Demenssjukdomar

BPSD
VAD ÄR EN DEMENSSJUKDOM?
 Demens är inte ett normalt åldrande
 Demens är sjukliga förändringar i hjärnan som påverkar
minnet och tankeförmågan
 Demens är ett samlingsnamn för många olika sjukdomar i
hjärnan
 Sjukdomen börjar ofta många år innan tillståndet blir märkbart
 En folksjukdom
 150 000 demenssjuka idag i Sverige
 25 000 nya fall per år
Vem drabbas?

 Åldern påverkar utvecklingen av sjukdomen

 Personer som är 95 år och äldre beräknas 45% drabbas av
demenssjukdom
 10.000 personer är under 65år
Symtom
 Ett av de 4 A:na
 Afasi –svårt att forma sina tankar i ord (eller förstå vad andra säger)
 Anomi –ordglömska tex ”den man har till håret”
 Agnosi –svårigheter att känns igen föremål trots god synförmåga
 Apraxi–nedsatt förmåga att tex klä sig trots full rörlighet.
 Minnesstörning. Nedsatt förmåga att tänka, planera och utföra en handling
 Nedsatt arbets-och social förmåga som innebär en nedgång från tidigare
funktionsnivå
 Symtomen kommer inte i samband med förvirring
Varför utredning
 Fastställa att det är demens och utesluta andra sjukdomar (t.ex. B12-
brist, eller felanvändning av läkemedel)
 Vid Alzheimer är läkemedelsbehandlingen effektivast om den startar tidigt
 Individen och närstående har rätt att veta vad som har hänt
 Det krävs en diagnos innan man kan behandla med tex läkemedel
 Individuell vårdplanering och stödinsatser kan sättas in
 Körkort och ev. vapenlicens måste beaktas
 Lindra sjukdomsförloppet genom att se över boende situation, hemtjänst
och särskilt boende
 Behandling av svåra symtom kan sättas in
Hur går en utredning till?
 Sjukdomshistoria (anamnes)
 Ärftlighet (hereditet)
 Sociala förhållanden
 Intervju med anhöriga
 Tidigare sjukdomar
 Aktuell medicinering och aktuell sjukdomshistoria
 Kroppslig undersökning (puls, blodtryck, ekg, neurologstatus)
 ADL
 Laboratorieprover
 Minnestest (MMT/MMSE och klocktest)
 Datortomografi
Klocktest
Svårt att ställa diagnos?

 MR
 Ytterligare kognitiva test
 Ev. PET-scan, röntgen.
Hjärnans lober och vilka
demenssjukdomar som startar i de olika

Alzheimer
demens

Pannlobsdemens,
frontallobsdemens

Vaskulär
demens
 Vilken
är vanligaste
demens sjukdomen?
 Alzheimer 60-70%
 Vaskulär demens
20-30%
Alzheimer (efter läkaren Alois Alzheimer)
 Vart: Nervcellerna i hjäss-och tinninglober skadas (sen blir fler delar skadade)
 Vad sker?
 Beta-amyloid(ett protein som normalt sett finns hos alla) lägger sig som klumpar
(plack) och skadar nervtrådarna.
 Fibriller utvecklas (trådliknande strukturer inuti cellkroppen, som förhindrar
transport av näringsämnen inne i cellen)
 Dessa två skador gör att det blir minskning av signalsubstansen Acetylkolin i
synapsen
 Läkemedelsbehandling ges för att öka halten Acetylkolin i hjärnan
 Sammanfattning: Sjukdomen leder till att hjärnvävnad gradvis förstörs då
nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning.
 Sjukdomen kommer smygande.
FAST– Funktional Assessemant Staging

 FAST-skalan – Funktional Assessemant Staging (regionvastmanland.se)

Symtom- mild Alzheimer

 Glömmer namn och händelser

 Ökande svårigheter med vardagssysslor ex. att betala
räkningar
 Svårare att planera och strukturera sin vardag
 Leta efter saker tar stor tid
 Oro och nedstämdhet
Symtom- måttlig Alzheimer

 symtomen förstärks ifrån det milda stadiet

 Påtagliga minnesstörningar
 Svårt att återberätta en historia
 Upprepningar och tomt prat
 Svårt med abstrakt språk/liknelser
 Försämrad rumsorientering
 Försämrad ADL-förmåga
Symtom- svår Alzheimer
 Totalt omvårdnadsbehov, ofta i säng
 Kommunikationsproblem
 Fåtal ord –ljud
 Mimikfattighet
 Urin-och fecesinkontinens
 Muskelstelhet och kontrakturer
 Afasi –talsvårigheter
 Apraxi–rörelser och moment blir svåra att utföra
 Agnosi –ej tolka intryck, förståelse
 BPSD-beteende-och psykiska symtom vid demens
Film- Betty, 30sek

 https://www.facebook.com/reel/3223307767998813?s=yWDuG2&fs=e

 Diskussion:
 Tror du att du kommer träffa på detta beteende när du arbetar?
Varför om ja.
 Är det etiskt rätt att filma anhöriga/boende?
 I vilket stadie befinner sig Betty?
Behandling
 Läkemedel kallades förr för ”bromsmedicin” –men det
stämmer inte. Det bromsar inte sjukdomen, utan
lindrarsymtomen.
 Acetylkolinesterashämmare (hämmar nedbrytningen av
acetylkolin)
 Används vid mild och måttlig Alzheimer
 Exempel: Donepezil
Diskussion
 Berit bor i Svaleborg. Hon är 83år och änka sedan 5år då hennes man
gick bort i prostatacancer. I hela sitt liv har hon bott i staden. Hon
har arbetat på Konsum där hon satt i kassan. Därmed känner hon
nästan alla i staden och hittar väl. På senare tid har hon börjat undra
vem som lägger nycklarna i kylskåpet, varför alla tittar på henne när
hon går promenad när hon har nattlinne på sig, hon är glad för alla
brev hon får men känner samtidigt en oro över alla breven, hon vet
inte vad hon ska göra med dem.
 Dottern Johanna har uppmärksammat mamma Berits beteende men
kan inte förstå vad som har hänt. Hon känner inte igen hennes egen
mamma och börjar bli orolig.

 Fråga: Vad har Berit drabbats av?

 Vad ska Johanna göra?
Vaskulär demens
 Vad sker: Cirkulationsstörningar,
infarkter eller blödningar. Blodkärlen i
hjärnan blir skadade.
 Symtom: Plötsligt insjuknande, sämre
initiativförmåga, beror på var skadan
(stroken) var
 Primärdegenerativa demenssjukdomar
kommer mer smygande än vad vaskulär
demens gör.
 Har en person haft en stor stroke, är
skadan på hjärnan stor –och
demenssymtomen kommer relativt
snabbt.
Behandling- Vaskulär demens

 Behandla bakomliggande orsak

 Orsakad av blodpropp ge blodförtunnande läkemedel.
 Högt blodtryck ge det sänkas. Kärlvidgande (ACE-
hämmare), vidga blodkärlen (nitrater), betablockerare
(bromsa hjärtrytm), vätskedrivande (diuretika).
Frontallobsdemens
 När: 50-60 år
 Var: Pannlob, tinninglob
 Symtom: Personlighetsförändring,omdömeslös, bristande
sjukdomsinsikt, rastlös, aggresivitet, ökat/minskat
matbehov. Tyst.
 Symtomen blir lite olika beroende på var skadan börjar
(pann-eller tinningslob)
 Frontallobsdemens utvecklas smygande
 Start i pannloben- vanligaste
 kombination av ärftliga riskfaktorer och miljöfaktorer
 Kan ofta misstas för depression, utmattningssyndrom eller
annan psykiska ohälsa
Vad sker?
 Samma mekanism som vid Alzheimer, men andra
proteinplack
 Proteinerna tauoch TDP43 klumpar ihop sig och
sätter sig på nervcellerna i pann-och
tinningloberna och förstör deras funktion
Behandling

 Finns inget lindrande läkemedel

 Rätt omvårdnad är bästa ”behandlingen”
 Psykofarmaka ska användas med försiktighet och följas
upp noga
Diskussion
 Nisse är 62år och arbetar som rektor. På fritiden åker han gärna båt
tillsammans med fru och barnbarn. Han är ordförande i båtklubben
och skriver på sina memoarer på sena kvällar.
 Senaste månaden har fru Lena börjar reagerat över Nisses hetsiga
humör, aggressivitet när saker inte går som det är planerat, han har
börjat äta enorma matportioner och ofta vid middagsbordet är han
tyst. Lena har försökt prata med honom men han säger att han mår
bra. Trots att han känt att han är rastlös trots sitt fullspäckade
schema.

 Fråga: Vad har Nisse drabbats av?

 Vilka symtom tyder på detta?
Blanddemens
 Svårt att avgöra
vilken typ av
demens
patienten har
 Samma person
kan ha inslag av
både Alzheimer
och Vaskulär
demens
Frivillighetsorganisationer

 Afasiförbundet i Sverige                                   https://www.afasi.se/

 Alzheimerföreningen                                        https://www.alzheimersverige.se/
 Anhörigas riksförbund                                      https://anhorigasriksforbund.se/
 Demensförbundet                                             https://www.demensforbundet.se/
 Hjärnkraft                                                            https://hjarnkraft.se/
 Parkinsonförbundet                                          http://www.parkinsonforbundet.se/
 Röda korset                                                         https://www.rodakorset.se/
 Strokeförbundet      https://strokeforbundet.se/
BPSD- Beteendemässiga och psykiska symtom vid
demens

 Symtom: aggresivitet
 Skrik
 Vandrande
 Plockande med olika tillhörigher, packa i väska
 Vänder på dygnet
 Hallucinationer
 Ångest
 Depression
Hur får man hjälp av BPSD team?

 Försök förändra patientens beteende själva innan

 Kartlägg situation
 Dokumentera
 Rapportera till SSK och DR
 Fortsätt med professionellt bemötande
Hur BPSD team arbetar

 Får muntlig och skriftlig rapport ifrån USK,SSK och DR

 Kommer och besöker patienten i miljön den befinner sig i, hemma
eller på särskilt boende
 Läser av beteendet
 Skriver individuell rapport/ mall som USK sedan arbetar efter
 Exempel på resultat ifrån BPSD team i individuell rapport:
 Lugn musik vid ADL, fotoalbum endast efter lunch, promenad och miljöbyte
två gånger per dag, personlig assistent, musiklurar
Diskussion
 Berit har sedan 1,5år flyttat in på det särskilda boendet Svalan. Hon
skriker och ropar. Drar sig hårt i håret och gardinerna när hon
ständigt vandrar i korridorerna hela nätterna. Vid fönstret står hon
ofta och pratat högt och irriterat med viftande armar.

 Fråga: Vad har Berit för behov av stöd nu? Hur kan USK hjälpa till?
 Vilka symtom tyder på detta?
SE alla som dem är och inte deras
sjukdomar
 Personcentrerad omvårdnad är ett begrepp som innebär att
personen och dennes upplevelse av verkligheten sätts i
fokus, inte sjukdomen
 Vi är alla unika. Det ska vi få fortsätta att vara hela livet!
Reflektion

 Vad tar du med dig ifrån den här lektionen?

 Kommer du ihåg något särskilt?
 Lärde du dig något?
 Vad behöver elev (individ) förbättra?
 Vad behöver lärare förbättra?