Fråga 1a

Börja med att ta fram marknadsefterfrågan:

𝐷𝐷 (𝑝𝑝) = 𝐷𝐷𝑟𝑟 + 𝐷𝐷𝑝𝑝 = (20 000 − 𝑝𝑝) + (100 000 − 14𝑝𝑝) = 120 000 − 15𝑝𝑝

Sätt utbud = efterfrågan och lös för jämviktspris och jämviktskvantitet:

𝑆𝑆(𝑝𝑝) = 𝐷𝐷(𝑝𝑝) →
5𝑝𝑝 = 120 000 − 15𝑝𝑝 → 𝑝𝑝 = 6000, S = 30 000

Antal fattiga hushåll som hyr:

𝐷𝐷𝑓𝑓 = 100 000 − 14 ∗ 6000 = 16 000

Fråga 1b
Totalt antal hyresrätter som bjuds ut: 𝑆𝑆(𝑝𝑝) = 5 ∗ 3000 = 15 000. Total efterfrågan är nu 75 000, dvs det
råder ett efterfrågeöverskott vid det priset (marknaden ej clearad):

𝐷𝐷𝑟𝑟 = 20 000 − 3000 = 17 000, 𝐷𝐷𝑓𝑓 = 100 000 − 14 000 ∗ 3000 = 58 000

De fattiga utgör därmed 77.3% av den totala efterfrågan och får därmed 77.3% av lägenheterna:

58 000
∗ 15 000 = 0.773 ∗ 15 000 = 11 600
75 000

De fattiga hushållen får med andra ord hyra 11 600 lägenheter med pristaket, vilket är 4 400 färre
lägenheter än utan pristaket.
Fråga 1c
Eftersom ett pristak på 10 000 kr är högre än jämviktspriset så kommer pristaket inte påverka marknaden.
Fråga 2a
Sätt upp Lagrangefunktionen:
1 3
ℒ = 𝑝𝑝1 𝑥𝑥1 + 𝑝𝑝2 𝑥𝑥2 + 𝜆𝜆(𝑈𝑈 − 𝑥𝑥14 𝑥𝑥24

Första ordningens villkor:

3
𝜕𝜕ℒ 𝑥𝑥2 4
= 𝑝𝑝1 − 𝜆𝜆0.25 � � = 0 (1)
𝜕𝜕𝑥𝑥1 𝑥𝑥1
1
𝜕𝜕ℒ 𝑥𝑥1 4
= 𝑝𝑝2 − 𝜆𝜆0.75 � � = 0 (2)
𝜕𝜕𝑥𝑥2 𝑥𝑥2
1 3
𝜕𝜕ℒ
= 𝑈𝑈 − 𝑥𝑥14 𝑥𝑥24 = 0 (3)
𝜕𝜕𝜆𝜆
Dividera (1) med (2) och lös för 𝑥𝑥2 ; använd i (3) och lös för 𝑥𝑥1 :
3
𝑝𝑝2 4
𝑥𝑥1 = 𝑈𝑈 � �
3𝑝𝑝1
Fråga 2b
𝑝𝑝1 = 10, 𝑝𝑝2 = 50 & 𝐼𝐼 = 200. Okompenserad efterfrågan för CD-nyttofunktion:

𝛼𝛼𝛼𝛼 (1−𝛼𝛼)𝐼𝐼
𝑈𝑈 = 𝑥𝑥1𝛼𝛼 𝑥𝑥21−𝛼𝛼 → 𝑥𝑥1 = 𝑝𝑝 , 𝑥𝑥2 = _2
1 𝑝𝑝2

Konsumtion och nytta i optimum:

200 200 1 3
𝑥𝑥1 = 0.25 ∗ � � = 5, 𝑥𝑥2 = 0.75 ∗ � � = 3, 𝑈𝑈 = 54 ∗ 34 = 3.41
10 50
Fråga 2c
Den totala förändringen i 𝑥𝑥1 ges av den okompenserade efterfrågefunktionen:

200 200
0.25 ∗ � � − 0.25 ∗ � � = −3
10 25
Konsumtionen av 𝑥𝑥2 förändras inte eftersom den inte är en funktion av priset på den andra varan. Nyttan
efter prisförändringen:

1 3
𝑈𝑈𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒 = 24 ∗ 34 = 2.71
Fråga 2d
För att beräkna SE och IE, använd de kompenserade efterfrågefunktionerna:
3 3
1 50 4 1 50 4
𝑆𝑆𝐸𝐸 = 3.41 ∗ � � �� − 3.41 ∗ � � �� = −2.47
3 25 3 10

𝑇𝑇𝑇𝑇 − 𝑆𝑆𝐸𝐸 = −3 − (−2.47) = −0.53 = 𝐼𝐼𝐼𝐼

SE: del av förändringen som beror på relativprisförändring. IE: del av förändring som beror på förändring
i köpkraft.

Fråga 3a
𝜕𝜕𝑞𝑞 2 2
𝑀𝑀𝑃𝑃𝐿𝐿 = = 18𝐿𝐿−5 𝐾𝐾 5
𝜕𝜕𝐿𝐿

𝜕𝜕𝑞𝑞 3 3
𝑀𝑀𝑃𝑃𝐾𝐾 = = 12𝐿𝐿5 𝐾𝐾 −5
𝜕𝜕𝐾𝐾

𝑀𝑀𝑃𝑃𝐿𝐿 1.5𝐾𝐾
𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀 = =
𝑀𝑀𝑃𝑃𝐾𝐾 𝐿𝐿

MRTS beskriver substituerbarheten mellan kapital och arbete.

Fråga 3b
𝑤𝑤 𝑀𝑀𝑃𝑃𝐿𝐿
Använd kostnadsminimerande villkor: 𝑟𝑟
=
𝑀𝑀𝑃𝑃𝐾𝐾

𝐾𝐾/𝐿𝐿 vid given produktionsnivå före (𝑤𝑤 = 300):

300 1.5𝐾𝐾 𝐾𝐾
= → =2
100 𝐿𝐿 𝐿𝐿
Efter (𝑤𝑤 = 100):

100 1.5𝐾𝐾 𝐾𝐾 2
= → =
100 𝐿𝐿 𝐿𝐿 3

Efter att priset på arbete gått ned krävs det mindre kapital relativt arbete för att producera en viss
kvantitet.
Fråga 3c
3 2
ℒ = 30𝐿𝐿5 𝐾𝐾 5 + 𝜆𝜆(𝐶𝐶 − 𝑤𝑤𝑤𝑤 − 𝑟𝑟𝑟𝑟)
FOV:
𝜕𝜕ℒ 2 2
= 18𝐿𝐿−5 𝐾𝐾 5 − 𝜆𝜆𝑤𝑤 = 0 (1)
𝜕𝜕𝐿𝐿

𝜕𝜕ℒ 3 3
= 12𝐿𝐿5 𝐾𝐾 −5 − 𝜆𝜆𝑟𝑟 = 0 (2)
𝜕𝜕𝐾𝐾

𝜕𝜕ℒ
= 𝐶𝐶̅ − 𝑤𝑤𝑤𝑤 − 𝑟𝑟𝑟𝑟 = 0 (1)
𝜕𝜕𝜆𝜆
Dividera (1) med (2) och lös för K; sätt in i (3) och lös för L:
3 𝐶𝐶
𝐿𝐿 = � � � �
5 𝑤𝑤
Lös för K:
2 𝐶𝐶
𝐾𝐾 = � � � �
5 𝑟𝑟
Använd uttrycken för L och K i produktionsfunktionen:
3 2
3 𝐶𝐶 5 2 𝐶𝐶 5
𝑞𝑞 = 30 �� � � �� �� � � ��
5 𝑤𝑤 5 𝑟𝑟

Lös för C:
3 2
𝐶𝐶 = 0.0653𝑤𝑤 5 𝑟𝑟 5 𝑞𝑞
Fråga 4a)
Om Tesla är monopolföretag har vi 𝑄𝑄 = 𝑞𝑞𝐹𝐹 . Vinstfunktionen är
𝜋𝜋 = 𝑝𝑝𝑞𝑞𝐹𝐹 − 𝐶𝐶𝐹𝐹 = (500 − 𝑞𝑞𝐹𝐹 )𝑞𝑞𝐹𝐹 − 200𝑞𝑞𝐹𝐹
Första ordningens villkor för vinstmaximum ger:
𝜕𝜕𝜕𝜕
= 0 → 500 − 2𝑞𝑞𝐹𝐹 − 200 = 0 → 2𝑞𝑞𝐹𝐹 = 300 → 𝑞𝑞𝐹𝐹 = 150
𝜕𝜕𝑞𝑞𝐹𝐹

Sätt in optimal kvantitet i efterfrågefunktionen: 𝑝𝑝 = 500 − 150 = 350.

Svar: priset är 350 och utbjuden kvantitet är 150.

Fråga 4b)
Med två företag är 𝑄𝑄 = 𝑞𝑞𝐹𝐹 + 𝑞𝑞𝐸𝐸 . Vi stoppar in den inversa residuala efterfrågekurvan i vinstfunktionen.
Vi börjar med Volvo som följer efter Stackelbergledaren Tesla. Vinstfunktionen för Volvo är

𝜋𝜋𝐸𝐸 = 𝑝𝑝𝑞𝑞𝐸𝐸 − 𝐶𝐶𝐸𝐸 = (500 − 𝑞𝑞𝐹𝐹 − 𝑞𝑞𝐸𝐸 )𝑞𝑞𝐸𝐸 − 50𝑞𝑞𝐸𝐸

FOV för vinstmax ger Volvos responsfunktion:
𝜕𝜕𝜋𝜋𝐸𝐸
= 0 → 500 − 𝑞𝑞𝐹𝐹 − 2𝑞𝑞𝐸𝐸 − 50 = 0 → 𝑞𝑞𝐸𝐸 = 225 − 0.5𝑞𝑞𝐹𝐹
𝜕𝜕𝑞𝑞𝐸𝐸
Vinstfunktionen för Tesla är

𝜋𝜋𝐹𝐹 = 𝑝𝑝𝑞𝑞𝐹𝐹 − 𝐶𝐶𝐹𝐹 = (500 − 𝑞𝑞𝐹𝐹 − 𝑞𝑞𝐸𝐸 )𝑞𝑞𝐹𝐹 − 200𝑞𝑞𝐹𝐹

Om Tesla är Stackelbergledare antar de att Volvo kommer bestämma sin kvantitet givet vad Tesla gör.
Sätt in Volvos responsfunktion i Teslas vinstfunktion:
𝜋𝜋𝐹𝐹 = (500 − 𝑞𝑞𝐹𝐹 − [225 − 0.5𝑞𝑞𝐹𝐹 ])𝑞𝑞𝐹𝐹 − 200𝑞𝑞𝐹𝐹 =

= (500 − 𝑞𝑞𝐹𝐹 − 225 + 0.5𝑞𝑞𝐹𝐹 )𝑞𝑞𝐹𝐹 − 200𝑞𝑞𝐹𝐹 =

= (275 − 0.5𝑞𝑞𝐹𝐹 )𝑞𝑞𝐹𝐹 − 200𝑞𝑞𝐹𝐹

FOV för vinstmax ger Teslas utbud:

𝜕𝜕𝜋𝜋𝐹𝐹
= 0 → 275 − 𝑞𝑞𝐹𝐹 − 200 = 0 → 𝑞𝑞𝐹𝐹 = 75
𝜕𝜕𝑞𝑞𝐹𝐹
Volvo kommer då producera 𝑞𝑞𝐸𝐸 = 225 − 0.5𝑞𝑞𝐹𝐹 → 225 − 0.5 × 75 = 187,5
Fråga 4c)
Cournotlösningen innebär även den att 𝑄𝑄 = 𝑞𝑞𝐹𝐹 + 𝑞𝑞𝐸𝐸 . Vi har redan Volvos responsfunktion från fråga (b):

𝑞𝑞𝐸𝐸 = 225 − 0.5𝑞𝑞𝐹𝐹

Teslas vinstfunktion är:

𝜋𝜋𝐹𝐹 = 𝑝𝑝𝑞𝑞𝐹𝐹 − 𝐶𝐶𝐹𝐹 = (500 − 𝑞𝑞𝐹𝐹 − 𝑞𝑞𝐸𝐸 )𝑞𝑞𝐹𝐹 − 200𝑞𝑞𝐹𝐹

Teslas responsfunktion får vi genom att ta fram FOV för Telas vinstmax givet 𝑞𝑞𝐸𝐸 :
𝜕𝜕𝜋𝜋𝐹𝐹
= 0 → 300 − 𝑞𝑞𝐸𝐸 − 2𝑞𝑞𝐹𝐹 = 0 → 𝑞𝑞𝐹𝐹 = 150 − 0.5𝑞𝑞𝐸𝐸
𝜕𝜕𝑞𝑞𝐹𝐹
Vi löser t ex Volvos kvantitet genom att substituera in Teslas responsfunktion i Volvos responsfunktion:
𝑞𝑞𝐸𝐸 = 225 − 0.5𝑞𝑞𝐹𝐹 = 225 − 0.5 × [150 − 0.5𝑞𝑞𝐸𝐸 ] = 225 − 75 + 0.25𝑞𝑞𝐸𝐸
Vilket ger
0.75𝑞𝑞𝐸𝐸 = 150 → 𝑞𝑞𝐸𝐸 = 200
Nu när vi har Volvos kvantitet kan vi lösa för Teslas kvantitet:
𝑞𝑞𝐹𝐹 = 150 − 0.5𝑞𝑞𝐸𝐸 = 150 − 0.5 × 200 = 150 − 100 = 50.

Fråga 4d)
Båda har incitament att sätta ett lite lägre pris än det andra företaget. Detta sker tills Volvo sätter priset
(strax under) 200. Då går Tesla med förlust och lägger ner och 𝑞𝑞𝐸𝐸 = 300, 𝑞𝑞𝐹𝐹 = 0. Den som producerar
billigast får således hela marknaden!

Fråga 4e)

Vid vinstmaximering skall marginalintäkten MR vara lika med marginalkostnaden MC, som i sin tur skall
vara lika med priset gånger en ”mark-up”-faktor som bestäms av efterfrågans priselasticitet. Identiteten
gäller vid en internlösning, då −∞ < 𝜀𝜀 < 1. Fri konkurrens motsvaras av 𝜀𝜀 → −∞, dvs när varan är
oändligt priselastiskt (eller när ett perfekt substitut till varan föreligger).
Fråga 5a
Nuvärdet av flödesbetalningar är (vid 3-års horisont):
1 1 1
𝑃𝑃𝑃𝑃 = 𝑓𝑓 � + + �
(1 + 𝑟𝑟)1 (1 + 𝑟𝑟)2 (1 + 𝑟𝑟)3
Vilket innebär att PV ≈ 27.23 om 𝑟𝑟 = 0,05 och 𝑓𝑓 = 10.
Fråga 5b

I båda fallen får båda aktörerna incitament att ta förhandla och nå effektiv lösning genom att ena
parten betalar den andra en avgift för nyttjandet av sjön. Skillnaden är att den som får äganderätten
kan ta ut hela ökningen i vinsten av samarbete (internaliseringen av externaliteten) samt hela
motpartens vinst.

Fråga 5c

Låt 𝑊𝑊 vara inkomst och anta att det bara finns en vara.

𝜕𝜕𝜕𝜕 𝜕𝜕 2 𝑈𝑈
Riskaversiv: > 0, < 0. Exempel: 𝑈𝑈 = 𝑊𝑊 0.5
𝜕𝜕𝜕𝜕 𝜕𝜕𝑊𝑊 2
𝜕𝜕𝜕𝜕 𝜕𝜕 2 𝑈𝑈
Risksökande: > 0, > 0. Exempel: 𝑈𝑈 = 𝑊𝑊 2
𝜕𝜕𝜕𝜕 𝜕𝜕𝑊𝑊 2
𝜕𝜕𝜕𝜕 𝜕𝜕 2 𝑈𝑈
Riskneutral: > 0, = 0. Exempel: 𝑈𝑈 = 𝑊𝑊
𝜕𝜕𝜕𝜕 𝜕𝜕𝑊𝑊 2

Fråga 5d
Konsumenternas betalningsvilja motsvarar väntevärdet av att köpa en bil:

𝐸𝐸𝐸𝐸 = 𝑞𝑞100000 + (1 − 𝑞𝑞)20000

Bilar som annonseras ut för mer än så kommer inte att köpas. För att ägare av bra bilar ska bemöda sig att
annonsera på denna marknad krävs därför betalningsviljan är högre än ägarna av bra bilas värdering av
bra bilar, dvs:
𝐸𝐸𝐸𝐸 > 50000
Det innebär att:

𝑞𝑞100000 + (1 − 𝑞𝑞)20000 > 50000

𝑞𝑞80000 > 30000

𝑞𝑞 > 3/8
Svar: Mins 3/8 av bilarna måste vara i bra skick för att bra bilar skall säljas på denna marknad.

Fråga 5e
Monopsonmarknaden, dvs om vi har en enda arbetsgivare på en marknad. I detta fall sätter arbetsgivaren
lönerna lägre än om marknaden präglats av fri konkurrens, trots att lönen vid denna nivå är lägre än
värdet av arbetskraftens marginalproduktivitet. En minimilön skulle höja sysselsättningen (upp till
frikonkurrenslönen 𝑤𝑤 = 𝑃𝑃 × 𝑀𝑀𝑃𝑃𝐿𝐿 ).
Fråga 6a
Ett sätt att lösa frågan är att göra som tipset: substituera in ekvation (1) i ekvation (2):

𝑈𝑈𝑖𝑖 = ln(𝐶𝐶𝑖𝑖 ) + ln(30 − 𝐶𝐶1 − 𝐶𝐶2 ),

Sedan maximerar vi nyttan för familj 1 respektive 2 med avseende på 𝐶𝐶1 respektive 𝐶𝐶2 , vilket ger oss
följande FOV:
𝜕𝜕𝑈𝑈1 1 1
=0→ − =0 (1)
𝜕𝜕𝐶𝐶1 𝐶𝐶1 30 − 𝐶𝐶1 − 𝐶𝐶2
respektive
𝜕𝜕𝑈𝑈2 1 1
=0→ − =0. (2)
𝜕𝜕𝐶𝐶2 𝐶𝐶2 30 − 𝐶𝐶1 − 𝐶𝐶2

Symmetrin säger oss att 𝐶𝐶2 = 𝐶𝐶1 . Om vi använder 𝐶𝐶2 = 𝐶𝐶1 i (1) får vi:
1 1
− =0
𝐶𝐶1 30 − 𝐶𝐶1 − 𝐶𝐶1
Löser vi denna ekvation får vi 𝐶𝐶1 = 10. Per symmetri får vi även 𝐶𝐶2 = 10. Vi kan då lösa ut 𝑁𝑁 =
30 − 𝐶𝐶1 − 𝐶𝐶2 = 30 − 10 − 10 → 𝑁𝑁 = 10.
Naturreservatet är ”orört” i 10 dagar.
Fråga 6b
Om vi istället maximerar summan av familjernas nytta (t ex om familjerna går ihop och gemensamt
kommer överens om antal dagar det är rimligt att campa i naturreservatet) får vi:

𝑈𝑈 = ln(𝐶𝐶1 ) + ln(30 − 𝐶𝐶1 − 𝐶𝐶2 ) + ln(𝐶𝐶2 ) + ln(30 − 𝐶𝐶1 − 𝐶𝐶2 ) =

= ln(𝐶𝐶1 ) + ln(𝐶𝐶2 ) + 2 × ln(30 − 𝐶𝐶1 − 𝐶𝐶2 ),
Sedan maximerar vi nyttan med avseende på 𝐶𝐶1 och 𝐶𝐶2 och får två FOV:
𝜕𝜕𝑈𝑈1 1 2
=0→ − =0 (1)
𝜕𝜕𝐶𝐶1 𝐶𝐶1 30 − 𝐶𝐶1 − 𝐶𝐶2
respektive
𝜕𝜕𝑈𝑈2 1 2
=0→ − =0 (2)
𝜕𝜕𝐶𝐶2 𝐶𝐶2 30 − 𝐶𝐶1 − 𝐶𝐶2
Som ovan använder vi att 𝐶𝐶2 = 𝐶𝐶1 i (1) och får:
 1 2
− =0
𝐶𝐶1 30 − 𝐶𝐶1 − 𝐶𝐶1
Löser vi denna ekvation får vi 𝐶𝐶1 = 7,5. Per symmetri får vi även 𝐶𝐶2 = 7,5. Vi kan då lösa ut 𝑁𝑁 =
30 − 𝐶𝐶1 − 𝐶𝐶2 = 30 − 7,5 − 7,5 → 𝑁𝑁 = 15.
Det socialt optimala är att naturen är ”orörd” i 15 dagar. (Vilket är mer än 10 dagar).

Fråga 6c:
I 6a maximerade familjerna sin nytta ”privat” dvs utan att samarbeta och de tog den andra
familjens campande som givet. Ju mindre den enda familjen campar, desto mer campar den
andra familjen, och vice versa: dvs familjerna ”friåker” på varandras ekologiska altruism (eller
vad vi nu ska kalla det). Om vi löser ekvation (1) i svaret på fråga 6a får vi t ex:
1
𝐶𝐶1 = 15 − 𝐶𝐶2 (3)
2
Detta är en ”responsfunktion” (jämför Cournot-modellen). Familj 1 tänker ungefär ”vad bra att familj 2
inte campar så mycket, då gör det inte så mycket att vi campar”. Detta är inte socialt optimalt, för
baksidan av den logiken är den andra familjen då tänker ”det spelar ingen roll att vi avstår från att campa
för naturens skull, det innebär ju bara att familj 1 campar mer”. Eftersom familjerna är identiska tänker
båda på det sättet.
Problemet (i just detta fall) är att camping inte är rivaliserande (att familj 1 campar hindrar inte familj 2
från att campa) och det går inte (i just detta fall) att exkludera människor från att campa. I den sociala
jämvikten är det underförstått att detta löses genom att de gemensamt sätter upp en maxtid för camping på
7,5 dagar. Notera att utan regler och någon form av straff är denna jämvikt inte stabil (det är ingen Nash-
jämvikt). Om familj 2 campar i 7,5 dagar har familj 1 skäl att avvika, då:
1
𝐶𝐶1 = 15 − 7,5 = 11,75.
2
Detta är inte heller en jämvikt då 𝐶𝐶2 ”svarar” på 𝐶𝐶1 i sin tur. Om det inte finns något sätt att
förhindra familjerna från att använda naturreservartet är nash-jämvikten därför 𝐶𝐶1 = 𝐶𝐶2 = 10.