SKOLA OCH

MEDBORGARFOSTRAN
- mellan pedagogik, vetenskap och moral

Thom Axelsson
Jonas Qvarsebo

Studentlitteratur
 INNEHALL

Forord 9
KOPIERINGSFORBUD Johannes Westberg
Detta verk ar skyddat av upphovsrattslagen Kopienng. utover larares och
Refexenser 17
studenters begransade ratt att kopiera for undervisnmgsandamal enligt
Bonus Copyright Access kopienngsavtal. ar forbjuden For information
om avtalet hanvisas till utbildmngsanordnarens huvudman eller 1 Medborgarfostran, styrningskonst
Bonus Copyright Access
och skolans historia 19
Vid utgivnmg av detta verk som e-bok, ar e-boken kopienngsskyddad Inlednmg 19
Den som bryter mot lagen om upphovsratt kan atalas av ailman aklagare Medborgarfostran att skapa goda medborgare 20
och domas till boter eller fangelse i upp till tva ar samt bli skyldig att erlagga Bokens fokus och overgripande fragor 26
ersattnmg till upphovsman eller rattsmnehavare Samhallsomvandlmg och en ny styrningskonst 27
Studentlitteratur har bade digital och traditionell bokutgivnmg Fran suveran makt tillbiomakt och disciplmar makt 30
Studentlitteraturs trycksaker ar miljoanpassade, bade nar det galler Skolan 1 en biopolitisk och disciplmar kontext 32
papper och tryckprocess
Skolgang for alia - en mer komphcerad historia 39
En skolhistonsk oversikt 39
Art nr 39719 Folkundervisnmg fore skolan 41
ISBN 978-91-44-12144-4 En gemensam skola 42
Upplaga 11 Visionen om bottenskolan och vagen till enhetsskolan 45
Bokens disposition 48
© Forfattarna och Studentlitteratur 2022
studentlitteratur se
Studentlitteratur AB. Lund 2 Halsa, begavning och karaktar for nationens skull 51
Formgivnmg mlaga Henrik Hast Inlednmg 51
Ombrytnmg mlaga Siv Rudholm Reglenng av halsa och kon 51
Formgivnmg omslag Jens Martin
Omslagsbild Shutterstock

Printed by Latgales Druka, Latvia 2022

 v, —o —' 56
Att separera de begavade fran de obegavade 57
Begavnmgsdifferentienngen och vetenskapen 59
Hanteringen av de mmdre begavade - hjalpklass och svagklass 62
En karaktarsfast medborgare for nationens skull 65
Att avgora ratt tidpunkt for differentienngen 67
5 Hanteringen av de svarfostrade eleverna 119
Inlednmg 119
Disciplmproblemen bland barn och unga 120
Disciplmproblemens politisermg 122
En vidgad och forstarkt disciplmermg 125
Den pohtiska (icke-)losnmgen pa agafragan 129

Den onskvarda medborgaren Halsa, begavnmg Psykologisermgen av skolans disciphnproblem 130

ochkaraktar 69 Disciplmermg genom fortrohghet och samarbete 133

Den disciplmerade medborgaren 137

3 Skolan, eugeniken och ’’tattarproblemet” 73
Inlednmg 73
6 Mellan pedagogik, vetenskap och moral 141
Eugeniken och forbattnngen av befolkningen 74
Inlednmg 141
”Tattarfragan” som samhallsproblem 75
Skolan och biopolitiken 141
Tattarna, begavnmg och skolans roll 77
Skolan som fixare av allehanda samhallsproblem 143
Manne Glanders undersoknmg av tattarna och skolan 77
Massntbildnmg och sortermgens grundlaggande villkor 144
Att finna losnmgar pa tattarproblemet 82
Biopolitikens morka sida 146
pran tattarproblemet till zigenarfragan 86

Den bristfalhga medborgaren 87 Skolan och den disciplmara makten 149

Drommen om skolan som gemensam och likvardig 153

4 Att skapa en demokratisk medborgare 91 Referenser 159

Inlednmg 91
Register 171
Den progressmstiska pedagogikens genombrott 92
En demokratisk medborgare 95
Vetenskapens roll 1 skapandet av demokratiska medborgare 97
Psykologins centrala roll for skolans medborgarfostran 101
En fn och sjalvstandig medborgare 102

Behovet av en fast hand (trots allt) 106

Skapandet av en allsidigt utvecklad medborgare ro8
Den onskvarda medborgaren - demokrati, vetenskap
och samhallsnytta 112
 FORORD
Johannes Westberg

Yi har skapat Italien,

nu maste vi skapa italienare
MASSIMO d’aZEGLIO (1798-1866)

Det skolvasende vars medborgarfostran behandlas i denna bok ar

resultatet av en langre historisk utvecklmg Under slutet av 1800-talet
och borjan av 1900-talet forandrades namhgen erfarenheten av att
vara barn 1 Europa och Nordamenka 1 grunden Fran att framfor allt
ha vant en erfarenhet som fram till 1800-taIets mitt 1 manga lander
delades av huvudsakhgen de mer valbargade grupperna, blev det nu
en sjalvklarhet att ga 1 skola, atmmstone en del av veckan, under nagra
ar Barn blev nu skolbarn
Detta betyder mte att skolan var en ny uppfinmng. I Poloma Minor,
med Krakow som viktigaste stad, hade redan 61 procent av stadsfor-
samlmgarna skolor vid mitten av 1700-talet, och 1 Spanien gick vart
femte barn 1 Kastihen 1 skola 1 slutet av arhundradet I Franknke fanns
det redan 23 000 folkskolor 1813, och 1 Preussen gick ungefar 60 procent
av alia barn 1 skolan redan 1816 Hur manga skolor som fanns 1 Sverige
ar oklart Har skedde den huvudsakhga undervismngen 1 hemmet,
men uppgifter finns pa att det fanns omkrmg 165 fasta skolor 1 Sverige
1768 (Westberg 2018, 2019) I jamforelse med var samtid, ar en sadan
summa nastan svar att forsta Forestall dig ett samhalle dar nastan
mgen gar 1 skola

9

_veil aetsamma - i
aag gar de allra fiesta barn aven globalt sett i skola - sag vagen dit olika
ut Utvecklmgen gick snabbast i Europa och Nordamenka. I lander
som USA, England, Franknke, Sverige och Preussen gick de fiesta barn
i skolaldern i skola redan vid sekelskiftet 1900, medan utvecklmgen
gick langsammare i sydeuropeiska lander som Itahen, Grekland och
Portugal (Lmdert 2004) I de lander som drabbats av kolomalmakterna
gick ocksa utvecklmgen langsammare Har kan man dartill notera en
skillnad dar skolgangen var betydiigt starkare 1 bnttiska kolomer an 1
de franska (Benavot & Riddle 1988)
Givet denna mangfald, ar det inte konstigt att motiven bakom,
och syftena med, dessa hundratusentals skolor var manga och vane-
rade Dessa omfattade saval en vilja att starka vissa kunskaper som
att fostra en framtida befolkmng for att utveckla religiositeten och
fosterlandskarleken, sakra den pohtiska kontrollen och starka landets
ekonomi Enhgt Danmarks folkskolestadga fran 1814 skulle barnen
till exempel fostras till goda protestanter, lo;ala undersatar och nyttiga
medborgare, och enhgt 1842 ars svenska folkskolestadga var barnens
’’danande till chnstehge och gagnelige samhallsmedlemmar” folk-
skolans mal (Larsen 2019, SFS 184219) Amnet for denna viktiga bok
- medborgarfostran - var alltsa redan fran borjan en avgorande del
av skolans histona
I dag ar skolans fostrande uppdrag omdebatterat, inte mmst 1
Sverige Aven om manga debattorer - inte mmst pa hogerkanten -
menar att skolan har ett viktigt uppdrag att fylla gentemot barn som
fiyttat till Sverige eller vars foraldrar gjort motsvarande resa, sa finns
de som havdar motsatsen Enhgt dem agnar sig skolan numera for hte
| demokrati (Zymek 2000)
at traditionell kunskapsformedhng och for mycket at sitt sociala och
fostrande uppdrag Som Svenskt Naringshv papekade 1 ett yttrande
2019, bor kunskapen sta 1 fokus for skolans styrdokument (Hulten 2021)
Som den har boken tydligt visar, ar dock medborgarfostran ett
grundbegrepp for att forsta skolvasendets syfte och funktion under
hela 1900-talet Liksom alia goda samhallsvetenskaphga begrepp upp-
IO | FORORD
marksammar det viktiga aspekter av vart samhalle och satter fingret
pa sadant som ibland gar oss forbi. Antmgen for att det ar for sjalvklart
och valbekant, eller for att fenomenet ar av den karaktaren att vi sallan
pratar om det 1 vardaghga sammanhang
Medborgarfostran hor atmmstone delvis till denna kategon av
samhallehga fenomen Visserligen ar manga av oss medvetna om
skolans syfte, som 1 skollagen (SFS 2010 800) formuleras 1 termer av
att formedla respekt for manskliga rattigheter och grundlaggande
demokratiska vardenngar samt att framja barns utveckhng ”till aktiva,
kreativa, kompetenta och ansvarskannande mdivider och medborgare”
(4 §) Men varfor sadana ideal om den onskvarda medborgaren formu-
lerats, vad de faktiskt innebar och far for konsekvenser, det ar fragor
som vi sallan reflekterar over For dig som funderar pa att sknva en
uppsats eller ett storre arbete om skolan, ger denna bok dig darmed en
god teoretisk grund for att forsta viktiga aspekter av vad skolan mnebar
Vad forfattarna har lagger sarskild vikt vid ar hur medborgar­
fostran (for att tala med Friedrich Nietzsche) ar nagot ”manskhgt,
alltformanskligt” Det finns mget naturgivet med hur vi formule-
rar vara medborgandeal, utan det ar val som gors mom ramen for
specifika sociala, ekonomiska och kulturella kontexter Dessa kan
utgoras av iSoo-talets och det tidigare 1900-talets nationalstater dar
skolan syftade till att starka nationella sprak, en nationell identitet och
kultur, dar den ansvarstagande medborgaren, den fhtiga arbetaren
och den patnotiska soldaten var viktiga forebilder (Green 2000) Men
denna medborgarfostran kan ocksa, som under efterkngstiden, besta
1 skapandet av mdivider for ekonomisk utveckhng, jamlikhet och
Till bokens styrkor hor ocksa hur den placerar analysen av den
pohtiska och diskursiva mvan, dar vi ser hur nya ideal och malbilder
formuleras, 1 samspel med en social och ekonomisk verklighet Ord
som bygger pohtik och mstitutioner baseras pa en sadan verklighet och
paverkar den ocksa. Mycket av det som astadkommits delvis genom
medborgarfostran ar darfor sjalvklart for oss 1 dag Vi forestaller oss
FORORD ] 11
 —i - ^Lujubmonster
sjbdpat en storre kulturell och spraklig mangfald i jamforelsevis tole-
ranta demokratiska samhallen. Men den tankefiguren ar bara mojhg
mot bakgrund av de ideal om homogena nationalstater som skapades
under 1800- och borjan av 1900-taIet och som lever kvar an 1 dag, dar
medborgarna delar en stark spraklig, kulturell och rehgios identitet
Den har boken ger en utmarkt mbhck 1 dessa processer
Har ar det mtressant att atengen placera denna bok 1 ett bredare
xnternationellt sammanhang. Som histonsk forskning visat, har
namhgen en sadan nationell medborgarfostran alltid kravt mycket
arbete Det har politiker ocksa vant fullt medvetna om. Ett klassiskt
exempel pa detta ar den italienska pohtikern Massimo d’Azeglios
(1798-1866) formulenng, som mledde detta forord Apropa Italiens
enande konstaterade han att ”[v]i har skapat Italien, nu maste vi skapa
itahenare” Q’Fatta Vltaha, bisogna fare gh Itahani”) Att ett sadant
behov av medborgarfostran farms, var ocksa korrekt vid den tiden
kunde bara 600 000 av Italiens mer an 25 miljoner mvanare lasa och
sknva pa italienska Antmgen for att de var ilhtterata, eller for att de
bodde 1 omraden utanfor Rom och Toscana dar spraket eller dialekten
gjorde att itahenskan var alltfor svar for att forsta (A’Hearn 2017) Som
exemplet med Italien visar, ar alltsa varken medborgare eller nationer
nagot som existerar 1 sig sjalvt, utan det ar nagot som behover skapas
Behovet av medborgarfostran var naturligtvis uppenbart 1 mang-
sprakiga omraden som dagens Nederlanderna och Schweiz, men ocksa
1 for oss tamligen sjalvklara nationella enheter som Franknke Franska
var det sjalvklara spraket 1 regionerna krxng Paris, men omknng en
Ijardedel av befolkmngen 1 landet pratade ingen franska 1863 Vid
sidan av de sprakliga vanationerna fanns de kulturella, vilket kunde
fa resande fran huvudstaden att vid besok 1 Bourgogne konstatera
att man mte behover resa till Amenka for att se vxldar, och andra att
presentera hknande kritik mot befolkmngen 1 Haute-Vienne, Loire
och Morbihan (dar befolkmngen beskrevs 1 termer av okunmghet,
vidskeplighet och smuts) Det ar foljakthgen mot en sadan upplevd
verklighet som man bor forsta den franska folkskolans syfte att skapa
cmhserade medborgare kannetecknade av sjalvdisaplm, renhghet och
upplysmngens rationella kunskapsideal (Weber 1976)
Som forfattarna till denna bok visar, har dock mte skolans med­
borgarfostran enbart handlat om samhallsmedborgare 1 en bred
bemarkelse, utan den har ocksa agnat sig at specifika utmanmgar och
speafika problem som identifierats 1 samhallet och bland befolkmngen.
Det ar mte endast fragor om den nationella eller demokratiska med-
borgaren som skolpolitiken agnat sig at, utan ocksa om begavnmg,
halsa, etmcitet och klassrumsdisciplm Har beror forfattarna saledes
fragor som blmt belt centrala for utbildmngspohtiken under 1900-talet,
som tva helt centrala tendenser som kannetecknat det arhundradet.
pedagogtsermgen av saval samhallehga som indmduella problem och
forvetenskaphgandet av skolans fostran och undervisnmg
Utmarkande for 1900-talet ar namhgen att allt Her fragor har
kommit att defimeras som utbildnmgsfragor genom en process som
forskningslitteraturen brukar besknva som pedagogisenng eller
educationahzation Skolan ar mte bara till for att ge eleverna grund-
laggande kunskaper och formagor, utan kan anvandas for att hantera
alltifran fragor om halsa, trafiksakerhet och foraldraskap till fragor om
sexuahtet, rasxsm, ojamhkhet, knminahtet och khmatkns Narhelst ett
problem dyker upp 1 det allmannas medvetande, tenderar skolan att
framhallas som atmmstone en dellosmng (Depaepe 2012) Forfattarna
uppmarksammar en rad goda exempel pa hur den svenska skolan for-
vantats losa sadana problem genom skolhygien, gymnastik, mtelhgens-
matnmgar, hjalpklasser och aga. Skolans medborgarfostran kan alltsa
1 det avseendet sagas ha vidgats under 1900-talet, vilket denna bok ger
manga exempel pa
Samtidigt har vi ocksa sett ett tilltagande forvetenskaphgande av
skolans verksamhet och dess medborgarfostran Inom ramen for en
klassisk flumpedagogikdebatt, som aterkommer under hela 1900-talet 1
Sverige och annorstades, laggs ofta skulden pa den progressiva pedago-
giken - reformpedagogiken Det ar dess fostrande demokfati-ideal som

12 ) FORORD
forord I 13

_____ _ oiu dUKToruet odi eleverna i forlangmngen
bade sitt kunskapsmtresse och sankt sin kunskapsmva (jfr White 2015)
Men som framgar av denna bok ar det mte enbart, eller ens huvud-
sakligen, reformpedagogikens sprak som har paverkat utbildmngs-
pobtiken I stallet har den kannetecknats av en medikahsenng och en
psykologisenng, vilket mnebunt att saval barns beteende som deras
formaga att tillgodogora sig skolans fostran forklarats 1 psykologiska
eller psykiatnska termer, daribland intelligens, ordbhndhet, dyslexi,
mental halsa, damp och adhd (se exempelvis Zetterqvist Nelson &
Sandm 2005, Hamre, Axelsson & Ludvigsen 2019)
Har vacker ocksa denna bok spannande fragor om det svenska
1900-talet i bredare international] kontext I den pohtiska debatten
reproduceras ofta tanken om en nationell exceptionahsm, antingen 1
negativ eller positiv bemarkelse Aven om denna fraga mte star i fokus
for denna bok, sa iliustrerar den dock att det svenska skolvasendet
belt uppenbart befann sig 1 ett storre mternationellt sammanhang och
pa manga satt tog del av mternationella trender mom pedagogik och
utbildnmgspohtik Forskare har visat hur den svenska skolpolitiken
under 1900-talet explicit eller implicit pa ohka satt formats av den
mternationella debatten, och denna bok ger manga exempel pa det
Skolhygien, eugenik, begavnings- och intelhgenstester, barn- och
utvecklmgspsykologi samt diskurserna knng skapandet av fram-
tidens demokratiska medborgare var forstas langt ifran nagot umkt for
Sverige Trots att delar av utbildmngspohtiken tog vissa steg langre an
1 andra lander - exempelvis genom grundskolereformen - sa svarade
aven den mot mternationella diskussioner knng social jamhkhet och
ntbildmng for ekonomisk utveckhng (Waldow 2008, Zymek 2000)
Skalen till att lasa, gladjas at och anvanda denna bok ar alltsa
flera Vid sidan av att bjuda pa en historielektion om den svenska
skolan fram till grundskolereformen 1962, hjalper den oss att battre
forsta den skola som vi har 1 dag Vi far har en jamforelsepunkt, som
genom sma likheter och skillnader bade kan forklara och tydhggora
konturerna hos det skolvasende vi har Vi kan kanna igen oss 1 med-
14 I PORORD
borgarfostrans overgnpande iogik, men ocksa dess detaijer Vill man
forsta varfor skolbarn agnar sig at skohdrott, och varfor vi diskuterar
klassrumsdisciplm och skolbarns ohka forutsattmngar for skolarbete
sa ger denna bok manga av de svar som man behover Vill vi forsta
dagens debatt om invandrarbarn och svensk kultur, sa ar onekhgen
diskussionen knng det sa kallade tattarproblemet och den sa kallade
zigenarfragan en viktig utgangspunkt. Vill man forsta dagens debatt
knng dyslexi och adhd, utgor efterkngstidens utbildningspohtik en
sjalvklar utgangspunkt
Darmed uppmarksammar boken ocksa nagra av de paradoxer
som kannetecknat utbildnmgen under 1900-talet Denna bok visar
tydhgt pa hur medborgarfostran mnehaller en spanning mellan fnhet
och kontroll. Den nationella medborgaren ska befnas fran tidigare
samhallssystems ok, och av den demokratiska samhallsmedborgaren
forvantas att han ska kunna leva 1 ett fntt samhalle och dar gora goda
val bade 1 sitt pnvata och sitt offenthga hv Samtxdigt mnebar fostran
en kontroll och en disciphnenng det ar en viss sorts fnhet som med­
borgare fostras till, och en viss sorts fnhet hen forvantas utova Som
framgar av den ovan citerade skollagen ar det ’’aktiva, kreativa, kompe-
tenta och ansvarskannande indmder och medborgare” som skolan
andock ska fostra Boken ger alltsa ett utmarkt histonskt underlag
for att diskutera den klassiska fragan om huruvida utbildning och
mdividens fngorelse ar som vatten och olja (Southwell & Depaepe 2019)
Det finns ocksa en mtressant spanning mellan forhoppnmgar
och utfall Av denna bok framgar de stundtals narmast obegransade
forhoppnmgarna som laggs pa skolan kan vi bara organisera den pa
ratt satt, kommer framtidens medborgare (och samhalle) att kunna
uppnas. Samtidigt antyds darmed skolans stora utmaning, vilket givit
upphov till sa manga knsnarrativ genom aren, bade 1 Sverige och 1
andra lander Trots allt kommer skolan aldng ensam att kunna losa
samhailets problem, och skolan kommer darmed (narmast ound-
vikhgt) att uppfattas som att den har misslyckats, oavsett om detta ar
pohtikers, larares, foraldrars eller skolbarnens fel (jfr Landahl, Sjogren
FORORD ] 15
 ~ .vcaiuerg 2021) I den har boken ges manga exempel pa de utma-
mngar som 1900-talets skola stallts mfor.
Vad den har boken darmed ger ar alltsa en lektion om den mangfald
av funktioner som utbildmngshistorxsk forskning kan fylla 1 relation
till var tids utbildningspolitik, utbildmngsdebatt och utbildnings-
vetenskaphga forskning (for en oversikt, se Westberg 2021) Genom
att forse lasare med jamforelsepunkter och besknvmngar avhistonska
processer formedlar forfattarna bade forklarmgar av och en utvidgad
forstaelse for vart skolvasende, och hur det ar utformat 1 dag Genom
sm historxska tillbakablickagnar sig forfattarna ocksa at myth-busting,
eller vad som beskrmts som ett forsok att minska antalet logner 1 var
offenthga debatt De visar tydligt hur histonsk kunskap kan fungera
som en median mot myter om en forgangen kunskapsskola, eller om
en progressiv pedagogik som omformat efterkrigstidens skola
Till detta laggs ocksa hur forfattarna lyckas tillgangliggora med-
borgarfostrans morkare sidor Histona ar, som vi alia vet, mte enbart en
histona over framgangar och tilltagande valstand utan den mnehaller
ocksa misstag, felbedomnmgar, dumheter och ren brottshghet Genom
att uppmatksamma aven denna morka del av histonen, tar forfattarna
fasta pa den funktion som framhallits av Peter Burke (1997) histonkern
som en remembrancer som pammner oss om de skulder vi heist skulle
vilja glomma, och som vi mte langre ser som relevanta for var forstaelse
av vad var histona egentligen handlar om Mycket krmg eugeniken
och den sa kallade tattarfragan ar viktigt att aterge just av detta skal
Som forfattarna till denna bok lyckas visa, behover vi kunskap om
histonens skuggsidor for att kunna forsta vart skolvasendes framvaxt
l6 | PORORD
Referenser
A’Hearn, Brian (2017) Education I Giovanni Vecchi (red), Measuring
Wellbeing A History ofItalian Living Standards Oxford Oxford
University Press, 175-214
Benavot, Aaron & Riddle, Phyllis (1988) The Expansion of Primary Education,
1870-1940 Trends and Issues Sociology ofEducation, 61,191-ziQ
Burke, Peter (1997) Varieties ofcultural history Oxford Polity
Depaepe, Marc (2012) Educationahsation A Key Concept in Understanding
the Basic Processes in the History of Western Education, 1 Marc Depaepe
{red), Between educationahzation and appropriation selected writings
on the history ofmodern educational systems Leuven, Belgium Leuven
University Press, 121-138
Green. Andy (2000) Education and state formation revisited, 1 Roy Lowe
(red ). History ofEducation Major themes Vol 2, Education in its social
context London Routledge, 303-321
Hamre, B]0rn, Axelsson, Thom & Ludvigsen, Kan (2019) Psyduati y in the
sorting of schoolchildren m Scandinavia 1920-1950 IQ testing, child
guidance clinics, and hospitalisation Paedagogica Htstonca 55,391-415
Hulten, Magnus (2021) Kunskapsknser, 1 Joakim Landahl, David Sjogren &
Johannes Westberg (red ), Skolans knser htstortska perspekttvpd utbtld-
ningsformer och skoldebatter Lund Nordic Academic Press, 135-154
Landahl, Joakim, Sjogren, David & Westberg, Johannes (2021) Skolans
knser histonska perspekttv pd utbildnmgsformer och skoldebatter
Lund Nordic Academic Press
Larsen, Christian (2019) Good and Righteous People and Useful Citizens
of the State The Danish 1814 School Acts and the Rise of Mass Schooling
m Denmark, 1 Johannes Westberg, Lukas Boser & Ingrid Bruhwilet (red),
School Acts and the Rise ofMass Schooling - Education Policy in the Long
Nineteenth Century Cham Palgrave Macmillan, 119-144
Lmdert, Peter (2004) Growing Public Social Spending and Economic Growth
since the Eighteenth Century, Vol 1 The Story Cambridge Cambridge
University Press
Southwell, Mynam & Depaepe, Marc (2019) The relation between education
and emancipation something like water and oil? Introducing the special
issue Paedagogica Histonca 55,1-7
Svensk forfattmngssamlmg SPS 184219, Kongl Maj ts nadiga stadga
angdendefolkunderwxsnmgen t rtket gtfwen Stockholms slott den iSjuni 1842
Stockholm Fakta Info Direkt AB
forord | 17
 (2010 SooJ med lagen om tnforande av skollagen
(2010 801) 11 uppl Stockholm Norstedts )undik
Waldow, Flonan (2008) Utbildmngspohttk, ekonomt och mternattonella
utbildmngstrender 1 Sverige 1930-2000 Stockholm Stockholms
universitets forlag
Weber, Eugen (1976) Peasants into Frenchmen The Modernization ofRural
France, 1870-1934 Stanford, CA Stanford University Press
1. Medborgarfostran,
Westberg, Johannes (2018) A comparative history from below? A local
and international history of nineteenth century schooling Rivista di
styrningskonst och
Stona delFEducazione 5,111-132
Westberg, Johannes (2019) Basic Schools m Each and Every Parish The
skolans historia
School Act of 1842 and the Rise of Mass Schooling m Sweden, 1 Johannes
Westberg, Lukas Boser & Ingrid Bruhwiler (red), School Acts and the
Rise ofMass Schooling - Education Policy tn the Long Nineteenth Century
Cham Palgrave Macmillan, 195-222
Westberg, Johannes (2021) What we can learn from studying the past
The wonderful usefulness of history in educational research Encounters
in Theory and History ofEducation 22, 227-248 Inledning
White, Brian (2015) Scapegoat John Dewey and the character education
Den har boken behandlar den svenska skolans historia fran igoo-talets
crisis Journal ofMoral Education 44,127-144
Zetterqvist Nelson. Karin & Sandm, Bengt (2005) The politics of reading borjan fram till 1960-talet I denna utvecklmg fokuserar vi sarskilt pa
and writing problems Changing definitions in Swedish schooling during medborgarfostran och forandrade medborgandeal Tidspenoden
the twentieth century History ofEducation 34,189-205 ar vald utifran att grundskolans inforande 1962 ofta uppfattas som
Zymek, Bernd (2000) Equality of Opportunity Expansion of European
forverkligandet av en progressiv politisk drom om en gemensam och
School Systems Since the Second World War, i Elizabeth Sherman Swing,
Jurgen Schnewer & Francois Onvel (red), Problems andprospects in
likvardig skola for alia barn oavsett klass, kon och geografi En sadan
European education Westport, Conn Praeger, 99-117 drom ar dock svar att urskilja 1 de histonska kallorna, saval forestall-
mngen om vad som ska vara gemensamt som mneborden av begrepp
som likvardighet har skiftat och forandrats under penoden Dock lean
vi fran slutet av 1800-talet notera en tydhg rorelse mot ett mer enhetligt
skolsystem, aven om det mte handlade om att skapa en mkluderande
skola 1 likhet med dagens ideal Hand 1 hand med denna utvecklmg
kan vi ocksa notera framvaxten av mer overgnpande och enhetliga
visioner om den onskvarda medborgaren an vad som var mojligt mom
det gamla parallellskolesystemet dar skolformerna praglades av relativt
distmkta fostranskulturer (Johansson & Florin 1996) Nar utvecklingen
mot enhetsskola under olika penoder hakade 1 dommerande idestrom-
mngar - som exempelvis hygiemsmen, eugeniken, progressivismen och

FORORD 19