Välkommen till

Hållfasthetslära gk med projekt

(SE1010)

Föreläsare: Sören Östlund

Besöksadress:
Teknikringen 8D, 2 tr
e-post: soren@kth.se
 Hållfasthetslära (Hållf) =
Deformerbara kroppars mekanik

Tjörnbron

Verktyg
Mjukt biomaterial
Utvidgning av artär med stent

1)

2)

1) Stiaras 2005
2) Kiousis 2007
Kontaktutmattning

Förpackning
Varför ska du lära dig hållfasthetslära?

• Vid utveckling och framtagning av avancerade produkter och

tillverkningsprocesser är det viktigt att kunna säkerställa deras
funktionalitet.
• I alla produkter och processer ställs det krav på att de har rätt
styvhet och inte havererar under drift. I kursen i hållfasthetslära
får du lära dig om materials och konstruktioners mekaniska
egenskaper och hur denna kunskap används till att
dimensionera produkter och tillverkningsprocesser med
avseende på styvhet och styrka.
• I förlängningen är sådan kunskap helt nödvändig för att kunna
konstruera tillförlitliga och driftsäkra produkter. Hållfasthetsläran
är därför mycket central för maskinteknik- och
farkostteknikprogrammet.
 Typiska frågeställningar inom hållfasthetsläran

1. Håller det?
2. Vilken last håller det för?
3. Vilken dimension håller?
4. Vilken är optimal form? – Jämnstark?
5. Hur stor blir deformationen?
6. Hur begränsar vi deformationen?
7. Hur ska vi minimera vikten?
8. Vilket material ska vi välja?
 Lärandemål

Efter avslutad kurs skall du kunna…

• beräkna spännings och deformationstillstånd i strukturer
utgående från endimensionella modeller för slanka kroppar.
• använda korrekta spänningsberäkningar i två -och
tredimensionella kroppar och strukturer för att dimensionera
deformation och hållfasthet med avseende på…
• formulera och genomföra lämplig lösningsstrategi för
idealiserade ingenjörsmässiga problem.
• presentera dimensionsriktiga läsbara och rimliga lösningar för
idealiserade ingenjörsmässiga problem.
• presentera, inom ramen för ett projektarbete, lösningen till ett
hållfasthetstekniskt problem i en skriftlig rapport, med krav på
innehåll, struktur och språk.
 Kurslitteratur
Studentexpeditionen TR8
Teknikringen 8D, öppen 10-13

https://www.kth.se/sci/kontakt/for-
studenter/studentexpedition/studentexpedition-
tr8-1.707741

• Hans Lundh, Grundläggande hållfasthetslära

(GH), 3:e upplagan, Studentlitteratur, 2017 (400 kr)
• Handbok och formelsamling i hållfasthetslära
(FS), 11:e upplagan, Bo Alfredsson (red.), (400 kr).
• Per-Lennart Larsson och Ragnar Lundell (red.),
Exempelsamling i hållfasthetslära (EX), 7:e
upplagan, Institutionen för hållfasthetslära,
KTH, 2015 (240 kr)

Studentexpeditionen TR8
Email: gru@tekmek.kth.se
 Övningsassistenter

Simon Salmi Viktoria Jansson Kristin Salmi Elin Lerin,

simonsal@kth.se vikjan@kth.se krisal@kth.se elerin@kth.se
 Kursinnehåll
Se KTHs webb för en detaljerad beskrivning av kursens innehåll
http://www.kth.se/student/kurser/kurs/SE1010

Stång Material
Struktur/geometri Isotropt linjär-
Fackverk
Axlar elastiskt material
Balkar
Termoelastiskt
Elastiskt-idealplastiskt
Tunnväggigt
tryckkärl Spännings- och Fiberkomposit
Tjockväggigt rör töjningsanalys
Cirkulär skiva
Krympförband Plastisk
Elastisk Brott
deformation deformation
Utmattning Max. spänning
Instabilitet
Plastisk
(knäckning)
kollaps Spricktillväxt

Dimensionering/design
 Förkunskaper
Kursens uppläggning förutsätter att studenten kan använda innehållet i:

- SF1694 Tillämpad linjär algebra - SF1624 Algebra och geometri

- SF1668 Matematisk och numerisk analys I
- SF1626 Flervariabelanalys
- SG1132 Mekanik I med projekt
- SD1002 Farkostteknik
- SF1625 Envariabelanalys
- SF1626 Flervariabelanalys
- SG1130 Mekanik I
- MF1001 Maskinteknik,
introduktionskurs

Påbyggnad i åk 3, och mastern

– SE1025 FEM för ingenjörstillämpingar
– och många fler…
Kursupplägg och examination

• Kursen består av två delar motsvarande kursinnehållet i

läsperiod 1 (Del1) och läsperiod 2 (Del 2).
• För att bli godkänd i kursen måste man vara godkänd på
båda delarna.
• Under läsåret finns tre examinationstillfällen enligt
nedanstående tabell. Godkänt resultat och betyg på en av
delarna har man med sig till kommande
examinationstillfällen och kursomgångar.
• Slutbetyg rapporteras när båda delarna samt laborationen
och är godkända.
• Tidigare tentamina är helt representativa för nya
upplägget med Del1 (3 första talen) och Del2 (de 3 sista
talen).
Kursupplägg och examination

• Kontrollskrivning och tentamen är betygsgrundande och består

av uppgifter av problemlösningskaraktär.
• Där krävs att man själv ställer upp och formulerar erforderliga
samband, ekvationer, villkor etc. för att beskriva det givna
problemet.
• Övningsuppgifterna och de diagnostiska uppgifterna är avsedda
att träna dessa färdigheter, och många av dem är tidigare
tentamensuppgifter. Notera att tentamensuppgifter kan innehålla
moment från flera kursavsnitt.
Skriftlig kontrollskrivning (KON2; 4,5 hp)

• Anmälan är obligatorisk på ”MINA SIDOR”.

• Kontrollskrivningen består av 3 uppgifter av

problemlösningskaraktär från kursens första del (Del 1
motsvarande läsperiod 1).
• Varje uppgift kan maximalt ge 6 poäng.
• För godkänt krävs minst 3 poäng på två av uppgifterna.
Skriftlig tentamen (4,5 + 4,5 hp)

• Skriftlig tentamen äger rum lördag 13 januari, 2024, kl. 8-13.

• Anmälan är obligatorisk på ”MINA SIDOR”.
• Tentamen består av två delar, KON2 (4,5 hp) och TEN2
(4,5 hp) motsvarande kursens innehåll i läsperiod 1
respektive 2.
• Varje del består av 3 uppgifter av problemlösningskaraktär.
• Varje uppgift kan ge maximalt 6 poäng vardera.
• För godkänt krävs minst 3 poäng på två av uppgifterna i
både KON2 och TEN2.
• Om Del 1 eller Del 2 redan är godkänd behöver man inte
delta i denna del vid tentamen, men möjlighet att skriva hela
tentamen finns, dvs. KON2+TEN2.
 Examinations-
Datum och tid Del 1 Del 2
tillfälle

För godkänd
kontrollskrivning
19 oktober, 2023, Kontrollskrivning, krävs minst 3
kl. 8-10.30 4,5 hp poäng vardera på
två av tre
uppgifter.

För godkänt krävs För godkänt krävs

13 januari, 2024, Ordinarie minst 3 poäng minst 3 poäng
kl 8-13 tentamen, 9 hp vardera på två av vardera på två av
tre uppgifter. tre uppgifter.

För godkänt krävs För godkänt krävs

minst 3 poäng minst 3 poäng
April, 2024 Omtentamen, 9 hp
vardera på två av vardera på två av
tre uppgifter. tre uppgifter.
Diagnostiska skrivningar
• a) 4 diagnostiska skrivningar som genomförs i föreläsningssal

- Varje diagnostisk skrivning ger 0; 0,5; 1,0 eller 1,5 bonuspoäng.

• b) 10 diagnostiska uppgifter

- Totalt kan dessa ge 1,0 bonuspoäng per kursdel.

• Totalt maximalt 2 bonuspoäng vid examinationstillfället på varjde

del.
• OBS Bonuspoängen är giltiga vid ordinarie tentamen och vid
omtentamen i april 2024.
Laboration (LAB1; 0 p)
• Den obligatoriska laborationen (LAB1) demonstrerar
hållfasthetstekniska provningsmetoder och fenomen.
• Laborationen genomförs enligt lässchemat i V48.
• Anmälan sker via Canvas.
Räknestugor inför varje DS

DS1: Torsdag 14/9 kl. 8.15-10.00

CFATE: Q34 CMAST: Q36
DS2: Torsdag 5/10 kl. 8.15-10.00
CFATE: Q33 CMAST: Q36
DS3: Onsdag 8/11 kl. 8.15-10.00
CFATE: Q34 CMAST: Q36
DS4: Fredag 8/12 kl. 10.15-12.00 i
CFATE: V32 CMAST: V34
Betyg FX ger möjlighet till komplettering
vid tentamen, men inte vid KS

Krav
• Minst 4 p på en uppgift samt > 2,0 bonuspoäng
dvs.
6 + 0 bonuspoäng
5 + 1 bonuspoäng
4 + 2 bonuspoäng
Kurshemsidan i Canvas
Gemensam med SE1020

https://canvas.kth.se/courses/41559

Kursregistrering
Student ansvarar själv för kursregistrering via ”Mina sidor”.

Omregistrering via Studentexpeditionens

hemsida
www.kth.se/student/studier/kurs/omregistrering-pa-
kurs-1.1142776
SE1010
på kurshemsidan i Canvas:

Veckoöversikt/studieplan
Kursinformation SE1010
• Allmän info
Föreläsningsförberedelser
• Korta videosnuttar med tillhörande konceptfrågor
OBS! Dessa quiz ger ingen annan bonus än tänkvärd kunskap.

Sören Östlunds föreläsningsanteckningar

• PowerPoint-presentationer och andra filer som används under
föreläsningarna

Projektuppgift
 Kursanalys baserad på webbaserad enkät
samt kursnämnd
Goda råd till framtida kursdeltagare
… arbeta mycket med kursens grunder i början eftersom dessa är avgörande för
förståelsen för mer tillämpade delar i slutet av kursen.
…man MÅSTE SJÄLV RÄKNA övningsexempel.
Många tidigare studenter skriver dessutom att kursen inte går att lära sig i
tentamensveckan och det är naturligtvis sant i en kurs där tentamen motsvarar 9 hp.
Prioriterade kursförändringar
…få studenterna att jobba kontinuerligt med kursen på ett aktivt sätt. Studenten måste
hela tiden själv ifrågasätta sitt lärande. Förstår jag detta? Kan jag lösa enkla
problem? Kan jag använda detta i ett lite svårare exempel? Att detta inte görs märks
väldigt tydligt vid diagnostiska skrivningarna där allt för många studenter underpresterar.
Övrigt
Förståelse för ämnets grunder är av stor betydelse för framgångsrika studier. Ämnet
handlar om att lösa problem där studenten själv ska formulera de ekvationer som ska
lösas och formuleringen av dessa ekvationer kan varieras på så många olika sätt att det
inte är möjligt att bara lära sig ett sätt som alltid fungerar.
• Kämpa från början. Plugga! Gör DUs!
• Gå på övningarna och gör gamla tentauppgifter
• Lägg mycket tid på att förstå grundkoncepten.
• Försök lösa många uppgifter själva.
• Sätt dig in i alla delar av projektet så att ni förstår vad som händer. Det
hjälper er på tentan också. Se till att vara i fas med projektet och försök
hänga med på föreläsningarna och förstå vad som händer.
• Försök att verkligen förstå huvudkoncepten i kursen och hur de är
relaterade till varandra. Det går (oftast) inte att bara nöta några tal
och klaratentan, frågorna här kan variera på massa olika sätt. Förstår
man däremot hur de olika huvudområdena hänger ihop sinsemellan
kommer man vara bättre förberedd inför sluttentamen.
• Gå på övningarna. Gör många övningsuppgifter och gör det kontinuerligt
under kursens gång.
• Utnyttja Sörens och övningsassarnas kunskap, för ju mer du förstår
av innehållet, desto enklare blir kursen.
• Börja plugga tentatal direkt veckan efter att ett visst område behandlats
• Se också till att lära känna formelsamlingen! Det blir stor hjälp vid tentan!
 Hur studera?
 Fundera själv  Fundera tillsammans

σ = Eε

 Fråga lärarna
 Efter föreläsning 1 skall du kunna

• redogöra kortfattat för analys av ett hållfasthetsproblem

• beskriva de viktigaste frågeställningarna inom hållfasthetsläran
• redogöra för begreppen:
- Snitta
- Snittnormalkraft: N
- Normalspänning (normal stress): σ
- Normaltöjning (normal strain): ε
- Hookes lag (Hooke’s law): σ = Eε
- Elasticitetsmodul (Young’s modulus, modulus of elasticity): E
• beräkna förlängningen, δ , av en elastisk stång (längd L, tvärsnittsarea A)
belastad med en normalkraft, F. FL
δ=
EA
Att läsa:

”Gröna Lundh”
Kapitel 1-2, sid. 1-12
Hållfasthetsanalys
Baseras på punktvis beskrivning av krafter och deformation
i strukturen
 Lösning av hållfasthetsproblem

• Jämviktsekvationer (yttre ↔ inre krafter)

• Kompatibilitetsekvationer (geometriska samband)

• Konstitutiva ekvationer (materialets egenskaper)

• Rand- och begynnelsevillkor

⇒ Ekvationer som ska formuleras och lösas

Hållfasthetsanalys  Material-
provning
 Beräkningar
 Komponent-
Grundprinciper
provning
enligt mekanik/fysik
 Fullskaleförsök

Lösning till det

Matematisk
matematiska
modell
problemet

Experimentell
verifiering
 Stång

Stång

Stång

F
Balk

• Vad karakteriserar en stång?

- Geometri
- Belastning
- Material
Exempel - Kraftledningsstolpe
Stång

Stång
Exempel - Rymdstrukturer
Snitta och frilägga

F
 Exempel:
Snitta, frilägga och ställ upp jämvikt

N1

N1
Jämvikt: ↑: 0
− Mg =
2L 2
E, ? s , d
N1
←: 0
+ N2 =
2

L
N1
M
N1
N1 = ?

N2 N2 N2 = ?
N2

Mg
 Stång
Matematisk idealisering

F >0 F >0

L
F <0 F <0

A(x)

x
Tillståndet i stången beror på både kraften och tvärsnittsarean.
De kan bero på en position längs balken, d.v.s. vara funktioner
av en koordinat x.
 Inre och yttre krafter - Snitta

F F Yttre kraft

Snitta vid lämplig position x

F F
x
Inre kraft Riktningen på N(x) införs så
N(x) = snittnormalkraft att N(x) är positiv i dragning.
F F
x

Vad är N(x)? N(x) är resultanten till

fördelningen av krafter.
N(x)

A(x) A(x)
 Kraftjämvikt och normalspänning

N(x)
F F

Kraftjämvikt: →: N ( x) − F = 0 ⇒ N ( x) = F

N ( x)
Tvärsnittsarea = A(x) Normalspänning = σ (x) =
A( x)
Antagande:
N(x) är jämnt fördelad över
tvärsnittet.

N ( x) = σ (x) A( x) N(x)

σ (x ) > 0 ⇒ Dragspänning
σ (x ) < 0 ⇒ Tryckspänning
 Frågor
B
2L, 2A L, A
3P
3P

B´

Hur stor är NORMALSPÄNNINGEN NORMALKRAFTEN i den tjocka delen

i snittet BB´? är
3P
a) a) > NORMALKRAFTEN
2A i den tunna delen
b) −3P
b) = NORMALKRAFTEN
3P
c) i den tunna delen
A
d) − 3P c) < NORMALKRAFTEN
A i den tunna delen
e) 0
 Vad händer nära en lastangreppspunkt?
St. Venants princip

Vid en stångs ändar påverkas normalspänningen av

1. detaljer i infästningen
2. hur lasten läggs på
Deformation och töjning

F FF
L
δ

δ
Normaltöjning: ε =
L
 Material
Materialprovning F
F σ=
A
F

⇒
lutning = E
L +δ

δ δ
ε=
L
E

Hookes lag:
σ = Eε
E = Elasticitetsmodul (Young's modulus) 1
 Enaxlig (normal)belastning
F FF
L δ
F
σ=
A

δ σ FL EA
ε= ⇒ δ = εL = L = eller F= δ
L E EA L
σ
ε=
E
Jämför med samband mellan kraft och förskjutning i en fjäder :
k
F = kx F F
EA
d.v.s. k = k
L
F F
Dragstyvhet
x
 Fråga
Hur stor är normalspänningen i varje del av nedanstående stång?

2P A 2A
P P
① ②

P P
❶ σ1 = , σ2 =
A 2A
P P
❷ σ1 = − , σ2 =
A 2A
2P P
❸ σ1 = − , σ2 = −
A 2A
P P
 σ1 = − , σ2 = −
A A
 Fråga
Hur stor är stångens längdändring, δ ? Stången är tillverkad
av ett material med elasticitetsmodulen E.

A,L A, 2L
P P
2P
PL
❶δ=
EA

❷δ= 0

PL
❸δ= −
EA
1 PL
❸δ=
2 EA
 Efter föreläsning 1 skall du kunna

• redogöra kortfattat för analys av ett hållfasthetsproblem

• beskriva de viktigaste frågeställningarna inom hållfasthetsläran
• redogöra för begreppen:
- Snitta
- Snittnormalkraft: N
- Normalspänning (normal stress): σ
- Normaltöjning (normal strain): ε
- Hookes lag (Hooke’s law): σ = Eε
- Elasticitetsmodul (Young’s modulus, modulus of elasticity): E
• beräkna förlängningen, δ , av en elastisk stång (längd L, tvärsnittsarea A)
belastad med en normalkraft, F. FL
δ=
EA
 Övningsexempel

Diagnostisk uppgift 1

Ö1 Frilägga, snitta och jämvikt i stänger. Normalspänning.

EXEMPEL
2.1: 1, 4, 16, 1 (med differentialekvation), 15

RÄKNA SJÄLV
2.1: 2, 3, 6, 11, 13, 14, 17, 18