Uppgift 3: Analys av vetenskaplig artikel

Manligt och Kvinnligt

En studie om genus och media
Britt-Inger Fagervall och Esther Salomonsson-Juuso.

Den vetenskapliga artikeln Manligt och Kvinnligt: En studie om genus och media (Luleå
tekniska universitet, C-uppsats Samhällskunskap 2007) är skriven av Britt-Inger
Fagervall och Esther Salomonsson-Juuso.

Bakgrunden till frågeställningarna är varför samhället inte utvecklats mer vad gäller
diskriminering. Britt-Inger Fagervall och Esther Salomonsson-Juuso vill i deras
vetenskapliga artikel Manligt och Kvinnligt: En studie om genus och media utreda tre
frågeställningar.
1. Hur förmedlar media bilderna av könsrollerna?
2. På vilket sätt påverkas jämställdhetsutvecklingen av media?
3. Hur framställer medierna förhållanden och maktrelationer mellan könen?

Syftet med studien är enligt artikelförfattarna att förstå hur genus framställs i media.
Sammanfattningen är inte svår att förstå men däremot tycker jag att rubriken förvirrar.
Varför skriver artikelförfattarna, Manligt och Kvinnligt Jag anser att rubriken, Manligt
och Kvinnligt, när det inte handlar om vad som är manligt eller kvinnligt utan tvärtom vill
de
En studie om genus och media å ena sidan är frågeställningarna eller innehållet i
sammanfattningen. I rubriken använder de ordet media. Därefter presenteras tre
frågeställningar, varav den andra säger…att de har valt att begränsa studien genom att
fokusera enbart på skrivet material. Med tanke på det, som jag anser var en bra tanke,
tycker jag att de även borde förtydliga det både i rubrik och frågeställning. De pratar
mycket om tv-nyheter och tv generellt när de
Uppsatsen är disponerad på ett sätt som passar för vetenskaplig text. Dagerman och
Salomon- Juusy presenterar syftet med uppsatsen och de frågeställningar som ska
besvaras. I kapitlet om teori berättar författarna om de olika teorier som de använder i
uppsatsen, såsom genusteori, Berit Ås teori om härskartekniker och olika medie- och
kommunikationsteorier.

I kapitlet om manligt och kvinnligt beskriver skribenterna kön och könsroller samt
genusordningen. Kapitlet om medias framställning av kvinnligt och manligt analyserar
hur medier framställer kön och könsroller. Kapitlet om mediernas makt handlar om hur
medier påverkar uppfattningar om kön och jämställdhet. Slutligen dras slutsatser utifrån
de frågeställningar som anges i inledningen. Det betyder att dispositionen har en logisk
ordning, först teori och begrep, sedan analys och slutligen slutsatser.

Artikelns sammanfattning kan vara svår att förstå om man inte har förkunskaper om
ämnet. Det finns många ord som handlar om genus, jämställdhet och media.
Författarna har valt specifika ord som är svåra för exempelvis en andraspråksinlärare att
förstå men ibland förklarar de på ett enkelt sätt ordets betydelse vilket kan hjälpa den
som läser att förstå, exempelvis viktiga begrepp som jämställdhet och genus förklarar
författarna.

I Sammanfattningen förstår man varför Fagervall och Salomon- Juuse undersöker

ämnet och vilken metod de
använde för att svara på frågeställningarna. De drar slutsatser med hjälp från all fakta
de läst.

Språket i artikeln är akademiskt och formellt. Det används många termer och begrepp
relaterade till genus, jämställdhet och mediepåverkan. Ordvalet verkar vara noggrant
och specifikt för att förmedla komplexa idéer inom ämnet. Det kan vara svårt att förstå
om man inte är bekant med ämnet, men för personer med kunskap inom området kan
språket och ordvalet vara passande för att förmedla information på ett enkelt och exakt
sätt.

Fagervall och Salomon-Juusu

använder sig av flera källor, inklusive böcker och artiklar av författare som är experter
inom området genus, jämställdhet och mediepåverkan. Några av de författare är R.W.
Connell, Anja Hirdman, och Jostein Gripsrud. De författarna är kända för respektive
områden och har publicerat flera böcker och artiklar om ämnet.
Jag bedömer att trovärdigheten hos källorna är stor. Författarna är
experter, de har akademiska bakgrund. Eftersom de nämnda författarna är professorer
och jobbar på universitet i är deras forskning seriös.
Säkert hsr experter inom området kontrollerat deras forskning. Det betyder att källorna
är trovärdiga och pålitliga för att användas i en akademisk uppsats.

Forskningsresultatet presenteras genom att diskutera hur medier framställer och

förmedlar manligt och kvinnligt, samt hur den generella bilden av genus framställs.
Resultaten av forskningen presenteras genom att svara på frågeställningarna som
ställts i inledningen av artikeln. Det verkar som att resultatet är tydligt och lättförståeligt
för läsaren, särskilt för dem som är bekanta med ämnet genus, jämställdhet och
mediepåverkan. Genom att använda sig av tydliga frågeställningar och en strukturerad
uppläggning, verkar forskningsresultaten vara presenterade på ett sätt som gör att man
kan lita på innehållet.

När man läser den vetenskapliga artrikeln Manligt och Kvinnligt

En studie om genus och media
är det lätt att se att det är en akademisk text. För det första, språket och ordvalet är
formellt med specifika ord som passar ämner. vilket är typiskt för vetenskapliga texter.
Dessutom används referenser till andra forskare och deras verk, vilket visar på att
artikeln är baserad på tidigare forskning och ingår i en akademisk diskurs. Artikeln
innehåller också en tydlig struktur med avsnitt som behandlar bakgrund, syfte, metod
och teori, vilket är vanligt i vetenskapliga texter. Slutligen, författarna till artikeln är
knutna till Luleå tekniska universitet, vilket indikerar att artikeln är en del av en
akademisk institutionell publikation. Sammantaget tyder dessa faktorer på att artikeln
är en vetenskaplig text.

Texten följer normen för en vetenskaplig text. Författarna presenterar syfte, metod och
teori. De refererar till tidigare forskning. Det finns en tydlig struktur och en akademisk
ton i texten.

Ett förbättringsområde kan vara att förtydliga hur forskningsresultaten har samlats in
och analyserats. Det är också viktigt att se till att slutsatserna är tydligt kopplade till
forskningsfrågorna och att eventuella begränsningar i studien diskuteras.