Professional Documents
Culture Documents
Internationell översikt 5
USA 15
Japan 20
Asien 21
Euro-zonen 22
Storbritannien 27
Östeuropa 28
Baltikum 29
Sverige 31
Danmark 39
Norge 40
Finland 43
Prognostabeller 44
Fördjupningsrutor
Tomas Lindström
Ekonom
+ 46 8 763 80 28
Bidrag till texten har lämnats av Thomas Köbel, Klaus Schrüfer, SEB Frankfurt/M och
Olle Holmgren, Trading Strategy. Den norska analysen är gjord av Stein Bruun, SEB Oslo
En fjärde fas startade i början på 2010. Den känneteck- Hittills har den fjärde fasen blottlagt stora skillnader i
nas av att fokus nu riktas in på hållbarheten i de of- såväl det finansiella som ekonomiska läget. Expansionen
fentliga åtagandena. Greklandskrisen är det mest tydliga i de asiatiska länderna fortsätter i snabb takt. De gynnas
exemplet, men även andra länder påverkas. Också i bre- av såväl goda inhemska fundamenta som ett stort kapi-
dare mening börjar de finansiella marknaderna alltmer talinflöde. Riskerna för nya tillgångsprisbubblor rycker
fokusera på konsekvenserna av stimulanspolitiken och därmed allt närmare.
vad som ska hända när den dras tillbaka.
Även de OECD-länder som i första hand drabbades av
BNP-tillväxt krisen via den internationella handelskollapsen, men
Årlig procentuell förändring undvek djupare skadeverkningar i finanssektorn och på
husmarknaden, är nu snabbare på väg upp i konjunktu-
2008 2009 2010 2011 ren. Detta gäller t ex Japan, Tyskland och de nordiska
USA 0,4 -2,4 3,6 2,8 länderna (med undantag av Danmark).
Japan -1,2 -5,2 2,4 2,2
Kina 9,6 8,7 10,5 9,0 De djupgående problemen i PIIGS-länderna hämmar till-
Euro-zonen 0,5 -4,0 1,5 1,8 växten i Euro-zonen (se ruta). I nuläget är vårt grundsce-
Storbritannien 0,5 -4,9 1,5 2,0 nario att Euro-zonens kärnländer klarar sig hyfsat,
Sverige -0,2 -4,9 3,0 2,7
bl a beroende på att exporten gynnas av att euron faller
Norge 1,8 -1,5 2,0 2,3
Danmark -0,7 -4,8 1,5 1,8 tillbaka från tidigare höga värderingar.
Finland 1,2 -7,8 2,6 2,7
Både USA och Storbritannien står inför stora utmaningar
Norden 0,5 -4,4 2,3 2,4
Baltikum -0,7 -15,7 0,1 4,2 med en hårt sargad finanssektor och stora offentliga
Tillväxtekonomier 6,1 2,4 6,8 6,4 underskott. Tillväxten i USA ser dock ut att bli relativt
OECD 0,6 -3,5 2,5 2,4 stark. Hittills har lagercykeln och finanspolitiskt stöd
Världen, PPP 3,0 -0,6 4,7 4,7 utgjort drivkrafter, men när nu arbetsmarknaden är på
Världen, nom. 2,0 -1,3 4,0 4,0 väg att vända och företagssektorn är i gott finansiellt
Källa: OECD, SEB skick finns utsikter för en breddning av tillväxten. Stor-
britannien är i många avseenden värre skadeskjutet av
med en ganska god återhämtning. I viss mån innebär man aktiva åtgärder som omställningsstöd för att mildra
detta att anpassningsbördorna skjuts på framtiden. På effekterna av djupa branschkriser. För Tyskland betonar
längre sikt finns en risk att räntehöjningar i kombination IMF vikten av att man på ett ordnat sätt tar bort stödåt-
med nya regelstrukturer på kreditmarknaden bidrar till gärder för att inte hämma uppgången. Man rekommen-
snabbare anpassning. derar även fortsatta makroekonomiska stimulanser för
de länder som har utrymme för detta. Det är tydligt att
Stora skillnader på arbetsmarknaden en pragmatisk syn med fokus på olika länders speciella
Konsekvenserna på arbetsmarknaden av den finansiella situation dominerar IMF:s rekommendationer.
krisen har varierat mycket mellan olika länder. I Tyskland
har t ex arbetslösheten fallit medan den mer än för- Inflationen förblir låg
dubblats i USA. Delvis kan skillnaderna förklaras av olika KPI-inflationen i OECD-området har det senaste halvåret
lagstiftning när det gäller möjligheterna att avskeda och stigit i takt med att effekterna av tidigare energiprisfall
nyanställa personal. gradvis fasats ut. Istället har återhämtningen i energipri-
Det finns också andra förklaringar till varför reaktionen Fallande löneökningstakt
Årlig procentuell förändring
på arbetsmarknaden av en given BNP-förändring avvikit
4,5 4,5
från vad man skulle kunna förvänta utifrån historiska
samband (det s k Okun-sambandet). I länder där det 4,0 4,0
Den ekonomiska politiken kommer att få betydande USA och Storbritannien i hög grad skjuter på åtstram-
inslag av skattehöjningar som driver upp inflationen. ningar. Starkare konjunktur innebär förmodligen också
Det kan gälla både momshöjningar, som ingår i bud- att budgetsiffrorna börjar revideras åt rätt håll, vilket
getkonsolideringsprogram, och höjda miljöskatter. minskar trycket på saneringsåtgärder. Sammantaget räk-
nar vi med en total åtstramningseffekt motsvarande 0,5
Dessa faktorer kommer att dämpa fallet i inflation de procent av BNP i OECD-området 2011.
närmaste åren. Men eftersom de har en åtstramande
effekt på världsekonomin är det svårt att se att de skulle Ränta på 10-åriga statsobligationer
leda till någon bredare inflationsspiral. Spread mot Tyskland, procentenheter
9 9
Risken för att den monetära expansionen ska leda till en 8 8
7 7
bred inflationsuppgång kan analyseras på liknande sätt.
6 6
Att breda penningmängdsmått fortsätter att dämpas visar 5 5
att den monetära stimulansen inte läcker ut i den reala 4 4
ekonomin. Vår slutsats är att centralbankerna både har 3 3
2 2
tid och instrument att dra in överskottslikviditet från 1 1
banksystemet innan ökningen i den monetära basen blir 0 0
ett inflationshot. -1 -1
jul nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj
Kärninflationen mot noll 08
Grekland Sverige
09
Storbritannien
10
i sommar börjar man dock dra tillbaka likviditet från länder samtidigt som centralbankerna ligger kvar på re-
marknaden, vilket gör att den effektiva dagslåneräntan kordlåga styrräntenivåer. Under 2011 bidrar å ena sidan
(EONIA) kryper uppåt. Bank of England brottas med stör- fortsatt konjunkturåterhämtning samt räntehöjningar till
re finansiella obalanser, men möter å andra sidan star- en viss uppgång också i långräntorna. Å andra sidan finns
kare inflationstendenser. Vi räknar därför med att man starka krafter som håller tillbaka uppgången. Resursut-
påbörjar räntehöjningar ungefär samtidigt som Fed. Cen- nyttjande och inflationstryck förblir lågt, vilket bidrar till
tralbankerna går sedan försiktigt fram och styrräntorna mjuka centralbankshöjningar.
ligger runt 2-2,25 procent mot slutet av 2011.
Vår sammanvägda slutsats blir därför att statsobligations-
Styrräntor räntorna kommer att ligga kvar på en historiskt sett låg
Procent nivå, trots stora kapitalbehov i såväl privat som offentlig
7 7 sektor. I en värld som fortfarande befinner sig i lågkon-
6 6 junktur finns ett underliggande sparandeöverskott, som
Prognos
5 SEB 5
begränsar potentialen för stigande realräntor. Vi räknar
med att den amerikanska 10-årsräntan stiger med ca 50
4 4
räntepunkter till 4,10 procent i slutet av 2011 medan den
3 3 tyska stannar på 3,40 procent.
2 2
10-åriga statsobligationsräntor
1 1 Procent
0 0 7,0 7,0
00 02 04 06 08 10 6,5 6,5
6,0 Prognos 6,0
Euro-zonen USA Storbritannien SEB
Källa: ECB, Fed, BoE, SEB 5,5 5,5
5,0 5,0
4,5 4,5
De nordiska centralbankerna står inför en starkare kon-
4,0 4,0
junkturuppgång. Tillväxten i både Sverige och Norge är 3,5 3,5
relativt hög samtidigt som bostadspriserna har fortsatt 3,0 3,0
upp och hushållens skuldsättning nått rekordnivåer. Riks- 2,5 2,5
banken har nu signalerat snara räntehöjningar. Vi räknar 2,0 2,0
expansion till hushållen gör att första höjningen kommer USA Tyskland
Källa: Reuters EcoWin, SEB
i juli. I slutet av 2010 ligger styräntan på 1,25 procent
och i slutat av 2011 på 2,75 procent. Norges Bank påbör-
jade räntehöjningarna redan i oktober 2009. Riskerna för De svenska obligationsräntorna har den senaste tiden
att ett stort räntegap till ECB ska leda till alltför kraftig handlats i paritet med de tyska. Vi räknar med att star-
valutaförstärkning gör dock att man går relativt försiktigt kare konjunktur och snabbare riksbankshöjningar gradvis
fram. Vi räknar med att styrräntan fortsätter upp till bidrar till att öppna upp en spread på +30 räntepunkter
3,75 procent i slutet av 2011. mot Tyskland i slutet av 2011; starka offentliga finanser
i Sverige håller emot. Räntespreaden mellan Norge och
Långräntor svagt uppåt Tyskland ligger kvar på runt 70 punkter de närmaste
Utvecklingen för längre statsobligationer avspeglar på ett månaderna. Därefter räknar vi med att fortsatta ränte-
intressant sätt de olika dramatiska processer som präglar höjningar från Norges Bank bidrar till att spreaden vidgas
världsekonomin. Budgetunderskott och stora refinan- till 80 räntepunkter mot slutet av året för att sedan falla
sieringsbehov och ljusare konjunkturläge bidrar till att tillbaka något under 2011.
pressa upp ränteläget medan däremot fallande inflation
verkar i motsatt riktning. Börserna inför nya utmaningar
Aktiekurserna har fortsatt upp de senaste månaderna
Samtidigt har ökande fokus på landrisker lett till en efter en mindre svacka i början på 2010. Positiva mak-
kraftigare urskiljning mellan olika länder i Europa. rosignaler och besked om fortsatt varaktigt stöd från
Ränteläget har pressats ned i kärnländerna med Tyskland låga räntor har bidragit. Företagsrapporterna har därtill
i spetsen, drivet av såväl flykt till kvalitet som via ökad varit mycket starka. Många industriföretag har visat stor
osäkerhet om återhämtningen. Detta har också bidragit förmåga att ställa om till ökad försäljning på expansiva
till att tyska och amerikanska långräntor gått åt olika håll marknader i främst Asien. Höga marginaler har därtill
den senaste tiden. Den tyska 10-årsräntan ligger i dag på bidragit till en tydlig uppgång i vinsterna, trots måttliga
samma låga nivå som under krisens mest intensiva period volymökningar (en sorts hävstångseffekt).
medan den amerikanska räntan ligger 125 räntepunkter
högre än vad den gjorde vid årsskiftet 2008/09. Framöver finns förutsättningar för en god börsutveckling.
Värderingarna är relativt måttliga och fortsatt konjunk-
Den närmaste tiden räknar vi med att långräntorna rör turåterhämtning stärker vinstutsikterna. Orderläget
sig sidledes. Greklands- och PIIGS-oron fortsätter att i företagsrapporterna tyder också på att en tydligare
pressa ned räntenivåerna på statsobligationer i andra uppgång på volymsidan är på väg. I Sverige räknar vi t ex
med en över 20-procentig vinstökning 2010. Samtidigt ser sänkts. Vi tror därför att euron kommer att fortsätta att
centralbankerna ut att ge fortsatt stimulansstöd och man försvagas och spår EUR/USD på 1,20 vid slutet av 2011.
har gett besked om att lågräntepolitiken fortsätter. Även det brittiska pundet återtar mark mot euron. I slu-
tet av 2011 står EUR/GBP i 0,80.
Börsutveckling
Index 100 = januari 2007 Den japanska yenen har burit en tung börda de senaste
150 150
åren. Stora inhemska kapitalöverskott har bidragit till
140 140
130 130 att yenen brutit mot mönstret att valutor i länder med
120 120 stora budgetunderskott försvagats. Framöver räknar vi
110 110
100 100
dock med att yenen faller i värde mot USD. USD/JPY
90 90 visar stark korrelation med amerikanska ränteläget. När
80 80
Fed påbörjar sina räntehöjningar i slutet av 2010 tror vi
70 70
60 60 att USD/JPY drar sig upp mot 110 mot slutet av nästa
50 50 år. Även om de anglosaxiska valutorna återtar mark mot
40 40
euron och yenen, räknar vi med att de allvarliga under-
jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj
07 08 09 10 skottsproblemen leder till deprecieringar mot många
Sverige OMXS Emerging markets FTSE USD andra valutor.
USA S&P 500
Källa: Reuters EcoWin
Kinas valutastrategi blir avgörande för om trenden mot
Den grekiska krisen och dess spridningseffekter utgör en bättre balans i världsekonomin ska kunna fortsätta.
risk på kort sikt. För att börserna varaktigt ska tappa fart Frågan blir en av huvudpunkterna i G20-diskussionerna
krävs dock att krisen får globala konsekvenser och häm- framöver och vi tolkar de kinesiska (tysta) signalerna som
mar konjunkturuppgången i också USA och Asien. På läng- att man nu är redo att återuppta apprecieringen av yua-
re sikt kommer utformningen av den ekonomisk-politiska nen mot USD, inte minst mot bakgrund av de inhemska
normaliseringen och rekonstruktionen av det finansiella åtstramningsbehoven. Vi spår att processen börjar de
systemet att bli avgörande för börsutvecklingen. Såväl närmaste månaderna och att apprecieringen kommer att
räntehöjningar som skattehöjningar i budgetkrisernas uppgå till ca 5 procent i år och något mer nästa år.
spår kommer att pressa efterfrågan och vinster.
Kronan följer företagens framtidstro
Underskott och råvaror driver valutorna 11,5 -60
-50
Den senaste tiden har valutamarknadens drivkrafter varit 11,0
-40
tydliga. Valutor i snabbväxande ekonomier har stimule- 10,5
-30
rats av kapitalinflöde och stark tillväxtdynamik. Stigande
10,0 -20
råvarupriser har också varit en viktig förklaring, vilket
9,5 -10
valutaapprecieringen i råvaruproducerande tillväxtekono-
0
mier visat. Därtill har den senaste tidens ökande oro för 9,0
10
statsfinansiella problem haft stor betydelse. 8,5 20
8,0 30
Valutarörelser sedan EUR/USD-toppen 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
5,0% Förändring i % mot USD sedan 3 december 2009
EUR/SEK (vä axel)
3,0%
Förtroende i industrin, nettotal (hö axel)
1,0% Källa: KI, SEB
-1,0%
-3,0% Den svenska kronan fortsätter att förstärkas mot euron.
-5,0%
Starka statsfinanser, expansiv finanspolitik, förbättrade
-7,0%
-9,0% exportutsikter och relativt tidiga räntehöjningar från
-11,0% Riksbanken gör att kronan blir ett lockande alternativ i
-13,0% rådande internationella klimat och jakt på säkerhet. Vi
-15,0%
räknar därför med en nivå för EUR/SEK på 9,00 redan
Y
AD
D
ZD
F
XN
Y
R
R
Y
L
BP
H
N
U
TR
JP
SE
IN
AU
EU
PL
KR
C
G
C
C
Eskaleringen av krisen i Grekland, med smittoeffekter på Den norska kronen gynnas av stigande oljepriser, dubbla
framför allt Portugal och Irland, har fortsatt att pressa överskott i budget- och bytesbalans samt stramare pen-
euron. Att kraftfulla internationella hjälpprogram nu ningpolitik framöver. Kronstyrkan bidrar dock till en infla-
kommer på plats stabiliserar läget på kort sikt. Men tionspress nedåt under 2010, vilket har gjort att Norges
krisen har blottlagt grundläggande problem inom euro- Bank ser en något svagare NOK framöver som något önsk-
samarbetet och nödvändiga budgetsaneringar kommer värt. I rådande miljö med statsfinansiell oro är det dock
att hämma tillväxten även i ett längre perspektiv. Smärt- svårt att se något annat än en fortsatt kronförstärkning.
gränsen för hur stark valuta Euro-zonen tål har därmed Vi prognostiserar en EUR/NOK på 7,75 i december 2010.
till detta är att kostnaden för eget kapital för banker Eftersom finansiering på längre löptider är dyrare än
normalt sett är högre än kostnaden för inlåning. dagens upplåning via centralbankerna kommer detta att
pressa lönsamheten framöver. Lönsamheten pressas också
Kredittillståndet fortsatt pressat av ökad konkurrens om hushållens och företagens inlå-
Situationen på den globala kreditmarknaden har förbätt- ning samt av att avkastningskurvans lutning på sikt blir
rats påtagligt det senaste året. Kvardröjande effekter mindre brant.
från de ekonomiska och finansiella kriserna samt nya
regler/krav gör dock att läget är långt ifrån normalt. Låg kreditexpansion i Euro-zonen
Årlig procentuell förändring
Lönsamhetspress och stora låneförfall för banksektorn
åren 2010-2012 på ca USD 5 000 miljarder innebär stora 12,0 12,0
Kredittillväxt
påfrestningar. 10,0 10,0
fallande lån (och finansiera nya underskott) vid en och 6,0 6,0
samma tidpunkt kan skapa en uppåtpress på räntor. Men 4,0 4,0
Snitt M3
ett förfallande lån innebär också att en investerare har
2,0 2,0
ett nytt placeringsbehov. Den viktiga frågan är om inves- Penningmängdstillväxt (M3)
teraren t ex kräver kompensation för att eventuellt t ex 0,0 0,0
ditmarknaden, en relativt svag dollar och en stark asia- ISM, tillverkningsindustrin (vä axel)
tisk efterfrågan. NFIB (hö axel)
Källa: ISM, NFIB
Starkare konsumtion trots svaga inkomster mycket låga nivåer stödjer en försiktig konsumtionsprog-
Hushållens konsumtion steg första kvartalet betydligt nos. Konsumentförtroendet är förenligt med en konsum-
snabbare än väntat, trots att de disponibla inkomsterna tionstillväxt på 1-1,5 procent i år; alltså en bra bit under
föll i reala termer. Uppgången speglar ett oväntat fall i vår prognos.
sparkvoten och frågan är därför om den strukturella upp-
Hushållens balansräkningar på bättringsvägen
gången i sparandet redan är avslutad. Förmögenhetsba- Kvot
serade sparandemodeller tyder på att sparkvoten borde 9,5 Långsiktigt medelvärde 3,00
stiga väsentligt från dagens nivåer. Men de senaste två 9,0
2,75
8,5
decennierna har sådana modeller regelmässigt överskat- 8,0 2,50
tat sparkvoten. Mycket tyder på att Feds lågräntepolitik 7,5
7,0 2,25
bidrar till att detta mönster håller i sig de närmaste
6,5 2,00
åren. Vår prognos är därför inte längre en kraftig sparan- 6,0
deuppgång. Sparkvoten uppgår till 3 procent i år, för att 5,5 1,75
5,0 Likvida tillgångar = depositioner, kreditmarknadsinstrument
stiga måttligt till 3,6 procent 2011, mätt som årsgenom- 4,5 och aktier
1,50
snitt. 4,0 1,25
80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10
En skral inkomstutveckling kommer dock att hålla tillba-
Tillgångar i relation till skulder, totalt (vä axel)
ka den privata konsumtionen. Återhämtningen på arbets- Likvida tillgångar i relation till skulder (hö axel)
marknaden ser ut att följa de två senaste konjunkturupp- Källa: Federal Reserve
till husköpare har bostadsstatistiken varit en besvikelse Att knappt en miljon personer anställs under våren på
det senaste halvåret. Byggföretagens förtroendeindex, tillfälliga kontrakt för att räkna befolkningen driver till-
NAHB, steg till 19 i april men ligger på samma nivå som i fälligt upp den offentliga sysselsättningen. Denna effekt
september 2009 – och långt under 50-strecket som indi- uppgick till 48 000 i mars. Sysselsättningen i offentlig
kerar tillväxt. sektor hämmas dock av delstaternas dåliga ekonomi, som
indikerar ett fortsatt behov av personalnedskärningar.
Ytterligare mellan 5 och 6 miljoner utmätningar är på Sysselsättningen i delstaterna uppgår till omkring 20 mil-
väg att genomföras, vilket innebär att ”skuggutbudet” är joner eller 15 procent av arbetskraften, att jämföra med
betydligt större än de 8-9 månader av omsättningen som knappt 3 miljoner federala jobb.
de officiella siffrorna indikerar. Utbudssituationen håller
tillbaka både priser och nyproduktion. Nybyggnationerna Sammantaget blir uppgången i sysselsättning inte till-
uppgår till 620 000 i år och 850 000 nästa år, mätt som räckligt stark för att pressa ner arbetslösheten i speciellt
årsgenomsnitt. stor utsträckning. Vi räknar med att arbetslösheten upp-
går till 9,5 respektive 8,9 procent i år och nästa år i
Är huspriserna på väg ner igen? genomsnitt. Arbetade timmar ökar med knappt 2 procent
Index 2005:1 = 100
det kommande året.
120 120
115 115
Fortsatt hög arbetslösheten bidrar till en påtaglig löne-
110 110
105 105
press. Genomsnittliga timlöner har det senaste året ökat
100 100 med 1,8 procent, vilket understiger ökningstakten i KPI
95 95 under samma tidsperiod. Lönepressen fortsätter under
90 90 prognosperioden, 2010 och 2011 ökar timlönerna i privat
85 85 sektor med 1,6 respektive 1 procent; den lägsta öknings-
80 80
takten i modern tid.
75 75
05 06 07 08 09 10
Inflationen fortsätter ner
Loan Performace Medianpris, befintliga hem Ett återkommande mönster i amerikanska konjunktur-
S&P Case-Shiller 20 FHFA
Källa: OFHEO, S&P, NAR cykler är att inflationen faller tillbaka en bra bit in i
konjunkturuppgången. I 87 procent av fallen är kärn-
Case-Shiller’s husprisindex, det prismått som markna- inflationen lägre ett år in i återhämtningen, jämfört
den främst fokuserar på, har stigit 8 av de senaste 9 må- med när recessionen tog slut. I 75 procent av fallen är
naderna i säsongsjusterade termer. Icke säsongsjusterat kärninflationen lägre också efter två år. Ledig kapacitet
har dock indexet fallit 5 månader i rad. Samtidigt har tycks dominera prisbildningen. Detta sker i första hand
alternativa mått, som FHFA och Loan Performance, vänt genom att enhetsarbetskostnaden (ULC) pressas ned. Det
ner på nytt. Vid årsskiftet räknar vi med att Case-Shiller’s historiska ambandet mellan ULC och inflationen är också
index ligger kvar nära nuvarande nivåer, men risken lig- starkt; korrelationen är 0,82. Som jämförelse är ligger
ger på nedsidan. Att försäljningen hackar – försäljningen korrelationen mellan råvarupriser och inflation på 0,33.
av nya bostäder satte ett nytt bottenrekord i februari
men vände upp med besked i mars – tyder på fortsatt Starkt samband mellan inflation och ULC
prispress. Årlig procentuell förändring
15,0 15,0
i dag jämfört med för sex år sedan. I slutet av 2003 var Ett viktigt skäl för Feds försiktighet är troligen att trans-
arbetslösheten 5,8 procent och kapacitetsutnyttjandet i missionsmekanismen fortfarande fungerar dåligt. Den
tillverkningsindustrin var 75 procent (inte 70 procent som monetära basen ökar för närvarande med omkring 20
i dag) – den lediga kapaciteten är alltså betydligt större i procent i årstakt. Samtidigt fortsätter breda penning-
nuläget. mängdsmått att falla tillbaka; för första gången på 15 år
ligger tillväxten i MZM under nollstrecket. Årstakten i M2
Prognosen är att kärninflationen faller från 0,9 procent har fallit till knappt 1,6 procent, jämfört med 8 procent
i år till 0,5 procent 2011. Även KPI-inflationen faller för ett år sedan.
tillbaka efter en tillfällig energidriven uppgång. Sam-
mantaget räknar vi med att inflationen hamnar på 1,5 Bankutlåningen fortsätter falla
procent i år respektive 0,7 procent nästa år. Årlig procentuell förändring
20 20
Kärninflationen fortsätter ner
Årlig procentuell förändring 15 15
6 6
Prognos 10 10
5 SEB 5
4 4 5 5
3 3
0 0
2 2
1 1 -5 -5
0 0 -10 -10
-1 -1 75 80 85 90 95 00 05 10
-2 -2 Källa: Federal Reserve
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
MZM M2
Källa: Federal Reserve
Alternativa mått på kärninflationen pekar ner Svårigheterna att hantera en så hög skuldnivå innebär att
Årlig procentuell förändring kreditbetyget kan vara i fara om några år. Risken för att
5,5 5,5 USA ska förlora sin AAA-status har ökat ”markant” (”sub-
5,0 5,0
stantially”) enligt ratinginstitutet Moody’s. En vanlig
4,5 4,5
4,0 4,0 tumregel är att statsobligationsräntorna stiger med ca 50
3,5 3,5 punkter om kreditbetyget sänks ett steg. Den räntepress
3,0 3,0 uppåt som stigande statsskulder, höga budgetunderskott
2,5 2,5
och beska besked från ratinginstituten ger upphov till ska
2,0 2,0
1,5 Kärninflationen 2010 1,5 dock vägas mot den räntepress som följer av fortsatt lågt
1,0 1,0 kapacitetsutnyttjande och fallande inflationstrend.
0,5 0,5
84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10
USA Storbritannien
Källa: IMF, SEB
Överraskande styrka
Rekordsnabb exportåterhämtning konsumtionen strax över 2 procent. Nästa år uppgår BNP-
tillväxten till drygt 2 procent, även det en uppjustering
Arbetslösheten under 5 procent
jämfört med februari.
Bank of Japan höjer 2011
Uppstudsen i ekonomin drar med sig arbetsmarknaden;
arbetslösheten toppade på 5,6 procent redan i fjol,
och föll oväntat till 4,9 procent i januari i år. Nedgången
Den japanska ekonomin går bättre än väntat. Exporten av
kom snabbare än väntat. Vi räknar med att arbetslös-
varor och tjänster, som föll med nästan 25 procent i fjol
heten fortsätter ned, om än i ganska långsam takt. Den
trots lyftet fjärde kvartalet, har fortsatt upp tack vare
uppgår till strax under 5 procent i genomsnitt i år, ca 4,5
ökad efterfrågan från Kina och övriga Asien. Exporten
procent 2011.
till Kina steg med 30 procent fjärde kvartalet och fortsät-
ter upp i år. Den totala exporten har inte ökat så snabbt Deflationstrycket i ekonomin består, men med något
sedan 1980, men det sker från en låg nivå som i dagslä- mindre styrka. Inflationstakten mätt som KPI bottnade på
get ligger ca 20 procent lägre än för ett par år sedan. -2,5 procent i oktober i fjol och ligger nu på ca -1 pro-
Tankan: Tillverkningsindustrin tar fart cent (negativ inflation 13 månader i rad). Vi räknar med
Nettotal ganska små rörelser framöver, och KPI-inflationen ham-
40 40 nar på -0,6 procent i genomsnitt i år. Nästa år bidrar
hygglig BNP-tillväxt och ljusare arbetsmarknad till att
20 20
den kryper över nollstrecket igen.
0 0
-20 -20
Regeringens många stimulanspaket sedan 2008 har bidra-
git till konjunkturvändningen, men har ytterligare förvär-
-40 -40
rat det prekära statsfinansiella läget. Den totala kost-
-60 -60 naden motsvarar knappt 7 procent av BNP fördelat över
-80 -80
åren 2008-2010. Statsbudgeten uppvisade ett underskott
jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan på ca 10 procent av BNP i fjol och vändningen i ekono-
06 07 08 09 10 min är inte tillräckligt stark för att någon förbättring ska
Bostad och bygg Tillverkningsindustri
Detaljhandel komma till stånd de närmaste åren.
Källa: Bank of Japan
BNP-tillväxten första halvåret kommer att bli 12 procent jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan
07 08 09 10
kvarstår därför. Mycket pekar på fortsatt god tillväxt. Kina Indien
Ledande indikatorer är på samma nivåer som innan krisen Källa: Reuters EcoWin
Tillväxten mattades av snabbare än väntat i slutet av Tyskland växer snabbast i regionen med en tillväxt på
2009. BNP planade ut helt mellan tredje och fjärde kvar- 1,8 procent i år och 2,0 procent 2011, en marginell ned-
talet och 2010 har inte heller börjat övertygande. Den revidering. Frankrike hamnar runt Euro-zonssnittet både i
tyska industriproduktionen i februari var svag, framför år och 2011, Italien strax under 1 procent i år och något
allt vad gäller konsumtionsvaror, samtidigt som detalj- högre 2011.
handelsiffrorna har överraskat på nedsidan. Besvikelserna
Hyfsad tillväxt i år, trots allt
är dock troligen delvis en följd av det kalla vintervädret, Procentuell förändring
som bl a har hämmat byggnadsaktiviteten. 5,0 5,0
2,5 2,5
Den statsfinansiella krisen i flera av de s k PIIGS-länderna
0,0 0,0
(Portugal, Irland, Italien, Grekland, Spanien) bidrar också
-2,5 Prognos -2,5
till ökad osäkerhet. Situationen i framför allt Grekland SEB
sätter fingret på viktiga brister i hela euro-systemet. -5,0 -5,0
kommer troligen att vara positiva på kort sikt, men fort- procent i Frankrike och på 8,5 procent i Italien. I Spa-
farande återstår stora frågetecken när det gäller såväl nien är utvecklingen katastrofal med en arbetslöshet på
Grekland som när det konsekvenserna för övriga krisdrab- närmare 20 procent; nästan en fördubbling sedan 2007.
bade länder. Ungdomsarbetslösheten ligger så högt som 30 procent.
Situationen på arbetsmarknaden har gjort de spanska
Förutom Grekland är Portugal det land som löper störst hushållen osäkra, vilket bl a framgår av det höga försik-
risk att drabbas av oro. Stora underskott i statsbudget tighetssparandet (sparkvoten ligger nu på 18 procent).
och bytesbalans i kombination med begränsad politisk
erfarenhet av besparingsprogram gör den lilla ekonomin Vi räknar med att arbetslösheten toppar på 10,3 pro-
sårbar. Därefter kommer Spanien vars extremt höga ar- cent i sommar i Euro-zonen, för att sedan falla tillbaka
betslöshet och svagheter på husmarknaden innebär en långsamt under hösten och vintern. Den hamnar på 10,2
grogrund för uppblossande misstro. procent i genomsnitt i år, 9,9 procent 2011.
Finland
Grekland, Portugal och Spanien ligger sämst till
Budgetsaldo på y-axeln, bytesbalans på x-axeln (% av BNP, 2009) Löneökningarna växlar ned
0,0 0,0 Det låga kapacitets- och resursutnyttjandet håller till-
Finland Luxemburg baka löner och inflation. OECD bedömer att produktions-
-2,5 Tyskland -2,5
Cypern gapet är så stort som 4,5 procent. Arbetslöshetsgapet,
Malta Österrike
-5,0 Italien -5,0
dvs skillnaden mellan faktisk arbetslöshet och jämviksar-
Slovenien
Belgien Nederländerna betslösheten NAIRU, ligger runt 2 procentenheter. Osä-
Slovakien
-7,5 -7,5 kerheten kring dessa mått är visserligen större än vanligt
Frankrike
efter fjolårets tvära inbromsning. Det finns en risk att
-10,0 Portugal -10,0
produktionsresurser ‑ såväl arbete som kapital ‑ slås ut
-12,5
Spanien
-12,5
när produktionshjulen snurrar långsammare (uppsägning-
Grekland
Irland ar, tidigare pensionsavgångar, skrotning av gammal kapi-
-15,0 -15,0 talutrustning, uteblivna investeringar, etc.). Detta talar
-12,5 -10,0 -7,5 -5,0 -2,5 0,0 2,5 5,0
Källa: Eurostat, IMF, SEB
för att kapacitets- och resursutnyttjandet kanske är nå-
got högre än de officiella måtten indikerar.
Arbetslösheten toppar snart Löneökningarna växlar ned ytterligare
Arbetslösheten steg till 10 procent i januari i regionen Procentenheter och årlig procentuell förändring
som helhet, efter att ha legat stilla på 9,9 procent tre -2,0 4,5
månader i rad. Uppgången i fjol blev långsammare än -1,5 4,0
väntat, vilket i hög grad hade att göra med en gynnsam -1,0
3,5
utveckling i Tyskland där arbetslösheten backade till- -0,5
3,0
baka och planade ut på 7,5 procent under hösten och vin- 0,0
0,5 2,5
tern. Flera EU-länder har statliga s k permitteringsstöd
1,0 2,0
‑ ”Kurzarbeit” i Tyskland ‑ som innebär att de som per-
1,5 1,5
mitteras kan arbeta färre timmar men får behålla det
2,0
mesta av lönen. Arbetsdelningen har fungerat som en 1,0
kvar arbetskraft är man nu redo att snabbt kunna öka Förändring i arbetslöshet, skiftad två år framåt (vä axel)
produktionen när konjunkturen väl vänder upp igen. Det Förändring i industrilöner (hö axel)
Källa: Eurostat, SEB
tyska stödet har troligen räddat fler än 500 000 jobb.
Positiva tecken på arbetsmarknaden Men oavsett detta är dagens nivåer extrema, vilket sät-
Årlig procentuell förändring och nettotal
ter avtryck på agerandet hos arbetsmarknadens parter.
2,5 5
2,0 0
Arbetsgivare hänvisar till fortsatta lönsamhetsproblem
1,5 -5 och arbetstagare/fackföreningar tycks fokusera mer på
1,0 -10 att behålla arbetet än att höja lönen. Arbetskostnaderna
0,5
0,0
-15 i industri- och tjänstesektorn i regionen som helhet, som
-20
-0,5 steg med 4,5 procent i slutet på 2008, har t o m fallit
-1,0 -25
-1,5 -30 tillbaka något snabbare än väntat. I december 2009 var
-2,0 -35 ökningstakten 2,2 procent och mycket talar nu för att
-2,5 -40 lönekostnadsökningarna växlar ned ytterligare till ca 1
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
procent 2011.
Sysselsättning (vä axel)
Förväntad sysselsättning (hö axel)
Källa: Eurostat, EU-kommissionen
Kärninflationen fortsätter ned
HIKP-inflationen i Euro-zonen steg oväntat till 1,4 pro-
Arbetslösheten har dock fortsatt uppåt i övriga euro- cent i mars från 0,9 procent månaden innan. Orsaken var
länder, trots stödåtgärder. Den ligger nu strax över 10 bl a högt uppdrivna energipriser till följd av det kalla
vädret i början på året. Denna inflationsimpuls kommer Kärninflationen bottnar i slutet på året
dock att falla tillbaka framöver, vilket är förklaringen till Procent
att vi nu spår en fallande inflationsbana: HIKP-inflationen 4,5 4,5
4,0 4,0
ligger på 1,1 procent i oktober i år, 0,7 procent i decem-
3,5 3,5
ber och bottnar på låga 0,3 procent i april 2011. Mätt 3,0 3,0
som årsgenomsnitt hamnar HIKP-inflationen på 1,1 pro- 2,5 2,5
2,0 Prognos 2,0
cent i år och 0,8 procent nästa år. Den underliggande SEB
1,5 1,5
inflationen sjunker gradvis ned från dagens nivå på 1 1,0 1,0
procent till noll procent i december i år. I takt med för- 0,5 0,5
0,0 0,0
siktigt stigande kapacitets- och resursutnyttjande stiger -0,5 -0,5
den sedan långsamt och hamnar mellan 0,2 och 0,9 pro- -1,0 -1,0
cent under 2011. Som årsgenomsnitt hamnar den på 0,6 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
140 140
Saldo Skuld CA ΔHIKP ΔKärn
130 130
Offentliga finanser och långräntan För att avgöra hur räntor med olika löptider påverkas
Sambandet mellan ett lands offentliga finanser och av budget- och skuldnivån har vi estimerat ränteek-
räntorna har stått i fokus den senaste tiden; ju större vationer på de 16 Euro-zonsländerna mellan 1980 och
budget- och statsskuldsproblem desto högre räntor, i 2009. Tabellen visar bl a att en procentenhets ökning i
synnerhet på längre löptider. Den grekiska tioårsräntan budgetunderskottet (som mäts som andel av BNP) ökar
ligger t ex i dagsläget runt 10 procent, den tyska på ca tioårsräntan med 0,50 procentenheter (50 punkter).
3. Så stora skillnader är direkt kopplade till risken för Motsvarande effekt på fem- och tvåårsräntan är 47
betalningsinställelser. Men även på mer normala stats- respektive 45 punkter. Någon effekt från skuldnivån
budget- och skuldnivåer finns det ett samband som har gick inte att finna. Tabellen visar också att en ökning
att göra med relationen mellan sparande och investe- i BNP-tillväxten med en procentenhet höjer tio-, fem-
ringar i ekonomin som helhet. Om sparandet går ned och tvåårsräntan med 12, 19 respektive 15 punkter.
relativt investeringarna, t ex som en följd av expansiv Resultaten ligger väl i linje med studier från IMF, som
finanspolitik, går räntan upp. Det är förklaringen till dock avser USA.
att länder med stora bytesbalansöverskott (dvs högt
Skattningar på avkastningskurvans lutning visas längst
nationellt sparande) ofta har låga räntor. Långräntan
ned i tabellen. En procentenhets ökning i budgetun-
påverkas dessutom av konjunktur- och inflationsut-
derskottet höjer 10år-3m-kurvan (tioårsräntan minus
sikterna; ju starkare tillväxt och inflation desto högre
tremånadsräntan) med 13 punkter, 5år-3m-kurvan med
styr- och långränta.
10 punkter och 2år-3m-kurvan med 7 punkter. Den här
Offentliga finanser och långräntan gången biter också skuldnivån. En procentenhets högre
i Euro-zonen skuldkvot leder till 4, 2 respektive 2 punkters brantare
avkastningskurvor. Även dessa resultat är i linje med
Långräntor 10år 5år 2år
andra studier.
BNP-tillväxt 12 19 15
Budgetunderskott 50 47 45
Statsskuld - - -
Källa: SEB
Återhämtning på spåret
Exportledd konjunkturvändning vänder från djup recession till en tillväxt om 5 procent
per år. Ukrainas BNP ökar med måttliga 3,5 respektive
Minskade obalanser
4,5 procent, efter fjolårets ras på 15 procent.
Valutaförstärkningen fortsätter
Anpassningen av tidigare obalanser går vidare, inte minst
för de länder som brottats med stora underskott i bytes-
balansen. Inflationen växlar ned, även om nedgången på
Även Östeuropa – regionen som drabbades hårdast av
kort sikt bromsas något av högre oljepris. Lägre inflation
global kreditkris och recession, mycket till följd av hög
gör att Polen kan dröja med en första styrräntehöjning
andel utlandslån – har det senaste halvåret påbörjat en
till andra halvåret 2010 och att Ryssland kan fortsätta
gradvis konjunkturuppgång. Vändningen inskränker sig
sänka räntan något. Budgetunderskotten förblir stora i
dock till export och industriproduktion, som på flera håll
år, men minskar därefter till följd av en viss åtstramning
ökat starkare än i Väst. Uppgången sker från låg nivå
samt ökad tillväxt. Offentliga skulder fortsätter stiga
efter tidigare års stora tapp. Framåtblickande barome-
men är måttliga eller låga.
trar vände uppåt våren-sommaren 2009 och processen
har främst drivits av ökad framtidstro i industrin. EU:s Minskad risk för betalningsinställelse
sentimentsindikator (som till 80 procent utgörs av före- 5-års CDS, punkter
tagsenkäter och resten hushåll) har fortsatt att stärkas 2000 2000
den gångna vintern och har således inte påverkats av 1750 1750
ökad oro för Euro-zonens återhämtning. 1500 1500
1250 1250
Sentimentindikatorer pekar uppåt 1000 1000
Index 750 750
130 130 500 500
120 120 250 250
110 110 0 0
jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr
100 100 09 10
90 90 Ukraina Ryssland
Lettland Grekland
80 80 Källa: Reuters EcoWin
70 70
60 60
Det senaste årets återvunna marknadsförtroende vilar
mot denna bakgrund på tämligen stabil grund. Appre-
50 50
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 cieringstrenden för Östeuropas valutor fortsätter, bl a
beroende på en relativt sett bättre BNP-tillväxt än i Väst.
Polen Tjeckien Ungern Slovakien
Källa: EU-kommissionen Risker för sviktande global riskaptit samt motsättningar
när det gäller åtstramningspolitiken kan ge vissa rekyler.
Vi reviderar upp tillväxtutsikterna för Östeuropa något,
Centralbanksinterventioner för att motverka alltför stor
trots nedrevideringar för Euro-zonen. De flesta östeko-
appreciering, som den ovanliga aktionen i Polen i april,
nomier fortsätter dock att präglas av duala tendenser.
får dock endast kortsiktig marknadseffekt.
Återhämtningen drivs av en konkurrenskraftig exportsek-
tor. Ryssland och Ukraina gynnas också av höga, om än Flera nyligen genomförda val (presidentvalet i Ukraina och
utplanande, råvarupriser. Konsumtion och investeringar parlamentsvalet i Ungern) samt stundande parlamentsval
hämmas ännu ett tag av stigande arbetslöshet, svag löne- i Slovakien och Tjeckien samt tidigarelagt presidentval i
utveckling, finanspolitisk åtstramning samt lågt kapaci- Polen utgör en viss osäkerhet i BNP- och valutaprognoser-
tetsutnyttjande. Kreditgivningen tinar sakta upp; i Polen na. Uppåtriskerna överväger. Utsikterna för ökad politisk
syns nu de första positiva tecknen. stabilitet i Ukraina har stigit. I Ungern väntas en ny höger-
regering slå in på en mer tillväxt- och reformorienterad
Östregionen når under 2010-2011 inte tillbaka till de
politik. Den ungerska ekonomin är nu också i bättre skick
upptrissade tillväxttal som gällde före krisen. Av de sex
då budgetunderskottet har pressats ned till mer hållbar
länder (inklusive Baltikum) som vi täcker når endast Po-
nivå och IMF-stöd inte längre behövs. När det gäller Slova-
len sin trendtillväxt 2011. I Polen – enda EU-land på plus
kien, Tjeckien och Polen förutser vi ingen kursomläggning
i fjol och i kanske bäst fundamentalt skick i östregionen –
i politiken.
stiger tillväxten till 3,5 respektive 4,5 procent. Ryssland
ekonomierna gynnar återhämtningen. Även ett förväntat Lång lettisk väg tillbaka
inträde i Euro-zonen i januari 2011 stärker tillväxtutsik- Efter fjolårets ras med 18 procent fortsätter Lettlands
terna, via något mer investeringar. BNP att falla med 2,8 procent i år. BNP-nedgången
under den depressionsartade utvecklingen 2008-2010
Vårt huvudscenario (vi höjde ytterligare till 90 procents
hamnar därmed ackumulerat över 25 procent. Nästa år
sannolikhet i Eastern European Outlook, mars) är att
sker dock en hygglig återhämtning då BNP växer med
Estland klarar alla Maastrichtkriterier (gällande pris-
4 procent. Då lättar den finanspolitiska åtstramningen
stabilitet, offentliga finanser och stabil valuta) vid den
samtidigt som arbetsmarknaden ljusnar något.
utvärdering som EU-kommissionen och ECB gör i maj, och
att även påföljande EU-toppmöte i början av sommaren Lettlands tillverkningsindustri
ger grönt ljus. Budgetunderskottet i fjol blev 1,7 procent Produktion, 3-mån glidande medelvärde
av BNP, klart under 3-procentgränsen, och väntas hamna 115 20
110 15
på runt 2,5 procent i år. Estland har också en tradition av 105 10
starka budgetsiffror, vilket också lär påverka utvärdering- 100 5
en. Senast redovisade årsgenomsnitt för inflationen till 95 0
90 -5
och med mars 2010 blev -0,7 procent. Det uppfyller klart 85 -10
kriteriet att inflationen får vara högst 1,5 procentenheter 80 -15
över de tre EU-länder med lägst inflation. 75 -20
70 -25
65 -30
Det finns dock en liten hake. Kriterierna är delvis tänj-
01 02 03 04 05 06 07 08 09
bara. Det gäller t ex att uppvisa en trovärdig uthålligt låg
inflation. På den punkten är t ex Estlands infasning mot Årlig procentuell förändring (hö axel)
Nivå, index 100 = 2005 (vä axel)
lägre inflation inte lika förtroendeingivande som t ex den Källa: Reuters EcoWin
som Slovakien kunde uppvisa inför dess euro-anslutning Budgetsanering är fortsatt högt prioriterad av den let-
2009 (se graf). Vi spår därtill en stigande inflation i Est- tiska regeringen. Underskottet blev 9 procent av BNP i
land resten av året, så att årssnittet hamnar på 2 pro- fjol; under de 10 procent som de internationella kredit-
cent. givarna i stödlåneprogrammet krävt. Vi tror att Lettland
precis klarar gränsen på 8,5 procent för 2010 och att
Inflation i Estland och Slovakien underskottet 2011 blir 6 procent. Den politiska risken
Årlig procentuell förändring
avseende saneringspolitiken har dock ökat sedan i vintras
17.5 17.5
efter att ett parti hoppat av fempartikoalitionen. Där-
15.0 15.0
med styr en minoritetskoalition landet inför höstens par-
12.5 12.5
lamentsval. Eftersom enskilda oppositionspartier i prak-
10.0 10.0
tiken deklarerat stöd för besparingsprogrammet har vi
7.5 7.5
dock svårt att se en politisk kursomläggning efter valet.
5.0 5.0
2.5 2.5 Litauen växer men politiken oroar
0.0 0.0 Litauens ekonomi växer med 1 procent i år och 4 pro-
-2.5 -2.5 cent 2011, efter 15-procentigt fall 2009. En bredbaserad
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 exportåterhämtning stöttar tillväxten initialt.
Estland Slovakien
Källa: Reuters EcoWin
De offentliga finanserna är i ett ansträngt läge men för-
bättras av regeringens och presidentens starka åtagande
Även om vårt huvudspår är att Estland ska godkännas för en åtstramande finanspolitik. På senare tid har dock
som euromedlem finns en risk att Grekland-turbulensen regeringens ställning försvagas då den p g a spänningar
för med sig en extra försiktighet. Europeiska rådet och inte längre har majoritet i parlamentet. Vi förutser dock
Ekofin-rådet kan i en sådan situation komma till slutsat- ingen närliggande regeringskris. Budgetunderskottet 2009
sen att Estland ännu inte är i tillräckligt balanserat skick blev 8,9 procent av BNP, något bättre än väntat, och kan
efter krisen för att tas in som euro-medlem. Uthållighets- krympa till 8 procent i år.
frågan när det gäller inflationen skulle då kunna nyttjas
för att säga nej.
en 50-procentig ökning av antalet påbörjade lägenhe- Lagerstock, relativt BNP, index (vä axel)
ter under 2010 och 2011. De offentliga investeringarna Bidrag till årlig BNP, procentenheter (hö axel)
Källa: SCB, SEB
fortsätter att öka i år, främst beroende på satsningar på
infrastruktur. Vår sammantagna prognos är att investe- En kraftig lageravveckling bidrog som mest till att dra
ringarna efter förra årets ras stiger med 3 procent 2010 ned BNP-tillväxten med nästan tre procentenheter i mit-
och med 5 procent 2011. ten på förra året. Under fjärde kvartalet 2009 skedde
dock ett omslag till ett positivt tillväxtbidrag och det
Fasta bruttoinvesteringar mesta talar för att denna tendens fortsätter. Vi räknar
Procentuell förändring (nivå 2009, löpande priser) med att lagernivån planar ut 2010. Detta ger ett positivt
bruttobidrag till BNP-tillväxten på en procentenhet, men
2009 2009 2010 2011
det stora importinnehållet gör att nettoeffekten på pro-
Offentliga 102 7 2 0
duktionen blir betydligt mindre. Förändrat lagerbeteende
Bostäder 78 -21 8 12 i andra länder ger dock också en tillväxtimpuls via sti-
Näringslivet 351 -19 3 6 gande svensk export.
Totalt 531 -15 3 5
Källa: SCB, SEB
2,5 2,5
Euro-zonen
0,0 0,0
-2,5 -2,5
-5,0 -5,0
-7,5 -7,5
96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09
Stort gap mellan BNP och arbetsmarknad BNP-utvecklingen de senaste kvartalen står således i
Den kraftiga produktionsnedgången har i förvånansvärt kraftig kontrast till annan information om utvecklingen
liten grad påverkat arbetsmarknaden. Uppgången i i ekonomin. Det gäller inte bara arbetsmarknaden utan
arbetslöshet har varit mycket mindre än vad BNP- också utvecklingen av de offentliga finanserna, före-
nedgången indikerar, vilket reflekteras i en fallande tagsrapporter samt förtroendeindikatorer för hushåll
produktivitet. En internationell jämförelse av IMF visar och företag. Vår slutsats av detta är att det är ganska
att olikheten mellan länder är mycket stor i detta avse- hög sannolikhet för att BNP-siffrorna kommer att revi-
ende. Medan arbetslösheten fördubblats i USA har den deras upp.
inte stigit alls i Tyskland, trots ett större BNP-fall jäm- Sysselsättning i vändpunkter
fört med USA. IMF:s analyser av det så kallade Okun- Index
102.0 102.0
sambandet, som beskriver förhållandet mellan BNP och
arbetslöshet, pekar på en rad intressanta förklaringar Maj 2005 = 100
med relevans för Sverige. En slutsats är att utvecklingen 101.5 101.5
Mars 1994 = 100
i Sverige i högre grad än i andra länder bryter mot det
historiska mönstret. 101.0 101.0
Ett gemensamt drag i utvecklingen är att de länder som Maj 1997 = 100
i första hand drabbats av krisen via det globala han- 100.5 100.5
Löneökningar något lägre än väntat något lägre än vi räknat med. Många avtal innehåller
Utmaningarna i 2010 års avtalsrörelse har varit stora. Den dock ett nivålyft i mitten på 2011, ungefär ett halvår
ekonomiska krisen har slagit hårt mot industrin, medan innan det löper ut. Detta skapar risk för högre löneök-
efterfrågan i många andra sektorer hållits uppe bl a ningstakt 2012 eftersom årsgenomsnittet då kommer att
genom den ekonomiska stimulanspolitiken. Därmed har påverkas av två lönerevisioner.
frågan om industrins lönenormerande roll ställts på sin
spets. Löneavtal
Viktiga slutna avtal. Förändring i procent, tusental
Efter en trög start där IF-Metall och Teknikföretagen 2010 2011 Antal
länge hade svårt att nå fram till ett avtal, bröts isen Tillverkningsindustri 1,1 1,8 250
genom avtalet mellan Sveriges Ingenjörer och Teknikfö-
Handel 2,4 2,0 100
retagen. Därefter slöts en rad avtal i ganska snabb takt.
Bygg 1,6 2,3 80
Hittills har avtalen gällt en period av 18-24 månader, dvs
något kortare än de tre-årsavtal som varit standard det Kommunal sektor, tjänstemän 2,3 1,6 127
senaste decenniet.
Källa: SEB
Med viss variation innehåller avtalen löneökningar mot-
svarande 1,5 procent för 2010 och 2,0 procent för 2011;
34 | Nordic Outlook – Maj 2010
Sverige
Risken för att kommande avtal hamnar signifikant högre Uppåtriskerna för KPI-inflationen kommer främst från
än redan träffade är liten. Vi håller därför fast vid vår internationella prisstegringar på energi och andra råvaror
bedömning från Nordic Outlook i februari att löneök- samt inhemska miljöskattehöjningar. Eftersläpande ef-
ningarna hamnar på 2 procent 2010 och 2011. Denna fekter av de senaste årens svaga produktivitetsutveckling
prognos grundar sig på bedömningen att löneglidningen är också tänkbara.
blir låg i det fortsatt ganska svaga arbetsmarknadsläge
som kommer att råda de närmaste åren. Riksbanken höjer i juli
Riksbanken är nu på väg att höja styrräntan från krisnivå
Att den tongivande aktören på arbetsgivarsidan, Teknik-
till mer normal lågkonjunkturnivå. Riksbankens prognos
företagen, nyligen sa upp Industriavtalet skapar ökad
från april signalerar störst sannolikhet för en höjning
osäkerhet avseende lönebildningsprocessen på sikt. Vi ser
i september. Vi håller dock fast vid bedömningen att
dock inga större skäl för att detta skulle påveka återstå-
höjningen kommer i juli. Detta baseras bl a på att vi
ende förhandlignar i årets avtalsrörelse.
räknar med en hög BNP-siffra för första kvartalet samt
fortsatt starka signaler på arbetsmarknaden. Den snabbt
Kronan nedåtrisk för inflationen ökande utlåningen till hushållen med åtföljande risker för
Kärninflationen (definierad som KPIF ex. livsmedel och ohållbar prisutveckling på bostadsmarknaden tycks också
energi) visade en uppåtgående trend under hela 2009, komma alltmer i fokus i Riksbankens analys. Vi räknar
driven av svag krona och fallande produktivitet. Vid års- därefter med gradvisa höjningar och att reporäntan i
skiftet var kärninflationen så pass hög som 2,7 procent. december blir 1,25 procent. Under 2011 fortsätter styr-
räntan upp till 2,75 procent.
Lägre kärninflation
Årlig procentuell förändring Det innebär att Riksbanken kommer att höja räntan i
3,5 3,5 snabbare takt än ECB. Som framgår av tabellen nedan
3,0 Prognos SEB 3,0 finns en rad skäl för detta. Högre tillväxt, utrymme för,
2,5 2,5
en mer expansiv finanspolitik samt hetare låne- och bo-
stadsmarknad för hushållen. Vi räknar med att ECB under
2,0 2,0
andra halvåret i år påbörjar en normalisering av penning-
1,5 1,5 politiken genom likviditetsindragningar som gör att den
1,0 1,0 effektiva dagslåneräntan EONIA börjar stiga.
Modest tillväxt
Konkurrenskraften återhämtar sig i årstakt. Att omsättningen repat sig markant bidrar till
att vi tror att bopriserna fortsäter att återhämta sig,
Konsumtionen stiger gradvis
med stöd av ett fortsatt lågt ränteläge.
Låga räntespreadar
Arbetslösheten ser ut att redan i sommar kulminera på
4,5 procent, ett halvår tidigare och på en procentenhet
lägre nivå än tidigare bedömning. Såväl industrin som
Dansk ekonomi passerade botten i höstas, delvis med
tjänstenäringar uppvisar nu i enkäter åter balanserade
stöd av stimulanser riktade till hushållen. Mätt i kvartals-
sysselsättningsplaner, även om expansion dröjer. Med en
mässiga och säsongsjusterade termer steg BNP med 0,2
fortsatt ekonomisk tillväxt under trend har vi svårt att se
procent under fjärde kvartalet; andra kvartalet i rad med
mer än en marginell nedgång i arbetslösheten det när-
blygsam tillväxt.
maste året.
Framöver bidrar stark dynamik i övriga Norden till en
Uppgången i arbetslöshet har inte varit så markant i Dan-
hyfsad exportuppgång. Tidigare problem med konkur-
mark som i många andra länder. Det tyder på en relativt
renskraften mildras också av återhållsamma löneökningar
låg konjunkturkänslighet på arbetsmarknaden. Detta är
samt av valutaförsvagning som gynnar viktig dansk export
också något som IMF lyfter fram i senaste World Econo-
utanför euro-området, som till Sverige och Norge.
mic Outlook, där detta samband studerats för de senaste
Konkurrenskraften förbättras 20 åren i en rad länder.
Real effektiv växelkurs, index 100 = 2005
107,5 107,5
Inflationstakten har snabbt klättrat över 2 procent i vin-
ter. Det beror i hög grad på höjda energipriser och tillfäl-
105,0 105,0
liga skatteförändringar, bl a alkohol och tobak. Svagare
102,5 102,5 krone utgör en viss uppåtkraft för inflationen i år. Låga
100,0 100,0
löneökningar och avklingande engångseffekter bäddar å
andra sidan för en viss dämpning på sikt. Vi spår en HIKP-
97,5 97,5
inflation på 2,1 procent 2010.
95,0 95,0
Det stora budgetunderskottet innebär ett behov av att
92,5 92,5
strama åt finanspolitiken. Med tanke på den ännu sköra
90,0 90,0 återhämtningen tror vi dock att regeringen skjuter på
94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 detta till 2011-2012, även om valet 2011 gör den finans-
Källa: BIS politiska prognosen extra osäker.
Samtidigt ger lagercykeln positiva tillväxtbidrag. Kon- Centralbanken ligger kvar med den låga 5-punkters-
junkturåterhämtningen förblir likväl trög. Husprisfallet spreaden mot ECB. Nästa år sker en successiv normali-
och raset i bygginvesteringar efter tidigare överhettning sering av spreaden samtidigt som styrräntan justeras upp
bromsar uppgången i inhemsk efterfrågan. Konsum- i kölvattnet av ECB-höjningar. 10-årsspreaden mot tyska
tionen reser sig till en början i maklig takt. Hushållens statspapper har dämpats något under vintern, till ca 30
sparbenägenhet väntas sitta i ännu ett tag. Hushållens punkter. Med underliggande relativt låg offentlig skuld
sparkvot, som för ett par år sedan var extremt låg, steg bör denna skillnad kunna vara halverad mot slutet av
under fjärde kvartalet 2009 till 6,5 procent, högsta nivån året.
sedan 2001.
Frågan om danskt euro-inträde känns fortfarande avläg-
BNP väntas öka med 1,5 procent i år och 1,8 procent sen och vi tror inte på en folkomröstning under vår prog-
2011, efter fjolårets fall på nära 5 procent. noshorisont. Turbulensen runt Grekland och euron verkar
dock inte ha satt några större negativa avtryck i folkopi-
Viktigt för återhämtningen är tendenserna till stabilise-
nionen. I Statistikbyråns senaste kvartalsmätning i mars
ring på såväl bostads- som arbetsmarknad.
hade förvisso ja-sidans (inklusive de osäkra som säger
Priserna på lägenheter visar nu en positiv årstakt för för- ”kanske ja”) övertag krympt till 51,4-47,4 mot 54,2-42,7
sta gången på tre år, enligt Realkreditrådet. Huspriserna i december 2009.
har ökat två kvartal i rad, men ligger ännu på minus mätt
Privat konsumtion accelererar Konsekvenserna för resten av ekonomin av ett sådant fall
Återhämtningen har letts av slutlig inhemsk efterfrå- kommer att bli relativt dämpat, men underleverantörer
gan, exklusive olja, som vände till årlig tillväxt i slutet av till oljeindustrin kommer att drabbas hårt. Eftersom in-
2009. Privat konsumtion steg under fjärde kvartalet med vesteringsprognoser historiskt har tenderat att revideras
3,4 procent i årstakt. Ökningen underbyggdes av att hus- upp när projekt som är under övervägande förverkligas
hållens reala disponibla inkomster steg med 4,8 procent bedömer vi att investeringarna framöver kommer att bli
2009 (nära hälften p g a lägre ränteutgifter, netto) och något högre än vad enkäten ger; investeringar i minst ett
med 6,0 procent på årsbasis fjärde kvartalet 2009. In- oljefält kommer troligen igång och högre oljepriser kan
komsterna ökade klart snabbare än konsumtionen, vilket komma att leda till att oljebolagen ökar sina investe-
medförde att hushållens sparkvot mer än fördubblades ringsplaner.
till 7,5 procent 2009. Vid slutet av året uppgick den till
9,9 procent, nästan dubbelt så hög som genomsnittet de Privata investeringar, exklusive olja, har varit nedtryckta
senaste 20 åren. de senaste åren. Företagens investeringar föll 14,5 pro-
cent 2009, samtidigt som bostadsinvesteringar har fallit
Stark inkomstökning stödjer konsumtionen tio kvartal i rad; nivån i slutet av 2009 var 35 procent
lägre än toppen i mitten av 2007. Nya order för bostads-
10 10
investeringar under 2009 har emellertid ökat till den
8 8 högsta nivån på två år. Dessutom tyder en återhämtning
6 6
i nybyggnationer under början av 2010 på stigande bo-
stadsinvesteringar framöver. Företagens icke-oljerelate-
4 4
rade investeringsutgifter kommer att återhämta sig i ett
2 2 senare skede. Norges Banks senaste utlåningsundersök-
0 0 ning visar att bankerna fortsätter att rapportera högre
efterfrågan från icke-finansiella företag. Barometerun-
-2 -2
dersökningen för tillverkningsindustrins investeringar
-4 -4 första kvartalet tyder dock på att botten håller på att
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09
Privat konsumption, årlig proc. förändr. (vä axel) passeras.
Real disp ink ex aktieutd, proc förändr å/å, 2 kv snitt (hö axel)
Källa: SSB
Arbetslösheten planar ut
Under vintern tappade privat konsumtion fart. Utveck- Den norska arbetsmarknaden stod bättre än de flesta
lingen är svår att förklara då fundamenta är starka. Men andra länder emot recessionen. Sysselsättningen vände
den ovanligt kalla vintern, som bl a bidrog till att elpri- visserligen abrupt från en genomsnittlig 3,3-procentig
tillväxt 2006-2008 (klart över trend) till ett 0,6-procen- kommer att fortsätta att ligga högre. Totalt bedömer vi
tigt fall 2009. Samtidigt saktade dock ökningen av arbets- att löneökningarna kommer att bli 3,5 procent 2010. En
kraften ner kraftigt, vilket minskade effekten på arbets- viss ytterligare ökning är trolig 2011 när återhämtningen
lösheten. Enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU) steg fortskrider och läget på arbetsmarknaden förbättras.
arbetslösheten från ett 21-årslägsta på 2,4 procent under
större delen av 2008 till ett fortfarande lågt 3,3 procent Kärninflationen bottnar till sommaren
fjärde kvartalet 2009 och låg kvar på den nivån första Rejält högre elpriser under vintern tryckte upp KPI-infla-
kvartalet 2010. Därtill kommer att registrerad arbetslös- tionen från 0,6 procent i oktober till 3,4 procent i mars.
het, inklusive de i arbetsmarknadspolitiska program, föll Kärninflationen, mätt som KPI-JAE (KPI exklusive skatter
något över vintern. och energi), har lättat kontinuerligt från toppen på 3,3
procent i juni förra året till 1,7 procent; den lägsta årliga
Arbetslösheten visar tecken på att toppa
Procent av arbetskraften förändringstakten sedan slutet av 2007 p g a en bredba-
8 8 serad inbromsning av inhemska priser och importpriser.
7 7
6 6
6,0 Kärninflationen faller 6,0
5 5 Årlig procentuell förändring
4,5 4,5
4 4
3,0 3,0
3 3
1,5 1,5
2 2
0,0 0,0
1 1
-1,5 -1,5
0 0
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 -3,0 -3,0
-4,5 -4,5
Arbetslöshet AKU, 3 mån genomsnitt Registrerade arbetslösa 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09
Källa: SSB, NAV, SEB
KPI exkl skatter och energi
Kärninflation inhemska varor och tjänster
Vi är något tveksamma till att slå fast att arbetslösheten Kärninflation importerade konsumtvaror Källa: SSB, SEB
redan har toppat, innan vi sett tecken på en vändning i
sysselsättningen. AKU-arbetslösheten verkar dock att kul-
minera på en något lägre nivå än väntat. Den förutses bli Fallet i importerad inflation från 1,8 procent i årstakt
3,4 procent i genomsnitt 2010 och i stort sett oförändrad andra kvartalet 2009 till -0,3 procent i mars återspeglar
2011, då en ökad arbetskraft matchar högre sysselsätt- apprecieringen av kronen sedan förra sommaren. Denna
ning. kommer framöver att trycka ned priserna ytterligare.
Inhemsk kärninflation var 2,6 procent första kvartalet i
Löneökningar saktar ner ytterligare år men även den kommer att falla den närmaste tiden.
Löneökningen i ekonomin saktade ner från 6,3 procent Vi väntar oss att kärninflationen bottnar på 1,3 procent
2008 till 4,1 procent 2009; den lägsta takten på tre i sommar och blir 1,7 i genomsnitt 2010 (jämfört med
år och fallet ser ut att fortsätta ytterligare 2010. Den 2,1 procent 2009). Om inte kronen apprecierar markant
normsättande förhandlingen för industriarbetare i till- framöver bör kärninflationen stiga 2011 till i genomsnitt
verkningsindustrin ledde till ett avtal om 3 procents löne- 2,1 procent.
ökningar 2010, en nedgång från 3,9 procent 2009 och den
lägsta nivån sedan 1994. Det 3-procentiga avtalet är dock Lägre budgetunderskott exklusive olja
baserat på ett särskilt antagande om löneglidning. Förra Regeringen utnyttjande den starka finansiella position,
året blev löneglidningen högre än förväntat och stora som oljeinkomsterna skapat, till en massiv finanspolitisk
vinstökningar kan ge en liknande utveckling också i år. stimulans 2009. I år fortsätter stimulanserna om än i
mindre grad. Budgetunderskottet, exklusive olja, steg
Löneökningar och arbetslöshet 2009 till NOK 154 miljarder. Detta motsvarar ett struktu-
10,5 0
9,0 1
rellt underskott som ligger NOK 45 miljarder över tillåten
nivå. Det finanspolitiska regelverket tillåter ett struktu-
7,5 2
rellt underskott, exklusive olja, över en konjunkturcykel
6,0 3 på maximalt 4 procent av Statens Pensjonsfond Global.
4,5 4
Den reviderade budgeten för 2010 som presenteras 11
3,0 5
maj kommer att visa ett klart mindre oljekorrigerat un-
1,5 6 derskott, p g a högre skatteinkomster och lägre utgiftsök-
0,0 7 ning, bl a för arbetslöshet. Budgeten kommer sannolikt
87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11
Löneökning, årlig procentuell förändring (vä axel) inte att innehålla några åtstramningar. Det totala över-
Arbetlöshet AKU, procent av arbetskraften (hö axel) Källa: SSB, SEB
skottet kommer att förstärkas av högre oljepriser. Cy-
kliska faktorer kommer att förbättra budgeten 2011. Till
Tillverkningsindustrins löneavtal har kopierats för andra det kommer reverseringar av förra årets krisrelaterade
arbetare i privat sektor, men den totala lönekostnadsök- åtgärder. Även om den finanspolitiska åtstramningen blir
ningen kommer att bli större då löneökningar för tjänste- mycket begränsad kommer det strukturella underskottet
män inom både privat och offentlig sektor troligen 2011
exklusive olja att hamna mycket nära den 4-procentiga Norges Banks modus operandi för att undvika ytterligare
gränsen för det finanspolitiska regelverket än ursprung- NOK-appreciering kopplar ihop penningpolitiken med
liga prognoserna för 2009 på 5,7 procent. utvecklingen i omvärlden. I vilken takt räntan justeras
beror på hur ECB agerar. Norge är dock i en annan posi-
Långsammare räntehöjningar från Norges tion än Euro-zonen. BNP-gapet är bara svagt negativt,
Bank arbetslösheten en tredjedel så hög och löneökningarna
Norges Bank höjde reporäntan 25 punkter i oktober högre. Till skillnad från många länder i Euro-zonen finns
respektive december förra året till 1,75 procent. Den heller inget behov av kraftig finanspolitisk åtstram-
Penningpolitiska rapporten från i mars var förvånansvärt ning. Sammantaget talar detta för låg styrränta under
duvaktig och den optimala räntebanan sänktes med runt en längre period i Euro-zonen. En styrränta klart under
30 punkter vid slutet av 2010 och med mer än 50 punk- neutral nivå i Norge en längre period riskerar att spä
ter i genomsnitt för 2011. Den prognostiserade nivån för på inhemskt inflationstryck på medellång sikt. Enkla
slutet av 2011 sänktes från 4,00 till 3,50 procent. regler som presenterades i Norges Banks Penningpolitiska
rapport, baserade på BNP-gap och inflation relativt må-
Norges Banks styrränta och räntebana let, tyder på att styrräntan redan borde vara över 3 pro-
Procent
9 9
cent. Först när utländska räntor lagts till ekvationen gav
8 8
reglerna en räntebana i linje med bankens.
7 7
6 6
Starkare NOK stoppar inflationen
5 5 Årlig procentuell förändring
4 4 6 -20
3 3 -15
4
2 2 -10
1 1 2
-5
0 0
0 0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
5
Norges Banks styrränta Räntebana, PPR 1/10 Räntebana, PPR 3/09 -2
Källa: Norges Bank 10
-4
15
Enligt Norges Bank kan inflation och kapacitetsutnytt- -6 20
jande ’’under en period’’ komma att vara lägre än vän- 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Kärninflation import. konsumentvaror (vä axel)
tat. Förändringarna av bankens prognoser för tillväxt och
NOK importviktat index, 6 mån lag (hö axel)
inflation var dock förhållandevis små. Kärninflationen Källa: Norges Bank, SEB
bottnar något lägre, men från mitten av 2011 var för- Vi väntar oss nu en långsammare räntehöjningscykel
loppet oförändrat och i linje med det 2,5-procentiga än tidigare och bedömer att styrräntan är 2,50 procent
medelfristiga målet i mitten av 2012. Den kraftigt lägre i slutet av 2010 och 3,75 procent i slutet av 2011. Vår
räntebanan berodde framför allt på en starkare NOK än prognos är något över Norges Banks, men realräntan är
tidigare väntat och lägre globala ränteförväntningar. under neutral nivå vid slutet av 2011.
Norge Bank betonade att räntehöjningar, om de kommer
tidigt och är stora jämfört med andra länder, kan med-
föra en risk för en betydligt starkare krone än väntat och
därmed resultera i för låg inflation.
gre och byggsektorn har vaknat till liv trots det kalla väd-
Det nationella KPI-måttet drevs ned av sänkt moms och
ret i början på året. Även konsumentförtroendet fortsätter
lägre räntor under hösten och vintern i fjol, vilket bidrog
upp, vilket redan börjar märkas i stigande detaljhandels-
till att KPI-inflationen växlade ned till rekordlåga noll pro-
omsättning. Bättre fart i Euro-zonen, Kina, Ryssland, Sve-
cent för helåret. I mars överraskade dock KPI-inflationen
rige och USA, som tillsammans tar emot ca 60 procent av
med en uppgång på 0,5 procent på årsbasis, vilket i hög
den finska exporten, gynnar återhämtningen.
grad hade att göra med högre energipriser pga det kalla
Starten på året har dock inte varit problemfri. Den lång- vädret. KPI-inflationen hamnar strax över 1 procent i år,
dragna hamnarbetarstrejken – som lamslog ca 60 procent något högre 2011. Eurostats harmoniserade inflationsmått,
av pappers- och skogsindustrin samt stoppade 80 procent som exkluderar räntekostnaderna, hamnar högre: HIKP-
av utrikeshandeln – drar ned BNP-tillväxten med minst inflationen uppgår till knappt 2 procent i år och mellan
0,5 procentenheter i år. 2 och 2,5 procent 2011.
BNP-tillväxten hamnar trots strejken på 2,6 procent i år, Ett gynnsamt utgångsläge med låg statsskuld och överskott
en marginell upprevidering av februariprognosen. Svagare i såväl budget- som bytesbalansen bidrar till att den finska
euro bidrar till att exporten ökar med drygt 6 procent. ekonomin bevarar stabiliteten trots BNP-fallet i fjol.
Investeringarna ökar med ca 3 procent och privatkonsum- Budgetunderskottet hamnar på måttliga 3 respektive 2,5
tionen med knappt 1,5 procent. Ekonomin växer med 2,7 procent av BNP 2010 och 2011, vilket gör att statsskulden
procent 2011. stannar strax under 50 procent av BNP även 2011.
DANMARK
Årlig procentuell förändring
Nivå 2009
mdr DKK 2008 2009 2010 2011
BNP 1.660 -0,7 -4,8 1,5 1,8
Privat konsumtion 817 -0,2 -4,3 1,8 2,2
Offentlig konsumtion 492 1,5 2,5 1,3 0,6
Bruttoinvesteringar 312 -4,9 -13,2 -3,5 3,0
Lagerinvesteringar 0,4 -2,4 0,5 0,0
(förändring i % av BNP föregående år)
Export 784 2,4 -10,3 3,0 4,0
Import 727 3,0 -13,2 1,7 4,3
NORGE
Årlig procentuell förändring
Nivå 2009
mdr NOK 2008 2009 2010 2011
BNP 2.278 1,8 -1,5 2,0 2,3
BNP (Fastlandet) 1.737 2,2 -1,5 2,3 3,0
Privat konsumtion 952 1,3 0,0 4,5 3,7
Offentlig konsumtion 489 4,1 5,2 2,8 2,2
Bruttoinvesteringar 470 1,4 -7,9 -1,6 3,8
Lagerinvesteringar 0,5 -1,9 0,4 0,1
(förändring i % av BNP föregående år)
Export 1.004 0,9 -4,3 1,4 1,6
Import 638 2,2 -9,7 4,4 4,7
SVERIGE
Årlig procentuell förändring
Nivå 2009
mdr SEK 2008 2009 2010 2011
BNP 3.156 -0,2 -4,9 3,0 2,7
BNP, dagkorrigerat -0,5 -4,7 2,7 2,7
Privat konsumtion 1.467 -0,2 -0,8 2,9 2,6
Offentlig konsumtion 834 1,4 2,1 1,0 0,9
Bruttoinvesteringar 616 2,6 -15,3 3,0 5,0
Lagerinvesteringar 5 -0,3 -1,5 1,2 0,2
(förändring i % av BNP föregående år)
Export 1.711 1,8 -12,5 6,8 7,1
Import 1.477 3,0 -13,4 9,2 7,9
FINLAND
Årlig procentuell förändring
Nivå 2009
mdr EUR 2008 2009 2010 2011
BNP 171 1,2 -7,8 2,6 2,7
Privat konsumtion 94 1,3 -1,8 1,3 1,8
Offentlig konsumtion 43 2,4 0,8 1,5 1,5
Bruttoinvesteringar 34 -0,2 -13,4 2,9 4,3
Lagerinvesteringar -0,4 -0,9 0,3 0,0
(förändring i % av BNP föregående år)
Export 62 6,6 -24,4 6,1 6,4
Import 57 6,6 -22,3 5,1 5,9
EURO-ZONEN
Årlig procentuell förändring
Nivå 2009
mdr EUR 2008 2009 2010 2011
BNP 8.979 0,5 -4,0 1,5 1,8
Privat konsumtion 5.170 0,4 -1,0 0,2 0,9
Offentlig konsumtion 1.975 2,1 2,3 1,4 1,7
Bruttoinvesteringar 1.773 -0,9 -10,8 1,4 3,3
Lagerinvesteringar -0,1 -0,1 0,2 0,0
(förändring i % av BNP föregående år)
Export 3.259 0,8 -12,8 4,1 4,9
Import 3.140 0,9 -11,4 4,0 4,4
USA
Årlig procentuell förändring
Nivå 2009
mdr USD 2008 2009 2010 2011
BNP 14.454 0,4 -2,4 3,6 2,8
Privat konsumtion 10.236 -0,2 -0,6 2,4 2,3
Offentlig konsumtion 2.959 3,1 1,8 0,6 0,2
Bruttoinvesteringar 1.708 -5,1 -18,4 2,7 8,4
Lagerinvesteringar -0,3 -0,6 1,3 0,2
(förändring i % av BNP föregående år)
Export 1.680 5,4 -9,6 11,1 8,2
Import 2.130 -3,2 -13,9 8,5 7,9
STORA INDUSTRILÄNDER
Årlig procentuell förändring
2008 2009 2010 2011
BNP
Storbritannien 0,5 -4,9 1,5 2,0
Japan -1,2 -5,2 2,4 2,2
Tyskland 1,3 -5,0 1,8 2,0
Frankrike 0,3 -2,2 1,5 1,7
Italien -1,3 -5,1 0,9 1,2
Inflation
Storbritannien 3,6 2,2 2,8 1,2
Japan 1,4 -1,3 -0,6 0,2
Tyskland 2,8 0,2 0,9 0,9
Frankrike 3,2 0,1 1,3 1,5
Italien 3,5 0,8 1,5 1,8
Arbetslöshet(%)
Storbritannien 5,9 7,9 7,8 7,5
Japan 4,0 5,1 4,9 4,6
Tyskland 7,3 7,5 7,8 7,6
Frankrike 7,8 9,5 10,3 10,0
Italien 6,7 7,8 8,5 8,2
46 | Nordic Outlook – Maj 2010
Internationella nyckeldata
ÖSTEUROPA
FINANSIELLA PROGNOSER
29-apr jun-10 sep-10 dec-10 jun-11 dec-11
Officiella räntor
USA Fed funds 0,25 0,25 0,25 0,50 1,50 2,00
Japan Call money rate 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,50
Euro-zonen Refiränta 1,00 1,00 1,00 1,00 1,50 2,25
Storbritannien Reporänta 0,50 0,50 0,50 0,75 1,50 2,00
Obligationsräntor
USA 10 år 3,73 3,73 3,65 3,75 4,00 4,10
Japan 10 år 1,29 1,35 1,40 1,50 1,50 1,65
Tyskland 10 år 3,00 3,00 3,00 3,10 3,25 3,40
Storbritannien 10 år 3,99 4,00 4,10 4,30 4,45 4,50
Växelkurser
USD/JPY 94 95 95 98 105 110
EUR/USD 1,32 1,32 1,30 1,25 1,20 1,20
EUR/JPY 124 125 124 123 126 132
GBP/USD 1,53 1,53 1,51 1,49 1,46 1,50
EUR/GBP 0,86 0,86 0,86 0,84 0,82 0,80
GLOBALA NYCKELTAL
Årlig procentuell förändring
2008 2009 2010 2011
BNP OECD 0,6 -3,5 2,5 2,4
BNP världen 3,0 -0,6 4,7 4,7
KPI OECD 3,5 0,1 1,4 0,9
Exportmarknad OECD 2,9 -12,9 7,0 6,9
Oljepris Brent (USD/fat) 97,2 61,9 77,9 75,0
För att få tillgång till övrig ekonomisk analys och tradingrekommendationer för Merchant Bankings kunder gå in på www.seb.se/research. Här
krävs ett lösenord som är exklusivt för dessa kunder.
Om Ni önskar tillgång till denna sida, kontakta Merchant Bankings kundansvariga för att få lösenordet.
Tekniska krav
Merparten av vår analys publiceras i PDF-format (Portable Document Format).
Mjukvaran Adobe Acrobat, som kan läsa PDF-dokument, kan hämtas gratis från Adobes hemsida: www.adobe.com
Innehållet i denna rapport är baserat på uppgifter från källor som av Banken bedöms vara pålitliga. Banken lämnar dock ingen garanti för fullständigheten eller
riktigheten i dessa uppgifter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut på undersökningar de själva bedömer vara nödvändiga.
Lettland
New York Danmark
Beijing
Litauen
Dublin
Shanghai
London New Delhi
Polen
Tyskland
Warzawa
Ukraina
Paris Luxemburg
Kiev
Singapor
Geneve
Nice
São Paulo
SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern som betjänar 400 000 företag, institutioner
och 5 miljoner privatpersoner. SEB erbjuder universalbankstjänster i Sverige, Tyskland
och de tre baltiska länderna Estland Lettland och Litauen. Banken har också lokal närvaro
i övriga Norden, Ukraina och Ryssland, och har genom sitt internationella nätverk
global närvaro i ledande finansiella centra. Den 31 mars 2010 uppgick koncernens
balansomslutning till 2 285 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 382 miljarder kronor.
Koncernen har cirka 19 000 anställda. Läs mer om SEB på www.sebgroup.com.
Med kapital, kunskap och erfarenhet skapar vi värden åt våra kunder – ett arbete där vi har
stor nytta av vår analysverksamhet.
www.seb.se