Seminarium 8:

Lysístrate
Athena. Den mediterande Athena, votivrelief, funnen
på Akropolis i Athen

Bildkälla:
Nationalencyklopedin, Athena. http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/up
pslagsverk/encyklopedi/lång/athena
 • Jämförelse: komedin och tragedin
• Komedins särart
• Aristofanes fredsdramer
• Handlingen i komedin

Seminarium •
•
Diskussioner
Dramatisk illusion
8: innehåll • Paratragedi
• Diskussion
• Lysistrate: en tolkning
 Sammanfattning: skillnader mellan tragedi och komedi

TRAGEDI KOMEDI
Tid mytologisk tid (hjälteåldern, 1500-1100) samtid (400-talet f.Kr.)
Plats palats (exv. i Thebe, Argos, Troja) Athen
Figurer furstefamiljer vanliga människor
Språk högtravande, dialekt i kören men inte för vardagsspråk, dialekter, svordomar, slang för
komikens skull, utan genrerelaterat komikens skull
Handling handlingar som rör furstefamiljen fantastiska idéer, utopier, revolutioner
Inställning allvarlig skämtsam (skoj om sex, avföring), parodi och
travesti
Gudarna respekt brist på respekt
Personangrepp inga personangrepp (exv. Euripides), politiker
Dramernas ursprung: tragedin
1. Tragedin utvecklades antagligen ur körsånger (dityramber) sjungna till Dionysos ära. Om
körerna bestod av män i bockmasker eller av män som offrade en getabock (τραγῴδια <
τράγος ’getabock’´+ ὠδή ’sång’ ), är omstritt. Klart verkar vara att körsången utgjort en del
av Dionysos-kulten (bockmasker/bockoffer).

2. Till denna körsång (i dorisk dialekt), tillkom en skådespelare (tragöden Thespis ska ha
varit den förste att införa en skådespelare i 500-talets Athen; Aischylos införde en andra),
som kunde interagera med kören/körledaren. Dialogpartierna, i attisk dialekt, är alltså ett
senare tillskott till körsången.

3. Under 500-talets mitt instiftades Dionysos-festen i Athen av tyrannen Peisistratos.

Tragedierna var den första dramaform att bli föremål för tävlingar under festivalen 534 f.Kr.
Dramernas ursprung: komedin
1. Komedin uppkom antagligen ur en annan aspekt av Dionysos-kulten: det ’stojiga
dryckeståget’ och dess körsång (κῷμος ’stojigt dryckeståg’ + ὠδή ’sång’). Det stojiga
dryckeståget utgjordes av män i masker som utrustade med fallosar (fruktbarhetssymbol)
framförde smädedikter/körer i berusat tillstånd.

2. Under 400-talet kommer även skådespelare till en variant av denna körsång

(inspirationen kommer från tragedin).

3. 486 uppförs de första komedierna vid Dionysierna. Under 440-talet började man
framföra dramer även vid leneerna, en annan festival till Dionysos ära som gick av stapeln i
januari, antagligen först på agorá (torget) i Athen och senare i Dionysosteatern (flera av
Aristofanes komedier, exv. Grodorna, möjligen även Lysistrate, uppfördes under leneerna).
 534 f.Kr. tragedier
Dramagenrernas
introduktion i de 520-510 f.Kr. satyrspel
stora dionysierna
i Athen
486 f.Kr. komedier
Ursprunget till några drag hos komedin
1. Dionysos-kulten, med alkohol, extas, osv. möjliggjorde ett slags moraliskt
undantagstillstånd som tilläts av myndigheterna under vissa dagar på året (jfr.
backanternas extatiska dans på bergen). Personangrepp och parodi på mer
högaktade diktformer (epik) fanns också redan i äldre jambisk dikning (t.ex.
Archilochos och Hipponax under 600- och 500-talen).

2. Yttrandefriheten (παρρησία) som den athenska demokratin garanterade under

400-talet gjorde det möjligt att säga att säga i stort sett vad man ville även inom
dramerna.
Komedin: den politiska kontexten
Den politiska och kulturella kontextens betydelse för den gamla komedins särart

Sammanfattning: En period av moraliskt undantagstillstånd i kombination med demokrati

och yttrandefrihet förklarar flera av komedins kännetecken: som det grova språket,
angreppen på politiker och intellektuella (Sokrates, Euripides), bristen på sedvanlig respekt
när man talar om hjältar och gudar.

När den athenska demokratin försvagades för att slutligen ersättas med monarki (under
hellenismen, 330-31 f.Kr.), försvann personangrepp och sexualkomik från komedin, och den
gamla komedin som genre/epok ersattas med den mellersta (390) och den nya komedin
(320-) som istället för att syssla med samtidsproblem och politik fokuserade på händelser
inom den borgerliga familjen.
 Dramats handling: männen bär all
skuld till det peloponnesiska kriget,
Lysistrate och kvinnorna ska få slut på
konflikten genom en sexstrejk och
(411 f.Kr.) genom att ockupera Akropolis för
att bemäktiga sig stadskassan.
 490-480: Perserna besegras av Athen och Sparta
480-430: Athen blir stormakt till havs; Sparta blir
stormakt på land.
431-404: De två stormakterna drabbar samman i
Kort historisk det peloponnesiska kriget.
• 421-414: Nikiasfreden, Freden uppfördes 421
bakgrund: • 414-413: Athens flottexpedition mot Sicilien
400-talet slutar med totalt nederlag, vilket leder till
oroligheter i Athen, politiska kupper, osv.
Lysistrate uppfördes alltså under en krisperiod
• 404: Sparta segrar
 Acharnerna (425): bonden Dikaiopolis sluter
separatfred med spartanerna och lever lyckligt i sin
enklav medan krigshetsarna (som representerar
athenska politiker) lever vidare i misär.

Freden (421): bonden Trygaios flyger på en enorm

Aristofanes dyngskalbagge till Olympen för att be Zeus om fred.
Det visar sig att fredsgudinnan är inspärrad i en grotta
fredsdramer medan krigsguden härjar fritt. Trygaios fritar
fredsgudinnan tillsammans med kören. (samtida med
Nikiasfreden)

Lysistrate (411): Lysistrate organiserar en sexstrejk

som får slut på peloponnesiska kriget. (samtida med
kriserna i Athen efter flottexpeditionen)
Handlingen i komedin
Handlingen i komedin baseras på samtidsproblematik (som det
peloponnesiska kriget), men den görs komisk genom att bli ’fantastisk’. Det
fantastiska åstadkoms av Aristofanes på två sätt, ibland i kombination:

1. Protagonisten skapar en slags utopi för att lösa problemet. Jfr. Fåglarna

2. Protagonisten leder en revolution för att lösa problemet. Jfr. Lysistrate

(Zimmermann)
Diskussion: breakout
room (1)
1. Vilken är handlingen i Lysistrate, s. 112-128 (t.o.m.
”malträterad”)?

2. Påminner kommissarien om någon figur vid tidigare

stött på?

3. Hur karakteriseras kvinnor och män i dramat som

helhet? Sticker Lysistrate ut på något vis? Vilken roll
spelar denna framställning för vår förståelse av dramat
och för dramats komiska effekt?
Diskussion: handlingen i Lysistrate
1. Prolog: Lysistrate avslöjar sin plan och hennes medkonspiratörer svär
en ed

2. Intågskör: gubb- och en kvinnokören munhuggs (ordstrid 1). – den

splittrade kören representerar de interna konflikterna i Athen.

3. Episod: en kommissarie försöker att rekvirera pengar ur statskassan,

men avvisas av kvinnorna (ordstrid 2). Planen har lyckats hittills.
Diskussion: Kommissarien
KOMMISSARIEN:
”Har nya fruntimmerskravaller brutit ut?
Å – detta bråk på tak och gator, skrän och trummor
och dyrkande av underliga österländska idoler –
gudar som den där Adonis eller Sabazios!” (s. 122)

LYSISTRATE:
”Å, jaså, monsieur, är det bara en kvinnlig dräkt som fattas? Se här!” (s. 126)

”Och här är begravningskransen!” (s. 128)

Diskussion: stereotyper
1. Kvinnor: (a) liderliga, alkoholiserade, slösaktiga, modefixerade, etc.
(b) moderliga, omtänksamma och ömsinta.

2. Män: liderliga, krigsgalna, etc.

3. Lysistrate: inte liderlig, alkoholiserad, slösaktig, modefixerad (?).

Diskussion: Breakout
room (2)
4. Hur fortsätter handlingen i Lysistrate, s. 128-136?

5. Vilka positiva kvalitéer tillskriver sig kvinnorna på s.

127-129? Hur försvarar de strejken?
Diskussion: handlingen i Lysistrate
4. Sångparti: ny ordstrid mellan män och kvinnor. (128-129)

5. Episod: Lysistrate tvingas hejda kvinnorna som inte längre kan upprätthålla strejken.
(128-131)

6. Sångparti: kören fortsätter att käbbla. (131-132)

7. Episod: Lysistrates strejk kräver sitt första offer, Kinesias. (132-136)

8. Växelsång: Körledaren tröstar Kinesias. (136)

Diskussion: kvinnans positiva kvalitéer
Kvinnorna deltar i religiösa sammanhang (kult)

Kvinnorna föder söner (militärt)

Männen har saboterat allt och är uppenbarligen korkade. Kvinnorna

sitter inne med de goda råden, men får inte yttra sig.

Bland alla stereotyper som möjliggör humorn döljer sig ett seriöst
argument : kvinnorna kräver politisk representation eftersom de bidrar
till staden Athen.
 ὦ σπερμαγοραιολεκιθολαχανοπώλιδες,

Kom frukt- och grönsaksmånglerskor och

Komedins torgmadamer!

språk: (”Fruktochgrönsaksmånglartorgmadamer”)
groteska
ὦ σκοροδοπανδοκευτριαρτοπώλιδες,
nybildningar
Hej, krogvärdinnor, bagerskor och servitriser!

(s. 123)
 ”The uninterrupted concentration of the
fictitious personages of the play on their
Dramatisk fictitious situation”. (Dover, Aristophanic
illusion comedy, s. 56)
Brott mot dramatisk illusion
”Lyssna till mig, folk i staden,
hör ett ord jag vill ha sagt!
Jag har närts i lyx och prakt:
tioårig i paraden
gick jag upp till kolonnaden,
finklädd, i musikens takt,
våra stadsgudinnors makt
hyllande på dansestraden” (s. 128)
Brott mot dramatisk illusion
”Vi ska inte tala illa
om en enda bland publiken.” (s. 138)
Paratragedi (eng. ”paratragedy”)

Definition av paratragedi: Att kombinera tragiskt språk och tragiska motiv med vulgära
och triviala sådana, för att skapa en kollision mellan det höga och det låga, och därmed
uppnå komisk effekt genom att förlöjliga tragedin.

I flera fall kan källorna till de tragiska elementen i komedin identifieras, i andra fall inte
(den aktuella tragedin har gått förlorat och ingen antik kommentator har identifierat
källan). I många fall är det inte heller en specifik tragöd som efterbildas/citeras, utan
bara något allmänt tragiskt som komediförfattaren själv skapar.

(Dover, 1972)
 Paratragedi (1): språk, allvar, lidande
KÖRLEDARINNAN: O drottning över våra
handlingar och rådslag!
Vi går du med så dyster uppsyn framför
porten?
LYSISTRATE: Ha! Usla kvinnor! Fruntimmer i
dåd och tankar!
Jag går här modlös av och an för deras
skull.
KÖRLEDARINNAN: Vad säger du?
LYSISTRATE: Den rena sanningen.
KÖRLEDARINNAN: Vad är det som har hänt
för hemska saker – säg!
LYSISTRATE: Det är genant att tala om det.
Tungt att tiga.
KÖRLEDARINNAN: Du döljer för mig någon
olycka som hänt!
LYSISTRATE: Kort sagt och rakt på sak: vi
nästan dör av kättja!
(s. 129-130)
 Komisk teknik
Allvar och spänning (varför är Lysistrate så upprörd?) byggs upp och faller pladask
med en referens till sex…
Det kan jämföras med:

Antigone
ISMENE: Vad gäller frågan?
ANTIGONE: Om du vill hjälpa mig att lyfta liket.
Lysistrate
LYSISTRATE: Då ska jag tala, må det inte döljas
längre! Om vi – om kvinnorna – ska tvinga
männen till att sluta fred, då är det bara en sak
som vi måste avstå från.
KLEONIKE: Vad då? Säg ut!
LYSISTRATE: Ni gör det då?
KLEONIKE: Det gör vi, om det också skulle kosta
livet!
LYSISTRATE: Nåväl. Det som vi måste avstå från är
– kuken!
 Paratragedi (2): ”orakel-motivet”
LYSISTRATE: ”Hör: när svalorna en gång
häckar på samma ställe,
flyende härfågeln käckt, försakande
falliska fröjder,
Då blir det slut på er vånda och världen
vänds upp och ned
av Zeus som dundrar i skyn.
TREDJE KVINNAN: Blir det vi som då
ligger överst?
LYSISTRATE : Men om svalorna skingras
och sträcker till flykt sina vingar
Bort från det heliga templet blir domen
över dem denna:
inga vingade fåglar är fegare flygfän än
de.
FÖRSTA KVINNAN: Det var, vid Zeus, en
klar och tydlig spådom.” (s. 131)
 Paratragedi (3): ”klago-motivet”
KINESIAS
Ӂ, denna kvinna! Ve, hon har tillintetgjort mig
och flått mig levande. Och så försvinner hon!
Vad ska det bli av mig? Och var får jag nu ett nyp,
när den sötaste av dem, min fru, har förrått mig?
Hur skaffar jag mat åt vårt arma barn?
Jag är desperat! Jag går med detsamma åstad och lejer en amma.”
 Paratragedi: ”klago-motivet”
KÖRLEDAREN
”Du arme, vilka ohyggliga kval måtte in sönderslita sin själ!
Jag lider med dig. Vilken hemsk final!
Din anatomi kan aldrig må väl –
vilket själsliv och vilka organ hos en man kan klara en kris så akut?
Vilken pung, vilken lem kan stå ut –
eller kan låta bli att stå ut?”
 Paratragedi: slutsats
Detta sätt att hantera tragedin liknar sättet på vilket gudar, politiker och
intellektuella smädas. (Dover)
Diskussion: Breakout
room (3)
6. Hur fortsätter och slutar handlingen i Lysistrate, s. 136-
143?

7. Hur finner ni slutet på Lysistrate? Är det bra?

8. Finner ni fler exempel på tragedi-parodier (paratragedi) i

dramat som helhet?

9. Hur fungerar de två körerna i dramat?

10. Är Lysistrate en bra pjäs? Är den rolig?

Diskussion: handlingen i Lysistrate
9. Episod: Ett spartanskt sändebud anländer till Athen. Han skickas tillbaka för att hämta en delegation från
Sparta för att man ska kunna förhandla.

10. Sång: Gubb- och kvinnokören försonas (försoningen i staden förbereder försoningen mellan Athen och
Sparta)

11. Episod: Den spartanska delegationen ankommer. Lysistrate förevisar en naken kvinna, Freden, vilket får de
två sidorna att sluta fred.

12. Sång: Kören lämnar scenen.

13. Slutparti: Avslutande bankett med körsång av athenare och spartaner.

 ”We are brought up in a theatrical tradition
Diskussion: which makes it hard for us to adjust ourselves
to the principle of ending on the note ”now
dramats slut that that’s all settled, let’s have a song and
dance”. (Dover, 1972)
 Sammanfattning: skillnader mellan tragedi och komedi

TRAGEDI KOMEDI
Tid mytologisk tid (hjälteåldern, 1500-1100) Samtid (400-talet f.Kr.)
Plats palats (exv. i Thebe, Argos, Troja) Athen
Figurer furstefamiljer vanliga människor
Språk högtravande, dialekt i kören men inte för vardagsspråk, dialekter, svordomar, slang för
komikens skull, utan genrerelaterat komikens skull
Handling handlingar som rör furstefamiljen fantastiska idéer, utopier, revolutioner
Inställning allvarlig skämtsam (skoj om sex, avföring), parodi
(paratragedi) och travesti
Gudarna respekt brist på respekt
Personangrepp inga personangrepp (exv. Euripides), politiker
Dramatisk illusion bevarar bryter mot
En tolkning av budskapet i Lysistrate

Översteprästinna i kulten av Athena Polias, staden Athens

skyddsgudinna, hette år 411 Lysimache (”kampupplöserskan”); Athena
Nikes översteprästinna hette Myrrhine. En tolkning är därför att det i
dramat är olika företrädare för Athena som här talar direkt till
athenarna och vill förmå dem att sluta upp med sitt interna käbbel, att
få dem att enas över politiska och sociala skillnader; perioden efter
flottans nederlag mot Sicilien (413 f.Kr.) utmärktes just av politiska
konflikter och kupper, där demokratin utmanades av oligarkin.

Att just inrikespolitisk harmoni måste föregå en utrikespolitisk fred

iscensätts också i Lysistrate genom den splittrade och tvistande kören
vars försoning föregår den mellan Athen och Sparta.

(Zimmermann)