Lärare: Markus Sallkvist

Gruppmedlemmar: Anette Lundh,

Karolina Laso,
Maria-Therese Espinosa Ohlsson
Kapitel 4B
4:16)
För att effektivisera och minska koldioxidutsläpp ska alla länder enas och skriva avtal eller en
regulation om införandet av harmoniserad koldioxidskatt. Detta ska vara en drivkraft till att
utveckla nya förnybar alternativ, för att undkomma att betala koldioxidskatt men även att bidra till
minskat koldioxidutsläpp och en bättre miljö.
Vissa länder vägrar att gå med i något avtal eftersom dem upplever att koldioxidskatten inte ger
upphov till koldioxidutsläppen. Det är oftast fattigare länder som upplever en harmoniserad skatt
som orättvis, eftersom som man ser på grafen, det är inte dem som producerar majoriteten av
koldioxidutsläpp.

4:17)
Eftersom Kyotoprotokollet reglerar utsläppskvoterna hos de länder som ingår i protokollet, tillåter
det dessa länder att intressera sig i utsläppshandel med andra länder. Länderna som ingår i
protokollet som vill köpa en större mängd utsläppskvoter kan inte göra det och därmed begränsas
utsläppen. Å andra sidan orsakar det dödviktsförlust då de länder som länderna som blir begränsade
från att köpa utsläppskvoter får en ineffektiv ekonomi, vilket kan exempelvis göra så att dessa
länder kan bli osäkra i sitt åtagande om de verkligen vill förlänga sitt ansvar i perioderna som
kommer härnäst.
 Lärare: Markus Sallkvist
Gruppmedlemmar: Anette Lundh,
Karolina Laso,
Maria-Therese Espinosa Ohlsson
Kapitel 5
5:2a)
Efterfrågakurvan bestäms av summan av marginal värderingen för dem som kör bil. Eftersom det är
svårt att komma fram med en exakt siffra för detta, skulle man kunna fråga folk hur viktigt dem
värderar att köra bil till olika platser och därefter approximera efterfrågas kurva. Men detta kommer
med kostnad för dem som kör bil i form av bensin, slitage, skatt, tid mm. Dessa kostnader ger
marginalkostnadskurvan för dem som kör bil. Där D=MCp kommer dem som kör att köra bil. Men
bilkörning har även påverkan och kostnader på samhället i form av utsläpp. Därför kommer
samhället vilja ”konsumera” mindre bilåkning, där av en ”högre” MC kurva.

b)
En privatperson tar inte hänsyn till något som inte påverkar dem, men samhället gör. Därför är
samhällets MC kurva högre, dem tar hänsyn till alla kostnader som sker i samband med bilåkning.

5:3a)
Om Arvid och Gottfried inte samarbetar med varandra kommer de hamna i en fångarnas dilemma
situation. I detta situation det finns en bättre alternativ än Nash jämvikten men eftersom dem inte
vill samarbeta med varandra, kommer både få det sämre än om dem hade samarbetat. Den
paretoeffektiva punkten skulle vara att både fiskar måttligt då vid den punkten man kan inte
förbättra för ena personen utan att försämra för den andra.
 Lärare: Markus Sallkvist
Gruppmedlemmar: Anette Lundh,
Karolina Laso,
Maria-Therese Espinosa Ohlsson

b)
Om Arvid och Gottfried inte samarbetar med varandra kommer de hamna i en fångarnas dilemma
situation. I detta situation det finns en bättre alternativ än Nash jämvikten men eftersom dem inte
vill samarbeta med varandra, kommer både få det sämre än om dem hade samarbetat. Den
paretoeffektiva punkten skulle vara att både fiskar måttligt då vid den punkten man kan inte
förbättra för ena personen utan att försämra för den andra.

5:6a)
Myndigheterna måste gå in och påverka reningsverken för att reningsverk B är inte effektiv.
Reningsverk B borde stängas helt och minska utsläppen på reningsverk A eftersom MV är såpass
hög om man skulle minska utsläppen där MC är som lägst. På bilden nedan är den optimala
utsläppsmängden vid q*tot (då det är där som MV skär MC-linjerna).
 Lärare: Markus Sallkvist
Gruppmedlemmar: Anette Lundh,
Karolina Laso,
Maria-Therese Espinosa Ohlsson

b)
Så att det ska uppstå mindre negativa externaliteter ska den optimala utsläppsnivån vara där
värderingen är lika stor som kostnaden. Kostnadseffektivitet nås med en avgift, däremot med kvoter
är det inte lika säkert att man åstadkommer effektivitet. Detta pga att det kan leda till högre
kostnader som inte åstadkommer effektivitet.

c)
Det skulle vara optimalt att fördela minskningen jämt då förslaget går mot effektivitetsmålet - det
kostar myndigheterna mindre att minska på reningsverk B:s utsläpp.
 Lärare: Markus Sallkvist
Gruppmedlemmar: Anette Lundh,
Karolina Laso,
Maria-Therese Espinosa Ohlsson

5:7)
a) Den information som är nödvändig i det fallet är information om landets marginalkostnad. Vi kan
sedan ta de två ländernas marginalkostnader och summera dessa horisontellt för att få en total
marginalkostnad (MCtot).Sedan behöver vi också få ut deras marginella värdering och summera
dessa vertikalt för att få ut en total marginalvärdering (MVtot).
 Lärare: Markus Sallkvist
Gruppmedlemmar: Anette Lundh,
Karolina Laso,
Maria-Therese Espinosa Ohlsson

b) Det optimala utsläppet ses illustrerat ovan i punkt Q*s. För att halveringen ska vara maximalt
kostnadseffektiv behöver MCa och MCb vara lika i Q*s. Detta ges av punkterna Qa och Qb i
diagrammet. Här kommer då land A att rena lite mer än land B, då de senare har det lite dyrare att
göra det. Om varje land sedan ska halvera för att nå Q*s kommer se att Qha och Qhb får olika
marginalkostnader vilket alltså inte är effektivt. Land B skulle kunna rena mindre och land A mer.
 Lärare: Markus Sallkvist
Gruppmedlemmar: Anette Lundh,
Karolina Laso,
Maria-Therese Espinosa Ohlsson

c) När en vara kan konsumeras samtidigt av olika individer är det en icke rivaliserande vara. Är
varan dessutom icke exkluderbar, vilket innebär att vi inte kan exkludera ett visst antal till att
konsumera den, så pratar vi om att minskade utsläpp kan ses som en rent kollektiv vara.

d) Här ser vi land A och B som har olika marginalkostnader och olika marginalvärderingar för att
minska utsläppen. Den optimala punkten för respektive land är där deras egna marginella värdering
skär deras marginalkostnad.

e)
Genom att summera MVA och MVB vertikalt får vi en total marginell värdering (MVTOT).
Respektive optimal punkt för vardera land i en situation där de samarbetar är QSA för land A och
QSB för land B. Q*s är deras gemensamma optimala punkt. Eftersom marginalkostnaden för att
minska utsläpp är lägre för land A jämfört med land B kan sidobetalningar uppstå. Detta sker då
land B, som har det förhållandevis dyrare att minska utsläppen, kan betala land A för att de ska
minska sina utsläpp mer.
 Lärare: Markus Sallkvist
Gruppmedlemmar: Anette Lundh,
Karolina Laso,
Maria-Therese Espinosa Ohlsson

f)
För att uppnå samhällsoptimum kan man använda sig av tex skatter eller prisregleringar. För att då
samhällets marginalkostnad summerar man ländernas marginalkostnad och den marginella
föroreningskostnaden horisontellt för att få samhällets marginalkostnad. Där samhällets
marginalvärde skär samhällets marginalkostnad finner vi optimal produktionspunkt. Skillnaden
mellan jämvikten i samhällets optimala produktionspunkt och där q* skär företagets
marginalkostnad blir den skatten vi vill addera för att komma tillrätta med utsläppen. Om man
tänker sig att utsläppen är en negativ externalitet så talar man ofta om Pigouskatter som används för
att minska dessa negativa externaliteter till det samhället anser vara ”optimalt” utsläpp.
 Lärare: Markus Sallkvist
Gruppmedlemmar: Anette Lundh,
Karolina Laso,
Maria-Therese Espinosa Ohlsson