Mlardalens hgskola

Akademin fr undervisning, kultur och kommunikation

MAA123

Grundlggande vektoralgebra

20102011, lsperiod 4

Studiehandledning
1

Allmnt om kursen

Denna kurs r en eftertrdare till kurserna MMA123 Algebra fr ingenjrer och MMA002 Vektorer och matriser. Den gr nu fr andra ret.

1.1

Kursregistrering

Fr att f delta i examinationen och fr att kunna komma

t det kursmaterial som finns p kursens BlackBoardsidor mste du vara registrerad p kursen. En lista skickas runt vid uppropet, och lmnas till registrering. Om
du missade uppropet s ska du s snart som mjligt
registrera dig sjlv i studentportalen. Om det uppstr
problem, kontakta UKK:s expedition: ukkexp@mdh.se,
02110 14 70.
Avregistrering Om du beslutar att avbryta kursen s
br du avregistrera dig via UKK:s expedition. Det pverkar dina mjligheter att f lsa om kursen vid ett annat tillflle.

1.2

Examination

31 mars 2011
Fr att kunna anvnda studentportalen mste du vara inskriven som student vid hgskolan. Har du problem, kontakta expeditionen s fort som mjligt.
BlackBoard Kursens BlackBoardplats ns frn
adressen https://mdh.blackboard.com. D du r
kursregistrerad s ska du kunna logga in hr. (Det kan
ta ngon dag innan det fungerar; maila examinator om
det r problem.) Stora delar av kursmaterialet finns
hr. Observera att kursen str som hsten 2009, eftersom vi teranvnder den plats som vi ordnade den
gngen.
Kurshemsida Kursens offentliga kurshemsida innehller en delmngd av materialet p BlackBoardplatsen, och kan vara bra om man har
trassel med inloggningen. Den ns bst via en
lnk frn http://www.mdh.se/ukk/utbildning/
amnen/matematik/kurssidor.

1.3.2

Kurslitteratur

Kursen har fem examinationsmoment:

VN1 (1 hp) Obligatoriskt test. Betyg: G.
VN2 (1 hp) Obligatoriskt test. Betyg: G.
TEN21 (1 hp) Obligatoriskt test och skrivning fr hgre
betyg n 3 p kursen. Betyg: 3/4/5.
INL1 (4,5 hp) Redovisnings- och presentationsuppgifter. Betyg: G/VG.
D samtliga dessa moment r godknda fr man ut slutbetyg p kursen. Slutbetyget r en sammanvgning av
betygen p TEN2 och INL1. (Om man ligger en eller
tv pong under en betygsgrns p tentan och har VG
p INL1 s fr man det hgre betyget i slutbetyg, annars
blir slutbetyget lika med tentabetyget.)
Detaljerad beskrivning av examinationsmomenten
finns i avsnitt 2.

Studiehandledning fr MAA123 (dvs. det hr dokumentet). De frsta 8 sidorna delas ut vid uppropet,
resten kan skrivas ut frn kurshemsidan eller BlackBoard.

1.3

Kursmaterial

Extentasamlingar (frn MM2340, MMA123 och

MAA123). Kan skrivas ut frn BlackBoard.

1.3.1

Webbresurser

Studentportalen p https://portal.mdh.se/
student/. Hr kan du registrera dig p kursen och
anmla dig till test och tentor.
1 Detta

Elementary Linear Algebra, H. Anton och C. Rorre, Wiley. 8:e, 9:e och 10:e upplagan gr att anvnda;
upplaga 9 r bst, men ta den ni fr tag i billigast.
Boken har anvnts i ett antal r p MDH, s det finns
en stor andrahandsmarknad.
Kompletteringsmaterial. Kommer att finns att kpa
i informationsdisken s fort vi rknat samman antalet
studenter s att vi kan trycka upp rtt antal.

Engelsk-svensk matematisk ordlista. (Vanliga ordlistor brukar inte innehlla facksprk.) Kan skrivas ut
frn BlackBoard.

r en sammanslagning av VN3 och TEN1 som fanns frra lsret.

1.4

Lrare och grupper

1.4.1

Lrare

Hr fljer en detaljerad beskrivning av vad de olika examinationsmomenten innefattar. Observera att ngra av
dem r lite ndrade gentemot fregende r.

I period 4 r lrarna p kursen

Ricardo Aguilar
Torgt Berling
Hillevi Gavel
Oskar Schyberg

073526 48 28
02110 13 82 U3180
02110 16 01 U3179
02110 16 60 U3185

2.1

Examinationsmomenten

Anmlan till tester och tenta

Fr att fr delta i tester och tentamina s mste man anmla sig senast 10 kalenderdagar innan i studentportaHillevi r examinator (dvs. den som planerar kursen och len. Till test 1 mste du allts anmla dig senast i brjan
av andra veckan. Fr att du ska kunna anmla dig mskonstruerar examinationsuppgifterna).
Bsta sttet att kontakta lrare r via mail, te du vara kursregistrerad, vilket du ocks kan ordna i
studentportalen.
fornamn.efternamn@mdh.se.
Om du inte har anmlt dig i tid s fr du inte
skriva. Inga undantag grs.
1.4.2 Lektionsgrupper
Kontrollera fr skerhets skull att anmlan verkligen
har gtt fram genom att logga ut och sedan in igen och
Indelning i lektionsgrupper grs av examinator dagen se vad du r anmld till.
efter uppropet (d vi vet vilka som faktiskt dk upp),
Om du behver srskilda hnsynstaganden vid
och meddelas p anslagstavlan utanfr UKK:s expedi- skrivningen (t.ex. separat rum pga. allergi eller frlngd
tion. Om du sedan vill byta grupp s fr du tala med skrivtid pga. dyslexi) s tala med UKK:s expedition i
examinator. Om bytet gr att genomfra beror p hur god tid innan. Kontrollera dessutom exakt vad som bemnga studenter det finns i den grupp som du vill byta stmts, s att du kan g till rtt lokal.
till; lrarna kan inte hantera hur mnga studenter som
helst. Om du hittar ngon som vill byta t andra hllet
2.2 VN1 och VN2
s r det garanterat inga problem.

1.5

Dessa moment examineras med tester under kursens

gng (se kursplaneringen p sidan 5 samt schemat).
Innehllet framgr av kursplaneringen.

Undervisning

Kursen gr p halvfart. Detta ska tolkas som hlften s

mycket som ett heltidsjobb, dvs. cirka 20 timmars arbete i veckan. Det r vanligtvis 6 lektionstimmar p en
vecka, s ni frvntas arbeta ganska mycket utanfr lektionstid. Planera fr detta!

1.5.1

2.2.1

Upplgg

Testerna bestr av 4 2-pongsfrgor vardera. Fr godknt fordras minst 5 pong. Frgorna r av samma typ
som de som finns i extentasamlingen fr MAA123.
Skrivtiden r 1 timme. Inga hjlpmedel utom skrivmaterial2 r tilltna. Ingen minirknare!

Lektionsupplgg

Hur lektionstiden ska anvndas bestms av undervisande lrare. Har ni synpunkter och nskeml s framfr
dessa; lraren kanske har mjlighet att tminstone delvis uppfylla dem. Synpunkter p kursen som helhet och
dess planering br framfras till examinator, eftersom
det r hon som hittat p dem.

2.2.2

Betyg

Godknt eller underknt. Underknt innebr att man

mste gra om testet. Tillflle till det ges vid tentan.
2.2.3

Restexamination

Se instruktionen fr TEN2.
1.5.2

Grupparbete

2.3

Delar av arbetet i kursen ska gras i grupp. Det r

obligatoriskt i den muntliga presentationen (se stycke 2.4.3) och lmpligt p ngra av redovisningsuppgifterna. Vi vill uppmuntra er till det ven annars; det r fr
mnga ett mycket effektivt arbetsstt. Lraren organiserar gruppindelningen.
2 Penna,

TEN2

Detta r en kombination av den VN3 och TEN1 som

gavs fregende lsr. (ndringen r gjord av administrativa skl.)
Tentan bestr dels av ett test av samma sort som
fr VN1 och VN2 (motsvarande fregende rs

sudd, linjal, gradskiva osv.

2.4.2

VN3), och dels av en verbetygsdel bestende av 3 4pongsuppgifter (motsvarande fregende rs TEN1).

Fr godknt krvs att man har minst 5 p p testet. Har
man det ger verbetygsdelen fljande betyg: 3: 04 pong. 4: 58 pong. 5: 912 pong.
Frgorna p verbetygsdelen kan kombinera begrepp ur olika delar av kursen, ta upp sdant som str
markerat som hgre-betygs-material i lsanvisningarna eller fordra att man kan anvnda sina kunskaper p
ett kreativt stt. Se vidare extentasamlingen p BlackBoard.
2.3.1

Redovisningsuppgifterna r individuella (samma problem med olika siffror), och delas ut av lraren. Det
r fyra uppgifter, och varje uppgift bestr av ett antal
deluppgifter. Redovisningsdatum framgr av lektionsplaneringen, se stycke 3.1. Om ngon deluppgift inte r
korrekt lst s mste du gra om den och lmna in den
p nytt.
Detta r stora och omfattande uppgifter (krngligare
n tentauppgifter eftersom man har mer tid p sig), s
du mste se till att avstta tid till arbetet med dem. Arbetet fr grna utfras i grupp. Be lraren om hjlp om
det uppstr problem, och vnta inte till sista dagen med
detta!
Mer detaljerad information finns p sjlva frgepappret.

Under kursen

Vid skrivningstillfllet under kursens gng (23 maj) ges

bara testdelen av tentan. Blir man godknd p den s
kan man i tentaperioden skriva enbart verbetygsdelen.
(Gr man inte detta s fr man 3 som slutbetyg.)
2.3.2

Inlmningsdatum Om du lmnar in en uppgift eller

komplettering efter angivet datum har din lrare ingen
skyldighet att granska den. De har planerat sitt arbete,
och har inte tid att hantera saker som kommer in i efterskott. I sdana fall fr du vnta p granskning till tentaperioden, d examinator har tid avsatt att titta p dem.
Ls vidare under punkten stycke 2.4.5.

I tentaperioden

I tentaperioden och vid alla omtentatillfllen ges TEN2

med bda delarna.
2.3.3

Restexamination

Tentan gr ett antal gnger om ret, se schemat. Vid

dessa skrivningstillfllen ges ocks mjlighet att skriva
VN1 och VN2. Man fr en skrivning som innehller
allting, och skriver de delar som r aktuella fr en sjlv.
Skrivtiden r vid dessa tillfllen 3 timmar.

2.4

Betyg P varje redovisningsuppgift finns en VGmrkt deluppgift. Den r frivillig, men om den r korrekt lst s kan den bidra till att hja betyget. En redovisningsuppgift som uppfyller fljande:
1. Inlmnad i tid.
2. Godknd i frsta frsket.
3. VG-uppgiften korrekt lst.
fr betyget VG.

INL1

Detta examinationsmoment bestr av flera delar, som alla mste bli godknda fr att momentet som helhet ska
vara godknt. Dessutom mste du flja den givna tidsplanen fr den kontinuerliga examinationen.
2.4.1

Redovisningsuppgifter

2.4.3

Muntlig presentation

Varje arbetsgrupp ska ngon gng under kursen hlla en

muntlig presentation av en uppgift infr resten av gruppen. Lraren meddelar i frvg vilken uppgift, s att ni
kan frbereda er.
Om lraren inte godknner er presentation fr ni hlla en ny infr lraren utanfr lektionstid.

Startuppgifter

Infr varje lektionspass ska du lsa igenom tillhrande

avsnitt i boken och frska att rkna startuppgifterna.
Anvisningar finns i den detaljerade lektionsplaneringen,
se stycke 3.2, sid 6. Om du inte lyckas lsa uppgiftena
ska du istllet skriva ungefr en halv sida med frgor
betrffande avsnittet.

2.4.4
Syfte Syftet med det hr delmomentet r att studenterna ska komma till lektionen med en uppfattning om vad
den kommer att handla om. Det ger lraren mjlighet
att lgga upp genomgngen p ett effektivt stt, och studenterna mjlighet att frbereda frgor. Den tillgngliga
lrartiden blir d bttre utnyttjad.

Betyg

Om
1. Alla redovisningsuppgifterna r godknda.
2. Minst 3 av redovisningsuppgifterna ftt betyg VG.
3. Muntlig presentation blivit godknd i frsta frsket.
ges betyget VG p detta examinationsmoment.
3

2.4.5

Restexamination

ar. (D gr ocks omtentor, vilket innebr att examinator

har kursmaterialet framme.)
Observera! Vid restexamination ska du kunna visa
upp samtliga uppgifter som ingr i INL1, allts ven sdana som du redan blivit godknd p. Spara drfr alla
papper tills du r sker p att du r godknd p detta examinationsmoment, vilket du ser p att det kommit in i
betygsdata.

Om du inte avslutar INL1 under kursens gng s har

du en chans i tentaperioden. Kontakta d examinator fr
instruktioner om hur restexaminationen ska g till. Din
lektionslrares ansvar upphr vid kursens slut.
Om du inte utnyttjar detta tillflle s har du en ny
mjlighet i tentaperioderna i augusti, oktober och janu-

Tidsplan och lsanvisningar

3.1

versiktlig lektionsplanering
Pass
1

Innehll

Avsnitt

Upprop och presentation av kursen

Del 1

Ekvationssystem

Matriser inledning

Matriser Fortsttning

Repetition

1.11.2
1.3
1.41.6

Inlmning av redovisningsuppgift 1
Test 1
Del 2
6

Determinanter

2.22.4

Vektorer

3.13.2

Baser och koordinater inledning

1.11.23

Baser och koordinater fortsttning; Repetition

1.31.4

Test 2
Inlmning av redovisningsuppgift 2
Del 3
10

Skalrprodukt

3.3

11

Vektorprodukt

3.5

12

Linjer och plan inledning

13

Linjer och plan fortsttning

14

Repetition

2.12.23
2.33

Inlmning av redovisningsuppgift 3
Test 3
Del 4
15

Komplexa tal inledning

16

Komplexa tal fortsttning

17

Repetion

10.110.2
10.3

Inlmning av redovisningsuppgift 4
18

3I

Repetion och restexamination

kompletteringsmaterialet

3.2

Detaljerad lektionsplanering

Fr varje lektionspass finns en detaljerad beskrivning av

vad passet kommer att handla om.

Uppgifterna fr ambitisa r sdana som inte bara r

rena rutinrkningar och r lmpliga fr den som siktar
p hgre betyg och/eller djupare frstelse fr mnet.
Tentatal r ngra representativa uppgifter frn gamla tentor. (Uppgifter som kommer frn tentornas B-delar
r fr ambitisa.)

Lsanvisningar Infr passet ska du lsa igenom den

angivna texten minst en gng.
Startuppgifter Innan passet ska du frska lsa startuppgifterna. Om du inte lyckas s ska du istllet skriva
ner vad det r som du behver f frklarat, s att du kan
be om hjlp med det under lektionen.
Syftet med detta r att du ska komma vl frberedd
till passet, s att lraren kan koncentrera sig p de svra
delarna av materialet och inte slsar tid p sdant som
r ltt att frst utan hjlp.

Du ska kunna frklara vad fljande betyder

Dessa listor tar upp viktiga teoretiska begrepp i kursen,
och du frvntas allts inte bara veta vad de betyder utan ocks kunna frklara det. Sdana frgor finns med p
testen.
Du ska kunna gra fljande Listorna sammanfattar det viktigaste rknemssiga i kursen. Kan du allt som
str dr br du inte ha ngra problem att lsa de rkneuppgifter som ges p testerna.
verbetyg kan krva att man dessutom kan kombinera de olika punkterna p kreativa stt.
Ett bra stt att se till att du verkligen behrskar denna och fregende punkt r att skriva teorisammanfattningar, dr du kortfattat skriver vad de olika sakerna betyder och hur man lser de viktigaste sorternas problem.
Att skriva en sdan sammanfattning r ett bra stt att befsta kunskaperna, och den kan vara betydligt enklare
att lsa igenom d man repeterar n bokens mer omfattande engelska text.

Rekommenderade uppgifter Dessa r tnkta att rknas under och efter lektionspasset. De r uppdelade i tv
omgngar, och testerna r konstruerade utgende frn att
du rknat tminstone en av dem. Man kan exempelvis ta
den frsta omgngen i takt med kursen, och den andra
nr man repeterar.
Rkna ett antal rekommenderade uppgifter innan du
frsker dig p redovisningsuppgifterna, som hller betydligt hgre svrighetsgrad. Om du tycker att en uppgift r svr s rekommenderas du att rkna lite fler uppgifter (ven icke rekommenderade) p det avsnittet.

Lektionspass 1: Upprop och presentation av kursen

Hr sker kursregistrering och uppdelande i lektionsgrupper.
Lektionspasset har inget eget teoriinnehll, men notera noga vilka saker du ska hinna ordna till nsta gng! Ls
framfr allt igenom hela studiehandledningen ordentligt. Notera om ngot r oklart, s att du kan be din lrare
frklara nsta gng ni ses.
Observera att du till nsta gng ska ha lst igenom materialet fr lektionspass 2, och ocks ha rknat startuppgifterna. Detta innebr att du mste skaffa boken nu direkt. (Om ni har problem med att studiemedlet inte kommit
n s g ihop ngra stycken och kp en bok att dela p.)

Anml dig till Test 1 (VN1).

Om du inte anmler dig s fr du inte skriva testet. Anmlan grs i studentportalen.

Lektionspass 2: Ekvationssystem
Lsande av ekvationssystem kommer att tillmpas upprepade gnger kursen igenom, s det r lika bra att lra sig
det ordentligt. Rkna tills du knner att det gr flytande. Boken presenterar tv varianter p hur berkningarna
kan g till; det rcker om du kan den som kallas Gauss-Jordan.
P BlackBoardplatsen finns ett litet bildspel som illustrerar gausselimination. Det kan vara bra att kra om man
har svrt att frst bokens beskrivning av tillvgagngssttet.
Ls 1.1 ganska noga (det presenterar viktiga begrepp).
1.2 mycket noga (det gr igenom rknemetoderna).
Startuppgifter

E9: 1.1.2, 1.1.4, 1.1.5, 1.2.4a, b. E10: 1.1.1acf, 1.1.13, 1.1.11, 1.2.4a, b.

Rekommenderade uppgifter
En frsta omgng E9: 1.2.6a, b, 1.2.8a, b, 1.2.12, 1.2.13, 1.2.15a. E10: 1.2.5, 1.2.8, 10.03.26:3 1.2.13, 1.2.14,
1.2.17, 1.2.20. 1.2.23
En andra omgng E9: 1.2.3, 1.2.6c, d, 1.2.8c, d, 1.2.14. 1.2.15b E10: 1.2.2, 1.2.6, 1.2.7, 10.04.14:1.2, 1.2.18,
1.2.19. 1.2.24
Fr ambitisa E9: 1.1.11, 1.2.22, 1.2.24, 1.2.25. E10: 10.08.25:13, 1.2.36, 1.2.37, 1.2.38.
Tentatal 09.08.12:2, 09.05.27:2, 09.05.27:9, 08.12.16:3
Du ska kunna frklara vad fljande betyder
Linjr ekvation Lsningsmngd Entydig lsning Parameterlsning Systemmatris Koefficientmatris
Elementr radoperation Trappform (row-echelon form) Radreducerad trappform (reduced row-echelon
form) Homogent system Trivial/icke-trivial lsning Konsistent system
Du ska kunna gra fljande

Skriva ett ekvationssystem p matrisform.

Utlsa lsningen d ekvationssystemets matris r skriven p radreducerad trappform.
Lsa ett ekvationssystem med Gauss-Jordans metod.
Avgra om ett ekvationssystem r olsligt.
Avgra om en berknad lsning r korrekt.
Avgra om ngot r en lsning till ett givet ekvationssystem.
Om du siktar p verbetyg dessutom
Hantera ekvationssystem dr ngra av koefficienterna r oknda.

vrigt
Kontrollera om din minirknare har funktioner fr att lsa linjra ekvationssystem. Lr dig i s fall anvnda
dem, och kontrollera vad som hnder om du matar in ett olsbart system eller ett system med ondligt mnga
lsningar. (Ekvationssystem uppkommer i mnga tillmpningssammanhang, och dr brukar man ha minirknaren till hands. Det r drfr bra att passa p att lra sig att anvnda dess funktioner. Dessutom kan man
kontrollrkna sina redovisningsuppgifter p den.)

Lektionspass 3: Matriser inledning

Matriser kan anvndas till mycket annat n bara som protokoll ver ekvationssystemslsning. Hr gr man igenom de grundlggande begreppen inom matrisrkning. Vi kommer i den hr kursen huvudsakligen anvnda dem i
samband med ekvationssystem och vektorrkning, men de kan dyka upp i andra kurser i helt andra sammanhang.
Matrismultiplikation r fr vrigt en sdan dr sak som man mste trna p tills det flyter bra. Rkna tills du
knner att du behrskar det; sluta sedan!
Ls

1.3 (du kan hoppa ver exempel E9: 12, E10: 11) .

Startuppgifter

E9: 1.3.3a, c, 1.3.5a, b. E10: 1.3.3a, c, 1.3.5a, b.

Rekommenderade uppgifter
En frsta omgng E9: 1.3.5ch, 1.3.13a, 1.3.33. E10: 1.3.5ch, 1.3.12a,
En andra omgng E9: 1.3.1, 1.3.6, 1.3.13b, 1.3.23. E10: 1.3.1, 1.3.6, 1.3.12b, 1.3.25.
Fr ambitisa E9: 1.3.9, 1.3.18. E10: 1.3.9, 1.3.22. vningarna som handlar om blockmultiplikation kan du
titta p om du tycker att de verkar intressanta.
Tentatal 08.06.16:1
Du ska kunna frklara vad fljande betyder
Matris Skalr Rad Kolonn/kolumn Element (entry) i matris Storlek hos matris Kvadratisk matris
Linjrkombination Transponat
Du ska kunna gra fljande

Addera och subtrahera matriser.

Multiplicera matriser med tal och med andra matriser.
Transponera en matris.
Avgra om en matrisoperation r mjlig att genomfra och vilken storlek resultatsmatrisen i s fall kommer
att f.

Lektionspass 4: Matriser fortsttning

Ls 1.4 ordentligt, fast du kan hoppa ver exempel E9: 9 E10: 12 .
I 1.5 kan den icke ambitisa nja sig med att stta sig in i metoden som gs igenom i exempel 4; den ambitisa
lser allting.
1.6 ska lsas ordentligt.
Startuppgifter

E9: 1.4.1c, 1.5.6a, 1.6.11. E10: 1.4.1c, 1.5.9, 1.6.9.

Rekommenderade uppgifter
En frsta omgng E9: 1.4.3c, 1.5.8a , 1.6.1, 1.6.13. E10: 1.4.3d, 1.5.1618202224a , 1.6.1, 1.6.11.
En andra omgng E9: 1.4.6a, 1.5.7a , 1.6.4, 1.6.15. E10: 1.4.12, 1.5.1517192123b , 1.6.4, 1.6.10.
Fr ambitisa E9: 1.4.11, 1.4.31, 1.5.13, 1.6.25. E10: 1.4.8, 1.4.54, 1.5.31, 1.6.23.
Tentatal 09.08.12:8, 09.05.27:1, 09.05.27:4, 08.12.16:10
Du ska kunna frklara vad fljande betyder
Nollmatris Identitetsmatris/enhetsmatris Invers Singulr matris
Om du siktar p verbetyg dessutom
Elementr matris
Du ska kunna gra fljande
Redogra fr rknelagarna fr matrisaddition, multiplikation, transponat och invers. (Se ocks till att du har
klart fr dig vilka regler som inte finns.)
Invertera en matris.
Avgra om en matris r inversen till en annan.
Skriva ett linjrt ekvationssystem som en matrisekvation.
Frklara hur antalet lsningar till ett ekvationssystem hnger ihop med koefficientmatrisens inverterbarhet.
Lsa ett ekvationssystem med hjlp av koefficientmatrisens invers.
Lsa en enkel matrisekvation.
Lsa ett ekvationssystem fr flera olika hgerled samtidigt.
Om du siktar p verbetyg dessutom
Skriva en matris som produkt av elementra matriser.
Frklara hur de olika pstendena i sats 1.6.4 hnger samman.
vrigt
Undersk om din minirknare har funktioner fr matrisrkning. Om den har det s prova att lsa ngra av
uppgifterna med rknarens hjlp, s att du lr dig anvnda dem.
a Gr
a Gr

s mnga av deluppgifterna att du knner dig sker p hur man ska g till vga.
s mnga av uppgifterna att du knner dig sker p hur man ska g till vga.

Gr klart Redovisningsuppgift 1.
Lektionspass 5: Repetion
Denna lektion anvnds till repetition infr test 1. Inget nytt innehll, inga startuppgifter, men mjlighet att f
hjlp med det som man behver hjlp med. Frbered frgor, och maila dem grna till lraren innan lektionen,
eftersom det gr det lttare att frbereda bra exempel.

Glm inte Test 1!

Testet omfattar det material som tagits upp under lektionspass 15.

Lektionspass 6: Determinanter
Ls 2.1. Om du inte siktar p verbetyg rcker det att du kommer ihg hur man berknar determinanter fr
2 2- och 3 3-matriser, resten ska du ha sett s att du vet hur mycket mer det finns att kunna. Cramers regel
kan de icke-ambitisa hoppa ver helt.
2.2 r fr de ambitisa.
2.3 ska lsas mer noggrant; det r viktigt att du kan alla rkneregler. Du behver inte komma ihg det som str
om egenvrden, men det r bra att lsa igenom eftersom det visar hur materialet i avsnittet anvnds.
E9: Den som r intresserad av diskret matematik kan ocks titta p 2.4. E10: Cramers regel kan de icke-ambitisa
hoppa ver helt.
Startuppgifter

E9: 2.1.5, 2.3.1a, 2.3.4a. E10: 2.1.21, 2.3.1, 2.3.7.

Rekommenderade uppgifter
En frsta omgng E9: 2.1.6, 2.3.2, 2.3.4b, 2.3.5c, d (kan man observera ngot intressant?), 2.3.12a, 2.3.20.
E10: 2.1.22, 2.3.5, 2.3.9, 2.3.35c, d (kan man observera ngot intressant?), 2.3.15,
En andra omgng E9: 2.1.3a 2.3.3, 2.3.4c, 2.3.5a, b, 2.3.12b, 2.3.21. E10: 2.1.19a 2.3.11, 2.3.35a, b, 2.3.15,
Fr ambitisa E9: 2.1.11, 2.1.17, 2.2.2a, 2.2.5, 2.2.5. E10: 2.3.19, 2.3.25, 2.2.7, 2.2.11, 2.2.14.
Tentatal 09.08.12:4, 08.10.24:1, 08.10.24:10
Du ska kunna frklara vad fljande betyder
Determinant Kofaktor
Du ska kunna gra fljande

Berkna en 2 2-determinant.
Berkna en strre determinant med hjlp av utveckling efter en rad eller en kolonn.
Redogra fr rknereglerna fr determinanter. (Se till att du ocks vet vad man inte kan gra.)
Frklara hur determinant och inverterbarhet hnger ihop.
Om du siktar p verbetyg dessutom
Redogra fr hur elementra radoperationer pverkar determinanten.
Frenkla berkningen av en strre determinant med hjlp av vl valda radoperationer.
Anvnda Cramers regel.

Anml dig till Test 2 (VN2).

10

Lektionspass 7: Vektorer
Vektorrkning har stora tillmpningar, bland annat inom mekanik och hllfasthetslra och inom datorgrafiken.
I stort sett hela resten av kursen kommer att handla om vektorer och deras anvndningsomrden, s lr dig
grunderna ordentligt.
Ls E9: 3.1 och 3.2 ordentligt.
E10: 3.1 ordentligt. Fokusera framfr allt p det grafiska; hur ser de hr operationerna ut, illustrerade med pilar?
3.2 fram till och med exempel 3. (Resten kommer lite lngre fram i kursen.) Strunta i vektorer med mer n
3 komponenter. Man hanterar dem p samma stt som 2- och 3-komponents, men de ingr inte i kursen.
Startuppgifter

E9: 3.1.3a, 3.2.3a, b, 3.2.5. E10: 3.1.7, 3.2.3a, b,

Rekommenderade uppgifter
En frsta omgng E9: 3.1.7 (testa svaret genom att stta in det i ekvationen), 3.1.11 3.2.2a (testa svaret genom
att rita en figur), 3.2.3.c, 3.2.7. E10: 3.1.16 (testa svaret genom att stta in det i ekvationen), 3.1.33 3.2.4.c,
En andra omgng E9: 3.1.8, 3.1.13, 3.1.15, 3.2.2b, 3.2.6. E10: 3.1.26, 3.1.34, 3.1.28.
Fr ambitisa E9: 3.2.12, 3.2.9, 3.2.15. E10: 3.2.33.
Tentatal 10.06.02:8
Du ska kunna frklara vad fljande betyder
Vektor Skalr Skalr multipel Komponent Norm Enhetsvektor Ortsvektor
Om du siktar p verbetyg dessutom
Translatering
Du ska kunna gra fljande

Illustrera vektoraddition, subtraktion och multiplikation med skalr grafiskt.

Utfra motsvarande berkningar p vektorer beskrivna med koordinater givna i en ON-basa .
Berkna normen fr en vektor given i en ON-bas.
Behrska och kunna redogra fr rknereglerna fr vektorer.
Ta fram koordinaterna fr en vektor mellan tv punkter.
a Alldeles

vanligt koordinatsystem. Andra sorter kommer nsta lektionspass.

11

Lektionspass 8: Baser och koordinater

I kursboken ligger detta material i kapitel 5, och det r skrivet utgende frn att man har lst samtliga kapitel
innan. Eftersom en del av dessa inte ingr i den hr kursen blir denna presentation svrlst, och drfr tillhandahller vi extramaterial istllet. Materialet r klippt ur ett halvfrdigt manus till en bok, och frsett med
kommentarer som r anpassade efter den hr kursen.
Begreppen linjrkombination och linjrt oberoende anvnds fr vrigt i mnga sammanhang frutom vektorrkning. De dyker bland annat upp d man analyserar differentialekvationer, och i den diskreta matematiken. Det
gr att det kan vara bra att komma ihg dem.
Ls Avsnitt 1.11.2 i kompletteringsmaterialet. De finstilta styckena lses av den som r ambitis. Den som
inte satsar p verbetyg kan ocks nja sig med att skumlsa 1.2.2
Startuppgifter

1.5a, 1.6a.

Rekommenderade uppgifter
Kommentar Eftersom det hr avsnittet huvudsakligen r teoretiskt s finns det inte s mnga direkta rkne-
uppgifter att rekommendera. Ls igenom satser och definitioner ett extra varv istllet. (Detta gller ven
nsta lektionspass.)
En frsta omgng 1.3a, b, 1.5b, c, 1.6b, c.
En andra omgng 1.3c, d, 1.7, 1.13.
Fr ambitisa 1.11
Tentatal 09.05.27:5, 09.01.09:6, 08.10.24
Du ska kunna frklara vad fljande betyder
Linjrkombination Bas Ortonormerad bas Linjrt beroende Dimension
Om du siktar p verbetyg dessutom
Linjrt hlje
Du ska kunna gra fljande
Frklara vad som menas med att en vektor r angiven i en viss bas.
Skriva en vektor som linjrkombination av ett antal andra.
Avgra om en mngd vektorer r linjrt beroende.
Om du siktar p verbetyg dessutom
Avgra om en mngd vektorer r ortonormerad.

12

Lektionspass 9: Baser och koordinater fortsttning; Repetion

Ls Avsnitt 1.21.4 i kompletteringsmaterialet, finstilt fr ambitisa. Den icke ambitise tar i exempel 1.8
koncentrera sig p vad det r man frsker gra, inte hur man gr det.
Startuppgifter

1.14 (ta inte samma exempel som i facit!), 1.17a

Rekommenderade uppgifter
En frsta omgng 1.21
En andra omgng Ls teorin en gng till.
Fr ambitisa 1.17b, c.
Tentatal 09.05.27:10, 09.01.09:11
Du ska kunna frklara vad fljande betyder
Hgersystem Koordinater fr en punkt
Om du siktar p verbetyg dessutom
Basbytesmatris
Du ska kunna gra fljande
Frklara vad som menas med ett basbyte.
Om du siktar p verbetyg dessutom
Genomfra ett basbyte.

Gr klart Redovisningsuppgift 2, och glm inte testet!

Testet omfattar det material som tagits upp under lektionspass 69. Dessutom frutstts du behrska tidigare material. (P det hr testet kommer det allts inte ngon uppgift av typ ls detta ekvationssystem, dremot kan det
komma uppgifter p annat dr det ingr att man lser ekvationssystem.)

13

Lektionspass 10: Skalrprodukt

Ls E9: 3.3. (Du kan hoppa ver exempel 7, vi ska titta mer p den typen av problem under lektion 11.) Fundera
grna p hur man hanterar skalrproduktsberkning om man inte har en ortonormerad bas.
E10: Detta avsnitt r mycket omarbetat jmfrt med fregende upplaga, och drfr stmmer det inte s bra ihop
med lektionsplaneringen. Ls
3.2 frn och med definition 3 p sidan 133. Sdant som handlar om vektorer med mer n tre komponenter kan ni
skumlsa. Vi kommer inte att syssla med sdana, men de r inte speciellt svra att rkna med.
3.3 Definition 1 (ortogonalitet) och formel (10) och (11), de som handlar om komponenter parallellt med och
vinkelrtt mot en given vektor. Resten av det hr avsnittet kommer att tckas upp p lektionspass 12 och 13.
Startuppgifter

E9: 3.3.1a, 3.3.3a, 3.3.4a. E10: 3.2.9a, 3.2.13a, 3.3.21.

Rekommenderade uppgifter
En frsta omgng E9: 3.3.1c, 3.3.2c, 3.3.3c, 3.3.4c, 3.3.9a, 3.3.11, 3.3.25, 3.3.27. E10: 3.2.23b, 3.3.23, 3.3.20,
3.3.43, 3.2.17.
En andra omgng E9: 3.3.1d, 3.3.2d, 3.3.4d, 3.3.6d, 3.3.9, 3.3.15, 3.3.27. E10: 3.2.23c, 3.3.25, 3.3.19, 3.2.16,
3.3.29gh (frklara dessutom varfr).
Fr ambitisa E9: 3.3.13, 3.3.19. E10: 3.3.5, 3.3.44.
Tentatal 09.05.27:10, 08.12.16:2 (skalrprodukt ingr oftast som delmoment i andra uppgifter; kommer mer p
efterfljande lektionspass)
Du ska kunna frklara vad fljande betyder
Ortogonal projektion
Du ska kunna gra fljande

Berkna skalrprodukten av tv vektorer givet deras lngder och mellanliggande vinkel.

Berkna skalrprodukten av tv vektorer givet deras koordinater i en ON-bas.
Redogra fr rknereglerna fr skalrprodukt.
Avgra om tv vektorer r vinkelrta.
Bestmma vinkeln mellan tv vektorer.
Berkna den ortogonala projektionen av en vektor p en annan.
Om du siktar p verbetyg dessutom
Hrleda formeln fr ortogonal projektion.

Anml dig till Test 3 (TEN2).

14

Lektionspass 11: Vektorprodukt

De flesta icke-matematiker brukar sga kryssprodukt, s rkna med att det r den term era mekaniklrare kommer
att anvnda.
Ls E9: 3.4, E10: 3.5. Slutet, som handlar om skalr trippelprodukt, lses av de ambitisa. (vriga kan kasta
en blick s att de vet vad det handlar om, men behver inte memorera detaljerna.)
Startuppgifter

E9: 3.4.1a, 3.4.3a. E10: 3.5.1a, 3.5.7.

Rekommenderade uppgifter
En frsta omgng E9: 3.4.1.b, c (och fundera p vad svaret innebr), 3.4.3b, 3.4.4.a, 3.4.24, 3.4.36. E10:
3.5.1.b, c (och fundera p vad svaret innebr), 3.5.4, 3.5.13, 3.5.32a,
En andra omgng E9: 3.4.1e, f (fundera ver svaret), 3.4.3c, 3.4.4.b, 3.4.24, 3.4.37. E10: 3.5.2b, c (fundera
ver svaret), 3.5.9, 3.5.16, 3.5.32b,
Fr ambitisa E9: 3.4.8a, 3.4.10a. E10: 3.5.25, 3.5.36.
Tentatal 09.08.12:3, 09.05.27:3, 09.01.09:3, 08.12.16:11, 08.10.24:8
Du ska kunna gra fljande
Berkna vektorprodukten av tv vektorer givet deras koordinater i en hgerorienterad ON-bas. (Observera att
den givna formeln enbart fungerar under de frutsttningarna.)
Knna till hur storlek och riktning hos vektorprodukten av tv vektorer hnger samman med storlek och riktning hos vektorerna. (Det sambandet gller alltid.)
Redogra fr rknereglerna fr vektorprodukter.
Tolka vektorprodukten som en area.
Berkna areor hos trianglar och parallellogrammer, givet hrnkoordinater eller kantvektorer (i ON-bas).
Om du siktar p verbetyg dessutom
Berkna volymen hos parallellepiped givet dess kantvektorer.
Frklara varfr ovanstende volym kan berknas p detta stt.
Tolka en 2 2-determinant som en area och en 3 3-determinant som en volym. (Detta utnyttjas i senare
kurser i integralkalkyl.)

15

Lektionspass 12: Linjer och plan inledning

Vi vill i den hr kursen betona problemlsningsmetoder och geometri mer n vad som grs i AntonRorres, och
vi vill ocks terkoppla till avsnittet om baser och koordinater (som kommer frst senare i boken). Drfr har vi
ven hr kompletteringsmaterial. Ls grna motsvarande avsnitt i AntonRorres ocks, d fr du delar av detta
framlagt p ett annat stt.
Ls Avsnitt 2.12.2 i kompletteringsmaterialet. Ls ven igenom texten p vningarna som r insprngda i
texten. En hel del av den r till fr att man ska tnka igenom det man nyss lst, och det r bra att gra detta.
Startuppgifter

2.4a, 2.14a, 2.19a.

Rekommenderade uppgifter
En frsta omgng 2.4b, 2.13a, 2.14b, 2.16b, 2.19b, 2.22b, 2.23, 2.24a.
En andra omgng 2.4c, 2.13b, 2.14c, 2.16c, 2.19c, 2.21, 2.22c, 2.24b.
Fr ambitisa 2.5, 2.7.
Tentatal 09.05.27:6, 09.01.09:7, 09.01.09:10, 08.12.16:8
Du ska kunna frklara vad fljande betyder
Riktningsvektor Normalvektor
Du ska kunna gra fljande

Ta fram parameterformen fr en linje givet tv punkter p linjen eller en punkt och en riktningsvektor.
Ta fram parameterformen fr ett plan givet tre punkter i planet eller en punkt och tv riktningsvektorer.
Ta fram ekvationen fr ett plan givet tre punkter i planet eller en punkt och en normalvektor.
Byta mellan parameterform och ekvationsform fr ett plan.
Utlsa ett plans normalriktning ur dess ekvation.
Avgra om en punkt ligger i ett plan eller p en linje.
Om du siktar p verbetyg dessutom
Skriva en linje p parameterfri form.
Ta fram ekvationen fr ett plan p flera olika stt.

16

Lektionspass 13: Linjer och plan fortsttning

I det hr avsnittet av kompletteringsmaterialet illustreras ett antal olika metoder att angripa problem. Syftet r
inte s mycket att lra sig metoderna som att studera problemanalys och problemlsning, inklusive metoder fr
att kontrollera svar. Mnga av resonemangen som anvnds fr att ta fram metoderna kan ven anvndas fr andra
problem, och om man stter sig in i tankegngarna s kan man bli frberedd fr mycket utanfr den hr kursen.
Frsk i samtliga uppgifter att se situationen framfr dig. Att resonera i tre dimensioner r mycket en vningssak,
och hr har du ett bra tillflle att va.
Ls 2.3 i kompletteringsmaterialet. En del problem kan lsas p flera stt. Om du inte r ambitis s tar du och
gnar igenom metoderna och lr dig sedan den av dem som du tycker knns enklast. Ambitisa br ha ett hum
om alla metoderna, och kunna jmfra dem med varandra.
Startuppgifter

2.29(a), 2.32(a), 2.46(a).

Rekommenderade uppgifter
En frsta omgng 2.25, 2.30a, 2.37a, 2.42a, 2.44a, 2.48, 2.50a.
En andra omgng 2.28, 2.30b, 2.37b, 2.43a, 2.44b, 2.46b.
Tentatal 09.08.12:6, 08.12.16:9, 08.10.24:7, 08.10.24:9
Du ska kunna gra fljande

Ta fram skrningar mellan linjer och/eller plan.

Berkna avstnd mellan olika slags objekt med ngon metod.
Ska vinklar mellan olika objekt.
Frklara vilket avstnd respektive vilken vinkel det r som man berknar.
Om du siktar p verbetyg dessutom
Berkna avstnd mellan olika slags objekt med flera olika metoder.
Hrleda ngon av metoderna fr varje typ av problem.

Gr klart Redovisningsuppgift 3.
Lektionspass 14: Repetion
Se lektionspass 56.

Glm inte testet!

17

Lektionspass 15: Komplexa tal inledning

Komplexa tal r ganska fristende frn kursen i vrigt, frnsett att komplexa tal delvis kan betraktas som 2dimensionella vektorer. Om du kommer att arbeta med ellra senare i dina studier s ska du lra dig det hr
avsnittet mycket ordentligt det har viktiga tillmpningar dr.
Notera att detta delavsnitt inte tas upp p ngot test (ven om det kan komma upp p verbetygsdelen av tentan).
Drfr r redovisningsuppgiften ganska omfattande.
E10: I upplaga 10 av boken r vningsuppgifterna p komplexa tal strukna, och sjlva texten kortad. Drfr finns
en alternativ text p svenska (med vningsuppgifter) utlagd p BlackBoard. Lsanvisningar och uppgiftsrekommendationer mrkta E10 refererar till denna text. (Ls grna texten i boken ocks, det r alltid bra att se olika
stt att framstlla samma sak.)
Ls

E9: 10.110.2, grundligt. E10: 2.12.6 i extramaterialet, grundligt.

Startuppgifter

E9: 10.1.1a, 10.1.4ac, 10.1.9a, 10.2.1a, 10.2.2b, 10.2.4a. E10: 1a, 3abcd, 5a, 9a, 13a

Rekommenderade uppgifter
En frsta omgng E9: 10.1.3a, 10.1.5a, 10.1.9b, 10.2.3a, 10.2.7 10.2.17c, 10.2.21a, 10.2.26a. E10: 4acd, 7, 9c,
12, 17b
En andra omgng E9: 10.1.3b, 10.1.5b, 10.2.9c, 10.2.9 10.2.17d, 10.2.21a, 10.2.26d. E10: 4bdf, 8, 9b, 11, 17
Tentatal 09.08.12:1, 09.08.12:7, 08.12.16:4
Du ska kunna frklara vad fljande betyder
Komplext tal Realdel Imaginrdel Komplext talplan Komplext konjugat Absolutvrde/belopp
Du ska kunna gra fljande

Rita in ett komplext tal i det komplexa talplanet.

Addera, subtrahera, multiplicera och dividera komplexa tal p rektangulr form (d v s formen a + bi).
Berkna konjugatet och beloppet fr ett komplext tal.
Redogra fr rknereglerna fr komplext konjugat.
Illustrera addition, subtraktion, konjugat och belopp i det komplexa talplanet.

18

Lektionspass 16: Komplexa tal fortsttning

Du behver inte kunna lsa ekvationssystem med komplexa tal, eller hantera matriser. (I och fr sig gr man
exakt likadant som fr reella tal, det r bara arbetsammare.)
Ls

E9: 10.3, grundligt. E10:

Ls

2.7 i extramaterialet, grundligt.

Startuppgifter

E9: 10.3.1b, 10.3.3c, 10.3.4a. E10: 19c, 21a,

Rekommenderade uppgifter
En frsta omgng E9: 10.3.3a, d, 10.3.4b, 10.3.6c, 10.3.7a, f, 10.3.13, 10.3.15a. E10: 19ab, 22a, 23a, 25b, 26b,
27ac
En andra omgng E9: 10.3.3e, f, 10.3.4c, 10.3.5, 10.3.6a, 10.3.7b, c, 10.3.15c, 10.3.22. E10: 20abc, 22b, 23b,
25a, 26a, 27bd
Tentatal 09.05.27:8, 09.01.09:8
Du ska kunna frklara vad fljande betyder
Komplext konjugat Absolutvrde Polr form Argument DeMoivres formel
Du ska kunna gra fljande

Rita in ett tal givet p polr form i det komplexa talplanet.

Byta mellan polr form och rektangulr form (tminstone vid lttrknade vinklar).
Utfra multiplikation, division och potensrkning p polr form.
Illustrera multiplikation och division i det komplexa talplanet.
Lsa en binomisk ekvation.
Veta hur lsningarna till en binomisk ekvation ligger i det komplexa talplanet.
Om du siktar p verbetyg dessutom
Hrleda formlerna fr rkning p polr form.

vrigt
Undersk om din minirknare har funktioner fr att hantera komplexa tal. Om den har det s ls ngra av
uppgifterna med rknarens hjlp.
Kontrollera med din lrare om du har ngot kvar att gra p INL1, och kom i s fall verens om nr och
hur du ska gra klart det som fattas.

Gr klart Redovisningsuppgift 4.
Anml dig till tentan.
Lektionspass 17: Repetition
Se lektionspass 5.

Lektionspass 18: Repetition och restexamination

Se lektionspass 5. Hr sker ocks terlmning av redovisningsuppgift 4. De som fr komplettering fr komma
verens med lraren om nr och hur kompletteringarna ska redovisas.

19