egentliga verbet för sv. ha lyder i infinitiv, som framgått av L5:3, imétx. Det böjs regelbundet enligt K1,
således imé@, imée[x, iméet... och behandlas som ett vanligt verb. Dess användning utom i infinitiv (då
imétx är enda möjligheten!) är dock begränsad. Verbet förekommer normalt i förening med ett abstrakt objekt.
Obs. dock att man även i sådana fall ofta kan använda konstruktion med prepositionen u + genitiv, vilken senare
bör betraktas som "standard":
Ìto iméet bolx[óe zna^énie. Detta har stor betydelse.

Ìto imélo bolx[óe zna^énie. Detta hade stor betydelse.
Ìto búdet imétx bolx[óe zna^énie. Detta kommer att ha / få stor betydelse.
8. KONGRUENS VID GRUNDTAL, MYCKENHETSORD OCH MÅTTSUTTRYCK
8.1 Grundtal + substantiv
Som framgått av L5:4.2 styr grundtalen dwa / dwe två, tri tre och êtýre fyra (nom / ack)
huvudordet (substantivet de bestämmer) som då skall stå i genitiv singular (gäller äv.
sammansättningar med 2 - 4, t.ex. 22). Efter nominativ- och ackusativformer av pqtx fem och
högre (utom sammansättningar med 1 - 4, t.ex. 21, 22, 23, 24) står substantivet däremot i
genitiv plural.
odín / dwádcatx odín samolët ett flygplan / 21 flygplan
dwa / trídcatx dwa samolëta två / 32 flygplan
pqtx / dwádcatx pqtx samolëtow fem / 25 flygplan
odnó / dwádcatx odnó otdelénie en avdelning / 21 avdelningar

tri / trídcatx tri otdeléniq tre / 33 avdelningar
[estx / dwádcatx [estx otdelénij sex / 26 avdelningar
odná / dwádcatx odná ma[ína en bil / 21 bilar
semx/ dwádcatx semx ma[ín sju bilarn / 27 bilar

êtýre / trídcatx êtýre ma[íny fyra bilar / 34 bilar
107
8.2 Myckenhetsord och måttsuttryck + substantiv / pronomen
I förening med myckenhetsord som mnógo mycket / många / gott om, málo lite / få / föga /
ont om, nemálo icke så lite / icke så få, néskolxko något / några (= ett antal) / flera,
stólxko så mycket / så många, skólxko? hur mycket? / hur många? m.fl. står det följande
eller föregående substantivet / pronomenet i genitiv, plural om substantivet har pluralform,
singular om det saknar pluralform (är t.ex. ett ämnesord, som benzín bensin). Jmf s.k.
partitiv genitiv i vissa språk, t.ex. franska, och of i engelska. Samma regel gäller efter
måttsord som kilográmm kilo, litr liter, stakán glas, mássa massa / mängd, grúppa
grupp, kúâ hög, hop m.fl. (jfr L5:2.4).
mnógo spónsorow många sponsorer (= ”en myckenhet av sponsorer”)

mnógo benzína mycket bensin (= ”en myckenhet av bensin”)
málo spónsorow få sponsorer

málo benzína lite / ont om bensin
skólxko spónsorow? hur många sponsorer?

skólxko benzína? hur mycket bensin?
kilográmm banánow ett kilo bananer

kilográmm másla ett kilo smör
néskolxko spónsorow flera (= ett antal) sponsorer

grúppa turístow en grupp turister
Ih mnógo. De är många. (= ”Av dem är en myckenhet”)

Skólxko was segódnq? Hur många är ni i dag? (= ”Hur mycket av er...”)
Detta gäller även räkneord betecknande antal större än ett (för de särskilda former av räkneorden dwa / dwe -
désqtx som då förekommer se L15:4): Nas tam býlo dwenádcatx Vi var tolv där (= ”Av oss var det tolv
där”).
Obs.
1) Ryskans néskolxko kan betyda såväl några (= ett antal) som flera (förväxla f.ö. ej med pronomen några [=
plural av någon], L4:3.2).
2) Ett myckenhetsord kan i ryskan aldrig, till skillnad från i svenskan, bestämma en infinitiv (mycket att göra);
verbet måste ersättas av ett substantiv i genitiv: mnógo rabóty mycket att göra (= ”mycket arbete”).
8.3 Räkneord / myckenhetsord + bestämningsord + substantiv
1) Om bestämningsord (adjektiv, pronomen) + substantiv bestäms av grundtal dwa / dwe två

och högre (grundtalet har nominativ-/ackusativform) står bestämningsordet i genitiv plural.
Om substantivet är F står dock efter grundtalen 2 – 4 bestämningsordet i nominativ plural (i
sällsynta fall i genitiv plural och då enbart som alternativ):
odín krasíwyj gólos en vacker röst
108
dwa krasíwyh gólosa två vackra röster
tri krasíwyh gólosa tre vackra röster
pqtx krasíwyh golosów fem vackra röster
odná nówaq ma[ína en ny bil

dwe nówye ma[íny två nya bilar
tri nówye ma[íny tre nya bilar
pqtx nówyh ma[ín fem nya bilar
Anm.
Om ett adjektiv eller pronomen inte är attribut, som i ovanstående fall, utan bundet predikativ (predikatsfyllnad),
råder normal kongruens, d.v.s. predikatsfyllnaden har pluralform (nom.) fr.o.m. dwa / dwe två:
dwa blánka nówye två blanketter är nya

dwa blánka ná[i två blanketter är våra
2) Om bestämningsord + substantiv bestäms av myckenhetsord har bestämningsordet

genitivform, i plural eller singular beroende på om huvudordet har respektive saknar
pluralform:
mnógo kommérêskih bánkow många affärsbanker

málo gorûêj pí]i ont om varm mat / för lite varm mat
8.4 Predikativ kongruens vid räkneord och myckenhetsord
1. Vid odín och sammansättningar därmed (t.ex. dwádcatx odín) står predikatet i singular
(preteritumform bestäms av subjektets genus):
Tam byl dwádcatx odín nówyj studént. Tjugoen nya studenter var där.
Na remónte bylá tridcátx odná stáraq Trettioen gamla bilar var på reparation.
ma[ína.
2. Vid dwa / dwe - êtýre och sammansättningar därmed står predikatet i plural:
Tam býli dwádcatx dwa nówyh studénta. Tjugotvå nya studenter var där.
3. Vid pqtx och högre samt efter myckenhetsord står predikatet i princip (se dock L15:3.2) i
singular (preteritumform är neutral):
Tam býlo dwádcatx pqtx nówyh studéntow. Tjugofem nya studenter var där.
109
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Sergéj Páwlowi^, u was estx tópliwo dlq moegó modélxnogo samolëta?
- K sovaléni@, u menû net tópliwa. Onó býlo u menû wêrá. U
Nikoláq Aleksándrowiâ ty, nawérnoe, polúî[x tópliwo. Q zná@,
^to on polu^íl egó segódnq.
2.
- Gde wy býli wêrá?
- Wêrá my býli w no^nóm klúbe.
3.
- Gde proféssor Páwlow? Egó zdesx net.
- Q ne zná@, gde on. Nedáwno on byl zdesx.
4.
- Tam rossíjskie fírmy?
- Net, rossíjskih firm tam net.
5.
- Tam býli [wédskie gósti?
- Net, tam [wédskih gostéj né bylo.
6.
- U was búdut karanda[í w dostáto^nom kolíêstwe?
- Nawérnoe, u nas karanda[éj ne búdet.
7.
- U menû w benzobáke tólxko désqtx lítrow benzína. U was estx benzín?
- U nas málo gorùêgo.
- A skólxko u was benzína?
- U nas tólxko êtýre lítra.
- Ìto slí[kom málo. Kogdá wy polúîte benzín?
- Ne zná@. Móvet bytx, záwtra.
8.
- Skólxko na póle korów?
- Tam mnógo korów, dúma@ priblizítelxno trídcatx.
- Q wívu zdesx tólxko pqtx korów. Gde ostalxnýe korówy?
- Ih zdesx e]ë net. Oní na dójke. U nas nówyj doílxnyj apparát.
110
9.
- Skólxko samolëtow w gorodskóm a\roportú?
- W nëm êtýre samolëta.
- Kakógo oní cwéta?
- Dwa samolëta bélye, a dwa - krásnye.
10.
- U was málo prodúktow?
- Da. No my skóro polúîm prodúkty.
11.
- Skólxko otdelénij w bolxníce?
- W bolxníce désqtx otdelénij.
- A skólxko détskih bolxníc w górode?
- W \́tom górode tri détskie bolxnícy.
12.
- W portú mnógo korabléj?
- Net, tam tólxko êtýre korablû.
- A na doróge u pórta mnógo ma[ín?
- Na doróge q wívu dwenádcatx ma[ín.
- Kakíe ìto ma[íny?
- Na doróge q wívu gruzowikí i legkowýe ma[íny.
13.
- Kakíe prodúkty wy wídite na ìtom stolé?
- Na stolé q wívu frúkty i gorûû@ pí]u.
14.
- ~to ty délae[x?
- Q pi[ú doklád o ná[em finánsowom polovénii.
- Ty egó pí[e[x kávdu@ nedél@?
- Da, sej^ás pi[ú q, a ránx[e egó pisál gospodín Frolów.
15.
- ~to délal Iwán wêrá?
- On pisál doklád.
- On egó uvé napisál?
- Napisál.
111
16.
- O ^ëm wy goworíli na zanûtiqh wêrá? Menû tam né bylo.
- My goworíli ob afrikánskih nasekómyh.
- A ^to skazála Galína Sergéewna o nasekómyh?
- Q wsë zapisál i rasskavú ob ìtom potóm. Sej^ás u menû net wozmóv-
nosti goworítx ob ìtom potomú, ^to my délaem domá[nee zadánie.
17.
- Gde brod, o kotórom ty goworíl? My í]em egó néskolxko âsów.
- U tebû estx kárta?
- Estx.
- Q pokavú brod. Wot reká. Na ìtom méste oná dowólxno úzkaq i ne
óênx glubókaq. Tam brod.
18.
- Ánna ^ásto pí[et písxma?
- ~ásto. Wêrá q polu^íl ot neë pisxmó. W pisxmé oná poblagodaríla
menû za písxma, kotórye q napisál. Ánna wse proîtála i napisála,
^to oná lùbit menû i wsegdá búdet otwe^átx na moí písxma.
19.
- Kogdá wy obédaete?
- My obédaem w 3.10 [tri (âsá) désqtx (minút)].
- Sej^ás uvé êtýre, znáît, wy uvé poobédali?
- Poobédali.
20.
- ~to délali ohránniki pósle rabóty?
- Oní ^ístili orúvie i obmundirowánie.
- Oní wsë wýîstili?
- Da. Potóm oní poúvinali.
21.
- Wy uvé podgotówili domá[nie zadániq?
- Da, podgotówili.
- A ^to wy búdete délatx tepérx?
- My búdem îtátx gazéty i vurnály. Q wsegdá îtá@ gazéty.
- Segódnq w gazétah mnógo interésnyh nowostéj?
- Da, Maksím Ígorewi^ skazál, ^to w gazéte «Kommersant_»
interésnaq statxû o [wédskoj ma[íne «Saab».
- Da, óênx interésnaq. Q eë uvé proîtál.
112
22.
- ~to wy délali, kogdá gósti smotréli telewízor?
- My gotówili úvin.
- A ^to wy sdélali, kogdá prigotówili úvin?
- Pósle ìtogo my poúvinali.
23.
- Kogdá záwtraka@t wá[i uênikí?
- Oní záwtraka@t w wósemx (âsów).
- A ^to oní déla@t potóm?
- Potóm u nih zanûtiq.
24.
- Proféssor Leónow, wy zdesx búdete záwtra?
- Da, záwtra q búdu rabótatx. Záwtra q na slúvbe.
- Skólxko âsów wy búdete rabótatx?
- Q obý^no rabóta@ wósemx âsów.
25.
- Skavíte, u was estx gorùêe?
- Net, u nas net gorùêgo. U nas býlo gorùêe wêrá. Móvet bytx, onó
búdet u nas poslezáwtra.
26.
- U Níny estx ma[ína?
- U neë bylá ma[ína. Sej^ás u neë ma[íny net.
- U menû tóve net, no skóro búdet.
27.
- Na póle býli korówy?
- Net, tam né bylo korów. Tam býli tólxko ló[adi.
28.
- ~to wy délaete?
- Q pi[ú plan rabóty. Skavíte, u nas búdut spónsory?
- Net, spónsorow ne búdet. No u nas búdut nówye kompxùtery.
29.
- Diréktor zdesx?
- Net, egó zdesx net.
- A wy znáete, gde on?
113
- Ne zná@. On ne skazál, gde búdet segódnq.
30.
- Ty znáe[x, gde byl Kapústin?
- Zná@. On byl u wra^á.
- Poêmú on tam byl?
- On polu^íl u wra^á boleutolû@]ee.
31.
- Wy znáete ìtih wra^éj?
- Ne zná@. Kto oní?
- Oní slúvat w ná[ej gorodskój poliklínike.
32.
- Wy ^ásto wídite swoíh uêników?
- Da, q wívu ih óênx ^ásto, po^tí kávdyj denx.
34.
- Kto ìti déwu[ki won tam? Ty ih znáe[x?
- Net, q ìtih déwu[ek ne zná@.
35.
- Wy wídite pograní^nikow won tam? Poêmú oní idút s@dá?
- Pograní^niki prowerû@t dokuménty - wízy i pasportá turístow.
Observera ”graderingen” av följande:
MNÓGO = mycket / många

NEMÁLO = inte så lite, en hel del, åtskilligt / inte så få
NEMNÓGO / NEMNÓVKO = litet grand (oftast positivt)
MÁLO = litet (negativt) / föga / få
GORÙ~EE = flytande bränsle, drivmedel

TÓPLIWO = bränsle i allmänhet, såväl fast som flytande
114
8. Wosxmój urók
8. Åttonde lektionen
1. DATIV
1.1 Dativ singular och plural av substantiv
Substantiv har i dativ singular följande ändelser:
-u (-@) har maskulina och neutrala substantiv
-e har feminina substantiv utom F2 samt femininer på -iq
-i har feminina substantiv på -iq (F1) och feminina på konsonant + x (F2)

(jfr lokativ, L3:3.1.2)
I dativ plural har alla substantiv ändelsen
- am (-qm)
nom sing dat sing dat plur
milicionér milicionéru milicionéram polis

koráblx korablù korablûm fartyg
mésto méstu mestám plats
otdelénie ("-ij-e") otdeléni@ ("-ij-u") otdeléniqm ("-ij-am") avdelning
kó[ka kó[ke kó[kam katt
nedélq nedéle nedélqm vecka
mólniq (”-ij-a”) mólnii (”-ij-i”) mólniqm ("-ij-am") blixt
swqzx (F2) swûzi swûzqm samband
115
1.2 Dativ singular och plural av adjektiv och adjektiviskt böjda ordklasser
Adjektiv och adjektiviskt böjda ordklasser har dessa ändelser:
M/N -omu (-emu)
F -oj (-ej)
Plur. -ym (-im)
Märk
1) att adjektivens M/N-form i singular slutar på samma ljud som M/N-substantiv;
2) att adjektivets F-ändelse (-oj / -ej) är densamma i genitiv, dativ, lokativ singular;
3) att adjektivets ändelse i plural här, som alltid, är genusoberoende.
nom sing dat sing dat plur
nówyj samolët nówomu samolëtu nówym samolëtam

nytt flygplan
mevdunaródnyj bank mevdunaródomu bánku mevdunaródym bánkam
internationell bank
nówyj koráblx nówomu korablù nówym korablûm
nytt fartyg
moj kompxùter moemú kompxùteru moím kompxùteram
min dator
horó[ee orúdie horó[emu orúdi@ horó[im orúdiqm
bra redskap
[irókoe póle [irókomu pól@ [irókim polûm
brett fält
nówoe mésto nówomu méstu nówym mestám
ny plats
twoë mýlo twoemú mýlu twoím mylám
din tvål (pl. = tvålsorter)
mílaq tëtq míloj tëte mílym tëtqm
snäll faster/moster
zelënaq ma[ína zelënoj ma[íne zelënym ma[ínam
grön bil
nówaq reákciq nówoj reákcii nówym reákciqm
ny reaktion
horó[aq swqzx horó[ej swûzi horó[im swûzqm
bra samband
ná[a sobáka ná[ej sobáke ná[im sobákam
vår hund
116
1.3. Dativ av personliga pronomen och av kto? /^to?
nominativ genitiv/ dativ lokativ

ackusativ
q menû mne mne
ty tebû tebé tebé
on / onó egó emú1 nëm1
oná eë ej1 nej1
my nas nam nas
wy was wam was
oní ih im1 nih1
kto kogó komú kom

^to êgó / ^to êmú ^ëm
1.4. Dativ av demonstrativa ìtot
Dativ av pron. ìtot har adjektiviska former. Obs. dock pluralformens ìtim.
M N F Pl
dat ìtomu ìtomu ìtoj ìtim
2. DATIVENS FUNKTIONER
2.1
I ren dativ står satsens indirekta objekt (dativobjekt, alltså ”mottagande part” eller "adressat"):
Léna pokazála mne nówu@ Lena visade mig den nya lägenheten.
kwartíru.
On poswqtíl knígu ministérstwu. Han tillägnade ministeriet boken.
1
Former av personliga pronomen, som börjar på e- el. i- får alltid efter preposition ett n- framför. Gäller
således även i dativ (dativformer efter preposition: nemú, nej, nim).
117
Obs. att det indirekta objektet i svenska uttrycks med ordföljden (indirekt objekt placeras före direkt objekt). Ett
annat sätt på svenska att uttrycka ”mottagande part” är att använda prepositionsfras som bundet adverbial (Lena
visade den nya lägenheten för mig). Som framgår av exemplen nedan använder svenskan i många fall
prepositionsfras (bundet adverbial), där ryskan har ren dativ (indirekt objekt).
Oná mne ^ásto zwonít. Hon ringer ofta till mig.
Gid îtál turístam prográmmu. Guiden läste upp programmet för turisterna.
2.2
Ren dativ i förening med infinitivform, preteritumformen býlo och futurumformen búdet
har en modal funktion, d.v.s. anger den el. det som skall, skulle el. kommer att bli tvungen
utföra en handling.2 Dativ med infinitiv tillämpas t.ex. vid ordergivning (där svenskan
normalt har presens!). Mer om dativens modala funktion under 2.3 nedan samt i L11:4.
Wsem uênikám sobrátxsq péred [kóloj! Alla elever skall samlas framför
skolan! (inför dagens utflykt)
Wsem uênikám býlo sobrátxsq péred [kóloj. Alla elever skulle samlas framför
skolan
Wsem détqm ^ístitx zúby! Alla barn ska borsta tänderna!
Anm.
Anledningen till den neutrala formen i förfluten tid (býlo) är att den ryska konstruktionen är opersonlig, d.v.s.
har en icke utsatt motsvarighet till neutrala det som subjekt. Om en konstruktion utspelas i framtiden, används
tredje person singular i futurum (búdet).
2.3
Vid nádo / núvno det är nödvändigt, móvno det är möjligt / tillåtet och nelxzû det är
omöjligt / otillåtet står i ryskan ett i svenskan utsatt subjekt i dativ (det är nödvändigt / möjligt
/ omöjligt / förbjudet för någon / något). Om ingen dativform är utsatt underförstås att
subjektet är ett opersonligt man. Se vidare L11:3.
Nádo znatx práwila. Man måste kunna reglerna.

Det är nödvändigt att man kan reglerna.
Tebé nádo znatx práwila! Du måste kunna reglerna.
Det är nödvändigt för dig att kunna reglerna.
Ne nádo ìto délatx. Man behöver inte / det är onödigt att göra detta.
(äv. låt bli att göra det där)
Tebé ne nádo ìto délatx. Du bör inte göra detta.
Móvno posetítx ìtu wýstawku? Kan man besöka den här utställningen?
Är det möjligt / Går det att besöka den här
utställningen?
Nam móvno posetítx ìtu Kan vi besöka den här utställningen?
wýstawku?
2
När svenskan har skall + infinitiv måste man hålla isär om det är fråga om en modal konstruktion eller om
skall + infinitiv blott anger futurum. I det modala fallet innebär skall att ngn / ngt ålagts ngt och då är alltså t.ex.
dativ med infinitiv tillämplig.
118
Sej^ás nelxzû goworítx. Nu kan / får man inte tala.
Nam sej^ás nelxzû goworítx. Nu kan / får vi inte tala.

Anm.
Vid móvno / nelxzû står ofta inf. I om tillåtelse resp. förbud avses, inf. II om möjlighet resp. omöjlighet avses.
Avgörande härför är det aktuella verbet och den handling verbet uttrycker.
2.4
Dativ står efter prepositionerna:
1) k till; i riktning mot (bl.a. alltid om person avses); åt
2) po 1) längs / utmed (och samtidigt på)

2) till / i (= med avseende på ngt 44); i fråga om, på
3) medelst, via, i (telekommunikation o. post)
4) på (i vissa tidsuttryck som anger regelbundenhet)
5) enligt
6) mot (mot ngt på en yta)
7) vid (= samtidigt som / omedelbart efter)
8) omkring på / i
3) soglásno i enlighet med
Tebé k na^álxniku! Du skall till chefen!

K dómu - begóm! Mot huset - med språng!
My idëm k nemú. Vi går / är på väg till honom.
Oní idút k nam. De går / är på väg till / mot oss.
Oná édet ko mne. Hon åker / är på väg till mig.
Losx idët po doróge. Älgen går längs (och samtidigt på) vägen.
Po proféssii on stomatólog. Till yrket är han tandläkare.
Soob]énie po telefónu. Meddelande i / via telefon.
Zanûtie po anglíjskomu. Lektion i engelska.
Peredáâ po telewízoru. Tevesändning.
Po weêrám my obý^no dóma. På kvällarna är vi vanligen hemma.
Po subbótam oní ne rabóta@t. På lördagar arbetar de inte.
My prodolváem rabótu po plánu. Vi fortsätter arbetet enligt planen.
Grabítelx strelûl po milícioneram. Rånaren sköt mot poliserna.
Q sótowyj uznaù po signálu. Jag känner igen mobiltelefonen på signalen.
My gulûli po górodu. Vi promenerade omkring på stan.
My délaem ìto soglásno ná[emu Vi gör detta enligt vårt avtal.

dogowóru.
44
Vid översättning av sv. ”med avseende på vad?” skall po + êmú undvikas, eftersom det kan uppfattas som
adverbet poêmú varför. Man kan förslagsvis istället använda w kakóm otno[énii? i vilket avseende?.
119
Prepositionen po kan i anslutning till vissa verb också ha s.k. distributiv innebörd. Härmed
menas
1) att en verbhandling hänför sig till objektets hela yta, t.ex.
Po pól@ leváli pustýe butýlki. Över (hela) fältet låg det tombuteljer.
2) att en verbhandling hänför sig till flera subjekt el. objekt till lika delar (sv. har då t.ex. var
och en, vardera, en och en); prepositionen styr därvid dativ, om antalet är ett el. enheten är en,
annars ackusativ, t.ex.
Po tablétke tri ráza w denx. En tablett tre gånger dagligen.

men:
Po tri tablétki (ack.!) tri ráza w denx. Tre tabletter tre gånger dagligen.
Oní polu^íli po ^á[ke kófe. De fick varsin kopp kaffe.

men:
Oní polu^íli po dwe ^á[ki (ack.!) De fick två koppar kaffe var..
kófe.
2.5
Dativ står efter några dativstyrande verb. Se L20:4.2 samt GS 4.9.2.
2.6
Dativ står efter några adjektiv. Se L20:7.2.
2.7
Dativ förekommer vid s.k. predikativer och opersonliga konstruktioner. Se L11:3 o. 4.
120
3. PREPOSITIONER SOM UTTRYCKER BEFINTLIGHET OCH RIKTNING
Du har redan mött prepositionerna w och na, som är några av ryskans viktigaste
prepositioner. Vi skall här ägna oss åt ytterligare några viktiga prepositioner, vilka bör
studeras samtidigt, eftersom de kan sägas ingå i ett system, som underlättar inlärningen. Det
är då ändamålsenligt att först sammanföra prepositionerna i följande tre grupper: a)
prepositioner som uttrycker befintlighet; b) prepositioner som utrycker riktning till / mot
ngn/ngt och c) prepositioner som uttrycker riktning från ngn/ngt.
3.1 Prepositioner som uttrycker befintlighet
3.2 Prepositioner, som uttrycker riktning till / mot ngn / ngt
3.3 Prepositioner som uttrycker riktning från
121
3.4 Prepositionernas inbördes förhållande
Som framgår av ovanstående uppställning har de sv. prepositionerna till och från flera
motsvarigheter i ryskan. Som nämnts lär man sig enklast deras tillämpning genom
prepositionernas systematiska förhållande till varandra. Avgörande för val av ry. motsvarighet
till till resp. från är den preposition, med vilken befintligheten uttrycks i förening med aktuellt
substantiv.
om befintligheten uttrycks skall riktning till uttryckas skall riktning från uttryckas
med med med
w + lokativ i w + ackusativ till iz + genitiv från / ur / ut ur
na + lokativ på na + ackusativ på; (upp) på s + genitiv från
u + genitiv hos / vid k + dativ till ot + genitiv från
(utgångspunkt för ”mätning” i do + genitiv till ot + genitiv från
tid el. rum)
Den tredje serien (u - k - ot) används bl.a. alltid om personer. Den fjärde serien, utan
befintlighetsangivande preposition (do - ot), som i sista exemplet nedan, väljs då man
uttrycker avstånd i tid och rum mellan två punkter el. gränser (gäller dock ej väderstreck, se
3.5 nedan).
befintlighet riktning till riktning från
w Moskwé w Moskwú iz Moskwý

i Moskva till Moskva från Moskva
na balú na bal s bála

på balen till balen från balen
w dóme w dom iz dóma

i huset till/in i huset från/ut ur huset
na póle na póle s pólq

på fältet till/ut på fältet från fältet
na stené na sténu so stený

på väggen (upp) på väggen från väggen
na stolé na stol so stolá

på bordet på bordet från bordet
u na^álxnika k na^álxniku ot na^álxnika

hos chefen till chefen från chefen
u dóma k dómu ot dóma

vid huset i riktning mot huset i riktning från huset
122
ot Stokgólxma do Úpsaly 70 kilométrow från Stockholm till Uppsala är det 70 km
Det ovan behandlade och exemplifierade prepositionssystemet är överordnat all annan logik.
Eftersom befintlighet t.ex. i fallet Urál Ural (L3:6) uttrycks med na + lokativ - na Urále i
Ural - skall från Ural följaktligen heta s Urála, trots att Urál är att betrakta som ”rymd”
el. ”sfär”.
Märk
Alla prepositioner som uttrycker riktning från styr genitiv!
3.5 Prepositioner vid väderstreck
Väderstrecken har na som befintlighetsangivande preposition. Följaktligen skall riktning från

i samband med väderstreck översättas med s + genitiv och riktning mot / till med na +
ackusativ (detta gäller utan undantag):
séwer / @g / západ / wostók norr / söder / väster / öster

na séwere / ùge / západe / wostóke i norr / söder / väster / öster
s séwera / ùga / západa / wostóka från norr / söder / väster / öster
na séwer / @g / západ / wostók norrut / söderut / västerut / österut
s séwera na @g från norr till söder
4. RELATIVA PRONOMEN
4.1
Svenskans vanligaste relativa (tillbakasyftande) pronomen är det oböjliga som. Ryskans
vanligaste relativa pronomen är kotóryj (alltså samma som det interrogativa kotóryj -
adjektivböjning!; jfr med sv. vilken / vilket / vilka, som också kan vara relativt!) (se L4:3).
Det relativa kotóryj rättar sig till numerus och genus efter det ord i huvudsatsen det syftar
tillbaka på (det s.k. korrelatet, i exemplen nedan ma[ína bil, som är F singular) men till
kasus efter dess funktion i den relativa bisatsen (det relativa pronomenet i bisatsen kan ju vara
subjekt, genitivattribut, dativobjekt, ackusativobjekt, styrt av preposition m.m.). Exempel:
Ma[ína, kotóraq édet... Bilen som åker... (subjekt)
Ma[ína, kotóru@ wy wídite... Bilen, som / vilken ni ser... (direkt objekt)
Ma[ína, tormozá kotóroj... Bilen vars bromsar... (genitivattr.)
Déwu[ka, kotóroj on dal knígu... Flickan som han gav boken till...
Flickan, åt vilken han gav boken...
(ry. indir. objekt, sv. bundet adverbial)
{kóla, w kotóroj q rabóta@... Skolan som jag arbetar i...

Skolan, i vilken jag arbetar... (prepositionsstyrt)
123
Ìto wra^, kotórogo q zná@. Det är en läkare som jag känner (direkt objekt,
obs. varelse; därför ack = gen!)
Märk prepositionens placering i ryskan! En rysk preposition får aldrig, i motsats till svensk, stå sist i en sats utan
skall alltid stå före och i direkt anslutning till sitt huvudord.
4.2
Om huvudsatsens korrelat inte (som i fallen under 4.1) är ett substantiv, utan ett pronomen har
ryskan som relativt pronomen det likaledes interrogativa ^to vad. Som korrelat i huvudsatsen
har ryskan t.ex. pron. to det och wsë allt. Exempel:
To, ^to wy znáete... Det, som / vad ni vet...
Wsë, ^to wy znáete... Allt, som / vad ni vet...
(Mer om böjda former av to i L9:5.5, av wsë i L18:6; mer om relativa pronomen i L23:1.)
Kom ihåg:
ìto = det (detta / det här), omedelbart följt av är / var / blir är ett
självständigt, demonstrativt pronomen
to = det, följt av relativ bisats är ett determinativt (framåtsyftande)

pronomen
Ìto pulxt DU Det är en fjärrkontroll
^to betyder
1) vad? (interrogativt pronomen, L1:2)
~to wy znáete o goráh? Vad vet ni om fjällen?
2) att (allmänt underordnande konjunktion, L6:2)
Q zná@, ^to on zdesx. Jag vet att han är här.
3) som (relativt pronomen, denna lektion)
To, ^to wy znáete... Det, som ni vet...
124
5. RELATIVA ADVERB
Liksom svenskan har ryskan relativa adverb (ersätter preposition + relativt pronomen).
Ryskans relativa adverb är (till skillnad fr. flertalet svenska men i likhet med t.ex. engelskans,
tyskans och franskans) identiska med frågande adverb. Det är lätt att minnas, eftersom
frågande pronomen också uppträder som relativa (mer härom i L23:1.5):
Na méste, gde my býli... På platsen, där (eg. var) vi var...

Mésto, kudá oní édut... Platsen, dit (eg. vart) de far...
125
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Komú ty pí[e[x?
- Q pi[ú e-méjl podrúge.
- Ty ej ^ásto pí[e[x?
- Da, kávdu@ nedél@.
- I oná tóve pí[et tebé ^ásto?
- Da, po^tí kávdyj denx.
2.
- Komú pí[ut ìti molodýe lùdi?
- Oní pí[ut swoím ródstwennikam.
- Oní im pí[ut ^ásto?
- Rodítelqm ^ásto, drugím ródstwennikam ne tak ^ásto.
3.
- Wy pozwoníte diréktoru Kuláginu?
- Pozwonù, no zdesx net telefóna.
- W moëm kabinéte estx telefón.
- Spasíbo. Q pozwonù emú ottúda.
4.
- Tebé kudá?
- Mne k Laríse.
- Za^ém?
- Wot ej pisxmó ot bánka.
5.
- ~to wy délaete, kogdá u was net zanûtij?
- My idëm w górod.
- A ^to wy tam délaete?
- My prósto gulûem, bródim po górodu, po magazínam. Inogdá my
idëm w kafé, íli w kinó.
6.
- ~to wy skávete prepodawátelxnice?
- Q ej skavú, ^to oná sdélala o[íbku, kogdá razre[íla swoím
studéntam idtí domój. Oná ûwno postupíla ne po práwilam.
126
7.
- Otkúda on?
- On iz bibliotéki.
- Emú w kancelûri@?
- Da, emú k zawhózu.
8.
- Grigórij Petrówi^, gde wy sej^ás?
- Q sej^ás w Moskwé.
- A kogdá wam obrátno?
- Mne? W pûtnicu.
9.
- Gde studénty wá[ej grúppy sej^ás? Oní w basséjne?
- Dúma@, da.
- A kogdá oní opûtx búdut w klásse?
- Zakró@t basséjn w êtýre âsá, a potóm im nádo s@dá, w klass.
10.
- Gde portrét Lxwa Nikoláewiâ Tolstógo? On na stené?
- Net, wot on. Q egó sej^ás powé[u na sténu.
11.
- Ot kogó wy polu^íli ìtot diágnoz?
- Koné^no, ot moegó wra^á.
- Kogdá wy u negó býli?
- Q kak raz ot negó.
12.
- Kak dalekó ot wá[ego dóma do ostanówki trolléjbusa?
- Otsùda do ostanówki, móvet bytx, dwésti métrow.
13.
- Kakóe rasstoûnie ot bérega do óstrowa?
- Priblizítelxno pqtx kilométrow.
14.
- ~to ìto za predpriûtie, w kotórom ty rabótae[x?
- Q sotrúdnik inostránnoj fírmy.
127
15.
- Kak rabótaet wá[e rádio?
- Onó rabótaet otlí^no.
- Kakíe peredáî wy obý^no slú[aete?
- Q l@blù slú[atx múzyku.
16.
- Komú ìtot dokumént?
- On ná[emu diréktoru.
17.
- O kom wy goworíte, o nas?
- Net, my goworím ne o was, a o Kirù[e.
18.
- Móvno posetítx ìtu wýstawku?
- K sovaléni@, net. Otkrýtie búdet poslezáwtra.
Sv UPPGIFT =
ZADÁ~A = övergripande uppgift

ZADÁNIE = tillfällig uppgift, uppdrag
SWÉDENIE = uppgift = upplysning, information
Stáwitx (+ dat) pálki w kolësa.
Igrátx (+ dat) ná ruku.
Warítx sup iz toporá.
Ìto ne po ádresu.
Idtí kudá wéter dúet.
Wsë idët kak po máslu.
128
NÉSKOLXKO SLOW O ROSSÍI
Wot kárta Ewrópy. Na kárte Rossíq. Wy, nawérnoe, wídite Rossí@,
potomú ^to oná óênx bolx[áq. K západu ot Rossíi - Norwégiq i
Finlûndiq, |stóniq, Látwiq, Litwá, Pólx[a i Belorússiq. Na ùgo-
západe - Ukraína, Grúziq i Azerbajdván, na ùge i ùgo-wostóke -
Kazahstán, Mongóliq, Kitáj i Séwernaq Koréq.
Rossíq, íli Rossíjskaq Federáciq (RF [\r-ìf]) - i ewropéjskaq, i

aziátskaq straná. Bólx[aq âstx aziátskoj Rossíi - Sibírx.
Kakíe morû omywá@t Rossí@? Na séwere - Séwernyj Ledowítyj okeán,

na západe - Baltíjskoe móre, na ùge - ~ërnoe móre, a na wostóke -
Tíhij okeán.
W Rossíi bolx[íe, dlínnye i [irókie réki, naprimér, Wólga. Réki

Obx, Amúr, Eniséj i Léna - w Sibíri. W Rossíi tákve mnógo kanálow.
Kólxskij poluóstrow - bolx[ój poluóstrow na séwere. Múrmansk na

Kólxskom poluóstrowe – wávnyj port. Kam^átka na wostóke tóve
bolx[ój poluóstrow. Nówaq Zemlû - ìto bolx[íe ostrowá w Séwernom
Ledowítom okeáne.
Rossíq - bogátaq straná. W eë bolx[íh lesáh mnógo díkih zweréj i

drugíh bogátstw, a na eë [irókih polûh mnógo hlebów. Tam estx, na-
primér, p[eníca, rovx, owës.
W Rossíi tákve mnógo poléznyh iskopáemyh. Estx priródnyj gaz,

neftx, torf, veléznaq rudá, níkelx, medx, ólowo, rtutx, cink, zóloto,
serebró, plátina i almázy. Osnownýe rajóny mestorovdénij
iskopáemyh - Powólvxe, Urál, Sibírx i Dálxnij Wostók. Zapásy
néfti estx prévde wsegó w Powólvxe, w Západnoj Sibíri, na Séwernom
Kawkáze, na Urále i na Sahalíne. Gláwnye rajóny zalegániq veléznoj
rudý - ìto Urál, Kúrskaq óblastx i Wostó^naq Sibírx.
MY ÉDEM W ROSSÍ`
Wy izu^áete rússkij qzýk uvé néskolxko nedélx i neplóho znáete i
grammátiku, i slowá. U was dejstwítelxno nemályj zapás slow.
129
Wy tákve îtáli o Rossíi, o Moskwé i o Peterbúrge. Kak wy dúmaete,
Rossíq interésnaq straná? Nawérnoe, da.
Ésli wy veláete poéhatx w Rossí@, wam neobhodímo znatx slédu@]ee.

Nádo imétx pásport i w_ezdnú@ wízu. Wízu wy polúîte w posólxstwe
íli kónsulxstwe Rossíi. Tam wy zapólnite ankétu i prilóvite
fotográfi@. Potóm wy w b@ró pute[éstwij kúpite bilét.
Kak móvno éhatx w Rossí@? Tudá móvno na póezde ^érez Germáni@ i

Pólx[u, na samolëte, íli na ma[íne, naprimér, ^érez Finlûndi@.
Samolët - udóbnoe tránsportnoe srédstwo. Iz Stokgólxma, iz a\ropórta

Árlanda, evednéwno néskolxko réjsow w Moskwú.
Ésli wy édete w Rossí@ na ma[íne, wam nádo znatx, ^to [osséjnye

dorógi tam ne wezdé horó[ie, no estx tepérx mnógo awtozapráwo^nyh
stáncij.
DIALÓG
- Nu, Ìmma, wy uvé re[íli kogdá i kudá poédete?

- Da, re[íla, w Moskwú.
- Horo[ó. A kogdá?
- W slédu@]u@ subbótu.
- A kak?
- Na samolëte.
- Wy uvé býli w b@ró pute[éstwij i kupíli bilét?
- Net, e]ë ne bylá. Q pojdú tudá záwtra, kuplù bilét.
- A w_ezdnú@ wízu wy tam tóve polúîte?
- Net, wízu q polu^ú w posólxstwe íli kónsulxstwe Rossíi w Stokgólx-
me.
- U was uvé estx nómer?
- Da, estx.
- W kakój gostínice?
- Nómer w gostínice Metropólx. ~to ìto za gostínica, oná horó[aq,
de[ëwaq?
- Oná óênx horó[aq no óênx, óênx dorogáq. Oná, koné^no, udóbnaq,
potomú ^to oná w céntre Moskwý. A wy édete tólxko w Moskwú?
- Net, w Moskwé q búdu dwe nedéli. Potóm búdu nedél@ w Peterbúrge.
- A kak wy poédete iz Peterbúrga w Stokgólxm?
- Na samolëte.
130
Moskwá. Krásnaq pló]adx.
131
9. Dewûtyj urók
9. Nionde lektionen
1. MASKULINA SUBSTANTIV MED FEMININ BÖJNING
Ett antal maskulina substantiv, som anger yrke, ställning, befattning, släktskapsförhållande
slutar på -a / -q. Hit hör även subst. muv^ína man. De böjs som feminina substantiv på -a
(-q) men de är till sitt genus maskulina. Bestämningsord samt predikat och eventuell
predikativ (predikatsfyllnad) skall således ha samma former som om de stod framför eller
efter ett normalt maskulint substantiv. Märk att sådana substantiv behåller sitt maskulina
genus även om de hänför sig till kvinnor.
Ìto óênx sílxnyj muv^ína. Det är en mycket stark man.

On – moj dûdq. Han är min morbror.
Oná - ópytnyj sudxû. Hon är en erfaren domare.
Wy znáete ìtogo rússkogo sudxù? Känner ni denna ryska domare?
Till denna grupp hör även praktiskt taget alla smeknamnsformer av ryska manliga förnamn
(former som ofta används när man vänder sig till eller talar om personer, som man duar).
Betr. namn och namnskick, se även L22:3 samt bil. 7.
Iwán Wánq
Aleksándr Sá[a
Fëdor Fédq
Pëtr Pétq
Hit hör vidare några subst. på -a / -q som till genus kan vara både maskulina och feminina,
beroende på om de syftar på man eller kvinna, t.ex. kolléga kollega.
On - moj kolléga. Han är min kollega.

Wy znáete moegó kollégu? Känner ni min (manlige) kollega?
Oná - moû kolléga. Hon är min kollega.
Wy znáete moù kollégu? Känner ni min (kvinnliga) kollega?
2. VERB MED INFINITIV PÅ -owatx / -ewatx

reagír o w a tx
reagír u @
I L6 behandlas bl.a. böjning av verb, vilkas infinitiv slutar på -atx. Det finns en typ, där -a-
föregås av -ow- (-ew-), d.v.s. de har -owa- (-ewa-) som konjugationsled:
atakowátx anfalla
demonstrírowatx demonstrera
noêwátx övernatta
plewátx spotta
132
Sådana verb böjs i presens/perfektivt futurum som övriga verb på –atx, men ledet -owa- / -
ewa- reduceras till -u- / -@- (-@- väljs hos verb på -ewatx om inte stavningsreglerna
förbjuder det).
reagírowatx (ipf) noêwátx (ipf) plewátx (ipf)
reagíru@ no^ú@ pl@ù

reagírue[x no^úe[x pl@ë[x
reagíruet no^úet pl@ët
reagíruem no^úem pl@ëm
reagíruete no^úete pl@ëte
reagíru@t no^ú@t pl@ùt
reagera övernatta spotta
Betoning
Dessa verb har i böjningen regelbunden betoning enligt följande:
1) Om betoningen ligger på stammen har alla former samma betoning som infinitivformen
(demonstrírowatx, demonstríru@ , demonstrírue[x etc.).
2) Om infinitivändelsen är betonad och infinitiven har tre eller fler stavelser ligger
betoningen i samtliga former på det reducerade konjugationsledet (atakowátx, atakú@,
atakúe[x etc.).
3) Om infinitivändelsen är betonad och infinitiven är tvåstavig ligger betoningen på ändelsen
(plewátx, pl@ù, pl@ë[x etc.). Obs. därvid att -e- övergår till -ë- (se L6: 1.2.2 anm 3.).
Till denna verbtyp hör bl.a. flertalet inlånade ”internationella” verb. De har huvudsakligen
latinskt eller grekiskt ursprung och finns i de flesta språk, typ telefonera, intressera m.fl. (de
flesta på -irowatx har lånats in genom tysk förmedling, jfr ty. - ieren).
atakowátx anfalla, attackera

analizírowatx analysera
warxírowatx variera
demonstrírowatx demonstrera
izolírowatx isolera
kopírowatx kopiera
kritikówatx kritisera
parodírowatx parodiera
patrulírowatx patrullera
reagírowatx reagera
Hos detta slags ”låneverb” är infinitiven ofta samtidigt ipf och pf (t.ex. izolírowatx) eller så
saknar den perfektiv infinitiv (t.ex. warxírowatx variera). Futurum av sådana verb uttrycks
då antingen med presens (i första fallet) eller (i det andra fallet) med den sammansatta
futurumbildningen (imperfektivt futurum, futurum I, se L7:5.2).
133
Viktigare verb på -owatx / -ewatx som har inf. II:
agitírowatx-sagitírowatx agitera
blokírowatx-zablokírowatx blockera
bronírowatx – zabronírowatx reservera, boka
dezinficírowatx-prodezinficírowatx desinficera
konstruírowatx - skonstruírowatx konstruera
planírowatx - zaplanírowatx planera
prowocírowatx - sprowocírowatx provocera
reagírowatx – otreagírowatx (äv. s-~) reagera
formirowátx - sformirowátx forma, bilda
fotografírowatx - sfotografírowatx fotografera
citírowatx - procitírowatx citera
Ett antal flertydiga verb kan i ena betydelsen sakna separat pf form, men ha pf form i den andra betydelsen,
jämför izolírowatx isolera, avskärma ipf/pf, men izolírowatx ipf – zaizolírowatx pf isolera (elektrisk
ström).
Anm.
Ett litet antal ”äktryska” infinitiver, främst på -ewatx, några få på -owatx, hör ej till den ovan behandlade
gruppen, beroende på att -e-/-o- i -e-wa-tx / -o-wa-tx tillhör stammen eller avledningssuffixet, t.ex. preodole-
wá-tx (ipf) tillryggalägga, nade-wá-tx (ipf) ta på (sig) (ett plagg), uspe-wá-tx (ipf) hinna, zastre-wá-tx (ipf)
fastna m.fl. De böjs som vanliga verb på -atx (preodolew-á@, preodolew-áe[x...; nadew-á@, nadew-áe[x
etc.).
3. VERB MED INFINITIV PÅ -awátx
Verbet dawátx (ipf inf. av verbet datx ge) samt verb vilkas imperfektiva infinitiv har
prefix + -dawátx, -znawátx, -stawátx
böjs i presens enligt K1 men stammen förkortas genom att infinitivformens -wa- faller.
Samtliga personformer i presens är betonade på ändelsen, varvid -e- ersätts med -ë-. Det rör
sig om ett relativt litet antal verb, men några av dem är vanliga och de är i samtliga fall, som
framgår, lätt igenkännliga, t.ex. otdawátx avge/återlämna; peredawátx sända / överlämna;
uznawátx fråga / få veta / känna igen; wstawátx stiga upp.
peredawátx1 uznawátx wstawátx1
peredaù uznaù wstaù

peredaë[x uznaë[x wstaë[x
peredaët uznaët wstaët
peredaëm uznaëm wstaëm
peredaëte uznaëte wstaëte
peredaùt uznaùt wstaùt
överlämna / sända få veta / känna igen stiga upp /stå upp
1
Pf inf. av verb på -dawátx och -stawátx (-datx resp. -statx) böjs enl. L16:4 resp. L15:1.
134
Märk
Pf inf. av verbet uznawátx känna igen / få veta lyder uznátx. Futurumformerna bildas regelbundet och kommer
därför i skrift att bli identiska med presensformerna. De senare är dock, som framgår av ovanstående,
ändelsebetonade, medan futurumformerna är stambetonade.
Q uznaù egó. Jag känner igen honom.

Q uzná@ egó. Jag kommer att känna igen honom.
4. VERB UTAN KONJUGATIONSLED
lez ø tx
lez ø u
Vissa verb har infinitivform, där infinitivändelsen (-tx) är fogad direkt till verbets rot
(ändelsen -tx föregås alltså av konsonant, se L6:1.1.1). Utmärkande för den typen är således
avsaknad av konjugationsled. Sådana verb böjs i presens / perfektivt futurum enligt K 1,
varvid personändelserna fogas – naturligt nog – direkt till verbets rot. I sådana fall byts
standardändelsen -@ i första person singular och -@t i tredje person plural ut mot -u
respektive -ut. Detta gäller generellt i K 1 om ändelserna föregås av konsonant (utom -l-).
lez-tx klättra; krypa in/ner; tränga in
léz-u
léz-e[x
léz-et
léz-em
léz-ete
léz-ut
Preteritum av dessa verb har inte -l i den maskulina formen:
lez-tx lez- léz-lo léz-la léz-li
Till verb utan konjugationsled hör de två viktiga rörelseverben éhatx-poéhatx åka, fara
samt idtí-pojtí gå (vilkas presensformer behandlas i L2:3). Verben avviker från standard
däri att infinitivstammen avviker från stammen i presens / futurum (éhatx - éd-u) eller
genom att infinitiven har den ovanliga (historiskt sett ursprungliga) ändelsen -ti (idtí).
Märk äv. att prefektiv infinitiv av verbet idtí (= pojtí) har -j- i stället för -i- samt att -d-
faller. I övrigt böjs verben regelbundet i presens / perfektivt futurum.
éhatx poéhatx åka, fara idtí pojtí gå
édu poédu idú pojdú

éde[x poéde[x idë[x pojdë[x
édet poédet idët pojdët
édem poédem idëm pojdëm
édete poédete idëte pojdëte
édut poédut idút pojdút
135
Preteritum av idtí-pojtí är oregelbundet och bildas av en helt annan stam, [ed-. I
preteritum inträffar förenkling av den avslutande konsonantgruppen (*[edl → [ed) och vi
får följande preteritumformer:
Ipf pret Pf pret

M: [ël po[ël
N: [lo po[ló
F: [la po[lá
Pl: [li po[lí
5. INSTRUMENTAL AV SUBSTANTIV, ADJEKTIV OCH ADJEKTIVISKT BÖJDA

ORDKLASSER
5.1 Instrumental av substantiv
Substantiv har i instrumental följande ändelser:
M/N -om (-em)

(om ändelsen är betonad övergår -e- till -ë-)
F -oj (-ej)
F2 -x@
Plur -ami (-qmi)
nom sing ins sing ins plur
klass klássom klássami lektionssal

towári] towári]em towári]ami kamrat
koráblx korablëm korablûmi skepp
mésto méstom mestámi plats

póle pólem polûmi fält
orúdie orúdiem orúdiqmi redskap
ruvxë ruvxëm rúvxqmi bössa
ma[ína ma[ínoj ma[ínami bil

rú^ka rú^koj rú^kami penna
nedélq nedélej nedélqmi vecka
illùziq illùziej illùziqmi illusion
zemlû zemlëj zémlqmi jord
swqzx swûzx@ swûzqmi samband, förbindelse

nówostx nówostx@ nowostûmi nyhet
we]x wé]x@ we]ámi sak
136
5.2 Instrumental av adjektiv och adjektiviskt böjda ordklasser
Adjektiv och adjektiviskt böjda ordklasser har i instrumental följande ändelser:
M/N -ym (-im)
F -oj (-ej)
Plur -ymi (-imi)

Märk
1) Adjektivändelserna slutar på samma ljud som substantiven i instrumental (nówym klássom; nówymi
klássami).
2) I femininum singular har adjektiv och substantiv identiska ändelser (stároj ma[ínoj). Detta är det enda
fall där adjektiv och substantiv har identiska ändelser i ett och samma kasus.
nom sing ins sing ins plur
nówyj klass nówym klássom nówymi klássami

ny lektionssal
po^tówoe otdelénie po^tówym otdeléniem po^tówymi otdeléniqmi

postkontor
interésnaq wýstawka interésnoj wýstawkoj interésnymi wýstawkami

spännande utställning
5.3 Instrumental av personliga pronomen samt kto? och ^to?
nominativ genitiv/ dativ lokativ instru-

ackusativ mental
q menû mne mne mnoj
ty tebû tebé tebé tobój
on / onó egó emú nëm im2
oná eë ej nej ej2
my nas nam nas námi
wy was wam was wámi
oní ih im nih ími2
kto kogó komú kom kem

^to êgó / ^to êmú ^ëm êm
2
Former av personliga pronomen som börjar på e- el. i- får alltid efter preposition ett n- framför. Gäller
således även i instrumental (instrumentalformer efter preposition: nim, nej, ními).
137
5.4 Instrumental av demonstrativa ìtot
Dessa former har adjektivisk ändelse. Obs. dock -i- i M och N singular samt i
pluralformerna.
M N F Pl
dat ìtomu ìtomu ìtoj ìtim
ins ìtim ìtim ìtoj ìtimi
Ack = gen om substantivet anger varelse (gäller i singular maskulina, i plural alla).
5.5 Instrumental av demonstrativa tot
Demonstrativa pron. tot den där / den andre / rätt har du mött i den neutrala singularformen
to. Detta pronomen böjs som ìtot den här utom vad avser betoningen. Vidare har tot i alla
former -e- där ìtot har -i- .
M N F Plur
nom / ack ìtot tot ìto to ìta / ìtu ta / tu ìti te
gen ìtogo togó ìtogo togó ìtoj toj ìtih teh
dat ìtomu tomú ìtomu tomú ìtoj toj ìtim tem
lok ìtom tom ìtom tom ìtoj toj ìtih teh
ins ìtim tem ìtim tem ìtoj toj ìtimi témi
Ack = gen om subst. anger varelse (gäller i singular maskulina, i plural alla).
6. INSTRUMENTALFORMENS FUNKTIONER
6.1 Ren instrumental
1) Uttrycker som adverbial medlet (”instrumentet”) med vilket handlingen eller verksamheten
utförs, eller sättet för handlingens / verksamhetens genomförande:
On goworíl tíhim gólosom. Han talade med låg röst.

Q wsë wýîstil trûpkoj. Jag rengjorde allt med en trasa.
~em wy pí[ete? – Karanda[óm. Vad skriver ni med? – Med en blyertspenna.
Kakím óbrazom on ska^ál fájly? På vilket sätt laddade han ner filerna?
2) Anger som adverbial förflyttningsområde el. väg:
Vén]iny idút pólem. Kvinnorna går över fältet.
138
3) Står efter vissa verb, ofta med grundbetydelsen leda / behärska / förfoga, t.ex.
komándowatx föra befäl över, rukowodítx leda, uprawlûtx styra / leda, zawédowatx förestå
/ administrera, wladétx behärska, raspolagátx förfoga över. (Se äv. L20:4.3):
Polkównik Zímin kománduet Överste Zimin för befäl över sin

swoej semxëj. familj.
Oná rukowodít rabótoj. Hon leder arbetet.
Proféssor wladéet latýnx@. Professorn behärskar latin.
Wy raspolagáete informáciej? Förfogar ni över information?
Kto zawéduet magazínom? Vem förestår butiken?
4) Anger normalt bundet predikativ (predikatsfyllnad) utom vid presens av verbet bytx vara,
speciellt om predikativet är ett substantiv (mer härom i L15:2):
On byl togdá e]ë studéntom. Han var då ännu student.

Kogdá wy búdete na^álxnikom? När blir ni chef?
5) Anger som tidsadverbial svar på frågan när? hos substantiv, som anger årstid eller del av
dygn (typ morgon, kväll, dag, natt; obs. ej veckodagar!). Dessa tidsuttryck anger såväl
regelbundenhet som enstaka tillfällen i nuet, framtiden och det förflutna (se även L14:2.1.4.):
My býli tam létom. Vi var där på sommaren / i somras.

Zimój my w goráh. På vintern är vi / brukar vi vara i fjäl-
len / bergen.
Kudá wy édete wesnój? Vart åker ni i vår?
My otdyháli nó^x@. Vi vilade på natten.
~to oní déla@t dnëm? Vad gör de på dagen / på dagarna?
Inogdá u nih slúvba i wéêrom. Ibland har de tjänstgöring även på kvällen / på
kvällarna.
Kogdá wy wstaëte útrom? När stiger ni upp om / på morgonen / om morg-
narna?
6) Bildar med pluralform obestämda tids- och rumsadverb av vissa tids- och rumssubstantiv:
mestámi (mésto plats) här och var / på diverse / olika ställen
7) Anger agenten i en passiv sats, se L10:6.
8) Anger fritt predikativ (predikativt attribut), (se äv. L15:3.1.4):
Iwanów slúvit zdesx prepodawátelem. Ivanov tjänstgör här som lektor.
6.2 Prepositionsstyrd instrumental
1) Prepositionen s med anger part, beledsagande, tillbehör och omständighet ("tillsammans

med"):
On goworíl so mnoj. Han talade med mig.

Q tudá idú s tobój. Jag går dit med dig.
139
My pogoworíli s nim. Vi har talat med honom.
Oní édut s@dá s ními. De åker hit med dem.
S kem wy goworíte? Vem talar ni med?
On goworít s ìtim ohránnikom. Han talar med denne vakt.
My goworíli s ìtimi studéntami. Vi talade med dessa studenter.
Q goworù s kapitánom. Jag talar med kaptenen.
Q tam byl s na^álxnikom. Jag var där med chefen.
Oní fotografíru@t s trudóm. De fotograferar med möda.
Klass s kompxùterami. Lektionssal (försedd) med datorer.
2) Prepositionerna nad ovanför / över, pod under, péred framför, za bakom / efter och
mévdu mellan, anger befintlighet:
nad
péred mévdu za
pod
Nad námi q wívu samolëty. Över / Ovanför oss ser jag flygplan.
Pod ma[ínoj net snéga. Det finns ingen snö under bilen.
Péred dómom - zabór. Framför huset är det ett staket.
Q za ìtoj dámoj. Jag är efter den här damen (i kön).
Mévdu Baltíjskim mórem i Urálom Mellan Östersjön och Ural.
Av dessa prepositioner styr pod och za ackusativ om de uttrycker riktning (jfr w och na, L8:3).
”Motsatspreposition” till pod är iz-pod (+ gen.) från plats under ngt och till za prep. iz-za (+ gen), från plats
bakom ngt (dessa har ingen motsvarighet i svenskan): za granícej utomlands – iz-za granícy från utlandet.
7. KOMPARATION AV ADJEKTIV
Adjektiv har i ryska och svenska tre komparationsgrader (jämförelsegrader):
positiv: bred stor anmärkningsvärd

komparativ: bredare större mer anmärkningsvärd
superlativ: bredast störst mest anmärkningsvärd
I ryskan kan man bilda komparativ och superlativ på flera sätt. Tills vidare lär vi oss det
enklaste sättet.
Komparativ bildas genom att positivformen föregås av det oböjliga bólee (mer).
Superlativ bildas genom att positivformen föregås av sámyj ("mest"), eg. ett pronomen
vilket böjs på samma sätt som adjektivet, eller det oböjliga naibólee (mest) (den senare
varianten är vanlig i fackspråk, skriftspråk).
positiv komparativ superlativ
140
intressant interésnyj bólee interésnyj sámyj / naibólee interésnyj
Ìto sámaq interésnaq statxû w Det är den mest intressanta artikeln i tidskrif-
vurnále. ten.
Po moemú mnéni@ ìta statxû Enligt min mening är denna artikel
bólee interésnaq. intressantare.
Obs. att ryskan inte har s.k. absolut komparativ (”en äldre herre”).
Mer om komparation i L12:2+3, L18:7 samt L25:3
8. PARTICIP OCH GERUNDIER (ORIENTERING)
Particip (verbaladjektiv) och gerundier (verbaladverb) hör mest hemma i det ryska skriftspråket men
förekommer där å andra sidan i stor omfattning och då även i ”enkla” texter som tidningsnotiser mm. Eftersom
man i tal klarar sig långt utan att kunna dessa former aktivt, behandlas de först i lektionerna 24 och 25. För att
möjliggöra studium av t.ex. tidningsnotiser redan på detta stadium bör man åtminstone kunna identifiera sådana
former passivt. I nedanstående exempel används verbet îtátx-proîtátx läsa och prinimátx-prinûtx
motta.
Particip (verbaladjektiv)
Particip böjs som adjektiv och ersätter subjekt och predikat i en relativ bisats. Adjektivliknande på verbstammar
bildade ord (= verbformer) med
1) ändelsen -]ij motsvarar svenskt presens particip (verbformer på -ande, -ende):
îtá@-]ij (M nom sing) läsande / som läser

îtá@-]aq (F nom sing)
îtá@-]ie (Plur nom sing)
2) ändelsen -myj ersätter subjekt och presenspredikat i en passiv sats
îtáe-myj (M nom sing) som läses

îtáe-maq (F nom sing)
îtáe-mye (Plur nom sing)
3) ändelsen -(w)[ij ersätter subjekt och preteritumpredikat i en aktiv sats:
(pro)îtá-w[ij (M nom sing) som läst, som har läst

(pro)îtá-w[aq (F nom ning)
(pro)îtá-w[ie (Plur nom sing)
4) ändelsen -nnyj / -tyj (eller bara -n, -t, har då substantiviska ändelser) motsvarar sv. perfekt particip:
pro^íta-nnyj / (M nom sing) (som är ) läst

pro^íta-n
pro^íta-nnaq / (F nom sing)
pro^íta-na
pro^íta-nnye / (Plur nom sing)
pro^íta-ny
prínq-tyj / (M nom sing) (som är) mottagen
141
prínq-t
prínqtaq/ (F nom sing)
prinqtá
prínqtye/ (Plur nom sing)
prínqty
Gerundier (verbaladverb)
Gerundier är, liksom adverb, oböjliga. Adverbliknande på verbstammar bildade ord (= verbformer) med
1) ändelsen -q (i sällsynta fall -a) ersätter subjekt och presenspredikat i konditionala, temporala och kausala
bisatser:
îtá-q läsande; om (ngn) läser; när (ngn) läser;genom att läsa; eftersom (ngn) läser
2) ändelsen -w, -w[i, -[i ersätter subjekt och preteritumpredikat i konditionala, temporala och kausala
bisatser:
proîtá-w ”havande läst”; om (ngn) läst; när (ngn) läst / efter att ha läst; eftersom (ngn)
läst
142
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Wot tetrádi. Kakíe ìto tetrádi?
- Ìto tetrádi dlq pérwogo kúrsa.
- Wy sej^ás búdete pisátx karanda[óm?
- Net, segódnq my búdem pisátx rú^koj.
- A wy wsegdá pí[ete rukój?
- Net, tepérx my rédko pí[em ot rukí. Pí[em w osnownóm na
kompxùtere.
- Da, na kompxùtere pí[ut tepérx praktíêski wezdé.
2.
- ~em ty ^ísti[x óbuwx, Kólq?
- Wlávnoj trûpkoj. Ìto daët sámyj horó[ij rezulxtát.
- A q wsegdá sna^ála ^í]u mûgkoj gúbkoj.
3.
- Wolódq Kámow wladéet anglíjskim qzykóm?
- Net, on zdesx nówyj, on poká ploho znáet anglíjskij.
- A kakími qzykámi on wladéet?
- On wladéet francúzskim i neméckim qzykámi. I, koné^no, rússkim.
4.
- Stepánowa, wy oficiántka, da?
- Da, q obslúviwa@ ìti stóliki.
- ~to sej^ás zakázywa@t gósti?
- Minúto^ku. Oní zakázywa@t bliný so smetánoj i ikrój, sëmgoj, më-
dom, [okoládom, warénxem.
5.
- Kakój prikáz otdaët milicionér swoím kollégam?
- On otdaët im prikáz patrulírowatx úlicy.
6.
- ~to peredaùt po rádio?
- Po rádio idët peredáâ nowostéj.
- ~to goworít díktor?
- Oná goworít, ^to nad centrálxnoj Rossíej dovdx i grózy s sílxnym
wétrom.
143
7.
- Kakím óbrazom proishódit oformlénie na rabótu?
- Sna^ála nówyj sotrúdnik zapolnûet wse neobhodímye dokuménty, po-
tóm predpriûtie prinimáet sotrúdnika w [tat.
8.
- Kudá wy idëte?
- Q idú w uniwersitét.
- Kogó wy znáete w uniwersitéte?
- Q tam zná@, naprimér, proféssora rússkogo qzyka i drugíh prepo-
dawátelej. A wam kudá?
- Mne w a\ropórt.
- Wy tudá poédete na ma[íne?
- Na ma[íne.
- Na wá[ej ma[íne?
- Net, ne na moéj. Q tudá poédu na ma[íne vurnalísta Kuznecówa.
9.
- Ìto sámaq nówaq ma[ína zdesx?
- Da, u nas net nówyh ma[ín. No oná neploháq. Oná rabótaet
horo[ó dáve w sámyh slóvnyh uslówiqh.
10.
- Wy segódnq pojdëte s námi w kinó?
- Ne znáem. A ^to segódnq w kinó?
- Segódnq idët nówyj amerikánskij filxm. Óênx interésnyj
detektíw.
- Móvet bytx, pojdëm, ésli uspéem. U nas segódnq dowólxno mnógo
rabóty.
11.
- Kudá édet wá[a sestrá?
- Oná édet iz Rostówa-na-Donú w Wolgográd.
- A ^to oná tam búdet délatx?
- Oná búdet pose]átx ródstwennikow.
12.
- W ìtom kafé estx gotówye blùda?
- Da, zdesx estx néskolxko bl@d. Wot wy wídite sibírskie pelxméni, a
spráwa sosíski i kúrica.
- A gde podnósy?
- Oní won tam, pod priláwkom.
144
13.
- Kto w óêredi stoít wperedí?
- Wperedí stoít Aleksándra.
- A kto za nej?
- Za nej stoût neizwéstnye lùdi.
14.
- Kto uprawlûet wá[im magazínom?
- Im uprawlûet Álla Kutáhowa.
- Kak oná búdet reagírowatx na wá[e pisxmó?
- Ne zná@.
15.
- Gde segódnq nó^x@ búdut noêwátx skáuty?
- Oní obý^no no^ú@t w palátkah. Rukowodíteli no^ú@t w zdánii,
kotóroe wy wídite won tam.
16.
- S kem gulûet Aleksándr Nikoláew?
- S venój. Wy eë znáete?
- Net, ne zná@. Egó tóve plóho zná@. Q zná@ tólxko, ^to on rabótaet w
bolxníce £ 7.
- Znáît, wy ne rabótaete wméste s nim?
- Net, q rabóta@ w drugóm otdelénii.
17.
- Kudá lézet mehánik Lápkin? On lézet pod ma[ínu?
- Da, emú nádo otremontírowatx eë.
18.
- Kto takój Nikoláj Petrówi^ Kozlów?
- On sudxû. Wy ne znáete sudxù Kozlówa?
- K sovaléni@, ne zná@. On dawnó slúvit w wá[em sudé?
- Dawnó. My óênx lùbim ná[ego sudxù. Wse s nim ”na ty”.
Koné^no, my goworím ne Nikoláj, a Kólq. Kól@ q zná@ horo[ó.
19.
- ~to wy délaete útrom?
- Útrom my wstaëm, zaprawlûem postéli i záwtrakaem.
- A wéêrom?
145
- Wéêrom pósle rabóty my îtáem knígi i vurnály, lázim w Inter-
néte, igráem w kompxùternye ígry, smótrim telewízor ...
20.
- Skólxko raz w god Wy bywáete w Rossíi?
- Dwávdy w god, wesnój i ósenx@.
odnávdy en gång
dwávdy två gånger
trívdy tre gånger
êtýrevdy fyra gånger
146
10. Desûtyj urók
10. Tionde lektionen
1. FLYKTIG VOKAL
I det sv. ordet väder faller vokalen -e- i den bestämda formen: väder - vädret. Ett liknande
fenomen (vanligen kallat flyktig vokal) har, som du sett exempel på, ryskan. Konkret innebär
detta att vokalerna -e-, -o- och -ë- i böjda former antingen faller bort eller läggs till.
1.1 Vokalbortfall hos maskulina substantiv
Praktiskt taget alla maskulina substantiv som slutar på
-ek, -ëk, -ok, -ec , -enx
tappar vokalen -e-, -ë-, -o- i alla böjda former. Exempel:
nom sing katók peterbúrvec denx

gen sing katká peterbúrvca dnq
dat sing katkú peterbúrvcu dn@
nom plur katkí peterbúrvcy dni

gen plur katków peterbúrvcew dnej
dat plur katkám peterbúrvcam dnqm
skridskobana petersburgsbo dag
Sådant vokalbortfall kan förekomma hos maskulina subst. med annat slut (GS 1.5.1), t.ex.
úgol hörn gen sing uglá

lëd is gen sing lxdá
kowër matta gen sing kowrá
Anm.
1) Mjuk konsonant framför -ec blir hård eller omarkerad i skriften (t.ex. swinéc - swincá bly). I övriga fall
markeras mjukheten med mjukhetstecknet -x- (t.ex. lëd - lxda is) el. med alternativvokaltecken (t.ex. denx -
dnq dag).
2) Om stamslutet föregås av / j /, t.ex. paëk (= ”paj-ok”) ranson måste i de böjda formerna detta / j / markeras
med den ryska bokstaven -j- eftersom det j-markerande vokaltecknet faller (således: paëk [= ”pajok”] -
pajká [= ”pajk-a”]).
3) Vokalbortfall sker inte, trots deras ”utseende”, hos en- eller tvåstaviga substantiv som med vokalbortfall
skulle få tre konsonanter efter varandra (t.ex. lvec lögnare - gen. sing. lvecá; igrók spelare - gen. sing.
igroká), lånord (t.ex. flag[tók flaggstång) samt subst. där -e- el- -o- tillhör stammen (t.ex. urók lektion;
potók [vatten]ström; otsék sektion) samt några andra, t.ex. znatók kännare. Se GS 1.5.1.
147
1.2 Vokaltillägg hos neutrala och feminina substantiv
Flyktig vokal som inskott förekommer hos neutrala och feminina (F1) substantiv i den
ändelselösa formen i genitiv plural, om denna form (= stammen) slutar på konsonantgrupp
(jfr L7:1.2).
1.2.1 Neutra
1) Vokalen -e- infogas
a) om den första konsonanten av de två i stamslutet är mjuk el. v, [:
pisxm-ó brev gen plur písem

okó[k-o lucka gen plur okó[ek
b) vanligen om den andra konsonanten av de två är l, r, n:
krésl-o fåtölj gen plur krésel

qdr-ó kärna gen plur ûder
pqtn-ó fläck gen plur pûten
2) Vokalen -o- infogas vanligen om de två konsonanterna i stamslutet är -kn- el. -kl-:
okn-ó fönster gen plur ókon

stekl-ó glas gen plur stëkol
3) Vokalen -i- infogas om stammen slutar på konsonant + / j / el. / j / + konsonant:
u]él-xe ravin gen plur u]élij

qjc-ó ägg gen plur qíc
4) Vokalinskott sker normalt inte hos substantiv av annan typ än under 1 och 2, t.ex. alla på -
stwo:
mésto plats gen plur mest

lekárstwo medicin gen plur lekárstw
1.2.2 Feminina (F1)
1) Vokalen -e- infogas
a) om den första konsonanten av de två i stamslutet är mjuk eller v, [ (jfr neutra) (den
andra är då vanligen -k-):
rú^k-a kulpenna gen plur rúêk

kopéjk-a kopek gen plur kopéek (= "kopejek")
gorbú[k-a brödkant gen plur gorbú[ek
knívk-a bok gen plur knívek
sudxb-á öde gen plur súdeb
148
t@rxm-á fängelse gen plur tùrem
b) om subst. i nom. sing. slutar på konsonant + -lq, -na el. -nq:
zeml-û jord gen plur zemélx

sosn-á tall gen plur sósen
spálxn-q sovrum gen plur spálen45
bá[n-q torn gen plur bá[en
Und.: kúhnq kök, gen plur kúhonx
2) Vokalen -o- infogas i andra fall än under 1 a) och b) om den andra konsonanten i stamslutet
är -k-:
wílk-a gaffel gen plur wílok

lódk-a båt gen plur lódok
márk-a märke gen plur márok
3) Vokalinskott sker normalt inte hos feminina substantiv, vilkas stam slutar på :
j / m / l / r / + b / l / r / m / n (t.ex. -mb, -ln, -rm):
fórma form gen plur form

wolná våg gen plur woln
wojná krig gen plur wojn
dámba damm gen plur damb
Även i andra fall kan vokalinskott saknas, t.ex. iglá nål - gen plur igl; slúvba tjänst - gen plur sluvb.
2. SAMMANSATTA SUBSTANTIV
I L2:5.1 och L5:2.2 berörs de två vanligaste typerna av ryska motsvarigheter till sammansatta
substantiv. Utöver dessa två konstruktionstyper finns det ytterligare en (mindre vanlig) typ,
som utgörs av två icke avledda substantiv, som sammanbinds med bindestreck. De två
substantiven kan vara av
a) samma genus:
muzéj-zapowédnik kulturminnesmärke, museum
b) olika genus:
vénщina-wra^ kvinnlig läkare
Hos sammansatta substantiv av denna typ böjs bägge leden var för sig enligt det
böjningsmönster, som gäller för respektive. Det sammansatta substantivets genus bestäms av
det första i sammansättningen ingående substantivets. Exempel:
45
Märk att stamslutkonsonanten i gen. plur. normalt blir hård hos feminina på konsonant + -nq.
149
nom ìta vénщina-wra^ F denna kvinnliga läkare
ack ìtu vénщinu-wra^á
gen ìtoj vénщiny-wra^á
dat ìtoj vénщine-wra^ú
lok ìtoj vénщine-wra^é
ins ìtoj vénщinoj-wra^óm
3. RÄKNEORD
3.1 Räkneorden 200 - 900
I dessa räkneord kan sto hundra ses som ett neutralt substantiv med böjningsform som be-
tingas av det framförvarande räkneordet 2 - 9, d.v.s. gen.sing. efter 3 - 4 och gen. plur. (med
inskottsvokal) efter 5 - 9. Efter 2 har sto en rest av gammal tvåtalsböjning (dualis):
200 dwésti 500 pqtxsót 800 wosemxsót

300 trísta 600 [estxsót 900 dewqtxsót
400 êtýresta 700 semxsót
3.2 Substantiviska sifferuttryck
Siffrorna 0 - 10 kan i likhet med svenskan uttryckas med substantiv (jfr sv. nolla, etta, tvåa...).
Till sitt genus är dessa feminina, utom nulx nolla, som är maskulint. De på -ka har inskotts-
vokal i genitiv plural enl. reglerna (1.2.2 ovan):
0 nulx nolla 4 êtwërka fyra 8 wosxmërka åtta

1 ediníca etta 5 pqtërka femma 9 dewûtka nia
2 dwójka tvåa 6 [estërka sexa 10 desûtka tia
3 trójka trea 7 semërka sjua
dwa nulû två nollor

tri edinícy tre ettor
pqtx dwóek (”dwojek”) fem tvåor
[estx pqtërok sex femmor
semx dewûtok sju nior
Orden ovan kan också ha fler betydelser. Så t.ex. har ediníca även betydelsen enhet och
trójka trespann. Ediníca, dwójka, trójka, êtwërka och pqtërka kallas också
skolbetygen i Ryssland, där ediníca är lägst och pqtërka är högst.
Till dessa substantiv kan även föras
desûtok (flyktig vokal: gen. sing. desûtka) tiotal, ca tio

sótnq (inskottsvokal: gen. plur. sóten) hundratal, ca hundra
týsqâ tusental; tusen
150
Dessa följs alltid i alla former av genitiv plural. Observera alltså att det ryska ordet för tusen
är ett substantiv!
Pluralformerna desûtki, sótni betyder tiotals respektive hundratals (jfr plur. av týsqâ
och millión med betydelsen tusentals respektive miljontals):
Tam sótnq ma[ín. Där är ett hundratal bilar.

W sótne kilométrow otsùda. Ett hundratal kilometer härifrån.
Desûtki týsq^ kilométrow. Tiotusentals (= ”tiotals tusen”)
kilometer.
4. ORDNINGSTAL 1 - 40
Ordningstal bildas med ändelsen -yj (i vissa fall -ój) fogad till grundtalet. Vissa avvikelser
härifrån finns (gäller främst första - fjärde). Lägg märke till att ett grundtals -x i slutet faller
framför ändelsen -yj (pqtx men pûtyj).
4.1 Enkla ordningstal
1. pérwyj
2. wtorój
3. trétij
4. êtwërtyj
5. pûtyj
6. [estój
7. sedxmój (jfr grundtalet semx som saknar -d-)
8. wosxmój (jfr grundtalet wósemx, obs. flyktig vokal)
9. dewûtyj (obs. annan betoning än grundtalet)
10. desûtyj (obs. annan betoning än grundtalet)
11. odínnadcatyj
12. dwenádcatyj
13. trinádcatyj
14. êtýrnadcatyj
15. pqtnádcatyj (obs. inget mjuktecken)
16. [estnádcatyj (se 15)
17. semnádcatyj (se 15)
18. wosemnádcatyj (se 15)
19. dewqtnádcatyj (se 15)
20. dwadcátyj (obs. annan betoning än grundtalet)
30. tridcátyj (obs. annan betoning än grundtalet)
40. sorokowój
4.2 Sammansatta ordningstal
Dessa bildas som i svenskan genom en kombination av tiotalet som grundtal och entalet som
ordningstal (skrivs dock till skillnad från svenskan separerade från varandra):
151
21. dwádcatx pérwyj
22. dwádcatx wtorój
etc.
31. trídcatx pérwyj
32. trídcatx wtorój
etc.
(För ordningstal 50 - 1000, se L14:1 samt GS 7)
4.3 Ordningstalens böjning
4.3.1
Ordningstal böjs som adjektiv. I sammansatta ordningstal böjs dock liksom i svenskan bara
det sista ledet medan föregående led alltid står som grundtal i nominativ.
M nom N nom F nom
pérwyj pérwoe pérwaq första

dwádcatx pérwyj dwádcatx pérwoe dwádcatx pérwaq tjugoförsta
4.3.2
Ordningstalet trétij böjs också som adjektiv utom i nominativ / ackusativ, där formerna är
substantiviska. Den maskulina nominativformens -ij skall inte förväxlas med
adjektivändelsen -ij utan den markerar ett stamslut på / j / (vokalen -i- i detta stamslut är f.ö.
flyktig), vilket är anledningen till stavningen med mjukhetstecken och förekomsten av
alternativtecknen -e- och -i- i de böjda formerna, t.ex. trétxego (= ”tretx-j-ego”).
M N F Plur
nom / ack trétij trétxe trétxq / trétx@ trétxi
gen trétxego trétxej trétxih
dat trétxemu trétxej trétxim
lok trétxem trétxej trétxih
ins trétxim trétxej trétximi
4.3.3 Angivande av årtal
I ryska anges årtal som ordningstal. Exempel:
dwe týsqî desûtyj god år tjugohundratio

(eg. två tusen tionde året)
dwe týsqî odínnadcatyj god år tjugohundraelva
(eg. två tusen elfte året)
týsqâ dewqtxsót dewqnósto pérwyj god år nittonhundranittioett
(eg. ettusen niohundra nittioförsta året)
pérwyj god år ett
(eg. första året)
152
týsqâ [estxsót trídcatx wtorój god år sextonhundratrettiotvå
(eg. ettusen sexhundra trettioandra året)
4.3.4 Århundraden
På ryska anges århundraden som ordningstal. Exempel:
[estnádcatyj wek (sextonde århundradet) femtonhundratalet

semnádcatyj wek (sjuttonde århundradet) sextonhundratalet
wosemnádcatyj wek (artonde århundradet) sjuttonhundratalet
dewqtnádcatyj wek (nittonde århundradet) artonhundratalet
dwadcátyj wek (tjugonde århundradet) nittonhundratalet
dwádcatx pérwyj wek (tjugoförsta århundradet) tjugohundratalet
På ryska skrivs århundradena ofta i förkortad form med romerska siffror:
XVII-yj wek (eller XVII wek) 1600-talet

XXI-yj wek (eller XXI wek) 2000-talet.
5. REFLEXIVA VERB
Reflexiva verb (i svenskan sådana som bete sig, befinna sig), d.v.s. verb med reflexivt objekt
(se Grammatisk terminologi 2.3), bildas i ryskan på ett enkelt sätt. Medan man i svenska
måste ändra pronomen alltefter grammatisk person (jag lär mig, du lär dig, han lär sig, vi lär
oss etc.) läggs i ryska till verbformen (vilken som helst som är aktuell i sammanhanget) ett -
sq (efter vokal -sx). Detta -sq / -sx, som egentligen är en förkrympt ackusativform av
pronomenet sebû sig (L17:3), placeras sist, således efter alla övriga ändelser, t.ex.
presensändelser.
interesowátxsq intressera sig
interesú@sx jag intresserar mig

interesúe[xsq du intresserar dig
interesúetsq han / hon intresserar sig
interesúemsq vi intresserar oss
interesúetesx ni intresserar er
interesú@tsq de intresserar sig
Notera betr. uttalet att -sq efter -t/-tx normalt uttalas som om det hade skrivits -ca (alltså med hårt -s-), t.ex.
interesúetsq [interesúetsa] samt att infinitivändelsen (-tx) framför -sq uttalas med hårt -t-, t.ex.
interesowátxsq [interesowátsa].
Eftersom -sq / -sx egentligen är en förkrympt ackusativform innebär detta att ryska reflexiva
verb i sig kan sägas redan ha ett ackusativobjekt och därför inte kan ha ytterligare ett.
Reflexiva verb konstrueras därför alltid med preposition eller "styr" alltid annat kasus än
ackusativ (oftast instrumental), t.ex. interesowátxsq múzykoj intressera sig för musik.
153
6. PASSIVUM
Studera denna uppställning:
Natá[a za]i]áet dissertáci@

aktiv sats
Natasja försvarar avhandlingen
subjekt predikat dir. obj.
Dissertáciq za]i]áetsq Natá[ej

passiv sats
Avhandlingen försvaras av Natasja
subjekt predikat agent
Upptill har vi en aktiv sats, nertill en passiv. I den passiva satsen får verbet (predikatet) passiv
form (markeras i sv. med -s, som är en förkrympt form av det reflexiva sig). Det ryska verbets
passiva form är, som du ser, identisk med dess reflexiva.
I en passiv sats blir den motsvarande aktiva satsens ackusativobjekt subjekt och kommer
därför i ryskan att stå i nominativ, medan den aktiva satsens subjekt blir s.k. agent (föregås i
svenskan av prep. av). I ryskan anges agenten med ren instrumental.
Anm.
Passivum med -sq / -sx kan i princip bara bildas på verbets imperfektiva former (presens, ipf preteritum, ipf
futurum). I övriga fall bildas passivum med particip eller så väljs aktiv konstruktion. Mer om detta i senare
lektioner. Observera vidare att reflexiva verb inte kan göras passiva el. ha passiv funktion, eftersom de redan har
ett -sq / -sx!
aktiva passiva
Arhitéktor risúet fasád. Fasád risúetsq arhitéktorom.

Arkitekten ritar fasaden. Fasaden ritas av arkitekten.
Milíciq wosstanáwliwala porûdok. Porûdok wosstanáwliwalsq milíciej.

Polisen återställde ordningen. Ordningen återställdes av polisen.
7. DEPONENS
q nadé@-sx
jag hoppa-s
Verb som sv. hoppas har ”passiv form” men de står i en aktiv sats och uttrycker inget passivt
förhållande. Sådana verb kallas deponens. Som framgår av rutan ovan har ryskan också
deponens. Formen konstrueras på ett liknande sätt som i svenskan, d.v.s. den har passiv =
reflexiv form. Åtskilliga verb, som är deponens i svenskan är deponens även i ryskan, även
om någon fullständig överensstämmelse mellan språken inte kan förväntas. Exempel:
154
nadéqtxsq hoppas
gordítxsq vara stolt; yvas
pritworûtxsq låtsas
Som deponens fungerar även "passiva" former i tredje person av verbet imétx som ibland i olika tempus kan
ersätta estx i betydelsen (det) finns:
Zdesx iméetsq tákve uniwersitét. Här finns det (ordagr.: ”has det”) också ett universitet.
U was iméetsq mobilxnik? Har ni (händelsevis) en mobiltelefon?
U was imé@tsq wrédnye priwý^ki? Har ni skadliga vanor?
8. RECIPROCITET OCH RECIPROKA VERB
Hur dags skall vi träffas? W kotórom âsú my wstrétimsq?

( = träffa varandra)
Ovanstående är exempel på reciprocitet (ömsesidighet), d.v.s. subjektet (här: vi) och det
egentliga, ej utsatta, objektet (= varandra) är samma personer. Även i dessa fall råder stor
överensstämmelse mellan svenskan och ryskan eftersom reciprok form i bägge språken är
identisk med passiv / reflexiv form och man i bägge språken kan ersätta det reciproka
pronomenet varandra genom att göra verbet reciprokt, under förutsättning att ett sådant
reciprokt pronomen är ackusativobjekt i satsen. (Reciprokt pronomen, nödvändigt i andra
kasus än ackusativ, behandlas i L17:2).
9. INTRANSITIVA OCH TRANSITIVA VERB
Han börjar (arbetet) kl. åtta On naînáet (rabótu) w wósemx.
Arbetet börjar kl. åtta. Rabóta naînáetsq w wósemx.
Ett verb kallas transitivt om det i något sammanhang kan ha ett ackusativobjekt eller följas av
ett huvudverb i infinitiv, alltså oberoende av om ackusativobjektet eller infinitiven faktiskt står
i satsen eller ej (se den översta meningen i rutan ovan, där objektets tänkbara utelämnande
markeras med parentes). Exempel på transitiva verb i svenska är, som ovan, börja (man kan
börja något, t.ex. arbetet, eller börja göra ngt, t.ex. börja arbeta).
I såväl svenska som ryska finns det verb, som kan vara både transitiva och intransitiva, t.ex.
just verbet börja (transitivt: man kan börja något; intransitivt: något kan börja = ”ta sin
början” el. ”påbörjas”). Som framgår av rutan ovan åtskiljs i ryska i vissa fall den
intransitiva varianten från den transitiva genom att den får reflexiv form. De viktigaste
exemplen är:
naînátx - na^átx46 börja (transitivt)

naînátxsq - na^átxsq börja (intransitivt)
46
Fut. II : na^nú, na^në[x... (böjning enl. K1, se L17:9.3).
155
prodolvátx - prodólvitx fortsätta (transitivt)
prodolvátxsq - prodólvitxsq fortsätta (intransitivt)
kon^átx - kónîtx sluta (transitivt)

kon^átxsq - kónîtxsq sluta (intransitivt)
Exempel:
Kogdá naînáetsq wa[ rabóîj När börjar er arbetsdag?

denx?
Seáns prodolváetsq. Föreställningen fortsätter.
Zanûtiq kon^á@tsq w tri âsá. Lektionerna slutar kl. tre.
Obs.
1) Vissa sv. verb, som kan vara både transitiva och intransitiva, motsvaras i ryskan ibland av olika verb, t.ex.:
wé[atx - powésitx hänga (transitivt)

wisétx47 hänga (intransitivt)
Exempel:
Q wé[a@ kártu na sténu. Jag hänger (upp) kartan på väggen. (transitivt)
Kárta wisít na stené. Kartan hänger på väggen. (intransitivt)
2) Reflexiva verb (se 5 ovan) är alltid intransitiva.
47
Pres.: wi[ú, wisí[x...(böjn. enl. K2, se L11:1).
156
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Molodój êlowék, zdesx muzéj-zapowédnik! Nelxzû brosátx músor.

- Kto? Q?
- Da, wy. Ìto wy brósili bumágu ot moróvenogo i [kúrku banána, ne práwda li?
- Q winowát. Prostíte!
2.
- Skólxko dnej prodolválasx konferénciq?

- Oná prodolválasx wsegó nedél@.
3.
- Skólxko spálen w wá[ej kwartíre?

- U nas dwe spálxni; odná málenxkaq i odná bolx[áq.
4.
- W kakóm wéke vil Iwán Gróznyj?

- Iwán Wasílxewi^, kak egó zwáli sowreménniki, vil w XVI-om ([estnádcatom)
wéke. On rodílsq 25-go (dwadcatx pûtogo) áwgusta 1530-go (týsqâ pqtxsót
tridcátogo) góda i skon^álsq 28-go (dwadcatx wosxmógo) márta 1584-go (týsqâ
pqtxsót wósemxdesqt êtwërtogo).
5.
- Larísa Nikoláewna, na kakóm \tavé wy viwëte?

- Q viwú na wtoróm \tavé. Na pérwom \tavé nahóditsq magazín «Towáry dlq
detéj».
6.
- ~to zdesx stróitsq?

- Zdesx stróitsq nówyj TC (torgówyj céntr) wysotój w pqtx \tavéj.
- Kto stróit ìtot centr?
- On stróitsq kompániej «MegaStrój».
7.
- Kak dalekó ot Zemlí do Luný?

- Mévdu ními sótni týsq^ kilométrow.
8.
- Wolódq, kakój twoj nómer telefóna?
157
- Moj nómer – 495, ìto kod, a potóm 910-31-65.
- Znáît, poslédnie êtýre cífry – trójka, ediníca, [estërka, pqtërka?
- Sower[énno práwilxno. Molodéc!
9.
- Kakój prekrásnyj park!

- Da, ìto dowólxno bolx[ój park so mnógimi deréwxqmi.
- Wy znáete, skólxko tam deréwxew?
- Tó^no ne zná@, no tam, po krájnej mére, néskolxko desûtkow ëlok i sósen.
10.
- ~to ìto za monéta?

- Ìto zolotáq monéta, dostóinstwom w désqtx rubléj, 1899-go (týsqâ wosemxsót
dewqnósto dewûtogo) góda, s izobravéniem imperátora Nikoláq II (wtorógo).
- A ìto?
- Ìto stáraq sowétskaq kopéjka.
- A ìto?
- Ìto sowreménnaq rossíjskaq monéta w 50 (pqtxdesût) kopéek.
- A skólxko kopéek w odnóm rublé?
- U nas, kak u wseh drugíh, desqtí^naq sistéma, znáît, w odnóm rublé 100 (sto)
kopéek.
Sv. OLIKA =
RÁZNYE = olika = av olika slag; diverse; separata

RAZLÍ~NYE = olika = av olika slag; diverse
158
Igrátx pérwu@ skrípku.
Ìto káplq w móre.
Bytx na sedxmóm nébe.
Do poslédnej kápli krówi.
Pûtoe kolesó w telége.
Znatx kak swoí pqtx pálxcew.
Sravátxsq s wetrqnými mélxnicami.
Hwatátxsq zá golowu.
Znatx iz wtorýh ruk.
159
11. Odínnadcatyj urók
11. Elfte lektionen
1. VERB PÅ -etx OCH -atx (-qtx) SOM BÖJS ENLIGT K21
1.1 Verb på -etx
Verb som i infinitiv slutar på -etx böjs i presens / perfektivt futurum normalt enligt K 1, t.ex.
umétx kunna: umé@, umée[x etc. Ett fyrtiotal grundverb med infinitiv på -etx böjs
emellertid enligt K 2. Flertalet av dessa verb slutar före konjugationsledet på sådan konsonant,
som kan ändras enligt schema 2. Liksom fallet är med övriga verb enligt K 2 sker denna
konsonantändring bara i första person singular (ett sådant verb har du redan mött, nämligen
wídetx-uwídetx se). Likaså kan förskjutning av betoningen från ändelsen till stammen äga
rum. (GS 4.3.2).
wídetx uwídetx smotrétx posmotrétx sidétx posidétx wisétx (ipf)
wívu uwívu smotrù posmotrù sivú posivú wi[ú

wídi[x uwídi[x smótri[x posmótri[x sidí[x posidí[x wisí[x
wídit uwídit smótrit posmótrit sidít posidít wisít
wídim uwídim smótrim posmótrim sidím posidím wisím
wídite uwídite smótrite posmótrite sidíte posidíte wisíte
wídqt uwídqt smótrqt posmótrqt sidût posidût wisût
se titta sitta hänga (intr.)
1.2 Verb på -atx (-qtx)
Ett femtontal grundverb på -atx (och ett par på -qtx) böjs enligt K 2. Utmärkande för
flertalet är att -atx föregås av [, v, ^, ]. Konsonantväxling äger rum om stammen (i några
få fall) slutar på konsonant som kan ändras enligt schema 2 (t.ex. spatx nedan).
slý[atx uslý[atx dervátx podervátx levátx polevátx spatx (ipf)
slý[u uslý[u dervú podervú levú polevú spl@

slý[i[x uslý[i[x dérvi[x podérvi[x leví[x poleví[x spi[x
slý[it uslý[it dérvit podérvit levít polevít spit
slý[im uslý[im dérvim podérvim levím polevím spim
slý[ite uslý[ite dérvite podérvite levíte polevíte spíte
slý[at uslý[at dérvat podérvat levát polevát spqt
höra hålla ligga sova
1
Verb, som beskrivs här, tillhör s.k. improduktiva mönster, d.v.s. det skapas inte några nya verb, som böjs på
det sättet (jfr L7, not 4).
160
Observera att det finns verb med stamslut på [, v, ^, ] som böjs regelbundet, alltså enligt K 1 (t.ex. me[átx-
pome[átx hindra, störa):
me[á@ -pome[á@
me[áe[x - pome[áe[x
me[áet - pome[áet
Enligt K2 böjs även verb på -oûtx (de är mycket få till antalet), t.ex. stoûtx-postoûtx stå
och deponensverbet boûtxsq-poboûtxsq vara rädd:
stoù postoù boùsx poboùsx

stoí[x postoí[x boí[xsq poboí[xsq
Anm.
Eftersom det hos verb av ovan behandlad typ av infinitivformen inte omedelbart framgår, vilken konjugation
verbet böjs efter, är det särskilt praktiskt att memorera formerna i första och andra person singular
(nyckelformerna, se rutan under L6:1.2.3), eftersom formen i andra person ger viktig information om
konjugation, betoning och konsonantväxling.
2. KORTFORM AV ADJEKTIV
Adjektiv har som bundet predikativ (predikatsfyllnad) normalt samma form som när de är
attribut. Ursprungliga adjektiv (s.k. kvalitativa adjektiv, d.v.s. adjektiv som inte är bildade på
en annan ordklass), såsom gotówyj färdig, adjektiv bildade på vissa abstrakta substantiv,
såsom trúdnyj svår (< trud arbete), wrédnyj skadlig (< wred skada), inlånade
”internationella” adjektiv, t.ex. interésnyj intressant samt adjektiv som egentligen är
passiva particip (se L9:8) har dock när de är bundet predikativ (predikatsfyllnad) i vissa
fall en kortform i nominativ. Kortform i ställning som predikatsfyllnad har även två
pronomen, vilkas långa form i dag är föråldrad, nämligen kakowój hurdan (kaków) och
takowój sådan (taków) (se L4: fotnot 3). Ry. tak så kan också ses som kortform av takój.
För motsvarigheten till svenskans så framför kortform krävs just tak (ibland kak) och ej
takój (jfr L4:3.2, not 5).
2.1 Bildning
Kortformerna har substantiviska ändelser. Den maskulina kortformen i singular utgörs således
enbart av adjektivets stam (slutar på konsonant). Den neutrala formen slutar på -o (i sällsynta
fall -e), den feminina på -a (i sällsynta fall -q) och pluralformen på -y (-i).
Kortformerna får man således om man utgår från adjektivets ”normala” nominativform och
därvid i maskulinum slopar ändelsen helt och i de övriga formerna sista vokaltecknet2:
2
Det kan vara praktiskt att minnas, att flertalet adjektiv med mjuk konsonant i stamslutet (vanligen mjukt n) är
avledda av substantiv och därför som regel inte kan ha kortform (t.ex. zímnij vinter-, vintrig). Därför är
kortformer på -e, -q och -i sällsynta. Alltid bildade på substantiv är vidare alla adjektiv på -skij, -ckij, (t.ex.
[wédskij svensk, neméckij tysk) samt flertalet på -owyj, -ewyj, -owój (godowój års-). De kan följaktligen
heller inte ha kortform. Lägg märke till de ursprungliga (kvalitativa) adjektiven på -ow-yj /-ew-yj, där -ow-
/-ew- tillhör stammen, t.ex. nów-yj ny, som alltså kan ha kortform. Adjektiven bolx[ój stor och málenxkij
liten saknar kortform (de ersätts med kortformer av welíkij respektive mályj). Ordningstal (pérwyj, wtorój
etc) kan inte heller bilda kortform.
161
långform (nom) kortform (nom)
M: gotów-yj  gotów-ø
N: gotów-o-e  gotów-o
F: gotów-a-q  gotów-a
Pl: gotów-y-e  gotów-y
2.1.1 Inskottsvokal i maskulinum
Om kortformen i maskulinum (= adjektivets stam) slutar på två eller fler konsonanter inskjutes
som regel -e-, -ë- eller -o- mellan de två slutkonsonanterna (jfr flyktig vokal, L10:1.2). Detta
vokalinskott äger rum om den sista av konsonanterna är k, g, n (alltid) och l, r (ibland) .
Vokalen -e- (om betonad: -ë-) inskjutes i flertalet fall:
núvnyj nödvändig núven (núvno, nuvná, nuvný)

dólvnyj skyldig dólven (dolvnó, dolvná, dolvný)
trúdnyj svår trúden (trúdno, trudná, trúdný)
úmnyj duktig umën (umnó, umná, umný)
górxkij bitter górek (górxko, gorxká, górxki)
hítryj listig hitër (hitró, hitrá, hitrý)
interésnyj intressant interésen (interésno, interésna, interésny)
Vokalen -o- inskjutes om de två slutkonsonanterna är hård konsonant (utom [, v) + k eller

g:
lëgkij lätt lëgok (legkó, legká, legkí)

korótkij kort kórótok (kórotkó, korotká, kórotkí)
blízkij nära blízok (blízko, blizká, blízkí)
dólgij lång dólog (dólgo, dolgá, dólgi)
Undantag utgör bl.a. adjektiven pólnyj full och zloj ond med -o- som inskottsvokal (pólon, pólno eller
polnó, polná, pólny; zol, zlo, zla, zly) och dostójnyj värd / värdig med -i- som inskottsvokal (dostóin,
dostójno, dostójna, dostójny).
2.2 Kortformernas betoning
Kortformernas betoning kan växla, som framgår av några exempel ovan (kórotkó, blízkí
m.fl.). Den feminina kortformen är normalt ändelsebetonad, om adjektivets långa (normala)
form i maskulinum singular är tvåstavig. Betoningsvariationerna är särskilt påtagliga hos
adjektiv med inskottsvokal i den maskulina kortformen. Som framgår kan formerna, särskilt i
neutrum och plural, ofta ha flera betoningsalternativ (om man är osäker bör man konsultera en
ordbok).
162
2.3 Kortformernas komparation
Komparativ av kortform kan bildas på samma sätt som hos långform, alltså med det oböjliga
bólee mer framför positivformen (L9:7). Se L12:3 för mer information om komparation.
Dlq welosipédow ìta doróga bólee prigódna. För cyklar är denna väg lämpligare.
Superlativ bildas med det oböjliga naibólee mest framför positivformen.
Dlq welosipédow ìta doróga naibólee prigódna. För cyklarär denna väg lämpligast.
2.4 När skall ett adjektiv som bundet predikativ (predikatsfyllnad) ha kortform?
Kortform är obligatorisk i följande fall:
1) När subjektet i satsen är det självständiga demonstrativa ìto det, detta, det här, ^to?
vad?, to det [där], wsë allt eller ordningstal:
Ìto interésno. Det / Detta är intressant.

Ìto býlo interésno. Det / Detta var intressant.
Ìto búdet interésno. Det / Detta blir intressant.
~to núvno? Vad är nödvändigt?

~to býlo núvno? Vad var nödvändigt?
~to búdet núvno? Vad blir nödvändigt?
Wsë wávno. Allt är viktigt.

Wsë býlo wávno. Allt var viktigt.
Wsë búdet wávno. Allt blir viktigt.
Pérwoe interésno. Det första (t.ex. det först sagda) är intressant

.
2) När satsen är opersonlig (den motsvarande svenska satsen har ett opersonligt eller formellt
det som subjekt). Kortformen har neutral form:
Zdesx temnó. Det är mörkt här.

Zdesx býlo temnó. Det var mörkt här.
Zdesx búdet temnó. Det blir mörkt här.
Interésno slý[atx ìto. Det är intressant att höra detta.

Býlo interésno Det var intressant att höra detta.
slý[atx ìto.
Búdet interésno Det skall bli / blir intressant att lyssna på er.
poslú[atx was.
3) När adjektivet uttrycker relativ egenskap, begränsas till sin giltighet för någon / något,
med avseende på någon / något eller dylikt. En sådan relativitet / begränsning indikeras t.ex.
genom konstruktioner med instrumental (anger med avseende på något), dativ (anger t.ex. för
163
någon) prepositioner, främst po (+ dat) till, dlq (+ gen) för, k (+ dat) för och s (+ ins) med
eller konstruktion med infinitiv:
{wéciq bogáta rudój. Sverige är rikt (med avseende) på malm [men kanske
fattigt i andra avseenden].
Situáciq dlq nih opásna. Situationen är farlig för dem [men kanske ofarlig för
andra].
Po s@vétu filxm interésen. Till sitt tema / ämne är filmen intressant.
My gotówy pomó^x. Vi är färdiga / klara / beredda att hjälpa.
Oní dowólxny ìtim. De är nöjda med detta.
Brùki mne malý. Byxorna är för små för mig [men passar säkert
någon annan].
4) När adjektivet är bundet predikativ (predikatsfyllnad) i en huvudsats, följd av bisats som

anger anledning:
My s^ástliwy, ^to wy zdesx. Vi är lyckliga (över), att ni är här.
5) När adjektivet som bundet predikativ (predikatsfyllnad) vid presens av bytx (bindeverb
utelämnat) står före subjektet (långform skulle i sådana fall signalera ett attribut!):
Interésny fákty, a ne slúhi. Intressanta är fakta, inte rykten.
6) När adjektivet egentligen är passivt particip av ett verb (sådana slutar på -nnyj, -tyj,
-myj, se L9:8 och senare lektioner):
zánqtyj (passivt part. av zanûtx) upptagen

Ìto mésto zánqto. Denna plats är upptagen.
7) När adjektiv som anger tillstånd eller sinnesbeskaffenhet avser något tillfälligt (långform
anger i sådana fall ”permanent egenskap”):
Ránx[e oná plákala, a tepérx Förut grät hon, men nu är hon glad igen.
oná opûtx weselá.
Jfr
Oná wesëlaq. Hon är gladlynt (anger ett generellt
eller permanent tillstånd).
Kómnata swobódna? Är rummet ledigt [just nu]?

Jfr
Cená swobódnaq. Priset är fritt [ej fixerat].
164
8) När ”egenskap” hänför sig till ”alla” i potentiell mening, d.v.s. anger ett ”kollektivs” påstått
dominerande eller karakteristiska egenskap:
{wédy ne óênx razgowórîwy. Svenskar [”alla”] är inte särskilt talföra.
Rússkie óênx gostepriímny. Ryssar [i allmänhet] är mycket gästfria.
9) När det föreligger betydelseskillnad mellan långform och kortform:
práwyj, práwaq etc. högra

On praw / Oná prawá / Wy práwy. Han har rätt / Hon har rätt / Ni har rätt
zloj, zláq etc. ond, elak

Poêmú on tak zol? Varför är han så arg?
viwój, viwáq etc. livlig

Sláwa Bógu, oní víwy! Gudskelov, de är vid liv!
10) När predikatsfyllnaden kan sägas ha en adverbiell funktion:
Celx blizká / daleká. Målet är nära (eg. näraliggande) / långt borta (eg.
avlägset).
3. OPERSONLIGA PREDIKATIVER
Med opersonligt predikativ i ryskan menas ett opersonligt uttryck, i flertalet fall bestående av
ett adjektiv i kortform, med en infinitiv eller bisats som subjekt (eller utan något utsatt
subjekt). Du har redan stött på de viktiga predikativerna móvno det är möjligt / man kan och
nelxzû det är omöjligt / man kan inte samt nádo / núvno det är nödvändigt / man måste
(L8:2.3).
De opersonliga predikativerna hör till de mest typiska företeelserna i ryskan. De uttrycker

något modalt (något är nödvändigt-onödigt, möjligt-omöjligt, tillåtet-otillåtet) eller ett
tillstånd (något är lätt-svårt, roligt-tråkigt, bekvämt-obekvämt ...), d.v.s. fall, där ett egentligt
eller logiskt subjekt inte tillfullo självt kan påverka situationen utan snarare är ett ”objekt” för
omgivande skeenden eller förhållanden. Adjektiv i dessa uttryck har alltid neutral kortform.
Exempel:
nádo
det är nödvändigt / behövligt (att); man måste / behöver / bör
núvno
neobhodímo det är oundgängligt (att); man måste
móvno det är möjligt / tillåtet (att) ; man kan / får

nelxzû det är omöjligt / otillåtet (att); man kan inte / får inte
165
wozmóvno det är möjligt3 (att); man kan
newozmóvno det är omöjligt (att); man kan inte
trúdno det är svårt (att)

legkó det är lätt (att)
horo[ó det är bra (att)

plóho det är illa (att)
priûtno det är angenämt / behagligt / trevligt (att)

nepriûtno det är obehagligt / otrevligt / föga angenämt (att)
udóbno det är bekvämt (att)

neudóbno det är obekvämt (att)
wéselo det är glatt / roligt (att)

skú^no [sku·ʃnə] det är tråkigt (att)
hólodno det är kallt

tepló det är varmt
valx det är synd / tråkigt (att)
wídno det syns (att) / man kan se (att)
Nádo pogoworítx s nim. Det är nödvändigt / Man måste prata med honom.
Otsùda móvno pozwonítx? Kan man ringa härifrån?
W ìtoj temnoté newozmóvno îtátx. I det här mörkret är det omöjligt att läsa.
Trúdno skazátx, ^to oní déla@t. Det är svårt att säga vad de gör / håller på med.
Horo[ó, ^to wy zdesx. Det är bra att ni är här.
Priûtno poznakómitxsq s wámi. Det var / är trevligt att göra er bekantskap.
W moëm nómere óênx udóbno. På mitt hotellrum är det mycket bekvämt.
W ìtoj kómnate hólodno. I det här rummet är det kallt.
Valx, ^to egó zdesx net. Det är synd att han inte är här.
Motsvarande konstruktioner i förfluten tid och framtid bildas alltid med býlo respektive
búdet:
nádo / núvno býlo det var nödvändigt / behövligt

nádo / núvno búdet det blir nödvändigt / behövligt
móvno býlo det var möjligt / tillåtet
móvno búdet det blir möjligt / tillåtet
nelxzû býlo det var omöjligt / otillåtet / det gick inte
nelxzû búdet det blir omöjligt / otillåtet / det kommer inte att gå
legkó býlo det var lätt
legkó búdet det blir / kommer att bli lätt
3
Märk att wozmóvno och newozmóvno bara betyder det är möjligt / omöjligt, medan paret móvno / nelxzû
dessutom anger något som tillåtet / otillåtet.
166
Förekommer det i satsen ett logiskt subjekt (motsvarar det svenska subjektet) skall detta stå i
dativ (”det är nödvändigt / tillåtet / möjligt för någon / något”):
nam nádo / núvno vi måste (”det är nödvändigt för oss”)

wam móvno býlo ni kunde (”det var möjligt för er”)
im búdet udóbno de kommer att ha / få det bekvämt (”det blir bekvämt
för dem”)
mne býlo wéselo jag hade det roligt (”det var roligt / glatt för mig”)
tebé búdet skú^no du får det tråkigt (”det blir tråkigt för dig”)
ej býlo horo[ó hon hade det bra (”det var bra för henne”)
Anm.
1) Predikativerna nádo och núvno är synonyma. De kombineras med infinitiv och betyder således måste och
behöver (se vidare mom. 4).
2) Predikativet móvno kan inte ensamt negeras med ne-. Använd i stället nelxzû eller newozmóvno:
tak nelxzû postupatx! det går inte att handla så

man får inte handla så
newozmóvno tak postupatx man kan inte handla så (det är fel / omöjligt)
3) Om modalt predikativ finns, skall detta användas om subjektet i motsvarande svenska uttryck är opersonligt
man (använd alltså inte konstruktion med verbet i t.ex. tredje person plural enl. L6:1.3):
móvno tak skazátx man kan säga så

nelxzû tak skazátx man kan inte säga så
4. ÖVERSÄTTNING AV SVENSKT MODALT skall, måste, behöver

4.1 skall / måste / behöver + verb i infinitiv
Modalt skall / måste / behöver + infinitiv (någon skall / måste / behöver göra något) kan, som
framgått uttryckas med dativ + infinitiv (L8:2.2), vanligen dock med nádo / núvno +
infinitiv (se 3 ovan), samt med kortformerna av dólvnyj skyldig:
Wam nádo pozwonítx. Ni skall ringa.

Wy dolvný pozwonítx. Ni måste ringa.
Ni behöver ringa.
Ni är skyldiga att ringa.
Wam nádo búdet pozwonítx. Ni skall ringa.

Wy dolvný búdete pozwonítx.. Ni kommer att bli tvungna att ringa.
Ni kommer att behöva ringa.
Ni blir skyldiga att ringa.
Wam nádo býlo pozwonítx. Ni skulle ringa.

Wy dolvný býly pozwonítx. Ni blev / var tvungna att ringa.
Ni behövde ringa.
Ni var skyldiga att ringa.
167
Anm.
Konstruktioner med nádo / núvno + infinitiv och med kortformerna dólven + infinitiv är i stort synonyma,
även om nádo / núvno närmast uttrycker behov eller omständigheternas tvång och normalt förutsätter person
som logiskt subjekt, medan dólven starkare framhäver skyldighet och är en konstruktion som dessutom krävs
om sak är såväl grammatiskt som logiskt subjekt.
Nam nádo / My dolvný ìto sdélatx. Vi måste göra detta.
Rabóta dolvná bytx gotówa uvé segódnq. Arbetet måste vara klart redan i dag.
4.2 behöver + substantiv
Motsvarigheten till svenskans behöver + substantiv (någon behöver något) uttrycks med
kortformer av núvnyj nödvändig / behövlig (núven, núvno, nuvná, nuvný) varvid det
någon behöver blir subjekt i den ryska satsen och därför bestämmer formen på adjektivets
kortform och - i preteritum och futurum - formen på verbet bytx. Den eller det som behöver
något blir indirekt objekt (dativobjekt):
Nam núven kompxùter. Vi behöver en dator (eg. ”För oss är en

dator behövlig / nödvändig”).
Nam núven byl kompxùter. Vi behövde en dator (eg. ”För oss var en
dator behövlig / nödvändig”).
Nam núven búdet kompxùter. Vi kommer att behöva en dator (eg. ”För
oss blir en dator behövlig / nödvändig”).
Míru núvno líderstwo. Världen behöver ledarskap (eg. ”För

världen är ledarskap behövligt / nödvändigt”).
Míru núvno býlo líderstwo. Världen behövde ledarskap (eg. ”För
världen var ledarskap behövligt / nödvändigt”).
Míru núvno búdet líderstwo. Världen kommer att behöva ledarskap (eg. ”För
världen blir ledarskap behövligt / nödvändigt”).
Nam nuvná demokrátiq. Vi behöver demokrati (eg. ”För oss är demokrati
behövlig / nödvändig”).
Nam nuvná bylá demokrátiq. Vi behövde demokrati (eg. ”För oss var demokrati
behövlig / nödvändig”).
Nam nuvná búdet demokrátiq. Vi kommer att behöva demokrati (eg. ”För oss blir
demokrati behövlig”).
Im nuvný dénxgi. De behöver pengar.

Im nuvný býli dénxgi. De behövde pengar.
Im nuvný búdut dénxgi. De kommer att behöva pengar.
Anm.
1) Preteritumformerna byl... etc. och futurumformerna búdet... etc. står normalt efter kortformerna dólven...
och núven... (dólven byl; núven búdet).
2) Negationspartikeln ne placeras vanligen omedelbart före kortformen och ej före formerna av bytx: On ne
dólven byl tudá idtí Han behövde inte gå dit; Nam ne núvno býlo terpénie Vi behövde inte ha
tålamod.
168
4.3 Modala satser med frågeord
4.3.1 man-satser
I motsvarigheten till opersonliga man-satser där svenskan har frågeord + skall + infintiv har
ryskan enbart frågeord + infinitiv:
~to délatx? Vad skall man göra (”Vad är [det] att göra?”)?
Kudá idtí? Vart skall man gå (”Vart är [det] att gå?”)?
I förfluten tid skall infinitiven föregås av býlo:
~to býlo délatx. Vad skulle man göra (”Vad var [det] att göra”)?
Kudá býlo idtí? Vart skulle man gå (”Vart var [det] att gå?”)?
Kom ihåg
Om det logiska subjektet är annat än motsvarigheten till opersonligt man skall det enl. 3 ovan utsättas och stå i
dativ:
~to im délatx tepérx? Vad skall de göra nu? (”Vad är [det] åt dem att gö-
ra nu?”)
~to im býlo délatx potóm? Vad skulle de göra sedan (”Vad var [det] åt dem att
göra sedan?”)
4.3.2 Bisatser med frågeord + skall / skulle + infinitiv
I satsfogningar med samma subjekt i huvudsats och bisats med sådana verb i huvudsatsen som
säga, veta o. liknande och där bisatsen har frågeord + skall / skulle + infinitiv (Jag vet inte
vad jag skall göra; Vi visste inte, vad vi skulle göra; Jag sa åt honom, vart han skulle gå...)
har ryskan enbart frågeord + infinitiv. Jfr med engelskan: I don´t know what to do; I didn´t
know what to do). Märk alltså att i ryskan såväl subjekt som hjälpverb utelämnas (jfr L22:2).
Q ne zná@ ^to délatx Jag vet inte vad jag skall göra
Q ne znál ^to délatx Jag visste inte vad jag skulle göra
Oní ne zná@t kogdá ostanowítxsq De vet inte när de skall stanna

Oní ne ználi kogdá ostanowítxsq De visste inte när de skulle stanna
169
MÍNI-DIALÓGI
1.
- ~to ty wídi[x w dolíne?
- Tam q wívu réku i dorógu.
- A ^to na doróge?
- Na doróge ma[íny i tréjlery.
2.
- ~to wy wídite na wysoté?
- Na wysoté my wídim bá[n@. Tam, nawérnoe, nabl@dátelxnyj punkt.
3.
- ~to ty délae[x?
- Q slú[a@ rádio, idët peredáâ nowostéj.
- A ^to ty slý[i[x?
- Q slý[u, ^to \konómika Rossíjskoj Federácii ukreplûetsq. WWP
(walowój wnútrennij prodúkt) straný w ìtom godú wýrastet na
êtýre procénta.
4.
- Wy ne znáete, kudá éhatx?
- Nam ne skazáli, kudá éhatx i ^to tam délatx.
5.
- Gde nahódqtsq ìti sëla?
- Odnó iz nih nahóditsq dowólxno dalekó na séwere, a drugóe - na
séwero-wostóke.
6.
- Wy smotréli telewízor?
- My kávdyj wéêr smótrim telewízor, no segódnq ne smotréli.
A poêmú wy sprá[iwaete?
- Q sprá[iwa@, potomú ^to uslý[al interésnu@ nówostx. Ésli wy
búdete po telewízoru smotrétx poslédnie izwéstiq, wy eë uslý[ite.
7.
- Gde stoût ìti zdániq?
- Odnó iz nih stoít nedalekó ot céntra góroda, a drugóe na okráine
góroda.
170
8.
- Na ^to ty smótri[x?
- Q smotrù na kártu. Ná[a obstanówka dowólxno slóvnaq. Lópnula
[ína zádnego kolesá i my nahódimsq dalekó ot góroda. Prósto
ne zná@, ^to délatx.
- No q nadé@sx, ^to my skóro polúîm pómo]x.
- Da, bez pómo]i ná[e polovénie beznadëvnoe.
9.
- Ty wídi[x lósq?
- Smotrù, no ne wívu.
- Nádo smotrétx prûmo wperëd!
- {-[-[! Wívu egó, on idët k nam!
- Kogdá ty búde[x wídetx horo[ó, tebé nádo sdélatx snímok! U tebû
estx horó[ij fotoapparát?
- Da, da, fotoapparát u menû prekrásnyj.
10.
- Gde Wiktóriq?
- Zdesx, w bibliotéke. Oná sidít won tam w krésle.
- ~to oná délaet?
- Oná tólxko ^to îtála gazéty, a tepérx rabótaet w Internéte.
11.
- Na stené w klásse wisût ráznye kárty, no kárta Ewrópy tam ne wisít.
- Kogdá q byl w klásse, oná tam wiséla.
- Sej^ás eë tam net.
- Q sej^ás powé[u eë na sténu.
12.
- Kogdá poobédali, my posidéli w báre. Tam my sidéli
razgowáriwali, píli wíno.
- O ^ëm wy razgowáriwali?
- O kábelxnom telewídenii. Sergéj rasskázywal o tom, ^to pokázywali
pérwu@ séri@ nówogo anglíjskogo seriála.
- Wy eë wídeli?
- Net, my w tot wéêr ne smotréli telewízor. Q, woob]é, rédko smotrù.
13.
- Natá[a, ty ne wídela moí o^kí? Oní leváli na písxmennom stolé, a
171
tepérx ih tam net. Q i]ú ih uvé dwa âsá.
- Wot levát o^kí. Ìto twoí?
- Da, ìto moí o^kí. Spasíbo.
14.
- Interésno, ^to cená na neftx upála.
- Da, ìto znáît, ^to obstanówka dlq ná[ej kompánii ne opásna.
15.
- Ìti swédeniq interésny dlq Was?
- Da, wsë, ^to wy goworíte, interésno i wávno.
16.
- Wá[a kománda gotówa k mátû?
- Da, déwu[ki horo[ó podgotówilisx.
17.
- Poêmú otsútstwuet Borís Andréewi^?
- On segódnq bólen, on w bolxníce.
18.
- ~em bogáta Rossíjskaq Federáciq?
- Rossíq - bogátaq straná. Oná osóbenno bogáta zólotom, néftx@,
priródnym gázom, lésom, úglem i drugími poléznymi iskopáemymi.
19.
- Kak wy dúmaete, ìtim cifrowým fotoapparátom legkó snimátx?
- Óênx legkó. Po-móemu, fotoapparát horó[ij.
20.
- ~to wy dolvný délatx pósle úvina?
- My dolvný mytx posúdu.
21.
- Poêmú wy ne zwoníli?
- U menû telefón ne rabótaet. Mne núvno býlo popólnitx s^ët, no q
zabýla.
22.
- ~to wy dolvný délatx na rabóte?
- Nam ne skazáli, ^to délatx. My prósto sidím, bezdélxniâem.
172
23.
- Kogdá wy dolvný býli poéhatx?
- My dolvný býli poéhatx w odínnadcatx nolx-nolx.
24.
- Wam horo[ó w ìtom nómere?
- Da, mne zdesx óênx horo[ó.
25.
- Poêmú wy édete w Peterbúrg?
- Mne nádo wstrétitx stárogo kollégu. On rabótaet w uniwersitéte.
26.
- Móvno éhatx tudá ^érez les?
- Net, nelxzû. Ìto newozmóvno íz-za pogódy.
27.
- Gde ty byl w ótpuske?
- Q byl dwe nedéli na ~ërnom móre.
- Tam býlo horo[ó?
- Tam býlo wéselo, i pogóda bylá óênx horó[aq.
28.
- Poêmú wy ostanowílisx na ìtom méste?
- Nam nádo býlo zapráwitx ma[ínu.
29.
- Borís Andréewi^, kak wá[e samo^úwstwie? Wy e]ë bolxný?
- Net, spasíbo, q uvé zdorów.
- Nu sláwa Bógu.
173
SLÚ{ATX (+ ack) = lyssna (på) / höra på (obs. ingen prep. i ryskan)
SLÝ{ATX (+ ack) = höra (ngn/ngt) (förnimma med hörseln)
Q slú[a@, no egó ne slý[u. Jag lyssnar men jag hör honom inte.
SMOTRÉTX = se / titta (på) / betrakta

WÍDETX (+ ack) = se (förnimma / uppfatta med synen)
Q smotrù, no egó ne wívu. Jag tittar, men jag ser honom inte.
* * *
Verbet smotrétx/posmotrétx kan dels vara transitivt, alltså konstrueras med direkt objekt
(markeras nedan med ”+ ack”), dels stå med olika prepositionsadverbial. Nedan följer några
exempel på detta.
SMOTRÉTX (+ ack) = se (på) något ”sceniskt” (teater, film, teve...);

ta en titt på (den nya lägenheten); undersöka
(patienten)
SMOTRÉTX NA (+ ack) = se på ngn / ngt, betrakta (rikta blicken mot)
ngn/ngt)
Q smotrù telewízor. Jag tittar på teve.
Q smotrù na telewízor. Jag tittar på teveapparaten.
SMOTRÉTX W (+ ack) = se/titta in i ngt, se/titta genom ngt

On smótrit w oknó. Han ser ut genom fönstret.
Tebé nádo smotrétx w binóklx. Du måste titta i kikaren.
SMOTRÉTX ZA (+ instr) = se éfter, hålla koll på

Kogdá rodíteli býli w restoráne, = Grannarna såg efter barnen medan föräldrarna
za detxmí smotréli sosédi. var på restaurang.
174
12. Dwenádcatyj urók
12. Tolfte lektionen
1. ADVERBBILDNING
Jämför följande satser:
Oknó wysokó. Fönstret är högt.

Samolët letít wysokó. Flygplanet flyger högt.
I den övre satsen är högt adjektiv (neutrum) (i den ryska satsen har det neutral kortform). I
den nedre satsen är samma ord adverb. Med andra ord överensstämmer i svenska adverben
med motsvarande adjektivs neutrumform (i ryska den neutrala kortformen). Du har i tidigare
texter mött flera adverb som slutar på -o. Dessa adverb är således till bildningssättet identiska
med adjektivets neutrala kortform. Om adjektivet saknar kortformer bildas adverb på följande
sätt:
1) Om adverb bildas på adjektiv som slutar på -skij el. -ckij stryker man den maskulina
nominativformens -j:
adjektiv adverb
politíêskij politisk politíêski politiskt
\konomíêskij ekonomisk \konomíêski ekonomiskt
Om sådant adverb syftar på nationalitet, språk eller ort förses det med förstavelsen po-
(bindestrecket utsätts):
adjektiv adverb
[wédskij svensk po-[wédski på svenska / på svenskt vis
moskówskij moskva po-moskówski på moskvavis
2) I andra fall än under 1, eller om adverbet bildas på pronomen, tillämpas prepositionen po

följd av adjektiv el. pronomen i maskulin / neutral dativform. Konstruktionen har uppstått
genom att man underförstår substantiv som óbraz sätt, spósob sätt el. mnénie mening i
dativ,: po óbrazu / spósobu på / enligt [visst] sätt; po moemú [mnéni@] enligt min [mening]
(bindestrecket utsätts):
adjektiv / pronomen adverb

prévnij förutvarande po-prévnemu som förut (på förutvarande vis)
nastoû]ij verklig, po- ordentligt
ordentlig nastoû]emu
drugój annan po-drugómu annorlunda, på annat sätt
na[ vår po-ná[emu på vårt sätt, enligt oss / vår mening
moj min po-móemu på mitt vis, enligt mig / min mening,
jag tror
175
OBS! Märk den viktiga skillnaden i betoning mellan po moemú mnéni@ enligt min mening
och po-móemu.
Ìto dáve teoretíêski newozmóvnyj Det är till och med teoretiskt (sett) en
woprós. omöjlig fråga.
Ìti méry politíêski wýgodny. Dessa åtgärder är politiskt gynnsamma.
Wodítx ma[ínu bez praw kategoríêski Att köra bil utan körkort är kategoriskt
zapre]áetsq. förbjudet.
Oní wsë sdélali po-drugómu. De gjorde allting annorlunda / på annat
sätt.
Oní horo[ó goworût po-rússki. De talar ryska bra.
OBS!
Om språk används än substantiv / substantiverat adjektiv (rússkij [qzýk]), än adverb (po-rússki) beroende
på vilket det aktuella verbet är:
substantiv / substantiverat adjektiv väljs vid dessa verb:
znatx rússkij (qzýk) kunna ryska (språket)

izu^átx rússkij (qzýk) studera ryska (språket)
adverb väljs vid dessa verb:
ponimátx po-rússki förstå ryska

goworítx po- rússki tala ryska
îtátx po- rússki läsa ryska ( = läsa rysk text)
pisátx / napisátx po- rússki skriva på ryska
2. KOMPARATION AV ADVERB
För komparativ och superlativ av adverb gäller samma regler som för adjektivens kortformer
(se L11:2.3), d.v.s. bildning med bólee mer respektive naibólee mest + positivform (se
dock äv. 3 nedan):
wysokó bólee wysokó naibólee wysokó

högt högre högst
nostalxgíêski bólee nostalxgíêski naibólee nostalxgíêski

nostalgiskt mer nostalgiskt mest nostalgiskt
176
3. ÄNDELSEBILDAD KOMPARATIV AV ADJEKTIV SOM PREDIKATSFYLLNAD
OCH AV ADVERB
Komparativ av adjektiv som predikatsfyllnad, vilka enl. L11:2 kan ha kortformer samt av
sådana adverb, som är identiska med ett adjektivs korta neutrumform, bildas vanligen med
ändelsen -ee (ibland i talspråk och poesi reducerad till -ej). Observera att sådan
komparativform är gemensam för adjektivet och adverbet samt att den är oböjlig. Är
positivformen tvåstavig är betoningen normalt -ée:
positiv komparativ (adjektiv / adverb)

sílxn-yj silxn-ée
stark starkare
interésn-yj interésn-ee
intressant intressantare
médlenn-yj médlenn-ee
långsamt långsammare
Slutar adjektivets / adverbets stam på sådan konsonant, som kan ändras enl. schema 2, äger
sådan ändring rum, varvid ändelsen blir endast -e. Undantag utgör adjektiv / adverb, vilkas
stam slutar på labial, d.v.s. b, p, w, m (de följs alltså inte av -l-):
positiv (adjektiv / adverb) komparativ (adjektiv / adverb)

tíh-ij / tíh-o tí[-e
tyst, stilla tystare
grómk-ij / grómk-o gróm^-e
hög(ljudd) högre
dorog-ój / dórog-o doróv-e
dyr dyrare
^ást-yj / ^ást-o ^á]-e
ofta förekommande oftare
molod-ój / - molóv-e
ung yngre
men:
sláb-yj / sláb-o slab-ée

svag svagare
nów-yj / - now-ée
ny nyare
skup-ój / skúp-o skup-ée
snål snålare
prqm-ój prqm-ée
direkt mer direkt
Ändelsebildad komparativ har även adjektiv som anger väderstreck och riktning (trots att
dessa adjektiv ej kan ha kortformer). Den formen används vid angivande av relation, t.ex.
séwernyj norra - séwernee norr om ngt; léwyj vänstra - lewée till vänster om ngt (Se
nedan 4.1).
177
Som i många andra språk (inkl. svenska) finns det även i ryskan några mer eller mindre
oregelbundna komparativformer (alla slutar dock på obetonat -e). Här några av de viktigaste:
positiv (adjektiv / adverb) komparativ (adjektiv / adverb)

blízkij / blízko blíve
näraliggande närmare
dalëkij / dalekó dálx[e
avlägsen / långt borta mer avlägsen, längre bort liggande
wysókij / wysokó wý[e

hög / högt högre
nízkij / nízko níve
låg / lågt lägre
[irókij / [irokó [íre

bred / brett bredare
úzkij / úzko úve
smal / smalt smalare
horó[ij / horo[ó lú^[e

god / bra bättre
plohój / plóho húve
dåligt / illa sämre
ránnij / ráno ránee (adj) / ránx[e (adv)

tidig / tidigt tidigare, förut
pózdnij / pózdno pozdnée (adj) / pózve (adv)
sen / sent senare
bolx[ój / mnógo bólx[e

stor / mycket / många större / mer / fler
mályj / málenxkij / málo ménx[e
liten / lite / få mindre / färre
korótkij/ kórotko koróê

kort kortare
glubókij / glubokó glúbve

djup / djupt djupare
de[ëwyj / dë[ewo de[éwle (OBS! -l- i -wle, undantag!)

billig / billigt billigare
Några adjektiv/adverb har komparativa dubbelformer med olika betydelser el. nyanser:
bólx[e = större; mer; fler (om storlek och kvantitet)

bólee = mer (om grad och vid numeriska uttryck; jämför användningen av bólee vid
sammansatt komparativ!)
178
ménx[e = mindre / färre (om storlek och kvantitet)
ménee = mindre (om grad, jämför bólee ovan; kan användas vid negativ komparation)
dálee = längre bort

dálx[e = vidare
molóve = yngre (avser ålder)

mlád[e = lägre (avser rang) (saknar positivform!)
stár[e = äldre (avser person) ; högre (avser rang)

starée = äldre (avser sak)
OBS! Om en ändelsebildad komparativform finns har den företräde framför den

sammansatta.
Ìtot bank lú^[e. Denna bank är bättre.

Ìta doróga [íre. Denna väg är bredare.
Oná molóve. Hon är yngre.
Komparativ av adjektivet bolx[ój stor och adverbet mnógo mycket / många, av adjektivet
málenxkij / mályj liten och adverbet málo lite / få måste uttryckas med ändelsebildad
form!
Dom bólx[e. Huset är större.

Oní rabóta@t bólx[e. De arbetar mer.
Ìtot górod ménx[e. Denna stad är mindre.
Oní zná@t ménx[e. De vet mindre.
Ändelsebildade komparativformer får en förmildrad innebörd om de föregås av po- (binde-

streck utsättes ej). Dessutom är prefixet po- obligatoriskt när komparativformen har
predikativ ställning och syftar på satsens direkta objekt.
Pogrómê, poválujsta! Lite högre, tack!

Ìti towáry q kupíl pode[éwle. Dessa varor har jag köpt lite billigare.
Tepérx on poët polú^[e. Nu sjunger han lite bättre.
Q kupíl kwartíru pobólx[e. Jag har köpt en större lägenhet.
Obs.
1) Komparativformerna av adverben mnógo mycket / många och málo lite / få, d.v.s. bólx[e respektive
ménx[e (myckenhetsord!) kräver genitiv av huvudordet på samma sätt som positivformen (L7:8.2):
bólx[e bánkow fler banker

ménx[e idéj färre idéer
bólx[e benzína mer bensin
2) Ändelsebildade komparativformer kan givetvis i likhet med positiva kortformer vara predikativer (L11:3):
Mne tam býlo lú^[e. Jag hade det bättre där.
179
3) Ändelsebildade komparativformer kan även motsvara svenskt superlativ:
Lú^[e pisátx, ne zwonítx. Det är bäst att skriva, inte ringa.

Kakáq iz ìtih doróg [íre? Vilken av dessa vägar är bredast?
4. JÄMFÖRELSEOBJEKT OCH JÄMFÖRELSEMÅTT
4.1 Jämförelseobjekt
När komparativ av adjektiv el. adverb används, uttrycks det man jämför med
(jämförelseobjektet) med konjunktionen êm än. Om ändelsebildad form av adjektiv /
adverb används kan jämförelseobjektet också uttryckas med ren genitiv under förutsättning att
det man jämför med är ett böjligt ord och grammatiskt subjekt:
Moskwá bólx[e, êm Stokgólxm. Moskva är större än Stockholm (är).

Moskwá bólx[e Stokgólxma.
Wy poëte lú^[e, êm oní. Ni sjunger bättre än de (gör).
Wy poëte lú^[e ih.
Men således bara en möjlighet (êm) i fall som dessa:
W Stokgólxme bólx[e vítelej, êm w I Stockholm finns fler invånare än (det finns) i
Gëtebórge. Göteborg.
On igráet lú^[e, êm ránx[e. Han spelar bättre än tidigare / förut.
Ren genitiv kan användas när man anger i vilket väderstreck eller riktning något ligger i
förhållande till annat. Därvid används komparativ av väderstrecksadjektiven respektive
adjektiven léwyj vänstra och práwyj högra (se ovan under 3) :
Réki Karélxskogo pere[éjka Älvarna på Karelska näset norr om Viborg (eg.

séwernee Wýborga. ”nordligare än Viborg”).
Lewée dorógi wozwy[áetsq Till vänster om vägen höjer sig en ståtlig bok.
krasáwec-buk.
Normalt uttrycks dock relationer av ovanstående slag med följande konstruktioner:
a) väderstreck: k (+ dat) - ot (+ gen)
Úpsala nahóditsq k séweru ot Stokgólxma. Uppsala ligger / är norr om

Stockholm.
b) vänster-höger: sléwa ot (+ gen) / spráwa ot (+ gen)
Dom stoít sléwa ot dorógi. Huset ligger (eg. står) till vänster om vägen.
180
4.2 Jämförelsemått
Uttrycket för jämförelseskillnaden (jämförelsemåttet) föregås vid komparation av prepositio-

nen na (+ ackusativ) utom vid substantivet raz gång, som kräver prepositionen w (+
ackusativ):
Úlica tut tólxko na odín metr [íre. Gatan är här bara en meter bredare.
men:
Vilxë zdesx w êtýre ráza doróve. Boendet här är fyra gånger dyrare.
Jämförelsemåttet kan i ledigare språk också uttryckas med ren instrumental:
Proézd búdet na rublx / rublëm doróve. Resan blir en rubel dyrare.
My tam býli mésqcem / na mésqc pózve. Vi var där en månad senare.
Om jämförelsemåttet är mycket skrivs na + mnógo samman till namnógo:
Proézd búdet namnógo doróve. Resan blir mycket dyrare.

Ìtot métod namnógo bólee praktí^nyj. Denna metod är mycket mera
praktisk.
Jämförelsemåttet namnógo mycket kan ersättas av gorázdo.
Mámonty wýmerli gorázdo pózve. Mammutarna dog ut mycket senare.

Ìto gorázdo pró]e. Det är mycket enklare.
I ledigare och vardaglig stil kan även kudá användas i stället för namnógo eller gorázdo:
Ìto kudá lú^[e. Detta är mycket bättre.
4.3 ”Så bra som möjligt”
I uttryck, där svenskan har så + positivform av adjektiv / adverb + som möjligt har ryskan
kak móvno48 + komparativ:
kak móvno lú^[e så bra som möjligt

kak móvno ránx[e så tidigt / snart som möjligt
kak móvno bólx[e så stor som möjligt / så mycket som möjligt
kak móvno bólee konkrétno så konkret som möjligt
48
Vid främst komparativformerna lú^[e, ménx[e, bólx[e kan móvno utbytas mot nelxzû (Kak nelxzû
lú^[e Så bra som möjligt).
181
5. NEUTRALA SUBSTANTIV PÅ -mq
ná[e wrémq
vår tid
Substantiv som slutar på -q är normalt feminina. Ett tiotal substantiv på obetonat -mq är
emellertid neutrala. De böjs i singular som feminina enl. i-deklinationen (F2) utom i
instrumental, som har för N normal ändelse (-em). Dessutom förlängs stammen med -en- i
alla böjda former. I plural har dessa neutra normala ändelser, dock med den förlängda
stammen. De två viktigaste substantiven av denna typ är wrémq tid och ímq namn.
singular plural
nom /ack wrémq wremená
gen wrémeni wremën
dat wrémeni wremenám
lok wrémeni wremenáh
ins wrémenem wremenámi
Alla subst. av denna typ har exempelordets betoningsmönster utom známq fana i plural: znamëna, znamën,
znamënam, znamënah, znamënami. Dessutom har sémq och strémq avvikande form i genitiv plural: semûn,
stremûn. Ordet plámq förekommer i stort sett enbart i singular.
Stároe dóbroe wrémq. Den gamla goda tiden.

U menû málo wrémeni. Jag har ont om tid (eg. lite / föga tid).
U nas net wrémeni. Vi har inte tid.
So wrémenem. Med tiden.
Stárye wremená. Gamla tider.
Wremenámi. Då och då.
Moë ímq Iwán. Mitt (för)namn är Ivan.
Ot ímeni ná[ego prezidénta. Å presidentens vägnar
Ìto ná[e známq. Detta är vår fana.
Substantiven i –mq-gruppen
brémq börda
wrémq tid
wýmq juver
známq fana
ímq namn
plámq flamma
plémq (folk)stam
pólymq flamma (endast i talesättet iz
ognû da w pólymq ’ur askan i
elden’)
sémq frö
strémq stigbygel
témq hjässa
182
6. MASKULINA SUBSTANTIV MED ÄNDELSELÖS GENITIV PLURAL
odín
pqtx raz
mnógo
Ett relativt litet antal maskulina substantiv är i genitiv plural ändelselösa (liksom huvuddelen
av neutra och feminina). Några klart urskiljbara grupper bland dessa substantiv är strumpor
och skor, nationaliteter, soldater samt mått och vikter. Hos vissa av orden finns även
regelbundna former i genitiv plural.
Nom. sing. Gen. plur.

soldát soldát soldat
êlowék êlowék människa, person, man (endast efter räkneord som kräver gen.pl.)
raz raz gång
partizán partizán gerillasoldat
sapóg sapóg stövel
wólos wolós hår OBS! betoningen
nosók nosók strumpa, socka (även nosków)
gruzín gruzín georgier
rumýn rumýn rumän
watt watt watt
wolxt wolxt volt
gramm gramm gram (även grámmow)
Genitiv plural och därmed även ackusativ plural hos varelser sammanfaller således med
nominativ singular.
Skólxko tam soldát? (gen. plur.) Hur många soldater är / finns det där?
Wy znáete ìtih rumýn? (ack. plur.) Känner ni de här rumänerna?
Skólxko raz wy tam býli? (gen. plur.) Hur många gånger har ni varit där?
W ma[íne pqtx êlowék. (gen. plur.) Det är fem personer i bilen.
Pitánie ot séti 220 wolxt. 220 volts nätdrift.
Ändelselösa i genitiv plural är också ett antal maskulina substantiv som i nominativ singu-
lar slutar på
-anin, -qnin
Sådana substantiv anger statstillhörighet (rossiûnin rysk medborgare), nationalitet

(angli^ánin engelsman), bostadsort (rostow^ánin rostovbo, pskowitûnin pskovbo)
eller grupptillhörighet (gorovánin stadsbo, gravdanín medborgare; krestxûnin bonde,
hristianín kristen, l@teránin lutheran, musulxmánin muslim). Substantiv av denna
183
typ böjs i singlar på normalt vis men har i plural en förkortad stam (d.v.s. utan -in-) och
nominativ med ändelsen -e.
singular plural
nom gravdanín grávdane
gen / ack gravdanína grávdan
dat gravdanínu grávdanam
lok gravdaníne grávdanah
ins gravdanínom grávdanami
184
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Po wá[emu mnéni@, su]estwúet razúmnaq viznx na drugíh
planétah?
- Net. Po-móemu, \to praktíêski newozmóvno.
2.
- Wy uvé goworíte po-rússki?
- Q ne óênx horo[ó goworù po-rússki, no q neplóho ponimá@ i pi[ú
po-rússki.
- A wy goworíte po-anglíjski?
- Da, q dowólxno horo[ó goworù po-anglíjski i po-nemécki. Skavíte,
wy ponimáete po-[wédski?
- K sovaléni@, q [wédskij ne zná@. No q búdu izu^átx [wédskij w
MGU ([ɛm_gɛ_u:], Moskówskom gosudárstwennom uniwersitéte).
3.
- Wot razwílka doróg. Kakáq iz ìtih doróg lú^[e, léwaq íli práwaq?
- Q dúma@, ^to léwaq doróga slí[kom uzká. Práwaq doróga [íre i
bólee prigódna dlq ná[ego awtóbusa.
- Na skólxko métrow oná [íre?
- Oná na tri métra [íre.
4.
- Wy sowétuete mne wýpitx ìtu butýlku wódki?
- Net, ne sowétu@. Wódka w êtýre ráza krépê, êm winó.
5.
- ~to tam, séwernee selá?
- Tam tólxko les. Doróg sowsém net.
6.
- Moskwá bólx[e, êm Stokgólxm?
- Da, Moskwá namnógo bólx[e Stokgólxma.
7.
- Poêmú wá[e predpriûtie proizwódit wse zapasnýe ^ásti w Ukraíne?
- Ìto prósto \konomíêski wýgodno. Ukraína blíve k Ewrópe.
185
8.
- Q wstrétila twoegó towári]a Wladímira. Móvno nazywátx egó Wówa
íli Wówo^ka?
- S moéj tó^ki zréniq lú^[e nazywátx egó po-drugómu, naprimér
Wolódq. Tak egó nazywáet semxû.
9.
- Wy slý[ali, ^to q skazál?
- Net, ne slý[al. Wy dolvný goworítx grómê, a to q was ne slý[u.
10.
- W swoéj golowé q sozdalá óbraz ideálxnogo muv^íny.
- Pro[ú was opísywatx egó kak móvno bólee konkrétno.
11.
- Wy uméete krasíwo pisátx?
- Q neplóho pi[ú, no Lídiq Leonídowna pí[et e]ë krasíwee.
12.
- Aleksándr Borísowi^, wêrá wy býli bolxný. A segódnq wy zdorówy?
- K sovaléni@, q wsë e]ë bólen, mne dáve húve, êm wêrá.
13.
- Wy búdete zdesx záwtra? Q sprá[iwa@ potomú, ^to q dólven
pogoworítx s wámi kak móvno ránx[e o ná[em proékte.
- Q búdu u was záwtra w déwqtx âsów.
- Horo[ó, êm ránx[e, tem lú^[e.
14.
- Skólxko raz w mésqc nádo mytx gólowu?
- Dúma@ pqtnádcatx raz, íli stólxko raz, skólxko núvno.
15.
- Maríq Maksímowna, wy sej^ás sudxû Túlxskogo oblastnógo sudá. W
kakój dólvnosti wy sostoûli ránx[e?
- Ránx[e q rabótala w prokuratúre.
16.
- Iwán Fomí^, wy óênx wysókij, po^tí dwa métra, da?
- Da. No moj brat Ilxû, kotóryj molóve menû, na gólowu wý[e.
186
17.
- Pëtr Semënowi^, móvno k wam na minúto^ku?
- K sovaléni@, nelxzû. U menû sej^ás málo wrémeni. U menû búdet
wrémq záwtra.
- Valx. Mne nuvná wá[a pómo]x. Q dólven kak móvno bystrée
napisátx godowój ot^ët.
- W takóm slúâe, poválujsta! No tólxko na minúto^ku.
18.
- Úlof Pátrik Íngemar Nílxsson. Wá[u famíli@ q ponimá@, no
poêmú u was tri ímeni?
- U [wédow ^ásto tak bywáet. U nas dwa-tri ímeni.
- Tri ímeni? U rússkih wsegdá tólxko odnó ímq.
- Da, no w {wécii ìto sîtáetsq normálxno.
- A u [wédow estx ótêstwo?
- Kak práwilo, u [wédow ótêstwa net.
19.
- Q byl w Rossíi tri ráza. Skólxko raz tam býli wý?
- My býli w Rossíi bólx[e, êm wy, wsegó désqtx raz.
20.
- Wy w sapogáh íli w botínkah?
- Ìto zawísit ot pogódy. Zimój i ósenx@ q w sapogáh, a létom -
w botínkah.
- Skólxko u was sapóg?
- U menû néskolxko par: ^ërnye, korí^newye i zám[ewye, oní tóve
korí^newye.
21.
- Rossíjskaq Federáciq (RF, [ɛr_ɛf]) po pló]adi - ogrómnaq straná.
No ne wse rossiûne - rússkie, da?
- Práwilxno. W RF viwút ne tólxko rússkie no i drugíe naródy
ráznyh nacionálxnostej. W ná[ej strané priblizítelxno sto naród-
nostej. Nékotorye iz nih po ^íslennosti ne óênx bolx[íe. U káv-
dogo naróda swoj qzýk, tak ^to u nas estx rossiûne, kotórye goworût
ne tólxko po-rússki. W strané po^tí sto ráznyh qzyków. Wse rossiûne,
koné^no, goworût po-rússki. Trúdno bytx gravdanínom Rossíi, ésli
ne goworí[x po-rússki, no tak bywáet wezdé. Q uwéren, ^to wse [wéd-
skie grávdane dolvný goworítx íli, wo wsûkom slúâe, ponimátx po-
[wédski. Práwilxno?
- Trúdno skazatx. Bolx[instwó grávdan {wécii, koné^no, goworût po-
187
[wédski, no estx tákve lùdi u nas, kotórye rédko pólxzu@tsq
[wédskim qzykóm.
22.
- Wívu, ^to u was delowáq wíza. Wy zdesx po delám?
- Po delám.
- S kem u was delowýe kontákty?
- S predstawítelqmi fírmy «T@lxpán». Záwtra u nas s ními
wstréâ.
- Kak dólgo wy búdete w Moskwé?
- Q búdu zdesx pqtx dnej.
- A gde wy búdete vitx?
- Q zabronírowal nómer w gostínice «Metropólx».
23.
- Izwiníte, wy rússkaq íli [wédka?
- Q rússkaq.
- A sej^ás wy wozwra]áetesx w Rossí@?
- Da, q bylá w Stokgólxme nedél@. Tam u menû dó^ka. Oná tam
zámuvem. Eë muv - [wed. Dó^ka i eë muv Ìrik wstrétilisx w
Bolx[óm teátre, so wrémenem oní povenílisx. Potóm oni poéhali w
{wéci@, i sej^ás oní w Stokgólxme. Im tam horo[ó. A wy? Q wívu
^to wy îtáete vurnál «Kommersánt_».
- Q w Moskwú po delám. Q invenér. Q rabóta@ w [wédskoj fírme
« Interné[nl Uéb Dizájn». W Rossíi - bolx[ój rýnok.
- Interésno. Velá@ uspéha!
24.
- Wy rússkaq íli [wédka?
- Q [wédka.
- Wy horo[ó goworíte po-rússki.
- Spasíbo za komplimént. Q izu^ála rússkij dwa góda, w uniwersitéte,
w Gëteborge.
- A wy w Moskwú po delám?
- Net, q turíst. Q édu w Moskwú wméste s grúppoj iz Gëtebórga.
- A wy édete w Rossí@ w pérwyj raz?
- Da, w pérwyj raz.
- A kakíe mestá wy posetíte?
- Sna^ála, koné^no, Moskwú. Tam my búdem tri dnq. Potóm my poédem
w Sankt-Peterbúrg.
- A gde w Moskwé wy búdete vitx?
- Q búdu vitx w gostínice «Budapé[t». |to horó[aq gostínica?
188
- Da, oná horó[aq i óênx udóbnaq. Oná w céntre, nedalekó ot úlicy
Petrówki i Kuznéckogo mostá. Skavíte, wse turísty w wá[ej grúppe
goworût po-rússki?
- Da, wse. My wse studénty, kotórye izu^áli rússkij w uniwersitéte.
- A w a\roportú was wstrétit gid?
- Da, w b@ró pute[éstwij skazáli, ^to w a\roportú nas wstrétit gid.
- Horo[ó. Velá@ wam priûtnogo prebywániq w ná[ej strané.
- Spasíbo.
OBS!
NE PLÓHO = inte illa / inte dåligt

NEPLÓHO = inte så illa / ganska hyfsat
NE BOLX{ÓJ = inte stor

NEBOLX{ÓJ = (ganska) liten
189
TÉLO ~ELOWÉKA
190
Goworítx na ráznyh qzykáh.
Nazywátx wé]i swoími imenámi.
Wek viwí, wek u^ísx.
Iz ognû da w pólymq.
191
13. Trinádcatyj urók
13. Trettonde lektionen
1. BÖJNING AV GRUNDTAL
De former av grundtal du hittills mött har varit nominativ- / ackusativformer. Grundtal har,
liksom substantiv, adjektiv och pronomen, böjningsformer i alla kasus. Flertalet grundtal böjs
som substantiv enl. i-deklinationens (F2) mönster i singular och har därför bara tre former.
Med hänsyn till böjningen kan grundtalen indelas i följande sex grupper:
1. odín (1);
2. dwa / dwe (2) - êtýre (4);
3. pqtx (5) och högre;
4. sórok (40), dewqnósto (90) och sto (100);
5. dwésti (200) - dewqtxsót (900);
6. týsqâ, millión och milliárd (tusen, miljon resp. miljard)
I sammansatta tal, t.ex. 21 - 29, 105, 276 etc. böjs varje led för sig enligt det mönster som
anges nedan och under 1.7.
1.1 Böjning av odín (1)
Grundtalet odín böjs som pron. ìtot men med betoning på ändelsen:
M N F Plur
nom / ack odín odnó odná / odnú odní
gen odnogó odnój odníh
dat odnomú odnój odním
lok odnóm odnój odníh
ins odním odnój odními
Anm.
1) Om odín är bestämning till maskulint subst. som anger varelse är ackusativ = genitiv : Q zdesx zná@ tólxko
odnogó [ofëra Jag känner bara en chaufför här.
2) Pluralformerna används om huvudordet är ett pluralord (odní sútki, odníh sútok... ett dygn).
3) Grundtalet odín kan ha funktion av adjektiv och pronomen, i vilket fall såväl singular- som pluralformerna är
tillämpliga. Adjektiv: Q tam byl odín / bylá odná Jag var där ensam. Pronomen: Oná rabótaet na
(odnóm) zawóde w Nowosibírske Hon arbetar på en / någon fabrik i Novosibirsk; Odní rabótali, drugíe
otdyháli Några arbetade, andra vilade. Oní viwút w odnoj kwartíre De bor i samma lägenhet (för
betydelsen samma, se L 20).
4) Märk användningen av odín i fall som dessa: Ìto odná splo[náq lovx Det är en enda skär lögn; W
odnój tólxko Moskwé bólx[e vítelej, êm w {wécii Bara i Moskva finns det fler invånare än i Sverige.
192
1.2 Böjning av dwa / dwe (2) – êtýre (4)
Dessa grundtal har följande sinsemellan liknande former. Märk även att det från och med tri
(3) i grundtalsböjningen inte längre görs någon skillnad på genus (notera formerna dwa
[maskulin och neutral] samt dwe [feminin] i nom / ack).
2 3 4
nom / ack dwa / dwe tri êtýre
gen dwuh trëh êtyrëh
dat dwum trëm êtyrëm
lok dwuh trëh êtyrëh
ins dwumû tremû êtyrxmû
Ackusativ = genitiv om talet bestämmer substantiv som anger varelse (se äv. 2 nedan).
1.3 Böjning av pqtx (5) – wósemxdesqt (80)
Dessa tal böjs enl. i-deklinationens (F2) mönster.
5 10 20
nom / ack pqtx désqtx dwádcatx
gen / dat / lok pqtí desqtí dwadcatí
ins pqtxù desqtxù dwadcatxù
Anm.
1) I talet wósemx (8) förekommer -e- endast i nom / ack medan alla böjda former har -x-: wósemx - wosxmí -
wosxmxù. Ett vanligt förekommande alternativ i instrumental är wosemxù (där den flyktiga vokalen alltså är
med).
2) Från och med pqtx (5) tas ingen hänsyn till animerade substantiv (se äv. 2 nedan).
3) I tiotalen pqtxdesût (50) - wósemxdesqt (80) böjs bägge leden, trots att de är sammanskrivna: pqtxdesût-
pqtídesqti - pqtxùdesqtx@.
1.4 Böjning av sórok (40), dewqnósto (90) och sto (100)
Dessa grundtal har bara två former: en för nom / ack och en för övriga kasus (-a): sórok -
soroká; dewqnósto - dewqnósta; sto - sta.
1.5 Böjning av dwésti (200) – dewqtxsót (900)
Trots sammanskrivningen böjs 2 - 9 för sig (enligt 1.2 och 1.3) och sto som ett neutralt
substantiv. Grundtalet sto kan således sägas ha två böjningar, en när sto står ensamt el. först
(böjs då enligt 1.4 ovan), en annan när sto står efter annat tal (substantivisk böjning -
neutrum).
193
100 200 300 500
nom / ack sto dwésti trísta pqtxsót
gen sta dwuhsót trëhsót pqtisót
dat sta dwumstám trëmstám pqtistám
lok sta dwuhstáh trëhstáh pqtistáh
ins sta dwumqstámi tremqstámi pqtx@stámi
1.6 Böjning av týsqâ (tusen), millión (miljon) och milliárd (miljard)
Dessa räkneord skall ses som substantiv eftersom de böjs som sådana. I böjda former är
kongruensen mellan ental och tusental / miljontal / miljardtal logisk, eftersom de då är
huvudord och bestämmer formen på entalet (se 1.8.2 nedan).
1 000 3 000 6 000

nom / ack týsqâ / týsqû tri týsqî [estx týsq^
gen týsqî trëh týsq^ [estí týsq^
dat týsqê trëm týsqâm [estí týsqâm
lok týsqê trëh týsqâh [estí týsqâh
ins týsqêj / tremû týsqâmi [estxù týsqâmi
týsq^x@49
Mängdord: Tal: Betydelse:

s týsqêj rabótnikow med tusen / ett tusental arbetare
s týsq^x@ rabótnikow med tusen arbetare
eller
s týsq^x@ rabótnikami
Om odnój används tillsammans med 1000, väljs alltid formen týsqêj: s odnój týsqêj
rabótnikow med ett tusental arbetare.
49
Som framgår av tabellen förekommer ordet týsqâ tusen med två former i instrumentalis singular: týsqêj
och týsq^x@. Den första används i huvudsak när týsqâ är ett mängdord (ett tusental) och följs av genitiv
plural, den andra när det är ett räkneord (det exakta talet 1000). Det förekommer undantagsvis att denna senaste
form följs av instrumentalis plural, men grundregeln är att alla former av týsqâ skall följas av genitiv plural. I
modernt talspråk förekommer också týsq^x@ i rollen som mängdord.
194
1.7 Böjning av sammansatta tal
Som nämnts inledningsvis (1.1) böjs varje av de ingående grundtalen för sig enl. det mönster,
som gäller för respektive, d.v.s. tusental enl. 1.6, hundratal enl. 1.4 och 1.5, tiotal enl. 1.3 och
1.4 samt ental enl. 1.1, 1.2 och 1.3. Exempel:
123
nom / ack sto dwádcatx tri
gen sta dwadcatí trëh
dat sta dwadcatí trëm
lok sta dwadcatí trëh
ins sta dwadcatxù tremû
234
nom / ack dwésti trídcatx êtýre
gen dwuhsót tridcatí êtyrëh
dat dwumstám tridcatí êtyrëm
lok dwuhstáh tridcatí êtyrëh
ins dwumqstámi tridcatxù êtyrxmû
345
nom / ack trísta sórok pqtx
gen trëhsót soroká pqtí
dat trëmstám soroká pqtí
lok trëhstáh soroká pqtí
ins tremqstámi soroká pqtxù
614
nom /ack [estxsót êtýrnadcatx
gen [estisót êtýrnadcati
dat [estistám êtýrnadcati
lok [estistáh êtýrnadcati
ins [estx@stámi êtýrnadcatx@
789
nom /ack semxsót wósemxdesqt déwqtx
gen semisót wosxmídesqti dewqtí
dat semistám wosxmídesqti dewqtí
lok semistáh wosxmídesqti dewqtí
ins semx@stámi wosxmxùdesqtx@ dewqtxù
195
Kom ihåg:
a) De flesta talen böjs enl. i-deklinationens (F2) mönster varför den vanligaste
böjningsändelsen är -i.
b) I grundtal böjs alla ingående led till skillnad från ordningstal, där bara det sista ledet böjs
(övriga står i grundform).
W dwadcatí pqtí ewropéjskih gorodáh. I tjugofem europeiska städer.

men:
Na dwádcatx pûtom méste. På tjugofemte plats.
1.8 Böjning av grundtal i förening med adjektiv / pronomen + substantiv
1.8.1
För sammansättningar med odín en / ett gäller samma regler som för enkelt ental:
Q wívu dwádcatx odnú ma[ínu. Jag ser tjugoen bilar.
Q wívu dwádcatx odnú turístku. Jag ser tjugoen turister.
Q wívu dwádcatx odín [wédskij flag. Jag ser tjugoen svenska flaggor.
Q wívu dwádcatx odnogó francúzskogo Jag ser tjugoen franska idrottare.

sportsména.
1.8.2
I förbindelse grundtal dwa / dwe (2) och högre i nom / ack + adjektiv + substantiv råder, som
framgår av L5:4.2 och L7:8, ingen större logik el. normal kongruens, eftersom grundtal i nom
/ ack i stället för att styras av sitt huvudord själva styr detta, som då skall stå i genitiv
(singular efter dwa - êtýre, plural efter pqtx och högre). I alla övriga kasus är däremot
kongruensen total, eftersom grundtal, adjektiv och substantiv har samma kasusform som
huvudordet vilket i sin tur alltid har pluralform. Jfr böjningen av týsqâ under 1.6.
nom / ack dwa [wédskih flága pqtx [wédskih flágow

gen dwuh [wédskih flágow pqtí [wédskih flágow
dat dwum [wédskim flágam pqtí [wédskim flágam
lok dwuh [wédskih flágah pqtí [wédskih flágah
ins dwumû [wédskimi flágami pqtxù [wédskimi flágami
två svenska flaggor fem svenska flaggor
196
Efter týsqâ, millión och milliárd (samt grundtal där dessa tre är sista ledet) och deras
böjda former står ett följande substantiv + ev. bestämningsord alltid i genitiv plural:
nom / ack dwe týsqî

gen dwuh týsq^
dat dwum týsqâm nówyh ma[ín
lok dwuh týsqâh
ins dwumû týsqâmi
två tusen nya bilar
2. GRUNDTAL SOM ACKUSATIVOBJEKT (BESTÄMNING TILL "VARELSE")
1. För odín (1) och sammansättningar därmed, se 1.8.1.
2. I fallen dwa / dwe (2) – êtýre (4) har grundtalet ackusativ = genitiv och huvudordet
(med ev. bestämningsord) har ackusativ = genitiv plural:
Q zná@ dwuh [wédskih studéntow. Jag känner två svenska studenter.
I sammansättningar med 2 - 4 (t.ex. 22, 23, 24) står entalet däremot i ackusativ:
Q zná@ dwádcatx dwa [wédskih Jag känner tjugotvå svenska studenter.

studénta.
I sammansättningar av detta slag förekommer variant med räkneordet (entalet) i ackusativ = genitiv, varvid
huvudordet står i genitiv plural: Q zná@ dwádcatx dwuh [wédskih studéntow.
3. Om grundtalet är pqtx (5) och högre gäller alltid att ackusativ = nominativ, d.v.s.
oberoende av om det rör sig om varelse el. ej. Huvudordet står i genitiv plural:
Q zná@ pqtx / dwádcatx pqtx Jag känner fem / tjugofem svenska studenter.
[wédskih studéntow.
3. ADJEKTIV AV TYPEN fyrvånings-

Adjektiv med ett numeriskt led som detta och andra, t.ex. fyrvånings-, tredagars,
sextonmillimeters- bildas med det i adjektivet ingående räkneordselementet i genitiv utom när
detta utgörs av en-, nittio- el. (ett)hundra-, då ryskan har odnó-, dewqnósto respektive sto-:
êtyrëh\távnyj dom fyrvåningshus

trëhlétnij períod treårsperiod
[estnádcatimillimetrówyj proéktor sextonmillimetersprojektor
sorokalétnij êlowék en fyrtioårig man
Obs! Betoningen flyttas från räkneordselementet (även om det innehåller bokstaven ë)!
197
I vissa sammansättningar kan en-, två-, tre- och fyra- ha varianterna edino-, dwu-, tre- och
êtwero-:
Vanlig sammansättning Alternativ:

odnozná^nyj otwét ett entydigt svar edinoróg en enhörning
dwuhdnéwnyj oficiálx- ett officiellt dwugláwyj orël en tvehövdad örn,
nyj wizít tvådagarsbesök en dubbelörn
trëhstorónnij dogowór ett trepartsavtal treugólxnik en triangel
êtyrëhkómnatnaq en fyrarumslägenhet êtweronógij en fyrfota vän
kwartíra drug
4. BÖJNING AV MYCKENHETSORD
4.1 Böjning av mnógo / nemnógo och skólxko / néskolxko
De myckenhetsord du hittills mött är former i nominativ / ackusativ (gäller mnógo mycket /

många, nemnógo lite / få, skólxko? hur mycket? / hur många?, néskolxko något / några /
flera) eller oböjliga adverb (málo [för] lite / få).
Av de böjliga böjs mnógo / nemnógo som adjektiv i både singular (med neutrala former) och
plural, medan skólxko / néskolxko bara böjs som adjektiv i plural.
sing plur
nom / ack [ne]mnógo(e) [ne]mnógie [né]skólxko
50
gen [ne]mnógogo [ne]mnógih [né]skólxkih

dat [ne]mnógomu [ne]mnógim [né]skólxkim
lok [ne]mnógom [ne]mnógih [né]skólxkih
ins [ne]mnógim [ne]mnógimi [né]skólxkimi
4.2 Tillämpning och kongruens
1) Böjda pluralformer av mnógo / nemnógo och av skólxko / néskolxko kan beskrivas som
förenade ”obestämda räkneord” och för dem gäller därför samma kongruensregler som för
grundtal enl. 1.8.2. Exempel:
Wo mnógih predpriûtiqh estx I många företag finns det brister.

nedostátki. (lok plur)
My goworíli so mnógimi Vi talade med många universitets-

prepodawátelxnicami (instr plur) lärare.
Skólxkimi mikrofónami Hur många mikrofoner förfogar

wy raspolagáete? (ins plur) ni över?
50
Formen mnógoe betyder åtskilligt / en hel del / mångt och mycket, medan mnógo betyder mycket.
198
Dáî estx w néskolxkih sëlah. (lok plur) Det finns sommarstugor i flera byar.
2) Böjda singularformer av mnógo skall väljas om svenskt mycket står självständigt (=

oförenat med substantiv):
Wo mnógom on praw. (lok sing) Han har rätt i (mångt och) mycket.
Nemnógo o mnógom. (lok sing) Lite om mycket.
3) Pluralformerna mnógie i olika kasus skall väljas om svenskt många står självständigt och
syftar på person:
Mnógie goworût o nëm. (nom plur) Många talar om honom.

Mnógie iz prepodawátelej molodýe. (nom plur) Många av lärarna är unga.
U mnógih málo wrémeni. (gen plur). Många har ont om tid.
199
Obs.
1) mnógo + genitiv plural anger ”hela mängden” medan medan mnógie + nominativ /
ackusativ plural anger ”delmängden” och motsvarar då närmast svenskt åtskilliga (= ”många
av de många”):
Tam mnógo konsulxtántow. Där finns det många konsulter.

= ett stort antal
Mnógie medsëstry molodýe. Åtskilliga sjuksköterskor är
unga.
= en stor del av gruppen
2) néskolxko + genitiv plural anger ”hela mängden” medan nékotorye + nominativ /

ackusativ plural anger ”delmängden” (jfr 1. ovan) och motsvarar då närmast svenskt vissa (=
”några av de några”). Grundbetydelsen hos nékotoryj är någon = viss.
Tam néskolxko medsestër. Där finns det flera sjuksköterskor.

= inte bara en eller två
Nékotorye konsulxtánty molodýe. Vissa konsulter är unga.
= en del av konsulterna
För svenskt några vid urval väljs alltid nékotorye:
Nékotorye iz uîteléj molodýe. Några / Vissa av lärarna är unga.
3) Málo lite / få saknar, som framgått, böjda former. För översättning av svenskt förenat få i
oblika kasus (kasus som inte är nominativ) tillämpas böjda pluralformer av nemnógo(e) (d.v.s.
nemnógih, nemnógim... etc.).
Tam málo santéhnikow. Där finns det få rörmokare.

U nemnógih \léktrikow takój ópyt. (gen plur) Få elektriker har sådan erfarehet.
Ìto izwéstno nemnógim malqrám. (dat plur) Detta är bekant för få byggnadsmålare.
Om svenskt få står självständigt och samtidigt avser person översätts det med málo kto (kto
är mask sing):
Zdesx málo kto ponimáet po-[wédski. Här är det få som förstår svenska.
Málo kogó q zdesx zná@. Här är det få som jag känner.
Oní tólxko málo s kem goworíli. De har talat med endast få.
4) Som följd av vad som sägs under 1 - 3 och regeln att ackusativ = genitiv för alla
varelsesubstantiv i plural, förekommer böjda former av de böjliga myckenhetsorden i
ackusativ vid varelsesubstantiv. Oböjda former plus genitiv plural är också möjligt av mnógo,
nemnógo, néskolxko, skólxko, stólxko:
Q zná@ mnógih/mnógo direktorów. Jag känner många rektorer.

On znáet néskolxkih/néskolxko aku[érok. Han känner ett antal barnmorskor.
Oní zná@t tólxko nemnógih/nemnógo De känner endast några få (kvinnliga)
tamóvennic. tulltjänstemän.
Skólxkih/Skólxko pilótow wy uwólili? Hur många piloter har ni avskedat?
200
5. ÖVERSÄTTNING AV människa, man, folk, år
5.1
Substantivet êlowék betyder främst människa men i motsvarar i vissa sammanhang även
man (i uttryck som ”laget består av elva man”). ~elowék har i plural (som framgått av
L12:6) endast en genitivform, som dessutom är ändelselös (är alltså till utseendet identisk
med nominativ singular). Som plural av ordet människa används istället ordet lùdi (jämför
med tyska Leute) som har former i alla kasus.
sing plur
nom êlowék lùdi
gen / ack êlowéka l@déj / êlowék
dat êlowéku lùdqm
lok êlowéke lùdqh
ins êlowékom l@dxmí
Formen i genitiv plural êlowék används i stället för l@déj i betydelsen personer eller man
efter grundtalen pqtx (5) och högre (utom sammansättningar med 1– 4) samt
myckenhetsordet skólxko.
Wy uvé goworíli s ìtimi l@dxmí? Har ni redan talat med dessa människor?
Oná znáet ìtih l@déj. Hon känner dessa människor.
Skólxko êlowék w kománde? Hur många man är det i laget?
Tam býlo pqtx êlowék. Där var (det) fem personer.
Pluralformen människor kan även anges med ryska singularformen naród (egentligen folk).
Efter myckenhetsorden har naród genitivändelsen -u med betydelsen folk:
Ìto óênx interésnyj naród. Det är mycket intressanta människor.

Na pló]adi býlo mnógo naródu. På torget var det mycket folk.
5.2
Substantivet god år har efter grundtalen pqtx (5) och högre (utom sammansättningar med 1 –
4) och efter myckenhetsord, när dessa har nominativ-/ackusativform, plural av substantivet
léto sommar, således let. Detta gäller om det rör sig om en sammanhängande följd eller
summa av år (utom efter ordningstal, t.ex. årtal). I annat fall väljs den förväntade formen
godów. Ordet god förekommer i talspråk även i en diminutiv (förminskande) form, gódik,
som används t.ex. när man talar med barn om deras ålder.
dwa góda två år

dwádcatx tri góda tjugotre år
pqtx let fem år
dwádcatx let tjugo år
mnógo let många år
skólxko let? hur många år?
Skólxko let wy slúvite hirúrgom? Hur många år har ni tjänstgjort som kirurg?
My tam víli déwqtx let. Vi bodde där i nio år.
My tam víli ókolo êtyrëh let. Vi bodde där i ungefär fyra år
201
men:
Prodúkciq 8-go, 9-go i 10-go godów... Produktionen åren 08, 09, 10...
{wéciq tridcátyh godów. Trettiotalets (”de trettionde årens”) Sverige.
A skólxko tebé gódikow? (se 6 nedan) Hur gammal är du då? (till ett barn)
Rebënku ispolnûetsq gódik. Barnet fyller ett år.
6. ANGIVANDE AV ÅLDER
Ålder anges i ryska med strukturen "x antal år är / var / blir åt ngn", d.v.s. den / det som
åldern avser står i dativ:
Skólxko wam let? Hur gammal är ni (”hur många år är det åt

er”)?
Emú trídcatx êtýre góda. Han är trettiofyra år.
Eftersom detta är en opersonlig konstruktion skall preteritum av verbet bytx stå i neutrum
singular och i futurum i tredje person singular:
Skólxko wam býlo let, kogdá wy stáli Hur gammal var ni när ni blev sjuksköterska?
medsestrój?
Mne togdá býlo dwádcatx tri góda. Jag var då tjugotre år.
Emú skóro búdet dwádcatx let. Han blir / skall snart fylla tjugo år.
Vid negation tillämpas
i presens net
i preteritum né bylo + genitiv av åldersangivelsen
i futurum ne búdet
Ej e]ë né bylo soroká let. Hon hade ännu inte fyllt fyrtio.
Emú e]ë né bylo wosemnádcati let. Han var ännu inte arton år (fyllda).
7. APPROXIMATIVA UTTRYCK
Ungefärlighet i samband med numeriska uttryck kan återges på följande sätt:
1) med adverben priblizítelxno ungefär eller primérno ungefär + räkneord i tillämplig

form;
2) med prepositionen ókolo cirka + genitiv av räkneordet (om uttrycket annars står i
nominativ / ackusativ);
3) genom att huvudord och numeriskt uttryck byter plats:
My [li priblizítelxno tri kilométra.

My [li ókolo trëh kilométrow. Vi gick ungefär tre kilometer.
My [li kilométra tri.
Anm. Om en preposition ingår i uttrycket står den alltid kvar framför sin rektion:
My wstrétimsq w tri âsá vi träffas klockan tre; my wstrétimsq âsá w tri vi träffas ungefär klockan tre.
202
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Skólxko knig w wá[ej bibliotéke?

- W fóndah ná[ej bibliotéki bolx[óe kolíêstwo knig.
- A ímenno skólxko?
- Bólee 450 000 [êtyrëhsot pqtídesqti týsq^] knig i vurnálow.
2.
- Skólxko u was dnej na osu]estwlénie proékta?

- Nam dáli równo désqtx dnej, no nam nuvný, po krájnej mére,
nedéli tri.
3.
- Wo skólxkih gorodáh Rossíi estx metró?

- W wosxmí krúpnyh gorodáh: Moskwé, Sankt-Peterbúrge, Nívnem
Nówgorode, Nowosibírske, Samáre, Ekaterinbúrge, Kazáni i
Wolgográde.
4.
- Skólxkih rossiûn ty uvé znáe[x?

- Q poká poznakómilasx s tremû rossiûnami. Wse oní óênx mílye.
5.
- ~em ty zanimáe[xsq?
- Q îtá@ segódnq[n@@ gazétu. Slú[aj: «W Norwégii wertolët s
êtyrxmû passavírami upál w móre. Póiski oslovnûet tumán».
- Oj, kakój ko[már!
6.
- Dorogáq Walentína Fëdorowna, Wy rodílísx 11-go

[odínnadcatogo] fewralû 1945-ogo [týsqâ dewqtxsót sórok pûtogo]
góda. Segódnq Wam ispolnûetsq 65 [[estxdesût pqtx] let. Poìtomu,
ot ímeni wseh Wá[ih kollég, ho^ú Was serdé^no pozdráwitx s dnëm
203
rovdéniq.
- Spasíbo, Wíktor Páwlowi^. Q, koné^no, óênx trónuta Wá[im
wnimániem.
- Veláem Wam s^ástxq, zdorówxq i uspéhow!
- Spasíbo e]ë raz za tëplye slowá.
7.
- Na kakóm \tavé viwët Ilxû Fomí^?

- Na sedxmóm, no egó tam net. On na dáê.
- A izwéstno kogdá on wernëtsq?
- On skazál, ^to wernëtsq ^érez tri dnq.
8.
- Skólxko let býlo twoéj máme, kogdá oná stála wra^óm?

- Ìto býlo déwqtx lét nazád. Togdá ej e]ë né bylo 35 [tridcatí
pqtí] let.
9.
- Gde górod Pskow?

- W semistáh kilométrah k séwero-západu ot Moskwý.
10.
- ~to wy dúmaete ob aktuálxnyh \konomíêskih refórmah?

- Refórmy, kak ìto wsegdá bywáet, obogo]á@t nemnógih.
11.
- Bolx[instwó moíh znakómyh – déwu[ki. Q zná@ 33 [trídcatx tri]

déwu[ki, a ty?
- Q zná@ tólxko dwuh déwu[ek. Óbe, k sovaléni@, zánqty.
12.
- Skólxko let wy víli w S{A?

- ~etýre góda. Óba moíh rebënka rodílisx w Nx@-Jórke.
204
13.
- Goworût, ^to proféssor Kowalénko pute[éstwowal po wsemú swétu. On

takój ópytnyj, no, wsë-takí, skrómnyj.
- Ty znáe[x, kak goworût: «kto mnógo wídel, tot mnógo znáet».
14.
- Wy uméete goworítx po-anglíjski?

- E]ë by! Q wladé@ pqtxù qzykámi, w tom îslé anglíjskim, neméckim,
francúzskim, rússkim i ispánskim.
15.
- Magazín prodúktow nedalekó?

- Nedalekó. Magazín nahóditsq bukwálxno w dwuh [agáh ot
ná[ego pod_ézda.
205
14. ~etýrnadcatyj urók
14. Fjortonde lektionen
1. ORDNINGSTALEN 50 – 1 000
1.1 Ordningstalen 50 – 80
Ordningstalen 50 - 80 bildas i princip som ordningstalen 20 och 30 (L10:4) men första ledet
(5 - 8) får ändelsen -i- (genitivändelse), trots att leden skrivs samman:
pqtidesûtyj femtionde
[estidesûtyj sextionde
semidesûtyj sjuttionde
wosxmidesûtyj åttionde
1.2 Ordningstalen 90, 100, 1 000 och 1 000 000
dewqnóstyj nittionde
sótyj hundrade
týsq^nyj tusende
milliónnyj miljonte
1.3 Ordningstalen 200 – 900
Talen konstrueras genom att första ledet står i genitivform, följt av -sótyj -hundrade:
dwuhsótyj tvåhundrade
trëhsótyj trehundrade
êtyrëhsótyj fyrahundrade
pqtisótyj femhundrade
I sammansatta ordningstal (41:a, 52:a, 63:e etc.) böjs som framgått av L10:4.2 bara det sista
ledet, medan föregående led står som grundtal i nominativ:
trídcatx pérwyj trettioförsta

sórok pérwyj fyrtioförsta
pqtxdesût wtorój femtioandra
[estxdesût trétij sextiotredje
wósemxdesqt trétij åttiotredje
dewqnósto êtwërtyj nittiofjärde
sto pûtyj hundrafemte
sto dwádcatx [estój hundatjugosjätte
trista êtýrnadcatyj trehundrafjortonde
pqtxsót [estój femhundrasjätte
206
Anm.
Ordningstal, återgivna med siffror, anges ej med efterställd böjningsändelse om årtal, datum, regentnummer
avses (1998 g. år 1998; segódnq 26 fewralû i dag är det den 26 februari; Nikoláj II Nikolaus II ). I andra
fall anges ordningstalets sista bokstav eller dess två sista: w 1-om kúrse i årskurs 1; órden Aleksándra
Suwórowa 3-ej stépeni Suvorovorden av 3 klassen.
2. TIDSUTTRYCK
2.1 Tidsuttryck med rena kasusformer
2.1.1 Nominativ
I nominativ står tidsuttryck som subjekt, d.v.s. som svar på frågan vilken dag / vilket datum är
det i dag / var det i går / kommer det att vara då; vad är / var / blir klockan och dylikt. Datum
anges med ordningstal och neutral form singular, beroende på det utsatta eller
underförstådda îsló datum:
Kakóe segódnq îsló? Vad är det för datum i dag?

Vilket datum är det i dag?
Segódnq pûtoe [îsló] márta. I dag är det den femte mars.
{estóe [îsló] iùnq – Nacio- Den sjätte juni är Sveriges nationaldag.
nálxnyj denx {wécii.
Kotóryj sej^ás âs? Vad är klockan nu? (eg. ”Vilken timme är nu”?)
Sej^ás semx âsów. Nu är klockan sju.
Záwtra búdet ponedélxnik. I morgon är (eg. blir) det måndag.
Wêrá bylá sredá. I går var det onsdag.
Märk
I de sista två exemplen, liksom i de två första, är svenskans det närmast ett formellt subjekt och har följaktligen
ingen motsvarighet i ryska. Subjektet i den ryska satsen (i de båda sista exemplen ponedélxnik respektive
sredá) bestämmer som vanligt formen på predikatet, i sista exemplet alltså femininformen bylá, eftersom
sredá är feminint.
2.1.2 Ackusativ
Ackusativ används
1) i svar på frågan hur länge? och hur ofta? (tidsackusativ) (L2:6.2.1):
Oní rabótali denx i no^x. De arbetade dag och natt.

Q zdesx tólxko nedél@. Jag har varit här i bara en vecka.
My polu^áem zarplátu kávdu@ Vi får lön varje fredag.
pûtnicu.
Kávdye dwe nedéli w míre Varannan vecka försvinner ett språk i världen.
izêzáet odín qzýk.
2) i uttryck motsvarande sv. för ... sedan (uttrycks med ackusativ + [tomú] nazád):
nedél@ [tomú] nazád för en vecka sedan
207
3) vid uttryck där svenskan har senare (uttrycks med ackusativ + spustû):
nedél@ spustû / spustû nedél@ en vecka senare

4) undantagsvis i svar på frågan när?
siù51 minútu! ögonblickligen, ögonaböj!
2.1.3 Genitiv
Genitiv används
1) vid datering (svar på frågan när?):
My polu^íli otwét sedxmógo

[îslá] iùlq. Vi fick svaret den sjunde juli.
2) när tidssubstantiven útro morgon, wéêr kväll, denx dag, no^x natt samt månadsnamn
och årtal är bestämning till klockslag, datum eller månad:
Q polu^íl soob]énie w pqtx âsów Jag fick meddelandet kl. fem på morgonen.
utrá.
Ìto slu^ílosx 21 [dwádcatx pér- Detta hände den 21 augusti 1991.
wogo] áwgusta 1991 [týsqâ dewqtx-
sót dewqnósto pérwogo] góda.
Märk
1) I den sista meningen ovan står både datum, månadsnamn och årtal i genitiv men detta av olika skäl (alltså ej
fråga om kongruens!). Datumet står i genitiv därför att det är svar på frågan när (se punkt 1); månadens namn
står i genitiv, därför att det är en bestämning till datumet (enl. punkt 2); året står i genitiv därför att det är
bestämning till månaden (enl. punkt 2).
2) Efter årtal sätts normalt ordet god år i tillämplig form ut, i skrift oftast bara med "g." (med punkt efter): 2010
g. år 2010.
2.1.4 Instrumental
I svar på frågan när? anger instrumental singular årstider eller delar av dygn (svenskan har i
motsvarande fall prepositioner som på, om, i) (L9:6.1):
wesná wesnój
vår på / om våren / vårarna; i våras; i vår; under våren
léto létom
sommar på / om sommaren / somrarna; i somras; i sommar; under sommaren
ósenx ósenx@
höst på / om hösten / höstarna; i höstas; i höst; under hösten
zimá zimój
vinter på / om vintern / vintrarna; i vintras; i vinter; under vintern
51
siù är ack. fem. av det föråldrade pronomenet sej (sej m, siû f, sié n, sií pl). Jämför: sej^ás, segódnq m.
fl. uttryck.
208
denx dnëm
dag på / om dagen / dagarna; under dagen
no^x nó^x@
natt på / om natten / nätterna; under natten
útro útrom
morgon på / om morgonen / morgnarna; under morgonen
wéêr wéêrom
kväll på / om kvällen / kvällarna; under kvällen
Anm.
Om del av dygn (morgon, kväll) eller veckodag är plural (”på lördagar”) kan även prepositionen po + dativ
plural tillämpas (se L8:2.4): po weêrám på / om kvällarna, po subbótam på lördagar. Om del av dygn är
bestämning till klockslag gäller dock genitiv enl. 2.1.3 ovan (punkt 2).
Jämför:
On wídel menû útrom. Han såg mig på morgonen.
On wídel menû w [estx âsów utrá. Han såg mig kl. sex på morgonen
Notera dessa uttryck med instrumental, samtliga svarande på frågan när:
segódnq útrom i morse (”i dag på morgonen”)

segódnq wéêrom i kväll (”i dag på kvällen”)
záwtra útrom i morgon bitti (”i morgon på morgonen”)
záwtra wéêrom i morgon kväll (”i morgon på kvällen”)
wêrá útrom i går morse (”i går på morgonen”)
wêrá wéêrom i går kväll (”i går på kvällen”)
w subbótu wéêrom i lördags kväll / på lördag kväll (”på lördag på
kvällen”)
pró[lym létom förra sommaren
búdu]ej wesnój i vår, kommande vår, till våren
2.2 Tidsuttryck med preposition som svar på frågan när?
2.2.1 w + ackusativ
Tillämpas
1) om substantivet inte anger någon närmare definierad tidsrymd (t.ex. momént ögonblick,
\póha epok, ìra era, âs stund);
2) tillsammans med substantiven wrémq tid, porá tid och raz gång;
3) för angivande av klockslag (L2:6.2.2);
4) för angivande av tidsenheter av sekunds till dygns längd (gäller även veckodagars namn)52;
5) för angivande av motsvarighet till sv. per / om:
w tot momént, kogdá... i det ögonblick, då...

w \póhu Petrá Welíkogo under Peter den Stores epok
w to wrémq på den tiden
w ìru cifrowýh kommunikácij i den digitala kommunikationens era
52
Om substantivet denx dag föregås av ordningstal wtorój andra eller högre samt slédu@]ij följande väljs
prepositionen na + ackusativ: na wtorój denx andra dagen, na slédu@]ij denx följande dag.
209
w âs smérti i dödens stund
w tu póru på den tiden
w ìtot raz denna gång
w poslédnij raz sista gången, senaste gången / senast
w pqtx âsów klockan fem
w tu minútu den minuten
w tot denx den dagen
w pûtnicu på fredag / i fredags
w minútu i minuten / per minut
w god om året / per år
2.2.2 w + lokativ
Tillämpas om substantivet anger tid av månads längd och däröver (gäller äv. månadsnamn
och årtal):
w ìtom mésqce (i) denna månad

w qnwaré (i) januari
w ìtom godú i år / detta år
w pró[lom godú i fjol / förra året
w 1987-om (-sedxmóm) godú år 1987
w 2000-om (dwuhtýsq^nom) godú år 2000
w 2011-om (dwe týsqî odín-
nadcatom) godú år 2011
w ìtom desqtilétii (i) detta årtionde
w pró[lom wéke (i) förra seklet / århundradet
Anm.
I plural står subst. god år i ackusativ (w ìti gódy nam býlo trúdno de åren hade vi det svårt). I uttryck av
typen [trettio]talet förekommer såväl ackusativ som lokativ (w tridcátye gódy / w tridcátyh godáh på
trettiotalet). Notera i sammanhanget att uttryck av typen 1830-talet uttrycks w tridcátye gódy / w tridcátyh
godáh dewqtnádcatogo wéka (”de trettionde åren av det nittonde århundradet”).
2.2.3 na + lokativ
Tillämpas vid substantivet nedélq vecka (L3:6.4):
na ìtoj nedéle (i) denna vecka

na pró[loj nedéle (i) förra veckan
na minúw[ej nedéle (i) förra veckan
na búdu]ej nedéle (i) nästa vecka
na slédu@]ej nedéle följande vecka
2.2.4 s / (ot) (+ gen) - do (+ gen)
Tillämpas för att uttrycka från ... till i samband med klockslag och vid substantiven útro och
wéêr:
210
s (ot) trëh do pqtí âsów från kl. tre till fem
s utrá do wéêra från morgon till kväll
2.2.5 s (+ gen) - po (+ ack) / do (+ gen)
Tillämpas för att uttrycka från (och med) ... till (och med) i samband med veckodag, månad,
år:
s ponedélxnika po srédu / från måndag till onsdag

do sredý
s dekabrû po fewrálx från december till februari
s dewqtógo po dwenádcatyj från (år) -09 till -12
god / do dwenádcatogo góda
2.3 Tidsuttyck med svenska före, efter, om, under, framemot
2.3.1 Översättning av svenska före
Svenskt före motsvaras av följande ryska prepositioner:
1) péred (+ ins) = (strax / omedelbart) före ngt;

2) do (+ gen) = någon gång före ngt / under hela tiden före ngt / fram till ngt;
3) za (+ ack) - do (+ gen) = [viss bestämd tid] före ngt (Obs! två prepositioner).
My wstrétilisx péred egó ot_ézdom w Vi träffades (strax) före hans avresa till
Moskwú. Moskva.
Rebûta otdyháli do utrá, potóm náâliKillarna vilade (hela tiden) före / fram till
gotówitxsq k ot_ézdu. morgonen och började sedan förbereda sig
för avfärd.
My egó ználi uvé do ìtih sobýtij. Vi kände honom redan före dessa händelser.
Za mésqc do smérti Arkádij Sklqrénko En månad före sin död vann Arkadij
wýigral bolx[ú@ súmmu déneg. Skljarenko en stor summa pengar.
Makedónskij filxm «Péred dovdëm» Den makedonska filmen Innan regnet faller
(= före regnet).
Om sv. före = tidigare än och det man jämför med är subjekt, kan detta uttryckas även med komparativformen
ránx[e + genitiv (= tidigare än):
Oní pri[lí ránx[e was De kom före er (= ”tidigare än ni”).
Obs! För motsvarigheter till svenskt innan, se lektion 23.
2.3.2 Översättning av sv. efter
Sv. efter motsvaras av följande ryska prepositioner:

1) ^érez (+ ack) = efter om endast tid som förflutit avses (”efter en minut”);
2) pósle (+ gen) = efter om relation till ngt som varit / hänt eller dylikt avses (”efter
frukosten”);
211
3) ^érez (+ ack) - pósle (+ gen) om både tid som förflutit och relation avses (”en minut ef-
ter insomnandet”) (Obs! två prepositioner).
My pozwoníli ^érez minútu. Vi ringde efter en minut.

Pósle býstrogo úvina wse zasnúli. Efter ett snabbt kvällsmål somnade alla.
Pósle pqtí let u^ëby. Efter fem års studier (eg. ”fem år av studier”)
Málxîk pozwoníl ^érez denx pósle Pojken ringde dagen efter att de lärt känna
znakómstwa. varandra.
Om svenskt efter = senare än och det man jämför med är subjekt, kan detta uttryckas även med
komparativformen pózve + genitiv (= senare än) (jmf 2.3.1 ovan):
Oní pri[lí pózve was. De kom efter er (= ”senare än ni”).
2.3.3 Översättning av sv. om
Sv. om i tidsuttryck motsvaras av följande prepositioner:

1) ^érez (+ ack) när man avser tid, som kommer att förflyta (Jag reser om en vecka);
2) w (+ ack) när sv. om är synonymt med per eller i (se 2.2.1) (en gång i veckan; två
gånger om året; tre gånger per dag). Märk att detta alltid gäller, oberoende av vilken pre-
position respektive tidsenhet annars kräver (enl. 2.2.1 - 3 ovan).
Wy polúîte informáci@ ^érez âs. Ni får informationen om en timme.

Tëplaq ósenx bywáet w Belarúsi odín Varma höstar inträffar i Vitryssland en gång
raz w 15-20 let. på 15-20 år.
Nam daùt gorûû@ pí]u dwa ráza w Man ger oss varm mat två gånger om da-
denx. gen / per dag.
Nékotorye razgonû@t swoí dwígateli do Vissa får upp sina motorer till 8000 varv per
8000 oborótow w minútu. minut.
My pí[em im raz w nedél@. Vi skriver till dem en gång i veckan.
Sammanfattande schema
pósle (+ gen.) efter [ngt]

^érez (+ ack.) + verb i efter [viss tid]
preteritum
^érez (+ ack.) + verb i om [viss tid]
futurum
^érez (+ ack.) - pósle (+ [viss tid] efter [ngt]
gen.)
za (+ ack.) - do (+ gen.) [viss tid] före [ngt]
do (+ gen.) [någon gång] före [ngt]
[hela tiden] före [ngt]
péred (+ instr.) [strax] före [ngt]
212
2.3.4 Översättning av sv. under
Sv. under i tidsuttryck (jmf. dock 2.1.4 ovan) översätts med:

1) wo wrémq + genitiv om bara tidsramen avses;
2) za wrémq + genitiv om hela tiden avses då något presterats eller inte presterats;
3) pri + lokativ om någons eller någots epok avses.
Strahowánie wo wrémq poézdok za Försäkring under resor till utlandet.

rubév.
Wo wrémq \staféty públika kri^ála. Publiken skrek under stafetten.
Oná napisála román za dwa mésqca. Hon skrev romanen på två månader.
Prezidént proiznës gláwnu@ re^x za Presidenten höll det viktigaste talet under
wrémq swoegó prezidéntstwa. (hela) sin presidenttid.
Za wrémq krízisa predpriûtiq uwólili Under (hela) krisen avskedade företagen
500 [pqtxsót] sotrúdnikow. (totalt) 500 medarbetare.
Rossíq pri Aleksándre II [wtoróm]. Ryssland under Alexander II (:s
regeringstid).
Wosstanowíli cérkowx, uni^tóvennu@ Man återuppbyggde en kyrka som förstörts
pri kommunístah. under kommunisterna.
Pri nýne[nej wlásti nadévd na Under den nuvarande makten finns inget
ulu^[énie net. hopp om förbättring.
2.3.5 Översättning av approximativa tidsuttryck
1) Sv. framemot eller senast översätts med k + dativ:
Wy dolvný wsë sdélatx k trëm âsám. Ni måste ha gjort allt (klart) senast kl. tre.
K wéêru býlo uvé dowólxno hólodno. Framemot kvällen var det redan ganska kallt.
2) Sv. ungefär (klockan) / vid ... -tiden (vid klockslag) uttrycks på så sätt att man kastar om
ordningen mellan det numeriska uttrycket och tidsenheten53:
My polu^íli ìti swédeniq âsów w Vi fick dessa uppgifter vid femtiden.

pqtx.
~asá w tri nóî wsë býlo Vid tretiden på natten var allt slut.
zakónêno.
Stará@sx uhodítx âsów w wósemx. Jag försöker gå vid åttatiden.
Obs! Vid klockan ett måste man använda konstruktionen med priblizítelxno.
Póezd so[ël s rélxsow Tåget spårade ur ungefär klockan ett på natten.

priblizítelxno w âs nóî.
53
Detta sätt att ange ungefärlighet gäller generellt, ej bara tidsuttryck (se L13:7), t.ex. na doróge ma[ín
désqtx på vägen är det ca tio bilar.
213
3. OJÄMNA KLOCKSLAG
Hela klockslag både som subjekt och tidsadverbial har behandlats tidigare. Ojämna klockslag
anges enklast genom att man ”staplar” timmar och minuter enl. 24-timmarsmodellen (L2:1.3).
Om klockslaget är tidsadverbial (svarar på frågan när?) skall, som framgått av L2:6.2.2,
uttrycket för den hela timmen föregås av w (+ ack):
My wstrétimsq w [estx désqtx? Skall vi träffas 06.10?

Oní poqwílisx tólxko w odín- De dök upp först 11.40.
nadcatx sórok.
Lékciq zakónîlasx w trinádcatx Föreläsningen slutade 13.30.
trídcatx.
Denna enkla konstruktion används i många officiella sammanhang vid läsning av tidtabeller,
programtablåer, scheman och dylikt. I andra fall används ett vardagligare, om än något mer
komplicerat, sätt att ange ojämna klockslag (motsvarande svenskans fem i åtta, kvart över fyra
o.s.v.).
1) För klockslag inom den första halvtimmen (1 - 29) är strukturen x minuter av följande
timme, angiven med ordningstal i genitiv singular (i st.f. 15 minuter kan man använda subst.
^étwertx kvart, fjärdedel):
pqtx (minút) pérwogo fem (minuter) över tolv (eg. ”fem [minuter] av den
första [timmen]”)
^étwertx trétxego kvart över två (eg. ”kvart av den tredje [timmen]”)
2) För klockslag inom den andra halvtimmen (31 - 59) är strukturen bez (utan) + genitiv av
antalet minuter (eller ^étwertx) + följande hela klockslag i nominativ:
bez wosxmí (minút) désqtx åtta i tio (eg. ”utan åtta [minuter är klockan] tio”)
bez ^étwerti déwqtx kvart i nio (eg. ”utan en kvart [är klockan] nio”)
3) För halv säger man polowína halva / hälft + följande hela timme angiven med
ordningstal i genitiv:
polowína dewûtogo halv nio (eg. "hälften av nionde [timmen]")
I svar på frågan när? använder man, som redan sagts, prepositionen w (+ ack), som placeras
framför tidsuttrycket. Vid klockslag under den andra halvtimmen utelämnas prepositionen w,
eftersom ryskan normalt inte tolererar två prepositioner efter varandra.
Q wam pozwonù w désqtx wtorógo. Jag skall ringa er tio över ett.
Q wam pozwonù bez54 desqtí semx. Jag skall ringa er tio i sju
54
Denna preposition kan undantagsvis (i strid med huvudregeln som ej tolererar två prepositioner efter
varandra) föregås av annan preposition: Q búdu zdesx do bez pqtí semx Jag kommer att vara här till fem i
sju, Q ponûtiq ne imé@, gde q byl ot bez ^étwerti tri do bez ^étwerti pqtx Jag har ingen aning om var
jag befann mig från kvart i tre till kvart i fem.
214
Framför substantivet polowína hälft, halv styr dock prepositionen w lokativ (även ackusativ
förekommer):
Q wam pozwonù w polowíne pûtogo. Jag skall ringa er halv fem.
4. UTTRYCK FÖR AVSTÅND, KOSTNAD, VIKT OCH LÄGE
4.1 Svar på frågor om avstånd, kostnad och vikt står i ren ackusativ:
~to w ná[e wrémq stóit kopéjku? Vad kostar i våra dagar en kopek?
My [li pqtx kilométrow. Vi gick fem kilometer.
Koráblx preodolél tólxko odnú míl@. Fartyget tillryggalade bara en distansminut.
Wsë ìto stóit týsqû dóllarow. Allt detta kostar tusen dollar.
Pisxmó wésit dwádcatx grámm(ow). Brevet väger tjugo gram.
Anm. När man skall ange avstånd mellan två punkter eller gränser tillämpas prepositionsparet ot (+ gen) - do
(+ gen) enl. L8:3.4 (ot Gëtebórga do Stokgólxma från Göteborg till Stockholm).
4.2 Svar på frågor om avstånd + läge konstrueras enl. följande:
När man samtidigt anger avstånd och läge i förhållande till relationspunkt (ort, föremål eller
dylikt) uttrycker man detta med w (+ lok) för avståndet och tillämplig preposition (t.ex. ot +
gen från, péred + ins framför, wperedí + gen framför, k + dat i riktning mot, pod + ins
under, otsùda / ottúda härifrån / därifrån m.fl.).
Gëtebórg nahóditsq w pqtistáh Göteborg ligger 500 km från Stockholm.

kilométrah ot Stokgólxma.
Oní nahódqtsq w trëhstah métrah De befinner sig 300 m framför oss.
wperedí nas.
Ózero nahóditsq w kilométre za námi. Sjön ligger en kilometer bakom oss.
Rýba plywët w desqtí métrah pod Fisken simmar 10 m under vattnet /
wodój. vattenytan.
Seló nahóditsq w semistáh métrah nad Byn ligger sjuhundra meter över havet.
mórem.
My stoûli tólxko w desqtí métrah Vi stod bara tio meter därifrån.
ottúda.
Górod nahóditsq kilométrah w pqtí Staden befinner sig ungefär fem kilometer
otsùda. härifrån.
215
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Kogdá wy búdete w Pskówe?
- Q tam búdu w slédu@]em mésqce.
2.
- Kogdá ty búde[x w Nówgorode?
- Q tam búdu na slédu@]ej nedéle.
3.
- Kogdá wy rodílisx?
- Q rodílsq 9 (dewûtogo) márta 1992 (týsqâ dewqtxsót dewqnósto
wtorógo) góda.
- A wy, Lídiq Filíppowna, kogdá rodílisx wý?
- Q rodilásx w pqtxdesût sedxmóm godú, 12 (dwenádcatogo) iùlq.
4.
- Kogdá wy nahodílisx w muzée?
- My tam býli s ^ása/^ásu do êtyrëh (âsów).
5.
- W kotórom âsú u was úvin?
- My úvinaem s semí do wosxmí (âsów).
6.
- Kakóe segódnq îsló?
- Segódnq 17 (semnádcatoe) márta.
- Znáît, wêrá býlo 16 ([estnádcatoe).
7.
- Kak dawnó wy zdesx rabótaete?
- Q zdesx rabóta@ s pérwogo iùlq ìtogo góda, po^tí dwa mésqca.
- A wy, Aleksándr Borísowi^, tóve náâli rabótatx pérwogo iùlq?
- Net, q zdesx tólxko mésqc, so wtorógo áwgusta.
8.
- Kak ^ásto u was wyhodnój denx?
- Tak kak q prepodawátelx, u menû wyhodnój po subbótam i
woskresénxqm, ésli u nas net drugíh obûzannostej.
216
9.
- ~to wy délaete w uniwersitéte, kakoé u was raspisánie lékcij?
- U nas êtýre âsá zanûtij po grammátike, literatúre, ústnomu
perewódu.
- ~to wy délaete létom, kogdá u was swobódnoe wrémq?
- Ésli pogóda horó[aq i wodá dostáto^no tëplaq, my kupáemsq. My
^ásto igráem w futból íli wolejból.
- A êm wy zanimáetesx zimój?
- Zimój my katáemsq na konxkáh, igráem w hokkéj s [ájboj íli w hok-
kéj s mq^óm.
10.
- ~emú wy nau^ílisx wo wrémq poézdki?
- My uználi mnógo nówogo ob istórii Pólx[i.
11.
- ~em wy zanimálisx w pûtnicu pósle zanûtij?
- My píli kófe w óênx uùtnom kafé.
12.
- Kakáq pogóda bylá w êtwérg?
- Naskólxko q pómn@, w tot denx pogóda bylá neploháq.
13.
- Kogdá wy w poslédnij raz býli w Kazahstáne?
- Q byl w Kazahstáne w pró[lom godú.
- Wy skazáli, ^to wy nedáwno býli w Br@sséle?
- Da, q byl w Br@sséle nedél@ nazád.
14.
- Kogdá my polúîm rezulxtát isslédowaniq?
- K trëm âsám.
15.
- Kogdá u was bylá weêrínka?
- My ustróili weêrínku na pozapró[loj nedéle.
16.
- Skavíte, kogdá segódnq zanûtiq po grammátike?
- S dwuh do êtyrëh (âsów).
- A w kotórom âsú zakánîwa@tsq zanûtiq?
- Kak q uvé skazála, oní zakánîwa@tsq w êtýre âsá.
217
17.
- Wy na dáû éhali na ma[íne íli [li pe[kóm?
- I to i drugóe. Dáâ nahóditsq glubokó w lesú. Tudá dorógi net.
Znáît, my éhali na ma[íne trídcatx kilométrow, zatém [li
pe[kóm kilométra êtýre.
18.
- Gde nahóditsq seló Iwánowskoe, o kotórom wy goworíte?
- Iwánowskoe - naselënnyj punkt w dewqtí kilométrah otsùda.
- A ^to tam estx?
- Tam estx prodowólxstwennyj magazín, [kóla i pó^ta.
19.
- Kakógo îslá wy poédete w Kazánx?
- Q poédu tudá ^érez nedél@, 23 (dwádcatx trétxego) noqbrû.
20.
- Wá[a vená wernëtsq s Kípra uvé segódnq?
- Da, ^érez dwa âsá. Q sej^ás poédu wstre^átx eë w a\ropórt.
21.
- Kogdá wy polu^íli uwedomlénie o powy[énii kwartpláty?
- My egó polu^íli nedél@ nazád.
22.
- Kogdá Ministérstwo otwétilo na wá[e pisxmó?
- Onó otwétilo ^érez nedél@.
23.
- Kogdá wykl@^á@t swet?
- Za minútu do na^ála spektáklq.
24.
- Kogdá wam priswóili zwánie docénta?
- Mne ìto zwánie priswóili ^érez [estx let pósle za]íty
dissertácii.
25.
- Wy poznakómilisx s Tatxûnoj do léta íli pósle negó?
- E]ë wesnój.
218
26.
- Kogdá my búdem estx?
- Útrom, w wósemx âsów. Do ìtogo wam móvno otdyhátx.
27.
- Wy pozwoníte uvé segódnq?
- Bezuslówno, uvé k wéêru.
28.
- Kak dólgo wy búdete w Nowosibírske?
- Q tam búdu po krájnej mére dwa góda.
29.
- Kogdá orkéstr otpráwilsq na gastróli? Pérwogo iùnq?
- Net, on otpráwilsq spustû nedél@.
30.
- Kogdá was dognalá belxgíjskaq kománda?
- Belxgíjskie welogón]iki nas dognáli útrom i uvé ^érez âs
nahodílisx kilométrah w trëh wperedí nas.
31.
- Poêmú ty tak zewáe[x? Kogdá ty prosnúlasx?
- Q óênx ustála. Segódnq útrom q prosnúlasx w pqtx âsów.
32.
- Mne nádo pogoworítx s wá[im diréktorom. Wy znáete, gde on
nahóditsq?
- Ne zná@. On byl zdesx tri minúty nazád.
33.
- ~to slu^ílosx s ìtoj molodój vén]inoj?
- Kogdá oná w srédu katálasx na welosipéde, s nim slu^ílasx
neispráwnostx i oná upála. K s^ástx@, u neë net serxëznyh trawm, no
ej nádo búdet ostátxsq w bolxníce e]ë néskolxko âsów.
219
34.
- Kakíe w Rossíi prázdniki?
- Króme Rovdestwá, Nówogo Góda i Páshi, naprimér, Mevdunaródnyj
Vénskij Denx 8 (wosxmógo) márta. Denx Pobédy w
Welíkoj Otéêstwennoj Wojné prázdnu@t 9 (dewûtogo) máq. Koné^no,
estx rqd drugíh prázdnikow, naprimér, cerkównyh.
35.
- Kak za]itítx glazá wo wrémq rabóty péred kompxùterom?
- Kávdye 20 (dwádcatx) minút dawájte glazám otdyhátx.
220
15. Pqtnádcatyj urók
15. Femtonde lektionen
1. -N- OCH -T-VERB
Hos följande verb och deras prefigerade varianter är skillnaden stor mellan infinitivens form
och verbens böjning i presens / futurum samt, i några fall, även i preteritum och imperativ:
1.1 ”statx-gruppen” (n-inskott)
stanowítxsq statx bli

stanowlùsx stánu
stanówi[xsq stáne[x
stanówqtsq stánut
Märk att verben i imperfektiv aspekt (och därmed t.ex. i presensformer) är reflexiva, till skillnad från i perfektiv
aspekt.
perestawátx perestátx sluta (att + inf), upphöra

perestaù perestánu
perestaë[x perestáne[x
perestaùt perestánut
ostawátxsq ostátxsq stanna, bli kvar, förbli

ostaùsx ostánusx
ostaë[xsq ostáne[xsq
ostaùtsq ostánutsq
Hit hör även några verb på -strqtx, t.ex.
zastrewátx zastrûtx fastna

zastrewá@ zastrûnu
zastrewáe[x zastrûne[x
zastrewá@t zastrûnut
1.2 ”-êstx-gruppen” (t-inskott)
sîtátx sêstx anse, räkna

sîtá@ so^tú
sîtáe[x so^të[x
sîtá@t so^tút
Preteritum II: s^ël, so^ló, so^lá, so^lí
221
2. PREDIKATIV
ne budx trúsom
var inte en fegis
2.1 Predikativ till verbet bytx

De fall av predikativ (även kallat predikatsfyllnad) du hittills mött har oftast varit knutna till
presens av verbet bytx vara och har då stått i nominativ (eller utgjorts av opersonliga
predikativer som inte kasusböjs). Du har också mött några fall med preteritum av bytx, där
predikativet stått i instrumental (se L9:6.1. p.5). Predikativ förekommer som fritt predikativ
(se punkt 3.1.4) och som bundet predikativ. Bundet predikativ kan vara subjektivt (hör
samman med subjekt och predikat) eller objektivt (hör samman med objekt och predikat).
Subjektivt predikativ står ofta i instrumental, objektivt predikativ står alltid i instrumental
(med undantag av adjektiv i kortform som inte kan stå i annat kasus än nominativ).
Instrumental är således i princip möjlig vid alla synliga former av verbet bytx vara (t.ex.
imperativen budx var som i exemplet i rutan ovan etc.) samt vid alla andra verb, oberoende
av form, som har predikativ. I presens, där verbet bytx inte representeras av någon synlig
verbform, står predikativen alltid i nominativ.
Former av verbet bytx Predikativ

Nominativ Instrumental
Presens X
Preteritum X X
Futurum X
Infinitiv X
Imperativ X
Konditionalis (se L 22) X
Gerundium (se L24) X
Exempel:
Q hokkeíst. Jag är hockeyspelare.

Nikítina bylá togdá kosmonáwtkoj. Nikitina var då kosmonaut.
On byl krasáwec. Han var en vacker man.
Wy búdete diréktorom [kóly. Ni kommer att bli rektor.
Bytx studéntom ne wsegdá legkó. Att vara student är inte alltid lätt.
Budx moéj venój! Bli min fru!
(Konditionalis) Ésli by q bylá Om jag vore en pojke.
málxîkom.
(Gerundium) Búduî l@bítelem Som amatör / eftersom jag är amatör / i
egenskap av amatör /eftersom jag var amatör
m. fl.
Som tabellen och exemplen visar kan predikativen i preteritum stå antingen i nominativ eller i
instrumental. Det går inte alltid att visa på någon tydlig skillnad mellan användningen av det
ena eller andra av dessa kasus. En skillnad som ibland framhålls är att nominativ signalerar en
222
permanent egenskap, medan instrumental signalerar något övergående. Instrumental kan dock
användas också för permanenta egenskaper.
On byl bolxnój i odinókij starík. Han var en sjuklig och ensam gammal man.
On byl bolxným rebënkom. Han var ett sjukligt barn (men växte
sedermera upp).
W mólodosti oná bylá znamenítoj I ungdomen var hon en berömd idrottare.
sportsménkoj.
Oní býli gréki. De var greker.
Iwán Wasílxewi^ byl óênx vestókim Ivan Vasiljevitj var mycket grym.
/ vestókij.
2.1.1 Särfall rörande subjektiv predikativ vid preteritum och futurum av bytx
1) Ett adjektiv står i ledigare språk i nominativ, men kan i princip (enligt huvudregeln) också
stå i instrumental.
Oná bylá óênx priwétliwa

Oná bylá óênx priwétliwaq Hon var mycket vänlig.
Oná bylá óênx priwétliwoj
2) I de fall då ett adjektiv enligt L11:2.4 fall 1), 2), 6) och 9) skall uttryckas med kortform
behålls denna (alltså nominativ och ej instrumental), likaså om adjektivet står i komparativ /
superlativ (se L18:7) med ändelsebildad form:
Wsë býlo ûsno. Allt var klart / tydligt.

Búdet interésno was poslú[atx. Det skall bli intressant att lyssna på er.
Býlo oêwídno, ^to ná[a kománda Det var uppenbart, att vårt lag skulle förlora.
proigráet.
Mésto býlo zánqto. Platsen var upptagen.
Oní býli práwy. De hade rätt.
Ìti alxpinísty búdut ostoróvnee. Dessa bergsbestigare kommer att vara
försiktigare.
3) Opersonliga predikativer (L11:3) behåller sin neutrala kortform:
Mne býlo wsë rawnó För mig var det helt likgiltigt.
Tam ej býlo nepriûtno. Där hade hon det obehagligt.
Mne býlo trúdno ponûtx ìto. Jag hade svårt att förstå detta.
Zdesx nam búdet wéselo. Här får vi det roligt.
Wam tam býlo hólodno? Hade ni det kallt där? / Frös ni?
4) Pron. kakój står i nominativ om betydelsen är vilken? / vad för?, i instrumental om

betydelsen är hurdan?
Kakáq u was bylá zadáâ? Vad hade ni för uppgift / Vilken var er
uppgift
Kakáq búdet pogóda? Vad blir det för väder? / Vilket blir vädret?
223
Kakój bylá wá[a zadáâ? Trúdnoj? Hurdan var er uppgift? Svår?
I betydelsen hurdan? kan, som framgått (L4:3.1, fotnot 3, L11:2), kakój som predikativ
ersättas med kaków, kakowó, kakowá, kakowý, alltså nominativ (några andra kasusformer
finns inte här eftersom detta pronomen kan sägas stå i kortform):
Kakowý twoí [ánsy? Vad har du för chanser?

Kakowý pri^íny kompxùternoj Vilka är anledningarna till datorberoende?
zawísimosti?
Kakowá bylá pxésa? Interésnaq? Hurdan var pjäsen? Intressant?
Kakowó ìto – bytx perewódîcej? Hur är det (där) att vara tolk?
5) Om infinitiv fungerar som subjekt skall bytx i preteritum ha neutrum-singularform

(býlo) och i futurum stå i tredje person singular (búdet); predikativen står i instrumental
(enligt huvudregeln). Jämför följande meningar:
Ná[a zadáâ – platítx nalógi. Vår uppgift är att betala skatt.

Ná[ej zadáêj býlo platítx nalógi. Vår uppgift var att betala skatt.
Ná[ej zadáêj búdet platítx nalógi. Vår uppgift blir att betala skatt.
6) Om ett självständigt demonstrativt ìto detta eller interrogativt kto? i betydelsen vem? /
vilka? står först i satsen och verbet är preteritum eller futurum av bytx (ìto är i den ryska
strukturen närmast predikativ), står det i nominativ (predikatet rättar sig efter det synliga
subjektet):
Ìto býli prekrásnye dni. Detta var härliga dagar.

Ìto bylá sumas[éd[aq idéq. Detta var en galen idé.
Kto oní býli? Vilka var de?
Jämför:
Kem oní býli? Vad var de (för något)? (= vad hade de för yrke/titel)
7) Possessiva pronomen står i nominativ:
Ìti buterbródy býli ná[i. Dessa smörgåsar var våra.

Kníga bylá moû. Boken var min.
2.2. Predikativ vid andra verb
Vid sidan av vara förekommer predikativ vid en rad verb som har betydelserna bli, visa sig
vara, heta, kallas, ha rykte om sig att vara, se ut, utse, välja etc. (se även avsnittet om fritt
predikativ, punkt 3.1.4):
wybirátx / wýbratx välja (ngn) till (ngt) (inf. II böjs enligt L7:3, wýberu, wýbere[x...)
wýglqdétx / ø se ut (-vu, -di[x...)
zwatx / (pozwátx) heta (ngt) (anv. om persons namn, olika konstruktioner på svenska
och ryska, inf. II ej aktuell, se anm.1)
kazátxsq / tyckas vara (ngt) (böjn. enligt L7:3: kavúsx, káve[xsq...)
pokazátxsq
224
nazna^átx / utse (ngn) till ngt
naznáîtx
nazywátx / nazwátx kalla / benämna (ngt) (se anm. 1 nästa sida)
nazywátxsq / kallas / heta (ngt) (se anm. 1 nästa sida)
nazwátxsq
okázywatxsq / visa sig vara (ngt) (inf. II böjs enligt L7:3: okavúsx, okáve[xsq...)
okazátxsq
ostawátxsq / förbli (ngt)
ostátxsq
slytx / proslýtx gälla för att vara, ha rykte om sig att vara (böjs som vitx: slywú,
slywë[x o.s.v.)
stanowítxsq / statx bli (ngt)
sîtátx / sêstx anse (ngn / ngt) vara ngt
qwlûtxsq / ø vara / utgöra (ngt) (se anm. 2 nästa sida)
Sergéj Iwanów stal biznesménom. Sergej Ivanov blev55 affärsman.

Oná wýglqdela prekrásnoj. Hon såg mycket vacker ut.
Wse sîtá@t egó kompeténtnym Alla anser honom vara en kompetent ledare.
rukowodítelem.
Pá[a Lopátkin kávetsq bolxným. Pasja Lopatkin verkar vara sjuk.
Meteorít okazálsq rossíjskim Meteoriten visade sig vara en rysk satellit.
spútnikom.
Eë naznáîli poslóm. Man utsåg henne till ambassadör.
Kogó wýbrali predsedátelem? Vem valde man till ordförande?
On slýwët horó[im sosédom. Han har rykte om sig att vara en god granne.
Oná qwlûetsq wedú]ej célogo rûda TW- Hon är programledare för en hel rad TV-
[óu. shower.
Obs!
1) För sv. kalla / heta använder man nazywátx - nazwátx respektive nazywátxsq - nazwátxsq om man avser
en sak. Predikativen står då vanligen i nominativ om den är ett namn, i instrumental om den är ett appellativ,
d.v.s. ett substantiv som betecknar en klass av företeelser (bil, träd o.s.v.). Om persons namn avses används
zwatx kalla. Konstruktionen för personer är eë zowút Oksána ”man kallar henne Oksána” = hon heter Oksana.
Personen som heter något är alltså på ryska direkt objekt. Namnet på personen är i den ryska strukturen
grammatiskt sett objektivt predikativ, men skall trots detta stå i nominativ:
Ìto zdánie nazywáetsq ”Bélyj dóm”. Denna byggnad kallar man / heter ”Vita Huset”.
Dlínnaq tónkaq, krásnaq kolbasá nazywáetsq En lång, smal, röd korv kallar man / heter varmkorv.
sosískoj.
Eë zowút Maríq. Hon heter Maria.
Egó zowút Páwel. Han heter Pavel.
Nas zowút Dá[a i Kátq. Vi heter Dasja och Katja.
55
Verbet bytx kan, som tidigare framgått, vara ett huvudverb. Sv. blir kan således översättas med både
futurum av bytx och former av verbet stanowítxsq-statx bli. Lägg märke till att sv. blev bara kan översättas
med preteritum av stanowítxsq-statx, eftersom byl, býlo... bara betyder var:
On skóro búdet / stánet otcóm. Han blir snart far.

On stal otcóm. Han blev far.
On byl otéc. Han var far.
225
Verbet nazywátx-nazwátx kalla används om person bara då tillnamn är aktuellt (”man kallar [ngn] ngt”).
Predikativen står därvid i instrumental enligt huvudregeln:
Menû zowút Aleksándra. I menû bésit, kogdá Jag heter Aleksandra. Och jag blir ursinnig när man
menû nazywá@t Sá[ej. kallar mig Sasja.
2) Verbet qwlûtxsq betyder främst utgöra och hör därför närmast hemma i skriftspråket men har, som framgår,
även betydelsen vara, då man i t.ex. presens har behov av ett bindeverb. Kom då ihåg att predikativet vid detta
verb alltid står i instrumental, således äv. i presens56.
3. KONGRUENS
Kongruens mellan attribut + huvudord (attributiv kongruens), t.ex. gorûîj buterbród varm
smörgås, eller subjekt + predikat (predikativ kongruens), t.ex. molokó kipélo mjölken sjöd
har redan exemplifierats. Här en sammanfattning och några kompletteringar.
3.1 Attributiv kongruens
3.1.1
Om ett attribut bestämmer flera huvudord och det står före huvudorden, står det i singular
och rättar sig till formen efter det första huvudordet:
Moû klù[ka i mq^. Min klubba och (min) boll.

Nówyj swíter i [taný. En ny tröja och (nya) byxor..
Jfr satser med samma ord som predikativ (pluralform!):
Klù[ka i mq^ moí. Klubban och bollen är mina.

Swíter i [taný nówye. Tröjan och byxorna är nya.
3.1.2
Om två eller fler adjektivattribut, förenade med konjunktionen i och, har gemensamt
huvudord och därvid två eller fler företeelser avses, står attributen i singular, medan
huvudordet som regel har pluralform (i svenska vacklar bruket!):
Rossíjskaq i [wédskaq delegácii. Den ryska och svenska delegationen.

De ryska och svenska delegationerna.
3.1.3
I en apposition (lös apposition eller fast apposition / epitet) skall det i appositionen ingående
substantivet stå i samma form som det ord det syftar på:
56
Det kan, särskilt vid detta verb, ibland vara svårt att avgöra, vad som är subjekt och vad som är predikativ,
speciellt om predikativen står före subjektet. Tips: ersätt vara med utgöra eller utgöras av. Det som utgör är
nämligen alltid subjekt (Oná qwlûetsq górdostx@ wsej semxí Hon är / utgör hela familjens stolthet), det som
utgörs av ngt är alltid predikativ (Górdostx@ wsej semxí qwlûetsq oná Hela familjens stolthet är hon / utgörs
av henne). Kom ihåg att predikativen avser en kategori och alltid är ett vidare, mindre preciserat begrepp än
subjektet (i exemplen här är stolthet ett vidare och mer opreciserat begrepp - kan ju avse olika andra företeelser
och personligheter än den konkreta hon vi talar om). Observera också att sv. utgöra har flera betydelser: 1) =
synonym till vara (ry. qwlûtxsq), 2) = synonym till bilda (ry. sostawlûtx - sostáwitx). Ex. Vén]iny
sostawlû@t bólee 40% [soroká procéntow] ^lénow Kvinnor utgör / bildar mer än 40% av medlemmarna, 3)
= synonym till uppgå till. Ex. Ûwka izbirátelej sostawlûet 54% Valdeltagandet uppgår till 54%.
226
W Moskwé, stolíce Rossíi, désqtx I Moskva, Rysslands huvudstad, finns det tio
milliónow vítelej. miljoner invånare.
Peterbúrg nahóditsq na reké Newé. Petersburg ligger vid floden Neva.
Naselénie góroda Moskwý. Staden Moskvas befolkning.
Ìto ma[ína invenéra Grigórxewoj. Det är ingenjör Grigorjevas bil.
Om namnet efter ett epitet är något annat än ett personligt eller geografiskt egennamn, eller
om det är ett namn som är främmande för rysk böjning, skall huvudordet inte böjas utan
kasusformen ”bärs upp” av epitetet:
Statxù q îtál w gazéte «Panoráma». Artikeln läste jag i tidningen ”Panorama”.

Kárlstad nahóditsq na ózere Wénern. Karlstad ligger vid sjön Vänern.
W románe «Wojná i mir» Tolstój I romanen ”Krig och fred” skriver Tolstoj...
pí[et...
Obs!
Alla namn böjs (om så är möjligt) när epitet saknas, t.ex. Q îtál w «Panoráme», ^to...
Jag läste i ”Panorama”, att....; W «Wojné i míre» my îtáli... I ”Krig och fred” läste
vi... .
3.1.4 Fritt predikativ
Om ett substantiv, adjektiv eller pronomen fungerar som fritt predikativ (predikativt attribut),
d.v.s. utgör en bestämning till predikatet, står det i instrumental:
Oná rabótala togdá po^talxónom. Hon arbetade då som brevbärare.

Oní poéhali pérwymi. De åkte först (= var de första att åka).
Oná pérwoj skazála nam ìto. Hon sa detta till oss först (= hon var den
första att säga detta till oss).
Kakím on wernúlsq iz ~e^ní? Hurdan återvände han från Tjetjenien
(= hurdan var han när han återvände...)?
My egó pómnim iným. Vi minns honom (som) annorlunda (= som en
annan).
3.2 Predikativ kongruens
3.2.1
Om ett predikat har flera subjekt bestäms predikatets personform av ”summan av subjekten,
uttryckt i pronomen”:
Predsedátelxnica i sekretárx (= oní) Ordföranden och sekreteraren går på mötet.

idút na sobránie.
Iwán i q (= my) édem w górod. Ivan och jag åker till stan.
Tatxûna i ty (= wy) édete w Parív. Tatjana och du åker till Paris.
Vid i ... i både ... och, ni ... ni varken…eller står predikatet i plural enligt ovanstående
regel, dock ej vid íli ... íli antingen ... eller då predikatet rättar sig efter det närmaste
subjektet:
227
I oná, i q (= my) tudá poédem. Både hon och jag skall fara dit.
Ni oná, ni q (= my) egó ne znáem. Varken hon eller jag känner honom.
Íli oná íli q tudá poédu. Antingen far hon eller jag dit.
Obs! Två subjekt (varav ett eller bägge är pronomen) uttrycks normalt med ”summapronomenet” +
prepositionen s + instrumental av det ”andra” subjektet varvid predikatet rättar sig efter pronomenet:
My s Iwánom édem w Rim. Jag och Ivan åker till Rom.

Wy s Ùliej édete w Berlín. Du och Julia åker till Berlin.
Oná ponimáet po-[wédski kak my s tobój Hon förstår svenska (lika bra) som du och jag.
[ponimáem].
Oní s venój býli u nas nedél@ nazád. Han och hans fru var hos oss för en vecka sedan.
3.2.2
Pronomenet wy ni kräver predikat eller predikativ i plural även om endast en person, som
man inte duar, avses. Ett adjektivs långform samt adjektivet odín ensam står dock i singular:
Wy wêrá býli tam, Ilxû Fomí^? Var ni där i går, Ilja Fomitj?
Wá[e Koroléwskoe Wysóêstwo býli Ers Kungliga Höghet hade rätt.
práwy.
Wy gotówy, gospodín prezidént? Är ni klar, herr president?
men:
Wy óênx molodój, Fëdor Iwánowi^. Ni är väldigt ung, Fjodor Ivanovitj.
Wy tam býli odín, Leoníd Wasílxewi^? Var ni där ensam, Leonid Vasiljevitj?
Wy takáq krasíwaq, Maríq Páwlowna! Ni är så vacker, Maria Pavlovna!
3.2.3
Om maskulint substantiv betecknar yrke eller befattning och subjektet är kvinna, står ett
predikat i feminin form även om det i satsen inte finns någon annan indikation på könet (obs.
att attributet likväl har maskulin form!):
Na press-konferéncii nówyj minístr På presskonferensen svarade den nya

otwe^ála na woprósy vurnalístow. ministern på journalisternas frågor.
Proféssor goworíla o wávnosti knígi. Professorn talade om bokens viktiga
betydelse.
3.2.4
Om subjektet är eller bestäms av myckenhetsord (mnógo, néskolxko, skólxko? m.fl.) eller
räkneord pqtx fem och högre (ev. substantiv står då i genitiv) står enligt L7:8.4 predikatet
normalt i singular (i preteritum med den neutrala formen):
Tam býlo mnógo l@déj. Det var mycket folk där.

Pqtx sínih ma[ín stoûlo na doróge. Fem mörkblå bilar stod på vägen.
Zdesx stoûlo [estx swq]énnikow. Här stod (det) sex präster.
Skólxko déwu[ek tam búdet? Hur många flickor kommer att vara där?
Logisk kongruens (d.v.s. i detta fall predikat i plural) förekommer dock ofta, speciellt vid rak
ordföljd, som alternativ om subjektet är person och är obligatorisk om det numeriska uttrycket
eller måttsuttrycket föregås av pronomen:
228
Pqtx milicionérow stoûli u dóma. Fem poliser stod vid huset.
Wse ìti désqtx êlowék tam býli. Alla dessa tio man var där.
Om det numeriska uttrycket föregås av wsegó totalt, tólxko bara, li[x bara råder dock
alltid grammatisk kongruens (d.v.s. principregeln enligt L7:8.4):
Na póle býlo wsegó désqtx deréwxew. På fältet fanns det totalt tio träd.
W koncérte u^ástwowalo li[x pqtx I konserten deltog bara fem violinister.
skripa^éj.
Vid substantiviska måttsuttryck som bolx[instwó majoritet(en) / en majoritet, rqd en rad,

âstx en del samt de substantiviska grundtalen týsqâ, millión, milliárd har predikatet
dock den form i singular som bestäms av måttsuttryckets genus:
Bolx[instwó (N) professorów En majoritet av professorerna var

prisútstwowalo. närvarande.
Rqd (M) ma[ín nahodílsq na remónte. En rad bilar var på reparation.
~astx (F) naseléniq ne znála ob ìtom. En del av befolkningen kände inte till detta.
W opróse u^ástwowala týsqâ (F) I undersökningen deltog tusen engelsmän.
angli^án.
Om det faktiska eller logiska subjektet är genusmässigt oidentifierbart, t.ex. polâsá

halvtimme, polwéka halvt sekel, poltorá / poltorý en och en halv m.fl. (se GS 1.5.17 samt
L17 not 1) kan predikatet stå i såväl singular (i preteritum med neutral form) som plural:
Pro[ló / Pro[lí polâsá pósle Det gick en halvtimme efter vår ankomst.
ná[ego pribýtiq.
Pro[ló / Pro[lí tólxko poltorý Det gick bara en och en halv / halvannan
minúty do nówogo signála. minut till nästa signal.
4. KOLLEKTIVA RÄKNEORD
4.1 Form
I vissa fall används i ryskan i st.f. grundtalen 2 - 10 kollektiva former (jfr sv. tvenne, trenne):
2 dwóe 7 sémero
3 tróe 8 wósxmero
4 ^étwero 9 déwqtero
5 pûtero 10 désqtero
6 [éstero
229
Ovanstående former är nominativ / ackusativ. Här redovisas det fullständiga böjningsschemat:
nom /ack dwóe tróe ^étwero

gen dwoíh troíh êtwerýh
dat dwoím troím êtwerým
lok dwoíh troíh êtwerýh
ins dwoími troími êtwerými
Som ^étwero böjs pûtero och däröver. Ack = gen om räkneordet bestämmer varelse.
4.2 Tillämpning
1) Kollektivt räkneord skall användas som bestämning till pluralord, om kasus är

nominativ eller ackusativ. Pluralordet som sådant står i genitiv, ev. predikat i plural. I
övriga kasus väljs böjda former av ordinarie grundtal. Vid subst. déti barn (nom plur)
väljs dock kollektiva former i alla kasus:
My tam býli tróe sútok. Vi var där i tre dygn.

My tam býli ókolo trëh sútok. Vi var där i ca tre dygn.
U nas ^étwero detéj. Vi har fyra barn.
My tam býli so swoími êtwerými Vi var där med våra fyra barn.
detxmí.
2) Aktuella kasusformer av kollektiva räkneord skall användas när ett räkneord står oförenat
med substantiv och samtidigt syftar på person. Om det kollektiva räkneordet är subjekt står
predikatet i plural. I svar på frågan vilka? står ett subjektspronomen i nominativ, varvid verbet
till formen rättar sig efter detta subjektspronomen; i svar på frågan hur många? står
subjektspronomen i genitiv, varvid verbet bytx i preteritum har neutral form och i futurum
står i tredje person singular. Exempel:
Dwóe stoûli na uglú úlicy. Två [personer] stod på gathörnet.

Tólxko my dwóe znáem ìto. Bara vi två känner till detta.
My dáli ìto pqterým. Vi gav detta till fem [personer].
Q zná@ zdesx tólxko dwoíh. Jag känner här bara två [personer].
Nas zdesx pûtero. Vi är fem här.
Nas tam býlo [éstero. Vi var sex där.
Ih zdesx búdet sémero. De kommer att vara sju [personer] här.
Anm.
1) Om antalet överstiger tio väljs ordinarie grundtal + huvudordet i genitiv: odínnadcatx sútok elva dygn.
2) Om ett pluralord anger föremål bestående av ”två delar” (t.ex. brùki byxor, nóvnicy sax) och antalet
överstiger tio enheter anges detta med strukturen ”x par av ngt” (pára par): odínnadcatx par nóvnic elva
saxar (”elva par av saxar”).
230
MÍNI-DIALÓGI
1.
- ~to qwlûetsq wá[ej gláwnoj zadáêj?

- Ná[a gláwnaq zadáâ – najtí re[énie ìtoj problémy.
2.
- ~to, po wá[emu mnéni@, qwlûlosx gláwnoj problémoj dlq nih?
- Gláwnoj problémoj byl nedostátok kwalificírowannyh
specialístow.
3.
- Ìto wá[i gazéty i vurnály?
- Da, gazéty i vurnály ná[i.
4.
- Ìto nówyj holodílxnik i morozílka?
- Da, holodílxnik i morozílka nówye.
5.
- Kto bylá wá[a bábu[ka?
- Moû bábu[ka bylá dóêrx@ cárskogo generála.
6.
- Kto záwtra poédet w Moskwú?
- Walérij i q poédem tudá / My s Walériem poédem tudá.
7.
- Kakáq ìto bylá doróga?
- Ìto bylá wostó^naq doróga.
8.
- Kto wýigral wêrá[nij mat^?
- Wýigrali mat^ my. Ná[a kománda wýigrala so s^ëtom 5 : 1 [pqtx-
odín].
9.
- Skólxko l@déj pogíblo?
- Skólxko pogíblo i skólxko beválo w nastoû]ee wrémq ustanowítx
trúdno.
231
10.
- Skólxko kollég búdet na záwtra[nej wýstawke?
- Tam búdet prisútstwowatx wsegó désqtx kollég.
11.
- Kak nazywáetsq ìtot pribór?
- On nazywáetsq «Polûris-144».
12.
- Kem byl wa[ otéc po proféssii?
- On tóve byl milicionérom.
13.
- Kogdá wy stáli docéntom?
- Ìto u^ënoe zwánie mne priswóili dwa góda nazád, pósle êtyrëh let
rabóty w ìtom institúte.
14.
- Ty dúmae[x, ^to búde[x na^álxnikom w slédu@]em godú?
- Kávetsq, da.
15.
- Kakowó wá[e mnénie o Petrówoj?
- Q eë plóho zná@, no woob]é w predpriûtii eë sîtá@t talánt-
liwoj.
16.
- Kogó wýbrali predsedátelem komitéta?
- Predsedátelem wýbrali Aleksándra Kuznecówa.
17.
- Ty znáe[x, kak zowút Ryvkówa po ímeni i ótêstwu?
- Zná@. Egó zowút Wíktor Aleksándrowi^.
18.
- Wy sîtáete, ^to bytx polítikom trúdno?
- Bywáet trúdno, no óênx interésno.
19.
- Kogó naznáîli otwétstwennym za ìtu operáci@?
- Otwétstwennym za operáci@ naznáîli dóktora Butkówa.
232
20.
- Kakáq grúppa poédet pérwoj?
- Pérwoj poédet ná[a grúppa.
21.
- Proféssor Griboédow, nawérnoe, uvé w otstáwke, da?
- W otstáwke. E]ë molodým u^ënym on napisál knígu ob \konomíêskoj
sistéme Sowétskogo Soùza. Za ìtu knígu on polu^íl prémi@ i, spustû
néskolxko let, emú priswóili stépenx proféssora.
22.
- Wy pómnite, kak dólgo pósle priézda wy ostawálisx w górode?
- Dúma@ ókolo trëh sútok.
- Wy tam wstre^áli mnógih towári]ej?
- W sámom déle tólxko pqterýh, odnáko dwóe iz nih býli moími sámy-
mi blízkimi druzxûmi.
23.
- Skólxko was býlo w grúppe?
- Nas býlo sémero.
- A wy ználi kávdogo?
- K sovaléni@, net. Ímenno w ìtom zakl@^álasx probléma. Q znal
tólxko dwoíh. Ih q znal uvé, kogdá my býli [kólxnikami.
24.
- Skólxko studéntow prisútstwuet segódnq?
- Nas segódnq dwádcatx pqtx. Odín bólen, ostalxnýe otsútstwu@t po
neizwéstnoj pri^íne.
25.
- Kak zowút wá[ego sýna?
- Egó zowút Pëtr, íli Pétq.
- A dó^ku kak zowút?
- Eë zowút Swetlána, no my eë obý^no nazywáem Swéta.
- A kak wá[e ótêstwo?
- Moë ótêstwo Iwánowi^, tak kak otcá zwáli Iwán.
- A ótêstwo wá[ej vený?
- Sergéewna, tak kak eë otcá zowút Sergéj.
233
16. {estnádcatyj urók
16. Sextonde lektionen
1. VERB MED INFINITIV PÅ -nutx
rot stamsuffix ändelse

infinitiv dostíg- -nu- -tx
presens dostíg- -n- -u
En relativt stor grupp verb har infinitiv på -nutx. Flertalet har perfektiv aspekt. I de fall ett
verbs bägge infinitiver har -nutx uttrycker verben vanligen förändring av tillstånd (s.k.
inkoativa verb) t.ex. krépnutx - okrépnutx bli stark. Åtskilliga perfektiva på -nutx är
”fristående” verb som anger punkthandling (ibland även kallad momentan aktionsart57), t.ex.
kríknutx (pf) skrika till / avge ett skrik (till kri^átx (ipf) - zakri^átx (pf) skrika) och
stúknutx smälla till (till stu^átx (ipf) – postu^átx (pf) slå så det hörs, smälla).
Dessa verb böjs i presens / futurum pf enl. K1. Samtliga former i presensböjningen
karakteriseras av ett -n-:
Ipf Pf
(dostigátx) dostíg-nutx nå / uppnå
(dostigá@) dostíg-n-u
(dostigáe[x) dostíg-n-e[x
(dostigáet) dostíg-n-et
(dostigáem) dostíg-n-em
(dostigáete) dostíg-n-ete
(dostigá@t) dostíg-n-ut
Ipf Pf Momentanverb
(stu^átx) (postu^átx) stúk-nutx slå till, smälla till
(stu^ú) (postu^ú) stúk-n-u

(stu^í[x) (postu^í[x) stúk-n-e[x
(stu^ít) (postu^ít) stúk-n-et
(stu^ím) (postu^ím) stúk-n-em
(stu^íte) (postu^íte) stúk-n-ete
(stu^át) (postu^át) stúk-n-ut
I preteritum faller normalt hela ledet -nu- bort om stammen slutar på konsonant och -nutx
samtidigt är obetonat. Preteritumändelsen hamnar alltså efter konsonant, vilket innebär att den
maskulina formens -l faller (som hos verb utan konjugationsled, se L9:4):
57
För begreppet aktionsart, se GS 4.10 samt Grammatisk terminologi 2.3.
234
(dostigátx) - dostíg-nutx: dostíg- dostíg-lo dostíg-la dostíg-li
nå
men:
(wozwra]átx) - wer-nútx wer-núl wer-núlo wer-núla wer-núli

återlämna
(trógatx) - tró-nutx: tró-nul tró-nulo tró-nula tró-nuli

(be)röra
I det faktiska språkbruket kan flertalet infinitiver med konsonant + -nutx också ha normal
preteritumbildning, framför allt i den maskulina formen (d.v.s. preteritumändelsen ersätter
infinitivens -tx, alltså dostígnul). Om infinitiven är oprefigerad och den maskulina formen
genom reduktion skulle bli enstavig rekommenderas normal bildning (främst i den maskulina
formen), t.ex sóhnutx (ipf) torka - pret. M: soh / sóhnul. Bruket är således vacklande. I
några fall rekommenderas eller accepteras dock bara den reducerade preteritumformen, främst
hos följande verb :
woznikátx - wozníknutx (wozník, wozníklo, wozníkla, wozníkli)

uppstå
wysyhátx - wýsohnutx (wýsoh, wýsohlo, wýsohla, wýsohli)
torka ut
isêzátx - is^éznutx (is^éz, is^ézlo, is^ézla, is^ézli)
försvinna
pogibátx - pogíbnutx (pogíb, pogíblo, pogíbla, pogíbli)
stupa, dö (våldsam död)
priwykátx - priwýknutx (priwýk, priwýklo, priwýkla, priwýkli)
vänja sig
promokátx - promóknutx (promók, promóklo, promókla, promókli)
bli blöt
pronikátx - proníknutx (proník, proníklo, proníkla, proníkli)
genomtränga
2. VERB MED INFINITIV PÅ -sti, -zti, -stx, -^x

2.1 Presens ipf aspekt / futurum pf aspekt av verb med stam på -s- eller -z-:
Den normala infinitivändelsen är, som framgått, -tx. Ett tjugotal verb utöver idtí gå har
infinitivändelsen -ti. Utmärkande för dessa (utom just idtí och dess prefigerade varianter)
är att infinitivändelsen alltid föregås av -s- eller -z-. Dessa verb böjs i presens / futurum pf
aspekt som verb utan konjugationsled, d.v.s. enl. K1 (L9:4). Flertalet är betonade på
personändelsen, vilket då som vanligt innebär att -e- övergår till -ë-.
235
nestí ponestí bära weztí poweztí forsla/frakta
nesú ponesú wezú powezú

nesë[x ponesë[x wezë[x powezë[x
nesët ponesët wezët powezët
nesëm ponesëm wezëm powezëm
nesëte ponesëte wezëte powezëte
nesút ponesút wezút powezút
Anmärkningar
Till denna verbgrupp hör inte bl.a. rastí-wýrasti växa (har -st- i presens- / futurumstammen): rastú,
rastë[x, wýrastu, wýraste[x, preteritum: ros, rosló, roslá, roslí; wýros, wýroslo, wýrosla, wýrosli.
grestí ro (har -b- i presens-/ futurumstammen): grebú, grebë[x, preteritum: grëb, grebló, greblá, greblí.
2.2 Presens ipf aspekt / futurum pf aspekt av verb med stam på -d- eller -t-
Några verb vilkas infinitivändelse -tx eller -ti föregås av -s- har i presens ipf / futurum pf en
stam, som slutar på -d- eller -t- (detta gäller i princip alla verb på -stx, dock ej alla på -sti,
se t.ex. nestí ovan) (former nedan inom parentes är normalt bildade):
westí powestí föra, leda (priobretátx) priobrestí förvärva
wedú powedú (priobretá@) priobretú

wedë[x powedë[x (priobretáe[x) priobretë[x
wedët powedët (priobretáet) priobretët
wedëm powedëm (priobretáem) priobretëm
wedëte powedëte (priobretáete) priobretëte
wedút powedút (priobretá@t) priobretút
klastx (polovítx) lägga (pádatx) pástx falla
kladú (polovú) (páda@) padú

kladë[x (polóvi[x) (pádae[x) padë[x
kladët (polóvit) (pádaet) padët
kladëm (polóvim) (pádaem) padëm
kladëte (polóvite) (pádaete) padëte
kladút (polóvat) (páda@t) padút
2.3 Verb med infinitiv vars stam slutar på -g- eller -k-
Ett fåtal verb har infinitiv som slutar på -^x. Dessa verb har alltid stam i presens / futurum pf
aspekt, som slutar på -g- eller -k-, som i alla former utom första person singular och tredje
person plural övergår till -v- respektive -^-:
236
mo^x smo^x kunna wle^x powlé^x dra, attrahera/medföra
mogú smogú wlekú powlekú

móve[x smóve[x wle^ë[x powle^ë[x
móvet smóvet wle^ët powle^ët
móvem smóvem wle^ëm powle^ëm
móvete smóvete wle^ëte powle^ëte
mógut smógut wlekút powlekút
Sammanfattande översikt
om infinitiven har verbet i presens som i alla personer

slutar på och futurum pf utom 1 person sing.
aspekt stam som och 3 person plur.
slutar på övergår till
-ztx -z-
-zti
-stx -d-
-t-
-sti -s -
-d-
-t-
-^x -k- -^-
-g- -v-
Beträffande verb av den typ som behandlas under 2.2 och 2.3 kan man alltså inte av infinitivformen direkt
avgöra, om stammen i presens/futurum har -d- eller -t- (typ 2.2) eller -k- eller -g- (typ 2.3). Efterhand som ditt
ordförråd utökas kan du dock jämföra med närbesläktade ord (ord med samma stam) och på så vis få indikation
på, vilken stamslutkonsonanten är. Jämför t.ex.:
westí (presens: wedú) föra / leda

wodítelx förare / chaufför
priwlé^x (fut pf aspekt: priwlekú) dra till sig

priwlekátelxnyj tilldragande
klastx (presens: kladú) lägga

sklad förråd (plats man lägger saker i)
Jämför också stamslutkonsonanten i infinitiv ipf aspekt hos infinitivpar av denna typ, t.ex.:
pádatx (ipf) - pastx (pf) (futurum pf aspekt: padú)
Olika motsvarigheter till svenskans kunna

1) Du har nu mött tre verb för kunna: umétx är ett hjälpverb med betydelsen kunna genom förvärvad förmåga
(jfr eng. to know how to do smth); mo^x är också ett hjälpverb med betydelsen kunna genom att yttre
omständigheter gör ngt möjligt (jfr eng. to be able to do smth); znatx är till skillnad från de övriga ett transitivt
huvudverb (kan inte följas av infinitiv) med betydelsen kunna = veta / känna till (jfr eng. to know smth).
2) Personlig konstruktion med mo^x / ne mo^x kan ersätta opersonlig med móvno respektive nelxzû
(L11:3):
mne móvno = q mogú jag får / kan
mne nelxzû = q ne mogú jag får inte / kan inte/
237
2.4 Preteritum
1) Preteritumformerna av verben enl. 2.1 saknar -l- i den maskulina formen (i denna form
måste -l- alltid föregås av vokal, annars faller ändelsen, se L9:4):
nestí nës (nesló neslá neslí) bära / bar

weztí wëz (wezló wezlá wezlí) forsla / frakta / köra
2) Preteritumformerna av verben enl 2.2 förlorar infinitivformens -s- i alla preteritumformer:
westí wël weló welá welí föra / förde

klastx klal klálo klála kláli lägga / lade
pastx pal pálo pála páli falla / föll
3) Preteritumformerna av verben enl. 2.3 har den stamslutkonsonant, som finns i presens /
futurum första person singular och tredje person plural (alltså -g- eller -k-). Eftersom därmed
den maskulina preteritumändelsen skulle hamna efter konsonant, faller den (jfr ovan nestí):
mo^x mog mogló moglá moglí kunna / kunde

(mogú)
wle^x wlëk wlekló wleklá wleklí dra/ drog
(wlekú)
3. ENSTAVIGA VERB MED INFINITIV PÅ -itx / -ytx

3.1 Enstaviga på -itx
Fem enstaviga (eller före eventuell prefigering enstaviga) verb med inf. på -itx böjs i
presens ipf / futurum pf aspekt enligt K1. När verben böjs reduceras stamvokalen
(infinitivens vokal motsvaras i presens av -x-):
bitx pitx litx [itx witx
bx@ px@ lx@ [x@ wx@

bxë[x pxë[x lxë[x [xë[x wxë[x
bxët pxët lxët [xët wxët
bxëm pxëm lxëm [xëm wxëm
bxëte pxëte lxëte [xëte wxëte
bx@t px@t lx@t [x@t wx@t
slå dricka hälla sy vira
Infinitiv pf aspekt av dessa verb lyder pobítx, wýpitx, nalítx, s[itx respektive switx. Futurum pf aspekt har
samma former som presens, utom prefixet. I fallet wýpitx observeras dock att prefixet wy- i futurformer av pf
aspekt alltid är genomgående betonat varvid -ë- övergår till -e- (wýpx@, wýpxe[x...).
Till denna grupp hör inte britx – pobrítx raka (bré@, brée[x...).
238
3.2 Enstaviga på -ytx
Ett fåtal enstaviga, eller före eventuellt prefix enstaviga, verb med infinitiv på -ytx (utom
bytx vara!) böjs i presens/futurum pf aspekt enligt K1 med ändring av stammen:
mytx-umýtx krytx-pokrýtx rytx-otrýtx
(u)mó@ (po)kró@ (ot)ró@

(u)móe[x (po)króe[x (ot)róe[x
(u)móet (po)króet (ot)róet
(u)móem (po)króem (ot)róem
(u)móete (po)króete (ot)róete
(u)mó@t (po)kró@t (ot)ró@t
tvätta täcka gräva
Enligt detta mönster böjs även verbet petx – spetx sjunga, som dock är ändelsebetonat: (s)poù, (s)poë[x,..
Verbet plytx – poplýtx simma / segla samt verbet vitx – povítx leva / bo (vilket
senare till följd av stavningsreglerna ”ser ut” som ett enstavigt verb på -itx) har -w- i
stammen:
plytx – poplýtx vitx – povítx
(po)plywú (po)viwú
(po)plywë[x (po)viwë[x
(po)plywët (po)viwët
(po)plywëm (po)viwëm
(po)plywëte (po)viwëte
(po)plywút (po)viwút
4. OREGELBUNDNA VERB
Ryskan saknar i princip (till skillnad från många andra språk) oregelbundna eller starka verb.
Den enda ”oregelbundenheten” man kan tala om är de fall, då infinitivens stam avviker från
presens- eller futurumstammen (som historiskt sett är den ursprungliga). Oregelbundenheter i
själva presens- eller futurumböjningen förekommer endast hos fyra grundverb, nämligen
följande:
(dawátx) -datx estx - poéstx
(daù) dam em poém

(daë[x) da[x e[x poé[x
(daët) dast est poést
(daëm) dadím edím poedím
(daëte) dadíte edíte poedíte
(daùt) dadút edût poedût
ge äta
239
bevátx - pobevátx hotétx - zahotétx
begú pobegú ho^ú zaho^ú

beví[x pobeví[x hóê[x zahóê[x
bevít pobevít hóêt zahóêt
bevím pobevím hotím zahotím
bevíte pobevíte hotíte zahotíte
begút pobegút hotût zahotût
springa vilja
Preteritum av dessa verb bildas på normalt sett utom i fallet estx-poestx: el-poél.
5. RÖRELSEVERB
Lùdi idút w teátr

hódqt
Folk går till teatern
Som synes i rutan ovan kan verbet gå översättas på två sätt. Verb, som uttrycker rörelse (t.ex.
idtí-pojtí gå, éhatx-poéhatx åka / fara) eller handling, som utförs i samband med rörelse
(t.ex. nestí-ponestí bära, westí-powestí föra / leda) - bägge dessa verbtyper kallas
fortsättningsvis för enkelhets skull rörelseverb - har i ryska två alternativa former av
imperfektiv infinitiv. Den ena formen (den övre formen i rutan ovan) uttrycker rörelsen utförd
i en riktning, oftast vid ett tillfälle (betyder alltid vara på väg någonstans). Dessa rörelseverb
kallas därför enkelriktade. Den andra typen av rörelseverb uttrycker rörelsen neutralt
(oavsett tid, antal gånger och riktning) och kallas därför neutrala rörelseverb. De viktigaste
variantparen är:
Ipf aspekt Ipf aspekt Pf aspekt

neutral enkelriktad
1. bégatx bevátx pobevátx springa
2. wodítx westí powestí föra / leda
3. wozítx weztí poweztí forsla / frakta
4. gonûtx gnatx pognátx driva / jaga
5. ézditx éhatx poéhatx åka / fara
6. katátx katítx pokatítx rulla
7. lázitx leztx poleztx klättra, krypa in
8. letátx letétx poletétx flyga
9. nosítx nestí ponestí bära
10. pláwatx plytx poplýtx simma / segla
11. pólzatx polztí popolztí krypa
12. taskátx ta]ítx pota]ítx släpa / dra
13. hodítx idtí pojtí gå
Hos samtliga verb bildas infinitiv av pf aspekt med prefixet po- fogat till den enkelriktade
varianten (poéhatx, ponestí...; observera att po+idtí > pojtí). Observera att pf aspekt
240
inte har några varianter! I preteritum och futurum pf aspekt ställs vi således inte inför något
val. (Rörelseverb med prefix behandlas utförligare i L21:1).
De neutrala varianterna ovan böjs regelbundet. Stamslutkonsonanten ändras i presensböjningen (hovú, ézvu,
no[ú, wovú, wovú; lägg märke till att wozítx och wodítx till följd av konsonantändringen får likalydande
former i första person singular (wozítx: q wovú; wodítx: q wovú).
Av de neutrala varianterna har du lärt dig böja alla. Lägg märke till att nr 8 (letétx) hör till de verb på -etx som
böjs enligt K2 med konsonantändring i första person singular (L11:1.1), alltså q le^ú, ty letí[x etc.
Jämför användningen av de två varianterna i följande exempel (presens eller ipf preteritum). I
vänster kolumn ges exempel med den neutrala varianten medan exempel med den
enkelriktade varianten står i höger kolumn:
Neutral Enkelriktad
Q ^ásto hovú w teátr. Sej^ás q idú w teátr.

Jag går ofta (= brukar ofta gå) på teater. Jag går nu (= är nu på väg) till teatern
My ^ásto ézdim w górod. Sej^ás my édem w górod.

Vi åker ofta (= brukar åka) till stan. Nu åker vi (= är vi på väg) till stan.
My wozíli prodúkty. My wezlí prodúkty.

Vi forslade (= brukade forsla) livsmedel. Vi forslade (= var på väg med) livsmedel..
Samolët letál nad górodom. Samolët letél w ùvnom naprawlénii.

Flygplanet flög (= kretsade) över staden. Flygplanet flög (= var på väg) i sydlig
riktning.
On pláwaet horo[ó. On plywët k béregu.

Han simmar (= kan simma) bra. Han simmar (= är på väg) mot stranden.
Märk att neutral variant kan vara aktuell även om ett mål anges i satsen. Så i meningen My
ézdim w górod Vi åker (= brukar åka) till stan. D.v.s. vi åker till och från stan vid olika
tillfällen, vilket i sin tur med nödvändighet innebär att rörelsen sker i mer än en riktning.
Omvänt gäller att enriktningsvarianten ibland skall väljas, trots att något mål inte anges i
satsen.
Det väsentliga vid val av rörelseverbsvariant i infinitiv, presens, ipf preteritum eller ipf
futurum är alltid om rörelsen förutsätts ske i en riktning vid ett visst tillfälle (välj enkelriktat)
eller om den förutsätts ske i flera riktningar eller ingen riktning alls (välj neutralt).
I futurum ipf finns följaktligen två varianter: q búdu ézditx (neutralt) / q búdu éhatx
(enkelriktat) jag skall / kommer att åka / fara. (Se vidare L19:2.3 anm).
I futurum pf finns bara en variant: q poédu jag skall åka / fara.
Vissa rörelseverb används i överförd mening, d.v.s. de har i vissa uttryck förlorat sin egentliga
innebörd av rörelse och kan ibland i svenska motsvaras av andra verb än rörelseverb. I sådana
uttryck används vanligen bara endera av de två varianterna (enkelriktat eller neutralt),
beroende på vilket uttrycket är. I några fall förekommer dock par. Exempel:
241
1) Endast enkelriktat verb:
Kakój filxm idët segódnq? Vilken film går i dag?

O ^ëm idët re^x? Vad gäller saken? / Vad handlar det om?
Oní wedút diskússii. De för diskussioner.
Kudá wedët doróga? Vart leder vägen?
Kto nesët otwétstwennostx? Vem bär / har ansvaret?
2) Endast neutralt verb:
Déwu[ka nósit stílxnye wé]i. Flickan bär / har på sig stilfulla kläder.
3) Såväl enkelriktat ipf som pf:
Idët dovdx / sneg. Det regnar / snöar (eg. ”regnet / snön går”).
Pojdët dovdx / sneg. Det kommer att regna / snöa.
{ël dovdx / sneg. Det regnade / snöade.
Po[ël dovdx / sneg. Det började regna / snöa.
Ùbka tebé idët. Kjolen passar dig.

Ùbka tebé pojdët. Kjolen kommer att passa dig.
Fler betydelser hos rörelseverben

1) Om gå används om fortskaffningsmedel, (póezd tåg, awtóbus buss, tramwáj spårvagn m.fl) används
företrädesvis former av idtí (enkelriktat): Póezd idët býstro Tåget går fort, Póezd [ël býstro Tåget gick
fort. Det neutrala verbet kan förekomma om innebörden (rörelsen) är generell och i synnerhet om verbet är
negerat: Po woskresénxqm poezdá ne hódqt På söndagar går det inga tåg.
2) Preteritum av rörelseverbens neutrala form, främst hodítx och ézditx, kan ha innebörd av ”fram och
tillbaka” i det förflutna: Wêrá my hodíli w kinó I går gick vi på bio (och är nu hemma igen) = I går var vi
på bio. Lägg märke till att övriga tempus eller andra former inte har den betydelsen!
242
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Kogdá wy wernëtesx iz Peterbúrga?
- Q wernúsx ottúda uvé ^érez nedél@.
2.
- Wy dúmaete ^to wy dostígnete ìtoj céli uvé segódnq?
- Da, bezuslówno, my eë dostígnem wówremq.
3.
- Kak wá[a kolléga sreagírowala na krítiku? Oná rasserdílasx?
- Da, oná stúknula kulakóm po stolú.
4.
- Kakáq pogóda bylá wêrá, kogdá wy býli na rýnke?
- {ël dovdx, i my sowsém promókli. Tólxko pózdno wéêrom ná[a
odévda prosóhla.
5.
- Wy skazáli, ^to Stepánow re[íl ne pokupátx wá[u ma[ínu. Kak ìto
slu^ílosx?
- On hotél torgowátxsq. My dólgo welí peregowóry o cené i, nakonéc, on
re[íl, ^to cená slí[kom wysoká.
6.
- Gde wy priobrelí ìtot antí^nyj kowër?
- W smýsle, antikwárnyj? Takíe kowrý prodaùt w magazine
«Samarkánd», nedalekó ot moéj kwartíry.
- Wy sámi ta]íli kowër domój?
- Koné^no net. Egó powëz [ofër iz magazína.
7.
- Gospodín Baránow, gde u was proezdnój bilét?
- Ne zná@. Kávetsq, on prósto is^éz.
8.
- Kto hóêt idtí s námi w kinó?
- Q ho^ú. Móvet bytx, Sá[a i Ùra tóve hotût. Nádo ih sprosítx.
243
9.
- Zdesx ^ásto idët sneg?
- Ésli zimá normálxnaq, to sneg idët zdesx po^tí kávdyj denx.
10.
- ~to ty nesë[x w portféle?
- Q nesú swoù dissertáci@.
- Ty eë uvé napisál?
- Da, mne powezló. Q w bibliotéke otrýl óênx interésnyj materiál.
- Pozdrawlû@!
11.
- Wy uméete wodítx ma[ínu?
- Da, no menû li[íli wodítelxskih praw na [estx mésqcew.
- Poêmú?
- Potomú, ^to q éhal so skórostx@ 120 km/âs [sta dwadcatí
kilométrow w âs] po úlice s ograni^éniem skórosti na 50 km/âs.
12.
- Gde wy viwëte?
- Q rodílsq w Lúnde, no sej^ás q viwú i rabóta@ w Úpsale.
13.
- Studénty viwút w ìtih domáh?
- Da, studénty viwút w ìtih ob]evítiqh. No q prepodawátelx. Q viwú
ne w ob]evítii, a w kwartíre. U menû kwartíra nedalekó otsùda. My
s venój viwëm tam. U nas dwóe detéj.
14.
- ~to délaet mehánik Aleksándrow?
- On móet ma[ínu. Oná óênx grûznaq. Pósle zimý dorógi
prewratílisx w bolóto. Segódnq bylá ploháq pogóda, [ël dovdx, i na
úlicah bylá grqzx.
15.
- ~to wy wezlí, kogdá was ostanowíli sotrúdniki GIBDD (Gosudárst-
wennaq inspékciq bezopásnosti doróvnogo dwivéniq, Gosawtoinspék-
ciq)?
- Q wëz ówo]i i frúkty w swoj magazín.
244
16.
- W wá[ej strané ^ásto px@t wódku?
- Inogdá px@t, no tólxko na prázdnikah, w dni rovdéniq i kogdá w
dóme bywá@t gósti. Na rabóte, koné^no, nelxzû upotreblûtx alkogólx.
17.
- Natálxq Wladímirowna, wy ^ásto letáete na samolëte?
- Da, q ^ásto letá@, potomú ^to ìto óênx udóbno. Wêrá q letéla s@dá,
a záwtra q pole^ú obrátno w Moskwú.
18.
- Wy rabótaete gídom i perewódîkom, ne tak li?
- Da, q rabóta@ gídom w Nówgorode.
- Ésli wy gid, to wy ^ásto ézdite iz góroda w a\ropórt, da?
- Da, koné^no, po^tí evednéwno. Q, kstáti, sej^ás poédu tudá. Tam
tólxko ^to prizemlílsq samolët s turístami. My s ními poédem w
Nowgoródskij kremlx.
19.
- ~to wy wezëte na ìtom gruzowiké?
- Q wezú cemént.
- Wy ^ásto wózite cemént?
- Da, q obý^no wovú stroítelxnye materiály.
20.
- W wá[em górode estx basséjn?
- Koné^no estx! Q tudá ^ásto hovú. Tam q kávdyj raz pláwa@ 500
métrow, hovú w sáunu i otdyhá@. Tam neplóho.
21.
- Kogó wedút milicionéry?
- Oní wedút zakl@^ënnogo w t@rxmú.
22.
- Kudá plywët ìtot káter?
- On plywët w port.
23.
- Wy ^ásto pláwaete po Bélomu mór@?
- Da, my ^ásto pláwaem tam. Na[ ledokól «Díkson» prinadlevít
Arhángelxksomu pórtu.
245
24.
- ~em q mogú pomó^x?
- Q ho^ú uznátx, kogdá i gde búdet záwtra[nqq wstréâ.
- Q tó^no ne zná@. Q dam wam otwét potóm, kogdá uzná@.
25.
- Kak dawnó wy zdesx vdëte?
- My vdëm uvé tri âsá.
26.
- Skavíte, wy wódite ma[ínu?
- Wovú. U menû wodítelxskie prawá. Wot oní.
- Horo[ó.
27.
- Ìto wa[ rebënok?
- Da, eë zowút Má[a.
- Oná uvé uméet hodítx?
- Poká net, no oná naâlá pólzatx.
246
17. Semnádcatyj urók
17. Sjuttonde lektionen
1. ÖVERSÄTTNING AV SV. vems?
Pronomenet êj, ^xq, ^xë betyder oftast vems? men kan även ersätta genitivformer av
kotóryj i betydelsen vars. ~ej, ^xq, ^xë böjs som ordningstalet trétij, -xq, -xe tredje
(L10:4.3.2), men betoningen är annorlunda. I stavningen finns ett mjukhetstecken i alla
former utom M nom/ack singular.
M N F Plur
nom / ack êj ^xë ^xq / ^x@ ^xi
gen ^xegó ^xej ^xih
dat ^xemú ^xej ^xim
lok ^xëm ^xej ^xih
ins ^xim ^xej ^xími
~ej ìto êmodán? Vems resväska är detta?

W ^xej kománde wy igráete? Vems lag spelar ni i?
O ^xëm telefóne oná goworíla? Vems telefon talade hon om?
~xi ìti bánki? Vems är dessa burkar?
Wot Fédq, w ^xëm dóme q viwú. Här är Fedja, i vars hus jag bor.
2. RECIPROKA PRONOMENET drug drúga (varandra)

Det svenska varandra motsvaras i ryska av drug drúga. Detta pronomen, som av naturliga
skäl inte har någon nominativform, består av två separata led, där det första i alla former
förblir oböjt, medan det senare böjs som ett maskulint substantiv i singular (med ackusativ =
genitiv). En eventuell preposition placeras mellan de två leden.
nom -
gen / ack drug drúga
dat drug drúgu
lok drug (o) drúge
ins drug drúgom
Oní horo[ó zná@t drug drúga. De känner varandra väl.

Studénty pomogáli drug drúgu. Studenterna hjälpte varandra.
Oní dúmali drug o drúge. De tänkte på varandra.
My dólgo goworíli drug s drúgom. Vi talade länge med varandra.
Som du minns (L10:8) kan reciprokt pronomen ersättas med verb i reflexiv form (i sv. med -
s). Detta är bara möjligt om varandra är direkt objekt:
My wstrétili drug drúga na wokzále. Vi träffade varandra på järnvägsstationen.

My wstrétilisx na wokzále. Vi träffades på järnvägsstationen.
247
Svenskt träffa varandra kan uttryckas antingen med wstre^átxsq - wstrétitxsq, wstre^átx - wstrétitx drug
drúga eller med en kombination av bägge: wstre^átxsq - wstrétitxsq drug s drúgom.
3. REFLEXIVA PRONOMENET sebû (sig)

3.1
Det reflexiva sebû sig (böjs som ty, tebû...) väljs där svenskan har sig, men även om första
och andra person är subjekt (motsvarar således även mig, dig, oss, er).
nom -
gen / ack sebû
dat / lok sebé
ins sobój
Nelxzû dúmatx tólxko o sebé. Man får inte tänka bara på sig (själv).
Q dúma@ o sebé. Jag tänker på mig (själv).
~to wy wzûli s sobój? Vad har ni tagit med er?
3.2
Ackusativformen sebû ersätts i många fall av -sq / -sx (som ju ursprungligen är en kortform
av sebû, L10:5):
On interesúetsq rossíjskimi delámi. Han intresserar sig för ryska angelägenheter.
Ackusativformen sebû väljs om verbet med användande av -sq / -sx annars skulle kunna
uppfattas som passivt, reciprokt el. som deponens (L10:6-8) (jämför sv. -s med sig).
Rabóta po o^ístke góroda wedëtsq i Stadens renhållningsarbete genomförs även

nó^x@. nattetid. (passivt)
On wedët sebû horo[ó. Han uppför sig (”för sig”) bra. (reflexivt)
Oní wídelisx nedáwno. De sågs nyligen. (reciprokt)

Oní wídeli sebû w zérkale. De såg sig i spegeln. (reflexivt)
Sobáka kusáetsq. Hunden bits. (deponens)

Sobáka kusáet sebû. Hunden biter sig själv. (reflexivt)
Den fullständiga formen sebû används vidare i de få fall då en sats med reflexivt pronomen
har fler ackusativobjekt än det, som är identiskt med subjektet. Jämför:
On za]i]álsq. Han skyddade sig. (subjekt o. objekt är

samma person)
On za]i]ál sebû i swoù semxù. Han skyddade sig och sin familj. (flera
objekt)
248
4. PRONOMENET swoj, swoû, swoë (sin)
Pronomenet swoj, swoû, swoë (böjs som moj, moû, moë min) motsvarar sv. sin och är
obligatoriskt i ryska av samma skäl som sin är obligatoriskt i svenskan. Ryskt swoj väljs, som
framgått (L5, not 5), också när subjektet är första och andra person (jfr sebû ovan), alltså i
stället för moj, twoj, na[ och wa[, under förutsättning att det syftar på detta subjekt.
Exempel:
On goworít so swoím swq]énnikom. Han talar med sin präst.

Q tudá poédu na swoéj ma[íne. Jag skall åka dit i min bil.
My wstrétili swoegó towári]a. Vi träffade vår kamrat.
Vid släktskapsord (mor, bror, syster etc.) kan man med fördel utelämna possessivt pronomen
om det av sammanhanget framgår att det är en egen nära släkting som avses.
S venój my wmeste uvé 10 let. Jag har varit tillsammans med min fru i 10 år.
U menû býli razgowóry s bratom. Jag hade samtal med min bror.
Pronomenet swoj har också adjektivisk funktion med betydelsen egen. I sådant fall kan swoj
även stå framför ett grammatiskt subjekt (vilket givetvis inte är möjligt i andra fall):
U was estx swoû ma[ína? Har ni egen bil?
Anm. Sv. egen motsvaras också vanligen av
sóbstwennyj egen = egen ägandes,

lí^nyj egen = personlig, med dispositionsrätt,
swójstwennyj egen = egenartad, typisk, kännetecknande.
5. PRONOMENET sam, samá, samó (själv)

Ryskans sam, samá, samó motsvarar svenskans själv, själva, självaste och böjs som ìtot,
ìta, ìto utom vad avser betoningen. Det är alltid kongruent med sitt huvudord:
M N F Plur
nom / ack sam samó samá / sámi
samú
gen samogó samój samíh
dat samomú samój samím
lok samóm samój samíh
ins samím samój samími
Ackusativ = genitiv om subst. avser varelse (gäller i singular maskulina, i plural alla).
Ìto samó sobój razuméetsq. Det säger / förstår sig självt.

Wéra samá egó ne znáet. Vera själv känner honom inte.
249
My hotéli by uwídetx samú koroléwu. Vi skulle vilja se / träffa drottningen själv.
Emú samomú nádo tudá poéhatx. Han måste fara dit själv.
Gostínica nahóditsq ne w samóm górode, Hotellet befinner sig inte i själva stan utan
a w néskolxkih kilométrah k séweru. några kilometer norrut.
Oní sámi ne zná@t ^to délatx. De vet själva inte vad de skall göra.
On goworíl s ními samími. Han talade med dem själva.
Om pronomenet sam själv förekommer i kombination med reflexiva sebû sig (se ovan 3) kan sam utelämnas:
On dúmaet tólxko o (samóm) sebé. Han tänker bara på sig själv.

Nawérnoe, pokupátx (samój) sebé cwetý na 8-oe Det är nog dumt att köpa blommor till sig själv den 8
márta glúpo. mars.
6. PRONOMENET sámyj, sámaq, sámoe

Detta sámyj, sámaq, sámoe har du mött i samband med behandlingen av adjektivens
superlativbildning. Som regelrätt pronomen anger detta den yttersta gränsen i tid och rum (jfr
eng. very: from the very beginning), t.ex. ända vid, vid själva, ända till / till själva, ända från /
från själva. Detta pronomen böjs ju som ett adjektiv och kommer därför att i skrift
sammanfalla med flertalet former av pronomenet sam själv ovan. Jämför t.ex. böjningen i
maskulin och observera särskilt skillnaden i betoning:
sam sámyj
M gen samogó sámogo
M dat samomú sámomu
My rabótali do sámogo utrá. Vi arbetade ända (fram) till morgonen.

S sámogo na^ála u nas býli problémy. Ända från början hade vi problem.
Undantagsvis förekommer sámyj i stället för sam, t.ex. i uttrycken na sámom déle i själva
verket och w sámom déle faktiskt, verkligen.
250
7. ÖVERSÄTTNING AV SV. båda, bägge
Räkneordet båda / bägge motsvaras av óba (M/N) och óbe (F). Det böjs som ett adjektiv i
plural, varvid de maskulina och neutrala formerna har -o- i stammen och de feminina -e-.
Huvudordet rättar sig efter óba / óbe som efter dwa / dwe och dess böjda former. Ackusativ =
genitiv om huvudordet anger varelse.
M/N F
nom / ack óba dóma / imená óbe problém
y
gen obóih domów / imën obéih problém
dat obóim domám / imenám obéim problém
am
lok obóih domáh / imenáh obéih problém
ah
ins obóimi domámi / imenámi obéimi problém
ami
bägge husen / namnen bägge problemen
Räkneordet óba /óbe kan inte väljas om substantivet är ett pluralord. Man väljer då istället t.ex. i te, i drugíe
både den ena och den andra: Kakíe iz ìtih dwuh âsów ty kúpi[x? Q kuplù i te i drugíe Vilken av dessa
två klockor skall du köpa? Jag köper bägge två.
8. FRÅGEKONSTRUKTION
Wy îtáete gazétu?
Läser ni tidningen?
~itáete li wy gazétu?
En fråga, som inte innehåller något frågeord, konstrueras normalt som en påståendesats
(L1:8.2.1 samt övre konstruktionen i rutan ovan). Ryskan har emellertid ytterligare en
frågekonstruktion. Den hör närmast hemma i skriftspråket men kan vara tillämplig även i
talspråket i längre och mer komplexa frågesatser. Den är vidare obligatorisk i indirekta
frågesatser (behandlas i L22:2).
En sådan frågetyp konstrueras med frågepartikeln li, som placeras direkt efter frågans
huvudord, vilket i sin tur skall placeras först i satsen, ibland med negationspartikeln ne
framför. Övriga satsdelar står på samma plats som i en påståendesats. Frågepartikeln li är att
betrakta som ett frågeord. Om en fråga redan har ett frågeord (kto?, ^to?, kakój?, gde?,
kudá?, kogdá? etc.) skall li inte användas.
Jämför nedanstående exempel, där den enklare, ”normala” frågekonstruktionen anges först.
Notera det fetstilsmarkerade huvudordet:
Wy segódnq rabótaete dólgo? Arbetar ni länge i dag?

Dólgo li wy segódnq rabótaete?
251
Wy kogdá-nibudx w Moskwé býli? Har ni någon gång varit i Moskva?
Býli li wy kogdá-nibudx w Moskwé?
9. VERB
9.1. Prefigering av bytx
När verbet bytx förses med prefix får ipf aspekt alltid formen -bywátx och pf aspekt formen -
bytx (betydelsen hos det ”nya” verbet skiljer sig dock väsentligt från grundverbet).
Presensformerna böjs som vanliga verb på -atx. Formerna i pf aspekt är, så när som på
prefixet, identiska med futurumformerna av verbet bytx (omarkerade former är regelbundna):
pribywátx pribýtx anlända

pribywá@ pribúdu
pribywáe[x pribúde[x
pribywá@t pribúdut
zabywátx zabýtx glömma

zabywá@ zabúdu
zabywáe[x zabúde[x
zabywá@t zabúdut
9.2 Verb med vissa oregelbundenheter
Följande verb och deras prefigerade varianter har oregelbundenheter i relationen mellan
infininitiv och presens ipf / futurum pf samt i några fall även avseende preteritum och
imperativ (omarkerade former är regelbundna):
1)
sadítxsq sestx sätta sig
savúsx sûdu
sadí[xsq sûde[x
sadûtsq sûdut
Preteritum pf aspekt: sel, sélo, séla, séli
Märk att ipf infinitiv (och därmed t.ex. presensformer) är reflexiv men ej pf infinitiv och former som bildas på
denna (jfr stanowítxsq - statx bli, L15:1.1). Observera också att verbet sätta sig, liksom sätta, lägga, hänga, i
ryskan ses som riktningsverb: On sel s@dá Han satte sig här).
lovítxsq le^x lägga sig

lovúsx lûgu
loví[xsq lûve[x
lovátsq lûgut
Preteritum pf aspekt: lëg, legló, leglá, leglí
252
Ipf infinitiv (och därmed t.ex. presensformer) är reflexiv men ej pf infinitiv och former som bildas på denna (jfr
ovan sadítxsq-sestx sätta sig). Verbet är, liksom det närmast föregående, ett riktningsverb: On lëg tudá Han
lade sig där.
2)
umirátx umerétx dö
umirá@ umrú
umiráe[x umrë[x
umirá@t umrút
Pf preteritum: úmer, úmerlo, umerlá, úmerli
zapirátx zaperétx låsa

zapirá@ zaprú
zapiráe[x zaprë[x
zapirá@t zaprút
Pf preteritum: záper, záperlo, zaperlá, záperli
stirátx sterétx radera, stryka bort

stirá@ sotrú
stiráe[x sotrë[x
stirá@t sotrút
Pf preteritum: stër, stërlo, stërla, stërli
3)
borótxsq poborótxsq kämpa; brottas
borùsx poborùsx
bóre[xsq pobóre[xsq
bór@tsq pobór@tsq
kolótx ukolótx sticka (med vasst föremål); ge spruta; pika

kolù ukolù
kóle[x ukóle[x
kól@t ukól@t
253
9.3. Verb med grundbetydelse ta
En grupp verb med grundbetydelsen ta har ipf infinitiv på -nimátx (vanlig böjning enligt K1)
och pf infinitiv på -nqtx. Formerna i futurum pf böjs efter K1 men de har följande stammar
(omarkerade former är regelbundna):
1) Om prefixet slutar på konsonant har futurumformerna stammen -nim-:
snimátx snqtx ta av / ta ner

snimá@ snimú
snimáe[x sníme[x
snimá@t snímut
2) Om prefixet slutar på vokal har futurumformerna stammen -jm-:
zanimátx zanûtx inta, ta upp (plats)

zanimá@ zajmú
zanimáe[x zajmë[x
zanimá@t zajmút
3) Från mönstren under 1 och 2 avviker verben bratx-wzqtx ta, prinimátx-prinûtx ta

emot, och wynimátx-wýnutx ta ut (det senare böjs i futurum pf som ett vanligt verb på -
nutx):
bratx wzqtx ta
berú wozxmú
berë[x wozxmë[x
berút wozxmút
prinimátx prinûtx motta

prinimá@ primú
prinimáe[x príme[x
prinimá@t prímut
wynimátx wýnutx ta ut
wynimá@ wýnu
wynimáe[x wýne[x
wynimá@t wýnut
Verb med betydelsen ”ta” innehåller oftast en nasal konsonant (-m-, -n-) i stammen. Ett -n-
återkommer också i den vardagliga interjektionen na här [har du]!, ta emot!
254
9.4. Börja, trycka, skörda, svära.
Sist i denna lektion möter vi de fyra verbern börja, trycka, skörda och svära, som alla
uppvisar oregelbundenheter i böjningen jämfört med infinitivens utseende:
naînátx na^átx börja

naîná@ na^nú
naînáe[x na^në[x
naîná@t na^nút
vatx svatx pressa, trycka

vmu sovmú
vmë[x sovmë[x
vmut sovmút
vatx svatx skörda

vnu sovnú
vnë[x sovnë[x
vnut sovnút
klûstxsq poklûstxsq svära, försäkra

klqnúsx poklqnúsx
klqnë[xsq poklqnë[xsq
klqnútsq poklqnútsq
255
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Na ^xej ma[íne wy éhali?
- Na ma[íne moegó bráta.
2.
- W ^xëm predpriûtii wy rabótaete?
- Q rabóta@ w fírme Borísa Kulágina.
3.
- ~xi ìti vurnály?
- Ìto vurnály moéj dóêri.
4.
- ~xq ìta igrú[ka?
- Oná moû.
5.
- Kudá idët tot starík?
- On idët won k tomú zdáni@. Ìto rajónnaq poliklínika.
6.
- Gde wy hraníte mûso?
- W teh holodílxnikah, kotórye wy wídite won tam.
7.
- Wy dawnó znáete drug drúga?
- Da, my ^ásto goworím drug s drúgom i pí[em drug drúgu \seméski.
- Gde wy wstrétilisx w pérwyj raz?
- W pérwyj raz my wstrétili drug drúga, kogdá býli w uniwersitéte.
8.
- O kom wy dúmaete, Larísa Fëdorowna?
- Q dúma@ o sebé, o swoéj stránnoj sudxbé.
- Wy slí[kom mnógo dúmaete o samój sebé. Nádo bólx[e dúmatx o
druzxûh.
9.
- Wy interesúetesx iskússtwom?
- Koné^no, nas interesúet iskússtwo, wedx ìto ná[a proféssiq. My
256
iskusstwowédy i w muzéqh ^úwstwuem sebû horo[ó, kak dóma.
10.
- Skavíte, u was estx ma[ína?
- Estx.
- Swoû ma[ína íli sluvébnaq?
- Swoéj ma[íny u menû net. Ìto sluvébnaq ma[ína.
11.
- Kto wam skazál, ^to u was búdet ótpusk?
- Ìto skazál na^álxnik.
- A wy goworíli s nim samím?
- Da, wêrá q byl u samogó diréktora.
- A on was prínql prósto ták?
- Prósto ták. Nawérnoe, on ^úwstwowal sebû horo[ó i byl w horó[em
nastroénii.
12.
- Wá[a fírma dawnó stróit ìto zdánie?
- Da, my stróim egó uvé polgóda.
- A wy sámi u^ástwuete w ìtoj rabóte?
- Q lí^no w nej ne u^ástwu@, q prósto arhitéktor.
13.
- Gde stoít zdánie, o kotórom wy goworíte?
- Onó stoít w sámom koncé úlicy. Ìta úlica - tupík . Za nej - zabór.
14.
- Goworíte li wy po-rússki?
- Da, q uvé nemnóvko goworù po-rússki.
15.
- Horo[ó li wy ponimáete, kogdá q goworù po-nemécki?
- Da, ponimá@, ésli wy goworíte médlenno.
16.
- Rodilásx li oná w Arhángelxske?
- Net, oná rodilásx ne w Arhángelxske, a w Nívnem Nówgorode.
17.
- Wy záperli dwerx ot séjfa?
- Net, ne záper. Sej^ás zaprú.
257
18.
- ~to wy dúmaete ob igrokáh basketbólxnoj komándy?
- Po-móemu, ìto horó[ie déwu[ki, oní horo[ó igrá@t.
19.
- Wam neudóbno. Poêmú wy ne sadítesx?
- Skóro sûdu.
20.
- Óba li awtóbusa na remónte?
- Net, tólxko odín iz nih.
21.
- Wy móvete prinûtx menû sej^ás?
- Net, ne mogú. Sej^ás u menû net wrémeni. Q primú was záwtra.
22.
- Wy uvé zánqli swoí mestá?
- Poká ne zánqli, no skóro zajmëm.
23.
- Wy pónqli, ^to q skazál?
- Da, q wsë pónql.
24.
- Kogdá w Moskwú pribúdet [wédskaq delegáciq?
- Oná pribúdet poslezáwtra.
- Minístr prímet ^lénow delegácii?
- Bezuslówno. On wsegdá prinimáet inostránnye delegácii takógo
úrownq.
25.
- Wy pómnite ìtot slúâj?
- Da, pómn@, q egó ne zabúdu. Wsë, ^to togdá slu^ílosx, nawsegdá
ostánetsq w moéj pámqti.
26.
- Nam nádo idtí k wra^ú. Wy pojdëte s námi íli wy ostánetesx zdesx?
- My ostánemsq zdesx.
- Horo[ó. Ésli wra^ú nádo búdet pogoworítx s wámi, q was pozowú.
258
27.
- Skóro li ty stáne[x pápoj?
- Da, uvé ^érez mésqc.
28.
- W kotórom âsú wy obý^no lovítesx spatx?
- Obý^no q lovúsx spatx w désqtx âsów. No segódnq u menû strá[no
mnógo rabóty, tak ^to q, nawérnoe, lûgu óênx pózdno.
29.
- Kogdá my na^nëm obustráiwatx dáû?
- Wy na^nëte pósle kaníkul.
30.
- Kogdá útrom naînáetsq pérwoe zanûtie?
- Obý^no onó naînáetsq w déwqtx âsów, no na pró[loj nedéle
prepodawátelx izmeníl plan kúrsa, tak ^to pérwoe zanûtie na^nëtsq
w désqtx, a ne w déwqtx.
259
18. Wosemnádcatyj urók
18. Artonde lektionen
1. JAKANDE SJÄLVSTÄNDIGA OBESTÄMDA PRONOMEN OCH OBESTÄMDA

ADVERB
vem? kto?
någon? któ-nibudx
któ-to
kóe-kto
Om man till de interrogativa pronomenen kto?, ^to? och interrogativa adverben gde?,
kudá?, kogdá? och kak? fogar leden -nibudx58 (obetonat) eller -to eller låter dem
föregås av ledet kóe- får man jakande självständiga obestämda pronomen och obestämda
adverb.
któ-nibudx någon (person)

któ-to
kóe-kto
^tó-nibudx något (sak)

^tó-to
kóe-^to
gdé-nibudx någonstans (befintlighet)

gdé-to
kóe-gde
kudá-nibudx någonstans (riktning)

kudá-to
kóe-kudá
kogdá-nibudx någon gång

kogdá-to
kóe-kogdá
kák-nibudx på något sätt

kák-to
kóe-kak
Leden -nibúdx, -to och kóe- är oböjliga. Leden -kto- och -^to- böjs som pronomen kto?
vem? respektive ^to? vad?. Om preposition förekommer skall vid pronomen med kóe- denna
58
Som alternativ till ledet -nibudx förekommer även ledet -libo (obetonat).
260
placeras mellan kóe- och pronomenledet (t.ex. kóe s kem med någon). Se även moment 3
(nekande pronomen).
Pronomen och adverb med ledet -nibudx är statistiskt sett vanligast och uttrycker ovisshet
om såväl existens som identitet både för den talande och den man vänder sig till och används
praktiskt taget alltid
1) i frågor och konditionala satser (L22:1.2.1);

2) när verbet uttrycker futurum;
3) i satser med predikativerna nádo / núvno;
4) om verbet har imperativform (se L20:3).
Ledet -to väljs då existensen är känd men ej identiteten (förekommer normalt i påståendesats
i presens och preteritum).
Ledet kóe- har en begränsad användning och kan sägas vara motsatsen till -nibúdx (d.v.s.
både existens och identitet är kända för den talande) och motsvarar ofta svenskans en och
annan, ett och annat, här och var, en och annan gång eller dylikt.
Förenklat kan sägas att -nibudx uttrycker möjlighet medan -to uttrycker realitet.
Exempel med -nibúdx (”möjlighet”):
Frågesatser
Zdesx wêrá byl któ-nibudx? Var det någon här i går?
Wy slý[ali ^tó-nibudx? Har ni hört något?
Wy wídeli egó gdé-nibudx? Har ni sett honom någonstans?
Oná poédet kogdá-nibudx? Skall hon fara någon gång?
Futurala satser
Q kuplù ^tó-nibudx na úvin. Jag köper något till middag [vi får se vad det blir].
On obqzátelxno poédet k wam Han skall absolut åka till er någon gång [vid någon
kogdá-nibudx. synnerligen ospecificerad tidpunkt].
Satser med nádo / núvno

Nádo skazátx ^tó-nibudx. Man måste säga något.
Núvno im pomó^x kák-nibudx. Man måste hjälpa dem på något sätt.
Imperativsatser
Skavíte ^tó-nibudx o nëm! Säg något om honom!
Exempel med -to (”realitet”):
W kómnate któ-to estx. Det är någon i rummet [men jag vet inte vem].
~tó-to zdesx ne tak. Något här är fel [men jag kan inte riktigt sätta
fingret på vad].
{tab gdé-to zdesx. Staben är / ligger någonstans här.
261
Exempel med kóe- (”fullständig visshet”):
U menû zdesx kóe-^to dlq was. Jag har något åt er här.

Kóe-kogó zdesx q uvé zná@. Någon / En och annan känner jag redan här.
Kóe-^to oná znáet. Något / Ett och annat vet hon.
Kóe-gde my býli. På något / ett och annat ställe / Här och var har
vi varit.
2. JAKANDE FÖRENAT OBESTÄMT PRONOMEN
Jakande förenade obestämda pronomen bildas med samma led (-nibudx, -to, kóe-) som de
självständiga enligt avsnitt 1 ovan men på pronomenet kakój, vilket böjs som det enkla
kakój (adjektivböjning) (kom ihåg: ackusativ = genitiv om substantivet anger varelse!). Val
av led sker enligt samma regler som gäller för de självständiga enligt avsnitt 2 ovan:
kakój-nibudx någon / något / något slags (+ substantiv)

kakój-to
kóe-kakoj
U menû estx kakáq-to kníga Jag har (visst) någon bok om detta [men jag vet inte
ob ìtom. exakt vad den heter eller var den är].
Nádo napisátx kakój-nibudx Man måste skriva något svar.
otwét.
On goworíl s kakími-to Han talade med några flickor [vilka det nu var].
déwu[kami.
Oní zná@t kakíh-to [wédow. De känner några svenskar [vilkas namn jag inte
känner till].
Kóe-kakíe vurnály q îtál. Några tidskrifter / En och annan tidskrift har
jag läst.
Kom ihåg!
1) Som du redan vet är det vanligt att man inte översätter förenat obestämt pronomen i en
frågesats. Om sådant pronomen utsätts i frågesats är det vanligen framhävt:
U was estx kakáq-nibudx kníga Har ni någon (som helst) bok om detta?
ob ìtom?
2) I urvalssituationer (någon / något av + subst. som betecknar sak) är pronomenet endast

skenbart självständigt. I själva verket är det förenat, men substantivet, som det är förenat med,
är underförstått:
Wy îtáli kakú@-nibudx iz Har ni läst någon [bok] av hans böcker? (sak)

egó knig?
Jämför
Wy znáete kogó-nibudx iz egó Känner ni någon [kamrat] av hans

towári]ej? kamrater? (person)
262
3) Det är viktigt att skilja på svenskt några som adverb (anger kvantitet) = néskolxko
(några är då ofta betonat och betyder flera, ett antal) och några som pronomen (anger
obestämt slag) = kakój-nibudx / kakój-to / kóe-kakój (några är då ofta obetonat).
Jämför:
Tam néskolxko [okoládnyh tórtow. Det finns några (= flera / ett antal) chokladtårtor
där.
Tam kakíe-to [okoládnye tórty. Det finns några (slags) chokladtårtor där.
3. NEKANDE SJÄLVSTÄNDIGT PRONOMEN OCH NEKANDE ADVERB
vem? kto?
ingen niktó
var? gde?
ingenstans nigdé
3.1 Bildning
Om interrogativt pronomen som kto? vem?, ^to? vad? samt frågande adverb som gde?
var?, kudá? vart?, kogdá? när? och kak? hur? förses med prefixet ni- bildas nekande
självständiga pronomen och nekande adverb.
niktó ingen / inte någon (person)

ni^tó inget / inte något (sak)
nigdé ingenstans / inte någonstans (befintlighet)
nikudá ingenstans / inte någonstans (riktning)
nikogdá aldrig / inte någon gång
nikák på intet sätt / inte på något sätt; ingalunda
3.2 Böjning
Pronomen böjs som de enkla frågande kto respektive ^to (L9:5.3). Märk dock att man, om
preposition förekommer, måste upplösa dem och sätta prepositionen mellan ni- och
pronomenledet:
nom niktó nom / ack ni^tó

gen / ack nikogó gen niêgó
dat nikomú dat niêmú
lok ni (o) kom lok ni (o) ^ëm
ins nikém ins ni^ém
Märk att ackusativ = genitiv hos niktó!
263
Exempel med preposition:
ni ot kogó ni ot êgó
inte från någon / från ingen inte från något / från inget
ni k komú ni k êmú
åt / till ingen / inte åt / till någon åt/till inget / inte åt/till något
ni o kom ni o ^ëm
inte om någon / om ingen inte om något / om inget
ni s kem ni s êm
inte med någon / med ingen inte med något / med inget
3.3 Tillämpning
Trots att pronomen och adverb enl. 3.2 ovan kan sägas vara i sig själva nekande, skall
predikatet likväl vara negerat (med ne) (jämför franska: ne... personne, ne ... jamais):
Niktó egó ne znáet. Ingen känner honom.

On zdesx nikogó ne znáet. Han känner ingen här.
My ni o kóm ne goworím. Vi talar inte om någon.
Oní ni s kém ne goworíli. De har inte talat med någon.
Ni^tó nas ne bespokóit. Inget oroar oss.

Oná niêmú ne wérit. Hon tror inte på någonting.
Oní ni^ém ne dowólxny. De är inte nöjda med något.
Lägg märke till att svenskt ingen annan än ... och inget / ingenting annat än... översätts med niktó inój, kak
respektive ni^tó inóe, kak... (utan ne!).
My nigdé né byli. Vi har inte varit någonstans.

Oní nikudá ne édut. De far inte någonstans.
My nikogdá w {wécii né byli. Vi har aldrig varit i Sverige.
Om verbet är bytx vara / finnas skall man i presens, preteritum och futurum använda net, né
bylo, respektive ne búdet (L5:3, L7:7), varvid den svenska satsens subjekt står i genitiv:
Knígi nigdé net. Boken är / finns inte någonstans.

Egó nigdé net. Han är inte någonstans.
Pómo]i nigdé né bylo. Det fanns ingen hjälp någonstans.
Soprotiwléniq nigdé ne búdet. Något motstånd kommer inte att finnas någonstans.
Kom ihåg!
1) Ackusativformen ni^tó ersätts alltid med genitivform (niêgó) utom i de fall då ackusativformen är
föranledd av ackusativstyrande preposition:
On niêgó ne znáet ob ìtom. Han vet inget om det här.

Oná ni na ^to ne smótrit. Hon tittar inte på någonting.
2) Om svenskt någon / något / någonstans föregås av inte skall det alltid omvandlas till ingen / inget /
ingenstans. Om de däremot följs av inte skall jakande variant väljas:
264
Ésli niktó ne ponimáet... Om inte någon / ingen förstår...
Ésli któ-nibudx ne pojmët... Om någon inte förstår... / kommer att förstå
3.4 Konstruktioner med infinitiv (”har inget att göra”)
Om pronomen och adverb av det slag som behandlas i denna lektion förenas med infinitiv
väljs en opersonlig konstruktion, varvid ni- utbytes mot né- (märk betoningen!). I sådant fall
skall predikatet ej negeras, eftersom pronomenet / adverbet redan har ett ne. Ett ev. logiskt
subjekt skall i sådana konstruktioner stå i dativ. I preteritum står alltid býlo och i futurum
alltid búdet.
Zdesx nékuda dewátxsq. Här finns det ingenstans att ta vägen.

Mne néêm zanûtxsq. Jag har ingenting att syssla med.
Ej né s kem pogoworítx. Hon har ingen att tala med.
Nam négde posidétx. Vi har ingenstans att sitta.
Mne néêgo délatx. Jag har inget att göra.
Nékuda býlo dewátxsq. Det fanns ingenstans att ta vägen.

Mne néêm býlo zanûtxsq. Jag hade ingenting att syssla med.
Ej né s kem býlo pogoworítx. Hon hade ingen att tala med.
Nam négde býlo posidétx. Vi hade ingenstans att sitta.
Mne néêm búdet zanimátxsq. Jag kommer inte att ha något att syssla med.
Nam négde búdet sidétx. Vi kommer inte att ha någonstans att sitta.
Motsvarande jakande konstruktion bildas med estx / býlo / búdet + interrogativt pronomen / adverb +
infinitiv:
Tam estx ^to délatx. Där finns det något att göra.
Zdesx estx kudá dewátxsq. Här finns det någonstans att ta vägen.
Mne estx êm zanûtxsq. Jag har något att syssla med.
Ej býlo s kem pogoworítx. Hon hade någon att tala med.
Nam búdet gde posidétx. Vi kommer att ha någonstans att sitta.
4. NEKANDE FÖRENAT PRONOMEN
vilken? kakój?
ingen nikakój
De nekande pronomen som behandlas i föregående moment är självständiga (står alltså inte i
anslutning till ett substantiv). Förenat nekande pronomen bildas också med prefixet ni-, men
fogas till kakój? vilken?, hurdan?.
Ledet kakój böjs som adjektiv. På samma sätt som fallet är med de självständiga varianterna
skall ev. preposition placeras mellan ni och pronomenformen. Exempel:
nom nikakíe zdániq inga / inte några byggnader

gen ni u kakíh zdánij hos inga / inte hos några byggnader
ins ni s kakími zdániqmi med inga / inte med några byggnader
265
Även vid tillämpning av förenat nikakój gäller att predikatet i satsen skall vara negerat. (Se
äv. L20:5). Som framgått redan av L1 brukar dock förenat nekande pronomen inte utsättas i
nekande eller frågande satser. Om det utsätts förstärks ofta negationen (svenska: alls, som
helst el.dyl.).
U nas nikakíh somnénij né bylo. Vi hade ingen / inte några tvivel (alls).
Jämför
U nas né bylo somnénij. Vi hade inga / inte några tvivel..
5. ÖVERSÄTTNING AV SV. någons / ingens

5.1. någons
I L17:1 behandlas êj, ^xq, ^xë? vems?. Om man till detta pronomen fogar ledet -to
(mera sällan -nibúdx och kóe-) bildas i ryskan motsvarighet till svenska någons.
Pronomenledet êj böjs som det enkla êj och rättar sig med avseende på genus, numerus
och kasus efter huvudordet.
Zdesx levít ^éj-to pásport. Här ligger någons pass.

Tam ^xû-to súmka. Där är någons väska.
Na stolé levát ^xí-to dénxgi. På bordet ligger någons pengar.
~xí-nibudx pasportá ne wernúli? Har någras pass ej återlämnats?
5.2 ingens / inte någons
Om pronomenet êj? vems? föregås av ledet ni- (jfr nekande pronomen och adverb enligt
momenten 3 och 4 ovan) bildas ryskans motsvarighet till svenskt ingens. Pronomenledet êj
böjs som det enkla êj och rättar sig till genus, numerus och kasus efter huvudordet.
Eventuell preposition placeras mellan ni- och pronomenledet. Verbet skall likaledes vara
negerat (med ne).
~ej ìtot dom? Ni^éj. Vems är det här huset? Ingens.

~xq ìta súmka? Ni^xû. Vems är den här väskan? Ingens.
Ni^xí dénxgi ne potérqny. Ingens pengar har förlorats.
6. ÖVERSÄTTNING AV SV. hel, all, alla

Du har tidigare stött på wsë allt, wse alla och wsegó allt som allt, totalt. Formen wsë är
neutrum av pron. wesx hela, all, som är den maskulina nominativformen (singular). Formen
wsegó är genitiv (M/N) av samma pronomen. Du har också mött pronomenet célyj hel.
266
Pronomenet wesx böjs i M och N som ^to, i F som moû och i plural som te:
M N F Plur
nom / ack wesx wsë wsq / ws@ wse
gen wsegó wsej wseh
dat wsemú wsej wsem
lok wsëm wsej wseh
ins wsem wsej wsémi
Ackusativ = genitiv om subst. anger varelse (gäller i singular maskulina, i plural alla genus).
Singularformerna av wesx betyder all och hela (bestämd form i svenskan), pluralformerna
betyder enbart alla.
wsq ná[a \nérgiq all vår energi

wsq práwda hela sanningen
wse ná[i usíliq alla våra ansträngningar
wse zwëzdy alla stjärnor
q zdesx zná@ wseh jag känner alla här.
För översättning av svenska en hel / ett helt (formen i svenska är obestämd) används
pronomenet célyj och för svenskt hela (formen på svenska är bestämd) används wesx.
wesx denx hela dagen

célyj denx en hel dag
wsq straná hela landet
céloe móre ett helt hav
wesx bokál hela vinglaset
célyj bokál ett helt vinglas.
7. SUPERLATIV AV ADJEKTIV OCH ADVERB
I L12:3 behandlas ändelsebildad komparativ av adjektiv som predikatsfyllnad och av adverb

(med ändelsen -ee / -e). Superlativ av de adjektiv / adverb, som kan bilda komparativ på det
sättet, bildas genom att komparativformen följs av genitivformerna (M/N respektive plural) av
wesx, således wsegó och wseh:
wysókij wý[e wý[e wsegó / wseh

wysokó
horó[ij lú^[e lú^[e wsegó / wseh

horo[ó
Alternativet wseh väljs, när jämförelse görs med andra tänkbara subjekt (”bättre än alla [de
andra]”). I övriga fall väljs wsegó (”bättre än allt [övrigt]”).
267
Oná rabótaet lú^[e wseh Hon arbetar bäst.
(”hon arbetar bättre än alla [andra]”)
Oná rabótaet lú^[e wsegó útrom. Hon arbetar bäst på morgonen.
(”inte på kvällen”).
Ìtot êlowék risúet húve wseh. Denna människa ritar sämst.

(”han är den sämste av alla”)
Ìtot êlowék risúet húve wsegó Denna människa ritar sämst med blyertspenna.
karanda[óm. (”han är bättre på att rita med tusch”)
Det är här således fråga om samma konstruktion som vid jämförelse med genitiv (L12:4.1):
Moskwá bólx[e Stokgólxma Moskva är större än Stockholm.
268
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Wy segódnq s kém-nibudx idëte w kinó?
- Q ni s kem ne idú.
2.
- Kak nazywáetsq ìtot apparát? Któ-nibudx znáet?
- Niktó nam ne skazál, kak on nazywáetsq.
3.
- Wy záwtra kudá-nibudx édete?
- Net, záwtra my nikudá ne édem.
4.
- Wy zdesx kogó-nibudx uvé znáete?
- Q zdesx nówyj. Poká nikogó w dóme ne zná@.
5.
- Wy kogdá-nibudx býli w Dagestáne?
- Net, q tam nikogdá né byl.
6.
- Wy goworíte po-[wédski?
- Net, q nikogdá ne izu^ál [wédskij.
7.
- ~to uwídeli wá[i towári]ii, kogdá oní [li po lésu?
- Oní ne uwídeli niêgó. Oêwídno, wse viwótnye pokínuli priwý^nye
mestá obitániq.
8.
- Nína, ty slý[ala ^tó-nibudx o koncérte w srédu?
- Da, Serëva o nëm ^tó-to goworíl.
9.
- Wy dolvný soob]ítx komú-nibudx o tom, ^to slu^ílosx.
- Da, q sej^ás wýzowu skóru@ pómo]x.
10.
- Któ-nibudx znáet, kak obra]átxsq s ìtim pribórom?
269
- Q slý[al, ^to któ-to w ná[em predpriûtii uméet obra]átxsq s nim.
11.
- Wy goworíte o ^ëm-nibudx interésnom?
- Net, my ni o ^ëm interésnom ne goworím. Kak-to wsë skú^no.
12.
- Wy kogdá-nibudx býli w ìtoj diskotéke?
- Kogdá-to byl. Tam krasíwye lùdi i horó[aq múzyka.
13.
- Wy znáete ^tó-nibudx ob ìtom êlowéke?
- Kóe-^to zná@. Q kogdá-to rabótala wméste s nim.
14.
- Gdé-to w lesú q slý[u [óroh. Tam któ-to estx.
- Tam nikogó net. Ìto kakóe-to viwótnoe, móvet bytx losx íli medwédx.
15.
- Wy gdé-nibudx wídeli moí kl@^í? Q ih i]ú wsë útro, no ih nigdé net.
- Gdé-to q ih wídel, no ne pómn@ gde.
16.
- Léna Stepánowna, wy kogdá-nibúdx býli w Samáre?
- Kogdá-to bylá.
17.
- Nádo emú kák-nibudx skazátx, ^to slu^ílosx.
- Da, q napi[ú emú kakóe-nibudx soob]énie.
18.
- Wy s kém-nibudx goworíli o ná[ih problémah?
- Kóe s kem q goworíl, no ne so wsémi.
19.
- Skavíte, gde nahóditsq dworéc brakosoêtánij?
- Tó^no ne zná@. On gdé-to na sosédnej úlice.
20.
- U was estx kakíe-nibudx interésnye vurnály po qzykoznáni@?
- Da, wot kóe-kakie vurnály, kotórye was, nawérnoe, zainteresú@t.
- Wy îtáli kakój-nibudx iz nih?
270
- Da, q proîtál po^tí wse.
21.
- ~to ìto za ma[íny won tám, na stoûnke?
- Q plóho wívu. Nawérnoe, kakíe-to gruzowíki.
- Tam estx kakój-nibudx awtóbus?
- Kávetsq, da.
22.
- Ná[a obstanówka óênx naprqvënnaq. Na[ brak na gráni razwála.
- Da, nam dejstwítelxno nékuda dewátxsq.
23.
- Wy skazáli, ^to wam zdesx skú^no. Poêmú? Wam néêm zanûtxsq?
- Da, mne zdesx ne s kem pogoworítx i néêm zanûtxsq. Estx u menû
kóe-kakie knígi, no q po^tí wse uvé proîtál.
24.
- Ìto, kávetsq, sowsém nówyj filxm.
- Da, po-móemu, ìtogo fílxma ni w kakóm kinoteátre e]ë net.
25.
- Wy uvé razgowáriwali s kollégami?
- Net, my poká ni s kakími kollégami ne goworíli.
26.
- Wot na zemlé ^éj-to músor. Któ-to egó prósto brósil na zéml@. Tak
nelxzû obra]átxsq s priródoj. Wy znáete, êj on?
- Ne zná@. Móvet bytx, egó brósil kakój-nibudx turíst.
27.
- Kto dólven idtí na sobránie?
- Q dúma@, ^to wse dolvný idtí tudá.
28.
- W ìtom festiwále u^ástwuet wsq Ewrópa?
- Ne wsq Ewrópa, tólxko strány Skandináwii i Báltiki.
29.
- Komu nuven rússkij qzýk?
- Wsem, kto hóêt goworítx s rússkimi.
271
30.
- Na ìtom poluóstrowe estx kakíe-nibudx dostoprime^átelxnosti?
- Po ná[im swédeniqm estx célyj rqd interésnyh we]éj.
31.
- Kto iz was poët lú^[e wseh?
- Wse dúma@t, ^to lú^[e wseh poët Wolódq Barabánow.
32.
- Kakój román, po wá[emu mnéni@, lú^[e wseh?
- Iz wseh ná[ih románow «Wojná i mir» Tolstógo, bezuslówno, sámyj
horó[ij.
33.
- Kak re[átx ìtu problému? Sotrúdniêstwom?
- Po-móemu, lú^[e wsegó búdet, ésli wse rabóta@t otdélxno.
34.
- Kakú@ dorógu wy rekomendúete?
- Wot tri dorógi. Léwaq húve wseh. Rekomendú@ srédn@@. Wdolx neë
priróda prekrásnaq.
35.
- Anatólij Anatólxewi^, wy goworíte po-rússki, po-francúzski, po-
anglíjski, i po-[wédski. Na kakóm qzyké wy goworíte ^á]e wsegó?
- Ránx[e q goworíl bólx[e po-anglíjski, a tepérx po^tí wsegdá po-
[wédski.
272
19. Dewqtnádcatyj urók
19. Nittonde lektionen
1. ÖVERSIKT ÖVER RYSK VERBLÄRA
Du har redan lärt dig en hel del om ryska verb och hantering av t.ex. tempus. I denna lektion
skall vi ägna oss utförligare åt de ryska verbens struktur (prefix och suffix) och tempusval.
1.1 Rysk verbbildning

Utmärkande för rysk ordbildning generellt är prefixens (förstavelsernas) och suffixens (ändelsernas eller
avledningarnas) roll. Ryskan är ett synnerligen ordrikt språk men samtidigt stamfattigt om man ser till
ordrikedomen. Stora ordgrupper (inte minst verbgrupper) är uppbyggda kring en gemensam stam och orden /
verben differentieras eller modifieras betydelsemässigt genom prefix och/eller suffix. Prefixen har som regel en
betydelse, som i kombination med stammen skapar ett ”nytt” ord eller verb. Företeelsen är inte unik för ryskan
men är där betydligt vanligare och mera satt i system än i andra språk. Följande exempel är belysande för rysk
ordbildning.
ryska svenska
skazátx säga
rasskazátx berätta
pokazátx visa
rasskáz novell, berättelse
pokazátelx indikator
ukáz dekret, förordning
(jfr sv. ukás)
prikáz order
ukázka pekpinne
nakazánie straff
zakazátx beställa
kazátxsq tyckas
Listan skulle kunna fortsätta. Medan svenskan som framgår har olika stammar i samtliga ovanstående ord har
motsvarande ryska ord samma stam (-kaz-).
1.2 Verbprefix
Verbprefix har tre funktioner:
1) De bildar perfektiv (pf) aspekt av en prefixlös imperfektiv (ipf) infinitiv I (L6):
pisátx (ipf) - na-pisátx (pf) skriva
I detta och liknande fall säger man att prefixet är tomt, d.v.s. det ändrar inte verbets betydelse.
2) De kan, fogade till prefixlös ipf infinitiv, bilda ett ”nytt” verb, varvid prefixet alltså är
betydelsebärande (pregnant eller kvalificerande) (jfr sv. teckna - underteckna; skriva -
beskriva). En sådan ”ny” infinitiv blir då alltid pf. Eftersom prefixet ändrar ursprungsverbets
betydelse kan den ursprungliga ipf infinitiven inte längre fungera som ipf infinitiv till det
273
”nya” verbet. I sådant fall har det genom avledning (med ändelse / suffix) bildats en ”ny” ipf
infinitiv av den ”nybildade” pf infinitiven.
ipf infinitiv pf infinitiv
grundverb pisá tx napisátx skriva
nytt verb podpísywatx – podpisátx underteckna

avledning med hjälp av suffix pregnant prefix
De betydelsebärande prefixen kan det vara praktiskt att känna till. Genom kunskap om dessa
och genom kännedom om ett verbs (stammens) grundbetydelse kan man inte sällan gissa sig
till ett verbs betydelse, trots att man inte sett det förut, eller i varje fall lättare lära in det. Vissa
prefix är identiska med eller snarlika prepositioner med samma eller näraliggande betydelse.
prefix betydelse jfr m. exempel

preposition
w-/wo-/w_- in- w wpísywatx-wpisátx inskriva
woplo]átxsq – woplotítxsq
förverkligas
w_edátxsq - w_éstxsq äta sig in
wz-/wz_-/woz-/wos- åter- / för- / re- - wzrywátxsq – wzorwátxsq expodera
wz_edátxsq - wz_éstxsq fara ut
(mot ngn)
wosstanáwliwatx-wosstanowítx
återupprätta, rekreera
wozobnowlûtx-wozonowítx förnya
wy- ut- / upp- - wyskázywatx-wýskazatx
utsäga
do- till- do dobawlûtx-dobáwitx tillägga
nad-/nado/ över- nad nadstráiwatx-nadstróitx
överbygga
nadrywátx – nadorwátx riva upp
lite
o-/ob-/obo-/ob_- om- / be- - ohwátywatx-ohwatítx omfatta

obrabátywatx – obrabótatx
bearbeta
ob_qsnûtx - ob_qsnítx förklara
ot-/oto-/ot_- från- / av- ot otdelûtx-otdelítx avdela / skilja
otdirátxsq – otodrátxsq lossna
ot_edátxsq - ot_éstxsq äta upp sig
(så man ökar i vikt)
pere- åter- / om- / - pereskázywatx-pereskazátx
re- / över- återberätta;
peredawátx-peredátx överlämna
274
pod-/podo-/pod_- under- / upp- pod podpísywatx-podpisátx
underteckna
podozrewátx ipf misstänka
pred-/predo- före- péred predstawlûtx-predstáwitx
/pred_- föreställa / företräda
pred_qwlûtx - pred_qwítx uppvisa
pri- an- / till- pri pribywátx-pribýtx anlända
pro- genom- / till - promerzátx-promërznutx bli
genomfrusen
protrezwlûtxsq - protrezwítxsq
nyktra till
raz-/ras-/razo- isär- / för- / - razbiwátx-razbítx slå sönder
/raz_- sönder- razgonûtx – razognátx jaga bort,
skingra
rassylátx – razoslátx skicka runt
s-/so-/s_- samman- / - sobirátx-sobrátx samla ihop
bort- s_edátx – s_estx äta upp
ssylátx – soslátx deportera
u- ut- / bort- - ugonûtx-ugnátx jaga bort / fördriva
Anm.
1) Prefixvarianterna med -s- (wos-, ras- ...) är aktuella om följande stam börjar på tonlös parkonsonant:
wos-stanowítx.
2) Prefixvarianterna med -o- (so-, nado-, podo-...) är aktuella om följande stam börjar på viss konsonantgrupp:
so-stoûtx.
3) Prefixvarianterna med -_- är aktuella, om följande stam börjar på / j /, d.v.s. framför alternativvokaltecken:
estx (= ”jestx”) - s_-estx (= ”s-jestx”).
Viktigt! De flesta prefix (inklusive vissa av ovan angivna) kan vara ömsom tomma, ömsom
pregnanta beroende på vilken stam de fogas till. Prefix som na-, s-, za-, u- och po- är ofta
tomma (pisátx-napisátx skriva; délatx-sdélatx göra; stróitx-postróitx bygga).
3) Prefix (ofta po-, pro-, za-, pod-, na-) kan, fogade till prefixlös ipf infinitiv, modifiera
verbet med avseende på s.k. aktionsart (prefixet är då varken tomt eller pregnant utan
modifierande; infinitiven blir vanligen pf). Prefixet ändrar alltså inte verbets grundbetydelse
utan anger handlingen t.ex. som kortvarig, utförd med viss intensitet eller dylikt:
sidétx (ipf) sitta - po-sidétx (pf) sitta en stund

goworítx (ipf) tala - po-goworítx (pf) tala en stund / växla några ord
Av praktiska skäl behandlas i detta läromedel vissa modifierade pf infinitiver som regelrätta pf infinitiver,
eftersom de i flertalet fall fungerar som sådana, t.ex. just sidétx-posidétx sitta; goworítx-pogoworítx tala.
4) Ryskan lånar in nya verb från andra språk och skapar ibland helt nya verb från andra
lånord. Ett sådant exempel är piáritx ipf göra reklam, som härstammar från den engelska
förkortningen PR (public relations). När nya verb skapas kan det ta många år innan ett
aspektpar etableras slutgiltigt. För att bilda pf aspekt av piáritx används t.ex. än så länge
flera olika prefix (pro-, ras-, ot- m.fl.).
275
1.3 Verbsuffix
Vid avledning från verbens pf former förekommer dessa tre avledningssuffix:
1) ´-ywa- / ´-iwa
2) -wá-
3) -û- / -á-
Suffix 1 är det vanligast förekommande. Betoningen i ipf infinitiv ligger då alltid på stavelsen
närmast före suffixet:
rasskaz-átx (pf)  rasskáz-ywa-tx (ipf) berätta
Suffix 2 fogas vanligen till ipf infinitiv om pf infinitiv slutar på -etx eller om verbet tillhör
”dawátx-gruppen” (L9:3). Betoningen i ipf infinitiv ligger på suffixvokalen:
nadé-tx (pf)  nade-wá-tx (ipf) klä på

wsta-tx (pf)  wsta-wá-tx (ipf) stiga upp
Suffix 3 fogas vanligen till ipf infinitiv om pf infinitiv slutar på -itx. Betoningen i ipf
infinitiv ligger på suffixet:
prizeml-í-txsq (pf)  prizeml-û-txsq (ipf) landa

polu^-í-tx (pf)  polu^-á-tx (ipf) få, erhålla
Ipf och pf infinitiver och skiljer sig bildningsmässigt från varandra på följande sätt:
Typ 1) Bägge infinitiverna är försedda med pregnant prefix varvid ipf infinitiv bildas utifrån
pf infinitiv med hjälp av suffix (i exemplet avledningssuffix 1: -ywa-):
rasskázywatx (ipf)  rasskazátx (pf) berätta
Det stora flertalet ryska verb har just denna struktur.
Typ 2) Pf infinitiv har tomt prefix:
pisátx (ipf) → napisátx (pf) skriva
Typ 3) Infinitiverna tillhör olika konjugationer (ipf - K1, pf- K2):
kon^átx (ipf) ← kónîtx (pf) sluta
(Egentligen är ipf infinitiv avledd av pf infinitiv med suffix, se ovan)
276
Typ 4) Infinitiverna har olika stammar (gäller endast en liten grupp):
goworítx (ipf) skazátx (pf) säga
bratx (ipf) wzqtx (pf) ta
Viktigt!
Det är inte alla verb som bildar aspektpar. Det är därför bra att känna till den terminologi som används för att
beskriva sådana verbs aspektuella egenskaper.
Egenskap: Verbet är:

Verbet har endast en aspekt (ipf eller pf) monoaspektuellt
En och samma verbform används i bägge aspekterna biaspektuellt
1) Vissa verb, t.ex. sådana som uttrycker tillstånd (t.ex. ligga, sitta, stå) samt flertalet med infinitiv på -owatx /
-ewatx, kan vara monoaspektuella. De har då oftast bara ipf infinitiv (L9:2).
2) Ett fåtal monoaspektuella verb förekommer bara i pf, t.ex. sostoûtxsq äga rum.
3) För rörelseverb (L16:5), som prefigeras med betydelsebärande prefix, gäller särskilda bildningsregler
(behandlas i L21).
4) Biaspektuella verb är sådana som endast har en infinitiv, som är såväl ipf som pf (obe]átx lova,
paralizowátx paralysera).
2. VAL AV VARIANT I INFINITIV, PRETERITUM OCH FUTURUM
I L 6 och L 7 har de viktigaste reglerna för val av infinitiv, preteritum och futurum av ipf och
pf aspekt tagits upp. Här följer en repetition och komplettering.
2.1 Infinitiv
2.1.1
Imperfektiv infinitiv anger en handling / verksamhet / ett skeende generellt.
1) Väljs när tyngdpunkten ligger på verksamheten, skeendet, ej på något som uppnås:
Q l@blù igrátx na kompxùtere. Jag tycker om att spela på datorn.

On ne uméet pláwatx. Han kan inte simma.
Ej trúdno býlo goworítx. Hon hade svårt att tala.
My hotím izu^átx rússkij. Vi vill studera ryska.
Oní priwýkli wstawátx ráno. De har vant sig att stiga upp tidigt.
Olégu nadoélo otwe^átx na písxma. Oleg har tröttnat på att svara på brev.
2) Väljs om adverbial framhäver sättet som det viktigaste / väsentligaste:
Q pro[ú was îtátx grómko i ûsno. Jag ber er läsa högt och tydligt.
Nádo otkrywátx oknó ostoróvno. Man måste öppna fönstret försiktigt [annars kan det
gå sönder].
Trúdno îtátx w ìtoj temnoté. Det är svårt att läsa i det här mörkret.
277
Det är en vanlig missuppfattning att enbart förekomsten av ett sättsadverbial i satsen automatiskt leder till val av
ipf infinitiv. Så är inte fallet. Ex.: Nádo býstro proîtátx [pf] soob]énie Man måste snabbt läsa igenom
meddelandet = se till att den blir läst så att vi så fort som möjligt kan ta del av innehållet (om läsandet som
sådant går snabbt eller ej är här ointressant). Lägg märke till att sättet för handlingens utförande skall vara det
viktigaste, det som främst framhävs, när ipf infinitiv skall väljas!
3) Väljs om handlingen är regelbundet upprepad eller permanent:
Wy dolvný wsegdá otwe^átx na Ni måste alltid svara på mina frågor.

moí woprósy.
Q dólven pisátx donesénie Jag måste skriva en rapport varje vecka.
kávdu@ nedél@.
My hotím wam pomogátx. Vi vill hjälpa er.
En handlings upprepande kan vara potentiellt (d.v.s. kan äga rum upprepade gånger eller utebli). I sådant fall har
ryskan pf infinitiv:
Ésli wam kogdá-nibudx búdet Om ni någon gång kommer att behöva hjälp, kan
nuvná pómo]x, wam wsegdá móvno ni (ju) alltid vända er till mig.
obratítxsq (pf) ko mne.
Podúmajte, zahóêt li êlowék s Tänk efter om en människa vill prata med er. Hennes hållning,
wámi pogoworítx. Ob ìtom wsegda blick och andra tecken berättar alltid om det.
skávet (pf) egó póza, wzglûd i drugíe
znáki.
4) Väljs alltid efter hjälpverb som anger att något skall börja, fortstätta eller sluta, t.ex.
naînátx-na^átx börja, prodolvátx-prodólvitx fortsätta och kon^átx-
kónîtx sluta samt efter porá det är dags att eller nádo/núvno om dessa är synonyma
med porá (d.v.s. anger att behovet av handlingens utförande / påbörjande är kopplat till
yttrandeögonblicket):
Oní náâli pisátx. De började skriva.

Porá otdyhátx. Det är dags att vila / ta igen sig.
Nádo wozwra]átxsq. Det är nödvändigt / dags att (genast) återvända.
Jfr
Nádo wernútxsq (pf) w tri âsá. Man måste återvända kl. tre [inte just nu].
5) Väljs i sats med predikativerna móvno / nelxzû eller hjälpverbet mo^x kunna i olika
tempus om tillåtelse respektive förbud avses, alltså om man talar om regler:
Nelxzû otkrywátx (ipf) dwerx. Det är förbjudet att öppna dörren.

Jfr
Nelxzû otkrýtx (pf) dwerx. Det går inte / är omöjligt att öppna dörren. (Den har fastnat).
S@dá móvno whodítx (ipf)? Får man / är det tillåtet att gå in här?
Jfr
K wam móvno wojtí (pf)? Får jag / kan jag stiga in till er [passar det]?
6) Väljs för att ange en handling som onödig, olämplig eller otillrådlig:
Ne nádo emú pisátx. Det är onödigt att / Man bör inte skriva till honom.
Ne stóit s ními goworítx. Det är inte värt / lönt att tala med dem.
Wam ne sléduet ìto délatx. Ni bör inte göra detta.
278
My sowétuem wam ne otwe^átx. Vi råder er att inte svara.
2.1.2
Perfektiv infinitiv väljs i fall som ej anges under 2.1.1. Det rör sig likväl om flertalet fall
(statistiskt är pf infinitiv betydligt vanligare än ipf infinitiv). Om ett hjälpverb har pf form (pf
preteritum) och anger något som uppnått eller inte uppnått, ett resultat eller uteblivet resultat
är pf infinitiv alltid tillämplig:
Q (ne) smog (pf) skazátx (pf) emú ìto. Jag kunde (inte) / hann (inte) säga detta till honom.
My zahotéli (pf) zadátx (pf) Vi ville / fick lust att ställa en fråga till dem.
im woprós.
Ej udalósx (pf) sdatx (pf) \kzámen. Hon lyckades avlägga examen / klara provet.
My uspéli (pf) wstrétitx (pf) ih. Vi hann träffa dem.
2.2 Preteritum
Val av ipf eller pf preteritum behandlas översiktligt i L7:4.2. Nedan ges som komplettering
härtill några jämförande exempel på tillämpningen. I vänster kolumn anges exempel med ipf
preteritum och i höger exempel med pf preteritum av samma verb.
verksamhet resultat / prestation
Wêrá q pisál písxma. Wêrá q napisál pisxmó na^álxniku.

I går skrev jag / satt jag och skrev brev. I går skrev jag ett brev till chefen.
My ne re[áli krosswórd. My ne re[íli krosswórd.

Vi löste inte / var inte sysselsatta med att lösa Vi löste inte / lyckades inte lösa korsordet.
korsord [vi gjorde ngt annat].
Dom gorél. Dom sgorél.

Huset brann. (”det brann i huset”) Huset brann ner [till grunden].
My gotówilisx k mátû. My podgotówilisx k mátû.

Vi förberedde oss / var sysselsatta med att Vi har / hade förberett oss till matchen [och
förbereda oss till matchen. var klara att spela].
regelbunden upprepning / vanemässig engångshandling

handling
Q s nim goworíl kávdyj denx. Q s nim pogoworíl wêrá.

Jag talade med honom varje dag. Jag talade med honom i går.
My ih wsegdá pobevdáli. W ìtot raz my ih pobedíli.

Vi besegrade dem alltid. Denna gång besegrade vi dem.
My wsegdá obédali w dwa âsá. My poobédali i zatém wernúlisx na

rabótu.
Vi brukade alltid äta middag kl. två. Vi åt middag och återvände därefter till
arbetet.
279
Till de regler som angetts i L 7 kan följande fogas:
1) I temporala satsfogningar är reglerna för val klara.
(1) Om handlingarna i de två satserna i satsfogningen ägde rum samtidigt (helt eller delvis)
skall i bägge satserna ipf preteritum väljas:
My rabótali (ipf), kogdá ostalxnýe Vi arbetade, när / medan de övriga vilade.

otdyháli (ipf).
(2) Om handlingarna i satserna ägde rum efter varandra och därmed ”berättelsen förs framåt”
väljs i bägge satserna pf preteritum:
Kogdá my poobédali (pf), to po[lí (pf) När / sedan vi (hade) ätit middag, gick vi på
w kinó. bio.
(3) Om handlingen i en av satserna pågick och handlingen i den andra satsen inträdde anges
den pågående handlingen med ipf preteritum och den inträdande med pf preteritum:
My sidéli (ipf) za stolóm, kogdá my Vi satt till bords när vi hörde telefonsignalen.
uslý[ali (pf) zwonók telefóna.
2) Imperfektiv preteritum uttrycker också:
(1) en successiv handling / verksamhet:
Po mére togó kak dánnye Efterhand som uppgifterna bekräftades...

utwervdálisx (ipf)
Postepénno \konómika Gradvis försämrades ekonomin.
uhud[álasx (ipf)
(2) en handling som skulle ske och redan påbörjats:
Oná ne uspéla pogoworítx s nim, tak kak Hon hann inte tala med honom, eftersom han
on uezvál (ipf). skulle fara bort. (”var stadd i avfärd”)
(3) En handling som var nära att ske men avbröts av annan handling (jfr ovan med temporala
satsfogningar, fall 3):
My sadílisx (ipf) za stol, kogdá Vi höll på att / skulle just sätta oss till bords
uslý[ali (pf) zwonók. när vi hörde ringklockan.
3) Perfektivt preteritum summerar en prestation (som i sin helhet uträttats eller uteblivit) på
viss tid (tiden anges då med prepositionen za + ackusativ):
Fírma postróila (pf) most za Företaget byggde / har byggt

tri nedéli. en bro på tre veckor.
280
4) Perfektivt preteritum uttrycker förvåning över utebliven handling:
Poêmú wy ìtogo ne sdélali (pf)? Varför gjorde ni inte det?

Wy ve obe]áli sdélatx ìto. Ni lovade ju att göra det.
Anm.
1) Alla verb är inte lika och kan följaktligen inte automatiskt väljas enligt angivna regler eller principer. Sådana
verb t.ex. som uttrycker tillstånd eller sinnesbeskaffenhet (t.ex. vitx leva / bo, sidétx sitta, levátx ligga)
leder ju inte direkt till ett resultat (de beskriver ett tillstånd) och saknar därför normala pf-former. De pf-former
av sådana verb som eventuellt anges i detta läromedel (t.ex. posídetx, polevátx) fungerar bara delvis som
regelrätta pf-former; de uttrycker viss aktionsart, d.v.s. handlingen med viss modifiering (se ovan 1.2), t.ex. som
kortvarig (posidétx pf sitta en stund; polevátx pf ligga en stund; pogoworítx pf växla några ord / prata en
stund). Andra verb åter är till sin uttrycksmässiga beskaffenhet ”enfasiga” och saknar därför ”normal” ipf
infinitiv (t.ex. kríknutx skrika till / avge ett skrik).
2) Om en handling visserligen ”avslutats” eller ”lett till ett resultat” men detta ”resultat” inte består i
yttrandeögonblicket väljs normalt ipf preteritum (gäller främst rörelseverb; handlingen betonas, ej resultatet):
Wy zdesx otkrywáli (ipf) oknó? Har ni öppnat fönstret här (= Har ni vädrat
här)? (fönstret är stängt i yttrandeögonblicket)
3) Vissa verb, bildade som typ 2 under 1:3 ovan (utom de inlånade ”internationella” verben, rörelseverb samt
verb i temporala satsfogningar) står ofta i ipf preteritum istället för väntad pf preteritum. De vanligaste verben
av denna typ är îtátx-proîtátx läsa, pisátx-napisátx skriva, zwonítx-pozwonítx ringa, goworítx-
skazátx säga, slý[atx-uslý[atx höra.
Wêrá q (po)zwoníla wra^ú. I går ringde jag till läkaren.

Wy emú uvé (na)pisáli? Har ni redan skrivit till honom?
4) Vid adverbialet néskolxko raz flera gånger väljs ipf preteritum om upprepningen skett vid olika tillfällen
(svenskan har då oftast perfekt), medan pf preteritum väljs om upprepningen skett vid ett och samma tillfälle
(svenskan har då oftast preteritum). Exempel:
On îtál (ipf) knígu néskolxko raz. Han har läst boken flera gånger [vid olika
tillfällen].
On néskolxko raz proîtál (pf) pisxmó. Han läste brevet flera gånger [i direkt följd].
2.3. Futurum
Grundreglerna för val av ipf och pf futurum stämmer väl med reglerna för val av
preteritumformer. Nedan anges till vänster exempel med ipf futurum och till höger exempel
med pf futurum.
Ipf futurum Pf futurum
Záwtra q búdu pisátx písxma. Záwtra q napi[ú wam pisxmó.

I morgon skall jag skriva brev (= ägna tiden åt I morgon skall jag skriva ett brev till
brevskrivning). er.
~to oná búdet délatx w Moskwé? ~to oná sdélaet w Moskwé?

Vad skall hon göra (= ägna sig åt) i Moskva? Vad skall hon göra (= uträtta) i
Moskva?
281
My búdem zwonítx wam kávdyj denx. My wam pozwoním záwtra.
Vi skall ringa till er varje dag. Vi skall ringa till er i morgon.
1) Ipf futurum av oprefigerade rörelseverb, vilka ju har två varianter av ipf infinitiv, kan bildas, som framgått av
L16:5, på bägge varianterna, och de väljs enligt samma regler som gäller för variantval i presens eller ipf
preteritum:
Q ^ásto búdu ézditx (neutralt) w Moskwú. Q búdu éhatx (enkelriktat) býstro, ^tóby uspétx.
Jag skall ofta åka till Moskva. Jag skall åka fort, så att jag hinner.
(mer än en riktning - fram och tillbaka) (en riktning vid ett tillfälle)
2) Imperfektivt futurum kan, till skillnad från ipf preteritum, framhäva avsikt eller ifrågasätta det meningsfulla i
en verksamhet:
Wy búdete pisátx emú? Skall ni / Tänker ni skriva till honom?

~aj búdete pitx? Vill ni ha te? (avser ni dricka te?)
~to wy búdete bratx? Vad skall ni / tänker ni ta för något? (fras i affär)
Za^ém q wam búdu dawátx dénxgi? Varför skall jag ge er pengar?
2.4. Skillnader i tempusbruk i svenska och ryska.
Svenskans tempusbruk kan för vissa verka ologiskt. Så kan t.ex. förfluten tid, som framgått (L2:6.2), beteckna
något presentiskt (Jag har nu bott [= bor] här i tio år / sedan tio år; Vad roligt det var [= är] att träffas). Presens
har, som nämns i L6:1.2.3 (ruta 3), ofta futural innebörd (Jag ringer dig i kväll). Vidare kan förfluten tid
förekomma avseende handlingar som kommer att äga rum / inträffa i framtiden (s.k. futurumperfekt) (Ring till
mig när du har kommit fram [= när du blir framme]). Ryskan är i detta avseende konsekvent och logisk.
2.4.1 Huvudprincip
* Presens anger alltid något som sker eller gäller i nuet;

* Preteritum anger alltid något förflutet;
* Futurum anger alltid handlingar, som kommer att inträffa i framtiden.
Särskilt viktigt är att minnas, vad som nämns i L6:1.2.3. Eftersom svenskan saknar regelrätta
futurumformer uttrycks där futurum ofta med presens. Ryskan har i sådana fall alltid pf
futurum. Märk att det gäller även i fall av omedelbar framtid och t.ex. i reala konditionala
satsfogningar (se L22:1.2.1):
Kogdá my polúîm otwét? När får vi svar?

My pozwoním wam záwtra. Vi ringer er i morgon.
Q otpráwl@ pisxmó, kak tólxko napi[ú Jag skickar brevet så snart jag (har) skrivit
egó. det.
~to wy skávete ob ìtom? Vad säger ni om det här?
Skávem, ^to on praw, no... Vi säger väl att han har rätt, men....
~to slu^ítsq, ésli Nína uznáet ob Vad händer, om Nina får reda på detta?
ìtom?
Poviwëm - uwídim. Den som lever får se (”Vi lever en tid
framöver och vi får se”).
Kogdá oní polúât ìtu informáci@, När de får / har fått denna information är [=
búdet uvé pózdno. blir] det redan för sent.
282
2.4.2 Särskilda fall
Det finns bara få undantag från huvudprincipen om tempuslogik och inget av dem är obligatoriskt.
1) Rörelseverb kan uttrycka framtid med presensform. Om rörelseverbet är oprefigerat (L16:5) kan dock bara
presens, bildat på enkelriktad infinitiv, uttrycka futurum. Ex.:
My édem (enkelriktat) / poédem (pf) w srédu. Vi åker / skall åka på onsdag.
2) Presens i stället för ipf preteritum kan väljas för att framhäva samtidighet. Svenskan kan i sådana fall, till
skillnad från ryskan, uttrycka verb-handlingen med ackusativobjekt + infinitiv59:
My wídeli, kak on staráetsq (presens) / Vi såg hur han ansträngde sig.

starálsq (ipf pret.). Vi såg honom anstränga sig.
Q slý[al(a), kak on kri^ít (presens) / kri^ál Jag hörde hur han skrek.
(ipf pret.). Jag hörde honom skrika.
3) Presens i stället för futurum (ipf eller pf) förekommer ibland i journalistisk stil:
Záwtra prezidént prinimáet (presens) / I morgon tar presidenten emot en svensk delegation.
prímet (pf futurum) [wédsku@ delegáci@.
4) Presens i stället för pf preteritum förekommer som stilistiskt grepp för att få en läsare att uppleva det
förflutna som något samtidigt (s.k. historiskt presens, som förekommer äv. i svenskan, om än mera sparsamt än i
ryskan):
W XIII-om wéke nastupáet (pres.) / nastupíl (pf På 1200-talet börjar / började en svår period i
pret.) tqvëlyj períod w istórii. historien.
5) Imperfektiv futurum i stället för modal konstruktion med dativ + infinitiv när handlingens meningsfullhet
ifrågasätts (se ovan 2.3 anm. 2, L8:2.2 samt GS 4.7 ):
Za^ém q búdu emú pisátx ? / Za^ém mne emú Varför skall jag skriva till honom?
pisátx?
6) Perfektivt futurum i stället för imperativ eller konjunktiv vid vänlig förfrågan (tänk på att predikatet skall vara
negerat med ne):
Wy ne skávete, gde ostanówka? Kan ni (vara vänlig) tala om / Ni skulle inte kunna
tala om var hållplatsen är (någonstans)?
U was platóêk ne búdet? Ni har (händelsevis) inte en näsduk?
59
Konstruktionen ”ackusativ med infinitiv” (ex. Vi såg dem anfalla).
283
MÍNI-DIALÓGI
1.
- ~to wy délali wêrá?
- My býli w kinó i smotréli nówyj ukraínskij filxm.
2.
- Wy uvé napisáli soob]énie na blog?
- Net, ne napisál. Q e]ë pi[ú egó.
3.
- Wy uspéli re[ítx zadáû?
- Net, ne uspéli. U nas býlo málo wrémeni. My re[ím eë záwtra.
4.
- Wy napisáli e-méjl proféssoru Kuznecówu?
- Net, ne napisál. Q napi[ú soob]énie záwtra.
5.
- Wy dólgo pisáli ìtu kontrólxnu@ rabótu?
- Da, oná bylá óênx trúdnaq. My pisáli eë êtýre âsá.
6.
- Wy znáete, kak obra]átxsq s ìtim pribórom?
- Net, q dólven posowétowatxsq s instrúktorom.
7.
- W kotórom âsú wam nádo wernútxsq domój?
- Sej^ás. Uvé porá wozwra]átxsq.
8.
- Wy skazáli drugím, ^to u was kónîlosx tópliwo?
- E]ë ne skazál. Sej^ás skavú.
9.
- ~to wy délali w bibliotéke?
- My îtáli tam gazéty i vurnály. Mévdu próîm, q proîtál óênx
interésnu@ statxù o nówom bespilótnom samolëte.
- W kakóm vurnále wy eë îtáli?
- Q îtál statxù w vurnále «Téhnika Molodëvi».
- Kto eë napisál?
284
- Eë napisál nékij invenér.
10.
- Wy uméete pisátx po-francúzski?
- My pí[em po-francúzski dowólxno plóho, no ponimáem, kogdá
îtáem.
11.
- Poêmú póezd ostanowílsq?
- On wsegdá ostanáwliwaetsq na ìtom méste.
12.
- Poêmú mne nádo perepisátx ìtot doklád?
- Potomú ^to w nëm mnógo nepráwilxnyh dánnyh.
13.
- Wy soob]íli drugím, ^to nam núven benzín?
- Soob]íl. Q wsegdá soob]á@ o podóbnyh we]áh wówremq.
14.
- Kogdá wy náâli kurítx?
- Q, k sovaléni@, náâl w óênx molodóm wózraste, kogdá mne býlo
pqtnádcatx let. Óênx ho^ú brósitx.
15.
- Kogdá wy dolvný wernútxsq?
- Q wsegdá wozwra]á@sx w polowíne [estógo.
16.
- Kogdá ty rasskáve[x milícii, ^to slu^ílosx?
- Q wsë rasskavú záwtra íli poslezáwtra, potomú ^to sej^ás zdesx
nikogó net.
17.
- ~em wy zanimálisx na rabóte?
- My obsuvdáli néskolxko nówyh proéktow.
- Wy ih dólgo obsuvdáli?
- Da, my ih obsuvdáli wesx wéêr.
18.
- Wy wêrá obsuvdáli ìtot woprós?
- Obsuvdáli, no ne obsudíli do koncá. Nádo wýqsnitx e]ë néskolxko
285
melo^éj.
19.
- Ty hóê[x posmotrétx na moù nówu@ ma[ínu?
- S udowólxstwiem. Q óênx ho^ú uwídetx eë.
20.
- Ty skáve[x emú ìto záwtra?
- Obqzátelxno. Q pozwonù emú uvé útrom.
21.
- Kogdá wy skávete ej ob ìtom?
- Q skavú ej záwtra. Sej^ás q ne mogú zwonítx. U menû net
wrémeni.
22.
- W kakóm méste wy postáwili súmki i êmodány?
- My stáwili ne súmki i êmodány, a pakéty.
23.
- ~to wy stróili na doróge?
- My stróili doróvnyj most.
- A wy egó uvé postróili do koncá?
- Net, e]ë ne sowsém.
24.
- Mne skazáli, ^to wêrá ìtot magazín gorél.
- Wérno, no, k s^ástx@, on ne sgorél.
25.
- ~to wy uwídeli, kogdá býli na rybálke?
- My uwídeli mássu viwótnyh i obnarúvili néskolxko horó[ih mest
séwernee rekí.
26.
- Wy ^ásto wstre^áetesx?
- Da, wêrá, naprimér, q wstrétil Alë[u Sídorowa w «Literatúrnom»
kafé.
27.
- Wy horo[ó podgotówilisx k \kzámenu?
286
- Da, my gotówy re[ítx zadáû.
28.
- ~to wy podaríli na^álxniku rossíjskoj delegácii?
- My podaríli emú [wédsku@ hrustálxnu@ wázu.
29.
- Poêmú ty zakrywáe[x oknó?
- Nádo egó zakrýtx, mne hólodno.
30.
- ~to wy polovíli w sejf?
- Dénxgi i sekrétnye dokuménty. Q ih wsegdá kladú w sejf.
31.
- Ot kogó wy polu^íli ìtot rasskáz?
- Koné^no, ot Larísy {uwálowoj. My ^ásto polu^áem rasskázy ot neë.
32.
- Wy preodoléli ìti prepûtstwiq?
- W koncé konców preodoléli. No preodolewáli ih s trudóm.
33.
- Laboratóriq uvé prowérila ìti dánnye?
- Ih prowerû@t prûmo sej^ás.
34.
- Ìto slu^áetsq ^ásto?
- Net, ìto slu^ílosx tólxko odín raz.
35.
- ~to wy búdete délatx w Peterbúrge?
- Q tam búdu rabótatx w izdátelxskom dóme.
36.
- S kem wy búdete goworítx w párke?
- Q búdu goworítx so wsémi, kogó wstréû.
37.
- Wy uvé pridúmali nówyj métod?
- My woob]é ne pridúmywali métody, my zanimálisx drugími delámi.
287
20. Dwadcátyj urók
20. Tjugonde lektionen
1. ÖVERSÄTTNING AV SV. samma
1.1
Sv. samma översätts med
1) tot ve om innebörden är identiskt samma (samma exemplar);
2) takój ve om innebörden är samma = likadan, likartad;
3) odín/odnó/odná... om samma anger något, som är gemensamt för flera, d.v.s. då

subjektet är plural eller om satsen har flera subjekt.
Leden tot och takój böjs som de enkla tot respektive takój; odín böjs som räkneordet
odín, d.v.s. som ìtot. Ledet ve är oböjligt.
Ìto tot ve vurnalíst, kotóryj Det är samma journalist, som ringde i går.
pozwoníl wêrá.
Ìto ta ve déwu[ka, kotóraq ránx[e Det är samma flicka, som förut bodde i vårt
vilá w ná[em dóme. hus.
Ìto to ve60 rasténie, o kotórom Det är samma växt som professor Popov
rasskázywal proféssor Popów. brukade berätta om.
My býli w tom ve górode, ^to i wy. Vi var i samma stad som ni.
U was takáq ve ma[ína, kak u nas. Ni har samma (= likadan) bil som vi.
Ólxga Iwanówa i q rabótaem w odnóm Olga Ivanova och jag arbetar på samma
ófise. kontor. (två subjekt)
Pronomenen tot ve / takój ve kan följas av det adjektiviskt böjda sámyj som i sig själv
är ett pronomen (L17:6). Märk dock att ensamt sámyj aldrig betyder samma!
tot ve = tot ve sámyj

takój ve = takój ve sámyj
Pronomenet odín /odná /odnó kan följas av i tot / ta /to ve med betydelsen en och
samma:
W odnój i toj ve bibliotéke I ett och samma bibliotek
60
Förväxla ej med det sammanskrivna tóve också.
288
W odnó i to ve wrémq Vid en och samma tid
W odnóm i tom ve górode. I en och samma stad.
Om samma = likadan / likartad (ry. takój ve) kan även adjektiv som odinákowyj, shódnyj väljas.
Lùdi s odinákowymi interésami Folk med likartade intressen

Polítiki shódnym óbrazom océniwa@t Politikerna bedömer de negativa konsekvenserna
negatíwnye poslédstwiq likadant / på likartat sätt
1.2
Sv. samma i adverbiell konstruktion (t.ex. på samma sätt, på samma plats) uttrycks i ryska
med adverb + ve:
Q postupíl by tak ve61. Jag skulle handla på samma sätt.

Oní nahódqtsq tam ve. De befinner sig på samma ställe.
Adverbet tak ve kan ersättas med adverbet odinákowo (på samma sätt / likadant) om satsen har flera subjekt
eller subjekt i plural: Oní otwétili odinákowo De svarade på samma sätt (bägge två).
2. RÄKNEORDET odín ANVÄNT SOM PRONOMEN
2.1
Användningen av grundtalet odín som pronomen har berörts (L13:1.1 anm. 3) och under 1.1
ovan. Härtill kan fogas den i nekad sats använda varianten ni odín inte en enda. I sådant fall
krävs, liksom vid alla övriga pronomen med ni-, att även predikatet negeras (med ne)
(L18:3.3):
Ni odnó viwótnoe ne postradálo Inte ett enda djur skadades.
Ni w odnóm restoráne q ne wstre^ál Inte på en / någon enda restaurang har jag

takíh oficiántow. mött sådana kypare.
2.2
Kombinationen odín - drugój betyder en - en; några / somliga - andra. Exempel:
Starikí îhnúli odín za drugím. Gubbarna nös en efter en.

Odní rabótali, drugíe otdyháli. Några arbetade, andra vilade.
2.3
Räkneordet odín som pronomen har även betydelsen en viss:
W ná[em dóme vil odín muzykánt... I vårt hus bodde det en viss musiker...
Vilá-bylá odná bába Det var en gång en (viss) gumma.
61
Förväxla ej med det sammanskrivna tákve också.
289
3. IMPERATIV
3.1 Imperativ i andra person singular / plural
3.1.1 Bildning
Gör så här när du skall bilda imperativ:
1) Utgå från verbets form i presens eller pf futurum, tredje person plural, t.ex.:
îtá-@t wér-qt búd-ut gowor-ût smótr-qt pí[-ut

läser tror blir talar tittar skriver
2) Stryk personändelsen (efter bindestrecket) och du får:
îta- wer- bud- gowor- smotr- pi[-
3) Om ”resten” efter strykningen
a) slutar på vokal lägger du till -j62 : îtá-j! läs!
b) slutar på vokal + konsonant och första person presens / pf futurum är stambetonad lägger
du till -x63: wér-x! (jämför q wér@) tro! ; búd-x! (jämför q búdu) var!
c) slutar på vokal + konsonant och första person presens / pf futurum är ändelsebetonad

lägger du till -í (som då är betonat): gowor-í! (jämför q goworù) tala!; pi[-í! (jämför q
pi[ú) skriv!
d) slutar på två konsonanter lägger du alltid till -i (som är betonat om första person presens
/ pf futurum är ändelsebetonad): smotr-í! (jämför q smotrù) titta!; pómn-i (jämför q
pómn@) kom ihåg! minns!
Om man vänder sig till flera personer eller till en person man inte duar lägger man dessutom
till -te:
îtáj-te! wérx-te! búdx-te! goworí-te! smotrí-te! pi[í-te!
Om verbet är reflexivt används ändelserna -sq efter konsonant och -sx efter vokal:
umój-sq! tvätta dig! umójte-sx! tvätta er!
ubiráj-sq! stick! sadíte-sx! sätt er!
62
Obs. att detta -j inte är någon ändelse utan markerar stammens / j /; hos denna typ av verb slutar stammen i
presens / pf futurum i själva verket på / j / (îtá@ = ”îtáj-u”); själva imperativformen utgörs alltså enbart av
stammen, något som är mycket vanligt i europeiska språk (jfr svenska kom-ma - kom!, läs-a - läs!).
63
Obs. att -x fogas även till de alltid hårda / alltid mjuka konsonanterna (i sådant fall har -x givetvis inte någon
betydelse för uttalet). Ex: rézatx skära - q rév-u jag skär - rev-x! skär!
290
Avvikande bildning
1) Verb tillhörande ”dawátx-gruppen” (L9:3) har imperativ med oavkortad stam (imperativ-
formen bildas således i princip på infinitivstammen och inte presensstammen):
dawá-tx (ipf) - dawáj(te)! ge!

Imperativen dawáj! och dess pluralform dawájte! har, vid sidan av sin grundbetydelse, ett brett
användningsområde med betydelser som kom igen [nu]!, okej! o.s.v.
wstawá-tx (I) - wstawáj(te)! stig upp!
2) Oregelbundna verb enl L16:3.1 (enstaviga på -itx) får i imperativ formen -ej:
litx hälla (q lx@) lej(te)! häll!

bitx slå (q bx@) bej(te)! slå!
3) Oregelbundna verben datx (pf) ge, estx-s_estx äta (upp) (L16:4) och le^x (pf) lägga
sig (L 17:9.2) har dessa imperativformer:
datx (pf) (q dam) dáj(te)! ge!

estx (ipf) (q em) é[x(te)! ät!
s_estx (pf) (q s_em) s_é[x(te)! ät upp!
le^x (pf) (q lûgu) lûg(te)! lägg dig / er
3.1.2 Val av variant (ipf eller pf?)
Eftersom flertalet ryska verb har två infinitiver (ipf och pf) kan, som framgått, imperativ
bildas både på presensformen och formen i pf futurum. I första fallet får vi ipf imperativ och i
andra pf imperativ: îtáj (ipf) - proîtáj (pf). Grundregeln för val mellan de två är enkel:
Om imperativen är jakande väljs pf imperativ.

Om imperativen är nekande väljs ipf imperativ.
Anmärkning
Nekad imperativ av rörelseverb (L16:5) bildas normalt på den presensvariant, som är bildad på neutral variant:
Ne hodí tudá! Gå inte dit!
Ne letáj s@dá! Flyg inte hit!
jakande imperativ nekande imperativ
Skavíte emú ìto! Ne goworíte emú ìto!

Säg det här till honom! Säg inte det här till honom!
Otwétxte na moj woprós! Ne otwe^ájte na ìtot woprós!

Svara på min fråga! Svara inte på den här frågan!
Proîtáj statxù! Ne îtáj takíe vurnály!

Läs artikeln! Läs inte sådana tidskrifter!
Powérx mne! Ne wérx slúham!
291
Tro mig! Tro inte på rykten!
3.1.3 Undantag från grundregeln
1) Om jakande imperativ innebär ett erbjudande eller en inbjudan, framhäver sättet på vilket
handlingen skall utföras som det viktigaste, anger regelbundet upprepad handling, en
verksamhet, som omedelbart skall påbörjas (”genast ta itu med något”)64, en avbruten
verksamhet som skall fortsättas eller en verksamhet, som skall pågå väljs imperfektiv
imperativ. Exempel:
Sadítesx, poválujsta! Var så god och sitt! (erbjudande)

Otkrywáj oknó ostoróvno! Öppna fönstret försiktigt! (sätt)
Goworí grómê! Tala högre! (sätt)
Pi[í wsegdá ^ëtko! Skriv alltid läsligt! (regelbunden upprepning)
Poêmú wy vdëte? Pi[íte! Varför väntar ni? (Sätt igång och) skriv!
(handlingen skall påbörjas omedelbart)
~itájte dálx[e! Läs vidare! (fortsätta avbruten handling)
Prodolvájte borxbú! Fortsätt kampen! (låt den pågå)
2) Om nekande imperativ uttrycker farhåga, att den man vänder sig till brukar, sannolikt
kommer att eller är i färd med att utföra något den inte bör skall perfektiv imperativ
väljas (svenskan uttrycker sådana farhågor med se till att [du] inte... / akta [dig] så att
du inte... / glöm inte att... eller dylikt). (Märk väl att detta inte gäller rörelseverb!):
Ne zabúdx(te) skazátx emú ob ìtom! Délo Glöm inte att säga detta till honom! Saken är
wávnoe. viktig.
Ne opozdáj! Se till att du inte kommer för sent!
3.2 Imperativ i första person plural (låt oss + infinitiv)
Denna imperativ saknar som i svenskan en egen form och ersätts med verbets futurumform
(ipf eller pf) i första person plural (subjektspronomen utsätts ej). Om verbet är ett oprefigerat
rörelseverb (L16:5) kan även den presensform, som bildas på enkelriktad infinitiv väljas. Val
av ipf eller pf futurum sker enligt samma regler som i futurum i övrigt (L19:2.3).
skazátx (pf) säga – my skávem (pf fut.) vi skall säga

Ésli oná, skávem, poédet w Amériku Om hon, låt oss säga, reser till Amerika.
wernútxsq (pf) återvända – my wernëmsq (pf fut.) vi skall återvända

Wernëmsq! Låt oss återvända!
goworítx (ipf) tala – my búdem goworítx (ipf fut.) vi skall tala

Búdem goworítx! Låt oss tala!
64
Märk att det skall röra sig om en verksamhet, alltså ett ”flerfasigt” verb; regeln gäller inte ”enfasiga” verb som
sluta, öppna m.fl, t.ex. Sej^ás ve perestánx(te) (pf) goworítx Sluta genast prata; Otkrójte (pf)
dwerx nemédlenno! Öppna dörren omedelbart!
292
idtí (enkelriktat) gå – my idëm (presens) vi går
Máma, idëm! Mamma, kom så går vi!
Imperativ i första person plural kan även konstrueras med dawájte + pf futurum:
Dawájte sûdem! Låt oss sätta oss / slå oss ner!

Dawáj povénimsq! Kom så gifter vi oss!
Av rörelseverb som idtí-pojtí gå och éhatx-poéhatx åka / fara kan imperativ i första
person också bildas med pf preteritum i plural:
Po[lí! Låt oss gå! / Kom så går vi! / Då gick vi!

Poéhali! Låt oss åka! / Kom så åker vi!
4. VERBSTYRNING
Marína Nikoláewa zawéduet magazínom

Marina Nikolajeva förestår affären
Du har tidigare sett några exempel på att vissa verb styr visst kasus, d.v.s. objektet för den
handling eller verksamhet som verbet uttrycker står i ett annat kasus än det väntade ackusativ,
t.ex. zawédowatx administrera, leda, förestå, som alltså styr instrumental. Samtliga sådana
verb är i ryskan intransitiva, varav många är reflexiva (alla reflexiva verb är ju intransitiva, se
L10:9 obs). Många av motsvarande svenska verb är också intransitiva och konstrueras därför
ofta med preposition (t.ex. intressera sig för något). Aktuella kasus vid verbstyrning är
genitiv, dativ och instrumental. De relativt få verb som har särskild kasusstyrning (GS 4.9)
kan lämpligen sammanföras i grupper efter deras betydelse.
4.1 Genitivstyrande är verb som uttrycker
1) fruktan, t.ex. boûtxsq vara rädd för någon/något, frukta någon/något:
My ne boímsq zemletrqsénij. Vi är inte rädda för jordbävningar.
2) skam, avsky, t.ex. stydítxsq skämmas för någon/något:
Oní stydûtsq ìtogo. De skäms för detta.
3) undvikande, avståndstagande, t.ex. izbegátx-izbevátx undvika något:
~údom my izbeváli tragédii. Genom ett under undvek vi en tragedi.
4) strävan och dess resultat uppnående, t.ex. dostigátx-dostígnutx nå något, uppnå något,
dobiwátxsq-dobítxsq eftersträva något, söka uppnå något:
Ná[i rebûta dostígli céli. Våra grabbar nådde målet.
293
5) beröring (abstrakt), t.ex. kasátxsq-kosnútxsq beröra något65:
Nelxzû kasátxsq ìtogo woprósa. Man får inte beröra denna fråga.
6) samt verben hotétx vilja något, velátx önska något, vdatx vänta på någon/något,
trébowatx-potrébowatx kräva något / fordra något om objektet är abstrakt och / eller
obestämt:
My trébuem ob_qsnéniq. Vi kräver en förklaring.

Q vdu lú^[ej pogódy. Jag väntar på bättre väder.
Oní vdut ulu^[éniq. De väntar på en förbättring.
4.2 Dativstyrande är verb som uttrycker
1) gynnande eller motsatsen, t.ex. pomogátx-pomó^x hjälpa någon/något, sposóbstwowatx-

posposóbstwowatx bidra till något, ugrovátx hota någon/något, me[átx-pome[átx hindra
någon/något, störa någon/något, prepûtstwowatx-wosprepûtstwowatx hindra något,
izmenûtx-izmenítx förråda någon/något:
Kto wam pomogáet? Vem är det som hjälper er?

Ìti meropriûtiq sposóbstwowali Dessa åtgärder bidrog till att avskaffa
sokra]éni@ próbok. bilköerna.
Nam ugrováet inflûciq. Inflationen hotar oss.
Ìtot bezdélxnik me[áet ná[im plánam. Denna odugling stör våra planer.
Apelxsínowyj sok prepûtstwuet Apelsinjuice hindrar utvecklingen av
razwíti@ osteoporóza. benskörhet.
Generál izmeníl swoemú naródu. Generalen förrådde sitt folk.
2) efterföljande (ett program, mönster eller liknande), slédowatx-poslédowatx följa:
My sléduem nówomu porûdku. Vi följer en ny ordning.

Poêmú ty ne slédue[x priméru swoíh Varför följer du inte dina kollegors exempel?
kollég?
3) sinnesrörelse, t.ex. rádowatxsq-obrádowatxsq glädja sig över / åt något, udiwlûtxsq-

udiwítxsq förundra sig över något, wéritx-powéritx tro (att något är sant), tro på någon /
något:
My obrádowalisx ná[im uspéham. Vi gladde oss över / åt våra framgångar.

Oní udiwílisx ìtim swédeniqm. De förundrade sig över dessa upplysningar.
Q ìtomu ne wér@66. Jag tror inte på detta.
Oní nam ne wérili. De trodde oss inte.
4) samt verbet u^ítx-nau^ítx lära (ut) och u^ítxsq-nau^ítxsq lära sig:
65
Viktigt undantag är trógatx-trónutx (vid)röra ngt, röra vid ngt som är transitivt.
66
Obs! Detta verb konstrueras med w + ack. om innebörden är att tro på någons / ngts framtid, en idés /
ideologis riktighet o.dyl. eller att tro på existensen av någon / ngt: wéritx w Boga tro på Gud; wéritx w pobédu
tro på seger.
294
Zdesx ne úât studéntow lógike. Här lär man inte studenterna logik.
On ne prósto úît qzykú, on úît Han lär inte bara ut språket, han lär ut hur
pólxzowatxsq qzykóm man använder språket.
4.3 Instrumentalstyrande är verb som uttrycker
1) styrning, ledning, administration, förvaltning, t.ex. zawédowatx administrera, leda, förestå,

komándowatx föra befäl över något, wladétx-owladétx behärska något, bemäktiga sig
något, raspolagátx förfoga över något, uprawlûtx styra:
Kto uprawlûet stranój? Vem styr landet?

Moj drug wladéet pqtxù qzykámi. Min vän behärskar fem språk.
Milíciq raspolagáet wideozápisx@ Polisen förfogar över en videoinspelning av
teráktow. terrordåden.
2) utnyttjande, åtnjutande, t.ex. pólxzowatxsq-wospólxzowatxsq utnyttja:
Kak lú^[e wsegó wospólxzowatxsq Hur skall man bäst utnyttja tillfället?
slúâem?
Karélxskie suweníry pólxzu@tsq Karelska souvenirer åtnjuter stor efterfrågan.
bolx[ím sprósom.
3) ett ursprungligen passivt förhållande (jfr agenten i passiv sats), t.ex. interesowátxsq
intressera sig för något (= ”intresseras av något”), t.ex. zanimátxsq syssla med något (=
”sysselsättas av något”):
~em wy zanimálisx? Vad sysslade ni med?

Oná interesúetsq takími woprósami. Hon intresserar sig för sådana frågor.
Zanimáe[xsq erundój! Du sysslar med strunt!
Oná wsegdá interesowálasx futbólom. Hon var alltid intresserad av fotboll.
5. DIREKT OBJEKT I GENITIV
1) Det direkta objektet (ackusativobjektet) står i genitiv vid negerat predikat
a) om former av imétx används (objektet är då vanligen abstrakt);

b) om objektet är förenat med nekande pronomen eller utgörs av självständigt niêgó inget;
c) om objektet är obestämt och samtidigt saknar bestämning såsom pronomen, relativ bisats
o.dyl.;
d) i vissa fasta verbala konstruktioner med abstrakta objekt:
Ìto ne iméet zna^éniq. Detta har inte någon betydelse.
My nikakógo awtóbusa tam ne wídim. Vi ser ingen buss där.
My niêgó ne wídim. Vi ser inget / inte något.
295
Oná ne prinimála w ìtom u^ástiq. Hon deltog inte i detta.
Ne obra]ájte na ìto wnimániq! Fäst inte någon uppmärksamhet vid detta!
Oní ne dawáli nam pokóq. De gav oss ingen ro.
Ne terûjte síly na ìto! Ödsla inte kraft på detta!
Ìto ne proizweló na menû wpeâtléniq. Detta gjorde inte något intryck på mig.
Nam nelxzû terûtx wrémeni. Vi får inte förlora någon tid.
Iz ìtogo oní ne délali sekréta. Detta gjorde de ingen hemlighet av.
Viktigt!
1) Ackusativobjektet står inte i genitiv om:
a) två olika verb är kopplade till objektet;

b) det negerade verbet är konstruerat med hjälpverb;
c) ackusativobjektet inleder satsen:
On ne pisál román, on egó îtál. Han skrev inte en rapport, han läste den.
Q ne mogú îtátx knígu. Zdesx slí[kom temnó. Jag kan inte läsa boken. Det är för mörkt här.
Knígu q ne îtál(a). Boken har jag inte läst.
2) Om det negerade verbet är wídetx se, slý[atx höra, ^úwstwowatx känna / förnimma, ponimátx förstå,
znatx känna / veta, pómnitx minnas och objektet är abstrakt kan detta stå i genitiv eller ackusativ utan skillnad i
betydelsen (i modern ryska finns en tendens mot ökat användande av ackusativ):
Oná ne slý[ala otwéta / otwét. Hon hörde inte svaret.

Q ne pónql wá[ego woprósa / wa[ woprós. Jag förstod inte er fråga.
3) Glöm inte att det är predikatet som skall vara negerat för att ackusativobjektet skall kunna stå i genitiv. Om
annan satsdel är negerad, skall ackusativobjektet alltså stå i ackusativ:
Q wívu ne blank, a informaciónnyj listók. Det är inte en blankett jag ser, utan ett
informationsblad.
2) Om ackusativobjektet är ämnesord och det samtidigt är obestämt och verbet har formen pf
preteritum, pf futurum och pf imperativ står objektet ofta i genitiv (s.k. partitiv genitiv):
Pojdí w magazín i kupí (pf) moloká! Gå till affären och köp (lite) mjölk!
Q emú nalíl (pf) winá. Jag hällde upp (lite) vin åt honom.
Viktigt!
1) Vissa maskulina subst. har i sådana fall genitivändelsen -u / -@, t.ex.:
Naléjte nam ^á@, poválujsta! Var god och häll upp (lite) te åt oss!
Nasýpatx sáharu? Ska jag strö på socker?
Genitivändelsen -u / -@ hos vissa maskulina förekommer i övrigt bara i fasta uttryck och sammansättningar,
t.ex.:
mnógo naródu mycket folk

íz domu hemifrån (jämför iz dóma [ut] ur huset)
béz tolku meningslöst
ni rázu ne inte en / någon enda gång
296
6. GENITIV EFTER ^to
Efter nominativ- och ackusativformen av förenat ^to vad? skall ett adjektiv stå i genitiv
(gäller, som framgått tidigare, inte sammansättningar med ^to, som ni^tó, ^tó-nibudx, kóe-
^to med flera). Pronomenet ^to fungerar därvid närmast som ett ”frågande myckenhetsord”:
~to nówogo segódnq w gazétah? Vad nytt är det i tidningarna i dag?
7. KASUSSTYRANDE ADJEKTIV
7.1
Genitiv står vid adjektiven dostójnyj värdig (någon / något) och pólnyj full (av / med
något). Om adjektivet är predikatsfyllnad har det alltid kortform.
U^ënyj dostóin nagrády. Vetenskapsmannen är värd en utmärkelse.

Zal pólon l@déj. Salen är full av folk.
7.2
Dativ står vid adjektiven rad glad (för / åt / över något) (obs. att detta adjektiv bara har
kortformer; om långform krävs väljs former av adjektivet wesëlyj glad), wérnyj trogen
(någon / något), blagodárnyj tacksam (mot någon), dólvnyj skyldig (någon),
znakómyj bekant (för någon), neobhodímyj oundgänglig (för någon / något), núvnyj
nödvändig (för någon / något), poléznyj nyttig (för någon / något), poslú[nyj lydig
(någon), swójstwennyj kännetecknande (för någon), podóbnyj lik (någon / något)
(synonym till pohóv na kogó / ^to). Om adjektivet är subjektiv predikatsfyllnad har det
alltid kortform. Exempel:
My óênx rády ìtomu. Vi är mycket glada över / för detta.

Oní ostálisx wérnymi swoím ideálam. De förblev trogna sina ideal.
My wam óênx blagodárny67. Vi är er mycket tacksamma.
Skólxko q emú dólven? Hur mycket är jag skyldig honom?
Ìta informáciq nam polézna. Denna information är nyttig för oss.
Pómo]x im neobhodíma. Hjälpen är oundgänglig för dem.
Ìtot êlowék wam znakóm? Är denne man er bekant?
67
Obs. att verbet blagodarítx-poblagodarítx tacka är transitivt: Q blagodarù was Jag tackar er.
297
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Wy wsë e]ë viwëte w ìtoj stároj kwartíre?
- Da, my viwëm w toj ve kwartíre.
2.
- Kakój ìto êlowék?
- Ìto tot ve po^talxón, o kotórom my goworíli wêrá.
3.
- U menû strá[no bolít golowá. Móvet bytx ìto gajmorít?
- Wy znáete, u menû po^tí takáq ve probléma.
4.
- Ty i Sá[a {úbin viwëte w ráznyh ob]evítiqh?
- Net, my viwëm w odnóm ob]evítii.
5.
- Wy dúmaete ^to q horo[ó uswóil ìtod métod?
- Bezuslówno. Q ne zná@ ni odnogó êlowéka, kotóryj znáet egó lú^[e
was.
6.
- Kak wá[i ródstwenniki preodolewáli wse trúdnosti?
- Oní wsegdá pomogáli drug drúgu. Potóm oní poéhali za granícu odín
za drugím.
7.
- W ìtom dokuménte kakáq-to o[íbka.
- Q ne ponimá@, ^to wy iméete w widú.
- Posmotríte! Odná i ta ve vén]ina ne móvet bytx odnowreménno w
dwuh mestáh. Wy perepútali dánnye.
8.
- Alë[a, idí w magazín i kupí kilográmm dóktorskoj kolbasý!
- Sej^ás ne mogú. Q zánqt.
9.
- Opûtx o[íbka! Ptí^ka is^ézla. Dervíte fotoapparát kak sléduet! A
to wam nikogdá ne udástsq sdélatx krasíwye sníkmi.
298
- Podovdíte, na ob_ektíwe sidít krý[ka.
10.
- Proîtájte ìtot dokumént kak móvno skorée!
- Q proîtá@ egó nemédlenno.
11.
- Napi[íte swódku obstanówki. Oná skóro búdet nuvná ná[im
kollégam.
- Q eë uvé napisál. Wot oná.
12.
- Ánna Iwánowna, búdxte gotówy wstrétitx sílxnoe soprotiwlénie so
storoný opponénta. Proféssor Kuzneców napisál negatíwnyj ótzyw
na wá[u dissertáci@.
- Ne bójtesx! Q gotówa wstrétitx l@bóe soprotiwlénie.
13.
- Sadítesx, Konowálow. Q ho^ú wam skazátx, ^to wy polúîte óênx
wávnoe zadánie.
- Q was slú[a@. Q ko wsemú gotów.
14.
- Sûdxte, snimíte rubá[ku! Kak u was samo^úwstwie?
- Dóktor, q ^úwstwu@ sebû óênx plóho. U menû takáq bolx w mý[cqh.
- Ponimá@. Ne bespokójtesx. My wozxmëm u was análizy i wýqsnim, ^to
u was ne w porûdke. Idíte prûmo k medsestré. Oná wam pomóvet.
15.
- Mne nadoéli sosédi. Posowétujte kudá lú^[e obratítxsq s moéj
problémoj. W sud?
- Da, obra]ájtesx nemédlenno w sud!
16.
- Ésli wy zakónîli ìtu rabótu, idëmte w stolówu@.
- My eë e]ë ne zakónîli. Podovdíte pqtx minút!
17.
- Stójte! Pokavíte dokuménty!
- Wot moí wodítelxskie prawá.
- Q ho^ú ne wodítelxskie prawá a pásport! Pred_qwíte pásport! U was
estx pásport?
299
- Estx, koné^no. Wot, posmotríte! Q gravdanín Respúbliki Belarúsx.
18.
- Poêmú ty ne rasskazála o tom, ^to twoegó bráta saváli w t@rxmú?
- Potomú, ^to q egó styvúsx.
19.
- Sadítesx, poválujsta, i snimíte kúrtku!
- Spasíbo, sej^ás snimú. Kudá mne móvno eë powésitx?
- Powésxte eë w prihóvu@!
20.
- ~egó wy boítesx? Prodolvájte idtí wperëd!
- My niêgó ne boímsq.
21.
- Móvet bytx, âjkú? Kofejkú?
- Naléjte mne ^á[ku kófe, poválujsta.
- Beríte piróvnoe i rasskavíte o nówom proékte!
22.
- Búdem goworítx drug s drúgom otkrowénno! Wam ne stóit skrywátx
plány wá[ej kompánii. My uvé znáem, ^to wy sobiráetesx postróitx
zawód. A wy dúmali o zagrqznénii?
- Mne skrywátx néêgo. Ná[a kompániq postoûnno zabótitsq ob
okruvá@]ej sredé.
23.
- Poêmú ty bégal po ríngu wo wrémq mátâ? Boksër dólven bitx, a ne
bégatx.
- Q starálsq izbevátx nokáuta.
24.
- ~to slu^ílosx? My trébuem nemédlennogo otwéta. Skavíte wsë, ^to
wy znáete!
- Q w sámom déle ne zná@, ^to otwétitx, niêgó ne zná@.
25.
- Kto pomogál wam pri re[énii ìtogo zadániq?
- Nam pomogáli ná[i brátxq i sëstry.
300
26.
- Kak tebé udalósx tak býstro pohudétx?
- Horó[emu rezulxtátu sposóbstwowal muv. On woob]é ne uméet
gotówitx.
27.
- Skólxkimi qzykámi ty wladée[x?
- Q wladé@ êtyrxmû qzykámi: rússkim, anglíjskim, neméckim i
francúzskim.
28.
- Wy dostígli sogla[éniq?
- K sovaléni@, ne dostígli. Drugáq storoná prepûtstwowala ná[im
usíliqm razlí^nymi glúpymi idéqmi.
29.
- ~em wy zanimálisx na dáê, wedx na úlice [ël dovdx?
- My îtáli stárye kómiksy i vdáli lu^[ej pogódy.
30.
- Wy wódite ma[ínu?
- Wovú. U menû estx wodítelxskie prawá.
- Horo[ó. Wot posýlka Anatóli@ Nikoláewiû i egó vené. Dostáwxte
im ìtu posýlku kak móvno skorée!
31.
- Perestánxte razgowáriwatx! Wy mne me[áete swoím razgowórom.
- Izwiníte, sej^ás perestánem. Délo w tom, ^to zdesx sobralísx ná[i
stárye druzxû. My dawnó ne wídelisx i, koné^no, rády wstréê. My
nalíli sebé nemnógo wódki i boltáem o stáryh wremenáh. Ìto
drúveskij i wesëlyj razgowór.
- Ûsno. Prodolvájte weselítxsq! I mne naléjte wódki íli
[ampánskogo!
32.
- Kak sreagírowal Nikíta Páwlowi^ na wá[e predlovénie?
- On ^rezmérno udiwílsq ná[ej dérzosti.
33.
- Kakój témoj wy zanimálisx na zanûtiqh w ponedélxnik?
- My zanimálisx síntaksisom.
301
34.
- Segódnq pozwoníli iz awaríjnoj slúvbe po remóntu kanalizácii. S
nas trébu@t 30 000 rubléj! ~to na sámom déle slu^ílosx? Q trébu@
ob_qsneniq!
- Q ne ho^ú kasátxsq ìtogo woprósa.
35.
- ~to interésnogo w segódnq[nih gazétah?
- Q ne îtál gazéty, no Aleksándra Nikoláewna skazála, ^to prezidént
sobiráetsq sformirowátx nówoe prawítelxstwo. Ésli ìto tak, my
ìtomu rády i blagodárny prezidéntu.
36.
- Powtoríte, poválujsta, ^to wy skazáli!
- Zabúdxte wsë. To, ^to q skazál, ne iméet maléj[ego zna^éniq.
302
21. Dwádcatx pérwyj urók
21. Tjugoförsta lektionen
1. RÖRELSEVERB MED PREFIX
1.1 Bildning
1.1.1
I lektion 16 behandlades rörelseverb och det konstaterades att imperfektiv infinitiv har två
varianter, en neutral variant och en enkelriktad variant. Vidare förklarades det att perfektiv
aspekt av sådana verb bildas genom att prefixet po- fogas till den enkelriktade varianten. I
former som bildas på perfektiv infinitiv (d.v.s. pf preteritum, pf futurum och pf imperativ)
ställs man således inte inför val av variant.
imperfektiv infinitiv perfektiv infinitiv
letátx (neut.) letétx (enkelr.) poletétx flyga
När perfektiv infinitiv bildas utifrån imperfektiv enkelriktad infinitiv idtí gå (po + idtí)
reduceras stammens initiala i- till -j- (gäller även formerna i pf futurum):
hodítx (neutral ipf) idtí (enkelriktad ipf) pojtí (pf) gå

hovú idú pojdú
hódi[x idë[x pojdë[x
hódqt idút pojdút
1.1.2
Om man prefigerar de två varianterna av imperfektiv infinitiv med pregnant
(betydelsebärande) prefix blir resultatet det ”nya” verbets imperfektiva respektive perfektiva
infinitiv. I sådana fall är alltså imperfektiv infinitiv, till skillnad från flertalet övriga verb, i
princip inte någon avledning av perfektiv infinitiv (jmf L19:1.3). I och med att ett ”nytt”
rörelseverb (med ny betydelse) bildas med pregnant prefix upphör därmed även val av neutral
eller enkelriktad variant.
imperfektiv aspekt perfektiv aspekt
grundverb letátx (neut.) letétx (enkelr.) poletétx flyga
nytt verb uletátx uletétx flyga bort,

med pregnant prefix flyga iväg
303
1.1.3 Särfall
1) Vid prefigering av idtí slutar prefixet alltid på vokal eller utgörs av en vokal, antingen
genom att vokalen ingår i prefixet från början (t.ex. pro-) eller genom att prefixet förses med
vokal (t.ex. w- → wo-, jfr verbbildningsavsnittet i L19:1.2). Därför reduceras stammen i pf
infinitiv (och därmed pf futurum) till -jtí på samma sätt som när grundverbet prefigeras med
po- enligt 1.1 ovan.
uhodítx (ipf) ujtí (pf) gå bort / ge sig iväg

uhovú ujdú
uhódi[x ujdë[x
uhódqt ujdút
prohodítx (ipf) projtí (pf) gå genom / passera

prohovú projdú
prohódi[x projdë[x
prohódqt projdút
2) Om idtí prefigeras med pri- flyter i formerna i pf futurum slutvokalen i prefixet

samman med begynnelsebokstaven i stammen:
prihodítx (ipf) prijtí (pf) komma

prihovú pridú
prihódi[x pridë[x
prihódqt pridút
3) De neutrala varianterna ézditx fara / åka och pláwatx simma / segla kan inte prefigeras
med pregnant prefix. I stället fogas prefixet i ipf infinitiv till stammarna -ezvátx respektive
-plywátx:
imperfektiv infinitiv perfektiv infinitiv

ézditx (neutral) éhatx (enkelriktad) poéhatx (perfektiv) fara /åka
uezvátx (ipf) uéhatx (pf) fara bort / iväg
pláwatx (neutral) plytx (enkelriktad) poplýtx (II) simma

uplywátx (ipf) uplýtx (II) simma bort / iväg
Obs.
Imperativ av prefigerade verb med grundbetydelse åka / fara, t.ex. uezvátx-uéhatx fara
bort, kan bara bildas på presensformen. Dessa verb har således bara imperfektiv imperativ:
Uezváj(te) kudá-nibudx! Far bort någonstans! (åkande)

Priezváj(te) záwtra! Kom i morgon! (åkande)
304
4) Vid prefigering av bégatx (neutral) springa och pólzatx krypa förskjuts accenten hos det
prefigerade nya verbet i imperfektiv infinitiv (i övrigt normal böjning enligt K1) (ubegátx,
podpolzátx):
bégatx (neutral) bevátx (enkelriktad) pobevátx (pf) springa

ubegátx (ipf) ubevátx (pf) springa bort / springa iväg
5) Vid prefigering med wy- (grundbetydelse ut) får alla perfektiv infinitiv och de former som
bildas på denna betoningen på prefixet. Obs. särskilt att -ë- därvid övergår till -e-, eftersom
det inte längre är betonat:
ubevátx ubegú ubeví[x ubegút springa bort / iväg

wýbevatx wýbegu wýbevi[x wýbegut springa ut
ujtí ujdú ujdë[x ujdút gå bort / iväg

wýjti wýjdu wýjde[x wýjdut gå ut
uletétx ule^ú uletí[x uletût flyga bort / iväg

wýletetx wýleû wýleti[x wýletqt flyga ut
Lägg märke till att pf imperativ av dessa verb behåller ändelsen -i, trots att betoningen är
flyttad till prefixet: wýnesi! bär ut! wýwezi! kör ut! (jämför prinesí bär hit, otwezí kör
bort).
1.2 Prefix
Följande pregnanta prefix förekommer vid rörelseverb. Jämför prefixförteckningen i L19:1.2. Märk även här att
prefixen ibland är identiska med prepositioner med samma el. näraliggande betydelse.
prefix betydelse jfr m. prep. exempel

w-/wo-/w_- in w wwodítx-wwestí införa
wz-/wos- upp - wzletátx-wzletétx flyga upp
/wzo- wz_-
wy- ut - wynosítx-wýnesti bära ut
do- ända till do dohodítx-dojtí nå / gå ända till
za- (div za zahodítx-zajtí titta in / gå för att
betydelser) hämta (m. fl. bet.)
ob-/obo-/ om, runt, - obhodítx-obojtí gå / gå runt / kringgå
ob_- kring
ot-/oto- från, av ot othodítx-otojtí avgå
/ot_-
pere- över - perenosítx- bära över
perenestí
pod-/podo-/ fram till - podhodítx- gå / komma fram till
pod_- podojtí
pri- an- / till pri priezvátx- komma / anlända
priéhatx (åkande)
pro- genom - prohodítx-projtí gå genom / passera
raz-/ras-/ isär / åt - raznosítx- distribuera (bärande)
305
razo-/raz_- olika håll raznestí
s-/so-/s_- ner s shodítx-sojtí gå ner
u- bort - uletátx-uletétx flyga bort
Anmärkning
1) Prefixvarianterna med -s- (t.ex. wos-, ras-) är aktuella när följande stam börjar på tonlös parkonsonant (wos-
hodítx);
2) Prefixvarianterna med -o förekommer framför vissa konsonantgrupper hos perfektiv infinitiv av verb med
grundbetydelse gå och former som bildas på denna (w+idtí → wo-jtí; w+[ël → wo-[ël);
3) Prefixvarianterna med -_- är aktuella när följande stam börjar på / j /, d.v.s. framför alternativvokaltecken
(w+éhatx > w_-éhatx).
2. DE PREFIGERADE RÖRELSEVERBENS TILLÄMPNING
2.1 Rörelseverb med vissa prefix konstrueras med vissa prepositioner enligt följande:
prefix preposition kasus

do- do gen till, ända fram till
w- w ack till, in i
ot- ot gen från
s- s gen ner från
wy- iz gen från, ut ur
pod- k dat fram till
pri- k68 dat an-, till, hit
Märk att de fyra första prefixen kräver likalydande prepositioner (minnesramsa: DOWOTS)
samt att prep. ot ingår i adverbet otsùda härifrån.
Oní doéhali do góroda. De nådde / kom fram till staden. (åkande)

Oná wo[lá w kómnatu. Hon gick in i / på rummet.
Póezd otojdët ot stáncii w tri âsá. Tåget avgår från stationen kl. tre.
Ona oto[lá ot dwéri k oknú. Hon gick bort från dörren och fram till
fönstret.
My so[lí s wysotý. Vi gick ner från höjden.
On wý[el iz dóma. Han gick ut ur huset.
Prihodíte k nam záwtra! Kom till oss i morgon!
2.2 Det finns två prefix med betydelsen från / bort, nämligen u- och ot-. Skillnaden är i
korthet den, att u- förknippas med bortovaron, frånvaron av den som avlägsnat sig, och
dessutom som regel antyder en relativt sett längre eller definitiv frånvaro, medan ot- antingen
förknippas med utgångspunkten (bort från stationen, som i exemplet med tåget ovan), eller
handlar om en kortare förflyttning inom synfältet (bort från dörren till fönstret - allt som allt
bara några steg och inom synhåll för omgivningen), eller betecknar en helt kortvarig
bortovaro.
On u[ël kudá-to. Han gick bort / gav sig iväg någonstans

68
Om målet är ”rymd” eller ”sfär” (t.ex. ort, rum, område) väljs den för respektive mål normala prepositionen:
Oní priéhali w Moskwú De har kommit till Moskva; My priédem w a\ropórt w polowíne trétxego Vi
kommer till flygplatsen halv tre.
306
(= han är borta).
Oní uvé uéhali w Parív. De har redan farit till Paris (= de är borta).
Otojdí ot okná! Gå bort från fönstret!
2.3 Det finns två prefix med betydelsen fram till, nämligen do- och pod-. Det förra betyder
ända fram till viss punkt eller gräns, det senare fram till i andra fall, där någon klar punkt eller
gränslinje inte underförstås (gäller alltid om målet är person).
Ná[i wojská do[lí do ìtogo rubevá Våra trupper nådde / kom (ända) fram till
uvé wêrá. denna linje redan i går.
Sekretarx podo[ël k minústru i Sekreteraren gick / kom fram till ministern
wru^íl ej dokumént. och överräckte ett dokument till henne.
2.4 Verb med prefixet do- (doezvátx-doéhatx; dohodítx-dojtí) komma fram till
motsvarar som regel sv. nå, vilket också kan uttryckas med dostigátx-dostígnutx (+ gen),
oberoende av sättet:
Spóry dojdút do sudá. Tvisterna kommer att gå hela vägen till

domstol.
Krízis dostígnet finálxnoj stádii. Krisen kommer att nå sitt slutstadium.
2.5 Rörelseverb med prefixen pere- och pro- kan vara dels transitiva (= kräver ej prepo-
sition), dels intransitiva, varvid de båda kan ha prepositionen ^érez (+ ack.), och pro-
dessutom prepositionen mímo (+ gen.). Objektet kan också i vissa fall stå i ren instrumental
(med innebörd ta vägen genom ngt):
On pere[ël úlicu. Han gick över / korsade gatan.

Oná pere[lá ^érez pló]adx. Hon gick över torget.
My proéhali górod / mímo góroda. Vi for förbi staden.
My proéhali ^érez górod. Vi for genom staden.
Oní pro[lí lésom. De tog vägen genom skogen.
2.6 Rörelseverb med prefixet za- får betydelsen (komma för att) hämta (ngn/ngt) om de
konstrueras med prepositionen za + instrumental:
Zaezvájte za mnoj w pqtx! Kom och hämta mig [t.ex. med bil] kl. fem!
2.7 Rörelseverb med prefixet za- får betydelsen göra slumpmässigt besök, göra en
avstickare, titta in (någonstans / till ngn) om de konstrueras med prepositionerna w + ack
(”rymd” eller ”sfär”) eller k + dat (person):
Kogdá q [ël domój to za[ël w magazín. När jag var på väg hem (gående) tittade jag
in i en affär.
Zaezvájte k nam po putí domój! Gör en avstickare till oss när ni är på väg
hem [t.ex. under er bilresa]!
Zahodí ko mne, kogdá búde[x gotów! Titta in till mig när du är klar!
307
3. ÖVERSÄTTNING AV SV. KOMMA
Om man bortser från verbet pribywátx-pribýtx anlända / komma (L17:9.1), som främst
hör hemma i skriftspråket, saknar ryskan ett enhetligt verb för sv. komma. Ryskan har här
prefixet pri- (som anger själva ”kommandet”) som fogas till det rörelseverb, som anger det
aktuella sättet hur man kommer (gående, åkande, flygande...):
komma (gående) prihodítx-prijtí

komma (åkande) priezvátx-priéhatx
komma (flygande) priletátx-priletétx
komma med ngt (bärande); hämta ngt; ha med prinosítx-prinestí
sig ngt
komma med ngn/ngt (åkande); hämta ngn / priwozítx-priweztí
ngt; ha med sig ngn/ngt
komma med ngn/ngt (förande); hämta priwodítx-priwestí
ngn/ngt; ha med sig ngn/ngt
Kogdá on priédet w Moskwú? När kommer han till Moskva? (t.ex. med tåg).
Kto pridët k wam záwtra? Vem kommer till er i morgon? ("gående")
W kotórom âsú wy priédete? Hur dags kommer ni? (t.ex. med bil)
Samolët uvé priletél? Har flygplanet redan kommit?
Kogdá wy priletéli? När kom ni? (med flyg)
Prinesíte segódnq[n@@ pó^tu, Var vänlig och kom hit med / bär hit / hämta
poválujsta! (hit) dagens post!
Priwedíte prestúnika ko mne! Kom med / För brottslingen till mig!
Oní uvé priwezlí neftx. De har redan kommit med / kört hit oljan.
Anmärkning
1) Om sättet att komma är likgiltigt och samtidigt flera sätt är tänkbara, t.ex. inom en stad,
där man kan komma både till fots och med ”rullande” fortskaffningsmedel används
prihodítx-prijtí.
2) Oprefigerade imperfektiva former av verbet hodítx-idtí kan också ha betydelsen komma,

t.ex.:
S@dá któ-to idët. Det är någon som kommer / är på väg hit.

Oní k nam hódqt ^ásto. De kommer ofta / brukar ofta komma till oss
3) Sv. komma tillbaka, återkomma översätts med verbet wozwra]átxsq-wernútxsq

återvända oberoende av sättet:
Oní wernúlisx ^érez âs. De kom tillbaka / återvände efter en timme.

Múmiq wozwra]áetsq Mumien - återkomsten (filmtitel)
308
4) Presens, ipf preteritum och futurum av rörelseverb med prefixet pod- har ofta betydelsen
närma sig, som då är synonyma med ipf former av verbet priblivátxsq-priblízitxsq
k (+ dat) närma sig (oberoende av sättet):
My pod_ezváli k górodu. Vi närmade oss staden. (åkande)

My pribliválisx k górodu. Vi närmade oss staden. (likgiltigt hur)
4. RÖRELSEVERB MED PREFIXET s- / s_-
Med prefixet s- / s_- ner, fogat till oprefigerat neutralt eller enkelriktat rörelseverb, bildas
som framgått av 1.2 och 1.3 ovan, rörelseverb som shodítx (ipf) - sojtí (pf) gå ner (från
ngt), sletátx (ipf) - sletétx (pf) flyga ner (från ngt). Om prefixet s- / s_- fogas till den
oprefigerade neutrala varianten bildas en fristående pf infinitiv (!) som anger något helt
annat, nämligen rörelsen tur- o. retur en gång. Därmed anges en aktionsart och prefixet är
inte pregnant utan modifierande:
shodítx (pf) gå (och komma åter)

s_ézditx (pf) åka / fara (och komma åter)
Normalt är ”returrörelsen” underförstådd.
My hotím s_ézditx w Ûltu. Vi vill fara till Jalta [för att sedan återvända].
My s_ézdim w Ûltu. Vi skall fara till Jalta [för att sedan
återvända].
My s_ézdili w Ûltu. Vi for till Jalta [och vi är tillbaka nu].

Shodí w magazín i kupí moloká! Gå till affären och köp mjölk [och kom
tillbaka sedan]!
Kom ihåg att dessa fristående verb bara har perfektiva former!
I preteritum är dessa verb synonyma med var (= begett sig någonstans och återvänt). Samma
funktion kan i preteritum även oprefigerade neutrala former ha, t.ex. hodíl, ézdil (L16:5
anm 2):
Wêrá my shodíli (pf) w kinó. I går gick vi / var vi på bio.

Wêrá my hodíli (neutral) w kinó.
Wêrá my býli (ipf) w kinó.
309
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Poêmú wy wernúlisx iz a\ropórta? Wy ve dolvný býli uletétx wo
Wladiwostók.
- Kogdá my éhali w a\ropórt, u nas lópnula [ína. My lowíli
popútnu@ ma[ínu, ^tóby doéhatx do a\ropórta wówremq. Nakonéc,
ostanowílasx odná iz ma[ín. My podo[lí k wodítel@ i poprosíli
egó otweztí nas w a\ropórt. Wodítelx priwëz nas w a\ropórt, no býlo
uvé pózdno. Kogdá my priéhali w a\ropórt, na[ samolët uvé wzletél.
Tak ^to my poéhali obrátno.
2.
- Skavíte, Alë[a zdesx?
- Egó zdesx net, on u[ël kudá-to, ne zná@ kudá.
- Poprosíte egó prijtí ko mne, kogdá on wernëtsq,
3.
- Vdi menû zdesx! Q otojdú na minúto^ku.
- Q tebû vdu, nikudá ne pojdú.
4.
- Kakój sámyj kritíêskij momént w polëte?
- Kogdá samolët wzletáet i prizemlûetsq. Wsûkij raz, kogdá q letá@, q
wzdyhá@ s obleg^éniem, kogdá samolët blagopolú^no wzletáet íli
prizemlûetsq.
5.
- ~to wy priwezlí iz Pragi?
- My priwezlí dwa û]ika ^é[skogo píwa. Tam onó de[éwle, êm u nas.
6.
- Pri ìtih obstoûtelxstwah, wse ná[i lí^nye problémy otojdút na
zádnij plan.
- Wy takój optimíst, Walérij Wasílxewi^.
7.
- Spasíbo za gostempriímnostx!
- Ne za ^to! Priezvájte e]ë raz!
310
8.
- Wy uvé priwezlí prodúkty?
- E]ë ne priwëz. Skóro priwezú.
9.
- Gospodín Nilxson, prihodíte k nam w subbótu!
- Q s udowólxstwiem prinimá@ wá[e prigla[énie. W kotórom âsú mne
prijtí?
- Prihodíte w semx âsów! Skavíte, wy priédete k nam na ma[íne? Q
sprá[iwa@, potomú ^to ókolo ná[ego dóma trúdno najtí stoûnku.
- Net. Q priédu na metró íli pridú pe[kóm.
10.
- Wy smoglí doéhatx do dáî, hotû doróga takáq ploháq?
- Smoglí. U nas horó[aq ma[ína.
11.
- Segódnq dlq menû estx kakáq-nibudx pó^ta?
- Pri[ló êtýre pisxmá. Q wam ih sej^ás prinesú.
12.
- Irína Wladímirowna, tam kakój-to êlowék was í]et.
- Horo[ó. Priwedíte egó ko mne!
13.
- ~to ty pí[e[x?
- Q perewovú statxù so [wédskogo na rússkij.
- Wy ^ásto perewódite so [wédskogo?
- Da, zdesx málo kto znáet [wédskij. Q perewël mnógo statéj na
rússkij ne tólxko so [wédskogo, no i s anglíjskogo.
14.
- Kogdá ty priéhal w Moskwú?
- Q priéhal w srédu.
- A vená priéhala s tobój?
- Net, oná priédet záwtra.
- Ona priédet na póezde?
- Da, eë póezd pridët w tri (âsá) trídcatx pqtx (minút).
15.
- Wy w Peterbúrge dawnó?
311
- Net, q tólxko ^to priletél. Samolët prizemlílsq segódnq útrom, w
pqtx pqtxdesût.
16.
- Wy viwëte zá gorodom, ne tak li?
- Zá gorodom, w tridcatí kilométrah ot mésta rabóty.
- Wy ézdite na rabótu na \lektrí^ke íli na ma[íne?
- Na ma[íne, potomú ^to poezdá ^ásto prihódqt s opozdániem.
17.
- ~to whódit w sostáw vwá^ki?
- Polowína sostáwa – sáhar. Potóm, koné^no, vewátelxnaq báza.
Ostalxnóe –krasíteli, wkusowýe dobáwki, konserwánty i drugíe
pi]ewýe dobáwki.
18.
- Oksána opûtx opozdála?
- Da, oná po^tí nikogdá ne prihódit wówremq.
19.
- Kak wy dúmaete, obwinénie w korrúpcii dojdët do sudá?
- Bezuslówno, dojdët. Naskólxko q wívu, emú ní^to ne me[áet.
20.
- Izwiníte, kávetsq, ^to mobílxnik ne rabótaet. W nëm kakáq-to
neispráwnostx. Wy ne moglí by pomó^x?
- Podojdíte ko mne! Posmótrim, kakáq w nëm neispráwnostx... Agá, wsë
óênx prósto. Wy zabýli wkl@^ítx telefón!
312
22. Dwádcatx wtorój urók
22. Tjugoandra lektionen
1. KONJUNKTIV
Konjunktiv är ett modus som i svenskan bara förekommer hos starka verb och som i ledig nusvenska nästan
försvunnit (lever i stort sett bara kvar i former som vore och skulle). Konjunktiv ersätts normalt av imperfektum,
t.ex. Jag skulle inte göra detta om det fanns / funnes en annan möjlighet; Det skulle vara bra, om han var /
vore här. I ryska är konjunktiv ett högst levande modus.
1.1 Bildning
Konjunktiv har inget tempus och bildas genom en kombination av preteritum och partikeln
by:
infinitiv konjunktiv
délatx-sdélatx délal(a...) by - sdélal(a...) by
îtátx-proîtátx îtál(a...) by - proîtál(a...) by
1) Val av aspekt i preteritum sker på samma grunder som vid preteritumval i övrigt.
2) Partikeln by, som är en oböjlig form av verbet bytx, placeras normalt
(1) i huvudsats efter preteritumformen: q îtál(a) by jag skulle läsa; om predikatet i

huvudsatsen utgörs av hjälpverb + infinitiv placeras partikeln normalt efter hjälpverbet: q
mog(lá) by îtátx jag skulle kunna läsa;
(2) i bisats efter konjunktion: ésli by69 q îtál(a) om jag läste / hade läst, ^tóby wy
ználi... för att ni skall / skulle veta...
Om partikeln placeras efter annan satsdel blir denna satsdel framhävd: q by ne skazála(a) jag (för min del)
skulle (nog) inte säga....
1.2 Tillämpning
Konjunktiv tillämpas främst i irreala konditionala satsfogningar (1.2.1), finala satsfogningar

(1.2.2), i vissa ”att-satser” om huvudsatsen uttrycker nödvändighet (1.2.3), önskan eller
tillsägelse (1.2.4). Utöver detta förekommer konjunktiv i andra, mindre vanliga satstyper,
som tas upp nedan under 1.2.5 - 1.2.10.
69
Denna placering är så vanlig att partikeln by direkt efter konjunktionen ésli om ibland reduceras till b
(ésli b). I fallet ^tóby för att står partikeln alltid efter och i direkt anslutning till ^to. Även ^tóby kan
reduceras (till ^tob).
313
1.2.1 Konditionala satsfogningar
I en konditional satsfogning uttrycker bisatsen det villkor, som är, var el. blir förutsättningen
för förverkligande av handlingen i huvudsatsen. En konditional satsfogning kan vara real,
vilket innebär att det föreligger sannolikhet eller möjlighet att villkoret uppfylls.
Jag skall köpa en cykel, om jag får råd
(det är alltså sannolikt / möjligt att jag får det).
En konditional satsfogning är emellertid irreal, om den talande vet, att villkoret inte kan
uppfyllas, eller i förfluten tid inte förelåg.
Jag skulle köpa en cykel, om jag hade råd

(men vet redan i yttrandeögonblicket att jag inte har eller kommer att få råd);
Jag hade / skulle ha köpt en cykel [i går] om jag haft råd

(vilket alltså inte var fallet).
Verbkonstruktionen i den svenska irreala satsfogningen kallas konditionalis (skulle gå / skulle

ha gått). Det är lätt att avgöra, om en konditional satsfogning är irreal, nämligen om den sv.
huvudsatsen har eller kan ha skulle (Jag skulle gå, om...; Jag skulle ha gått, om...; Jag hade
[= skulle ha] gått, om...).
1) I en real konditional satsfogning har ryskan, liksom svenskan, ”vanligt modus”, d.v.s. in-
dikativ:
Q poédu w Moskwú, ésli u menû búdet wrémq. Jag skall fara till Moskva, om jag får tid.
Om subjektet i både huvudsats och bisats är ett opersonligt man, har ryskan konjunktionen
ésli + infinitiv:
Esli preodolétx problémy, nádo Om man ska komma till rätta med problemen
délatx usíliq. måste man anstränga sig.
2) I en irreal konditional satsfogning har ryskan konjunktiv i såväl huvudsats som bisats:
Q poéhal(a) by w Moskwú, ésli by u menû Jag skulle fara till Moskva, om jag
býlo wrémq. hade tid [men jag har ingen tid].
Jag skulle ha farit till Moskva, om jag

(hade) haft tid [men jag hade ingen
tid].
Märk att den ryska meningen har två betydelser, vilket alltså beror på att konjunktiven är
oberoende av tempus.
Anm.
Önskesats kan uttryckas med enbart bisats i en tänkbar eller tänkt irreal konditional satsfogning:
Ésli by oná tólxko wernúlasx! Om hon bara kom tillbaka [skulle jag vara lugn]!
314
1.2.2 Finala satsfogningar
I en final satsfogning uttrycker bisatsens predikat syftet med den handling, som uttrycks i
huvudsatsen. Subjektet kan vara detsamma i huvudsats och bisats, varvid svenskan har för att
+ infinitiv (ex. Jag skall fara till Moskva, för att [jag skall] besöka Kreml) men subjekten kan
också vara olika, varvid svenskan har för att / så att + skall / skulle (ex. Jag skall fara till
Moskva, för att schackmästaren skall tala med mig / Jag for till Moskva, för att
schackmästaren skulle tala med mig).
Om den svenska bisatsen har för att + infinitiv el. om subjektet i huvudsats och bisats är
opersonligt man har den ryska bisatsen konjunktionen ^tóby + infinitiv:
Q poédu w Moskwú, ^tóby posetítx Jag skall fara till Moskva, för att
Kremlx. besöka Kreml.
~tóby uznátx rezulxtáty, nádo pozwonítx w För att (man skall) få veta resultaten,
poliklíniku. måste man ringa till vårdcentralen.
Om huvudsatsens verb är ett rörelseverb kan ^tóby utelämnas:

Q shovú w magazín (^tóby) kupítx moloká. Jag skall gå till affären för att köpa
mjölk.
Om den svenska bisatsen har för att / så att + skall / skulle har den ryska bisatsen
konjunktionen ^tóby + preteritum, d.v.s. konjunktiv:
Q poédu w Moskwú, ^tóby êmpión po Jag skall åka till Moskva, för att
[áhmatam mog pogoworítx so mnoj. schackmästaren skall kunna tala med
mig.
Q poéhal w Moskwú, ^tóby êmpión Jag for till Moskva, för att schack-
po [áhmatam mog pogoworítx so mnoj. mästaren skulle kunna tala med mig.
Märk att bisatsen i de ryska exemplen är densamma, oberoende av huvudsatsens tempus,

vilket beror på att konjunktiven, som vi har sagt, är oberoende av tempus (jfr irreala
satsfogningar ovan).
1.2.3 Konjunktiv efter uttryck för nödvändighet och omöjlighet samt vikt/betydelse
Konjunktiv uttryckt med ^tóby + preteritum står i bisatser (”att-satser”) om huvudsatsen

utgörs av predikativer som nádo / núvno det är nödvändigt att..., neobhodímo det är
absolut nödvändigt att... / oundgängligt att..., obqzátelxno det är absolut nödvändigt att... /
obligatoriskt att..., nelxzû det är omöjligt att / det går inte att..., ne móvet bytx det är inte
möjligt / tänkbart att... , wávno det är viktigt att eller adjektiv som gláwnoe det viktigaste är
att... / huvudsaken är att... under förutsättning att subjektet är annat än det opersonliga det.
Nádo, ^tóby oná bylá zdesx, kogdá my Det är nödvändigt att hon är här, när vi
búdem obsuvdátx woprós. skall diskutera frågan.
Ne nádo, ^tóby wse pri[lí na sobránie. Det är inte nödvändigt att alla kommer på
sammanträdet.
315
Neobhodímo, ^tóby wse prisútstwowali, Det är absolut nödvändigt att alla är
a tó nelxzû búdet prinimátx re[éniq. närvarande, annars kan vi inte fatta några
beslut.
Nelxzû, ^tóby wse pri[lí odnowreménno. Det är omöjligt att alla kommer samtidigt /
Det går inte att alla kommer samtidigt.
Gláwnoe, ^tóby on byl zdorów. Det viktigaste / Huvudsaken är att han är
frisk.
Wávno, ^toby wse pri[lí. Det är viktigt att alla kommer.
1.2.4 Konjunktiv efter uttryck för vilja, önskan eller tillsägelse
Konjunktiv uttryckt med ^tóby + preteritum står i bisatser om huvudsatsens predikat

uttrycker vilja, önskan eller tillsägelse och satserna samtidigt har olika subjekt (se nedan 2.2).
Q ho^ú, ^tóby wy poéhali tudá. Jag vill att ni åker dit.

Na^álxnik skazál sotrúdniku, ^tóby on Chefen sade åt medarbetaren att denne
wernúlsq nemédlenno. skulle återvända genast.
1.2.5 Koncessiva satsfogningar
Bisatser i koncessiva satsfogningar anger någon form av medgivande. De inleds med adverb
el. pronomen + än (var än, när än, vem som än m.fl.). De kan vara reala, varvid ryskan i
likhet med svenskan har indikativ, eller hypotetiska, varvid ryskan har konjunktiv. I bägge
fallen föregås predikatet av ni; i det hypotetiska fallet placeras konjunktivpartikeln by
normalt efter adverb eller pronomen.
Realt fall
On niêgó ne pónql, ^to q emú ni goworíl. Han förstod ingenting, vad jag än sa till
honom.
Hypotetiskt fall:
Q na[ël by eë, gde by oná ni nahodílasx. Jag skulle finna henne, var hon än befann
sig
1.2.6 Konjunktiv i relativa bisatser
Om huvudsatsen i en relativ satsfogning med olika subjekt i huvudsats och bisats uttrycker
krav, negation eller fråga, följs det relativa pronomenet av by + preteritum (svenskan har i
sådana fall indikativ eller konditionalis med skulle).
Q trébu@ adwokáta, kotóryj by Jag kräver en advokat, som är / skulle vara

prisútstwowal pri ìtom dopróse. närva-rande vid detta förhör.
My ne znáem \kspérta, kotóryj by Vi känner ingen expert som kan / skulle

lú^[e re[íl takú@ problému. kunna lösa ett sådant problem bättre.
316
Wy znáete oficéra, kotóryj by mog tudá Känner ni någon officer, som kan / skulle
poéhatx wmésto menû? kunna fara dit i stället för mig?
1.2.7 Konjunktiv i bisats efter uttryck för egenskap, mått eller grad
Om huvudsats och bisats har olika subjekt, och huvudsatsen uttrycker egenskap, mått eller
grad, har bisatsen ^tóby + preteritum.
Isslédowanie dolvnó bytx takím, ^tóby my Undersökningen måste vara sådan, att
ználi wsë o vízni nasekómyh. vi vet allt om insekternas liv.
1.2.8 Konjunktiv som anger subjektivitet / anspråkslöshet
Subjektivitet eller anspråkslöshet, vänlighet och liknande (”modest konjunktiv”) uttrycks i

ryska med konjunktiv. Svenskan har i motsvarande fall vanligen skulle + infinitiv:
Wy ne moglí by mne pomó^x? Ni skulle inte kunna hjälpa mig?

Q skazál by, ^to prestúpniki hitrée Jag skulle (nog) säga / påstå, att brottslingarna
i ostoróvnee nas. är listigare och försiktigare än vi.
1.2.9 Konjunktiv vid önskningar
Som ”ofullständiga irreala satsfogningar” (med en tänkbar huvudsats eller bisats

underförstådd) kan man betrakta satser som uttrycker längtan, önskan, erbjudande (jfr 1.2.1
anm.), t.ex.
Ésli by oní býli zdesx! Om de (ändå) vore här (skulle allt vara bra)!
Wy by priséli! Men sitt för all del!
Ty by ostálsq zdesx! Du kunde ju stanna här!
1.2.10 Konjunktiv som fritt val
Konjunktiv kan väljas i st.f. indikativ (utan skillnad i betydelse!) i följande fall:
1) När huvudsatsen uttrycker jakad fruktan och bisatsen är jakad, kan bisatsen ha ^tóby +
ne (!) + preteri-tum:
Q boùsx, ^tóby on ne pri[ël / ^to on pridët. Jag är rädd att kan kommer / skall
komma.
Jfr
Q boùsx, ^to on ne pridët. (endast en Jag är rädd att han inte kommer /
konstruktion) skall komma.
2) När huvudsatsen uttrycker jakat tvivel, osäkerhet el. otillförlitlighet och satserna har olika
subjekt, kan bisatsen ha ^tóby + preteritum:
317
Q somnewá@sx, ^tóby on byl zdesx / ^to on Jag tvivlar på att han är här.
zdesx.
Jfr
Q ne somnewá@sx, ^to on zdesx. (endast en Jag tvivlar inte på att han är här.
konstruktion)
2. INDIREKT TAL
”Jag kommer” «Q pridú» direkt tal

Jag sa Q skazál(a)
att jag skulle komma ^to pridú indirekt tal
2.1
Direkt tal (eller direkt anföring) återger ordagrant med olika tempus vad någon t.ex. säger.
Den direkta anföringen omges t.ex. med citationstecken (Jag sa: ”Jag kommer”). Indirekt tal
återger yttrandet som bisats (att-sats). (Jag sa, att jag skulle komma). Som framgår av rutan
måste i svenskan verbets form ibland ändras i det indirekta talet (jag kommer / jag skulle
komma). Ryskan är såtillvida enklare eftersom verbet i det indirekta talet har samma form
(presens, ipf eller pf preteritum, ipf eller pf futurum, konjunktiv) som i det direkta (q pridú
jag kommer - ^to q pridú att jag skulle komma). Oftast behöver bara personformen ändras
(On skazál: «Q pridú» Han sa: ”Jag kommer” - On skazál, ^to pridët Han sa att han
skulle komma). Konstruktionen skall, trots benämningen indirekt tal, förstås i vid mening,
eftersom den inte bara gäller vad någon säger utan även vad någon tänker, tycker eller tror.
Vid konstruktion av indirekt tal skall du alltid tänka på hur yttrandet eller tanken formulerats
eller skulle ha kunnat formuleras, om det hade rört sig om direkt ”tal”. I en indirekt frågesats
gäller samma regel (t.ex. Jag frågade: ”Var är han?” - Jag frågade, var han var). Observera
därvid att sv. konjunktionen om (= huruvida) alltid motsvaras av frågekonstruktion med li
(L17:8).
Särskilt viktigt att komma ihåg!
I indirekt tal har ryskan samma modus, tempus och ordföljd som i direkt tal.
Jämför meningarna nedan med direkt tal i vänster kolumn och indirekt i höger kolumn.
direkt tal indirekt tal
On skazál: «Ìto newozmóvno». On skazál, ^to ìto newozmóvno.

Han sa: ”Det är omöjligt”. Han sa, att det var omöjligt.
Q skazál: «Q zná@ egó». Q skazál, ^to zná@ egó.
Jag sa: ”Jag känner honom”. Jag sa, att jag kände / känner honom.
On podúmal: «Q ne uspé@». On podúmal, ^to ne uspéet.
Han trodde: ”Jag kommer inte att hinna”. Han trodde, att han inte skulle hinna.
My skazáli: «My priéhali wêrá». My skazáli, ^to priéhali wêrá.
Vi sa: ”Vi kom i går”. Vi sa, att vi kom i går.
On skazál: «Q hotél by pogoworítx s On skazál, ^to hotél by pogoworítx s
wámi». wámi.
Han sa: ”Jag skulle vilja tala med er”. Han sa, att han skulle vilja tala med er.
318
direkt fråga indirekt frågesats
Q sprá[iwa@: «Gde on?» Q sprá[iwa@, gde on.

Jag frågar: ”Var är han?” Jag frågar, var han är.
Q sprosíla: «Gde on?» Q sprosíla, gde on.
Jag frågade: ”Var är han?” Jag frågade, var han var.
Q sprá[iwa@: «On priédet záwtra?» Q sprá[iwa@, priédet li on záwtra.

Jag frågar: ”Kommer han i morgon?” Jag frågar, om han kommer i morgon.
Q sprosíla: «On priédet?» Q sprosíla, priédet li on.
Jag frågade: ”Kommer han?” Jag frågade, om han skulle komma.
Q sprosíla: «On ne pridët?» Q sprosíl, ne pridët li on.
Jag frågade: ”Kommer han inte?” Jag frågade, om han inte skulle komma.
2.2
Om verbet i direkt tal till skillnad från fallen under 2.1. har imperativform eller om satsen
uttrycker en önskan, d.v.s. om huvudsatsens verb uttrycker tillsägelse, uppmaning, vilja,
krav (men, märk väl, inte förhoppning!) och subjekten är olika i huvudsats och bisats har
ryskan alltid konjunktiv, d.v.s. konjunktionen ^tóby + preteritum (se ovan 1.2.4). Eftersom
konjunktiven är oberoende av tempus, blir bisatsens form densamma oberoende av tempus i
huvudsatsen.
Q ho^ú, ^tóby on wernúlsq. Jag vill att han kommer tillbaka.

Q hotél, ^tóby on wernúlsq. Jag ville, att han skulle komma tillbaka.
My skazáli im, ^tóby oní wernúlisx. Vi sa åt dem, att de skulle komma tillbaka.
Oní potrébowali, ^tóby my séli. De krävde, att vi skulle sätta oss.
men:
Q nadé@sx, ^to wy wernëtesx. Jag hoppas, att ni kommer tillbaka.
Kommentarer till 2.1 och 2.2
1) I svenskan vacklar tempusbruket i indirekt tal och indirekt frågesats (Han sa att han var /
är sjuk). På ryska råder däremot inget tvivel. Kom ihåg vad som sägs om tempusbruket i
ryskan (L19:2.4). Om man till ryska översätter bisatsen i ovanstående svenska mening med
preteritum (On skazál, ^to on byl bólen) betyder det, att han tidigare varit sjuk, men inte
var det längre, när han fällde yttrandet.
319
2) Skilj på indirekt tal (mening a) och indirekt tillsägelse (mening b):
a) Q skazál, ^to on pridët. Jag sa [nämnde för dig / någon annan], att
han skulle komma.
b) Q skazál, ^tóby on pri[ël. Jag sa [åt honom], att han skulle komma.
3) Svenskans om kan vara både en konditional konjunktion (om = såvida) och frågande (om
= hurvida). Var därför noga med att välja rätt rysk konjunktion (konditional = ésli, frågande
= li)! (Jfr med tyskan: om - såvida = wenn; om - huruvida = ob):
Q ne zná@, priédet li on. Jag vet inte om (= huruvida) han kommer.

Dájte emú ìto, ésli on priédet. Ge det här till honom, om (= såvida) han
kommer.
3. RYSKT NAMNSKICK OCH BÖJNING AV PERSONNAMN
3.1 Namnskick
Personer med östslaviskt språk och östslavisk kulturell identitet (ryssar, ukrainare, vitryssar)
har traditionellt tre namn. På ryska kallas dessa namn:
ímq förnamn
ótêstwo fadersnamn
famíliq efternamn
Några exempel: Ánna Andréewna Ahmátowa, Aleksándr Aleksándrowi^ Blok, Bélla

Ahátowna Ahmadúlina, Iósif Aleksándrowi^ Bródskij.
Personer man duar (i Ryssland gäller detta bara släktingar och de allra närmaste vännerna)
tilltalas och omtalas med förnamn (som regel smeknamnsformen).
Personer man niar tilltalas och omtalas med förnamn (ej smeknamnsform) + fadersnamn.
Efternamn används endast i förening med titlar (t.ex. gospodín Iwanów herr Ivanov,
gospová Iwanówa fru Ivanova, polkównik Zímin överste Zimin) samt givetvis i fall, då
fullständigt namn skall uppges. När fullständigt namn uppges, är det i ”officiella”
sammanhang vanligt att man anger efternamnet först, därefter för- och fadersnamnet
(Petrówa, Maríq Leonídowna).
Om en person anses allmänt känd omtalas han / hon ofta enbart med initialer och efternamn
A. D. Sáharow (Andréj Dmítriewi^ Sáharow, 1921-89, rysk kärnfysiker och
medborgarrättsaktivist), A. S. Politkówskaq (Ánna Stepánowna Politkówskaq, 1958-
2006, rysk journalist, författare och medborgarrättsaktivist).
3.2 Namnbildning
1) Ryska förnamn härstammar som regel från det slaviska kulturområdet (Wladímir,
Mstisláw), det germanska kulturområdet (Ólxga, Ígorx), bibeln (Maríq, Páwel) eller
320
antikens Rom och Grekland (Wíktor, Nikoláj, Zóq, Ùliq). Många ryssars namn avspeglar
också mångfalden av icke-ryska kulturer inom Ryska federationens gränser (Timúr,
Magoméd, ~ingíz, Ruslán, Mordeháj, Sulamífx o.s.v.).
Hos en äldre generation förekommer s.k. sovjetiska namn: Ninélx (flicknamn = Lénin
baklänges), Wladlén (pojknamn = begynnelsebokstäverna i namnet Wladímir Lénin).
De barn som föds idag får ofta traditionella namn. År 2008 var dessa de populäraste flick- och
pojknamnen: Алексáндр, Максíм och Ивáн (pojkar), respektive Дáрья, Анастасíя och
Марíя (flickor).
Av de ryska förnamnen kan en mycket stor mängd smeknamn bildas. Smeknamnsformerna

slutar som regel på -a / q och böjs således feminint (gäller även pojknamn). Till de vanligaste
hör:
Pojknamn Smeknamn
Wladímir Wolódq, Wówa

Borís Bórq
Aleksándr Sá[a, {úra
Iwán Wánq
Konstantín Kóstq
Olég Lévek
Dmítrij Díma
Flicknamn Smeknamn
Natálxq Natá[a
Maríq Má[a
Wiktóriq Wíka
Irína Íra
L@bówx Lùba
Dárxq Dá[a
Anastasíq Nástq
Smeknamnen används oftast inom familjen, bland vänner och nära bekanta, däremot normalt
inte i umgänget med chefer, äldre personer o.s.v.
2) Fadersnamnet hos kvinnor är bildat på faderns förnamn (aldrig smeknamn) med ändelsen
-owna (om namnet slutar på hård konsonant), -ewna (om det slutar på mjuk konsonant)
respektive -ini^na (om faderns namn slutar på -a / -q). Fadersnamnet hos män är bildat på
faderns förnamn följt av ändelserna -owi^, -ewi^ och -i^.
faderns förnamn kvinnas fadersnamn mans fadersnamn

Iwán Iwánowna Iwánowi^
Aleksándr Aleksándrowna Aleksándrowi^
Andréj Andréewna Andréewi^
Fomá Fomíni^na Fomí^
Ilxû Ilxíni^na Ilxí^
321
3) Efternamnet bildas normalt på manligt förnamn (även smeknamnsform), eller på
maskulint eller feminint substantiv av annat slag, med ändelsen -ow / -ew om det substantiv,
som namnet är bildat på, är maskulint med hård respektive mjuk stamslutkonsonant eller -in
(efter c i vissa fall -yn) om substantivet är feminint eller maskulint på -a /-q. I samtliga fall
får kvinnornas efternamn tillägget -a. Ändelsen är betonad om substantivet är ändelsebetonat.
Individuella avvikelser från denna betoningsregel förekommer dock (t.ex. Iwánow - enligt
”regeln” - och Iwanów; Zimín - enligt ”regeln” - och Zímin).
substantiv som grund mans kvinnas

efternamn efternamn
Pëtr (gen: Petrá) Petrów Petrówa
Andréj Andréew Andréewa
{úra (=Aleksándr) {úrin {úrina
Onéga (flodnamn) Onégin Onégina
stalx (F2, stål) Stálin Stálina
Golíca (äldre namn) Golícyn Golícyna
Förutom dessa finns det efternamn med rent adjektivisk ändelse, t.ex. ~ajkówskij (man) -
~ajkówskaq (kvinna); Tolstój (man) - Tolstáq (kvinna) samt efternamn på -ago, -yh
och -i^ (Viwágo, ~ernýh, Guréwi^), där man ej skiljer på man / kvinna.
3.3 Böjning av ryska personnamn
1) För- och fadersnamn böjs alltid som substantiv70.
2) Mäns efternamn på -ow /-ew / -in (-yn) böjs som substantiv utom i instrumental, som
har adjektivändelsen -ym.
förnamn fadersnamn efternamn

Iwán Petrówi^ Popów
Iwána Petrówiâ Popówa
Iwánu Petrówiû Popówu
Iwáne Petrówiê Popówe
Iwánom Petrówiêm Popówym
3) Kvinnors efternamn på -owa / -ewa / -ina (-yna) böjs som adjektiv utom i nominativ
och ackusativ, som har substantiviska ändelser.
förnamn fadersnamn efternamn

nom Ánna Petrówna Popówa
ack Ánnu Petrównu Popówu
gen Ánny Petrówny Popówoj
dat Ánne Petrówne Popówoj
lok Ánne Petrówne Popówoj
ins Ánnoj Petrównoj Popówoj
70
Förväxla ej -ij i maskulina substantiv / namn (Ùrij Jurij / Georg ) med adjektivändelsen -ij!
322
4) Efternamn med adjektivisk form (t.ex. ~ajkówskij, ~ajkówskaq; Tolstój, Tolstáq)
böjs hos såväl män som kvinnor i alla former som adjektiv.
5) Efternamn på konsonant (t.ex. Kollontáj och sådana på -i^ som Guréwi^) böjs hos
män som maskulint substantiv. Hos kvinnor är de oböjliga.
6) Efternamn på vokal (t.ex. -ago, -ko) samt efternamn på -yh (t.ex. Viwágo, {ew-
^énko, ~ernýh) är oböjliga.
3.4 Böjning av icke-ryska personnamn71
1) Mäns för- och efternamn med konsonantslut böjs som vanliga maskulina substantiv. Har
de annat slut är de oböjliga.
nom Úlle Hédberg Olle Hedberg

gen Úlle Hédberga
dat Úlle Hédbergu
etc.
Undantag utgör vissa slaviska efternamn, om dessa namns bärare tillhör slaviskt folk.
1) Slutar de på konsonant + -a böjs de som feminina substantiv:
nom Bédrvih Smétana Bedřich Smetana

gen Bédrviha Smétany
dat Bédrvihu Smétane
etc.
2) Slutar de i originalspråket på -y, -ý, -i, -sky, -ský, -ski, -cky, -cký, -cki, böjs de, om dessa namns
bärare tillhör slaviskt folk, hos såväl män som kvinnor adjektiviskt, således på samma sätt som
motsvarande typ av ryska efternamn på -yj, -ij, -skij /-ckij.
nom Rapáckij Rapacki

gen Rapáckogo
dat Rapáckomu
etc.
Kvinnors för- och efternamn som slutar på konsonant + -a / -q eller på vokal + -q böjs som
feminina substantiv. Har de annat slut är de oböjliga.
nom Sélxma Lágerlëf Ástrid Líndgren

gen Sélxmy Lágerlëf Ástrid Líndgren
dat Sélxme Lágerlëf Ástrid Líndgren
etc.
Selma Lagerlöf Astrid Lindgren
71
Observera att även ryssar kan ha icke-ryska namn, t.ex. |jzen[téjn, Báuman, Wrángelx, Béring.
323
3.5 ”Kollektiva” efternamn
När flera medlemmar av samma familj (makarna, syskonen eller hela familjen som sådan)
avses och anges med det gemensamma efternamnet (= den maskulina formen), t.ex. makarna
Ivanov, bröderna Petrov, el. bara Ivanovs, Petrovs etc. har efternamnet pluralform.
1) Slutar efternamnet på -ow, -ew, -in (-yn) är nominativformen substantivisk. Hos namn
med adjektiviskt slut är den adjektivisk. Oböjliga efternamn saknar givetvis sådan form.
Iwanówy Ivanovs
brátxq Semënowy bröderna Semjonov
Páwel i Irína Petrówy Pavel och Irina Petrov
Tolstýe Tolstojs
Belínskie Belinskijs
I övriga pluralkasus böjs alla böjliga äktryska efternamn som adjektiv:
Semxû Petrówyh Familjen Petrov

Wêrá q wstrétil Iwanówyh I går träffade jag Ivanovs
My pisáli brátxqm Semënowym Vi skrev till bröderna Semjonov
Wy znáete Belínskih? Känner ni Belinskijs?
2) Icke-ryska böjliga efternamn har i plural i alla kasus substantivisk böjning:
Bérgmany Bergmans
My goworíli s Bérgmanami Vi talade med Bergmans
324
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Wy uvé re[íli, búdete li pokupátx ma[ínu íli net?
- Net, ne re[íli. Wsë zawísit ot cený. Ésli okávetsq,
^to «Wólga» ne slí[kom dórogo stóit, to my eë kúpim.
2.
- Kak wy ob_qsníte to, ^to wy proigráli wo wêrá[nem mátê?
- Ìto ob_qsnûetsq nedostátkom swédenij o drugój kománde. Ésli by
my ználi, ^to oná raspolagáet takími otlí^nymi igrokámi, to my by
igráli ostoróvnee.
3.
- Wy smóvete pojtí k André@ Wasílxewiû?
- K sovaléni@, ne smogú. Q mog by pojtí k nemú, ésli by u menû býlo
wrémq. Wy ne moglí by poslátx Wiktóri@ Nikoláewnu?
- Mog by. A wy ne znáete, gde oná sej^ás?
- Zná@. Oná sidít won tam, za stolóm, i goworít s kollégami.
4.
- Poêmú wy ne otwe^áete na moë pisxmó?
- My by otwétili, ésli by ználi, kakój u was índeks. Bez takój
informácii ìto trúdno.
5.
- Wy segódnq pojdëte s námi w basséjn?
- Q po[ël by s wámi, ésli by mog, no, k sovaléni@, u menû segódnq
mnógo rabóty.
6.
- Poêmú wy s@dá priéhali?
- Q nahovúsx zdesx, ^tóby peredátx wam ìtu posýlku.
7.
- Kak nam zakl@^ítx kontrákt?
- ~tóby izbevátx nedorazuménij, nádo wsë podróbno obsuvdátx.
8.
- Kudá wy idëte?
- Q idú w magazín domá[nej mébeli, ^tobý kupítx diwán.
325
9.
- Poêmú pri[ël prodawéc iz kompxùternogo magazína?
- On pri[ël, ^tóby podkl@^ítx na[ kompxùter k Internétu.
10.
- Poêmú ty powernúl napráwo, Wolódq?
- Q powernúl, ^tóby motocíkly moglí proéhatx.
11.
- Dóktor Klímow, kak wy dúmaete, Ùrij Wasílxewi^ sposóben
wýpolnitx ìtu operáci@?
- Ne dúma@. Q ne skazál by, ^to on odín iz sámyh horó[ih wra^éj
ná[ej poliklíniki.
12.
- Ólxga Petrówna, wy by ne moglí skazátx, skólxko wrémeni?
- Koné^no, mogú. Sej^ás równo tri âsá.
13,
- My býli by óênx blagodárny, ésli by wy pomoglí nam, Sergéj
Sergeéwi^.
- Q mog by wam pomó^x, ésli by ne byl zánqt.
14.
- Nam nádo uvé segódnq proizwestí pokúpku. Kak wy dúmaete, móvno
li búdet ìto sdélatx do wéêra?
- My sdélaem wsë, ^tóby pokúpka bylá gotówa k wéêru.
15.
- Gde ^lény komitéta? Zdesx tólxko tróe. Nádo, ^tóby wse
prisútstwowali.
- Koné^no. Q postará@sx uznátx, gde oní nahódqtsq.
16.
- Na Luné móvno osnowátx postoûnnu@ bázu dlq kosmonáwtow?
- My egó osnowáem wo ^to by to ni stálo.
17.
- Po ná[im swédeniqm wor wzql iz séjfa millión rubléj. Ne móvet
bytx, ^tóby emú ìto udalósx.
- K sovaléni@, wá[i swédeniq práwilxnye. My polu^íli ih iz
néskolxkih istó^nikow.
326
18.
- Semën Alekséewi^, my gotówy otpráwitxsq w les. Wy hotíte
skazátx nam e]ë ^tó-nibudx?
- Q dúma@, ^to wy horo[ó znáete, êgó ot was vdu. Sámoe gláwnoe -
sobl@dátx ti[inú! Ésli wy uwídite medwédq, íli lósq, wam nádo
mol^átx, ^toby on ne ispugálsq.
19.
- ~to skazál Kólq? On pridët ko mne íli net?
- On skazál, ^to pridët, no ne znáet kogdá.
- Togdá skavíte emú, ^tóby on pri[ël kak móvno ránx[e.
20.
- Wam udalósx wýpolnitx zadánie?
- Udalósx, no niktó iz nas ne dúmal, ^to \to wozmóvno.
21.
- ~to wam skazáli Konowálowy?
- Oní skazáli, ^to priédut w Samáru ^érez tri dnq.
22.
- Wy priéhali na wokzál wówremq?
- Wówremq. Mne nádo býlo wo ^tó by to ni stálo uspétx na
semiâsowój póezd. Q toropílsq, no dúmal, ^to opozdá@. K s^ástx@,
q uspél.
23.
- Poêmú wy nedowólxny swoími detxmí?
- Q nedowólen ími, potomú ^to oní wsë déla@t naoborót, ^to by q im ni
skazál.
24.
- Kakím dólven bytx proféssor?
- On dólven bytx takím, ^tóby znál wsë o swoéj naúke.
25.
- Wy ne znáete, polúîm li my kakú@-nibudx kompensáci@ za
opozdánie póezda?
- W kásse skazáli, ^to my polúîm polowínu stóimosti biléta.
- Skavíte im, ^to ìto málo. My ve poterûli mnógo wrémeni iz-za ìtogo
opozdániq.
- Skavú. Q nadé@sx, ^to oní pojmút.
327
26.
- ~to wam skazála L@bówx Petrówna?
- Oná nam skazála, ^to poédet na tri dnq w Sankt-Peterbúrg, ^tóby
polu^ítx prémi@.
27.
- Wy dúmaete, ^to uspéete zakónîtx ìti rabóty k [estí âsám?
- Da, dúmaem, ^to uspéem.
28.
- Kakíe u was plány otnosítelxno búdu]ego razwítiq, Anatólij
Ígorewi^?
- Q ho^ú, ^tóby wse rabótali iskl@^ítelxno nad \konomíêski
wýgodnymi proéktami.
29.
- ~to skazála tebé Larísa Iwánowna?
- Oná skazála mne, ^tóby q sej^ás ve po[ël k eë otcú.
30.
- Wy polúîte dénxgi uvé segódnq?
- Q ne zná@, polúîm li my dénxgi segódnq íli záwtra.
31.
- Pridët li Leoníd Kiríllowi^ na segódnq[nee sowe]ánie?
- Q ne zná@, pridët li on. On mne o sowe]ánii niêgó ne skazál.
32.
- Perewódqt li w Rossíi knígi [wédskih pisátelej?
- Koné^no. Na rússkij uvé perewelí knígi Áwgusta Stríndberga,
Sélxmy Lagerlëf i drugíh. Osóbenno populûrny knígi Ástrid
Líndgren o Kárlssone, kotóryj viwët na krý[e. A wy
sámi îtáli kakíe-nibudx rússkie knígi?
- ~itál w perewóde «Wojnú i mir» i «Ánnu Karéninu» Tolstógo,
«Brátxew Karamázowyh» Dostoéwskogo, a tákve stihí Pú[kina, Anný
Ahmátowoj i drugíh poìtow.
328
23. Dwádcatx trétij urók
23. Tjugotredje lektionen
1. RELATIVA SATSFOGNINGAR
kotóryj
^to
som kto
kakój
kak
Relativa satsfogningar behandlas kortfattat redan i L4:3 och L8:4. Här följer en repetition och
komplettering. Som framgår av rutan motsvaras svenskans oböjliga relativa som av fem
pronomen i ryska. De ryska motsvarigheterna är böjliga (utom kak) och deras form bestäms
till genus / numerus av korrelatet i huvudsatsen och till kasus av det relativa pronomenets
funktion i bisatsen (satsdel, styrande preposition eller styrande verb). Val av pronomen styrs
av korrelatet i huvudsatsen, nämligen om detta är ett substantiv eller ett determinativt, d.v.s.
framåtsyftande pronomen.
Obs! I skriven ryska sätts komma alltid ut före relativa konstruktioner.
1.1 kotóryj
I ryska är kotóryj, -oe, -aq ”standardpronomen” när korrelatet är ett substantiv (L8:4.1):
Q zná@ studénta, kotórogo wy wídeli. Jag känner studenten som ni såg.

My wídim póle, o kotórom wy goworíte Vi ser fältet som ni talar om.
Oní í]ut déwu[ku, kotóru@ wy wídeli. De söker flickan som ni såg.
I ledigare språk kan kotóryj utbytas mot ^to om pronomenet är subjekt eller ackusativobjekt i bisatsen (i det
senare fallet dock inte om korrelatet är person): Lùdi, kotórye / ^to tam stoûli… Folk, som stod där…
1.2 ^to och kto
1) Pronomenet ^to väljs om korrelatet i huvudsatsen är ett pronomen som avser en sak
(L8:4.2). Som korrelat i huvudsatsen förekommer oftast neutrala former av to det, wsë allt,
ni^tó inget, wsûkoe allt möjligt:
To, ^to tam leválo... Det som låg där...

Goworíte tólxko o tom, ^to nas Tala bara om det som intresserar oss.
intresúet!
Wsë, o ^ëm on goworíl, býlo interésno. Allt som han talade om var intressant.
To, êm wy interesúetesx... Det som ni är intresserade av...
329
2) Pronomenet ^to väljs om den relativa bisatsen syftar tillbaka på hela huvudsatsen.
Svenskan har därvid något som eller vilket:
Winowáty wse stórony w konflíkte, ^to i Alla parter i konflikten är skyldiga, något
podtwerdíla nezawísimaq komíssiq. som / vilket en oberoende kommission också
bekräftade.
3) Pronomenet kto väljs om huvudsatsen har ett pronomen som korrelat som avser person.
Som determinativt pronomen i huvudsatsen förekommer former av tot den, wse alla,
kávdyj var och en, wsûkij vem som helst, l@bój vem som helst, któ-nibudx någon
(observera alltså att ett personligt pronomen i motsats till svenskan inte kan vara
determinativt!):
Iwanów tot, kto ìto znáet. Ivanov är den som vet detta.
My ne znáem togó, o kom wy goworíte. Vi känner inte honom / den som ni talar om.
Wse, kto stoûl na úlice moglí egó Alla som stod på gatan kunde se honom.
uwídetx.
Viktigt! I bisatser med kto, som i sista exemplet, står predikatet i singular. Kom ihåg att kto och
sammansättningar med kto alltid är maskulinum singular, vem eller vilka det än syftar på!
Anmärkning
1) I ledigare språk kan kto utbytas mot former av ^to förutsatt att pronomenet är subjekt i bisatsen (predikatet
rättar sig till genus och numerus efter korrelatet, trots att ^to är neutrum singular till formen):
My goworíli s témi, kto tam stoûl. Vi talade med dem som stod där.
My goworíli s témi, ^to tam stoûli.
2) Relativa kto som subjekt och ^to som subjekt eller objekt kan ensamma bära upp determinativt och relativt
pronomen (förekommer inte minst i ordspråk o. talesätt):
Kto (= tot, kto) egó znáet, goworít o nëm s Den som känner honom talar om honom med respekt.
uwavéniem.
Kto (= tot, kto) drugómu ûmu róet... Den som gräver en grop åt andra ...
~to (= to, ^to) osóbenno interésno, ìto ... Vad som (=Det som) är särskilt intressant, det är...
3) Ett med substantiv som korrelat förenat determinativt pronomen (Den man, som ni talar med ...) utsätts på
ryska (tot etc) bara om substantivet är starkt betonat (och utelämnas alltid om verbhandlingen uttrycks med
particip):
~elowék, o kotórom wy goworíte, rabótaet u nas. Den person som ni talar om arbetar hos oss. /
Personen som du talar om arbetar hos oss.
1.3 kakój
1) Pronomenet kakój kan väljas (vanligast i skriftspråket) för att framhäva egenskap om
huvudsatsens korrelat (substantiv eller pronomen) bestäms respektive utgörs av determinativt
tot eller takój:
Ìto ta / takáq kníga, kakáq mne nuvná. Det är (just) den / en sådan bok som jag
behöver.
330
2) Pronomenet kakój väljs i förening med substantiv där svenskt skriftspråk har vilken / vilket
/ vilka (+ eventuellt substantiv):
On îtál swoj doklád po-wxetnámski, Han höll sitt föredrag på vietnamesiska, vilket
kakój qzýk on znáet otlí^no. (språk) han kan utmärkt.
1.4 kak
1) Pronomenet kak väljs när svenskt som är predikatsfyllnad i bisatsen (svenskan har då ett
underförstått är / utgör / finns) eller i fall då sv. som = såsom:
Ritm-grúppa, - ìto takíe instruménty, Rytm-sektionen, det är sådana instrument som

kak udárnaq ustanówka, bas i drugíe. trumset, bas och andra.
Oní takíe ve, kak my. De är likadana som vi.
1.5 Relativa adverb
Liksom svenskan har ryskan, som framgått av L8:5, relativa adverb (ersätter preposition +
relativt pronomen). Kom ihåg att ryskans relativa adverb (till skillnad från flertalet svenska
men i likhet med t.ex. engelskans, tyskans och franskans) är identiska med frågande adverb.
Det är lätt att minnas, eftersom frågande pronomen också uppträder som relativa:
Na tom méste, gde my stoûli... På den plats där vi stod...

Mésto, kudá oní édut... Platsen dit de far...
W obstanówke, kogdá rýnok dwívetsq... I ett läge då marknaden rör på sig...
Górod, otkúda oní priéhali... Staden varifrån de kom...
Generell anmärkning till 1
1) Observera prepositionens placering. Till skillnad från svenska kan en preposition inte stå
sist i satsen utan alltid framför det ord den bestämmer:
Ìto méstnostx, o kotóroj my óênx málo Det är en terräng, som vi vet mycket lite om.
znáem.
Wot déwu[ka, s kotóroj my Där är flickan som vi talade med igår.
razgowáriwali wêrá.
2) I ryska skall relativt pronomen utsättas (i svenska kan det ju utelämnas):
Ìto wsë, ^to q zná@. Det är allt (som) jag vet.
Relativt pronomen skall dock utelämnas om predikatsfyllnaden i den relativa bisatsen är ändelsebildad
komparativ: Q ne zná@ métoda lú^[e. Jag vet inte någon metod, som är bättre. Det utelämnas även i
konstruktioner som motsvarar sv. emfatisk omskrivning (se nedan).
3) I svenskan förekommer s.k. emfatisk omskrivning i form av ett slags relativ sats. Emfas
betyder framhävande. Då ryskan framhäver en satsdel genom ordföljden (det framhävda ordet
placeras sist i satsen, se L1:8.3, anm. 2) motsvaras svensk emfatisk omskrivning av att det
framhävda ordet placeras sist:
331
Na turníre pobedíli ná[i Det var våra tennistjejer som vann
tennisístki. turneringen.
Sdélal o[íbku on. Det var han som gjorde ett fel.
Emfatisk omskrivning kan också uttryckas med ìto det är / var / blir ngn/ngt, som... men i sådant fall skall
relativt pronomen inte utsättas:
Ìto ná[i tennisístki pobedíli. Det var våra tennistjejer som vann.
Ìto on sdélal o[íbku. Det var han som gjorde ett fel.
Sammanfattning:
Som relativt pronomen kan kotóryj alltid användas i ledigare språk, utom i följande fall:
1) När huvudsatsens korrelat är pronomen och sak avses (välj ^to);

2) När pronomenet syftar tillbaka på hel sats (välj ^to);
3) När pronomenet är predikatsfyllnad eller om som = såsom (välj kak).
2. TEMPORALA SATSFOGNINGAR
I temporala satsfogningar möter vi i bisatserna oftast dessa konjunktioner:
kogdá när, då
kak som (= när / då)
poká när, medan, så länge som
w to wrémq kak medan, under tiden som
mévdu tem kak medan, under det att, fast
do togó kak (någon gång) innan
péred tem kak (strax) innan
pósle togó kak efter det att; sedan
poká ne så länge som inte; till dess att;
tills
(ne...), poká ne (inte), förrän
2.1 när = medan
Om handlingarna i huvudsats och bisats äger (ägde, kommer att äga) rum samtidigt (helt eller
delvis), väljs följande i stort sett synonyma konjunktioner:
kogdá när
poká medan
w to wrémq under det att
kak72
I sådant fall står verbet i bägge satserna i presens, ipf preteritum eller ipf futurum:
Ptícy péli (ipf), kogdá / poká / w to Fåglarna sjöng, när / då / medan / under det
72
Konjunktionerna w to wrémq kak och mévdu tem kak är som temporala uttryck synonyma (= medan). Men,
om medan inte har temporal innebörd (medan = men, fast), används mévdu tem kak.
332
wrémq kak my [li (ipf) ^érez les. att vi gick genom skogen.
U menû wólosy stoûli dýbom, kogdá / Håret reste sig på mitt huvud [av
poká / w to wrémq kak orkéstr igrál förskräckelse] när / då / medan / under det
mar[ Preobravénskogo polká. att orkestern spelade Preobrazjenskij-
regementets marsch.
2.2 när = sedan / efter det att (förfluten tid)
Om handlingarna i huvudsats och bisats ägde rum efter varandra (och de fört ”berättelsen”
framåt), väljs följande konjunktioner utan någon skillnad i betydelsen:
kogdá när
pósle togó, kak efter det att
I sådant fall står predikatet i bägge satserna som regel i pf preteritum (ipf preteritum endast
vid upprepad handling eller om predikatet anger sysselsättning):
Kogdá / Pósle togó, kak q priéhal (pf) När / Sedan / Efter det att jag kommit till
w Samáru, q srázu po[ël (pf) w Samara, gick jag genast till dramatiska
dramatíêskij teátr. teatern.
Kogdá / Pósle togó, kak wse När / Sedan / Efter det att alla ätit kvällsmat
poúvinali, my s Tánej pomýli posúdu. diskade Tanja och jag.
2.3 när = sedan / efter det att (framtid)

Om handlingarna i huvudsats och bisats kommer att äga rum efter varandra, och de kommer
att föra "berättelsen" framåt, väljs konjunktionen:
kogdá när
I sådant fall står predikatet i bägge satserna i pf futurum (i huvudsats även pf imperativ). Märk
särskilt ryskans bruk av futurum där svenskan har s.k. futurum exaktum (se L19:2.4):
Kogdá q posmotrù (pf) dokumént, q wam När / Sedan / Efter det att jag tittat på
wernú egó. dokumentet, skall jag återlämna det till er.
Werníte mne dokumént, kogdá wy egó Återlämna dokumentet till mig, när / sedan /
posmótrite (pf)! efter det att ni har tittat på det!
2.4 när som markör för inträdande handling
Om en handling i någon av satserna (huvudsats eller bisats) pågick, när handlingen i den
andra satsen påbörjades, väljer man kogdá när. Den pågående handlingen uttrycks alltid med
ipf preteritum och den inträdande handlingen alltid med pf preteritum (L19:2.2):
My mýli (ipf) posúdu, kogdá Ilxû náâl Vi höll på att diska när Ilja började spela sina
(pf) igrátx swoí pésni. sånger.
My smotréli telewízor, kogdá kto-to Vi tittade på teve när någon knackade på
333
postu^ál w dwerx. dörren.
2.5 när = då = som
Om den svenska bisatsen har som eller när / då och dessa konjunktioner kan utbytas mot som
kan kogdá utbytas mot kak:
Pózdno prinimátx méry w tot momént, Det är för sent att vidta åtgärder i det
kogdá / kak rýnok uvé izmenílsq. ögonblick som / när / då marknaden redan
har förändrats.
W tot momént, kogdá / kak oní I det ögonblick som / när / då de tystnade...
zamol^áli...
2.6 tills
Om handlingen i huvudsatsen skall / skulle pågå eller har pågått till dess att något i bisatsen
inträffar eller inträffat, väljs poká. Predikatet i bisatsen skall då stå i futurum (oftast pf
futurum). Märk även här, jmf. ovan 2.3, att svenskan i motsvarande fall har presens eller
futurum exaktum respektive preteritum (oftast perfektum). Märk särskilt att bisatsens predikat
på ryska negeras! Negationen kan tyckas pleonastisk (överflödig) men blir begriplig om man
kommer ihåg att poká har grundbetydelsen så länge som (”Vi måste vänta så länge som de
inte har kommit tillbaka”):
My dolvný vdatx, poká oní ne Vi måste vänta tills de kommer tillbaka.

wernútsq.
My dolvný býli vdatx, poká oní ne Vi skulle vänta tills de kom tillbaka.
wernútsq.
Vdíte zdesx, poká q ne wernúsx! Vänta här tills jag har kommit tillbaka!
My vdáli zdesx, poká oní ne wernúlisx. Vi väntade här tills de kom / kommit tillbaka.
Märk tempuslogiken i bisatserna i mening 2 och 4 ovan. I mening 2 återges en tillsägelse och ”återkomsten” är
ännu inte realiserad (alltså futurum). I mening 4 däremot är ”återkomsten” ett förflutet faktum (alltså preteritum).
2.7 innan (strax innan / någon gång innan)
Om handlingen i huvudsatsen inträffar, innan något annat inträffar i bisatsen, väljs:
péred tem, kak om betydelsen är (strax) innan / före

do togó, kak om betydelsen är (någon gång) innan / före
eller (hela tiden) innan = fram till dess att
Predikatet har då som regel perfektiv form (pf futurum, pf preteritum, pf imperativ)
On wam soob]ít ìto péred tem, kak wy Han skall meddela er detta till [strax] innan
uédete. ni åker.
Soob[íte mne ob ìtom do togó, kak wy Meddela mig detta [någon gång] innan ni
uédete! åker!
On soob]íl mne ob ìtom péred tem, kak Han meddelade mig detta [strax] innan han
uéhal. åkte.
W ná[ej semxé býlo prekrásno do togó, Det var utmärkt i vår familj [hela tiden]
334
kak rodilásx moû sestrá. innan min syster föddes.
Obs!
1) Konjunktionen péred tem kak kan utbytas mot prévde êm + infinitiv om huvudsats och bisats har
samma subjekt:
Péred tem kak q uédu, q dólven pogoworítx s Innan jag far, måste jag tala med honom.
nim.
Prévde êm uéhatx, q dólven pogoworítx s nim.
2) Om svenskt innan har innebörden så länge som...inte kan do togó kak ersättas med poká ne (se 2.6 ovan):
W ná[ej semxé býlo prekrásno poká ne rodilásx Det var utmärkt i vår familj [hela tiden] så länge min
moû sestrá. syster inte var född.
2.8 [inte...] förrän
I satsfogningar med denna konjunktion är huvudsatsen alltid nekad och konjunktionen är då

poká ne. Predikatet i huvudsats respektive bisats står oftast i perfektiv aspekt i futurum,
preteritum och imperativ:
Q ne ujdú, poká wy ne wernëtesx. Jag skall inte ge mig iväg förrän ni har
kommit tillbaka.
Ne uhodíte, poká q ne wernúsx! Ge er inte iväg förrän jag (har) kommit
tillbaka!
On ne u[ël, poká q ne wernúlsq. Han gav sig inte iväg förrän jag kommit
tillbaka.
Lägg märke till tempus i mening 2 och 3. Jfr med märk ovan!
Sammanfattning
1)
Sv. när (då, medan, sedan) kan alltid översättas med kogdá.
Sv. tills översätts med poká ne.
Sv. innan översätts med do togó kak / péred tem kak.
Sv. inte...förrän översätts med ne...poká ne.
2)
poká + verb i presens, ipf preteritum eller ipf futurum = medan
poká ne + verb i pf preteritum eller pf futurum = tills; innan = så länge som inte...
(ne)...poká ne = (inte...) förrän
poká följs alltid av ne utom när poká = medan
335
3. PREPOSITION + BISATS
En rysk preposition får aldrig stå ensam utan skall alltid följas av ett ord, som tillhör böjlig
ordklass (substantiv, adjektiv, pronomen, räkneord) och får heller ej stå i omedelbar
anslutning till annan preposition73. I samband med verb eller adjektiv som konstrueras med
viss preposition, t.ex. dúmatx-podúmatx o (+ lok.) tänka på (ngn, ngt), blagodarítx-
poblagodarítx za (+ ack.) tacka för (ngt) och följs av konjunktionen ^to att, ett
pronomen, t.ex. ^to vad, kakój vilken, eller ett adverb som kak hur, måste ett determinativt
to i aktuell kasusform utsättas. Ryskan kan aldrig ha en satsfogning, där preposition
omedelbart följs av en bisats!
My dúmaem o tom, ^to Mí[a silxnée Vi tänker på att (= på det att) Misja är
nas. starkare än vi.
Q ^ásto dúma@ o tom, ^to wy skazáli. Jag tänker ofta på vad (= det som) ni sagt.
Oní poblagodaríli nas za to, ^to my De tackade oss för att (= för det att) vi hjälpt
im pomoglí. dem.
Oní nas sprosíli o tom, kakíe knígi De frågade oss om vilka böcker vi läser.
my îtáem.
My rády tomú, ^to wy k nam priéhali. Vi är glada över att ni kom till oss.
Oní uwéreny w tom, ^to my práwy. De är övertygade om att vi har rätt.
4. ACKUSATIV = NOMINATIV
Normalt är ackusativ = genitiv om substantivet betecknar varelse (gäller i singular maskulina

och i plural alla, oberoende av genus). Om ”varelsesubstantiv” anger kategori, som någon
”upphöjs” till (genom befordran, val, utbildning, t.ex. utse ngn till ngt, välja ngn till ngt),
anges denna kategori i vissa uttryck med de animerade substantivet i plural, med
prepositionen w, varvid ackusativformen = nominativ!
Eë proizwelí w polkówniki [milícii]. Man befordrade henne till poliskommissarie.

Oná wzqlá egó w muvxû. Hon tog honom till man.
On wzql eë w vëny. Han tog henne till fru.
Eë izbráli w prezidénty. Hon valdes till president.
Om ”kategorin” avser ett tillstånd anges den med w + lokativ plural:
On prohodíl ws@ viznx w generálah74. Han tillbringade hela sitt liv som general.
Jämför uttryck som:

Oná prowodíla ws@ viznx w rábstwe. Hon tillbringade hela sitt liv i slaveri.
Hit hör även uttryck som hodítx / idtí w gósti gå bort, gå på bjudning till ngn som gäst
respektive bytx w gostûh vara på bjudning / gäst hos ngn; jämför bytx w gastrólqh
gästspela; igrátx w soldáty leka soldater; jämför igrátx w klássiki hoppa hage;
igrátx w prûtki leka kurragömma m.m.
73
Fall som na segódnq till i dag, do záwtra vi ses i morgon och do bez pqtí tri till (klockan) fem i tre är
undantag.
74
Kan även uttryckas med ren instrumental singular: On prohodíl ws@ viznx generálom.
336
5. INRE OBJEKT
Med inre objekt menas ett objekt som har samma stam eller rot (eller betydelsemässigt
näraliggande stam / rot) som satsens predikat (i svenska t.ex. leva ett liv, dö en död, gå sin
gilla gång). I ryskan står det inre objektet i instrumental om predikatet är ett intransitivt verb:
My víli wesëloj víznx@. Vi levde ett glatt liv.

Soldát úmer geroíêskoj smértx@. Soldaten dog en heroisk död.
Wsë idët swoím êredóm. Allt går sin gilla gång.
Parohód idët pólnym hódom. Ångbåten går för full maskin (eg. ”gång”).
Om verbet är transitivt står objektet alltså i ackusativ, t.ex.:
My péli rússkie pésni. Vi sjöng ryska sånger.
337
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Wy znáete rebût, kotórye stoût péred ìtoj ma[ínoj?
- Da, q zná@ wseh.
2.
- Kto ìtot milicionér?
- Ìto milicionér, o kotórom my kak raz goworíli.
3.
- ~to ìto za domá?
- Ìto zdániq, w kotóryh viwút povilýe lùdi.
4.
- ~to dlq tebû wavnée wsegó?
- Wavnée wsegó to, ^tó ty ^úwstwue[x.
5.
- To, o ^ëm oní goworût, óênx interésno.
- Da, ìto dejstwítelxno ópytnye lùdi.
6.
- Wy znáete togó, kto zawéduet ìtim magazínom?
- Zná@. Im zawéduet Natálxq Mihájlowna.
7.
- Komú wy posláli ìtu informáci@?
- Q poslál eë wsem, komú oná nuvná.
8.
- Wy ve znáete ìtih l@déj. Legkó li s ními rabótatx?
- Q zná@ ih dowólxno horo[ó i mogú skazátx, ^to ìto takíe lùdi, s
kotórymi óênx legkó rabótatx.
9.
- ~to iméetsq w widú pod términom «legkowój awtomobílx»?
- Legkowój awtomobílx – ma[ína dlq dwuh i bólee êlowék,
prednaznáênnaq dlq perewózki passavírow i bagavá.
338
10.
- O kom wy goworíte?
- My goworím o teh, kto tólxko ^to priéhal iz Moskwý.
11.
- Kogó otpráwitx w ìtu komandirówku?
- Q ho^ú poslátx tólxko teh, u kogó dostáto^no ópyta dlq re[éniq
ìtoj slóvnoj zadáî.
12.
- Wy re[íli, gde i kak kupítx awiabiléty, w a\roportú, íli ^érez
Internét?
- Dúma@, ^to ^érez Internét búdet de[éwle.
13.
- Kto nesët otwétswennostx za to, ^to slu^ílosx?
- Za wsë nesú otwétstwennostx q.
14.
- ~em wy zanimálisx, kogdá wy býli w bibliotéke?
- Kakój stránnyj woprós! My, koné^no, îtáli knígi i vurnály.
15.
- ~to q dolvná délatx, poká wy búdete w komandirówke?
- Lú^[e ne délatx niêgó. Ostánxtesx zdesx i vdíte menû, poká q ne
wernúsx.
16.
- Kogdá wy náâli vitx otdélxno ot rodítelej?
- S 18 (wosemnádcati) let, kogdá q náâl u^ítxsq w drugóm górode.
17.
- Pozwoníte mne, kogdá priédete w Petrozawódsk!
- Q pozwonù wam obqzátelxno.
18.
- Wy gotówy poéhatx w Moskwú sej^ás?
- Net, ne gotów. Pered tém, kak q poédu w Moskwú, mne nádo pogoworítx
s Sergéem Wíktorowiêm, no on, kávetsq, wsë wrémq zánqt.
19.
- Skavíte, prepodawáteli viwút wméste so studéntami?
339
- Net. Studénty viwút w ob]evítiqh, a prepodawáteli viwút w ìtih
mnogo\távnyh domáh sléwa.
20.
- ~to délala wá[a vená, w to wrémq kak wy u^ástwowali w
konferéncii?
- Oná otdyhála. Ej dejstwítelxno núven byl ótdyh. Króme togó, oná
uvé dostáto^no podgotówilasx k predstoû]im \kzámenam.
21.
- ~to wy dolvný býli délatx pósle togó, kak wy priletéli na Kipr?
- My dolvný býli swqzátxsq s kíprskoj políciej.
22.
- ~to wy sdélali, pósle togó kak uslý[ali krik?
- Ogónx býstro rasprostranûlsq po zálu. Kogdá my uslý[ali krik, to
srázu náâli bevátx k wýhodu.
23.
- Kakíe méry po rasslédowani@ awárii wy prinimáli?
- Pósle togó, kak uználi ob awárii my poéhali na mésto. Ná[i
sotrúdniki tóve priéhali, kak tólxko polu^íli informáci@.
Wméste s méstnymi wlastûmi my sózdali komissi@ po
rasslédowani@ povára.
24.
- Poêmú wy ne prodólvili \ksperiménty?
- My niêgó ne moglí predprinûtx, poká ne polu^íli dénevnyh
sredstw. My nadéqlisx, ^to polúîm dénxgi k na^álu góda, no ne
polu^íli ni kopéjki.
340
24. Dwádcatx êtwërtyj urók
24. Tjugofjärde lektionen
1. PARTICIP
Particip är verbformer (satsförkortningar) som ersätter subjekt + predikat i en relativ bisats, t.ex. en person,
som läser = en läsande person; en bok, som skrivits - en skriven bok. Particip har mycket gemensamt med
adjektiv, eftersom de böjs som adjektiv, och i likhet med adjektiv kan vara stå i både attributiv och predikativ
ställning. Particip kan därför, med en annan beteckning, också kallas verbaladjektiv. Du har redan mött en del
particip, som då behandlats just som adjektiv, t.ex. zánqtyj upptagen.
Svenskan har två particip, ett aktivt presensparticip (t.ex. sjungande, stående) och ett perfektparticip (eller
preteritumparticip) som oftast är passivt75 (t.ex. skriven, gjord, läst). Bägge dessa particip har motsvarigheter i
ryskan (aktivt presensparticip respektive passivt preteritumparticip). Ryskan har dock ytterligare två: ett passivt
presensparticip och ett aktivt preteritumparticip.
1.1 Presensparticip
1.1.1
Aktivt presensparticip bildas genom att man i verbets presensform i tredje person plural
ersätter -t med ändelsen -]ij. Betoningen ligger normalt – men inte alltid – på samma
stavelse som i presens 1 pers sg. Den form som så bildas är den maskulina formen i nominativ
singular. Participet böjs precis på samma sätt som ett adjektiv.
Infinitiv 3. p pl Presensstam Particip

nestí nesút nesú- → nesú]ij bärande
stoûtx stoût stoû- → stoû]ij stående
telefonírowatx telefoníru@t telefoníru@- → telefoníru@]ij som ringer
blestétx blestût blestû-→ blestû]ij strålande
Oprefigerade rörelseverb (L16:5), som ju har två presensformer får följaktligen två varianter
(enkelriktad: nestí - nesú]ij ; neutral: nosítx - nosû]ij - bärande). De väljs enligt
samma regler som gäller för presensformerna.
Är verbet reflexivt skall -sq liksom alltid placeras sist men det reduceras inte efter vokal (gäl-
ler alla particip!):
oní nazywá@tsq → nazywá@]ij-sq, nazywá@]ie-sq ...
Aktivt presensparticip ersätter subjekt + predikat i relativ bisats som har predikatet i presens,
ipf preteritum eller ipf futurum om handlingarna i huvudsats och bisats äger, ägt eller kommer
att äga rum samtidigt.
75
Perfektparticip som är avledda av intransitiva verb har aktiv betydelse, t.ex. försvunnen, inkommen.
341
Exempel (t.v. relativ bisats, t.h. subjekt + predikat ersatt av aktivt presensparticip):
Ty wídi[x déwo^ku, kotóraq igráet? Ty wídi[x igrá@]u@ déwo^ku?

Ser du flickan som leker? Ser du den lekande flickan?
Ty wídel déwo^ku, kotóraq igrála? Ty wídel igrá@]u@ déwo^ku?

Såg du flickan som lekte? Såg du den lekande flickan?
My wstrétili pisátelq, kotóryj pí[et My wstrétili pí[u]ego pod

pod psewdonímom. psewdonímom pisátelq.
Vi träffade en författare som skriver under Vi träffade en under pseudonym skrivande
pseudonym. författare.
Anm.
1) Om ett particip har en bestämning (t.ex. den från taket hoppande staren), skall denna placeras mellan
participet och huvudordet:
Ty wídel prýga@]ego s krý[i skworcá? Såg du den från taket hoppande staren?
2) Sv. presensparticip kan, till skillnad från ryskt aktivt presensparticip, också fungera som gerundium (ver-
baladverb). Se L25:1.1 anm.
3) Presensparticip används i vissa fall som adjektiv och substantiv: nastoû]ij riktig, búdu]ee framtid o.s.v.
1.1.2
Passivt presensparticip (har ingen motsvarighet i svenska och förekommer i ryskan praktiskt
taget bara i skriftspråket och även där sällan) bildas mycket enkelt genom att man till
verbformen i presens första person plural lägger till ändelsen -yj, varvid man får formen i
maskulinum nominativ singular. Participet böjs som ett adjektiv:
Infinitiv 1. p pl Particip
îtátx îtáem îtáemyj som läses
Anm.
1) Verb i ”dawátx-gruppen” (L9:3) har oregelbunden bildning med formen -awáemyj (jmf. imperativ av verb
av denna typ, L 20:3.1.1): da-wátx (my daëm) - da-wáemyj.
2) Oregelbunden bildning med -ómyj har bl.a. de enkelriktade rörelseverben westí föra (wedómyj), nestí
bära (nesómyj) och några andra.
3) Verb som har konsonantväxling i alla presensformer (t.ex. pisátx skriva, L7:3) samt verb där
presensformernas stam avviker från infinitivens (t.ex. bratx ta, petx sjunga) kan inte bilda passivt
presensparticip.
Passivt presensparticip ersätter subjekt + predikat i en relativ bisats, som har predikatet i
presens passiv form. Eftersom participet är passivt blir den verksamma parten i satsen agent
och skall därför stå i instrumental. Agenten placeras mellan participet och huvudordet.
U^ébniki, kotórye upotreblû@tsq na Upotreblûemye na ná[ej káfedre

ná[ej káfedre... u^ébniki...
De läroböcker, som används på vår De på vår institution [för närvarande]
institution... använda läroböckerna...
342
Passivt presensparticip kan vara predikat (”predikatsfyllnad”). I modern ryska är detta mycket sällsynt. I sådana
fall har participet alltid kortform. Den bildas genom att -yj stryks (= maskulin form; övriga bildas på samma
sätt som hos adjektiven enl. L11:2.1):
îtáem-yj läst îtáem (M) îtáem-o (N) îtáem-a (F) îtáem-y (Pl)
Anmärkning
1) Svenskan ersätter, som framgår av exemplen, passivt presensparticip (som svenskan alltså inte har) med
perfektparticip (!) (hålls omringad = omringas [nu]; en mycket läst bok = en bok som [nu] läses mycket; en
respekterad person = en person som [nu] respekteras). Tänk på detta när du skall översätta ett svenskt
perfektparticip till ryska (jfr nedan 1.2.2 passivt preteritumparticip!).
2) Passivt presensparticip hör, som framgått, mest hemma i skriftspråket. Märk dock att åtskilliga passiva
presensparticip, även negerade, blivit regelrätta adjektiv, som då givetvis förekommer i talspråket och då även
med kortformer, t.ex. newynosímyj outhärdlig (= ”som inte [kan] uthärdas”), neobhodímyj nödvändig (=
”som inte kan kringgås”), tak nazywáemyj så kallad (= ”som så kallas”).
3) Det finns också exempel på ord bildade som passiva presensparticip, men som inte har något existerande
grundverb att utgå ifrån i modern standardryska. Ett exempel på det är predskazúemyj förutsägbar (av
*predskazowátx som inte är standardryska), jfr predskázywatx-predskazátx förutsäga. Ett annat exempel är
skazúemoe predikat (substantiverat, av skazowátx som inte heller är standardryska).
1.2 Preteritum particip
1.2.1
Aktivt preteritumparticip (har ingen motsvarighet i svenskan och förekommer mest i
skriftspråket) bildas på imperfektiv eller perfektiv preteritum genom att preteritumändelsen -l
ersätts med -w[ij. Den form man får är den maskulina formen i nominativ singular.
Participet böjs som ett vanligt adjektiv:
Infinitiv M. pret. Ipf pret. particip Pf pret. particip

îtátx îtál îtáw[ij som läste
proîtáw[ij som (har / hade) läst
Om den maskulina preteritumändelsen -l saknas, d.v.s. hos verb där denna skulle föregås av
konsonant enligt L9:4, bildas formen med -[ij:

rastí ros rós[ij som växte
wýrasti wýros wýros[ij som (har / hade) vuxit
Om verbets stam i presens / pf futurum slutar på -d- eller -t- (L16:2.2 / 2.4) (ex. westí-
wedú-wël förde; plestí-pletú-plël flätade) föregås -[ij av -d- respektive -t-:

westí wël wéd[ij som förde
powestí powël powéd[ij som (har / hade) fört
plestí plël plët[ij som flätade
splestí splël splët[ij som (har / hade) flätat
343
Om verbet har grundbetydelsen gå ersätts preteritumändelsen -l med -d[ij:

idtí [ël [éd[ij som gick
pojtí po[ël po[éd[ij som (har / hade) gått
Om verbet är reflexivt fogas som vanligt -sq till participformen. Observera dock att -sq inte
reduceras efter vokal:
zanimátxsq syssla (med ngt) - zanimáw[iesq de som sysslade (med ngt)
Aktivt ipf eller pf preteritumparticip ersätter subjekt + predikat i en relativ bisats, som har
predikatet i preteritum (ipf eller pf). I fall, där handlingarna i huvudsats och bisats inte ägt
rum samtidigt är aktivt preteritumparticip obligatoriskt. I annat fall (samtidighet) kan aktivt
presensparticip användas (se 1.1.1 ovan).
Pëtr goworíl s medsestrój, Pjotr talade med sjuksköterskan som arbetade

kotóraq rabótala (ipf) segódnq útrom. i morse.
Pëtr goworíl s medsestrój,
rabótaw[ej (ipf) segódnq útrom.
Wseh, kto proîtál roman, pro[ú Alla som har läst romanen ber jag uttala sin
wýskazatx swoë mnénie - poddélka on íli mening - är den en förfalskning eller inte?
net?
Wseh proîtáw[ih román pro[ú
wýskazatxsq - poddélka on íli net?
W bibliotéke q wídel studéntow, I biblioteket såg jag studenter, som läste

kotórye îtáli vurnály. tidskrifter. (samtidighet, två möjligheter)
W bibliotéke q wídel studéntow,
îtáw[ih (ipf) / îtá@]ih vurnály.
1.2.2
Passivt preteritumparticip, som i alla avseenden motsvarar svenskt perfektparticip, bildas på
pf infinitiv genom att infinitivens -tx / -ti ersätts med ändelserna -nnyj /-ennyj/-
ënnyj (gäller flertalet verb) och -tyj, enligt nedanstående schema. Notera var betoningen i
infinitivformen och participformen ligger. Efter schemat ges exempel på varje av de åtta
nedanstående typerna. Den form man får på angivet sätt är den maskulina formen i nominativ
singular; participet böjs som adjektiv:
344
typ pf inf. particip- konso- kommentar
ändelse nantväx-
ling
1 -a-tx betoningen ligger en eller flera stavelser före
-q-tx ändelsen
-e-tx ´-nnyj
-owa-tx
-ewa-tx
2 -(s)-tx ´-ennyj gäller verb med stam i presens/pf futurum på -d-
-j-tí eller -t- som behålls i participformen; betoningen
ligger före ändelsen
3 -(i)-tx ´-ennyj ja gäller om pf futurum är stambetonad (ev. utom i 1.

-(í)-tx pers. sing.); betoningen ligger före ändelsen76;
konsonantväxling i participformen
4 -(í)-tx -ënnyj ja gäller om pf futurum är ändelsebetonad i alla former;

konsonantväxling i participformen
5 -s-tí -ënnyj gäller även verb med stam i presens/pf futurum på –
-z-tí d- eller -t-, som behålls i participformen
6 -(^)x -ënnyj ja gäller verb med stam i presens/pf futurum på -g-
eller -k-, som behålls i participet men övergår till -v
- respektive -^-
7 -nq-tx -tyj gäller även en mindre grupp verb med annan
-nu-tx infinitivändelse, vilka alla har -m- eller -n- i
-er-(e)tx presensstam / futurumstam, t.ex. wzq-tx, na^á-tx,
-olo-tx odé-tx (se exemplen nedan)
8 -i-tx -tyj gäller de få enstaviga, eller före en eventuell
-y-tx prefigering enstaviga, verb som böjs enl. K1 (typen
bi-tx, my-tx)
Anmärkning Parentes kring tecken i infinitivformen (kolumn 2) anger att detta fonetiska element ändras eller
uteblir i participformen.
typ 1:
sdél-a-tx göra sdél-a-nnyj gjord
poter-û-tx förlora, tappa potér-q-nnyj förlorad
uwíd-e-tx se uwíd-e-nnyj sedd
organiz-owá-tx organisera organiz-ówa-nnyj organiserad
Märk (a) att infinitivformens betoning ej påverkar participets.

Märk (b) att passivt preteritumparticip kan bildas av verb på -owatx / -ewatx även om dessa saknar pf infinitiv.
typ 2
ukrá-s-tx stjäla (ukra-d-ú) ukrá-d-ennyj stulen
naj-tí finna (naj-d-ú) náj-d-ennyj funnen
76
Betoningsavvikelser kan förekomma, t.ex. otdelítx (otdelù, otdéli[x) har participformen otdelënnyj.
345
typ 3
postró-i-tx bygga postró-ennyj byggd
zahwa-t-í-tx fånga (zahwa-^-ú) zahwá-^-ennyj fångad
oslá-b-i-tx försvaga (oslá-bl-@) oslá-bl-ennyj försvagad
typ 4
re[-í-tx lösa, bestämma (re[-ú) re[-ënnyj löst, bestämd
oswe-t-í-tx belysa (oswe-]-ú) oswe-]-ënnyj belyst
Hos verb av denna typ övergår -d- till -vd- (i stället för till -v-) om ipf inf infinitiv har -vd-: oswobovdátx-
oswobodítx befria: oswobovdënnyj befriad.
typ 5
une-s-tí bära bort une-s-ënnyj bortburen
priwe-z-tí hitforsla priwe-z-ënnyj hitforslad
priwe-s-tí medföra (priwe-d-ú) priwe-d-ënnyj medförd
ugne-s-tí förtrycka (ugne-t-ú) ugne-t-ënnyj förtryckt
Till denna grupp hör även verb på -sti med prefix wy-, vilket i pf former alltid är betonat. Participändelsen blir
då givetvis -ennyj och ej -ënnyj (wýwesti föra ut - q wýwedu - wýwedennyj utförd).
typ 6
otsé-^x avskära (otse-k-ú) otse-^-ënnyj avskuren
zavé-^x antända (zav-g-ú) zav-v-ënnyj antänd
typ 7
za-nû-tx uppta / inta zá-nq-tyj upptagen / intagen
dostíg-nu-tx uppnå dostíg-nu-tyj uppnådd
podêrk-nú-tx understryka pod^ërk-nu-tyj understruken
zap-eré-tx låsa záp-er-tyj låst
smol-ó-tx mala smól-o-tyj mald
wz-q-tx ta (wozx-m-ú) wz-û-tyj tagen
na^-á-tx börja (na^-n-ú) ná^-a-tyj (på)börjad
od-é-tx klä på (odé-n-u) odé-tyj påklädd
Participformen av verb av denna typ har betoningen så tidigt i ordet som fallet kan vara i annan form (vilken som
helst) av ifrågavarande verb. Så har t.ex. zánqtyj betoningen på första stavelsen, eftersom pf preteritum
(maskulinum) har den betoningen (zánql).
typ 8
u-bí-tx döda u-bí-tyj dödad
u-mý-tx tvätta u-mý-tyj tvättad
Passivt preteritumparticip ersätter subjekt + predikat i en aktiv relativ bisats, som har
predikatet i preteritum II, och skapar därmed en passiv sats:
Rezulxtát, kotóryj pokazála (pf) ná[a Resultatet som vår landslag uppvisade...
sbórnaq...
Rezulxtát, pokázannyj ná[ej sbórnoj... Resultatet som uppvisats av vårt landslag...
346
Passivt preteritumparticip kan, i likhet med passivt presensparticip, vara ett attribut.
Bestämningsord eller agent står därvid mellan participet och huvudordet:
Re[ënnyj námi woprós. Den av oss lösta frågan.
Passivt preteritumparticip kan, i likhet med passivt presensparticip, ha kortformer. De bildas

genom att -nyj eller -yj stryks (= den maskulina formen; övriga former som hos adjektiv).
Kortform är obligatorisk när participet är predikat (d.v.s. står i predikativ ställning):
M N F Plur
prízwan-nyj tillkallad prízwan prízwan-o prízwan-a prízwan-y
spasën-nyj räddad spasën spasen-ó spasen-á spasen-ý
zánqt-yj upptagen zánqt zánqt-o zanqt-á zánqt-y
Som hjälpverb fungerar preteritum av bytx för förfluten tid och futurum av bytx för framtid
(i presensfallen eller där svenskan har hjälpverbet har behövs inget hjälpverb):
woprós re[ën frågan är löst

frågan har lösts
woprós byl re[ën frågan var löst

frågan hade lösts
frågan blev löst
frågan löstes
woprós búdet re[ën frågan blir löst

frågan kommer att bli löst
frågan kommer att lösas
woprós dólven bytx re[ën frågan måste bli löst

frågan måste lösas
woprós, kotóryj re[ën frågan som är löst

frågan som har lösts
woprós, kotóryj byl re[ën frågan som löstes

frågan som hade lösts
woprós, kotóryj búdet re[ën frågan som kommer att bli löst
Passivt preteritumparticip kan ibland ersättas med aktivt perfektivt preteritumparticip om

detta görs passivt med -sq: My, níve podpisáw[iesq... = My, níve podpísannye ...
Vi nedan undertecknade...
347
2. PASSIVA SATSER
Passiva satser kan, som framgått, konstrueras antingen med reflexiv form av verbet (med -sq
/ -sx, L10:6) eller med passivt particip (mom. 1.1.2 och 1.2.2 ovan). Valet är emellertid inte
godtyckligt.
2.1
En passiv sats konstrueras med -sq / -sx om motsvarande aktiva sats har predikatet i
presens, ipf preteritum eller ipf futurum. Dessa former är således de enda (utom fall under 2.2
nedan) som kan göras passiva med tillägg av -sq/-sx. Om motsvarande aktiva sats har
predikatet i pf preteritum eller pf futurum skall passivum bildas med hjälp av passivt
particip.
Observera att nedanstående konstruktioner är grammatiskt korrekta. Det innebär emellertid inte att de alltid är
idiomatiska.
tempus aktiv aktiv sats passiv sats med -sq/- passiv sats med particip
sats sx
presens Pékarx pe^ët hleb Hleb pe^ëtsq pékarem *
pret. I Pékarx pëk hleb wesx Hleb pëksq pékarem
denx wesx denx *
pret. II Pékarx ispëk hleb za Hleb byl ispe^ën
âs pékarem za âs
fut. I Pékarx búdet pe^x Hleb búdet pé^xsq
hleb wesx denx pékarem wesx denx *
fut. II Pékarx ispe^ët hleb Hleb búdet ispe^ën
za âs pékarem za âs
* Konstruktion med passivt presensparticip är i vissa fall möjlig. Då den emellertid saknas hos många frekventa
verb och dessutom är ovanlig även i skriftspråket har den här utelämnats för att göra valet tydligare.
2.2
Aktiva former i pf preteritum och pf futurum kan göras ”passiva” med -sq/-sx endast när
verbet uttrycker en övergång från ett tillstånd till ett annat, eller i fall då en upphovsperson
saknas, inte kan förutsättas, är odefinierbar eller är okänd. I sådana fall är verbet snarare att
betrakta som intransitivt än passivt.
Wdrug otkrýlasx dwerx. Plötsligt öppnades dörren / gick dörren upp.
Wsë izmenílosx. Allt (för)ändrades.
Obs. Vad som sägs under 2.1 och 2.2 ovan berör naturligtvis ej verb, som i sig är reflexiva från början (dessa
kan ju inte heller göras passiva!).
348
MÍNI-DIALÓGI
1.
- Uwaváemye passavíry! Pri wýhode iz póezda ne zabywájte swoí
wé]i.
2.
- Ty zamétil ohránnika, stoû]ego u whóda w stadión?
- Net, q zamétil tólxko poù]u@ prodaw]ícu.
3.
- Kakój w wá[ej strané sámyj îtáemyj vurnál?
- Ob ìtom q ne imé@ ni maléj[ego predstawléniq.
4.
- Skavíte, poválujsta, gde nahóditsq bliváj[aq
derewoobrabátywa@]aq masterskáq?
- Na bulxwáre |ntuziástow wy najdëte mastersku@ brátwxew Borísowyh.
5.
- W slédu@]em godú my búdem otme^átx ùbilej.
- Da, @biléj áwtora pxésy otmétqt w teátre, nosû]em egó imq.
6.
- Wy znakómy s êlowékom, rabótaw[im w bibliotéke?
- S Sergéem Konstantínowiêm? Koné^no. Kávetsq, my znáem drug
drúga uvé sto let.
7.
- Skavíte, kak wy océniwaete rossíjsko-ewropéjskie otno[éniq?
- Wnezápnoe re[énie Ewrosoùza nesomnénno razgnewáet Moskwú,
nadéqw[u@sq ukrepítx swûzi.
8.
- ~to ty îtáe[x?
- Q îtá@ román ob odnóm êlowéke, wýros[em w Sibíri.
9.
- Walérij Wasílxewi^, Wam skóro ispólnitsq 90 let. Kakowý Wá[i
sowéty búdu]im pokoléniqm?
349
- Po-móemu, lí^nyj ópyt i ópyt predydú]ih pokolénij ûsno
demonstríru@t, ^to s^ástliw búdet tot, kto s ùmorom otnósitsq k
vízni.
10.
- Kakú@ tému Wy wýbrali dlq swoegó dokláda?
- Q búdu goworítx o tom, ^to délatx s molodými l@dxmí, ostáw[imisq
bez rabóty.
11.
- Poslédnij imperátor Rossijskoj impérii úmer po estéstwennym
pri^ínam?
- Net, on byl ubít bolx[ewikámi. Oní ubíli tákve ws@ egó semxù.
12.
- Q slý[ala, ^to w wá[ej kwartíre proizo[la kráva.
- Da, no, sláwa bógu, milíciq na[lá ukrádennoe.
13.
- Galína Mihájlowna – zdorówaq vén]ina?
- K sovaléni@, net. U neë gipertoníq, rewmatízm i hroníêskij gastrít
s sopútstwu@]mi zabolewániqmi.
14.
- Povárnaq kománda uvé wýzwana?
- Wýzwana, no ej nádo proéhatx bólee 20 (dwadcatí) kilométrow.
Nawérnoe, oná priédet minút ^érez désqtx.
15.
- Kogdá i kem postróen ìtot monastýrx?
- Kómpleks zdánij postróen w XVII-om wéke, no ímq arhitéktora
neizwéstno.
16.
- ~to interésnogo w gazéte segódnq?
- Pí[ut o tom, ^to predstawíteli mevdunaródnoj neftekompánii
priználi, ^to prínqtye méry po borxbé s uté^koj néfti ne prineslí
rezulxtátow.
17.
- Diréktor udowletworën dostígnutymi predpriûtiem rezulxtátami?
- Ne óênx. On kávdyj denx rugáet swoj ugnetënnyj personál.
350
18.
- U tebû mnógo del, rabóta, lí^naq viznx i tak dálee.
- Da, w opredelënnyh situáciqh âs wrémeni proletáet sower[énno
nezamétno, a bywáet tak, ^to i minúta dlítsq beskoné^no dólgo.
19.
- ~to obsuvdálosx na pro[éd[em zasedánii orgkomitéta?
- Nikakíh diskússij né bylo. Predsedátelx ssórilsq s kassírom.
Króme togó, niêgó interésnogo ne slu^ílosx.
20.
- ~to wy rekomendúete w slovíw[ejsq situácii?
- Q sowétu@ wam obratítxsq w bank za neobhodímoj konsulxtáciej po
ìtim woprósam.
351
25. Dwádcatx pûtyj urók
25. Tjugofemte lektionen
1. GERUNDIER / VERBALADVERB
Gerundier är verbformer (satsförkortningar) som ersätter subjekt + predikat i tids-, villkors- eller orsaksbisatser.
De har en funktion som ligger adverbens nära och de är, i likhet med adverb, oböjliga, varför man också kan
kalla dem verbaladverb.
Gerundier har ingen formell motsvarighet i svenskan (ersätts vid behov med presens particip
enl. L24:1.1.1 anm. 2) och hör hemma företrädesvis i skriftspråket men förekommer där, i
likhet med vissa particip, mycket rikligt.
Ryskan har två gerundier, presens gerundium och preteritum gerundium. Bägge är aktiva och
kan bildas även av reflexiva verb.
1.1 Presens gerundium
Presens gerundium bildas på verbets presensform i tredje person plural genom att man stryker
personändelsen och ersätter den med -q (-a, om stavningsreglerna så kräver). Hos produktiva
verbtyper är betoningen normalt densamma som i tredje person plural; i andra fall kan
betoningen flyttas bakåt på stammen. Ex.:
îtátx oní îtá-@t → îtá-q läsande

tancewátx oní tancú@t → tancú-q dansande
imétx oní imé-@t → imé-q havande, som har
zanimátxsq oní zanimá-@tsq → zanimá-qsx sysslande
goworítx oní gowor-ût → gowor-û talande
sidétx (improduktiv typ) oní sid-ût → síd-q sittande
levátx (improduktiv typ) oní lev-át → lëv-a liggande
stoûtx (improduktiv typ) oní stoût (= stoj-át) → stó-q stående
Observera de tre formerna som har med kroppsställningar att göra, sídq, lëva, stóq, och som alla har
betoning på verbstammen trots att presensformerna har ändelsebetoning. På liknande sätt fungerar gerundium av
glqdétx titta, gerundium glûdq.
Anmärkning
1) Verb som tillhör ”dawátx-gruppen” (L9:3) bildar presens gerundium med ändelsen -awáq:
peredawátx (oní peredaùt) peredawáq sändande.
2) Presens gerundium av bytx vara har formen búduî varande (normalt med innebörd såsom, i egenskap av).
3) Följande typer av verb har inte formen presens gerundium: normalt verb med konsonantväxling i alla
presensformer enligt L7:3 (typ pisátx, pi[ú skriva), enstaviga verb på -itx enligt L16:3 (typ bitx, bx@ slå),
verb med vokallös presensstam (typen vdatx, vdu vänta), verb på -nutx, -^x, -erétx samt verb av typen petx,
poù sjunga,
Presens gerundium är en satsförkortning som ersätter subjekt + predikat i presens, ipf

preteritum och ipf futurum i tids-, villkors- eller orsaksbisats.
352
tidsbisats
Kogdá q gulûl po úlice, q wstrétil När jag promenerade på gatan, träffade jag
towári]a. en kamrat.
Gulûq po úlice, q wstrétil towári]a. Promenerande gatan fram träffade jag en
kamrat.
villkorsbisats
Ésli wy goworíte nepráwdu wy riskúete Om ni talar osanning riskerar ni att förlora

poterûtx dowérie druzéj. vännernas förtroende.
Goworû nepráwdu wy riskúete poterûtx Genom att tala / Om ni talar osanning
dowérie druzéj. riskerar ni att förlora vännernas förtroende.
orsaksbisats
Tak kak q egó ne zná@, q ne mogú Eftersom jag inte känner honom, kan jag inte
obratítxsq k nemú. vända mig till honom.
Ne znáq egó, q ne mogú obratítxsq k Utan att känna / Eftersom jag inte känner
nemú. (”Ej kännande”) honom, kan jag inte vända
mig till honom.
Observera
1) Som framgått inledningsvis och av exemplen kan presens gerundium i svenska uttryckas
med presensparticip (även om det ibland kan låta konstruerat). Det är viktigt att vara
medveten om detta, så att man använder sv. presensparticip rätt, d.v.s. med ry. aktivt
presensparticip i de fall (= flertalet fall) då sv. presensparticip verkligen har participfunktion
och inte är en omskrivning av presens gerundium.
Presens Wívu turísta, gulû@]ego Jag ser en turist som promenerar

particip po Sadówoj úlice. (promenerande) på Trädgårdsgatan.
Gerundium Gulûq po Sadówoj úlice, q När jag promenerar (promenerande) på

wívu turísta. Trädgårdsgatan ser jag en turist.
2) Presens gerundium förekommer i en del stelnade konstruktioner och uttryck, som

ordklassmässigt utgör eller närmar sig prepositioner och konjunktioner, och är därför vanliga
även i talspråk, t.ex.
blagodarû + dat ← blagodarítx (tacka) tack vare ngt

súdq po + dat ← sudítx (döma) att döma av ngt
wkl@^áq + ack ← wkl@^átx (inkludera) inklusive ngt
nesmotrû na + ack ← [ne] smotrétx ([ej] se) bortsett från ngt; trots ngt
hotû + predikat ← hotétx (vilja) fastän
353
1.2 Preteritum gerundium
Preteritum gerundium bildas på perfektivt preteritum genom att preteritumändelsen –l, -la, -
lo stryks och ersätts med:
1) -w om ”återstoden” efter strykningen slutar på vokal;

2) -w[isx om ”återstoden” efter strykningen slutar på vokal och verbet är reflexivt;
3) -[i om verbet i pf preteritum saknar -l i den maskulina formen (L9:4) eller dess
infinitiv slutar på -sti och stammen i presens / pf futurum har -d- eller -t- (L16:2.2, 2.4).
Konsonanterna -d- /-t- bevaras i dessa fall framför ändelsen –[i:
typ 1 Perfektiv Perfektivt Preteritum

infinitiv preteritum gerundium
(goworítx) skazá-tx säga skazá-l skazá-w efter att ha

sagt
(délatx) sdéla-tx göra sdéla-l sdéla-w efter att ha
gjort
(îtátx) proîtá-tx läsa proîtá-l proîtá-w efter att ha
läst
(pádatx) pa-s-tx falla pa-l pá-w efter att ha
fallit
(sadítxsq) se-s-tx sätta sig se-l sé-w efter att ha
satt sig
typ 2
(podawátxsq) podá-tx-sq ge med sig podá-l-sq podá-w[isx efter att ha

givit med sig
typ 3
(pomogátx) pomó-^x hjälpa pomóg pomóg-[i efter att ha

hjälpt
(unosítx) unes-tí bära bort unës unës-[i efter att ha
burit bort
(prowodítx) prowe-s-tí genomföra prowë-l prowéd-[i efter att ha
genomfört
Preteritum gerundium av verb med grundbetydelse gå bildas med -[éd[i: (prihodítx) - prijtí - pri-[ël
- pri-[éd[i. Hos dessa och några andra verb, främst rörelseverb, förekommer som synonymer former, vilka
bildas som presens gerundium men, i strid med grundregeln, på perfektivt futurum:
prijtí - q prid-ú- prid-û (= pri-[éd-[i); wojtí - q wojd-ú - wojd-û (= wo-[éd-[i); uwídetx - q
uwív-u, ty uwíd-i[x... - uwíd-q (= uwíde-w). Denna form är i dag den oftast förekommande.
354
Preteritum gerundium är en satsförkortning som ersätter subjekt + predikat i pf preteritum
företrädesvis i tidsbisats, inledd med konjunktionerna kogdá när eller pósle togó kak efter
(det) att.
Kogdá / Pósle togó kak q pozwoníla När jag hade ringt / Efter att ha ringt till
emú i ne polu^íla otwét, q u[lá. honom och inte fått något svar gick jag
därifrån.
Pozwoníw emú i ne polu^íw otwét, q

u[lá.
Kogdá / Pósle togó kak q proîtál När jag läst / Efter att ha läst tidskriften, gick
vurnál, q po[ël s nim k Wíktoru jag med den till Viktor Andrejevitj.
Andréewiû.
Proîtáw vurnál, q po[ël s nim k

Wíktoru Andréewiû.
1.3 Begränsningar i bruket av gerundium
För att en handling i bisatsen skall kunna uttryckas med gerundium, måste den relatera till
huvudsatsens grammatiska subjekt. Gerundium kan alltså endast ersätta subjekt + predikat i
bisatsen i de fall, då bisatsens subjekt sammanfaller med huvudsatsens grammatiska subjekt77.
Om huvudsatsens subjekt uttrycks med opersonlig konstruktion måste i bisatsen annan

konstruktion än gerundium väljas. Ex.:
Ne znáq eë, q ne mogú k nej obra]átxsq. Eftersom jag inte känner henne, kan jag inte
vända mig till henne.
Tak kak q eë ne zná@, mne nelówko k Eftersom jag inte känner henne, drar jag mig
nej obra]átxsq. för att vända mig till henne.
77
Ett undantag utgör meningar, där gerundium relaterar till en infintiv, som uttrycker en handling utförd av annat
subjekt än huvudsatsens: Dom egó byl pólon gostûmi, gotówymi té[itx egó bársku@ prázdnostx,
razdelûq [úmnye, a inogdá i bújnye egó uweseléniq (Pú[kin). Hans hus var fullt av gäster, som var
redo att liva upp hans högvälborna sysslolöshet, genom att delta i hans bullersamma och ibland vilda nöjen
(Pusjkin).
355
2. VERBALSUBSTANTIV
2.1
Med verbalsubstantiv i trängre mening avses substantiv som utgörs av en verbform (t.ex.
svenskans ordförande, svarande) eller bygger direkt på en verbform. Ryska verbalsubstantiv
kan utgöras av
1) presensparticipformer (L24:1.1), såväl aktiva som passiva (med bibehållen

adjektivböjning), t.ex.
u^á]ijsq studerande ← u^ítxsq studera

zawédu@]ij föreståndare; förvaltare ← zawédowatx förvalta; förestå
trudû]ijsq arbetare, arbetande ← trudítxsq arbeta
búdu]ee framtid ← bytx vara
delímoe dividend, täljare ← delítx dela
2) passiva preteritumparticipformer (L24:1.2.2), vilkas korta maskulina form förses med

ändelsen -ie (substantiven böjs som vanliga neutrala subst.) , t.ex.
okruvén-ie omgivning ← okruvën omgiven

wzût-ie tagning, -ande ← wzqt tagen
polu^én-ie erhållande ← polúên erhållen
nastroén-ie stämning, humör ← nastróen stämd
Anm.
1) Betoningen ligger vanligen på tredje stavelsen från slutet.
2) Verbalsubstantiv med -nie och -tie som bildas på ipf infinitiv kan också förekomma, trots att modern ryska
inte kan bilda passivt preteritumparticip på sådan infinitiv, t.ex. u^énie lära, no[énie bärande, wedénie
bedrivande / förande, ponimánie förståelse, bytié varat (filosofisk term).
2.2
Objektet för den verksamhet verbalsubstantivet uttrycker står i genitiv (objektiv genitiv) utom
när verbalsubstantivet är bildat på intransitivt verb, då ursprungsverbets styrning behålls78:
postroénie setéj nätverksbyggande

uppbyggande av nätverk
men:
uprawlénie stranój styrande av landet
(uprawlûtx styr instrumental)
zloupotreblû@]ij narkótikami narkotikamissbrukare
(zloupotreblûtx styr instrumental)
78
Även substantiv, som inte är direkt bildade på en verbform men har gemensam stam med intransitivt verb,
kan ha ursprungsverbets styrning: ^étwero detéj ne poméha krasíwoj figúre (dat) fyra barn är inget hinder
för en vacker figur.
356
2.3
Om verbalsubstantiv är bildade på passiva particip är den verksamma parten agent och står
därför i instrumental (svenskan har här genitiv). Som fallet är i participkonstruktion står
denna agent vanligen mellan verbalsubstantivet och objektet:
Obsuvdénie polítikami woprósa. Politikernas diskussion av frågan.
2.4
Verbalsubstantiv generellt, således även sådana, som inte direkt bygger på en verbform utan
endast har gemensam stam med verb, används i ryskan - i synnerhet i skriftspråket - i
betydligt större omfattning än i svenskan. Man kan rentav säga, att ryskan föredrar att
uttrycka en verbal handling med ett substantiv, om det är möjligt - särskilt i kanslispråk och
annan formell stil. En substantivisk konstruktion är dessutom enklare än en verbal, eftersom
problem med val av t.ex. konjunktion och verbform ej blir aktuellt. Omvänt gäller att man till
svenska i de flesta fall bör översätta ett ryskt verbalsubstantiv med ett verb. Exempel:
W laboratórii proizwóditsq análiz dlq I laboratoriet görs en analys för att upptäcka
obnaruvéniq wírusow. virus (”för upptäckt av virus”).
Ésli proizo[ël otkáz ot túra pósle Om avbokningen av rundresan har inträffat

polu^éniq wízy, turíst opláîwaet efter det att turisten erhållit visum (”efter
[traf. erhållande av”) betalar denne en straffavgift.
3. ÄNDELSEBILDAD KOMPARATIV OCH SUPERLATIV AV ADJEKTIV
3.1
Ett antal ursprungliga adjektiv (= adjektiv ej bildade på substantiv) har en komparativform,
som bildas med ändelsen -[ij (ersätter positivändelsen -yj /-ij). I flertalet fall ändras
stammens slutkonsonant och i vissa fall även andra delar av stammen (jmf. komparativ av
adverb L12:3). Formerna är alltid betonade på första stavelsen. De kan normalt ersättas med
den enklare (sammansatta) komparativbildningen, utom i de fall, som är markerade med
gråton nedan eller då det föreligger betydelseskillnad mellan varianterna. Flertalet av dessa
komparativer fungerar eller kan även fungera som superlativ.
positiv komparativ
stáryj gammal stár[ij (även superlativ) äldre / äldst (om person)

högre / högst (i rang)
bólee stáryj äldre (generellt)
molodój ung mlád[ij (även superlativ) yngre / yngst (om person)
lägre / lägst (i rang)
bólee molodój yngre (generellt)
wysókij hög wýs[ij (superlativ) högsta (överförd betydelse)
bólee wysókij högre
nízkij låg níz[ij (superlativ) lägsta (överförd betydelse)
bólee nízkij lägre
horó[ij god; bra lú^[ij (även superlativ) bättre / bäst
plohój dålig húd[ij (även superlativ) sämre / sämst
bolx[ój stor bólx[ij (även superlativ) större / störst
357
mályj / málenxkij liten ménx[ij (även superlativ) mindre / minst
Märk att positivform och komparativform av bolx[ój (ändelsebildad komparativ: bólx[ij) i vissa fall
kommer att sammanfalla till stavningen (dock aldrig till betoningen), t.ex. i femininum singular: bolx[áq
(positiv) - bólx[aq (komparativ). I normalt oaccentuerad text brukar betoningen i sådant fall för klarhetens
skull ibland markeras.
3.2
Även i superlativ kan ett antal oftast tvåstaviga adjektiv ha ändelsebildad form, företrädesvis i
skriftspråket. Sådan superlativ fungerar oftast som absolut superlativ (jfr på svenska de
enfaldigaste påhitt = synnerligen enfaldiga påhitt, de läckraste rätter = utomordentligt läckra
rätter). Den kan ersättas med den sammansatta formen utom i de fall det föreligger betydelse-
eller nyansskillnad. Formen bildas med ändelsen -ej[ij (eller med -aj[ij om stammen
slutar på k, g, varvid stammens -k- och -g- ändras till -^- respektive -v-). Betoningen ligger
vanligtvis på den första vokalen i ändelsen:
krúpn-yj stor krupn-éj[ij mycket/synnerligen stor /

sámyj krúpnyj störst
sílxn-yj stark silxn-éj[ij mycket/synnerligen stark/
sámyj sílxnyj starkast
krátk-ij kort krat^-áj[ij mycket/synnerligen kort /
sámyj krátkij kortast
welík-ij stor weli^-áj[ij störst
sámyj welíkij
blízk-ij näraliggande bliv-áj[ij närmaste
sámyj blízkij
Superlativformerna på -ej[ij / -aj[ij kan ofta, liksom komparativformerna på -[ij under 3.1 ovan i deras
superlativa betydelse, ytterligare förstärkas med prefixet nai-:
nai-silxnéj[ij (allra) starkast

nai-lú^[ij (allra) bäst
nai-ménx[ij (allra) minst
Sammanfattande schema över adjektivens och adverbens komparation

(Där flera varianter ges är den i normalt ryskt tal vanligaste varianten fetstilsmarkerad)

adj. som blízkij bólee blízkij sámyj blízkij
attribut naibólee blízkij
bliváj[ij
naibliváj[ij
adj. som blízkij bólee blízkij sámyj blízkij
pred.fylln. blízok blíve blíve wseh / wsegó
adverb blízko bólee blízko blíve wseh / wsegó
blíve naibólee blízko
358
4. POSSESSIVA ADJEKTIV
Possessiva adjektiv är adjektiv, som ersätter ett substantiv som genitivattribut. De har ingen
motsvarighet i svenskan och används i ryskan i mycket begränsad omfattning, då de enbart
bildas på egennamn (företrädesvis förnamn t.ex. Iwán, Wánq, {úra) och substantiv, som
anger nära släktingar (t.ex. máma mamma, dûdq farbror / morbror).
4.1. Bildning
Possessiva adjektiv bildas på ett maskulint eller feminint substantiv med suffixen
-ow (-ëw, -ew) om substantivet är maskulint och slutar på konsonant: Iwán → Iwán-ow
Ivans;
-in om substantivet slutar på -a (-q): mám-a > mám-in mammas, {úr-a → {úr-in
Sjuras.
Den form som så bildas är den maskulina singularformen i nominativ.
4.2 Böjning
Böjningen av possessiva adjektiv rättar sig, som alla adjektivattribut, efter ”det ägda” men
uppvisar en blandning av substantivisk och adjektivisk böjning. I singular är ändelserna hos
dem på -ow / -ew i maskulinum / neutrum företrädesvis substantiviska (skuggat fält), medan
de i femininum och i plural företrädesvis är adjektiviska. Hos dem på -in är ändelserna
genomgående adjektiviska utom i nominativ / ackusativ (skuggat fält).
kasus M N F Plur
nom / ack Iwán-ow Iwán-ow-o Iwán-ow-a / -u Iwán-ow-y
gen Iwán-ow-a Iwán-ow-oj Iwán-ow-yh
dat Iwán-ow-u Iwán-ow-oj Iwán-ow-ym
lok Iwán-ow-om Iwán-ow-oj Iwán-ow-yh
ins Iwán-ow-ym Iwán-ow-oj Iwán-ow-ymi
kasus M N F Plur
nom / ack mám-in mám-in-o mám-in-a / -u mám-in-y
gen mám-in-ogo mám-in-oj mám-in-yh
dat mám-in-omu mám-in-oj mám-in-ym
lok mám-in-om mám-in-oj mám-in-yh
ins mám-in-ym mám-in-oj mám-in-ymi
Ackusativ = genitiv om adjektivet bestämmer varelse (gäller M sing samt alla i plural).
359
4.3 Tillämpning
4.3.1 Possessiva adjektiv ersätter genitivattribut:
Iwánowo détstwo (= détstwo Iwána) Ivans barndom (filmtitel)

Q pogoworíl s Serëvinymi druzxûmi Jag talade med Serjozjas vänner.
(= druzxûmi Serëvi).
Wy znáete Iríninogo múva Känner ni Irinas man?
(= múva Iríny)?
Anm.
Äktryska efternamn på -ow, -ëw, -ew, -in (-yn) (L22:3) är ursprungligen possessiva adjektiv. Observera dock
att lokativformen av manliga efternamn har ändelsen -e och inte -om!:
My goworím o perewódîke Petrówe. Vi talar om tolken Petrov.
4.3.2 Possessiva adjektiv möter man i vissa geografiska egennamn, benämningar, bevingade
ord m.m., t.ex.
Ariádnina nitx Ariadnetråd (= vägledning)

Iwánowo Ivanovo, stad i centrala Ryssland
késarewo se^énie kejsarsnitt
Béringow prolíw Berings sund
Medúzina golowá Medusas huvud
Damóklow me^ Damoklessvärd (= överhängande fara)
Pandórin laréc (û]ik Pandóry) Pandoras ask
Ùrxew denx Jurij-dagen (= S:t Görans dag)
Prokrústowo lóve Prokrustesbädd (= form där man försöker
tvinga in något som egentligen inte passar)
Sísifow trud Sisyfosarbete (= extremt ansträngande
uppgift)
Adámowo ûbloko Adamsäpple (”Adams äpple”)
{eremétxewo Sjeremetievo (ortnamn)
Ahillésowa pqtá Akilleshäl (”Akilles häl”)
Ìjfelewa bá[nq Eiffeltornet (”Eiffels torn”)
Áwgiewy konù[ni Augiasstall (”Augias stall”, = något mycket
smutsigt eller vanvårdat)
5. ADJEKTIV MED j - STAM
En liten grupp adjektiv som anger anknytning till djur och människor, t.ex. ptíîj fågel-
(← ptíca fågel), wólîj varg- (← wolk varg), medwévij björn- (← medwédx björn),
déwiîj flick- (← dewíca jungfru, ungmö) skiljer sig från övriga adjektiv genom att de har
stam, som slutar på / j / och att nominativformerna är substantiviska. Den maskulina
singularformens -ij är alltså inte någon ändelse. Bokstaven -j markerar stamslutet och
vokalen -i- är flyktig (d.v.s. faller i alla övriga böjningsformer och ”ersätts” med -x-). Dessa
adjektiv böjs följaktligen som ordningstalet trétij tredje (se L10:4.3.2):
360
ptí^xe molokó ”fågelmjölk” (= något ytterst sällsynt)
wólîj appetít glupsk aptit (jfr golódnyj kak wolk)
déwi^xq famíliq flicknamn (= namn som ogift)
medwévxq uslúga björntjänst
s wysotý ptí^xego polëta i fågelperspektiv (= från fågelflyktens höjd)
bábxe léto brittsommar
6. DUBBEL NEGATION
Dubbel negation är i ryskan ett icke ovanligt sätt att framhäva något som absolut nödvändigt
eller oundgängligt. Två negationer tar ju ut varandra och bildar något positivt. Exempel:
S ìtim nelxzû ne soglasítxsq. Detta kan man bara hålla med om.
Man kan inte göra annat än att hålla med om
detta.
Man måste hålla med om detta.
Q uwéren w tom, ^to oná ne moglá menû ne Jag är övertygad om att hon måste ha känt
uznátx. igen mig.
361
Exempel på officiellt ryskt skriftspråk (ur Förenta nationernas deklaration om de mänskliga
rättigheterna):
Wseób]aq deklaráciq praw êlowéka

PREÁMBULA
Prinimáq wo wnimánie, ^to priznánie dostóinstwa, prisú]ego wsem ^lénam

êlowéêskoj semxí, i ráwnyh i neot_émlemyh praw ih qwlûetsq osnówoj swobódy,
sprawedlíwosti i wseób]ego míra; i
prinimáq wo wnimánie, ^to prenebrevénie i prezrénie k prawám êlowéka priwelí k

wárwarskim áktam, kotórye wozmu]á@t sówestx êlowéêstwa, i ^to sozdánie takógo
míra, w kotórom lùdi búdut imétx swobódu slówa i ubevdénij i búdut swobódny ot
stráha i nuvdý, prowozgla[enó kak wysókoe stremlénie l@déj; i
prinimáq wo wnimánie, ^to neobhodímo, ^toby prawá êlowéka ohranûlisx wlástx@

zakóna w célqh obespéêniq togó, ^toby êlowék né byl wýnuvden pribegátx, w
káêstwe poslédnego srédstwa, k wosstáni@ prótiw tiraníi i ugneténiq; i
prinimáq wo wnimánie, ^to neobhodímo sodéjstwowatx razwíti@ drúvestwennyh

otno[énij mévdu naródami; i
prinimáq wo wnimánie, ^to naródy Ob_edinënnyh Nácij podtwerdíli w Ústawe swoù

wéru w osnownýe prawá êlowéka, w dostóinstwo i cénnostx êlowéêskoj lí^nosti i
w rawnopráwie muv^ín i vén]in i re[íli sodéjstwowatx sociálxnomu progréssu i
ulu^[éni@ uslówij vízni pri bólx[ej swobóde; i
prinimáq wo wnimánie, ^to gosudárstwa-^lény obqzálisx sodéjstwowatx, w

sotrúdniêstwe s Organizáciej Ob_edinënnyh Nácij, wseób]emu uwavéni@ i
sobl@déni@ praw êlowéka i osnownýh swobód; i
prinimáq wo wnimánie, ^to wseób]ee ponimánie haráktera ìtih praw i swobód iméet
ogrómnoe zna^énie dlq pólnogo wypolnéniq ìtogo obqzátelxstwa,
Generálxnaq Assambléq,
prowozgla[áet nastoû]u@ Wseób]u@ deklaráci@ praw êlowéka w káêstwe zadáî,

k wypolnéni@ kotóroj dolvný stremítxsq wse naródy i gosudárstwa s tem, ^tóby
kávdyj êlowék i kávdyj órgan ób]estwa, postoûnno iméq w widú nastoû]u@
Deklaráci@, stremílisx putëm proswe]éniq i obrazowániq sodéjstwowatx
uwavéni@ ìtih praw i swobód i obespéêni@, putëm nacionálxnyh i
mevdunaródnyh progressíwnyh meropriûtij, wseób]ego i \ffektíwnogo priznániq
i osu]estwléniq ih kak sredí naródow gosudárstw-^lénow Organizácii, tak i sredí
naródow territórij, nahodû]ihsq pod ih @risdíkciej.
362
Statxû 1
Wse lùdi rovdá@tsq swobódnymi i ráwnymi w swoëm dostóinstwe i prawáh. Oní

nadelený rázumom i sówestx@ i dolvný postupátx w otno[énii drug drúga w dúhe
brátstwa.
Statxû 2
Kávdyj êlowék dólven obladátx wsémi prawámi i wsémi swobódami,

prowozgla[ënnymi nastoû]ej Deklaráciej, bez kakógo by to ní bylo razlíîq,
kak-to w otno[énii rásy, cwéta kóvi, póla, qzyká, relígii, politíêskih íli inýh
ubevdénij, nacionálxnogo íli sociálxnogo proishovdéniq, imú]estwennogo,
soslównogo íli inógo polovéniq.
Króme togó, ne dolvnó prowodítxsq nikakógo razlíîq na osnówe politíêskogo,

prawowógo íli mevdunaródnogo státusa straný íli territórii, k kotóroj êlowék
prinadlevít, nezawísimo ot togó, qwlûetsq li ìta territóriq nezawísimoj,
podopé^noj, nesamouprawlû@]ejsq íli kak-líbo ináê ograníênnoj w swoëm
suwerenitéte.
Källa: http://www.un.org/russian/documen/declarat/declhr.htm
363
Schema 1
Används för val av vokaltecken i böjningsändelser efter vissa konsonanter.
Ryska böjningsändelser utgörs av vokal eller börjar på vokal. Eftersom ryska alfabetet har
två tecken för varje vokal (grundtecken resp. alternativtecken) skall du, beroende på hur
ordets stam slutar, i vissa fall byta ut det grundtecken som i grammatiska mönster anges
först (som standard) mot alternativtecken (som i förekommande fall anges inom parentes)
enligt nedanstående schema.
Grundtecken om stammen slutar på

ersätts med
alternativtecken
mjuk kons. el ^ ] [ v k g h c
/j/
1. a > q x
2. u > @ x
3. y > i x x x
4. bet. ó > ë x
5. obet. o > e x x x
Exempel
1. górod - góroda, men koráblx - korablû; boj (= "boj-") - bóq (= "boj-a")
2. górod - górodu, men koráblx - korablù; boj (= "boj-") - bó@ (= "boj-u")
3. stol - stolý, men koráblx - korablí; boj (= "boj-") - boí (= "boj-i")

towári] - towári]i
\táv - \taví
wrag - wragí
4. stol - stolóm men koráblx – korablëm; li[áj ("-a-j-") - li[aëm ("-aj-om")
5. dom - dómom men stilx - stílem; boj ("boj-") - bóem (= "bój-em")

pla] - pla]óm men towári] - towári]em
otéc - otcóm men pálec - pálxcem
Kom ihåg:
Kombinationerna [o vo co ô ]o samt konsonant + ë kan bara förekomma i
betonade stavelser. Om stavelsen är obetonad ersätts alltid o/ë med e.
Jämför även med stavningsreglerna!
364
Schema 2
Används vid verbböjning och komparation av adjektiv och adverb
Vid verbbildning, verbböjning och vid komparation av adjektiv och adverb växlar
nedanstående konsonanter med varandra enligt regler, som anges i resp. grammatiska avsnitt.
Om det t.ex. betr. verbet wozítx står, att stammens slutkonsonant (här -z-: woz-ítx)
undergår växling i presens första person singular, så framgår det av detta schema vad denna
växling innebär, nämligen att -z- övergår till -v-: woz-ítx frakta - q wov-ú jag fraktar.
g d z växlar m./ övergår till v

k ^
t ^/ ]
s h [
sk st ]
b bl
p pl
w wl
f fl
m ml
Exempel
mogú jag kan móve[x du kan

wodítx föra wovú jag för
wozítx frakta wovú jag fraktar
wlekú jag släpar wle^ë[x du släpar
hotétx vilja ho^ú jag vill
posetítx besöka pose]ú jag skall besöka
pisátx skriva pi[ú jag skriver
pahátx plöja pa[ú jag plöjer
iskátx söka i]ú jag söker
pustítx släppa pu]ú jag skall släppa
l@bítx älska l@blù jag älskar
kupítx köpa kuplù jag skall köpa
stáwitx ställa stáwl@ jag ställer
dremátx slumra dréml@ jag slumrar
365

Ryska - Del 2 Grundbok 2015

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Ryska - Del 2 Grundbok 2015

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Magnus Dahnberg

Läromedel i ryska för nybörjare

Stora delar av läromedlet har också förhandsgranskats av en referensgrupp under ledning av

2. Wtorój urók ...................................................................................................................... 31

4. ~etwërtyj urók ............................................................................................................... 58

5. Pûtyj urók ....................................................................................................................... 71

6. {estój urók ..................................................................................................................... 86

7. Sedxmój urók ..................................................................................................................... 99

8. Wosxmój urók .................................................................................................................... 115

9. Dewûtyj urók .................................................................................................................. 132

11. Odínnadcatyj urók .................................................................................................... 160

12. Dwenádcatyj urók ....................................................................................................... 175

13. Trinádcatyj urók ...................................................................................................... 192

14. ~etýrnadcatyj urók................................................................................................. 206

16. {estnádcatyj urók .................................................................................................. 234

17. Semnádcatyj urók...................................................................................................... 247

18. Wosemnádcatyj urók.................................................................................................... 260

19. Dewqtnádcatyj urók ................................................................................................. 273

21. Dwádcatx pérwyj urók ................................................................................................. 303

22. Dwádcatx wtorój urók ................................................................................................. 313

23. Dwádcatx trétij urók .............................................................................................. 329

24. Dwádcatx ^etwërtyj urók ......................................................................................... 341

25. Dwádcatx pûtyj urók ............................................................................................... 352

Wseób]aq deklaráciq praw ^elowéka ........................................................................ 3621

Schema 1 .............................................................................................................................. 3643

anekdót rolig historia

Maskulina är de flesta substantiv som slutar på -telx eller -arx.

Neutrala substantiv (N) har ändelsen -o (-e) (-ë)1 :

F1 har ändelsen -a (-q)3 :

-y (-i) (= nästan alla M samt alla F)

(wojná) wójny krig

(mésto) mestá platser

1.2.1 Pluralord och singularord

]ipcý griptång o^kí glasögon

orúvie vapen (äv. plural på sv.!) mébelx (F2) möbler, möblemang

ryskt exempel kasus översättning

(Tam stoít) dom nominativ (nom) (Där står) ett hus

2.1 Personliga pronomen

2.2 Interrogativa (frågande) pronomen

2.3 Självständigt demonstrativt (utpekande) pronomen

ìto det / detta / det här

2.4 Possessiva (i tredje person) (oböjliga)

egó hans / dess (M / N)

2.5 Possessiva (i 2 pers pl och 1 pers sg) (böjliga)

wa[ M, wá[a F, wá[e N.; wá[i pl. er / ert; era

3.2 Verbet bytx = vara

~to ìto? Vad är det här / detta / det?

Q ne wívu dom. Jag ser inte huset.

Vid behov kan i stället någon annan satsdel negeras:

Ìto blank íli net? Är det en blankett eller inte / ej?

5.1 Befintlighets- och riktningsadverb

befintlighet riktning till / mot riktning från

GDE? var? KUDÁ? vart? OTKÚDA? Varifrån

zdesx här s@dá hit otsùda härifrån

Märk att tidsadverben ofta har suffixet -gda.

6. SATSER UTAN PREDIKAT

Kudá ty? Vart är du på väg? Vart skall du ta vägen?

Tam telefón estx? Finns det telefon där?

Wy wídite dom? Ser ni huset?

Wy ne wídite dom? Ser ni inte huset?

8. ORDFÖLJD OCH INTONATION

8.1 Tema - rema

Gde wy wídite awtóbus? Awtóbus q wívu tam.