●●●●●●●●●●●●●●●●

kultur
för lust
och lärande
●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●●

Ett samarbete mellan Skolverket och Kulturrådet

 Skolverket och Kulturrådet har fått
regeringens uppdrag att tillsammans
stärka och vidareutveckla arbetet
med kultur i skolan på nationell
nivå. Som grund för arbetet ligger
bl a de förslag som lagts av kultur-
departementets arbetsgrupp ”Kultur
i skolan” i skrivelsen ”En strategi för
kultur i skolan” (Ds 1998:58).

uppdraget
Samarbetet kring kulturverksamhet i skolan kommer
att pågå under treårsperioden 1999-2001. Under den
tiden kommer Skolverket och Kulturrådet att, till-
sammans med andra myndigheter, institutioner och
organisationer inom skol- och kulturområdet, ut-
veckla långsiktiga strategier för att stimulera skolor
att arbeta med kultur i olika former. En handlings-
plan för de gemensamma insatserna ligger som
grund för verksamheten. Kulturrådet har dessutom
fått i uppdrag att stödja och vidareutveckla kultur-
institutionernas och det fria kulturlivets kulturpeda-
gogiska arbete i relation till skolan.

Det finns inga särskilda medel för att genomföra

uppdraget utan detta bör ske inom ramen för myn-
digheternas ordinarie anslag. Avsikten är inte att
ekonomiskt stödja enskilda kulturprojekt. I stället
gäller det att fördjupa insikten om kulturens bety-
delse för barnens utveckling och lärande och låta
denna insikt få genomslag både inom myndigheter
och i kommuner.

Nationella insatser måste bygga på de behov och

förslag som formuleras på lokal och regional nivå.
Förutsättningen för att Skolverket och Kulturrådet
ska lyckas med sitt uppdrag är därför att skapa kon-
takter och ha en dialog med de människor som arbe-
tar i fritidshem och skolor och inom kulturområdet.

Barnet har rätt att till

 utgångspunkter
Läroplanerna vilar bl a på FN:s konvention om barnets rättigheter, där
barnets rätt till yttrandefrihet och ett rikt kulturliv är fastslagna. I läro-
planerna anges skolans värdegrund och uppgifter. Där står vilka mål
och riktlinjer som gäller för verksamheten.

”Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och att växa med sina
uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska,
sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall få
uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla
olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama,
rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall
vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk bildningsgång om-
fattar inslag av såväl manuellt som intellektuellt arbete. Förmåga
till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig”.
(Lpo 94)

För kulturpolitiken har riksdagen beslutat om sju

nationella mål som ska gälla alla samhällssektorer

1 Värna yttrandefriheten och skapa reella

förutsättningar för alla att använda den

2 Verka för att alla får möjlighet till delaktighet

i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till
eget skapande

3 Främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse

och kvalitet och därigenom motverka kommersia-
lismens negativa verkningar

4 Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk,

utmanande och obunden kraft i samhället

5 Bevara och bruka kulturarvet

6 Främja bildningssträvanden

7 Främja internationellt kulturutbyte och

möten mellan olika kulturer inom landet

fullo delta i det kulturella

De utbildningspolitiska och kulturpolitiska målen utgör grunden
för arbetet med kultur i skolan. I det gemensamma arbetet har vi
valt att utgå från:

KUNSKAP BYGGER PÅ UPPLEVELSE

Upplevelser är källor till kunskap och upplevelser kan uttryckas på
många olika sätt. Att lära sig är en skapande process. Kultur är ett
medel för och en del av lärandet. Med estetiska uttrycksformer for-
mulerar och gestaltar barn och unga sina kunskaper och erfarenheter.

Skolan är barns och ungdomars vardagsmiljö. Den ska bygga på

deras delaktighet och respektera deras egen kultur. Den ska sträva
efter att var och en utvecklar nyfikenhet, arbetsglädje och lust att
lära. Mer angeläget än kortsiktiga kulturprojekt är att planera
in skapande verksamhet som en självklar del i vardagsarbetet. För
barn och unga kan det innebära att få tillgång till läsupplevelser,
att få använda film och video, att få möjligheter att använda sig av
uttrycksmedel som dans, drama, musik, bild eller slöjd lika väl som
av tal och skrift. För att bli en god kunskapsmiljö måste skolan bli
en god kulturmiljö.

K U LT U R L I V E T S A N S VA R
Ett allmänt kulturpolitiskt mål är att alla människor ska ha möjlighet
att vara en del av kulturlivet, att få kulturupplevelser och att få ägna
sig åt eget skapande. Att vara delaktig i kulturlivet är en demokratisk
rättighet. Förutsättningen för kulturell jämlikhet skapas hos den unga
människan. Barn och ungdomar ska få tillgång till sin tids uttrycks-
former och deras skapande förmåga ska få utvecklas i en mångfald
av kulturformer. Därför är det angeläget att kulturpolitiken bidrar till
att stärka kulturens roll i skolan.

Arbetsgruppen för Kultur i skolan konstaterar att det måste vara sko-
lan som från ett barn- och ungdomsperspektiv definierar vilket inne-
håll och vilka kulturformer som ska ingå i den dagliga verksamheten.
Det är viktigt att stärka metodutvecklingsarbetet inom det kulturpe-
dagogiska området för att kulturlivet ska kunna möta skolans behov
på ett bra sätt.

och konstnärliga livet

UR FN:S KONV ENTION OM BA RNETS RÄ TTIGHETER, A RTIKEL 31 .
DET VIDGADE SPRÅKBEGREPPET
Genom språket blir kunskap synlig och hanterbar. Detta gäller alla
språkliga uttryck. Lärande kan ske genom muntlig förmedling eller
genom texter men också genom bild, drama, dans och musik. Dessa
språk öppnar många olika vägar för barn och ungdomar att uttrycka
sig och ger dem en variation av möjligheter till kunskap och kommu-
nikation. I ett mångkulturellt, dynamiskt och socialt rikt samhälle
behövs flera språkliga former. De utvecklar en människas tänkande
och kreativitet, hennes relationer till andra och hennes personliga
och kulturella identitet.

AT T S T Ö D J A N AT I O N E L LT U TA N AT T S T Y R A L O K A LT
Barns och ungdomars rätt till kulturella uttrycksmedel och deras rätt
att ta del av samhällets kulturliv är väl framskrivet i läroplaner och
andra styrdokument. Ändå har kulturen ibland svårt att få genomslag
i kommunernas planering av verksamheterna för barn och ungdom,
särskilt i tider av budgetnedskärningar. Det kan vara svårt att lokalt
formulera strategier för hur man ska kunna inrymma kultur i det
vardagliga arbetet om kultur betraktas som någonting som ligger
utanför skolans ordinarie verksamhet.

Tidigare har nationella insatser för kultur i skolan ofta inneburit att
staten skjutit till medel. När nu staten fastställer målen för skolan,
medan kommunerna själva har ansvar för att genomföra verksamhe-
ten, är detta en strategi som måste överges. De nationella insatserna
måste inriktas mot att finna andra former för stöd än ekonomiska
bidrag, som kan stimulera och stärka det utvecklingsarbete som pågår
i kommunerna, i den enskilda skolan eller fritidshemmet.
verksamhetsmål
Skolverket och Kulturrådet kommer gemensamt att
arbeta för kultur i skolan genom att:
• samordna och informera om de nationella insatserna
• stimulera till nätverksbygge och ordna möten
och seminarier på nationell, regional och lokal nivå
• samla och sprida kunskap om skapande processers
betydelse för ett aktivt lärande
• stimulera och stödja metodutvecklingsarbete,
forskning och utvärdering
• dokumentera och sprida praktiska erfarenheter
• ta fram material av olika slag som stöd
för lärare och kulturpedagoger

visioner
”Min vision om kultur i
skolan är att eleven ska
växa i sin förmåga att
uttrycka sig och synas
och att skolans kultur
ska odla elevens förmåga
att gestalta sin värld.”
ULF P LUNDGREN
GENERA LDIREKTÖR
SKOLV ERKET

”Min vision är att

kultur och konstnär-
ligt skapande ska
genomsyra skola och
barnomsorg.”
G Ö R AN L AN N EG R EN
G ENER AL DI R EK T Ö R
S TAT ENS K U LT U R R ÅD
”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
– har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått
ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud,
– kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så
många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild,
musik, drama och dans.”
UR LÄ ROPLA N FÖR DET OBLIGATORISKA SKOLV Ä SENDET,
FÖRSKOLEKLA SSEN OCH FRITIDSHEMMET (Lpo 94)

”Först har vi fått välja ett

land var, ta reda på fakta om
det och sedan i höstas hade vi
en temavecka då vi gjorde dik-
ter, sketcher m.m. och nu har
vi gjort en pjäs av det.”
ELIN LUNDSTRÖM, ELEV

rösterfrån Hagaskolan i Umeå där man arbetat

med temat ”13 år i världen”

”Det är roligt att

göra det här och
när det roligt lär
man sig mer. Sitter
man bara i en skol-
sal och lyssnar på
när läraren pratar
är det som att man
driver bort någon
annanstans och tän- ”Det har varit
ker på annat.” jätteroligt. Man
lär sig mer än att
PATRICK GÖTH, ELEV
sitta och skriva i
en bok. Man lär
sig ju om allting.
”Vi har under tre år, från års-
Man förstår hur de
kurs 4-6, jobbat i ett arbetslag.
har det i länderna
Samarbetet har lett till att vi
har jobbat mycket tematiskt och också.”
oftast med teater/musikal som CLA RA OLOV SSON, ELEV
redovisningsform. Utöver detta
försöker vi utnyttja alla erbju-
danden som att se teater, film
och liknande.
Vi har samma mål att uppnå som
alla andra skolor men vi försöker
hitta annorlunda och roligare
sätt att nå dem.
Detta sätt att jobba stärker
eleverna och gör att de tycker
om skolan.”
AG NETA Ö S T BERG, LÄ RA RE
mera info
Information om det fortsatta arbetet kom-
mer främst att föras ut genom Kulturrådets
informationsblad BARN OCH UNGDOM,
Skolverkets NYHETSBREV och Skolverkets
tidskrift REFORM I RÖRELSE.
Information kommer också att föras ut i
KULTURFÖNSTRET, som är en gemensam
webbplats för Skolverket och Kulturrådet.
Redan nu finns möjlighet att följa med på
Kulturfönstrets resa genom Sverige och
möta kommuner, skolor och fritidshem
eller kulturinstitutioner som på olika sått
arbetar med kultur.
Kulturfönstret finns på adress: www.skolverket.se/skolnet/kulturfonstret/
Till Kulturfönstret inbjuds alla att bidra med egna erfarenheter eller få tips
och idéer om kreativt arbete med skrivande, film, media och många andra
uttrycksformer.

Layout: K. Andersson Art & Grafisk Form. Illustrationer: Annika Huett / Agent Form. Tryck: Christer Persson Tryckeri, april 1999. Best.nr 99:457
projektledare
SKOLVERKET KULTURRÅDET
Margot Blom Anita Jonsson
Skolverket, 106 20 Stockholm Cecilia Björklund Dahlgren
tel 08-723 32 96 (kulturpedagogiskt uppdrag)
Lena Olsson, Skolverket Uppsala Statens kulturråd
Trädgårdsgatan 12, 753 09 Uppsala Box 7843
tel 018-13 93 05 103 98 Stockholm
(lokala kulturmöten) Tel: 08-679 72 60

andra myndigheter,
institutioner och organisationer
Högskoleverket Riksteatern
Box 7851, 103 99 Stockholm 145 83 Norsborg
Riksantikvarieämbetet Riksutställningar
Box 5405, 114 84 Stockholm Box 4715, 116 92 Stockholm
Riksarkivet Svenska Filminstitutet
Box 12541, 102 29 Stockholm Box 27126, 102 52 Stockholm
Rikskonserter Ungdomsstyrelsen
Nybrokajen 11, 111 48 Stockholm Box 17801, 118 94 Stockholm

Postadress: 106 20 Stockholm Postadress: Box 7843, 103 98 Stockholm

Tel: 08-723 32 00 Fax: 08-24 44 20 Tel: 08-679 72 60 Fax: 08-611 13 49
Hemsida: www.skolverket.se E-post: statens.kulturrad@kur.se
Hemsida: www.kur.se