TPPE29

Föreläsning 10
• Greker, implicit volatilitet och räntederivat
 2

Innehåll föreläsning 10
• Greker
• Implicit volatilitet
• Ränteoptioner
 3

Greker - Introduktion
Kom ihåg: Optionspriset beror av: 𝑆, 𝜎, 𝑟, 𝜏 = 𝑇 − 𝑡

• Praktisk viktig fråga: Hur påverkas optionspriset givet

förändringar i parametrarna?
• Svar: Ges approximativt av partiella derivator av
optionspris med avseende på de olika parametrarna
• Dessa kallas med finansiell terminologi för Greker
Greker - Introduktion
4

• Bakgrund: Vanligt problem att hantera risk i

optionsportfölj, ex. för market markers och traders.
• Observera: Ofta existerar inte möjligheten att ta en
motsatt position, ex. för icke-standardiserade kontrakt
(OTC-kontrakt)
– Istället kan risken hanteras genom att handla
underliggande och andra optioner så att risken mätt i
termer av Greker elimineras (minskas)
 Delta - Introduktion
5

• Delta beskriver hur optionspriset varierar när den

underliggande tillgångens pris förändras
$! $&
• Δ!"## = $%
, Δ&'( = $%
• Delta kan användas för små prisändringar hos den
underliggande tillgången
• Alltså, om Δ = 0,6 så innebär det att optionens värde ökar
med ≈ 60 öre om underliggande ökar med 1 krona
$%
• Delta för underliggande är Δ% = $% = 1
Obs! Vi handlar Δ underliggande i binomialmodellen för att
replikera optionen
Delta – Linjär approximation 6

Optionsvärdet är en konvex funktion av priset på underliggande. Ex:

𝐾 = 50, 𝑟 = 0,03; 𝑇 − 𝑡 = 1 [år] och 𝜎 = 0,60

Hur bra
approximation
av förändringen i
optionspris är Δ?
Delta – Linjär approximation 7

Delta är en god approximation för värdeförändringen hos

optionen endast för små förändringar i S

Klassiskt när
det gäller
derivata

S
Delta – Linjär approximation 8

Antag att vi känner optionspriset 𝐶(𝑆) då underliggandes pris

är 𝑆.
• Hur påverkas optionspriset om underliggande förändras till
𝑆2 = 𝑆 + 𝑠?
• Vi kan använda en första ordningens Taylorutveckling,

𝜕𝐶
𝐶 𝑆2 = 𝐶 𝑆 + 𝑆2 − 𝑆 + 𝑂(𝑆 ))
𝜕𝑆
Δ*"## 𝑠

det vill säga 𝐶 𝑆2 ≈ 𝐶 𝑆 + Δ*"## ⋅ 𝑠

Deltahedging - Deltaneutral portfölj
9

• Deltahedging betyder att vi hedgar bort (skyddar)

positionen från små förändringar i underliggande.
• Om portföljen består av 𝑤+ optioner för 𝑖 = 1, … , 𝑛 så kan
priset skrivas som
% Exempel: Tre olika optioner med värde 2, 3 och 4 kr. Vi
𝑉! = 1 𝑤" 𝐶" har 100, 20 och 30 av varje, dvs 𝑤! = 100, 20, 30 och
Δ = (−0,3 0,7 0,6)
"#$
𝑉& = 100 ⋅ 2 + 20 ⋅ 3 + 30 ⋅ 4 = 380

• och portföljdelta kan bestämmas genom

%
Δ! = 1 𝑤" Δ" Δ! = 100 ⋅ −0,3 + 20 ⋅ 0,7 + 30 ⋅ 0,6 = 2
"#$
 10

Deltahedging - Deltaneutral portfölj

Antag att vi har 𝑤; [st] optioner och att vi vill deltahedga dem
med hjälp av underliggande. Hur många underliggande
behöver vi?
Med 𝑤< [st] underliggande har vi ett totalt delta

𝑤; ⋅ Δ + 𝑤< ⋅ 1

och således om vi vill ha noll delta så ska vi ha

𝑤; ⋅ Δ + 𝑤< ⋅ 1 = 0 Exempel: Vi har 100 optioner

och Δ = −0,3. Detta ger
𝑤< = −𝑤;Δ [st] 𝑤' = −100 ⋅ −0,3 = 30

underliggande. Denna portfölj kallas delta-neutral

Kan alltså deltasäkra genom att köpa 30 underliggande aktier
Blir 𝑤! < 0 säljer man underliggande aktier
 Derivering för att få fram Delta
11

𝜎 #
ln 𝑆(𝐾 + 𝑟 − 𝑞 + 𝜏
2
𝑑" =
𝜎 𝜏
𝐶 = 𝑆 ⋅ 𝑒 =>? ⋅ Φ(𝑑@) − 𝐾 ⋅ 𝑒 =A? ⋅ Φ 𝑑)
𝜎 #
ln 𝑆(𝐾 + 𝑟 − 𝑞 − 2 𝜏
𝑑# = = 𝑑" − 𝜎 𝜏
Produktderivata 𝜎 𝜏

$! @ @
= 𝑒 =>? ⋅ Φ 𝑑@ + 𝑆 ⋅ 𝑒 =>? ⋅ 𝜙 𝑑@ ⋅ − 𝐾 ⋅ 𝑒 =A? 𝜙 𝑑) ⋅ =
$% %B ? %B ?

Derivata av Φ(𝑥) Inre derivata

@ C
= 𝑒 =>? ⋅ Φ 𝑑@ + 𝑒 =>? ⋅ 𝜙 𝑑@ ⋅ B ?
− 𝑒 =A? ⋅ 𝜙 𝑑 ⋅
) %B ?

𝑆 1
𝑓 𝑆 = ln = ln 𝑆 − ln 𝐾 𝑓" 𝑆 =
𝐾 𝑆
 Derivering för att få fram Delta 12

"
𝐾 =A? 𝐾 =A?
1 K =B ?
= ! )
⋅ 𝑒 ⋅ 𝜙 𝑑) = ⋅𝑒 ⋅ ⋅𝑒
𝑆𝜎 𝜏 𝑆𝜎 𝜏 2𝜋 1 $!
𝜙 𝑥 = 𝑒# %
2𝜋
!#
" $#!" % &'%# &
; A ? 𝜎 "
ln 𝑆(𝐾 + 𝑟 − 𝑞 + 2 𝜏
?@> #
= ⋅𝑒 ⋅ ⋅𝑒 = 𝑑! =
𝜎 𝜏
<= > BC "
𝜎
ln 𝑆(𝐾 + 𝑟 − 𝑞 − 2 𝜏

𝐾 1 K!" B" ? 𝑑" =

𝜎 𝜏
= 𝑑! − 𝜎 𝜏

= ⋅ 𝑒 =A? ⋅ ⋅ 𝑒 = ) ⋅ 𝑒 K! B ? ⋅ 𝑒= ) =
𝑆𝜎 𝜏 2𝜋
% B"
LM C N A=>N ) ? B ?
𝐾 B" ?
= ⋅ 𝑒 =A? ⋅ 𝜙 𝑑@ ⋅ 𝑒 = ) ⋅ 𝑒 B ?
𝑆𝜎 𝜏
𝐾 B" ? % B" ?
LM
= ⋅ 𝑒 =A? ⋅ 𝜙 𝑑@ ⋅ 𝑒 = ) ⋅ 𝑒 C ⋅ 𝑒 A? ⋅ 𝑒 =>? ⋅ 𝑒 )
𝑆𝜎 𝜏
𝐾 𝑆 =>? 1
= ⋅ 𝜙 𝑑@ ⋅ ⋅ 𝑒 = ⋅ 𝑒 =>? ⋅ 𝜙 𝑑@
𝑆𝜎 𝜏 𝐾 𝜎 𝜏
Derivering för att få fram Delta (map S)
13

𝐾 =A?
1
⋅ 𝑒 ⋅ 𝜙 𝑑) = ⋅ 𝑒 =>? ⋅ 𝜙 𝑑@
𝑆𝜎 𝜏 𝜎 𝜏

𝐶 = 𝑆 ⋅ 𝑒 =>? ⋅ Φ(𝑑@) − 𝐾 ⋅ 𝑒 =A? ⋅ Φ 𝑑)

$! @ C
$%
= 𝑒 =>? ⋅ Φ 𝑑@ + 𝑒 =>? ⋅ 𝜙 𝑑@ ⋅ B ?
− 𝑒 =A? ⋅ 𝜙 𝑑 ⋅
) %B ?
=

= 𝑒 =>? ⋅ Φ 𝑑@
𝑆 ⋅ 𝑒 ?D> ⋅ 𝜙 𝑑A = 𝐾 ⋅ 𝑒 ?@> ⋅ 𝜙 𝑑B

Observera skillnaden mellan Φ 𝑥 och 𝜙(𝑥)

Delta – Europeiska optioner 14

@
Låt S = 100, 𝐾 = 100, 𝑟 = 0,04, 𝑇 − 𝑡 = ,𝜎 = 0,20 och 𝑞 = 0
@)
Δ*"## = 𝑒 =>? ⋅ Φ 𝑑@ ΔR'( = 𝑒 =>? ⋅ Φ −𝑑@

Δ
Δ*"## = Φ 𝑑@ Δ*"## = Φ 0,0866 = 0,53

Δ!() = Φ 𝑑$ − 1 Δ!() = Φ 0,0866 − 1 = −0,47

"
𝜎
ln 𝑆'𝐾 + 𝑟 − 𝑞 + 𝜏
2
𝑑! =
𝜎 𝜏

100 0,2* 1
ln + (0,04 + )
𝑑$ = 100 2 12 = 0,0866
0,2 1K12
Kumulativa fördelningen (igen) 15

Δ*"## = Φ 0,0866 = 0,53

 16

Gamma - Introduktion
• Gamma beskriver hur Delta ändras när den underliggande
tillgångens pris förändras

𝜕Δ*"## 𝜕 )𝐶
Γ*"## = = )
𝜕𝑆 𝜕𝑆

• Gamma kan användas för små prisändringar hos den

underliggande tillgången
• Gamma för underliggande är 0
 17

Gamma – Europeiska optioner Samma

@ som
Låt 𝐾 = 100, 𝑟 = 0,04, 𝑇 − 𝑡 = @) , 𝜎 = 0,20 och 𝑞 = 0 tidigare

𝜙(𝑑@)
Γ*"## = ΓR'( =
𝑆𝜎 𝑇 − 𝑡

0,39
Γ+,-- = = 0.068
1
100 ⋅ 0,2 ⋅
12
 Gamma – andra ordningens approximation 18

Antag att optionspriset 𝐶(𝑆) då underliggandes pris är 𝑆 är känt

• Hur påverkas optionspriset om underliggande förändras till
𝑆2 = 𝑆 + 𝑠? Samma förutsättning som för Delta

• Vi kan använda en andra ordningens Taylorutveckling,

𝜕𝐶 1 𝜕 )𝐶 )
𝐶 𝑆2 = 𝐶 𝑆 + 𝑆2 − 𝑆 + ) 𝑆2 − 𝑆 + 𝑂(𝑆 S)
𝜕𝑆 2 𝜕𝑆
Δ*"## 𝑠 Γ*"## 𝑠
det vill säga 1
2
𝐶 𝑆 ≈ 𝐶 𝑆 + Δ*"## ⋅ 𝑠 + Γ*"## ⋅ 𝑠 )
2
Jämför: Konvexitet och (modifierad) duration är liknande koncept
Gamma – andra ordningens approximation 19

• Vi erhåller en kvadratisk approximation av optionspris

mapS

Linjär approximation

Kvadratisk approximation
 Delta-Gamma hedging 20

Antag att vi innehar 𝑤@ optioner med Γ@ och Δ@ och att vill göra
positionen delta-gamma-neutral med hjälp av 𝑤<
underliggande och 𝑤) optioner.
• Då söker vi lösningen (𝑤< , 𝑤)) till följande ekvationssystem:

𝑤N + 𝑤B ΔB + 𝑤A ΔA = 0 Totalt delta
(
𝑤B ΓB + 𝑤A ΓA + 0𝑤N = 0 Totalt gamma

• Portföljen med 𝑤) optioner, 𝑤< underliggande och urspunglig

position om 𝑤@ optioner är delta-gamma-neutral
 Derivera delta för att erhålla gamma (map S)
21

Δ*"## = 𝑒 =>? ⋅ Φ 𝑑@

Samma inre derivata

O#P A
= ΓQRSS = 𝑒 ?D> ⋅ 𝜙 𝑑A ⋅
O< # <= >

Gamma blir samma för call och put (visas inte här).
Antingen derivera put 2 gånger eller omskrivning med
hjälp av tidigare samband erhålls

@ % 𝐾
𝑒 =>? ⋅𝜙 𝑑@ ⋅ %B ? = 𝑒 =>? ⋅𝜙 𝑑@ ⋅ %" B ? = 𝑒 =A? ⋅ 𝜙 𝑑) ⋅ )
𝑆 𝜎 𝜏

𝑆 ⋅ 𝑒 #&' ⋅ 𝜙 𝑑( = 𝐾 ⋅ 𝑒 #)' ⋅ 𝜙 𝑑%
Vega 22

• Vega beskriver hur optionens värde varierar när

volatiliteten ändras:
𝜕𝐶 𝜕𝑃
𝜈*"## = 𝜈R'( =
𝜕𝜎 𝜕𝜎
• En enhets förändring i 𝜎 motsvarar 100 procentenheter. Ex.
motsvarar 𝜈*"## = 25 att optionsvärdet (approximativt) ökar
0,25 givet en procentenhets förändring i 𝜎
• Notera inkonsistens: BSM antar konstant volatilitet och
vega ger påverkan av förändring
• Observera: Den grekiska bokstaven 𝜈 kallas “nu” men
används ofta för att beteckna vega
 Derivering för att få fram Vega (map 𝜎)
23

𝐶 = 𝑆 ⋅ 𝑒 =>? ⋅ Φ(𝑑@) − 𝐾 ⋅ 𝑒 =A? ⋅ Φ 𝑑) ln 𝑆(𝐾 + 𝑟 − 𝑞 +

𝜎
𝜏
#
2
𝑑" =
𝜎 𝜏
Inre derivatan blir en kvotderivata
#
𝑓 " 𝑔 − 𝑓𝑔′ 𝜎%𝜏 𝜎
ln 𝑆(𝐾 + 𝑟 − 𝑞 − 2 𝜏
𝑓= 𝑔=𝜎 𝜏
𝑔% 2 𝑑# = = 𝑑" − 𝜎 𝜏
𝜎 𝜏
𝜎) ) 1
𝜎𝜏 ⋅ 𝜎 𝜏 − 2 𝜏 ⋅ 𝜏 𝜎 𝜏( 𝜏 − 𝜏) 1
= 2 = 𝜏
Blir − "
#
då − 𝜏
)
𝜎 𝜏 )
𝜎 𝜏 2 tillkommer vid
derivering
$! ? ?
=𝑆 ⋅ 𝑒 =>? ⋅ 𝜙 𝑑@ ⋅ −𝐾 ⋅ 𝑒 =A? 𝜙 𝑑) ⋅ − =
$B ) )

𝜏 𝜏
=𝑆 ⋅ 𝑒 =>? ⋅ 𝜙 𝑑@ ⋅ =>?
+ 𝑆 ⋅ 𝑒 𝜙 𝑑@ ⋅ = 𝑆 ⋅ 𝑒 =>? ⋅ 𝜙 𝑑@ ⋅ 𝜏
2 2
𝑆 ⋅ 𝑒 #&' ⋅ 𝜙 𝑑( = 𝐾 ⋅ 𝑒 #)' ⋅ 𝜙 𝑑%
Rho 24

• Rho beskriver hur optionens värde varierar när räntan r

ändras
𝜕𝐶 𝜕𝑃
𝜌*"## = 𝜌R'( =
𝜕𝑟 𝜕𝑟

• Påverkan av ränteförändringar är vanligtvis relativt liten för

tillgångsklasser som ex. aktier, aktieindex, valutor och
råvaror
 Derivering för att få fram Rho (map r)
25

𝜎 #
ln 𝑆(𝐾 + 𝑟 − 𝑞 +
𝐶 = 𝑆 ⋅ 𝑒 =>? ⋅ Φ(𝑑@) − 𝐾 ⋅ 𝑒 =A? ⋅ Φ 𝑑) 𝑑" =
2
𝜏
𝜎 𝜏
𝑆 𝜎#
ln (𝐾 + 𝑟 − 𝑞 − 𝜏
2
𝑑# = = 𝑑" − 𝜎 𝜏
𝜎 𝜏
Inre derivatan (-1)
Produktderivata

$! ? ?
$A
= 𝑆 ⋅ 𝑒 =>? ⋅ 𝜙 𝑑@ ⋅ B
+ 𝐾 ⋅ 𝑒 =A? ⋅ 𝜏 ⋅ Φ 𝑑) − 𝐾𝑒 =A? 𝜙 𝑑) ⋅ B
=

= 𝐾 ⋅ 𝑒 =A? ⋅ 𝜏 ⋅ Φ 𝑑)

𝑆 ⋅ 𝑒 #&' ⋅ 𝜙 𝑑( = 𝐾 ⋅ 𝑒 #)' ⋅ 𝜙 𝑑%
Greker sammanställning
26

Analytiska uttryck för greker givet BSM:

Call Put
• Delta 𝑒 =>? Φ 𝑑@ −𝑒 =>? Φ(−𝑑@)

=Z 123 [(K! )
• Gamma B% ?

• Vega 𝑆𝑒 =>? 𝜙 𝑑@ 𝜏

• Rho 𝐾𝜏𝑒 =A? Φ 𝑑) −𝐾𝜏𝑒 =A? Φ(−𝑑))

 27

Theta
• Theta beskriver hur optionens värde varierar när tid till
lösendagen (𝑇 − 𝑡) minskar

𝜕𝐶 𝜕𝑃
Θ*"## = ΘR'( =
𝜕𝑡 𝜕𝑡

• Notera: om Θ = −10 så innebär det att optionspriset

minskar (approximativt) med 10/252 till nästa dag om allt
annat är konstant

• Derivering för att erhålla Theta är också en kvotderivata

(som Vega då både 𝜎 och 𝜏 finns i nämnaren). Går inte
igenom detta här!!
28
 29

Implicit volatilitet - Introduktion

• Fråga: Ger BSM ”korrekta” optionspriser?

• Alternativ fråga: Är marknadspriser konsistenta
med BSM?

• Ett sätt att studera detta är genom att beräkna vad

som kallas implicita volatiliter
 Historisk volatilitet 30

• Den historiska volatiliteten beräknas ur historiska data

och beskriver volatiliteten under en viss tidsperiod
bakåt i tiden
– Till exempel beskriver 30-dagars historisk volatilitet
volatiliteten de senaste 30 dagarna
Implicit volatilitet 31

• Den implicita volatiliteten beskriver marknadens uppfattning

om den framtida volatiliteten
• Beräknas med hjälp av Black & Scholes formel för
prissättning av optioner
– Om priset på optionen är känt liksom alla andra variabler
utom volatiliteten kan man använda formeln till att
bestämma volatiliteten istället
– Beräknas ofta genom att “iterera” sig fram med tex
intervallhalvering
• Den implicita volatiliteten är alltså implicerad av
marknadens prissättning av optionen och beskriver
marknadens tro om den framtida volatiliteten
Implicit volatilitet 32

• Bakgrund: I BSMs formel, 𝐶\%] (𝑆, 𝑇, 𝑡, 𝑟, 𝐾, 𝜎) är 𝜎 den enda

icke-observerbara parametern
• Insikt: BSMs formel är monotont växande map 𝜎
𝑆$' 𝜎"
ln 𝐾 + 𝑟 +
2
(𝑇 − 𝑡) 𝑑( ökar Φ 𝑑( ökar
𝑑! = då 𝜎 ökar då 𝑑( ökar
𝜎 𝑇−𝑡
𝑆$' 𝜎"
ln 𝐾 + 𝑟 − 2 (𝑇 − 𝑡) 𝑑% minskar Φ 𝑑% minskar
𝑑" =
𝜎 𝑇−𝑡 då 𝜎 ökar då 𝑑% minskar

𝐶*+, = 𝑆- 𝑒 &' Φ 𝑑( − 𝐾𝑒 #)' Φ(𝑑% )

+ -
• Alltså existerar1 ett unikt 𝜎 för varje marknadspris
• Låt oss bestämma den implicita volatiliten för optioner med
olika lösenpris K och lösendatum T.
Implicit volatilitet – Volatility surface 33

Låt 𝐶_`( (𝑆, 𝐾, 𝑇) och 𝐶\%] (𝑆, 𝑇, 𝑟, 𝐾, 𝜎(𝐾, 𝑇)) beteckna

marknads- respektive BSM-pris för en option med lösenpris
K och lösendatum T.
• Fråga: Hur ser ytan 𝜎 𝐾, 𝑇 ut som uppfyller
𝐶_`( (𝑆, 𝐾, 𝑇) = 𝐶\%] (𝑆, 𝑇, 𝑟, 𝐾, 𝜎(𝐾, 𝑇))?

• Notera: Enligt BSM modell ska

𝜎 𝐾, 𝑇 = 𝜎 ∀ (𝐾, 𝑇)

Låt oss studera optioner på OMXS30

Implicit volatilitet - Volatility surface 34

• En volatilitetsyta visar beroendet med avseende på både

lösenpris K och lösendatum T. Ögonblicksbild för OMXS30
den 10/12 2018
Implicit volatilitet - Volatility surface 35

• Tvärsnitt för varje löptid

 36
Implicit volatilitet - Volatility surface
Slutsats: (Aktie-)optioner prissätts inte konsistent med
antagandena i BSM.

• BSM är dock fortfarande användbar

– Den ger viktig intuition och är (förhållandevis) enkel!
– Marknaden beräknar (och kvoterar) implicita volatiliter
via BSM
– Greker beräknas (ofta) via BSM
– Interpoleringsverktyg för värdering av ”andra” optioner
Implicit volatilitet - Volatility surface
37

Förklaringar
• Empiriska fördelningar uppvisar tjocka svansar, skevhet och
hopp (jmf log-normalfördelning)
• Påverkan av riskaversion hos investerare
– Volatiliten stiger då marknaden faller (rädsla)
– Utbud och efterfrågan - protective put (och covered calls)
• Leverage effect - när bolagets värde minskar ökar risken för
aktieägarna
Allmänt om ränteoptioner 38

• Ränteoptioner är en klass av derivat förr optioner på

räntemarknader
• Ränteoptioner är i regel svårare att värdera (TPPE53) än
exempelvis aktieoptioner på grund av att
– Dynamiken för individuella räntor är komplicerad
– Värdering kräver ofta en modell för hela räntekurvan
– Volatiliteten varierar över räntekurvan
– Räntor används för såväl diskontering som vid
bestämning av payoff
Optioner på obligationer 39

• En option på en obligation ger rätten att köpa/sälja en

given obligation under en specificerad tid till ett bestämt
pris.
• Optioner på obligationer utgör ofta en del av obligationer
– Callable bond: Ger emittenten rätt att återköpa
obligationen till ett förutbestämt pris vid givna framtida
tidpunkter. Motsvarar att innehavaren av obligationen
har utfärdat en köpoption till emittenten
– Puttable bond: Ger innehavaren av obligationen
rätten att sälja obligationen till ett förutbestämt pris vid
givna framtida tidpunkter. Motsvarar att innehavaren
av obligationen har köpt en säljoption av emittenten.
Caps and Floors - Introduktion 40

• En cap (“räntetak”) skyddar mot att en rörlig ränta

överstiger en viss nivå
• En floor (“räntegolv”) skyddar mot att en rörlig ränta
understiger en viss nivå
• En collar (“räntekorridor”) är en kombination av en cap
och en floor
• Avstämning sker periodiskt, tex. var 3:e månad (tenor = 3m)
under löptiden
• Caps och floors är typiskt OTC-handlade
Caps och Floors - Kassaflödesstruktur 41

En cap med takräntan 𝑅C betalar vid 𝑡`N@ , 𝑘 = 1,2, … 𝑛

𝑁𝛿` max 𝑅` − 𝑅C , 0 (1)

där 𝑅` är rörlig ränta vid tillfälle 𝑘, 𝑁 är underliggande

belopp och 𝛿` = 𝑡`N@ − 𝑡` är tiden mellan två avstämnings-
tillfällen (tenor).
För 𝑘 = 1,2, … , 𝑛 utgör (1) erhållen payoff från en
köpoption på den rörliga räntan 𝑅` med utbetalning vid
tidpunkt 𝑡`N@. En cap motsvarar n sådana optioner,
benämnda caplets
Caps och Floors - Kassaflödesstruktur 42

En floor med golvräntan 𝑅C betalar vid 𝑡`N@ , 𝑘 = 1,2, … 𝑛

𝑁𝛿` max 𝑅C − 𝑅` , 0 (2)

där 𝑅` är rörlig ränta vid tillfälle 𝑘, 𝑁 är underliggande

belopp och 𝛿` = 𝑡`N@ − 𝑡` är tiden mellan två avstämnings-
tillfällen (tenor).
För 𝑘 = 1,2, … , 𝑛 utgör (2) erhållen payoff från en
säljoption på den rörliga räntan 𝑅` med utbetalning vid
tidpunkt 𝑡`N@. En floor motsvarar n sådana optioner,
benämnda floorlets
 Caps och Floor - Collar 43

• En lång position i en cap med 𝑅C! och en kort position i en

floor med 𝑅C" , (𝑅C! > 𝑅C" ) ger en collar.
• Ex: 𝑅.2 = 4%, 𝑅. * = 3%, tenor = 6𝑚, 𝑆𝑇𝐼𝐵𝑂𝑅)3 = 3,2%, 𝑆𝑇𝐼𝐵𝑂𝑅)2 =
,+)(,-
4,15%, 𝑆𝑇𝐼𝐵𝑂𝑅)4 = 2,9%, 𝑁 = 10𝑀 𝑆𝐸𝐾 dagräkningskonvention:
/01
"56
10 000 000 ⋅ ⋅ max 0,0415 − 0,04, 0 = 7667 kr
789

"5"
10 000 000 ⋅ ⋅ max 0,03 − 0,029, 0 = 5028 kr
789
Swaption - Introduktion 44

• En swaption är en option på att ingå en swap (med bestämd

fast ränta, 𝑠C ) under n år vid en framtida tidpunkt (om T år,
optionens förfallodag).
• Antag att swapräntan vid optionens förfall är 𝑠a .
• En payer respektive receiver swaption generar vid förfall
betalningarna
Payer Receiver
𝑁 𝑁
max 𝑠a − 𝑠C , 0 max 𝑠C − 𝑠a , 0
𝑚 𝑚
vid varje tillfälle (m betalningar/år) under swapens löptid
 Swaption - Exempel 45

Antag att ett företag tagit beslut om att om 3 månader ingå ett
10 årigt FRN-lån (med tenor 6 mån) med nominellt belopp 100
MSEK. Företaget planerar då att swappa FRN betalningarna
till en fast ränta.
Mot en premie kan företaget idag ingå en swaption med löptid
3 månader för ett 10 årigt swapkontrakt med fast ränta 4 %
mot 6 månaders STIBOR och nominellt belopp 100 MSEK.
Om swapräntan för ett 10 årigt swapkontrakt om 3 månader är
4,5% förfaller optionen in-the-money och genererar
betalningen @;;
(0,045 − 0,04) = 0,25 MSEK
)

varje halvår under swapens löptid

Föreläsningens viktigaste koncept
46

• Greker
• Implicit volatilitet
• Ränteoptioner