LAGC01

Associations- och
konkurrensrätt

LÄSTIPS & FRÅGOR

Övningsmaterial till gruppövningarna i associationsrätt

vårterminen 2023
Innehållsförteckning

Bolagsbildning och tillskott av aktiekapital.............................................. 1

Borgenärsskydd.............................................................................. 5

Firmateckning................................................................................ 7

Minoritetsskydd.............................................................................. 9

Aktieägaravtal och bolagsordning........................................................ 11

Personbolag.................................................................................. 13
 Bolagsbild ning och tillskott av aktiekapital

Lästips: Förbered övningen genom att studera 2 kap. ABL. Fråga 2 och 3 utmärker sig genom att
handla om redan bildade och inregistrerade aktiebolag. En bakgrundsbeskrivning till de senare
frågorna hittar du i Svensk aktiebolagsrätt, kap. 5.1- 5.2 och 7.1- 7.3

Fråga 1

En lördagskväll sitter fyra affärsbekanta (A-D) på krogen "Bellmans lycka" och drömmer
om ett vinstprojekt. Drömmarna tar under middagen allt fastare former. En av de fyra,
juristen A, tar fram pennan och skissar på en stiftelseurkund till aktiebolaget Alfa.
Aktiekapitalet ska vara minst 4 miljoner kronor och ägas i lika delar av de fyra.
Entusiasmen är hög - enbart nyckelpersonen B tvekar - men man enas till sist. Kan en
bindande bolagsbildning ske till kaffet efter måltiden på Bellmans lycka?

Fråga2
AB Beta, som tillverkar hundmat, har ett aktiekapital på 500 000. Bolagets ekonomi är
god - rejäla vinster har samlats på hög under senare år. De kan komma väl till pass vid
den nysatsning som nu ska ske. Men satsningen kräver också ett större banklån varför
banken säger åt ende aktieägaren A att hon först måste öka aktiekapitalet till 1 000 000.
A lägger pannan i djupa veck. Hon bläddrar i ABL och frågar sin syster Bom råd.

(a) Kan A genomföra tillskott genom en revers, dvs. ett skuldebrev i vilket A förbinder
sig att vid anfordran betala 500 000?
(b) Kan A tillskjuta en aktiepost i AB Rupfel, som i dagarna inställt betalningarna?
Aktierna har A nyligen köpt för 700 000.
(c) A har en fordran på AB Beta avseende köttleveranser frå.o A:s stora lantbruk, Kan
fordran kvittas mot nya aktier i AB Beta?
(d) B skrattar och säger att A "inte ska gå över ån efter vatten". Vad i hela världen kan
B mena?

Fråga 3

Aktiebolaget Grönsakshuset behöver mer kapital. En av de två aktieägarna, Julie, har två
frågo r:

(a) Går det att öka det egna kapitalet genom att Julie helt enkelt lovar att betala
100 000 till Grönsakshuset?
(b) 1nnebär detta i så fall att Julie får fler aktier?

Fråga 4
Taxitlygföretaget AB Snabba lägen (AS L) är i konkurs. Bolaget ägs av syskonen X och V, av
vilka bara den senare haft kompetens som flygare och varit den drivande kraften i
företaget. Förvaltaren, advokat A, finner att skulderna överstiger tillgångarna flera gånger

-1-
om. En närmare undersökning visar att aktiekapitalet på 700 000 vid bolagets bildning
till hälften tillskjutits kontant av X och till hälften av Y. Y:s tillskott skedde genom
bronsskulpturen "På spaning efter den tid som flyttt"av konstnären Pelle Splash.
Föremålet pryder fortfarande ASL:s nedlagda kontor på Brådlanda flygplats. Skulpturen
visar sig dock omöjlig att avyttra till konstkännare (eller via Blocket). Förvaltaren har
dock fått ett bud på 10 000 av en skrothandlare i Malmö som försäkrar att det minsann är
ett bra pris för skulpturen. Eftermoget övervägande slår A till och sälj er skulpturen. Finns
det stöd i ABL för att kräva in den brist som uppenbarligen uppstått i aktiekapitalet vid
bolags bildningen?

-2-
-3-
-4-
 Borgenärsskydd

Lästips: Förbered denna övningen

g enom att läsa igenom 17 kap. ABL. Läs även Svensk
aktiebolagsrätt, 14 kap.

Frcfua 1
AB Cato priv. har efter en rad år med nollresultat försatts i konkurs våren 2009.
Konkursförvaltarens utred_ning visar på en rad orsaker till bolagets trångmål.
Utredningen pekar bl.a. på att aktierna i bolaget skiftat ägare under 2008. Bolagets
grundare och ensamägare Agneta Andersson har då till Bertil Bengtsson på en månads
kredit sålt samtliga aktier för en miljon. Den kontanta köpeskillingen har Bertil (inom
månads fristen) skaffat fram genom att i egenskap av nybliven ägare till Cato ta upp ett lån
frän Cato på en miljon och som säkerhet för lånet har Bertil till Cato lämnat en inteckning
(på samma belopp) i sin villafastighet Konkursförvaltarens utredning visar att Bertils
ekonomi verkligen varit kraftigt ansträngd under senare år samt att villafastigheten 2008
varit värd omkring 3 miljoner och att det finns inteckningar i fastigheten före Catos på
sammanlagt 2,5 miljoner.

Konkursförvaltaren undersöker vad konkursboet med aktiebolagsrättsliga medel kan

göra med anledning av Catos kredit till Be rtil.

Fråga 2

Oxen Matmarknad AB publ. ägs av A. Bolaget äger två stora varuhus i södra Sverige. A är
bolagets VD. Styrelsen består av A samt X, som är anställd som ekonomichef i företaget
Oxen har ett femtiotal anställda, 5 tjänstemän och 45 butiksbiträden. Bolaget har under
de senaste fyra åren redovisat nollresultat. A har inte någon förmögenhet av betydelse
(bortse tt från att aktierna i Oxen för några år sedan värderats till knappt 4 miljoner). X är
däremot tämligen förmögen. Han har nämligen blivit rik p å aktiespekulationer. Åv,e n A
har sedan två år tillbaka sysslat med aktieaffärer. A har i Sydbanken lånat upp
sammanlagt 10 miljoner (under ett års tid) och för dessa pengar har A köpt aktier.
Sydbanken har krävt säkerhet för banklånen varför Oxen genom styrelsebeslut gått i
borgen för lånen. Till banken har styrelsen sagt att lånen ska användas för investeringar i
Oxen. A:s aktieköp visar sig misslyckade. Han klarar inte av r änto rna på lånen i
Sydbanken. A försätts i konkurs. Sydbanken riktar med anledning av borgensåtagandet
krav mot Oxen, som också försätts i konkurs.

Vad kan konkursförvaltaren i Oxen göra med hjälp av ABL utifrån det inträffade?

Fråga 3

AB Digital ägs till 80 % av AB Förvaltning och till 20 o/o av AB Invest. Digita ls aktiekapital
är på 100 miljoner (en miljon aktier). Digitals lönsamhet år dålig; bolaget har redovisat
förlust under två år. De t lönsamma AB lnvest vill dra sig tillbaka och erbjuder AB
Förvalt111ing an köpa Invests a ktier i Digital för r eapriset 10 miljoner. Men finansieringen

-s-
 av aktieöverlåtelsen blir en knäckfråga. Förvaltnings ekonomi är nämligen svag, tre år
med nollresultat, och bolaget har även en svag likviditet. Till sist enas styrelsen i AB
Digital om att Iåna ut 10 miljoner till Förvaltning så att bolaget kan genomföra aktieköpet.
Vilka aktiebolagsrättsliga påföljder kan aktualiseras?

AB Moder ägs med en tredjedel vardera av Ville Vessla, Nina Kanin och Bamse. Bolaget
äger samtliga aktier i de bägge fastighetsbolagen AB Lundadotter och AB Malmödotter.
Styrelsen i alla tre bolagen består av Ville, Nina och Bamse. De senast fastställda
balansräkningarna ger bl.a. följande information. AB Mode rs tillgångar är upptagna till
42 miljoner. Skulderna uppgår till 35 miljoner och det registrerade aktiekapitalet är 1
miljon. AB Lundadotters tiJlgångar uppgår till 40 miljoner, skulderna är 10 miljoner och
det registrerade aktiekapitalet är 1 miljon. AB Malmödotters tillgångar uppgår till 20
miljoner, skulderna är 22 miljoner och det registrerade aktiekapitalet är 500 000.

Ville, Nina och Bamse funderar på ett antal alternativa transaktioner beslutade av
styrelsen i respektive bolag och frågar Dig om de är aktiebolagsrättsligt tiJlåtna. Är
transaktionerna förbjudna vilJ de veta vilka påföljder som kan inträda om de ändå
genomförs. Är transaktionerna tillåtna vill de slutligen även att Du kommenterar vilka
ekonomiska risker (om några) de medför för Ville, Nina och Bamse. Frågorna är
följande:

1. Kan AB Moder vederlagsfritt överföra S miljoner till AB Malmödotter?

2. Kan AB Malmödotter låna ut 5 miljoner till AB Moder?
3. Kan AB Lundadotter vederlagsfritt överföra 5 miljoner till AB Malmödotter?
4. Kan AB Malmödotter vederlagsfritt överföra 5 miljoner till AB Lundadot ter?
5. Kan Ninas syster Tea låna ut 10 miljoner till AB Malmödotter?
6. Kan AB Malmödotter låna ut 10 miJjoner till Tea?

När du bedömer en enskild transaktion ska du utgå från att övriga inte genomförs.

-6-
 Firmateckning

Dagens övning ska ägnas åt frågor om representationskompetenseni bolag: Vem är behörig att
ingå avtal för ett bolag? Kan en företrädares befogenhet begränsas? Vilken verkan för avtalets
giltighet får ett behörighets- respektive befogenhetsöverskridande?

Lästips: Förbered övningen genom att läsa igenom 8 kap. ABL samt relevanta delar av lagen
(1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (BL). Notera även betydelsen av
handelsregisterlagen (1974:157) (HRLJ, särskilt 19 §. Läs också Handelsbolag och enkla bolag,
kap. 51 och Svensk aktiebolagsrätt, kap.11.3 -11.4.

Fråga 1

Sedan ett antal år äger fem kompisar (A-E) handelsbolaget Handelshuset. Handelshuset
äger tio hyresfastigheter. Bo lagsavtalet säger bl.a. följande:

Bolaget ska I vinstsyfte förvalta hyresfastigheter Bolagets' leds av en st;yrelse, bestående av A-E, som fattar
övergripande beslut i bolagets angelägenheter. Firman tecknas av A ensam, men köp och försöljnmg av fast
egendom kräver samtflgo delägares samtycke

Handelsbolaget har registrerats i handelsregistret. A har sedan mitten av maj 2010

förhandlat med X om att denne ska köpa en av bolagets fastigheter, Galten nr 8
(taxeringsvärde 6 miljoner). Den första juni 2010 tecknas avtal om köp av Galten nr 8 för
6 m iljoner. Styrelseledamöterna B-E i handelsbolaget blir upprörda när de ett par dagar
senare får höra talas om avtalet med X, De anser att A gjort en mycket dålig affär -
fastigheten är värd minst det dubbla taxeringsvärdet. Är Han delshuset bundet av avtalet
med X?

Fråga 2

Eva Ek är VD i AB Cato (pub!). Bolaget har ett aktiekapital på 30 miljoner och omsätter ca
200 miljoner varje år. Cato ska enligt bolagsordningen "tillverka hårddiskar och annan
elektronisk utrustning". Vid ett styrelsesammanträde uppkommer en vild diskussion om
ett kontrakt som Eva s krivit under den gångna månaden. Styrelseledamoten X hävdar
nämligen att Eva handlat i strid mot bolagets intr essen genom att för 500 000 köpa
samtliga aktier i det mindre åkeriföretaget Budexpressen AB. X anser att Eva visserligen
inte betalat ett överpris men påstår att affären ligger uta nför den typ av rörelse som
bolaget ska driva samt att Eva även av "familjeskäl" borde ha avstått från affären (säljare
av aktierna i Bud expressen är Evas bror). Eva försvarar sig med att Cato till ett rimligt pris
köpt på sig nödvändig transportkapacitet. En majoritet av styrelsen är emot affären (och
frän och med nu även mot Eva) och frågar dig "om kontraktet kan annulleras"?

-7-
 fr¾a3

AB Cato har fått en ny ensamägare, AB Gigant pub. Den nya ägaren pfanerar att organisera
om Cato. Man vill bl.a. se över principerna för firmateckning i Cato. Gigant vill
åstadkomma följande lösningar:

(a) AB Catos firma tecknas av den person som är VD i AB Gigant.

(b) AB Catos VD ges rätt att vidta åtgärd utanför den löpande förvaltningen.
(c) Endast aktieägare, styrelseledamot och VD ska ha rätt att bemyndigas som
firma tecknare i AB Cato.

AB Cato är positiv till förslagen och bolagets VD frågar dig hur bolaget ska gå till väga för
att aktiebolagsrättsligt reglera de lösningar som föreslagits? Kan de tryggas genom
föreskrifter i Catos bolagsordning?

Fråga 4
X är styrelseordförande i fa miljeföretaget AB Alfa (pub)), som har en storägare, Y, med 70
% av aktierna och tre övriga ägare med vardera 10 %. X har av styrelsen bemyndigats att
teckna bolagets firma (sk särskild firmatecknare). Bolagets styrelse har ganska länge
diskuterat ett eventuellt förvärv av Storföretaget AB och gett X direktiv om att förhandla
fram en uppgörelse. Vid förhandlingar mellan X och Storföretaget överenskoms att Alfa
ska köpa Storföretaget för 10 miljo ner och att Alfa ska e rlägga Jikvid genom en riktad
nyemission till Storföretagets ägare på 10 miljoner (10 000 a ktier till kvotvårdet 1000).
En riktad nyemission innebär att Alfa ger ut aktier till Storföretagets ägare som betalar de
nya aktierna med apportegendom (dvs. aktierna i Storföretaget). Vid ett extra
styrelsesammanträde i Alfa anser styrelseledamoten Y att affären blir för dyr för Alfa. Alla
andra styrelseledamöter ställer sig bakom X och anser att Alfa är bundet genom X:s avtal
med Storföretaget. Är Alfa bundet?

-8-
 Mina ritetsskydd

Lästips:
Förbered övningen genom att läsa Svensk aktiebolagsrät t, Förbe
10 kap.

Fråga 1

Det lönsamma Bokförlaget AB (BOKAB) har ett registrerat aktiekapi tal på 10 miljoner (i
bolagsordningen anges aktiekapitalet till minst 5 och högst 20 miljoner) fördelat på 1
miljon aktier. Verksamheten går ut på att "marknadsföra tidningar, böcker och andra
medieprodukter rörande samhälls- och livsåskådningsfrågor". Bolaget anses vara värt
omkring 100 miljoner. Aktierna - som har lika rätt - ägs till 6/10 av fi nansbolaget A och
till 4/10 av B, som en gäng i tiden grundat företaget. När B får se kallelsen till 2012 års
årsstämma i BOKAB blir hon chockad. Enligt dagordningen föreslås nämligen en
nyemission av 1 miljon aktier. Samtliga aktier ska enligt förslaget tecknas av A. Vidare
framgår att emissionsvederlaget ska vara ett antaJ av A ägda patenträttigheter som avser
metoder för framstälJning av pappersmassa. Enligt yttrande av boJagets revisor har
patenten ett värde för BOKAB på 10 miljoner.

Bär arg och anser att BOKAS inte behöver några patent och att de högst kan vara värda
totalt 1 miljon. Hon ber dig utreda om det finns möjligheter att med stöd av ABL ingripa
mot A:s försök att berika sig på bolagets och B:s bekostnad. Motivera!

Fråga 2

AB Textil är ett fö retag med lång tradition som länge försett Grönköping med
arbetstiilfällen. I bolagsordningen står det att företaget ska tillverka kläder. Aktierna ägs
till största delen av folk som arbetar i någon av företagets tre fabriker. Efter ett
generationsskifte har dock några "utomstående" förvärvat aktier i bolaget. En av dessa är
T, bördig från trakten kring Grönköping och med ny dubbelexamen i juridik och ekonomi
frå n Lunds universitet.

AB Textil har svåra lönsamhetsproblem. Det är billigare att sy kläder i Asien än i

Grönköping. Det är uppenbart att det behövs stora nedskärninga r i Grönköping för att få
fö retaget att överleva. T arbetar fram ett förslag till omstruktureringar av verksamheten
- bl.a. "outsourcing" av delar av produktionen till Indien - men förslaget får inget
genom slag på bolagsstämman.

Stämman röstar istället för att utöka antalet sömmerskor i Grön köping. Motiveringen är
att AB Textil har ett "moraliskt ansvar" och måste ta han d om bygdens folk genom att
utöka arbetstillfällena inom företaget Samma dag tar också bolagets styrelse ett viktigt
beslut. Styrelse n beslutar att ge alla sömmerskor som arbetat i 30 år var sin guldklocka.

Styrelsen, som nog inser vidden av företagets ekonomiska problem, beslutar också att
man ska börja sälja ut fastigheter för att få in litet pengar. Fastighets marknaden är inte
särskilt god, men man vill bli av med fastigheterna snabbt och säljer därför tre fastigheter
till en av bolagets största aktieägare. Det är uppenbart att fas tigheterna säljs till ett
under pris. men styrelsen tycker att "något betalt är ju bättre än inget".

-9-
 (a)rKommentera besluten av stämman och styrelsen. Finns något att anmärka på?r
(b)rTär arg över både stämmans och styrelsens beslut. Vad kan han göra?r

Frå_ga 3
AB Knyppling har 10 A-aktier och 200 B-aktier. Aktieägare Andersson äger samtliga A­
aktier som vardera har 10 röster, medan aktieägare Bengtsson äger samtliga B-aktier som
vardera har en röst. På bolagsstämman ska man välja en ny styrelse. Andersson och
Bengtsson har inte alls samma syn på vem som ska ingå i styrelsen.

(a)rVem kommer att "vinna" omröstningen om vi utgår från att Andersson ochr
Bengtsson röstar för det fulla värdet av sina aktier?r
(b)rAnta istället att det i bolagsordningen finns inskriven en bestämmelse som innebärr
att ingen får rösta för mer än 20 % av de på stämman företrädda aktierna. Hurr
skulle en röstning på stämman då utfalla om Andersson och Bengtsson röstar "sår
långt möjligt" för sina aktier? Kan Bengtsson agera på något sätt för att få störrer
inflytande i röstningssituationen?r

Fråga 4

Aria AB arrangerar i marknadsföringssyfte en golftävling. Man lyckas engagera den

internationella golfstjärnan X som en av spelarna. Antalet biljetter för åskådare är
begränsat, men delas ut kostnadsfritt till alla som varit aktieägare i bolaget i mer än fem
år. Varken bolaget eller övriga aktieägare (dvs. de som varit aktieägare kortare tid än fem
år) förorsakas några kostnader av biljettarrangemanget. Kalle Persson har ägt aktier i ett
drygt halvår och har ett brinnande golfintresse. När Kalle ringer till Aria AB:s
marknadschef får han besked om att han inte kan få någon biljett. Kalle blir givetvis
mycket besviken. Han kontaktar styrelseordföranden och påpekar att
fördelningsmetoden av biljetterna strider mot likhetsprincipen. Hur ska
styrelseordföranden svara Kalle?

-10-
 Aktieägaravtal och bolagsordning

Lästips: Förbered övningen genom att läsa Svensk aktiebolagsrätt, kap. 5.3 - 5.4.

Fråga 1

AB X ägs med en fjärde l vardera av syskonen A, B,'C och D. Endast en aktieklass finns.
Syskonen har träffat ett skriftligt avtal som bland annat innehåller följande bestämmelse:

"Beslut om ändringar av bolagsordningen är gil tiga endast om Parterna är överens."

Avtalet till trots förenar sig A, B och C och genomdriver på bolagsstämma ett beslut om
att ändra bolagsordningen.

D konsulterar nu Dig för att höra sig för vilka remedier (om några) som står D till buds.
Ska tex. Bolagsverket vägra registrering av bolagsordningsändringen? Kan D med
framgång klandra stämmobeslutet? Kan D med framgång väcka skadeståndstala n mot A,
B och C? Hur ska Di så fall lägga upp sin talan: är det fråga om skadestånd enligt 29 kap.
ABL?

Fråga 2
Samma som ovan, men med tillägg av att avtalet även innehäller följande bestämmelse:
"Parterna
åtar sig att kontinuerligt utöva sina aktiebolagsrättsliga rättigheter &
befogenheter på ett sådant sätt att avtalet upprätthålls".

Gör detta någon skillnad för ställningstagandet till ovanstående frågor? Och i så fall
varför?

Fråga 3

Bo lagsord ningsregler ing utgör i viss utsträckning ett alternativ till avtalsreglering. Anta
att aktieägarna i ovannämnda exempel funderar på att införa någon av följande
bestämmelser i bolagsordningen:

• "Beslut om bolagsordningsändringar kräver samtycke av samtliga aktieägare"

• "Beslut om bolagsordningsändringar kräver samtycke a v A,B,C och D"

(a) Förstnämnda bestämmelse är utan tvekan aktiebolagsrättsligt tillåten, men inte

sistnämnda. Varför?

(b) Anta att bolagsordningen innehåller förstnämnda bestämmelse. Förändrar detta

D:s position? I så fall: hur och varför?

-11 -
Fråga 4

Läkarakuten AB ägs av fyra läkare och bedriver privat sjukvårdsverksamhet.

Aktieägarna är anställda i bolaget och har träffat ett omfattande och till tiden obegränsat
aktieägaravtal. Enligt avtalet är Part (härefter: "utträdande part") bland annat skyldig att
sälja sina aktier till övriga Parter i händelse av att utträdande part lämnar sin
anställning. En av aktieägarna, Åsa, säger upp avtalet. Därefter väntar Åsa sex månader
och säger sedan upp sitt anställningsförhållande i Läkarakuten AB. Åsa vägrar dock att
avhända sig sina aktier och ställer därmed till stora problem för övriga aktieägare.

(a) Vilken verkan (om någon) har Åsas uppsägning?

(b) Kan övriga aktieägare kräva att Åsa säljer sina aktler?

(c) Kan de få skadestånd av Åsa?

(d) Vad är den praktiska lärdomen av exemplet?

-12-
 Personbolag

[,ästips: Denna övning handlar om Jagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag
(B L) och dess tillämpning. Sätt dig in hur lagen är disponerad (lägg märke till
underrubdkerna i tex. kap. 2). Läs sedan kap. 3 samt relevanta delar av kap. 4 - 6 i
boken om Handelsbolag och enkla bolag.

Fråga 1
Handelsbolaget Lundahus äger och förvaltar ett tiotal hyreshus. Bolagets verksamhet har
pågått i fem år. Bolaget har sju delägare, som vid starten gjort en insats på 100 000
vardera. Efter diskussion och överenskommelse mellan de lägarna på å rsmötet har år
efter år insatskapitalet ökats och 2011 uppgår det till 500 000 per ägare. Vid 2012 års
möte uppkommer ånyo fråga om en insatsökning, nu med 100 000 p er ägare.
Motiveringen är att bolaget måste stärka sitt egna kapital. Diskussionen blir livlig. Som
vid tidigare årsmöten ä r det endast delägaren X som p rotesterar mot förslage t till
insatsökning. X säger: ''Redan vid första årsmötet har jag sagt att jag motsätter mig
kapitaltillskott Jag har varje år sagt samma sak men samtidigt förklarat att jag för att
undvika splittring rättat in mig i ledet. Nu ä r måttet rågat - jag tänker inte satsa en krona
ytterligare!" Övriga sex delägare är alla för en insatsökning. Det noteras i
mötesprotokollet att förslaget om en insatsökning bifa)lits med sex röster mot en.
Mötesordföranden rådfrågar nu dig om ett fö r X bindande majoritetsbeslut fattats?
Frågan berörs i bolagsavtalet från år 2000 endast på så vis att det under rubriken
"insatskapital" anges att "delägarna ska vardera tillskj uta 100 000 kontant".

Fråga 2

Två lantbrukande grannar frän Visseltofta, Arne Andersson och Bertil Bengtsson,
bedriver sedan ett antal å r ett rätt livligt samarbete (vid sidan av de jord- och skogsbruk
som de var för sig idkar). Några papper om sin samverkan har de aldrig skrivit. Som
gra nnar träffas de dagligen och diskuterar och bestämmer vad som ska ske i deras
gemenskap. I dagsläget arrenderar de tillsammans 70 hektar betes- och slå.ttervall. De har
sammanlagt ett fyrtiotal biffdjur i s in ägo samt en traktor och viss annan utrustning. I flera
fall har de tillsammans gjort inköp och försäljningar till gemenskapen; inte så sällan är det
Bertil som gjort affärer då han pga. ett deltidsarbete ofta är i Osby. När Arne en dag är på
Lantmännen för att köpa foder till sina grisar blir han avkrävd 10 000 som är priset p å ett
parti stängsel som Bertil köpt för ''Anderssons och Be ngtssons Biffdjurssällskap" som det
står på ordersedeln. Arne minns a tt han och Bertil talat om att viss mark borde inhägnas,
men de kom aldrig till någon överenskommelse om vad som skulle göras och något
stängsel har han inte sett av. Han funderar över om h an ska vägra att betala, om han ska
betala häJften eller vad han annars ska göra? Ge honom ett gott råd!

Fråga 3
Byggman AB och Maskin AB projekterar och bygger sedan 2002 tillsammans en motorväg
me llan Storby och Småstad. Projektet går under namnet "Storby Link". Beställare ä r staten

-13-
 genom vägverket. Storby Link planeras och styrs av en styrelse bestående av två
direktörer från vardera företaget. Arbetet utförs genom att vart och ett av företagen
utnyttjar sin egen arbetsledning samt sina egna maskiner och anstäUda. Projektet har
ingen egen bokföring. Delägarna beräknar var för sig vad man ska ha i ersättning för sin
medverkan varefter beloppen enbart läggs samman och Storby Link sänder en faktura till
vägverket. När betalningen kommer delas pengarna helt enkelt mellan delägarna, Efter
diskussion i styrelsen har det under hösten 2010 liksom tidigare bestämts hur många
anställda och vilka maskiner som ska sättas in på en viss vägsträcka fram tom den sista
april 2011. Vidare bestäms på samma vis som förut att en räkning på SO miljoner ska
sändas till vägverket, av vilket belopp 30 miljoner avser Byggmans åtagande och 20
miljoner Masldnbolagets (för tiden fram tom den sista april 2011).

Strax före årsskiftet 2010/2011 drabbas Maskinbolaget av en akut ekonomisk kris.

Maskinbolagets fordringsägare har svårt att få betalt och det ryktas om en
betalningsinställelse. I början av 2011 betalar vägverket ut de begärda 50 miljonerna till
Storby Link. Innan styrelsen hunnit fördela pengarna mellan delägarföretagen begär
kronofogdemyndigheten (J<rfm) utmätning i, som det heter, "Maskinbolagets andel i
Storby Links fordran på vägverket, dvs. 25 miljoner, motsvarande Maskinbolagets
hälftenandel i StorbyLink Samtidigt begär Krfm att samtliga vägmaskiner som
Maskinbolaget utnyttjar i projektet ska tas i mät. Byggmans direktörer protesterar
högljutt och menar att de SO miljonerna från vägverket tillhör Storby Link-projektet fram
till dess att pengarna fördelats mellan delägarna. Vidare anser de att vägmaskinerna inte
kan tas i mät; uppgörelsen med vägverket förutsätter att maskinerna används i projektet
fram till den sista april 2011 och att betalningen från vägverket omfattar bl.a. kostnaderna
för deras utnyttjande för den aktuella vägsträckan som ännu inte är färdigställd. Har Krfm
stöd för sina krav rörande pengarna från vägverket och vagmaskinerna? Eller har
Byggmans direktörer rätt?

Fråga 4

Ab Plåtlackering har en förfallen fordran på SO 000 på "Bilfirman Svensson och Co".

Fakturan avser fyra måleriarbeten som den första mars 2011 beställts av Siv Svensson
och erkänts av henne med namnteckning och firmastämpel med nyss angivet innehåll. Då
Plåtlackering kräver Siv vägrar hon betala med hänvisning till att hon den första juni 2011
försatts i konkurs. Men bussiga Siv hänvisar till sin kompanjon Olga Olsson. Då Plåtlack
samma dag kräver Olga vägrar även hon att betala. Olga visar upp en fem år gammal
handling - rubricerad "bolagsavtal" - av vilken framgår att Siv, Olga och en tredje tjej,
Greta, träffat avtal om att tillsammans köpa och sälja bilar. Vidare framgår att Olgas och
Gretas ''ansvar begränsats till ett insatskapital pä 5 000 vardera''. Enligt avtalet ska de tre
utgöra styrelse, men bilföretagets verksamhet ska ledas av Siv. Olga upplyser vänligt
Plåtlackering om att saken kompliceras av att Greta lämnat bilföretaget den första
februari 2011. I förtvivlan ringer Plåtlackerings ägare upp Bolagsverket och får reda på
att bilföretaget 2005 registrerats som kommanditbolag på det vis Olga angett. Enligt
registret är Greta fortfarande delägare i företaget. Redogör kort för vem som ska betala
(och hur mycket) Siv, Olga och Greta emellan!

-14-