Romantiken

-1800-1830-

Mot upplysningens frnuftstro

Fr revolutionen 1789 skrckvlde mnga tappade tron p ett frnuftigt ordnat samhlle
Frromantik Hgromantik Romantic: ngt osannolikt, overkligt, som i en roman

Starkast i Tyskland, England, Norden

Goethe Werther
Shelley, Poe skrckromantik

HC Andersen, Brderna Grimm (grym) sagor

Walter Scott Ivanhoe Victor Hugo, Alexandre Dumas

Diktaren som ett ensamt geni/srling utanfr samhllet

Skrev ej fr att undervisa (jfr upplysning), utan fr att en inre rst befallde det
Knsla!!!

- viktig ocks fr lsaren f sina knslor omskakade rysa, grta, lngta, knna igen sig! (sjlamte)

Romantikens knnetecken
Knslokult Heta, vilda, starka knslor i konst, musik, litt Sturm und Drang frrom rrelse man skte den orrda naturen, parker gjordes vilda, naturbesjlning naturen levde! Demonisk! Hotfull! Spegla mnskliga knslor (n idag!) barn, bnder mer kta n bildad elit Folksagor! Folkets sjl, individens egenart! Romantikerna upplevde ofta samhllet som trist, fult, frkonstlat. Mnga frfattare lngtade bort frn verkligheten resor till fantasivrldar, frmmande lnder, tillbaka till historien! Opium! romantikernas stora intresse fr Orienten, Asien, Amerika

Natursvrmeri

Nationalism, folksjl Eskapism

Exotism

Idealism

Den perfekta platsen finns i idernas vrld Platon vi anar en bttre vrld, vi lngtar men kan inte n dit. Det vi upplever r en dlig kopia av den sanna idvrlden. Endast i konsten, sknheten, krleken kan vi ibland f en glimt av denna hgre vrld Genikult Nytt stt att se p frfattare, konstnrer. De str i frbindelse med en hgre vrld. Deras uppgift r att flja den gudomliga viljan och vittna om den fr ofrstende. Slopa regler fritt skapande!!

Skrckromantik
Intresse fr tillvarons mrka sidor. Mnsklig ondska, naturens hotfullhet, vernaturliga krafters spel Gothic novels ny genre utspelar sig under medeltiden i kloster, kyrkor, mrka slott frbjudna passioner olycka! Lskrets och frfattare ofta kvinnor (Shelley, Radcliffe) Dubbelgngare, dd, gud/djvulen, galenskap Psykologi utforska psykets nattsidor Strider gott/ont

Romantiken - Upplysningen
Knslan, fantasin Jaget som en lampa
medvetandet r en lampa som sprider jagets inre ljus och tnder vrlden omkring oss. Tydligast i frlskelse/depression

De subjektiva sanningarna Det originella och kta Det frgngna Det frmmande Den egna kulturen Naturen som besjlad Religionen och det vernaturliga

Frnuftet Jaget som en spegel (medvetandet registrerar passivt och speglar verkligheten utanfr oss) De objektiva sanningarna Det generella och typiska Det verklighetsinriktade Tolerans mot andra kulturer Naturen som dd materia Religionsfientlighet, nyttomoral

Mary Shelley 1797-1851

Frankensteins monster
Ung, lovande student stter ihop en levande varelse av likdelar Frankensteins monster Obs! Frvirringen mellan Frankenstein monstret! Tolkningar: 1.vanlig spkhistoria 2.allegori vad kan hnda nr vetenskapen frikopplas frn moralen? Kritik mot upplysningens ider. allt som kunskap och experiment leder till r inte gott

Edgar Allan Poe 1809 - 1849

detektivberttelsens fader Morden p Rue Morgue Missbrukare Psykologisk gestaltningsfrmga Realistiskt, kyligt, vetenskapligt Ondska, ddsngest, personlighetsklyvning Grnsgestalt romantik realism! Frenar: det fantastiska det verkliga det onaturliga det naturliga det sjlsligt frryckta det normala skrck - nrhet Psykologi, symbolism!

Fler blodtrstande typer och spken..

Bram Stoker Dracula 1897 Selma Lagerlf Herr Arnes Penningar, Gsta Berling 60-tal: Dance of the vampire Roman Polanski https://www.youtube.com/watch?v=_D1jeG6YtLU Brjan av 2000-talet nytndning fr vampyrer (Twilight, Lt den rtte komma in.)