You are on page 1of 12

UNIVERSIDADE NASCIONAL TIMOR-LOROS’E

FACULDADE ENGENHARIA CIÉNSIA ,E


TECNOLOGIA
DEPARTAMENTU ENGENHARIA MECÁNICA

TEMA :

INORMATÍCA

NOME = NEOCLINTON DE ALMEIDA NUNES

NRE =20230201037

DEPARTAMENTU =MEKÁNIKA

TURMA =B

I
ÍNDISE

TEMA :....................................................................................................................................................I
INORMATÍCA..........................................................................................................................................I
ÍNDISE....................................................................................................................................................II
AGRÁDESIMENTU.................................................................................................................................III
KAPITULO I.............................................................................................................................................1
INTRODUSAUN......................................................................................................................................1
OBJETIVU...............................................................................................................................................1
PROBLEMAS...........................................................................................................................................1
KAPITULO II............................................................................................................................................2
FUNDAMENTU TÉORIKO........................................................................................................................2
FACILIDADE............................................................................................................................................5
VANTAGEM............................................................................................................................................6
DESVANTAGEM.....................................................................................................................................6
KAPITULO III...........................................................................................................................................7
KONKLUZAUN........................................................................................................................................7
SUGESTAUN...........................................................................................................................................7
REFERENSIA...........................................................................................................................................8

II
AGRÁDESIMENTU

1. Ba dahuluk agradese ba aman maromak tamba liu husi nia tulun no grasa bele akompaña ona hau
hodi bele halo w nia servisu ne’e too ramata ho diak.

2. Agradese ba familia sira liu-liu ba hau nia inan no aman tamba liu husi sira nia domin bele
akompaña ona hau bele halo didiak w nia servisu ne’e.

3. Agadese ba manorin nain sira tamba liu husi sira dalan ne’ebe fo mai ami , nomos ami fiar katak
bele sai hanesan bukae ida mai ami ba future ne’ebe sei mai.

4. Agradese ba kolega sira hotu tamba bele motiva ona hau bele iha komunikasaun diak ho hau liuliu
ba iha informasaun konaba servisu refere.

III
KAPITULO I

INTRODUSAUN
Internet (‘’inter-network’’) ne’e mak rede computer,ne’ebe bele halo ligasaun ho computer
hotu-hotu iha mundo liu husi kompostu sira rede nian ne’ebe sempre iha ligasaun ba malu.Kada
rede idak idak ne’e ema idak mak servisu konaba organiza mesak, kuidadu no sustenta ka suporta
ne’ebe nakafahe ba instituisaun edukasaun sira oioin, nomos ba organizasaun sira seluk.

Internet ne,e hamutuk husi rede ne’ebe mak barak ne’ebe iha ligasaun ba mundo hotu-hotu
ne’ebe ninia funsaun ne’e atu hare liu ba iha conekasaun ne’ebe independente ba sasan ne’ebe ita
uza. Base liu mak internet ne’e iha koneksaun ne’ebe global katak nakfahe ba dados foto ho
dispojitivo/sa’e.

Internet ne’e hari iha1969, iha estadus unidus amerika. Ho naran Arpanet, iha ninia funsaun
atu halo ligasaun laboratorium ne’ebe pesqiza. No iha ema barak mos uza Sistema ne’e lorloron, liu
husi email,no fatin eletroniko sira fatin ne’ebe iha kode sira ne’ebe uza sira nia computer simu
informasaun iha fatin hotu-hotu.

Internet ne’e ho modelo rede. Ita bele assesu computer iha rai seluk, ezemplu labele uza
telefone ba malu ho distansia ne’ebe dok/internascoinal. Ida ne’e ita halo ligasaun internet iha ita
nia nasaun. Computer local bele halo assesu ba iha computer husi nasaun seluk ne,ebe ita hakarak,
lihusi rute ne’ebe sei sai vizaun ne’ebe diak.

OBJETIVU
Objetivu husi internet maka henesan bele halo konekasaun no komunikasaun, assesu
informasaun,konhesimentu,no edukasaun,lokasi no diskusaun,halo mudansa iha komersiu no halo
ita kontenti atu bele halo saida dt mk ita hakarak atu halo konaba kriativu.

PROBLEMAS
 Oinsa mak ita tenki hatene halo koneksaun husi sasan ida ba ida seluk.
 Oinsa mak ita hatene atu uza internet.
 Oinsa mak ita kontrola aan wainhira uza internet.
 Oinsa mak ita tenki hatene funsaun sasan sira nebe atu halo koneksaun ba internet.

IV
KAPITULO II

FUNDAMENTU TÉORIKO
Saida mak internet?

Internet mak rede ida ne’ebe mak bot iha ligasaun ho rede hotu hotu ne’ebe iha computer
ne’ebe iha relasaun ho ema hotu-hotu no computer hotu –hotu iha mundo, liuhusi
telephone,satellite npmos liu husi Sistema komunukasaun sira seluk.

Internet signifika katak interconnection networking mak hanesan Sistema globalizasaunhusi


redes komputador hotu-hotu ne’ebe mak iha relasaun ba malu liu husi standar internet mak
protocol suite(TCP/IP) hodi ajuda ema ba milhões ba milhões iha mundo ne’e. Internet ( Letra’’I’’
bo’ot) ne’e hanesan Sistema computer komum, ne’ebe mak halo koneksaun global no uza TCP/IP
mak sai hanesan protocol hodi troka pakote ( packet switching communication protocol) internet
hotu ne’ebe sai bo’ot ho naran mak internet. Lalaok atu konekasaun ba internet ho naran
internetworking.

Historia husi intrnet

Ba dahuluk, internet so koneksaun husi 4 universidade iha amerika serikat. No iha momentu ne’eba
sira fo naran ARPANET. Ne’ebe nasaun us amerika halo sai hanesan departamentu defeja militares
uza hodi sai hanesan monitoring iha tinan 1969,liu husi kompañia ARPA ou ARPANET ( Advanced
Research Project Agency Network), kompañia ne’e iha ideia konaba hardware no software
komputador berbasis unix, hodi nune’e ita bele halo komunikasaun distansia husi rede telephone.

Tipo husi internet :

Rede computer hanesan atu halo ligasaun entre komputador ida ba komputador seluk hodi halo
shering data ka file ba malu bele liu husi kabel or wifi.

Parte 4 husi internet :

1. PAN (Rede Area Pribadi)


2. LAN ( Rede Area Lokal)
3. MAN( Rede Area Metropolitan )
4. WAN ( Rede Area Luas )

1 .komprendesaun konaba PAN (personal area network) hanesan red ida ne’ebe mak ita uzaiha uma
ka fatin pribadi.

V
2. komprendesaun konaba LAN( Local area network) hanesan red ida ne’ebe mak ita uza iha local
ida hanesan fatin kursus ka eskola nst.

3. komprendesaun konaba MAN (rede area metropolitan) hanesan merah ida ne’ebe mak ita uza iha
kotamadya seluk.

4 komprendesaun konaba WAN( wade area network ) hanesan red ida ne’ebe mak ita uza husi
nasaun ida ba nasaun sira seluk hanesan mundo tomak

VI
Oinsa ita bele uza internet ne’e ho matenek:

1 informasaun los ka lalos

2. hamenus servisu ka han tempu

3. informasaun diak ka ladiak

4. diak atu hatuatan ka lae

Komponentes komponentes internet nakfahe ba iha:

1 . HTML ( Hypertext Markup Language)

2. ISP (Internet service provider)

3. Alamat IP

4. Modem

1. hypertext ne’e hanesan lian ida ne’ebe ema uza atu hari dokumentus hypertext iha world wide
web(www).lian ida ne’e bele hatudu relasaun iha pagina web no bele fo oinsa text , grafik,no media.

2. ISP(Internet Service Provider)

PKI fornese conquista internet lihusi dailan DSL no presija tuir hanesan transisaun internet , daftar
naran domínio, no hos web .

VII
FACILIDADE
3.Alamat IP

Komputer idak-idak iha relasaun ho talian internet ne’ebe iha ninia lokasi mesak ne’ebe sei hatene
husi nomor internet ou IP internet. Ezemplu pakote computer iha organizasaun ne’e mak 161. 189.

78.17.

4. MODEM

Modem mak hanesan regra ida ne’ebe primeiru uza halo permite ba computer iha ninia relasaun ho
mundo global.No modem ne’e sei fahe ba parte tolu 3 mak henesan:

1. internal modem
2. external modem
3. personal computer memory card international association

VIII
INTERNET OF THINGHS

Internet of things mak rede kolektivu iha perankat ne’ebe iha relasaun ho fasilidade
komunikasaun ho perankat no cloud, lihusi perankat nebe lori rasik.ezemplu perankat hotuhotu no
sasan no halo transfer no halo mudansa data liu husi rede wireless no internet.

Oinsa mak internet of things nee hala’o servisu ho utiliza instrusaun programa ne’ebe iha ni
ninia manda ida idak bele fo rezultadu interakasaun nebe hanesan ho perankat nebe funsiona ho
modelo otomatis la ho intervensaun ne’ebe ita halo ho tan kondisaun ne’ebe dok.

Ita tenki presija IOT mak bele ajuda ita ema iha integrasaun komúnikasaun ,kontrola,
prosesu informasaun no nakfahe Sistema transportasaun ne’ebe iha.

Perankat IOT primeiru hetan iha mundo iha 1980 iha universidade Carnegie melon
USA.Perankat IOT mak ninia baje ne’e ho laptop,smartphone,smart gadget,smart watch no nst.

VANTAGEM

 Halo forum komunikasaun


 Fahe informasaun
 Prosesu edukasaun ne’ebe diak
 Bele aprende husi internet
 Servisu online no comersiu eletroniku.

IX
DESVANTAGEM
 Disturbo no halo aat malu liu husi internet
 Crime virtuais
 Problema familia
 Problema iha sociedade

KAPITULO III

KONKLUZAUN
 Internet mak rede ida ne’ebe mak bot iha ligasaun ho rede hotu hotu ne’ebe iha computer
ne’ebe iha relasaun ho ema hotu-hotu no computer hotu –hotu iha mundo, liuhusi
telephone,satellite npmos liu husi Sistema komunukasaun sira seluk
 Internet signifika katak interconnection networking mak hanesan Sistema globalizasaunhusi
redes komputador hotu-hotu ne’ebe mak iha relasaun ba malu liu husi standar internet
mak protocol suite(TCP/IP) hodi ajuda ema ba milhões ba milhões iha mundo ne’e.

Parte 4 husi internet :

 PAN (Rede Area Pribadi)


 LAN ( Rede Area Lokal)
 MAN( Rede Area Metropolitan )
 WAN ( Rede Area Luas )

 ita bele uza internet ne’e ho matenek:


1 informasaun los ka lalos
2. hamenus servisu ka han tempu
3. informasaun diak ka ladiak
4. diak atu hatuatan ka lae

 Komponentes komponentes internet nakfahe ba iha:


1 . HTML ( Hypertext Markup Language)
2. ISP (Internet service provider)
3. Alamat IP
4. Modem

X
SUGESTAUN
Atu sugere deit katak sei bele halo bebeik ho medelo ka matadalan hanesan nee para atu bele fo
treinu ami hodi bele sai diak liu tan iha future oin mai.

XI
REFERENSIA

 GOOLE (http: //www.fundacaobradesco. org.br)


 LIVRO ( Multimedia 110an

XII

You might also like