BSK 07 Boverkets Handbok Om Stålkonstruktioner

Boverket
Handbok
Boverkets handbok om
stlkonstruktioner, BSK 07
Boverkets handbok om
stlkonstruktioner, BSK 07
Titel: Boverkets handbok om stlkonstruktioner, BSK 07

Utgivare: Boverket november 2007
Upplaga: 4
Antal ex: 10 000
Tryck: Elanders Sverige AB
ISBN: 978-91-85751-58-7
ISSN: 1400-1012
Skord: Balkar, berkningsmetoder, BKR, BSK, brfrmga,
dimensionering, grnstillstnd, kontroll, korrosion, material,
pelare, plan- och bygglagen, PBL, ramar, rostskydd, skruvfrband, stl, stlkonstruktioner, svetsar, underhll, utfrande.
Dnr: 1226-3574/2007
Omslagsfoto: Mats Alm/Jolly Media
Publikationen kan bestllas frn:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona
Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se
Webbplats: www.boverket.se
Handboken finns som pdf p Boverkets webbplats. Den kan
ocks tas fram i alternativt format p begran
Boverket 2007

BSK 07
INNEHLL
INNEHLL
2:11
2:2
2:21
Utmattningslast ................................27
Karakteristiska materialvrden .........28
Hllfasthetsvrden............................29
2:22
Hllfasthetsvrden vid
utmattningslast .................................36
2:23
Elasticitetsmodul, skjuvmodul
och tvrkontraktionstal ....................37
2:24
Skruvfrband....................................37
2:25
2:3
2:31
Svetsfrband.....................................38
Mtt- och formavvikelser .................40
Pelare................................................40
2:32
Balkar ...............................................41
1:211 Materialbrott och instabilitet.............15
2:33
Mttavvikelser..................................42
1:212 Stjlpning, lyftning och

glidning.............................................15
0
INLEDNING .........................................7
0:1
Handbokens utformning .....................7
0:2
Beteckningar och frkortningar..........8
0:21 Beteckningar.......................................8
0:22
Frkortningar....................................11
0:3
Byggprodukter med bestyrkta

egenskaper........................................12
Terminologi ......................................12
0:4
1
GILTIGHET OCH KRAV.................14
1:1
Giltighet............................................14
1:2
Krav..................................................15
1:21 Krav i brottgrnstillstnd ..................15
1:213 Olyckslaster och fortskridande ras....15

1:214 Skerhetsklasser ...............................16
1:215 Seghet ...............................................18
1:22
Krav i bruksgrnstillstnd.................18
1:221 Formndringar och

frskjutningar ...................................18
DIMENSIONERING I
BROTTGRNSTILLSTND............43
3:1
Giltighet ...........................................43
3:2
Berkningsprinciper .........................43
3:3
Berkning av krafter och moment ....44
3:31 Berkningsmodell.............................44
3:32
Grnslastteori ...................................44
3:33
Eftergivlighet i upplag,
inspnningar och frband .................45
3:34
Tvngskrafter ...................................45
3:35
Lokal buckling .................................45
3:36
3:4
3:41
Sklning och skjuvdeformationer.....46

Berkning av brfrmga .................46
Berkningsmodell.............................46
1:222 Svngningar......................................19
1:23
Bestndighet .....................................19
1:3
1:31
Verifiering genom berkning

och provning.....................................22
Berkning .........................................22
1:4
1:41
Redovisning......................................23
Ritningar...........................................23
3:411 Tjningsfrdelning ...........................47
1:42
Svetsplan ..........................................25
1:43
Monteringsplan.................................26
3:412 Dimensioneringsvillkor fr
spnningar ........................................48
1:44
Tillggskontrollplan .........................26
3:413 Lokal frsvagning ............................49

3:414 Plasticering och lokal buckling ........49
2
FRUTSTTNINGAR ......................27
2:1
Laster................................................27
3:42
Dimensionerande materialvrden .....52
INNEHLL
3:43
BSK 07
Arbetskurva...................................... 55
6:26
3:44
Egenspnningar................................ 56
6:261 Tvrkraft .......................................... 84
3:45
Sklning och skjuvdeformationer..... 56
Tvrkraft och koncentrerad kraft ..... 84
3:46
Utmattning ....................................... 58
6:262 Intryckning under koncentrerad

kraft.................................................. 86
3:47
Skalkonstruktioner ........................... 58
6:263 Prgling............................................ 88
3:48
Skruvfrband ................................... 58
6:27
Svetsfrband .................................... 59
6:271 Ren vridning .................................... 88
3:49
4
DIMENSIONERING I
BRUKSGRNSTILLSTND............ 61
4:1
Giltighet ........................................... 61
4:2
Berkning av deformationer
och svngningar ............................... 61
5
DIMENSIONERING GENOM
PROVNING ........................................ 63
Vridmoment..................................... 88
6:272 Blandad vridning ............................. 89

6:273 Vridmoment, tvrkraft och
bjmoment ....................................... 89
6:3
Dimensionering av svetsfrband...... 90
6:31 Berkningssnitt ................................ 90
6:311 Helt eller delvis genomsvetsat
frband............................................. 90
6:312 Klsvetsfrband ............................... 90
6
BERKNINGSMETODER............... 65
6:1
Giltighet ........................................... 65
6:2
Berkning av konstruktionsdelars brfrmga............................. 65
6:21 Grnsvrden fr tvrsnittsdelars
slankhet ............................................ 65
6:32
Kapacitet i brottgrnstillstnd .......... 91
6:33
Samverkan i frband........................ 93
6:34
Utformning av svetsfrband............. 94
6:4
6:41
Dimensionering av skruvfrband..... 94
Frutsttningar................................. 94
6:211 Tvrsnittsklasser .............................. 65
6:42
Berkning av krafter ........................ 95
6:212 Berkningsmetoder vid olika

tvrsnittsklasser................................ 68
6:43
Skruvars kapacitet i
brottgrnstillstnd ............................ 96
6:22
Dragkraft.......................................... 68
6:431 Dragning .......................................... 96
6:23
Tryckkraft ........................................ 69
6:432 Skjuvning......................................... 97
6:231 Initialkrokighet, initiallutning

och lastexcentricitet.......................... 69
6:433 Kombinerad dragning och skjuvning97

6:44
Glidning ........................................... 98
6:232 Eftergivlighet vid inspnning........... 69
6:45
6:5
Utformning av frband .................... 99

Dimensionering med hnsyn
till utmattning................................. 102
Dimensioneringsprinciper.............. 102
6:233 Reduktionsfaktor fr
bjknckning.................................... 71
6:24
Bjmoment....................................... 74
6:51
6:241 Tvrsnittsklasser .............................. 74
6:511 Berkning av spnningsvidd .......... 102
6:242 Formfaktorer vid bjning ................. 74
6:512 Dimensioneringsvillkor.................. 102
6:243 Moment............................................ 75
6:52
6:244 Vippning .......................................... 75
Karakteristisk utmattningshllfasthet....................................... 103
Normalkraft och bjmoment ............ 78
6:521 Allmnt .......................................... 103
6:251 Snittkontroll ..................................... 79
6:522 Frbandsklass ................................ 103
6:252 Bjknckning ................................... 81
6:523 Hllfasthet vid konstant

spnningsvidd ................................ 104
6:25
6:253 Bjvridknckning............................. 83
BSK 07
INNEHLL
6:524 Dimensionering vid

varierande spnningsvidd ...............107
8:431 Intrngning vid klsvets .................129
6:525 Utmattning av andning ...................110
8:44
Vrmebehandling ...........................130
7 MATERIAL.......................................111
7:1
Allmnna materialegenskaper ........111
7:2
Grundmaterial.................................111
7:21 Allmnna krav ................................111
8:45
Svetsansvarigs kompetens ..............131
8:46
8:5
8:51
Svetsares kompetens ......................131

Skruvfrband..................................131
Hltagning och hlpassning............131
7:22
Mtt- och formtoleranser,

homogenitet ....................................112
8:511 Icke passfrband.............................132
7:23
Seghet .............................................113
8:52
7:24
7:3
7:4
7:41
Egenskaper i tjockleksriktningen....115
Tillsatsmaterial vid svetsning .........116
Fstelement.....................................117
Allmnna krav ................................117
8:53
Montering av skruvar .....................134
8:54
tdragning och skring ..................135
7:42
Skruvar och muttrar........................117
7:43
Brickor............................................118
7:44
7:5
7:6
Gngade konstruktionselement.......119
Intyg fr material............................119
Identifiering och mrkning
av material ......................................119
8:432 Svetsning av ingjutningsgods .........130
8:512 Passfrband ....................................132

Anliggningsytor..............................133
8:541 Normal tdragning..........................135

8:542 Hg frspnning.............................136
8:6
Mttnoggrannhet vid
tillverkning och montering .............138
8:61 Allmnt...........................................138
8:62
Avvikelser i form hos frdig

konstruktion....................................138
8:63
Tryckverfrande kontaktyta .........140
8
UTFRANDE ...................................121
8:1
Allmnt...........................................121
8:11 Kompetens hos arbetsledning .........121
8:64
8:7
8:71
Frankring av stlkonstruktion.......140
Rostskydd.......................................141
Allmnna krav................................141
8:12
Utfrandeklasser.............................122
8:72
Belggning .....................................142
8:13
Skrklasser .....................................123
8:14
Svetsklasser ....................................124
8:721 Metoder fr rostskydd med

belggning ......................................142
8:15
8:2
8:3
8:31
Skruvfrbandsklasser .....................125
Hantering av material .....................126
Ytor, bearbetning............................126
Allmnt...........................................126
8:722 Frbehandling fre mlning ...........142
8:32
Termisk skrning ............................127
8:725 Exempel p rostskyddssystem........144
8:33
8:4
8:41
Plastisk bearbetning........................127
Utfrande av svetsfrband..............128
Allmnt...........................................128
8:726 Typprovning av rostskyddsprodukter ........................................145

8:73
Katodiskt skydd..............................147
8:42
Fogar ..............................................128
8:74
Rostmn .........................................147
8:43
Svetsarbete .....................................129
8:75
Ingjutning i vattentt betong...........148
8:76
Brandskyddsmlning ......................148
8:8
8:9
Transport och hantering..................149

Montering.......................................149
8:723 Mlning ..........................................142

8:724 Frbehandling och belggning
med metall......................................142
KONTROLL .....................................151
INNEHLL
9:1
9:2
9:3
9:4
9:41
Allmnt .......................................... 151

Dokumentation............................... 151
Dimensioneringskontroll................ 152
Mottagningskontroll....................... 153
Byggprodukter med
bestyrkta egenskaper ...................... 154
9:42
Konstruktionsdelar som inte

r byggprodukter med
bestyrkta egenskaper ...................... 155
9:421 Kompetens hos fristende

expert ............................................. 155
BSK 07
10:21 Allmnt .......................................... 169
10:22 Konstruktionsdelar......................... 170
10:23 Svetsfrband .................................. 170
10:24 Frband med fstelement............... 170
10:25 Rostskydd ...................................... 170
10:26 Tidsintervall fr fortlpande
tillsyn ............................................. 171
10:3 terkommande versyn ................. 171
10:31 Allmnt .......................................... 171
10:32 Konstruktionsdelar......................... 172
Mottagningskontroll av
material ......................................... 156
10:33 Svetsfrband .................................. 172
9:431 Stlmaterial .................................... 156
10:35 Rostskydd ...................................... 172
9:432 Tillsatsmaterial fr svetsning ......... 157
10:36 Tidsintervall fr
terkommande versyn .................. 172
10:4 tgrder vid fel eller skada............ 173
10:41 Allmnt .......................................... 173
9:43
9:433
9:5
9:6
9:60
Fstelement .................................... 157

Utfrandekontroll........................... 158
Grundkontroll................................. 159
Allmnt .......................................... 159
9:61
Material.......................................... 159
9:62
Mtt, ytor och form ........................ 160
9:63
Svetsfrband .................................. 160
9:64
Skruvfrband ................................. 161
9:65
Rostskydd....................................... 161
9:66
9:7
9:70
Brandskyddsmlning...................... 161
Tillggskontroll.............................. 162
Allmnt .......................................... 162
9:71
Objektanpassade kontrolltgrder .. 162
9:72
Konstruktionsdelar med dragkraft i tjockleksriktningen .............. 163
9:73
Svetsfrband .................................. 164
9:731 Visuell kontroll av svetsar.............. 164

9:732 Ofrstrande provning av
svetsar ............................................ 165
9:733 Annan kontroll ............................... 166
9:74
Katodiskt skydd ............................. 167
10 UNDERHLL................................... 169
10:1 Inledning ........................................ 169
10:2 Fortlpande tillsyn ......................... 169
10:34 Frband med fstelement............... 172
10:42 Rostskydd ...................................... 173

10:5
Underhllsredovisning ................... 175
BILAGA 1
Exempel p svetsplan ....................... 175
BILAGA 2
Exempel p tillggskontrollplan....................................... 178
BILAGA 3
Frbandsklasser ............................... 181
BILAGA 4
Rostskyddssystem............................. 197
BILAGA 5
Tthetsprovning ............................... 207
BILAGA 6
Standarder ........................................ 209
LITTERATURFRTECKNING............ 217
SAKREGISTER ....................................... 219
BSK 07
0 INLEDNING
INLEDNING
0:1
Handbokens utformning
Boverkets handbok om stlkonstruktioner, BSK 07, ingr i en serie
handbcker som Boverket ger ut som komplement till Boverkets konstruktionsregler, BKR. vriga handbcker i serien r
Boverkets handbok om betongkonstruktioner (BBK 04)
Dimensionering genom provning

Boverkets handbok om sn- och vindlast (BSV 97) och
Svngningar, deformationspverkan och olyckslast
Denna handbok r avsedd att anvndas tillsammans med BKR och
innehller
utdrag ur BKR.
All text frn BKR r inramad.
kommentarer till reglerna i BKR, exempel p lsningar, metoder
och berkningsregler.
Freskrifterna i BKR r bindande och gller fr nya byggnadsverk. Fr
tillbyggnader gller kraven ocks, men ibland med viss modifikation, eftersom hnsyn ska tas till omfattningen och byggnadens frutsttningar.
Fr information om andra ndringar n avseende tillbyggnader se Allmnna rd om ndring av byggnad (BR).
De allmnna rden i BKR innehller generella rekommendationer om
tillmpning av freskrifterna och anger hur ngon kan eller br handla
fr att uppfylla freskrifternas krav. Det str dock den enskilde fritt att
vlja andra lsningar och metoder, om dessa uppfyller freskrifternas
krav. De allmnna rden kan ven innehlla vissa frklarande upplysningar. De allmnna rden fregs av texten Rd och r tryckta med
mindre stil och indragen text i anslutning till den freskrift som de hnfr sig till.
Eventuella rttelser och ndringar till denna utgva kommer att
publiceras p Boverkets webbplats www.boverket.se (Ansvarig:
Anders Sjelvgren tel: 0455-353055)
7
BSK 07
0 INLEDNING
BSK 99 utarbetades inom en arbetsgrupp med
Gran Alpsten
Johan Anderson
Ruben Aronsson
Staffan Bostrm
Bjrn Christensson
Lars Gransson
Bertil Hagstad
Torsten Hglund
Bernt Johansson
Robert Ronnebrant
Anders Samuelsson
Agneta Wargsj
Sture kerlund
Stlbyggnadskontroll AB
Stlbyggnadsinstitutet
Stlbyggnadsinstitutet
Banverket
Banverket
Boverket
Svensk Byggstlkontroll
KTH
LTU
Vgverket
SSAB
Vgverket
Boverket
Dessutom deltog ytterligare en grupp under ledning av Korrosionsinstitutet i arbetet.

Uppdateringen av BSK 07 har utarbetats av
Gran Alpsten
Anders Sjelvgren
Stlbyggnadskontroll AB
Boverket
0:2
Beteckningar och frkortningar
0:21
Beteckningar
Hr frklaras endast relativt vanliga beteckningar. Andra beteckningar frklaras i anslutning till den text dr de anvnds. Beteckningarna
fljer SS-ISO 3898. Index a, som betecknar konstruktionsstl, har
dock utelmnats.
Area
Elasticitetsmodul
Kraft, pverkan
Skjuvmodul
BSK 07
0 INLEDNING
Trghetsmoment
Bjmoment
Normalkraft
Vridmoment
Tvrkraft
Bjmotstnd enligt elasticitetsteori
Bj- eller vridmotstnd enligt plasticitetsteori
Avstnd, mtt p klsvets
Bredd
d
e
Diameter
Excentricitet
Hllfasthetsvrde
fu
Brottgrnsvrde
fy
Strckgrnsvrde
Trghetsradie
l, L
Lngd
Antal
Tjocklek
Vinkel; frhllande
Vinkel; frhllande
Partialkoefficient, frhllande
Partialkoefficient fr last
Partialkoefficient fr vrde p materialegenskap
Partialkoefficient fr skerhetsklass
Tjning (stukning)
Formfaktor; utnyttjandegrad (frhllandet mellan och brfrmga Sd/Rd)
Slankhetstal
Friktionskoefficient
BSK 07
0 INLEDNING
Normalspnning
1 , 2
Huvudspnningar
Skjuvspnning
Reduktionsfaktor
Reduktionsfaktor vid vippning
Reduktionsfaktor vid knckning
Reduktionsfaktor vid skjuvbuckling
Index:
10
Bjning, skruv
Tryck
cr
Kritisk
Dimensioneringsvrde
ef
Effektiv
fl
Flns
FLS
Grnstillstnd vid utmattning
gr
Brutto
Karakteristiskt vrde
net
Netto
Vidd, skillnad mellan max och min
Dragning
Brott
ULS
Brottgrnstillstnd
Svets, liv
x, y, z
Koordinatriktning
Strckgrns
BSK 07
0:22
0 INLEDNING
Frkortningar
BBK 04
Boverkets Handbok om Betongkonstruktioner, BBK 04,

Boverket, Karlskrona, 2004. ISBN 91-7332-687-9
BKR
Boverkets konstruktionsregler, BKR, (BFS 2003:06) med

ndringar t.o.m. BFS 2007:20.
ISBN 91-7147-740-3, Boverket, Karlskrona, 2003. (Innehller ndringar t.o.m. BFS 2003:06)
BRO 2004 Vgverkets allmnna tekniska beskrivning fr broar, BRO

2004. Vgverket, Borlnge, 2004:56
med supplement 1 2006:25.
BSV 97
Boverkets handbok om sn- och vindlast, utgva 2,

BSV 97. Boverket, Karlskrona, 1997. ISBN 91-7147-394-7
BVL
Lagen om tekniska egenskapskrav p byggnadsverk,

m.m. (1994:847)
DIN
Deutsches Institut fr Normung
EN
Europastandard
ISO
International Organization for Standardization
K18
K18, Dimensionering av stlkonstruktioner, utdrag ur

Handboken Bygg, kapitel K18 och K19. Stlbyggnadsinstitutet, Stockholm, 1994. ISBN 91-38-12820-9
MNC
Metallnormcentralen
PBL
Plan- och bygglagen 1987:10
SIS
Swedish Standards Institute
SMS
Svensk Material- & Mekanstandard
SS
Svensk standard
StBK-N5
Norm fr tunnpltskonstruktioner 79
TNC
Terminologicentrum
11
BSK 07
0:3
0 INLEDNING
Byggprodukter med bestyrkta

egenskaper
Begreppet byggprodukter med bestyrkta egenskaper anvnds med de
betydelser som anges i BKR, avsnitt 1:4.
0:4
Terminologi
Termer som inte srskilt frklaras i BKR eller i denna handbok, har
den betydelse som anges i Tekniska nomenklaturcentralens publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95.
Andning kallas det fenomen nr initiella bucklor i en slank plt (t.ex.
balkliv) kar och minskar vid varierande last i pltens plan.
Bndning r en effekt som uppkommer i ett draget skruvfrband vid
stora deformationer i frbandets pltar. Bndningen ger upphov
till tillskottskrafter i skruvarna p grund av hvstngsverkan.
Drifttemperatur r, beroende p vilken egenskap som skall beaktas,
den lgsta eller hgsta temperatur som rimligtvis kan frekomma
i konstruktionsdelen.
Effektiv bredd fr en plan tvrsnittsdel r den reducerade bredd som
vid frutsatt linjr spnningsfrdelning ger samma styvhet eller
kapacitet som den verkliga tvrsnittsdelen vid ickelinjr spnningsfrdelning.
12
BSK 07
0 INLEDNING
Effektiv tjocklek fr en slank plan tvrsnittsdel r den reducerade tjocklek som vid frutsatt linjr spnningsfrdelning ger samma styvhet eller kapacitet som den verkliga tvrsnittsdelen vid ickelinjr spnningsfrdelning. Effektiv tjocklek anvnds i dessa bestmmelser fr att beakta de avvikelser frn linjr spnningsfrdelning som orsakas av
buckling.
Effektivt tvrsnitt r ett tvrsnitt med en eller flera tvrsnittsdelar med
effektiv tjocklek eller effektiv bredd.
Flytled, flytomrde r ett begrnsat omrde av en konstruktion inom vilket krkningen kar vsentligt vid i stort sett konstant moment.
Fristende expert r en kontrollant som inte har deltagit i projekteringen
eller utfrandet. En sdan kontrollant kan utses av t.ex. byggherre,
projektr, entreprenr eller tillverkare och ingr d i byggherrens
egenkontrollsystem. En fristende expert kan i vissa fall av byggherren fresls som fristende sakkunnig enligt PBL. Se ven avsnitt
9:421.
Fristende sakkunnig enligt PBL r en kontrollant som ej har deltagit i
projekteringen eller utfrandet. Intyg eller kontroller av en sdan kontrollant kan krvas av byggnadsnmnden om nmnden bedmer att
byggherrens egenkontroll enligt PBL ej r tillrcklig fr att samhllskraven skall bli uppfyllda i srskilda delar av ett projekt. Byggherren
freslr vem som skall vara fristende sakkunnig och byggnadsnmnden beslutar om den kan godta den personen.
I-stumsvets r en genomsvetsad svets i ett stumfrband med t.ex.
I-fog, V-fog eller dubbel V-fog.
Kapacitet r en synonym till brfrmga och r ofta anvnd i sammansttningar (t.ex. tvrkraftskapacitet, momentkapacitet). Om ej annat
anges avses dimensioneringsvrdet fr kapacitet.
Seghetsklass Stl och tillsatsmaterial indelas i olika seghetsklasser A E,
med hnsyn till materialets frmga att motverka sprtt brott. Klassindelningen baseras frmst p stlets slagseghetsegenskaper vid provning med Charpy-V metoden.
Sklning r nr en flns i en bjd balk deformeras mot neutrala lagret.
13
1 GILTIGHET OCH KRAV
GILTIGHET OCH KRAV
1:1
Giltighet
BSK 07
BKR, avsnitt 8
Reglerna i detta avsnitt avser brande konstruktioner av stl (kolstl,
kolmanganstl, mikrolegerat stl, seghrdat stl, termomekaniskt valsat stl, kallformningsstl och rostfritt konstruktionsstl).
Rd:
Konstruktioner av tunn kallformad plt, dimensionerade, utfrda och

kontrollerade enligt StBKN5, Norm fr tunnpltskonstruktioner 79,
uppfyller kraven fr brande konstruktioner i avsnitt 2.
BSK 07 r i frsta hand tillmplig fr konstruktioner med godstjocklek i intervallet 3-100 mm.
BSK 07 behandlar inte rostfritt konstruktionsstl. Metoder fr dimensionering av brande konstruktioner i rostfritt konstruktionsstl finns i
SS-EN 1993-1- 4:2006 med tillhrande nationellt annex.
Fr tunnpltskonstruktioner finns metoder fr dimensionering i SSEN 1993-1-3:2006 med tillhrande nationellt annex som kan anvndas som alternativ till StBK-N5.
14
BSK 07
1:2
Krav
1:21
Krav i brottgrnstillstnd
1:211
Materialbrott och instabilitet

BKR, avsnitt 2:111
Brande konstruktioner skall utformas och dimensioneras s att skerheten mot materialbrott och mot instabilitet i form av knckning,
vippning, buckling o.d. r betryggande under konstruktionens utfrande, dess livslngd samt vid brand.
Rd:
Brott eller instabilitet kan ven uppkomma p grund av deformationer i undergrunden.
Vid dimensionering baserad p sannolikhetsteoretisk metod ges skerhetsindex i BKR avsnitt 2:114.
1:212
Stjlpning, lyftning och glidning

BKR, avsnitt 2:112
Byggnadsverk och deras delar skall utformas och dimensioneras s att
skerheten mot stjlpning, lyftning och glidning r betryggande.
1:213
Olyckslaster och fortskridande ras

BKR, avsnitt 2:113
Byggnadsverk skall utformas s att riskerna fr fortskridande ras r
ringa. Detta fr ske genom att de utformas och dimensioneras antingen s att de kan motst olyckslast eller s att en primr skada begrnsas. Skadan fr inte medfra fortskridande ras och svr frstrelse fr
ngon annan del av byggnadsverket n det primra skadeomrdet och
angrnsande omrden.
Srskilda tgrder behver inte vidtas fr byggnadsverk dr risken fr allvarliga olycksfall vid ett fortskridande ras r ringa eller fr
byggnadsverk som r s sm att en primr skada leder till total frstrelse.
15
Rd:
BSK 07
Kravet fr olyckslast och fortskridande ras gller normalt endast

byggnadsverksdelar i skerhetsklass 3. Se Boverkets handbok
Svngningar, deformationspverkan och olyckslast.
Ett trapphus som utgr den enda utrymningsvgen i en byggnad skall

alltid dimensioneras fr olyckslast
1:214
Skerhetsklasser
BKR, avsnitt 2:115
Med hnsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras
uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel, skall byggnadsverksdelen hnfras till ngon av fljande skerhetsklasser:
skerhetsklass 1 (lg), liten risk fr allvarliga personskador,
skerhetsklass 2 (normal), ngon risk fr allvarliga personskador,
skerhetsklass 3 (hg), stor risk fr allvarliga personskador.
Rd:
16
Utver krav p skerhetsklass, som endast r relaterad till personskada, kan byggherren stlla hgre krav, t.ex. med hnsyn till sakskada.
BSK 07
BKR, avsnitt 2:115 (forts.)

Vid val av skerhetsklass skall fljande principer tillmpas.
Byggnadsverksdelar fr hnfras till skerhetsklass 1, om minst ett
av fljande krav r uppfyllt:
personer vistas endast i undantagsfall i eller invid byggnadsverket,
byggnadsverksdelen r av sdant slag att ett brott inte rimligen kan
befaras medfra personskada, eller
byggnadsverksdelen har sdana egenskaper att ett brott inte leder
till kollaps utan endast till obrukbarhet.
Byggnadsverksdelar skall hnfras till skerhetsklass 3, om fljande frutsttningar samtidigt freligger:
byggnadsverket r s utformad och anvnd att mnga personer ofta
vistas i eller invid den,
byggnadsverksdelen r av sdant slag att kollaps medfr stor risk
fr personskador, och
byggnadsverksdelen har sdana egenskaper att ett brott leder till
omedelbar kollaps.
vriga byggnadsverksdelar skall hnfras till lgst skerhetsklass 2.
Vid dimensionering med partialkoefficientmetoden i brottgrnstillstnd skall skerhetsklassen fr en byggnadsverksdel beaktas med
hjlp av partialkoficienten n p fljande stt:
skerhetsklass 1, partialkoefficient n = 1,0 ,
skerhetsklass 2, partialkoefficient n = 1,1 ,
skerhetsklass 3, partialkoefficient n = 1,2 .
n fr sttas lika med 1,0 oavsett skerhetsklass vid dimensionering
med hnsyn till
brand och
olyckslast och till risken fr fortskridande ras.
En frutsttning fr att angivna vrden p partialkoefficienten n i
skerhetsklasserna 2 och 3 enligt avsnitt 2:115 skall f utnyttjas r att
dimensioneringskontroll utfrs.
17
1:215
BSK 07
Seghet
BKR, avsnitt 8:11
Stlkonstruktioner skall utformas, dimensioneras och utfras s att de
fr sdana seghetsegenskaper att en hastig spnningskning eller en
lokal spnningskoncentration inte leder till brott i konstruktionen.
Rd:
1:22
Kravet p seghetsegenskaper kan anses vara uppfyllt, om konstruktionen utfrs av material med egenskaper enligt BSK 07 avsnitten
7:23 och 7:24.
Krav i bruksgrnstillstnd
BKR, avsnitt 2:12
Rd:
1:221
Utver angivna krav i bruksgrnstillstnd, som primrt endast r relaterade till skerhet och hlsa, kan byggherren stlla hgre krav
t.ex. med hnsyn till utseende och komfort.
Finns inga andra krav kan, vid dimensionering med sannolikhetsteoretisk metod i princip enligt SS-ISO 2394:2002, risken fr
verskridande av bruksgrnstillstnd sttas till = 1,3 2,3 beroende p typ av bruksgrnstillstnd.
Berkning av deformationer och svngningar br utfras enligt elasticitetsteorin med en berkningsmodell som p ett rimligt stt beskriver konstruktionens styvhet, massa, dmpning och randvillkor.
Formndringar och frskjutningar

BKR, avsnitt 2:121
Byggnadsverksdelar och deras upplag skall ha sdan styvhet att deformationer eller frskjutningar av byggnadsverksdelen vid avsedd
anvndning inte inverkar menligt p dess funktion eller skadar andra
byggnadsverksdelar. Frutom den omedelbara deformationen d lasten
pfrs skall ocks beaktas inverkan av
lastens varaktighet och variationer,
byggnadsverksdelens milj, innefattande temperatur och fuktighet,
samt,
materialets lngtidsegenskaper.
18
BSK 07
1:222

Svngningar
BKR, avsnitt 2:122
Byggnadsverksdelar skall utformas s att uppkomna svngningar inte
upplevs som besvrande.
1:23
Bestndighet
BKR, avsnitt 2:13
Byggnadsverksdelar och material som ingr i brande konstruktioner
skall antingen vara bestndiga eller kunna skyddas och underhllas,
s att kraven i brottgrns- och bruksgrnstillstnd uppfylls under
byggnadsverkets livslngd.
r permanent skydd inte mjligt skall frvntade frndringar av
egenskaperna beaktas vid dimensioneringen eller skall konstruktionen
utformas s att de pverkade delarna blir tkomliga fr terkommande skyddstgrder.
Rd:
Med livslngd avses den vid dimensioneringen frvntade tid un

der vilken konstruktionen med normalt underhll uppvisar erfo
derlig funktionsduglighet. Om inte annat kan pvisas vara riktiga
re med hnsyn till byggnadsverkets art br den dimensionerande
livslngden fr konstruktioner i skerhetsklass 2 och 3 vljas till
minst
50 r fr byggnadsverksdelar som r tkomliga fr inspektion

och underhll och
100 r fr byggnadsverksdelar som inte r tkomliga fr inspektion och underhll.

Om ngon annan livslngd n de ovan angivna vljs br detta anges
i bygghandlingarna.
BKR, avsnitt 8:12

Stlkonstruktioner skall utformas, dimensioneras och utfras med beaktande av risken fr korrosion, avntning och liknande freteelser.
Rd:
Regler som behandlar rostskydd finns i avsnitt 8:56.
Med hnsyn till miljns korrosivitet kan en konstruktionsdel av stl hnfras till ngon av korrosivitetsklasserna C1 C5 eller Im1-Im3 enligt tabell
1:23a b. Referensvrden p medelavfrtningen fr stl och zink finns i
tabell 1:23c. Korrosivitetsklasserna verensstmmer med de i SS-EN
ISO 12944-2:1998.
19
BSK 07
Rostskydd av stlkonstruktioner behandlas i avsnitt 8:7. Huvudprinciperna i bygglagstiftningens bestmmelser om underhll samt
exempel p lmpliga underhllssystem finns i avsnitt 10.
Tabell 1:23a
20
Korrosivitetsklasser enligt SS-EN ISO 12944-2:1998 med

hnsyn till atmosfrens korrosivitet samt miljexempel
Korro- Miljns
sivitets- korroklass
sivitet
Exempel p typiska miljer

Utomhus
Inomhus
C1
Mycket
liten
Uppvrmda utrymmen med torr

luft och obetydliga mngder froreningar, t.ex. kontor, affrer,
skolor, hotell.
C2
Liten
Atmosfrer med lga Icke uppvrmda utrymmen med

halter luftfroreningar. vxlande temperatur och fuktigLantliga omrden.
het. Lg frekvens av fuktkondensation och lg halt luftfroreningar, t.ex. sporthallar, lagerlokaler.
C3
Mttlig
Atmosfrer med viss

mngd salt eller mttliga mngder luftfroreningar. Stadsomrden och ltt industrialiserade omrden. Omrden med
visst inflytande frn
kusten.
Utrymmen med mttlig fuktighet

och viss mngd luftfroreningar
frn produktionsprocesser, t.ex.
bryggerier, mejerier, tvtterier,
uppvrmda ishallar.
C4
Stor
Atmosfrer med mttlig mngd salt eller

ptagliga mngder
luftfroreningar. Industri och kustomrden.
Utrymmen med hg fuktighet och

stor mngd luftfroreningar frn
produktionsprocesser, t.ex. kemiska industrier, simhallar,
skeppsvarv, ej uppvrmda ishallar.
C5-I
Mycket
stor
(Industriell)
Industriella omrden
med hg luftfuktighet
och aggressiv atmosfr.
Utrymmen med nstan permanent fuktkondensation och stor

mngd luftfroreningar.
C5-M
Mycket
Kust- och offshoreom- Utrymmen med nstan perstor (Ma- rden med stor
manent fuktkondensation och stor
rin)
mngd salt i luften.
mngd luftfroreningar.
BSK 07
Tabell 1:23b
Korrosivitetsklasser fr vatten och jord samt miljexempel
Korrosivitetsklass
Omgivning/anvndningsmilj Exempel
Im1
Im2
Stt vatten
Havsvatten eller brckt vatten
Jord
Im3
Tabell 1:23c
Korrosivitetsklass
Vattenkraftverksanlggningar
Hamnanlggningar
Nedgrvda tankar, rrledningar
Medelavfrtning per r fr stl och zink i olika korrosivitetsklasser
Medelavfrtning per ytenhet och ensidig tjockleksreduktion

(ettrig exponering1)
Stl
Zink
Medelavfrtning
( g / m2 )
Tjockleksreduktion
( m )
Medelavfrtning Tjockleks( g / m2 )
reduktion
( m )
C1
10
1,3
0,7
0,1
C2
> 10 till 200
> 1,3 till 25
> 0,7 till 5
> 0,1 till 0,7
C3
> 200 till 400
> 25 till 50
> 5 till 15
> 0,7 till 2,1
C4
> 400 till 650
> 50 till 80
> 15 till 30
> 2,1 till 4,2
C5-I
> 650 till 1500 > 80 till 200
> 30 till 60
> 4,2 till 8,4
C5-M
> 650 till 1500 > 80 till 200
> 30 till 60
> 4,2 till 8,4
Avfrtningshastigheten r i allmnhet hgre i brjan av exponeringen.
21
1:3
BSK 07
Verifiering genom berkning och

provning
BKR, avsnitt 2:3
Dimensionering skall ske genom berkning, provning eller genom
ngon kombination drav. Berkning och provning fordras dock inte,
om detta r uppenbart obehvligt.
En frdig konstruktion har tillrcklig stadga nr ranglighet, svajning (svngningar), besvrande sprickbildningar, deformationer o. d.
frekommer i endast obetydlig omfattning.
Berkningsreglerna i avsnitten 2 6 r anpassade till partialkoefficientmetoden, men kan i tillmpliga delar ven anvndas vid sannolikhetsteoretisk metod.
1:31
Berkning
BKR, avsnitt 2:31
Berkningar skall baseras p en berkningsmodell som i rimlig utstrckning beskriver konstruktionens verkningsstt i aktuella grnstillstnd. Vald berkningsmodell och ingngsparametrar skall redovisas.
Om oskerheten hos en berkningsmetod r stor, skall man ta
hnsyn till detta. Vid berkning av tvngskrafter skall konstruktionens verkningsstt i aktuellt grnstillstnd beaktas.
Rd:
22
Exempel p faktorer som br beaktas r
eftergivlighet hos upplag, inspnning och avstyvning,
tillggskrafter och tillggsmoment orsakade av deformationer,
lastexcentriciteter,
samverkan mellan konstruktioner/konstruktionsdelar
tidseffekter samt
byggmetoder.
BSK 07
1:4
Redovisning
BKR, avsnitt 2:34
Brande konstruktioner skall redovisas p ritningar och i andra handlingar p sdant stt att det kan kontrolleras att kraven p brfrmga,
stadga och bestndighet r uppfyllda.
1:41
Ritningar
Ritningarna till en stlkonstruktion br innehlla fljande:
a) Uppgift om vilka regler som gller fr dimensioneringen respektive utfrandet samt uppgift om skerhetsklass.
b) Uppgift om lastfrutsttningar och livslngd (jmfr avsnitt 1:22).
Dessa kan ofta anges genom hnvisning till ngot avsnitt i BKR.
c) Uppgift om korrosivitetsklass enligt tabell 1:23a c.
d) Uppgift om grundmaterial betrffande
hllfasthet,
seghetsegenskaper.
Dessa uppgifter kan lmpligen anges genom hnvisning till standarder.
e) Uppgift om utfrandeklass och skrklass.
23
BSK 07
f) Uppgift om svetsfrband med angivande av

svetskvalitet,
svetstyp,
eventuell vrmebehandling och bearbetning,
underlag fr val av elektrodtyp (hllfasthetsklass, Rm och seghetsklass, se avsnitt 2:25 samt eventuell begrnsning av vtehalten).
Svetskvalitet br anges med hjlp av svetsklasser enligt tabell
8:14. Svetstyp br anges med tillmpning av svetsbeteckningar
enligt SS-ISO 2553:1994.
Eventuell hnvisning till svetsplan.
g) Uppgift om kontaktytor som frutstts verfra tryckkraft genom
anliggning (jmfr avsnitt 8:63).
h) Uppgift om skruvfrband med angivande av
skruvfrbandsklass,
skruvars och muttrars hllfasthet och dimensioner (diameter
och lngd),
skruvarnas placering,
eventuell behandling av frbandets anliggningsytor.
i) Uppgift om mtt fr tillverkning och fr montering vid en referenstemperatur. Referenstemperaturen +20C anvnds fr konstruktioner i uppvrmda utrymmen och +5C i vrigt om inget annat anges.
j) Uppgift om toleranser fr sdana mtt dr avvikelser r av vsentlig betydelse fr konstruktionens brfrmga och funktion.
k) Uppgift om rostskydd eller andra tgrder fr att beakta risken fr
korrosion.
l) Uppgift om brandklass i frekommande fall.
m) Hnvisning till monteringsplan.
n) Uppgift om erforderlig grundkontroll och tillggskontroll. Dessa
uppgifter anges lmpligen genom hnvisning till avsnitt 9 respektive tillggskontrollplan enligt avsnitt 1:44.
24
BSK 07
1:42
Svetsplan
BKR, avsnitt 8:532
Svetsplan skall upprttas fr svetsarbete. Undantag fr gras fr enklare arbete av rutinkaraktr.
Rd:
Den som leder och vervakar svetsarbetet br i samrd med konstruktren upprtta svetsplanen.
Vid sdant svetsarbete av komplicerad art dr praktiska erfarenheter saknas br provsvetsning utfras innan svetsplan upprttas.
Exempel p vad svetsplanen br innehlla framgr av BSK avsnitt
1:42.
Svetsarbete av rutinkaraktr kan vara sdant arbete dr tillverkaren

har omfattande praktiska erfarenheter av bl.a. svetsmetod, konstruktions- och fogutformning, tillsatsmaterial och svetsparametrar.
Svetsplanen br innehlla tillmpliga uppgifter om
a)
Svetsmetod
b)
fogtyp och fogberedning
c)
svetslge och svetsfljd
d)
tillsatsmaterialets typ och dimension
e)
svetsparametrar vid mekaniserad svetsning
f)
erforderliga tgrder fre, under och efter svetsning, t.ex. frhjd

arbetstemperatur
g)
tillflliga svetsar som inte anges p ritning eller monteringsplan

och som erfordras med hnsyn till tillverkning, hantering, transport
eller montering (t.ex. s.k. clips, stdpltar och lyftron) samt om
och hur dessa br avlgsnas.
Vissa av uppgifterna i svetsplanen kan t.ex. ges med hnvisning till

svetsdatablad (WPS) som bilggs planen.
Ett exempel p svetsplan finns i bilaga 1, sidan 175.
25
1:43
BSK 07
Monteringsplan
BKR, avsnitt 8:57
Fr monteringsarbete skall en monteringsplan upprttas. Montering
fr inte pbrjas frrn monteringsplan freligger.
Rd:
Den som leder och vervakar monteringsarbetet br i samrd med

konstruktren upprtta monteringsplanen.
Exempel p vad en monteringsplan br innehlla framgr av
BSK avsnitt 1:43.
Monteringsplanen frutstts beakta uppkommande pverkan under

lyft och hantering samt under byggskedet.
Monteringsplanen br innehlla tillmpliga uppgifter om
1:44
a)
ordningsfljd vid montering
b)
anordning av tillflliga frband
c)
anordning av tillflliga stagningar och frankringar
d)
erforderliga monteringsstllningar
e)
lge fr och erforderlig anordning av lyftpunkter
f)
beaktande av frekommande skivverkan.
Tillggskontrollplan
BKR, avsnitt 2:621, fjrde stycket
Fr tillggskontrollen skall en plan upprttas.
Tillggskontrollplanen br innehlla tillmpliga uppgifter om kontrollmetod och kontrollomfattning fr aktuell konstruktionsdel, se avsnitt 9.
Ett exempel p tillggskontrollplan finns i bilaga 2, sidan 178.
26
BSK 07
2 FRUTSTTNINGAR
FRUTSTTNINGAR
BKR, avsnitt 2:5, frsta stycket
En konstruktion skall
...
projekteras s att arbetet kan utfras p ett sdant stt att avsedd utformning uppns och s att frutsatt underhll kan ske
...
En konstruktion br t.ex. ges sdana mtt att utrymmet blir tillrckligt
fr att utfra svetsning, ytbehandling och normal underhllsmlning
med ett fullgott resultat. Utformningen av konstruktioner som avses
rostskyddas genom ytbehandling br uppfylla avsnitt 8 nedan, samt
flja rd och anvisningar i Handbok i Rostskyddsmlning, bulletin
107, Korrosionsinstitutet.
2:1
Laster
2:11
Utmattningslast
BKR, avsnitt 2:21, fjrde sjtte styckena
Laster med s mnga lastvariationer att utmattningsbrott kan upptrda
skall betraktas som utmattningslaster.
Rd:
Nr det gller byggnader behver normalt endast fljande laster

betraktas som utmattningslast:
Dynamiska krafter frn rrliga delar i maskiner.
Vindlast om inverkan av vindsttar eller virvelavlsning har betydelse.
Last av kranar, traverser och andra transportanordningar kan
vara utmattningslast.
BKR , avsnitt 8:21

En bedmning frn fall till fall fr avgra om laster som inte behandlas i avsnitt 2:21 skall betraktas som utmattningslast.
En last som under konstruktionens livslngd ger mindre n 103
spnningscykler behver inte behandlas som utmattningslast.
27
2 FRUTSTTNINGAR
BSK 07
Betrffande utmattningslaster frn fordon i allmn vg- eller gatutrafik som pverkar byggnadsdelar se BRO 2004, 21.2226.
2:2
Karakteristiska materialvrden
BKR, avsnitt 2:22, andra stycket
Det karakteristiska vrdet skall sttas till den nedre 5-procentsfraktilen fr ett materials hllfasthetsegenskaper och fr deformationsegenskaper som pverkar brfrmgan, om inget annat anges i
respektive materialavsnitt. Fr deformationsegenskaper som inte pverkar brfrmgan vljs 50-procents-fraktilen.
BKR avsnitt 8:11
Stlkonstruktioner skall utformas, dimensioneras och utfras s att de
fr sdana seghetsegenskaper att en hastig spnningskning eller en
lokal spnningskoncentration inte leder till brott i konstruktionen.
Material i hllfasthetsklass S355 skall vara slagseghetsprovad vid 20 C med minst 27 J slagenergi.
BKR, avsnitt 8:22
De grundvrden p hllfasthet och andra egenskaper som anges i detta avsnitt frutstter material som uppfyller materialkraven i avsnitt
8:4.
Grundvrdena gller fr konstruktioner med en drifttemperatur inom
intervallet 40C till 100C.
28
BSK 07
2:21
2 FRUTSTTNINGAR
Hllfasthetsvrden
BKR, avsnitt 8:221
Fr allmnna konstruktionsstl skall karakteristiska vrden f yk vljas lika med minimivrdet fr den vre strckgrnsen eller 0,2grnsen och fuk lika med minimivrdet fr brottgrnsen.
Rd:
Exempel p konstruktionsstl och tillhrande karakteristiska hllfasthetsvrden finns i BSK 07.

Motsvarande beteckning enligt SS-EN 10 002-1 r ReH , Rp0,2 respektive Rm SS-ISO 3898 anvnder beteckningen f y, sup fr vre
strckgrns.
Det fordrade minimivrdet fyk motsvarar ungefr 0,01fraktilen.
...
Utver strckgrnsen eller 0,2-grnsen och brottgrnsvrdet skall materialet uppfylla fljande tre seghetskrav:
fuk/ fyk 1,10,

brottfrlngningen skall vara 14 %, samt
u 15 y
Dr brottfrlngningen och brottjningen u r enligt

EN 10002 1:2001 och y=fyk/Ek.
V id kalibrering av partialkoefficienter har hnsyn tagits till att det
karakteristiska vrdet fr fyk motsvarar ungefr 0,01- mot normalt
0,05-fraktilen.
Exempel p karakteristiska hllfasthetsvrden fr stl enligt
SS-EN 10025:2004, SS-EN 10149:1996, SS-EN 10210:2006 och
SS-EN 10219:2006 anges i tabell 1:21a h.
29
2 FRUTSTTNINGAR
Tabell 2:21a
Karakteristiska hllfasthetsvrden fr stl enligt SS-EN

10025-2:2004, varmvalsade olegerade konstruktionsstl
SS-EN 10025-2:2004
Seghetsklass
B
S235JR
S275JR
C
S235J0
S275J0
Godstjocklek
(mm)
D
S235J2
S275J2
S355J2
30
BSK 07
Karakteristisk hllfasthet
fuk
fyk
(MPa)
(MPa)
16
360
235
(16) 40
360
225
(40) 100
360
215
16
410
275
(16) 40
410
265
(40) 63
410
255
(63) 80
410
245
(80) 100
410
235
16
470
355
(16) 40
470
345
(40) 63
470
335
(63) 80
470
325
(80) 100
470
315
BSK 07
2 FRUTSTTNINGAR
Tabell 2:21b
Karakteristiska hllfasthetsvrden fr stl enligt

SS-EN 10025-3:2004, normaliserade varmvalsade
svetsbara finkornstl
SS-EN 10025-3:2004
Seghetsklass
D
S355N
S355NL
S420N
S460N
S420NL
S460NL
Godstjocklek
(mm)
fuk (MPa)
fyk (MPa)
16
470
355
(16) 40
470
345
(40) 63
470
335
(63) 80
470
325
(80) 100
470
315
16
520
420
(16) 40
520
400
(40) 63
520
390
(63) 80
520
370
(80) 100
520
360
16
540
460
(16) 40
540
440
(40) 63
540
430
(63) 80
540
410
(80) 100
540
400
31
2 FRUTSTTNINGAR
Tabell 2:21c
BSK 07
SS-EN 10025-4:2004, termomekaniskt behandlade
varmvalsade svetsbara finkornstl
SS-EN 10025-4:2004
Seghetsklass
D
S355M
S355ML
S420M
S460M
32
S420ML
S460ML
Godstjocklek
(mm)
fuk (MPa)
fyk (MPa)
16
470
355
(16) 40
470
345
(40) 63
450
335
(63) 80
440
325
(80) 100
440
325
16
520
420
(16) 40
520
400
(40) 63
500
390
(63) 80
480
380
(80) 100
470
370
16
540
460
(16) 40
540
440
(40) 63
530
430
(63) 80
510
410
(80) 100
500
400
BSK 07
2 FRUTSTTNINGAR
Tabell 2:21d

SS-EN 10025-6:2004, plt och bredplattstng av hghllfast konstruktionsstl i seghrdat tillstnd
SS-EN 10025-6:2004
Seghetsklass
Godstjocklek
(mm)
fuk (MPa)
fyk (MPa)
S460QL
S460QL1
50
(50) 100
550
550
460
440
S500QL
S500QL1
50
(50) 100
590
590
500
480
S550QL
S550QL1
50
(50) 100
640
640
550
530
S620QL
S620QL1
50
(50) 100
700
700
620
580
S690QL
S690QL1
50
(50) 100
770
760
690
650
Tabell 2:21e

SS-EN 10 149:1996, varmvalsade platta produkter av
hghllfast kallformningsstl
Godstjocklek
(mm)
SS-EN 10 149:1996
Seghetsklass
fuk (MPa)
fyk (MPa)
S260NC
S260NC 1
1,5 20
370
260
S315MC
S315MC1
1,5 20
390
315
S315NC
S315NC1
1,5 20
430
315
S355MC
S355MC1
1,5 20
430
355
S355NC
S355NC
1,5 20
470
355
S420MC
S420MC1
1,5 20
480
420
S420NC
S420NC
1,5 20
530
420
S500MC
S500MC1
1,5 20
550
500
Stl bestllda med provning av slagseghet enligt EN 10149-1 avsnitt 11,

option 5.
33
2 FRUTSTTNINGAR
Tabell 2:21f
BSK 07
SS-EN 10 210:2006, varmbearbetade konstruktionsrr
av olegerat stl och finkornstl
SS-EN 10 210:2006
Seghetsklass
B
Godstjocklek
(mm)
Karakteritisk
hllfasthet
fuk (MP
fyk (MPa)
a)
S235JRH
16
(16) 40
(40) 63
360
360
360
235
225
215
S275J2H
16
(16) 40
(40) 63
410
410
410
275
265
255
S355J2H
16
(16) 40
(40) 63
470
470
470
355
345
335
S355NH
S355NLH
16
(16) 40
(40) 65
470
470
470
355
345
335
S420NH
S420NLH
16
520
420
(16) 40
520
400
16
540
460
(16) 40
540
440
S460NH
34
S460NLH
BSK 07
2 FRUTSTTNINGAR
Tabell 2:21g

SS-EN 10 219:2006, kallformade svetsade konstruktionsrr av olegerat stl och finkornstl
SS-EN 10 219:2006
Seghetsklass
B
Godstjocklek
(mm)
fuk (MPa)
fyk (MP
a)
S235JRH
16
(16) 40
360
360
235
225
S275J2H
16
(16) 40
410
410
275
265
S355J2H
16
(16) 40
16
(16) 40
470
470
470
470
355
345
355
345
S355NH
S355NLH
S355MH
S355MLH
16
(16) 40
450
450
355
345
S420MH
S420MLH
16
(16) 40
500
500
420
400
S460MH
S460MLH
16
(16) 40
530
530
460
440
35
2 FRUTSTTNINGAR
Tabell 2:21h
BSK 07
SS-EN 10025-5:2004, konstruktionsstl med frbttrat
motstnd mot atmosfrisk korrosion
SS-EN 10025-5:2004
Seghetsklass
C
S235J0W
S235J2W
S355J2W
Karakteristisk
hllfasthet
fuk
fyk
(MPa)
(MPa)
16
360
235
(16) 40
360
225
(40) 100
360
215
16
470
355
(16) 40
470
3452
16
470
355
(16) 40
470
345
(40) 63
470
335
(63) 80
470
325
(80) 100
470
315
S355J2WP1
2:22
Godstjocklek
(mm)
Krav p slagseghet verifieras genom provning.
Detta vrde gller endast fr profiler och stnger.
Hllfasthetsvrden vid utmattningslast

BKR , avsnitt 8:222
Hllfasthetsvrden vid utmattningslast skall bestmmas med beaktande av spnningsvariationernas storlek och antal samt inverkan av
spnningsanvisningar och arbetsutfrande.
Den karakteristiska utmattningshllfastheten skall vljas s att
den inte verstiger medelvrdet minskat med dubbla standardavvikelsen vid utmattningsprovning av provkroppar med motsvarande utformning och anvisningsverkan.
Se ven avsnitt 6:5.
36
BSK 07
2:23
2 FRUTSTTNINGAR
Elasticitetsmodul, skjuvmodul och tvrkontraktionstal

BKR , avsnitt 8:223
Om inte andra vrden pvisas vara riktigare, skall de karakteristiska
vrdena E k fr elasticitetsmodulen och Gk fr skjuvmodulen bestmmas till 210 GPa respektive 81 GPa.
...
Vid konstruktioner som frutstter samverkan mellan stl och betong, fr armeringens elasticitetsmodul ges samma karakteristiska
vrde som det som gller fr konstruktionsstlet.
Rd:
2:24
Tvrkontraktionstalet kan vljas till 0,3 i elastiskt tillstnd och till

0,5 i plastiskt tillstnd.
Skruvfrband
BKR , avsnitt 8:224
Dimensionering av skruvfrband skall baseras p karakteristiska vrden f buk p skruvars brotthllfasthet enligt fljande tabell 8:224a.
Tabell 8:224a
Beteckning
Karakteristiska hllfasthetsvrden fr skruvar
fbuk (MPa)
Skruv
8.8
800
Skruv
10.9
1000
37
2 FRUTSTTNINGAR
2:25
BSK 07
Svetsfrband
BKR , avsnitt 8:225
Rd:
Kolekvivalenten br speciellt beaktas fr svetsade konstruktioner.
Dimensionering av svetsfrband skall baseras p fljande frutsttningar:

Fr egensvetsgods av standardiserade elektroder skall karakteristisk hllfasthet feuk sttas lika med nominellt minimivrde av
brotthllfastheten ( Rm ) .
Fr egensvetsgods av elektroder som inte r standardiserade skall
feuk sttas lika med nominellt minimivrde p brotthllfastheten
enligt tillverkarens dokumentation.
Rd:
Standardiserade elektroder finns i SS-EN 13479:2005. Hllfasthetsegenskaper hos icke standardiserade elektroder br kontrolleras enligt SS-EN 14532-1:2005.
Standardiserade elektroder finns i SS-EN ISO 2560:2005 och

SS-EN 757:1997 fr belagda elektroder fr metallbgsvetsning,
SS-EN 758:1997 och SS-EN ISO 18276:2006 fr rrelektroder fr
MAG/MIG-svetsning, SS-EN 440:1995 och SS-EN ISO 16834:2007
fr trdelektroder fr MAG/MIG-svetsning samt SS-EN 756:2004
och SS-EN 14295:2004 fr trdelektroder till pulverbgsvetsning.
Exempel p belagda elektroder och rrelektroder fr MAG/MIGsvetsning anges i tabell 2:25a b.
Se ven avsnitt 7:3.
38
BSK 07
2 FRUTSTTNINGAR
Tabell 2:25a
Elektrodhllfasthetsklass,
Rm (MPa)
Exempel p belagda elektroder fr metallbgsvetsning enligt SS-EN ISO 2560:2005 och

SS-EN 757:1997
Strckgrns
(MPa)
Seghetsklass fr Elektroder
elektrod
440
355
SS-EN ISO
2560E 35 0
440
355
SS-EN ISO
2560E 35 4 B
500
420
SS-EN ISO
2560E 42 2 B
500
420
SS-EN ISO
2560E 42 4 B
690
620
SS-EN 757E 62 4 B
Tabell 2:25b
Elektrodhllfasthetsklass,
Rm (MPa)
Exempel p rrelektroder fr MAG/MIG-svetsning enligt SS-EN 758:1997 och SS-EN ISO 18276:2006
Strckgrns
(MPa)
Seghetsklass
fr elektrod
Elektroder
440
355
SS-EN 758T 35 0
440
355
SS-EN 758T 35 4 B
500
420
SS-EN 758T 42 2 B
500
420
SS-EN 758T 42 4 B
690
620
SS-EN ISO
18276-A T 62 4
39
2 FRUTSTTNINGAR
2:3
BSK 07
Mtt- och formavvikelser

BKR, avsnitt 2:23
Mtt- och formavvikelser skall beaktas vid dimensioneringen, om de
r av betydelse fr verifiering av att kraven i brottgrns- och bruksgrnstillstnden r uppfyllda. Hrvid fr mttavvikelser hos enskilda
konstruktionsdelar och byggnadsstommar behandlas var fr sig.
Avvikelserna kan beaktas genom att krafter och moment berknas
under frutsttning att avvikelserna minst uppgr till de p ritningar
eller i beskrivningar angivna toleranserna. Alternativt kan avvikelserna beaktas genom att berkningen av kapacitet utfrs med sdana metoder som beaktar inverkan av avvikelser i mtt och form, jmfr avsnitt 6:2.
Avvikelser i mtt och form som har vsentlig betydelse fr brfrmgan r exempelvis
krokighet hos pelare och strvor,
skevhet och bucklor hos flns- och livpltar samt
andra liknande avvikelser som har betydelse vid dimensionering
enligt andra ordningens teori.
Avvikelser i balkars spnnvidd, pelares och strvors lngd har normalt frsumbar inverkan om de inte ger upphov till vsentliga
tvngskrafter.
2:31
Pelare
BKR, avsnitt 8:226
Vid dimensionering av pelare och andra liknande tryckta konstruktionsdelar med normala tillverknings- och monteringstoleranser skall
avvikelser i mtt och form beaktas.
40
BSK 07
2 FRUTSTTNINGAR
Rd:
Dessa avvikelser br beaktas p fljande stt, svida en srskild utredning inte pvisar att ngot annat r riktigare:
Konstruktionen antas ha en ej avsedd initialkrokighet och initiallutning i betraktad utbjningsriktning.
Initialkrokigheten uttrycks som det strsta avstndet e 0 mellan
verklig och teoretisk systemlinje. Krokigheten frutsttas vara
sinus- eller parabelformad med en pilhjd e0 = 0,0015 l , dr l betecknar pelarens lngd. Fr delstrckor av en lngre konstruktion br samma regler tillmpas.
Initiallutningen frutsttas vara 0,005 fr en konstruktionsdel
som inte samverkar med andra. Om flera konstruktionsdelar
samverkar, fr initiallutningen antas vara mindre.
Inverkan av en icke avsedd lastexcentricitet fr anses vara beaktad genom frutsttningen om initialkrokighet.
Strre vrden p toleranser n de som normalt gller fr tillverkning och montering fr tillmpas. I s fall skall ocks motsvarande
strre vrden ing i berkningsfrutsttningarna.
2:32
Balkar
Avvikelser i mtt och form fr bjda balkar br beaktas genom att berkningen utfrs med frutsatt minsta initialkrokighet och minsta initialbucklor enligt de toleransvrden som anges i figur 8:62. Vid strre
toleransvrden br dessa antas som berkningsfrutsttningar.
41
2 FRUTSTTNINGAR
2:33
BSK 07
Mttavvikelser
Mttavvikelser som kan ha vsentlig betydelse fr brfrmgan r
exempelvis:
avvikelse i tvrsnittsmtt,
avvikelse i skruvplacering,
avvikelse i a-mtt fr svetsar.
Avvikelser i tvrsnittsmtt kan anses vara beaktade i dimensioneringsvrdena fr hllfasthet och fr elasticitetsmodul enligt avsnitt
3:42 om frutsatta toleranser inte verstiger vrden enligt avsnitt
7:12. Om strre toleranser frutstts br inverkan av avvikelserna beaktas genom att berkning av krafter och moment och berkning av
kapacitet utfrs med ett reducerat tvrsnitt. Mtten fr det reducerade
tvrsnittet erhlls genom att minska de nominella mtten med skillnaden mellan frutsatta toleranser och de i 7:12 angivna toleranserna.
Avvikelser i svetsars a-mtt och i skruvars placering, som uppfyller SS-EN ISO 5817:2007 respektive Toleranser fr stlkonstruktioner, publikation 112, Stlbyggnadsinstitutet, 1992, r beaktade i dimensioneringsmetoderna enligt avsnitten 6:3 och 6:4.
42
BSK
3 DIMENSIONERING I BROTTGRNSTILLSTND
DIMENSIONERING I BROTTGRNSTILLSTND
3:1
Giltighet
Detta avsnitt r tillmpligt fr sdana konstruktionselement som balkar,
pelare, strvor, ramar, bgar, fackverk, skal, skivor o.d. av normal typ
och med vanlig tvrsnitts- och detaljutformning. Konstruktionselementen frutstts utfrda av stl med hllfasthetsvrden inom de grnser
som framgr av avsnitt 2:21, tabell (a) (g).
Fr andra fall hnvisas till litteraturen eller till Boverkets handbok
Dimensionering genom provning.
3:2
Berkningsprinciper
BKR, avsnitt 2:31
Berkningar skall baseras p en berkningsmodell som i rimlig utstrckning beskriver konstruktionens verkningsstt i aktuella grnstillstnd.
Vald berkningsmodell och ingngsparametrar skall redovisas.
Om oskerheten hos en berkningsmetod r stor, skall man ta hnsyn till detta. Vid berkning av tvngskrafter skall konstruktionens
verkningsstt i aktuellt grnstillstnd beaktas.
Rd:
Exempel p faktorer som br beaktas r

eftergivlighet hos upplag, inspnning och avstyvning,
tillggskrafter och tillggsmoment orsakade av deformationer,
lastexcentriciteter,
samverkan mellan konstruktioner/konstruktionsdelar
tidseffekter samt
byggmetoder
43
3:3
Berkning av krafter och moment
3:31
Berkningsmodell
BSK

Berkningsmodellen skall srskilt beakta inverkan av fljande faktorer,
om deras inverkan inte har frsumbar betydelse fr resultatet:
lokal buckling,
sklning och skjuvdeformationer
BKR , avsnitt 8:3122, frsta stycket
Vid utmattningslast skall berkning av lasteffekter utfras enligt elasticitetsteorin.
3:32
Grnslastteori
Om grnslastteori tillmpas vid berkningen av krafter och moment,
skall konstruktionen utformas s att dess deformationsfrmga r tillrckligt stor fr att den avsedda frdelningen av krafter och moment
skall uppns.
Rd:
Exempel p hur detta deformationskrav kan uppfyllas finns i

BSK 07 avsnitt 3:32.
Deformationsfrmgan kan anses vara tillrcklig om fljande villkor r

uppfyllda:
Konstruktionen utfrs av stl i seghetsklass B eller bttre och med i vrigt
lmpliga mekaniska egenskaper. Villkoret kan anses vara uppfyllt fr de i
avsnitt 2:21, tabell (a) (h) angivna stlen med undantag av SS-EN
10025-6:2004 S690QL, S690QL1.
Inom frutsatta flytomrden fr inte lokal buckling, frsvagade tvrsnitt
(se avsnitt 3:413) eller kapaciteten i frband vara bestmmande fr konstruktionens kapacitet.
Konstruktionen utformas s att knckning eller vippning inte ger mindre
kapacitet hos konstruktionen vid mindre deformation n den som svarar
44
BSK
mot den avsedda frdelningen av krafter och moment. Vid dimensioneringen beaktas ven deformationspverkan.
Fr stl SS-EN 10025-6:2004 S690QL, S690QL1, samt fr andra stl
n de som ingr i avsnitt 2:21, tabell (a) (h) kan en srskild utredning
verifiera att de mekaniska egenskaperna r lmpliga fr tillmpning av
grnslastteori. Fr stl av samma typ som de i avsnitt 2:21, tabell (a)
(h) angivna stlen kan bedmningen gras genom att jmfra det aktuella stlets egenskaper med egenskaperna hos ett eller flera stl i tabellerna.
Vid tillmpning av grnslastteori br man kontrollera att inte lgre
laster n dimensioneringslasten kan medfra brott i konstruktionen p
grund av att krafter och moment har en annan frdelning n den som
gller vid dimensioneringslast.
3:33
Eftergivlighet i upplag, inspnningar och frband

Om ett system inte pverkas av utmattningslast och om inspnning mellan olika konstruktionsdelar i systemet inte r ndvndig fr att detta
skall uppn den berknade kapaciteten, kan inspnningens inverkan frsummas vid berkningen av krafter och moment. Detta gller t.ex. ett
fackverk.
3:34
Tvngskrafter
Tvngskrafternas inverkan kan berknas fr samma tvrsnitt som anvnds vid berkningen av krafter och moment p grund av yttre laster.
Om villkoren enligt avsnitt 3:32 fr tillmpning av grnslastteori r uppfyllda kan inverkan av tvngskrafter frsummas i brottgrnstillstnd
ven om momentberkningen i vrigt utfrs enligt elasticitetsteori.
3:35
Lokal buckling
Vid berkning av krafter och moment kan inverkan av styvhetsminskningen vid lokal buckling beaktas enligt K18, avsnitten 18:23 och 18:34.
Om den lokala bucklingens inverkan p kapaciteten r frsumbar enligt
avsnitt 3:414 kan bucklingens inverkan frsummas ven vid berkningen av krafter och moment.
45
3:36
BSK
Sklning och skjuvdeformationer

Betrffande inverkan av sklning och skjuvdeformationer i flnsar se
K18, avsnitt 18:7.
3:4
Berkning av brfrmga
3:41
Berkningsmodell
En modell fr berkning av brfrmga skall speciellt beakta fljande:
inverkan av lokal buckling,
inverkan av sklning och skjuvdeformationer.
Den gynnsamma effekten av plasticering kan under vissa frutsttningar
tillgodorknas vid berkningen, se avsnitt 3:414.
Vid berkning av brfrmga genom analys av stabiliteten hos konstruktionssystem och enstaka konstruktionsdelar br fljande lggas till
grund fr analysen:
dimensioneringsfrutsttningar avseende materialegenskaper enligt
avsnitten 2 och 3,
dimensioneringsfrutsttningar avseende avvikelser i mtt och form
enligt avsnitt 2:3,
berkning av snittkrafter (krafter och moment) enligt avsnitt 3:3
med andra ordningens teori samt
berkning av brfrmga fr snittkrafter enligt avsnitt 3:4.
Vid berkning av t.ex. ett ramsystem br samma dimensioneringsfrutsttningar gller fr bestmning av krafter och moment som fr bestmning av brfrmga. Om vid berkningen av brfrmgan en plasticering av tvrsnittet frutstts mste inverkan av plasticeringen p ramsystemets styvhet och deformationsegenskaper beaktas.
Frenklade metoder fr analys av ramsystem finns i K18, avsnitten
18:55 och 18:56.
46
BSK
3:411
Tjningsfrdelning
Vid berkning av brfrmga fr snittkrafter i brottgrnstillstnd br
tjningarna i varje tvrsnitt antas ha en frdelning som r kontinuerlig
och som svarar mot en spnningsfrdelning som uppfyller jmviktsvillkoren.
Vid berkningen br srskild hnsyn tas till att ursprungligen plana
tvrsnitt i mnga fall inte behller sin planhet efter deformationen eller
att deformationen medfr att tvrsnittets form ndras. Normalt kan dock
tjningen frutsttas vara rtlinjig inom varje ursprungligen plan del av
ett konstruktionselement, t.ex. ett plant liv eller en plan flns i en balk,
med undantag av fljande fall:
I nrheten av koncentrerade krafter och vid lokala frsvagningar,
vid sklning av en flns,
vid skjuvdeformationer i en flns,
om lokal buckling intrffar.
I figur 3:411a d visas exempel p sambandet mellan deformation och
tjningsfrdelning i ngra vanliga fall.
a) visar ett fall med en plan tjningsfrdelning.
b) visar ett fall nr lasten angriper utanfr skjuvcentrum och ger en
vridning av balken som kan orsaka vlvning av tvrsnittet.
c) och d) visar tv fall nr tvrsnitten inte bibehller sin form vid deformationen och tjningsfrdelningen inte blir plan. Inverkan hrav r
normalt frsumbar om inte godstjockleken r liten i frhllande till tvrsnittsdelarnas bredd.
47
BSK
Deforma tion
Tjnings frdelning
+
Figur 3:411a d
3:412
+
+
Exempel p samband mellan deformation och tjningsfrdelning fr en fritt upplagd balk pverkad av
jmnt frdelad last.
Dimensioneringsvillkor fr spnningar
Vid berkning av brfrmgan fr snittkrafter br fljande villkor fr
spnningarna vara uppfyllda, om man inte genom en srskild utredning
visar att ngot annat villkor r tillmpbart. Villkoren behver inte kontrolleras om berkningen utfrs enligt de i avsnitt 6 angivna metoderna.
Enaxligt spnningstillstnd
Vid enaxligt spnningstillstnd gller fljande villkor:

fyd
(3:412a)
Vid lokala frsvagningar enligt avsnitt 3:413 kan villkoret 3:412a ersttas med fljande villkor:
fu d
(3:412b)
Tvaxligt spnningstillstnd
Vid tvaxligt spnningstillstnd gller fljande villkor:

x2 + y2 x y + 3 2 fyd
48
(3:412c)
BSK
Vid lokala frsvagningar enligt avsnitt 3:413 kan villkoret 3:412c ersttas med fljande villkor:
x2 + y2 x y + 3 2 fud
(3:412d)
Om och berknas enligt elasticitetsteori kan i formel 3:412c

sttas till 1,1. Om berkningen utfrs enligt plasticitetsteori stts till
1,0.
I formlerna 3:412c och d r x och y normalspnningar och
skjuvspnningar hnfrda till ett godtyckligt valt koordinatsystem x,y.
Treaxligt spnningstillstnd
Vid treaxligt spnningstillstnd br dimensioneringsvillkoret bestmmas

genom srskild utredning.
3:413
Lokal frsvagning
3:414
I omrde med lokal frsvagning, ssom skruvhl och urtag, kan det
medges att materialets strckgrns verskrids och att flytning uppkommer lokalt, under frutsttning att tfljande deformationer inte medfr
vsentliga olgenheter fr konstruktionens funktion.
Inverkan av lokala frsvagningar p kapaciteten kan sledes beaktas
genom att kapaciteten bestms fr det p ogynnsammaste stt valda nettotvrsnittet och p basis av f ud .
Vid tillmpning av grnslastteori br inom ett flytomrde kapaciteten fr ett tvrsnitt med lokal frsvagning berknad p basis av f ud
vara strre n kapaciteten fr bruttotvrsnittet berknad p basis av f yd .
Plasticering och lokal buckling
Den gynnsamma effekten av plasticering kan tillgodorknas vid berkning av kapaciteten hos ett tvrsnitt om slankheten hos dess tryckta delar
r mindre n de grnsvrden som anges i figur 3:414b. Normalt br inte
strre kning av brfrmgan tillgodorknas n vad som svarar mot
25% av tvrsnittsdelens brfrmga berknad enligt elasticitetsteori.
Denna begrnsning gller dock inte fr ett massivt tvrsnitt eller en plan
plt som bjs kring en axel i pltens plan enligt figur 3:414a.
49
Figur 3:414a
BSK
Plan plt som bjs kring en axel i pltens plan.
Inverkan av lokal buckling vid berkning av brfrmgan kan beaktas genom att berkningen utfrs fr effektiva tvrsnitt med reducerade
mtt, se K18, avsnitt 18:2. Om en stngs tvrsnittsdelar har mindre
slankhet n de grnsvrden som anges i figur 3:414c r inverkan av lokal buckling frsumbar.
Om de berknade spnningarna i det underskta brottgrnstillstndet
r mindre n fyd kan fljande regel tillmpas under frutsttning att
spnningarna r berknade enligt avsnitt 3:3 med beaktande av bl.a.
andra ordningens krafter och moment:
Grnsvrden fr slankhet
s
b /2
b t 1,0 E d fyd
b t 2,4 E d fyd
-s
-s
Plan plt styrd lngs tv parallella kanter pverkad av tryckspnningar eller tryck- och
dragspnningar parallellt med kanterna.
s
b t 0,3 E d fyd
s
Plan plt med en styrd och en fri kant pverkad

av tryckspnningar parallellt med kanterna.
Figur 3:414b
50
Grnsvrden fr slankhet med hnsyn till plasticering.
BSK
Inverkan av lokal buckling kan anses vara frsumbar om slankheten fr
olika tvrsnittsdelar r mindre n de grnsvrden som anges i figur
3:414c varvid grnsvrdena i tabellen berknas med aktuella vrden p
tryckspnningar insatta i figuren i stllet fr f yd eller med aktuella vrden p skjuvspnningar insatta i stllet fr fyd/ 3 . Om en tvrsnittsdel
samtidigt pverkas av bjspnningar och skjuvspnningar gller att bgge villkoren skall vara uppfyllda.
De i figur 3:414c angivna grnsvrdena r avsedda att anvndas fr
bedmning av att slankheten r tillrckligt liten fr att bucklingens inverkan skall kunna frsummas. En mer nyanserad bedmning kan gras
genom att utfra berkningar enligt avsnitt 6. Viss plasticering kan i regel tillgodorknas vid tillmpning av berkningsmetoderna i avsnitt 6
ven om grnsvrdena i figur 3:414b verskrids.
Grnsvrden fr slankhet
s1
s1
b t 1,14 E d f yd
fr = 1,0
ys1
ys1
Plan plt styrd lngs tv parallella kanter

pverkad av tryckspnningar parallellt med
kanterna.
s
b t 3,2 E d f yd
fr = 1,0
b t 0,44 Ed f yd
s
Plan plt med en styrd och en fri kant pverkad av tryckspnningar parallellt med
kanterna.
t
b t 1,6
Ed 3
f yd
Plan plt styrd lngs tv parallella kanter

pverkad av skjuvspnningar.
Figur 3:414c
Grnsvrden fr slankhet med hnsyn till lokal buckling.
51
BSK
I figur 3:414d illustreras verkningssttet fr en I-balk i brottgrnstillstnd vid olika slankhet hos tvrsnittsdelarna. Spnningsfrdelningen r
beroende av graden av plasticering och om lokal buckling intrffar. Fr
att frenkla figuren har frutsatts att tvrsnittet inte pverkas av ngra
egenspnningar. Det principiella verkningssttet gller fr alla typer av
tvrsnitt.
Sidovy
s1
s1
s1
s1
+
s2
+
s2
Plan av
verflns
Figur 3:414d
3:42
+
s2
+
s2
Spnningsfrdelning
vid fullstndig
plasticering.
Spnningsfrdelning
vid begrnsad plasticering. Graden av
plasticering
begrnsas
av tillgnglig
rotationskapacitet
bestmd bl.a.
med hnsyn till
lokal buckling.
Spnningsfrdelning
enligt
elasticitetsteori.
Spnningsfrdelning
d tvrsnittsdelarna
har s stor
slankhet
att lokal
buckling
har intrffat.
Relationer mellan buckling, grad av plasticering och

spnningsfrdelning vid ett I-tvrsnitt pverkat av ett
bjande moment.
Dimensionerande materialvrden
Vid bestmning av dimensioneringsvrdet fr en materialegenskap skall
oskerheten mellan vrdet p materialegenskapen, bestmd genom materialprovning, och motsvarande vrde i den frdiga konstruktionen beaktas.
52
BSK
BKR, avsnitt 8:312, tredje femte styckena

Dimensionerande vrde fr hllfasthet, elasticitetsmodul och skjuvmodul i brottgrnstillstnd skall bestmmas enligt fljande formler (a)
(e).
fy d =
f ud =
fyk
m n
fu k
1,2 m n
(a)
(b)
Om fud < fyd fr f ud = f yd vljas.

fr d =
Ed =
Gd =
fr k
1,1 n
(c)
Ek
(d)
Gk
(e)
m n
m n
BETECKNINGAR
f yk
karakteristiskt vrde fr strckgrns enligt avsnitt 8:221
f uk
karakteristiskt vrde fr brottgrns enligt avsnitt 8:221
f rk
karakteristiskt vrde fr utmattningshllfasthet enligt 8:222
Ek
karakteristiskt vrde fr elasticitetsmodul enligt avsnitt 8:223
Gk
karakteristiskt vrde fr skjuvmodul enligt avsnitt 8:223
partialkoefficient som beaktar oskerheten vid bestmning av

brfrmgan
partialkoefficient som beaktar skerhetsklassen enligt avsnitt

2:115
fyd och f ud avser svl tryckhllfasthet som draghllfasthet.
53
BSK
I brottgrnstillstnd skall vrdet p partialkoefficienten m vljas

enligt fljande:
a) m = 1,0 , om de frutsatta toleranserna enligt ritning eller annan
handling r s snva att mttavvikelser inom toleransgrnserna
har liten betydelse fr konstruktionens brfrmga.
b) m = 1,1 , om frutsttningarna enligt a) inte r uppfyllda.
Mttavvikelser inom toleransgrnserna kan anses ha liten betydelse fr

dimensioneringen om en berkning av brfrmgan baserad p tvrsnitt
med mttavvikelser lika med undre grnsavmtt hgst medfr en 6procentig reduktion av kapaciteten i frhllande till en berkning baserad p nominella tvrsnittsmtt (basmtt).
Utan srskild underskning av mttavvikelsernas betydelse kan i fljande fall m = 1,0 vljas under frutsttning av att dimensioneringen
utfrs enligt de i avsnitt 3 angivna principerna och att tillggskontroll av
mttavvikelser utfrs enligt 9:7.
Plt som har minst 5,0 mm godstjocklek och som uppfyller toleransreglerna enligt SS-EN 10029:1991, toleransklass A, B eller C
alternativt SS-EN 10051:1991+A1:1997, kategori A med frbttrade planhetstoleranser.
Varm- eller kallvalsad plt som har mindre godstjocklek n 5,0
mm och med toleranser enligt SS-EN 10029, toleransklass A, B eller C, SS-EN 10051:1991+A1:1997, kategori A med frbttrade
planhetstoleranser, SS-EN 10131:2006 med frbttrade planhetstoleranser (FS) och SS-EN 10143:2006 FS, under frutsttning att
berkningen genomfrs med en antagen godstjocklek fr plten
som r hgst 5% strre n den tjocklek som svarar mot det undre
grnsmttet, dock hgst pltens basmtt.
Varmvalsade IPE-, HEA-, HEB- och HEM-stnger med toleranser
enligt SS-EN 10034:1994.
Kvadratiska och rektangulra rrprofiler enligt SS-EN 102192:2006 med en nominell godstjocklek t > 8 mm samt cirkulra
rrprofiler enligt samma standard med nominell diameter
d 406,4 mm och t > 8 mm .
54
Varmvalsade U-stnger med toleranser enligt SS EN 10279:2000.
BSK
BKR, avsnitt 2:323, tredje stycket
Om inget annat anges i resp. materialavsnitt fr m sttas till 1,0 vid

dimensionering
fr olyckslast,
med hnsyn till fortskridande ras,
med hnsyn till brand och
i bruksgrnstillstnd.
3:43
Arbetskurva
Fr de i avsnitt 2:21, tabell (a), (b) och (e) (g) angivna stlsorterna kan
dimensioneringen baseras p en schematisk arbetskurva fr stlet enligt
figur 3:43.
Dimensioneringen kan ven baseras p en arbetskurva som r representativ fr den avsedda stlsorten och som dokumenterats genom provningar. Kurvan frutstts avpassad s, att samma frutsttningar gller
som i figur 3:43 fr relationen mellan f ud och f yd och mellan A , dr A
r brottfrlngningen enl. SS-EN 10002-1:2001.
Vid avlastning utgrs arbetskurvan av en rt linje parallell med arbetskurvans del genom origo.
Beteckningar i figuren:
fyd, fud = dimensioneringsvrden enligt avsnitt 3:42
e1 =
fyd
f
e2 = 0,025 - 5 ud
Ed
Ed
e3 = 0,02 + 50
fud
fyd
fud - fyd
Ed
max = 0,6 A
e1
Figur 3:43
e2
e3
emax
Schematisk arbetskurva fr stl.
55
3:44
BSK
Egenspnningar
BKR, avsnitt 8:3121
Egenspnningarnas inverkan p styvheten och brfrmgan skall beaktas.

Rd:
Exempel p modell fr egenspnningar finns i BSK 07 avsnitt 3:44.

Inverkan av egenspnningar kan anses vara beaktad vid dimensionering enligt BSK 07.
Dimensioneringen kan baseras p de i figur 3:44 angivna exemplen p

schematiserade egenspnningsfrdelningar. Exemplen avser valsade och
svetsade I-balkar med en godstjocklek av hgst 40 mm och svetsade
fyrkantrr med samma hgsta godstjocklek.
Egenspnningarnas storlek och frdelning r beroende av bl.a. tillverkningsmetod, tvrsnittsform och godstjocklek. Egenspnningarna inverkar i frsta hand p brfrmgan vid instabilitet och utmattning samt
pverkar risken fr sprtt brott. Se vidare exempelvis Alpsten Gran,
"Variations in mechanical and cross-sectional properties of steel", Proceedings of the International Conference on the Planning and Design of
Tall Buildings, ASCE-IABSE (SBI publikation 42,1973).
3:45
Sklning och skjuvdeformationer

Betrffande inverkan av sklning och skjuvdeformationer i flnsar se
K18, avsnitt 18:7.
56
70
+
h
h
1,2
b
+
h
> 1,2
b
+
b
120 120
1, 5 t f
f yk
1,5 t
3t f
3t
t
1,5 t w
tf
70
70
f yk
70
120 120
BSK
3 tw
+
t
tw
+
sc
f yk
Beteckningar i figuren:
fyk
karakteristisk hllfasthet fr grundmaterialet
t, tf , t w
godstjocklekar
sc
tryckspnning som bestms ur villkoret att egenspnningarna i

tvrsnittet inte ger ngon resulterande normalkraft eller ngot
resulterande moment
Figuren visar endast egenspnningarna i en av flnsarna och i en av

rrets fyra sidor. Angivna siffervrden anger egenspnningar i MPa
(+ dragspnning, tryckspnning).
Figur 3:44
Exempel p schematiska egenspnningsfrdelningar fr olika

tvrsnitt.
57
3:46
BSK
Utmattning
BKR, avsnitt 8:3122, andra och tredje styckena
Rd:
Inverkan av utmattning kan beaktas genom att dimensioneringen

kompletteras med en srskild berkning av brfrmgan med hnsyn till utmattning, varvid inverkan av bl.a. spnningskollektivet
och anvisningsverkan skall beaktas.
Dimensioneringen kan alternativt utfras med std av provningar. Drvid br skerheten mot utmattningsbrott svara mot kraven p hllfasthet i avsnitt 8:222.
Berkningsmetoder fr dimensionering med hnsyn till utmattning finns

i avsnitt 6:5.
3:47
Skalkonstruktioner
BKR, avsnitt 8:3123.
Rd:
3:48
Exempel p lmpliga metoder fr dimensionering av skalkonstruktioner finns i Skalhandboken, Mekanfrbundets frlag, Stockholm,
1990.
Skruvfrband
BKR, avsnitt 8:3124
Brfrmga i brottgrnstillstnd hos skruvfrband skall berknas fr svl skruvar som fr grundmaterial. Vid berkning av brfrmga skall
inverkan av eventuella deformationer i frband beaktas. I ett friktionsfrband skall brfrmga ven berknas med hnsyn till glidning.
Dimensionerande hllfasthet fr skruvar skall bestmmas enligt fljande formel (a).
f bud =
f buk
m n
(a)
BETECKNINGAR
f buk karakteristiskt vrde fr skruvars brotthllfasthet enligt avsnitt
8:224
58
partialkoefficient som beaktar oskerheten vid bestmning av

brfrmgan
BSK
n partialkoefficient som beaktar skerhetsklassen enligt avsnitt 2:115
I brottgrnstillstnd skall vrdet p partialkoefficienten m fr skruvar sttas lika med 1,2.
3:49
Svetsfrband
BKR, avsnitt 8:3125
Brfrmgan i brottgrnstillstnd hos svetsfrband skall berknas fr

svl det svagaste snittet genom svetsen som snitten omedelbart intill
svetsen. Vid svetsfrband med begrnsad utstrckning fr vid dimensioneringen spnningarna antas jmnt frdelade ver svetslngden.
Rd: Exempel p lmpliga metoder fr berkning av brfrmga hos
svetsfrband finns i BSK 07 avsnitt 6:3.
59
60
BSK
BSK 07
4 DIMENSIONERING I BRUKSGRNSTILLSTND
DIMENSIONERING I BRUKSGRNSTILLSTND
4:1
Giltighet
Detta avsnitt behandlar sdana konstruktionselement som balkar, pelare, strvor, ramar, fackverk, skal samt skivor av normal typ och med
vanlig tvrsnitts- och detaljutformning. Dessutom frutstts att elementet bestr av material enligt avsnitt 2:2.
Fr andra fall hnvisas till litteraturen eller till Boverkets handbok
Dimensionering genom provning.
4:2
Berkning av deformationer och

svngningar
Rd:
Berkning av deformationer och svngningar br utfras enligt

elasticitetsteorin med en berkningsmodell som p ett rimligt stt
beskriver konstruktionens styvhet, massa, dmpning och randvillkor.
BKR, avsnitt 8:32

Rd:
Allmnna krav fr dimensionering i bruksgrnstillstnd finns i avsnitt 2:12.
I den mn plastiska deformationer frekommer skall dessa beaktas, dock fr egenspnningar frsummas.
I bruksgrnstillstnd fr dimensionerande materialvrden vljas
lika med respektive karakteristiskt vrde.
Rd:
Dimensionering i bruksgrnstillstnd br ske enligt elasticitetsteori

med berkningsmodell i tillmpliga delar enligt avsnitt 8:31.
Den gynnsamma inverkan som uppns vid samverkan med andra,

icke berkningsmssigt brande, byggnadsdelar kan utnyttjas.
61
4 DIMENSIONERING I BRUKSGRNSTILLSTND
BSK 07

Om inget annat anges i resp. materialavsnitt fr m sttas till 1,0
vid dimensionering
fr olyckslast,
med hnsyn till fortskridande ras,
med hnsyn till brand och
i bruksgrnstillstnd.
62
BSK 07
5 DIMENSIONERING GENOM PROVNING
DIMENSIONERING GENOM
PROVNING
Dimensionering genom provning behandlas i Boverkets handbok med
samma namn.
63
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
BERKNINGSMETODER
6:1
Giltighet
I detta avsnitt finns exempel p berkningsmetoder som i frsta hand r
avsedda att tillmpas vid vanligen frekommande konstruktioner och belastningsfrhllanden i brottgrnstillstnd och vid utmattning.
En frutsttning fr anvndning av metoderna r att de tillmpas i sin
helhet och att avsnitten som behandlar material, utfrande och kontroll
(avsnitten 7 9) beaktas.
6:2
Berkning av konstruktionsdelars
brfrmga
6:21
Grnsvrden fr tvrsnittsdelars slankhet

Grnsvrden fr tvrsnittsdelars slankhet med hnsyn till inverkan av lokal buckling finns i tabell 6:211a fr olika typer av tvrsnittsdelar och
spnningsfrdelningar i brottgrnstillstnd.
Stnger med tvrsnittsdelar med strre slankhet n grnsvrdet i kolumn 2, s.k. tunnvggiga tvrsnitt, br dimensioneras med hjlp av tvrsnittsdelarnas effektiva tjocklekar, se K18, avsnitt 18:2.
6:211
Tvrsnittsklasser
Tvrsnitt indelas i tre tvrsnittsklasser 1, 2 och 3 beroende p tvrsnittsdelarnas slankhet. Avgrande fr indelningen r grnsvrdena i tabell
6:211a.
Till tvrsnittsklass 1 hnfrs tvrsnitt som kan uppn full plastisk
flytning utan att ngon tvrsnittsdel bucklar vid den stukning som fordras
fr att en flytled skall uppst.
Till tvrsnittsklass 2 hnfrs tvrsnitt som kan uppn strckgrnsen i
den hgst tryckpknda tvrsnittsdelen utan att ngon tvrsnittsdel bucklar. I regel kan viss plasticering ske innan lokal buckling intrffar, dock
inte i sdan grad att en flytled kan uppst.
65
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
Till tvrsnittsklass 3 hnfrs tvrsnitt fr vilka lokal buckling intrffar

vid en spnning som r mindre n strckgrnsen.
Tabell 6:211a
Grnsvrden fr tvrsnittsdelars slankhet
Tvrsnittsdel
Kolumn 1
Flns i I-, T-, Uoch L-balk Avstyvning
Kolumn 2
Kolumn 3
fyk
fyk
f f pl
f f e l
dr
dr
f < 2 Ek f yk
f p l = 0,3 Ek f yk f e l = 0,44 Ek f yk
f = bf t f
Flns i ldbalk
fyk
fyk
f f p l
f f el
dr
dr
f < 0,4 E k f yk
f p l = 1,0 Ek f yk f e l = 1,14 Ek f yk
f = bf t f
Tvrsnitt i klass 1 har mindre slankheter n grnsvrdena i kolumn 1 i

tabell 6:211a. I klass 2 har tvrsnitten slankheter som ligger mellan
grnsvrdena i kolumn 1 och 2 och i klass 3 mellan grnsvrdena i kolumn 2 och 3. Om olika delar i ett tvrsnitt faller i olika tvrsnittsklasser
hnfrs tvrsnittet till den hgre klassen. Ett tvrsnitt kan tillhra olika
klasser vid axial kraft och vid bjning i olika riktningar.Stnger enligt
svensk standard, se avsnitt 7:12, typ HEA, HEB, HEM, IPE ch U som
enbart r pverkade av bjmoment tillhr tvrsnittsklass 1 om
f yk 275 MPa .
66
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Tabell 6:211a
Grnsvrden fr tvrsnittsdelars slankhet (forts.)
Tvrsnittsdel
Kolumn 1
Kolumn 2
Balkliv
w w pl
w wel
dr
dr
w p l = 1 Ek f yk
w e l = 2 f Ek f yk
fyk
1 = 1,46
Kolumn 3
fyk
2 = 1,14
fyk
1 = 2,4
w2 < 0,4 Ek f
w2 = bw h t t w
dr
2 = 3,2
bwht = balkens totalhjd
f yfk = strck-
fyk
w = bw t w
grnsen fr
flnsen
1 = 0,52 + 0,94 1
0 < 1 1,00
1 -vrdena gller
under frutsttning
att f f p l vilket
medfr att f p l fr
en flns i en ldbalk
r mindre n w p l
fr ett centriskt tryckt
liv.
2 = 1,6
om 1,00
2 = 1,14 + 0,46
om > 1,00
f = 2,5 - 1,5 f f el
fr liv i I-balk
f = 5 - 4 f f e l
fr liv i ldbalk.
f stts dock till max
1,5 och min 1,0.
f och f e l avser
tryckta flnsen.
Cirkulrt rr
E
r
0,03 k
t
f yk
r
E
0,05 k
t
fyk
r
< 2000
t
67
6 BERKNINGSMETODER
6:212
BSK 07
Berkningsmetoder vid olika tvrsnittsklasser

I tvrsnittsklass 1 kan grnslastteori anvndas vid berkning av krafter
och moment, se avsnitt 3:32, och tvrsnitten kan dimensioneras med plasticitetsteori.
Tvrsnittsklass 2 frutstter att snittkrafter berknas enligt elasticitetsteori, men vid dimensionering av tvrsnitten fr viss plasticering utnyttjas, se avsnitt 6:242 och K18, avsnitt 18:2.
Vid tvrsnittsklass 3 berknas snittkrafter och dimensioneras tvrsnitt
enligt elasticitetsteori. Lokal buckling beaktas genom anvndning av ett
effektivt tvrsnitt, se K18, avsnitt 18:2.
6:22
Dragkraft
Brfrmgan fr en stng vid pverkan av en dragkraft uppgr till det
lgsta av fljande vrden:
N Rtd = Agr f yd
(6:22a)
N Rtd = Anet f ud
(6:22b)
Agr bruttoarea
Anet nettoarea i snitt med lokal frsvagning. Om frsvagningen inte r
lokal erstts Agr i formel 6:22a med Anet .
Vid frskjutna hl, se figur 6:22, provas olika snitt fr att finna den minsta nettoarean Anet . Bredden b minskas med diametern fr varje hl i
snittlinjen och kas med s2/4g dock max 0,6 s , dr s r centrumavstndet
mellan hl i kraftriktningen och g r avstndet vinkelrtt kraftriktningen.
Figur 6:22
68
Olika snittlinjer fr bestmning av A net .
BSK 07
6:23
6 BERKNINGSMETODER
Tryckkraft
Fr en stng i tvrsnittsklasserna 1 och 2 vilken pverkas av en tryckkraft
uppgr tryckkraftskapaciteten till:
N Rcd = c Agr f yd
(6:23)
dr c r en reduktionsfaktor fr knckning.
Vrdet p reduktionsfaktorn c fr bjknckning bestms enligt avsnitt
6:233. Fr en stng med enkelsymmetriskt eller osymmetriskt tvrsnitt
samt fr en stng som r stagad i veka riktningen kan vridknckning eller
bjvridknckning vara avgrande fr kapaciteten. I sdana fall bestms
c enligt K18, avsnitt 18:37.
Tryckkraftskapaciteten fr en stng i tvrsnittsklass 3 bestms enligt
K18, avsnitt 18:34.
Tryckkraftskapaciteten fr en stng som r sammansatt av flera delstnger bestms med srskild hnsyn till att samverkan blir ofullstndig
mellan de olika delstngerna. Diagonaler och transversaler som frbinder
ramstngerna br normalt utformas s att kapaciteten i ramstngerna blir
avgrande fr kapaciteten i den sammansatta stngen. I K18, avsnitt
18:35 ges en metod fr dimensionering av sammansatta stnger.
6:231
Initialkrokighet, initiallutning och lastexcentricitet
Vid berkning av en stngs brfrmga enligt formel 6:23 r inverkan beaktad av en initialkrokighet med en pilhjd lika med 0,0015l enligt avsnitt 2:31. Vid strre pilhjd utfrs dimensioneringen enligt reglerna i avsnitt 6:25 fr en bjd och tryckt stng varvid bjmomentet r lika med
tryckkraften vid dimensioneringslast multiplicerad med skillnaden mellan
den strre pilhjden och 0,0015l.
Inverkan av initiallutning enligt avsnitt 2:31 ger upphov till horisontalkrafter, som kan beaktas enligt K18, avsnitt 18:55.
Lastexcentricitet vid en stngnde br bestmmas av den konstruktiva
utformningen och av antagna toleranser. Inverkan br beaktas enligt reglerna fr bjd och tryckt stng enligt avsnitt 6:25. Inverkan av ofrutsedd
excentricitet kan anses beaktad genom den frutsatta initialkrokigheten.
6:232
Eftergivlighet vid inspnning
Inverkan av eftergivlighet i inspnning p grund av olika deformationer i

frband mellan olika konstruktionselement, t.ex. vid en pelare inspnd i
69
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
ett fundament, beaktas genom att ka knckningslngden. Om inte en

srskild berkning utfrs av eftergivlighetens inverkan anvnds en
knckningslngd = cd L , dr vrdet p cd anges i figur 6:232 vid berkning av slankhetsparametern i formel 6:233a.
Vid last eller vid tvrsnitt som varierar lngs stngen bestms vid likartade upplagsfall knckningslngden genom att den teoretiska knckningslngden frstoras med faktorn cd th . Hrvid vljs -vrdet i figur 6:232 fr det fall som nrmast liknar det aktuella uppslagsfallet.
Betrffande berkning av knckningslngden se ven K18, avsnitt
18:38.
Upplagsfall
Centriskt tryck
Upplagsfall
Stng ledad i
bda
ndar.
Stng fast
inspnd i
bda ndar.
Upplagen
frskjutbara i
sidled.
Stng fast
inspnd i
ena
nden, fri
i den
andra.
Stng fast
inspnd i
ena nden,
ledad i den
andra. Fixa
knutpunkter.
Centriskt tryck
Stng fast
inspnd i
bda
ndar.
Fixa knutpunkter.
Figur 6:232
Vrden fr th och cd fr renodlade upplagsfall. Tvrstreck

p utbjningskurvorna markerar dimensioneringssnitt.
70
BSK 07
6:233
6 BERKNINGSMETODER
Reduktionsfaktor fr bjknckning
Reduktionsfaktorn c fr bjknckning beror av en stngs tvrsnittsform

och tillverkningsstt enligt tabell 6:233 och av stngens slankhetsparameter enligt formel 6:233a.
Inverkan av egenspnningar har i tabellen beaktats genom att stngerna indelas i fyra olika grupper, a d, efter tvrsnittsform, godstjocklek
och tillverkningsstt.
En stngs slankhetsparameter c vid bjknckning bestms enligt fljande formel:
c =
A fyk
Ncr
lc
i
f yk
(6:233a)
Ek
stngens tvrsnittsarea
Ek
karakteristiskt vrde p elasticitetsmodulen
Ncr stngens kritiska last vid bjknckning ( E = E k )

f yk karakteristiskt vrde p strckgrnsen
stngens trghetsradie
lc
knckningslngden (jfr avsnitt 6:232)
Vrdet p reduktionsfaktorn bestms ur figur 6:233 eller berknas ur fljande formel:

c =
2 4,42c
2,22c
= 1 + 1 (c 0,2 ) + 1,12c
dock hgst 1,0
(6:233b)
med 1 = 0,21 fr grupp a

1 = 0,34 fr grupp b
1 = 0,49 fr grupp c
1 = 0,76 fr grupp d
71
6 BERKNINGSMETODER
1,0
BSK 07
wc
0,8
a
b
0,6
c
d
0,4
0,2
lc =
0,5
Figur 6:233
72
1,0
1,5
lc
pi
fyk
Ek
2,0
Vrdet p reduktionsfaktorn c fr bjknckning beroende av tvrsnittstyp enligt tabell 6:233 och slankhetsparametern c.
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Tabell 6:233
Indelning av stnger beroende p tvrsnittstyp fr bestmning av c
1. Tvrsnitt med strsta godstjocklek 40 mm

Tvrsnittstyp
Frutsttningar
Cirkulrt rr eller fyrkantrr
Varmformat eller avspnningsgldgat rr
Rr svetsat i fyra hrn med svetsmtt

a 0,5 t eller av tv U-stnger
vriga rr
Valsad stng med I-tvrsnitt
Grupp
Knckning i styva riktningen

(tvrsnittsrotation kring x-x)
h b > 1,2
h b 1,2
Knckning i veka riktningen

(tvrsnittsrotation kring y-y)
Svetsad stng med I-tvrsnitt
U-tvrsnitt
T-tvrsnitt, vinkeltvrsnitt eller

valsad stng med massivt tvrsnitt
h b > 1,2
h b 1,2
Knckning i styva riktningen

(tvrsnittsrotation kring x-x)
Knckning i veka riktningen

(tvrsnittsrotation kring y-y)
Knckning med tvrsnittsrotation kring

x-x
y-y
Godstjocklek 20 mm
Godstjocklek > 20 mm
73
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
2. Tvrsnitt med strsta godstjocklek (40) 100 mm

Tvrsnittstyp
Frutsttningar
I-tvrsnitt
Valsad stng:
Grupp
Knckning med tvrsnittsrotation

kring x-x

kring y-y
Svetsad stng av valsad plt:

kring x-x

kring y-y
Svetsad stng av valsad plt med termiskt skuren kant
Massivt tvrsnitt
6:24
Bjmoment
6:241
Tvrsnittsklasser
Tvrsnitt hnfrs till olika tvrsnittsklasser enligt avsnitt 6:211.

Vid tillmpning av grnslastteori frutstts tvrsnitt i tvrsnittsklass1.
Vidare frutstts att bjmomentkapaciteten inom flytomrden inte reduceras av ett snitt med lokal frsvagning.
6:242
Formfaktorer vid bjning
Fr tvrsnitt i klass 1 r formfaktorn vid bjning = Z W . Fr alla tvrsnitt med undantag av massiva gller dock att inte fr sttas hgre n
1,25, om inte srskild utredning grs av dimensioneringsreglernas giltighet och mttavvikelsernas inverkan.
Fr tvrsnitt i klass 2 fr vljas lika med 1,0. Ett hgre vrde kan
berknas genom interpolering.
Fr tvrsnitt i klass 3 gller att r mindre n 1,0.
Betrffande bestmning av se K18, avsnitt 18:42.
74
BSK 07
6:243
6 BERKNINGSMETODER
Moment
Momentkapaciteten fr balkar med ett tvrsnitt med minst ett symmetriplan uppgr till det lgsta av fljande vrden:
M Rtd = tWt f yd
fr dragen kant
(6:243a)
M Rcd = b cWc f yd
fr tryckt kant
(6:243b)
M Rud = tWnet f ud
fr dragen kant
(6:243c)
Wt , Wc
bruttotvrsnittets bjmotstnd med avseende p dragen respektiv

tryckt kant
Wnet
nettotvrsnittets bjmotstnd
formfaktor vid bjning, se avsnitt 6:242; t fr dragen kant och

c fr tryckt kant
reduktionsfaktor fr vippning enligt avsnitt 6:2442.
Formel 6:243c gller vid lokal frsvagning, jfr figur 6:22. Om frsvagningen inte r lokal, instts Wnet i stllet fr Wt och Wc i formlerna
6:243a och b.
6:244
Vippning
Om en balk stagas enligt avsnitt 6:2441 uppkommer inte vippning

( b =1). I annat fall berknas b enligt avsnitt 6:2442.
6:2441
Sidostagning av balk
Fljande villkor gller fr en balk som r pverkad av en eller flera

punktlaster som ger upphov till rtlinjigt varierande moment i balken.
Balkens tryckta flns frutstts stagad i lastangreppspunkterna.
Om berkningen av krafter och moment utfrs enligt grnslastteori
har vippning inte ngon inverkan p momentkapaciteten om avstndet l1
mellan staget i flytleden och nrmast intilliggande stag (till tryckt flns)
uppfyller fljande villkor:
2
M2
l1
M2

0,6 0,2
0,1
btot
M1
M1
Ek
f yk
(6:2441)
75
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
btot den tryckta flnsens totala bredd. Om flnsen inte r rektangulr

stts btot med 3,5 if l , dr if l r trghetsradien fr flnsen
M1 det numeriskt strsta momentet inom den betraktade balkdelen

M 2 momentet i motsatt nde av balkdelen. Kvoten M 2 M1 r positi
om M1 och M 2 bjer balkdelen t samma hll, i annat fall nega
tiv.
Om krafter och moment berknas enligt elasticitetsteori har vippning inte
ngon inverkan p brfrmgan om avstndet mellan stagningspunkterna
r hgst 20% strre n grnsvrdet enligt formel 6:2441.
s som stagar flera balkar kan dimensioneras fr normalkraft enligt
K18:45.
6:2442
Reduktionsfaktor fr vippning
Fljande metod kan tillmpas fr U-balkar och fr I- balkar med enkeleller dubbelsymmetriskt tvrsnitt utsatta fr bjning i livets plan.
Reduktionsfaktorn b beror av balkens slankhet b och tillverkningssttet enligt fljande:
En balks slankhetsparameter b fr vippning bestms enligt fljande
formel:
b =
c Wc f yk
(6:2442a)
M cr
M cr kritiskt vippningsmoment enligt elasticitetsteorin ( E = E k )

Wc
bjmotstnd med avseende p tryckt kant
formfaktor fr tryckt kant.
Reduktionsfaktorn b bestms ur figur 6:2442 eller berknas ur fljande

formler:
1) varmvalsad balk
b =
76
1,02
1 + 4b
dock hgst 1,0
(6:2442b)
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
2) svetsad balk i tvrsnittsklass 1 enligt avsnitt 6:211
b =
1,04
(1 + )
3 23
b
dock hgst 1,0
(6:2442c)
3) svetsad balk i tvrsnittsklass 2 och 3 enligt avsnitt 6:211
b =
1,16
1 + 2b
dock hgst 1,0
(6:2442d)
Berkningen utfrs normalt fr snittet med strsta bjmoment. Om snittet

med det strsta momentet avviker frn snittet med den strsta sidoutbjningen vid vippning fr berkningen i vissa fall utfras i ett speciellt dimensioneringssnitt.
Figur 6:2442
Vrdet p reduktionsfaktorn b fr vippning beroende av balktyp och slankhetsparametern b.
Fljande formler gller fr en balk med dubbelsymmetriskt tvrsnitt

som r pverkad av en eller flera punktlaster som ger bjning i balkens
styva riktning enligt avsnitt 6:2441, men dr avstndet mellan stagpunkterna r strre n enligt avsnitt 6:2441.
Det kritiska vippningsmomentet M1cr uppgr till
M 1cr =
cr l1
2Cw
By C +
l 12
(6:2442e)
77
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
By
balkens sidobjstyvhet = E I y
balkens vridstyvhet
Cw balkens vlvstyvhet
l1
cr
avstnd mellan punkter dr tryckt flns r stagad

0,6 + 0,3 M 2 M1 + 0,1 ( M 2 M1 )
M1 det numeriskt strsta bjmomentet

M 2 momentet i motsatt nde av balkdelen. Kvoten M 2 M1 r positi
om M1 och M 2 bjer balkdelen t samma hll, i annat fall nega
tiv.
Momentet i dimensioneringssnittet uppgr till m M 1 varvid m bestms
enligt fljande
m = 0,8 + 0,2(M 2 M 1 )
dock minst 0,8.
Momentkapaciteten med hnsyn till vippning bestms med b enligt figur 6:2442 varvid b berknas enligt fljande formel:
b =
c Wc f yk
m M 1cr
(6:2442f)
Dimensioneringsvillkoren r dels att m M 1 r mindre n M Rcd enligt

formel 6:243b, dels att M1 r mindre n M Rcd med b = 1 enligt samma
formel.
6:25
Normalkraft och bjmoment

I detta avsnitt ges exempel p metoder fr verifiering av att en stng har
erforderlig brfrmga i brottgrnstillstnd vid inverkan av normalkraft
och samtidigt verkande bjmoment. Metoderna r tillmpliga fr stnger
med dubbelsymmetriskt tvrsnitt om inte annat anges. Fr stnger med
enkelsymmetriskt tvrsnitt kan brfrmgan med hnsyn till bjvridknckning berknas enligt K18, avsnitt 18:37.
De i detta avsnitt angivna interaktionsformlerna frutstter att alla
storheter instts med positivt tecken. Valda koordinatriktningar framgr
av figur 6:25.
78
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Villkoren enligt formlerna 6:251a, b och c (snittkontroll) mste alltid

uppfyllas fr alla snitt och r tillrckliga fr det fall att varken knckning
eller vippning kan intrffa ( c < 0,2 och b < 0,4 ).
Om stngen r pverkad av tryckkraft och slankhetsparametern fr
knckning c r strre n 0,2 mste tillmpligt villkor enligt formel
6:252a eller b (bjknckning) vara uppfyllt. Dimensioneringsvillkoret r
sdant att inverkan av andra ordningens effekter har beaktats. En alternativ metod att behandla en bjd och tryckt stng finns i K18, avsnitt 18:56.
Om en eller bda flnsarna kan bja ut i sidled mste dessutom villkoren enligt formlerna 6:253a och b (bjvridknckning) uppfyllas.
I snitt med skruvhl mste vid dragkraft och bjmoment villkoret enligt formel 6:251d uppfyllas.
Figur 6:25
6:251
Koordinataxelriktningar
Snittkontroll
Dubbelsymmetriska I-tvrsnitt
N Sd
N Rd
M Sxd
1,00
M Rxd
(6:251a)
och
N Sd
N
Rd
M
+ Sxd
M Rxd
M Syd
+
M Ryd
1,00
0 = x2 y2
dock 1 och 2
0 = y2
dock 1 och 1,56
0 = x2
dock 1
(6:251b)
79
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
Vid moment i tv riktningar skall bda villkoren vara uppfyllda.

Massiva tvrsnitt och rr
N Sd
N
Rd
M
+ Sxd
M Rxd
= x y
1,7
M Syd
+
M Ryd
1,7 0,6
1,00
(6:251c)
dock 1 och 2
Enkelsymmetriska och vriga dubbelsymmetriska tvrsnitt vid bjning

i ett plan
Formel 6:251a tillmpas varvid
2
0 = max
dock 1 och 1,56
dr max r det strsta vrdet av formfaktorerna y1 och y2 fr de bgge

kanterna. Se figur 6:251.
I formlerna 6:251a, b och c r
N Sd
normalkraft av dimensioneringslast
MSxd , MSyd bjmoment av dimensioneringslast kring x- och y-axeln

N Rd
Agr f yd
M Rxd
xWx f yd
M Ryd
yWy f yd
dr x och y r formfaktorer enligt avsnitt 6:242 vid bj

ning kring x- respektive y-axeln.
80
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Figur 6:251
hx1 =
Z y1
Ix
hx2 =
Z y2
Ix
Formfaktorer fr ett enkelsymmetriskt tvrsnitt i tvrsnittsklass 1.
Interaktionsformel fr snittkontroll av lokalt frsvagade

snitt t.ex. vid skruvhl
N Std
M Sd
+
1,00
N Rtd M Rud
(6:251d)
N Std
dragkraft
M Sd
bjmoment enligt andra ordningens teori, se t.ex. K18, avsnitt

18:36. (Flytledsteori br ej anvndas.)
N Rtd
dragkraftskapacitet enligt formel 6:22b
M Rud
momentkapacitet fr dragen kant enligt formel 6:243c.
Vid tvaxligt bjmoment adderas termen M Sd M Rud avseende moment

kring den andra bjningsaxeln till vnsterledet i formel 6:251d.
6:252
Bjknckning
Interaktionsformler fr bjknckning
vid bjning kring x-axeln av balk med I-tvrsnitt

N Sd
N Rxcd
x c
M Sxd
1,00
M Rxd
(6:252a)
81
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
vid bjning kring y-axeln av balk med I-tvrsnitt

N Sd
N Rycd
M Syd
+
M Ryd
y c
1,00
(6:252b)
I formlerna 6:252 a och b r

NSd
N Rxcd
xc A f yd dr xc r reduktionsfaktor fr knckning med
N Rycd
tvrsnittsrotation kring x-axeln

yc A f yd dr yc r reduktionsfaktor fr knckning med
M Sxd ,
M Syd
tvrsnittsrotation kring y-axeln

bjmoment kring x- och y-axeln av dimensioneringslast enligt frsta ordningen teori varvid MSxd och MSyd bestms
enligt fljande:
a) Stng med ndmoment och utan transversallast
M = 0,6M 1 + 0,4M 2
dock 0,4M 1
dr M1 r det numeriskt strre av ndmomenten och
M 2 r det numeriskt mindre. M 2 har samma tecken
b)
som M1 om de bda momenten bjer balken t samma

hll, i annat fall olika tecken.
I vriga fall stt M lika med det strsta momentet om
inte annat visas vara riktigare.
M Rxd
x Wx f yd = momentkapacitet vid bjning kring x-axeln
M Ryd
yWy f yd = momentkapacitet vid bjning kring y-axeln x
och y r formfaktorer ( y 1,25 , se avsnitt 6:242)

c
0 yc
dock 0,8
xc
0xc
dock 0,8
yc
0yc
dock 0,8
dr 0 och 0 r enligt avsnitt 6:251 och xc och yc r

reduktionsfaktorer, se N Rxcd och Rycd ovan.
82
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
vid massiva tvrsnitt och rr

Formel 6:251c kan vid massiva tvrsnitt och rr tillmpas med ersatt
av xc eller yc beroende p utknckningsriktning. xc och yc
skall inte sttas till mindre vrde n 0,8. N Rd erstts med N Rxcd eller
N Rycd beroende p utbjningsriktning.
vid vriga tvrsnitt
Formel 6:252a kan vid vriga tvrsnitt tillmpas vid bjning kring ngon
av de bda axlarna, varvid man vid bjning kring y-axeln erstter xc ,
M Sxd , M Rxd och N Rxcd med yc , M Syd , M Ryd respektive N Rycd .
6:253
Bjvridknckning
Fljande villkor gller fr stnger med dubbelsymmetriskt I-tvrsnitt. Fr

vriga stnger hnvisas till litteraturen.
N sd
N
Rxcd
N Sd
N Rycd
NSd
xc
M Sxd
1,00
M Rxd
M
+ Sxd
M Rxcd
M Syd
+
M Ryd
(6:253a)
yc
1,00
(6:253b)
M Sxd , M bjmoment kring x- och y-axeln av dimensioneringslast. M Sxd i

formel a och M Syd i formel b r moment enligt frsta ordningens
teori. Fr stnger med leder i bda ndarna samt fr stnger i ramar med fixa (icke frskjutbara) knutpunkter r ven MSxd i
formel b moment enligt 1:a ordningen. Vid stnger i ramar med
fria (frskjutbara) knutpunkter r M Sxd i formel b moment enligt
2:a ordningen.
N Rxcd
xc A f yd dr xc r reduktionsfaktor fr bjknckning i y-z-planet
N Rycd
yc A f yd dr yc r reduktionsfaktor fr knckning bestende i att

den ena eller bda flnsarna bjer ut i sidled (bjknckning i x-zplanet eller bjvridknckning)
M Rxd
momentkapacitet vid bjning kring x-axeln utan reduktion med

hnsyn till vippning enligt avsnitt 6:2442
83
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
M Rxcd
momentkapacitet vid bjning kring x-axeln med hnsyn till vippning enligt avsnitt 6:2442
M Ryd
momentkapacitet vid bjning kring y-axeln.
0 yc
xc
0 xc
yc
0 yc
dock 0,8
dock 0,8
dock 0,8
dr 0 , 0 och 0 r enligt avsnitt 6:251 och xc och yc r reduktionsfaktorer, se N Rxcd och N Rycd .
6:26
Tvrkraft och koncentrerad kraft
6:261
Tvrkraft
Tvrkraftskapaciteten r
fr I-, U- och ldbalkar det lgsta vrdet av
VRd = v Aw fyd
(6:261a)
VRd = 0,58 Aw net fud
(6:261b)
fr plattstng och rundstng

VRd = 0,50 A fyd
(6:261c)
fr cirkulrt rr enligt Skalhandboken, avsnitt 32:17.

I formlerna 6:261a, b och c betecknar
84
Aw
livarea hw tw enligt figur 6:261
Aw net
nettolivarea i snitt genom skruvhl, jmfr avsnitt 3:413
tvrsnittsarea
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
reduktionsfaktor fr skjuvbuckling, som fr balkliv utan andra

avstyvningar n vid upplag erhlls ur tabell 6:261 som funktion
slankhetsparametern:
w = 0,35
bw
tw
fyk
(6:261d)
Ek
bw livets bredd mellan hlkl eller svets, se tabell 6:211a och f

gur 6:261
livtjocklek
tw
I tabell 6:261 ges vrden i kolumnerna 1 och 2.

Kolumn 1 gller fr
liv med dubbla avstyvningar eller motsvarande vid ndupplag, s.k.
styv ndavstyvning
liv vid innerstd i kontinuerlig balk
Kolumn 2 gller fr
liv med enkel avstyvning vid upplag, s.k. vek ndavstyvning
Tabell 6:261
Reduktionsfaktor v med hnsyn till skjuvbuckling

vid tvrkraft
Kolumn 1
Kolumn 2
0,67
0,67
0,75 1,20
0,5 w
0,5 w
1,20
0,79 (w + 0,70 )
0,5 w
0,75
Fr styv ndavstyvning enligt figur 6:261 gller

2
Ae > 4 bw t w e
och e > 0,1 bw
(6:261e)
85
6 BERKNINGSMETODER
Figur 6:261
BSK 07
a) styv ndavstyvning b) vek ndavstyvning

c) tvrsnitt
Fljande villkor gller fr I-, U- och ldbalkar pverkade av tvrkraft V

och bjmoment M.
Fr balkar i tvrsnittsklass 1 behver V och M endast kontrolleras var
fr sig, VSd VRd och M Sd M Rd om villkoren enligt avsnitt 3:32 fr
tillmpning av grnslastteori r uppfyllda.
Fr balkar i tvrsnittsklass 2 gller samma villkor som fr tvrsnittsklass 1. Dessutom gller fljande villkor
M Sd
V
+ 0,63 Sd 1,38
M Rd
VRd
(6:261f)
M Sd
bjmoment av dimensioneringslast
VSd
tvrkraft av dimensioneringslast
M Rd
momentkapacitet enligt avsnitt 6:243 med b = 1
VRd
tvrkraftskapacitet enligt tillmplig formel 6:261a eller b.
Fr balkar i tvrsnittsklass 3 se K18, avsnitt 18:28, dr VRd i formlerna

vljs enligt 18:26, dock behver inte kolumn 3 beaktas.
6:262
Intryckning under koncentrerad kraft
Om krafter och moment berknas enligt grnslastteori br avstyvningar

anordnas vid alla koncentrerade krafter inom frutsatta flytomrden.
86
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Kapaciteten FRcd med hnsyn till intryckning under en koncentrerad

kraft fr konstruktionsdelar med
bw
2,4
tw
Ek
f yk
uppgr till
FRcd = lse t w f yd
(6:262a)
Fr slankare konstruktionsdelar bestms FRcd av formeln

2
FRcd = 0,7 t w
Ed fyd
(6:262b)
Vid last lngre n livhjden bw frn balknde r

l se = l s + 2t p + k (t f + r )
(6:262c)
dr k = 2 vid berkning av utmattningshllfasthet och k = 5 i vriga fall.

Dimensionerna ls , t p , tf och r framgr av figur 6:262.
Vid last vid balknde r
l se = l s + t p + t f + r
dock max 500t w2 bw
(6:262d)
Vid last mellan balknde och bw frn balknde interpoleras mellan formlerna 6:262c och d.
Figur 6:262
Lastspridning under koncentrerad last.
87
6 BERKNINGSMETODER
6:263
BSK 07
Prgling
Vid dimensionering med hnsyn till lokalt tryck enligt Hertz, utan pverkan av utmattningslast, stts dimensioneringsvrdet fr prglingshllfastheten lika med det lgsta av vrdena 4,5 fyd och 2,0 f uk .
6:27
Vridmoment
6:271
Ren vridning
Vid ren vridning r vridmomentkapaciteten fr ett ppet tvrsnitt

(6:271a)
TRd = 0,58Z v f yd
Zv
vridmotstndet enligt plasticitetsteori
Vridmomentkapaciteten fr ett fyrkantrr r vid ren vridning

TRd = 2(t t )min At f yd
(6:271b)
At
arean innanfr tvrsnittets medellinje
Godstjockleken
reduktionsfaktor som fs ur tabell 6:271 som funktion av slankhetsparametern w dr
w = 0,35
bw
tw
f yk
Ek
(6:271c)
Om godstjockleken r konstant r den tvrsnittsdel som har den strsta

slankheten bw t w bestmmande fr kapaciteten. I annat fall r det den
tvrsnittsdel som ger lgst vrde p t t .
Betrffande runda rr se Skalhandboken.
88
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Reduktionsfaktorn t med hnsyn till skjuvbuckling
vid vridning av ett slutet tvrsnitt med plana tvrsnittsdelar
Tabell 6:271
t
0,75
6:272
0,58
0,75 2,37
0,435 w
2,37
0,58 4w3
Blandad vridning
Vid vridning med frhindrad tvrsnittsvlvning (blandad vridning) och

vridning i kombination med normalkraft eller bjmoment eller i kombination med bda berknas kapaciteten med beaktande ven av vlvspnningarna.
6:273
Vridmoment, tvrkraft och bjmoment
Fljande villkor kan tillmpas fr massiva tvrsnitt och fr rr

VSd TSd
+
VRd TRd
M
+ Sd
M Rd
1,00
VSd
tvrkraft av dimensioneringslast
TSd
vridmoment av dimensioneringslast
MSd
bjmoment av dimensioneringslast
VRd
tvrkraftskapacitet enligt avsnitt 6:261
TRd
vridmomentkapacitet enligt avsnitt 6:271
MRd
bjmomentkapacitet enligt avsnitt 6:243
(6:273)
Fr ett fyrkantrr tillmpas formel 6:261f om TSd = 0 .
89
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
6:3
Dimensionering av svetsfrband
6:31
Berkningssnitt
6:311
Helt eller delvis genomsvetsat frband
Vid ett genomsvetsat frband berknas kapaciteten intill svetsen, se figur

6:311a. Om tillsatsmaterialets brotthllfasthet r mindre n grundmaterialets berknas kapaciteten ven i snittet genom svetsen.
Ett delvis genomsvetsat frband behandlas som ett klsvetsfrband
enligt avsnitt 6:312 med berkningssnittets hjd s enligt figur 6:311b.
Berkningssnitt
I-frband
Figur 6:311a
Berkningssnitt
T-frband
Exempel p berkningssnitt intill genomsvetsade frband (kraftpil anger kraftriktning).

s
s
Figur 6:311b
6:312
Exempel p berkningssnittets hjd s fr olika

typer av delvis genomsvetsade frband.
Klsvetsfrband
Berkningssnitt vid ett klsvetsfrband r dels det snitt genom svetsen

som har den minsta nominella snittarean, dels snitten omedelbart intill
svetsen enligt figur 6:312b.
90
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Fr berkningssnittet genom svetsen gller att snittets hjd r lika

med svetsens nominella a-mtt, som r hjden i den strsta likbenta triangel som kan inskrivas mellan fogytorna och toppytan. Snittets lngd,
den nyttiga svetslngden, r lngden utan ndkratrar e.d.
En kraftverfrande klsvets br utfras med minsta svetslngd av 50
mm eller 6a vid a>8 mm. Fr en klsvets tillgodorknas inte strre svetslngd n 60 a om svetsen i lngdriktningen verfr en kraft som i frenklande syfte antas jmnt frdelad ver svetslngden. Vid en konstruktion som inte pverkas av utmattningslast (jfr avsnitt 2:11) och som har
liten risk fr sprtt brott ( m hgst 5 enligt tabell 7:23b) kan dock den
tillgodorknade svetslngden kas till 150 a .
Svetsens a-mtt br normalt inte vara mindre n 3 mm. Vid a-mtt
vsentligt strre n 15 mm br annan svetsutformning vljas, t.ex. delvis
genomsvetsat frband.
Berkningssnitt zl
Berkningssnitt al
Berkningssnitt zl
z
Figur 6:312b
6:32
Berkningssnitt fr en likbent klsvets.
Kapacitet i brottgrnstillstnd
Vid grundmaterial med fuk hgst 500 MPa kan ett stumsvetsfrband
som pverkas av icke utmattningslast betraktas som jmstarkt med
grundmaterialet om tillsatsmaterialet har minst samma brotthllfasthet
som grundmaterialet. Fr vriga svetsfrband kontrolleras kapaciteten i
berkningssnitten genom svetsen och intill svetsen.
Kapaciteten fr ett berkningssnitt genom svetsen bestms av dimensioneringsvrdet fr hllfastheten hos svetsgodset f wd berknat enligt
91
6 BERKNINGSMETODER
f wd
f uk f euk
1,2 n
=
feuk
1,2
n
BSK 07
om fuk < feuk

(6:32a)
om fuk feuk
fuk grundmaterialets karakteristiska brotthllfasthet. Vid flera materi

vljs det lgsta vrdet.
feuk elektrodmaterialets karakteristiska brotthllfasthet
Reduktionsfaktorn stts lika med 0,9. Fr en stumsvets i svetsklass
WA och WB kan dock sttas lika med 1,0.
Kapaciteten i brottgrnstillstnd fr ett berkningssnitt genom svetsen berknas enligt fljande uttryck (beteckningar enligt figur 6:32).
FR = 0,6dl f wd
(6:32b)
och
FR =
92
dl f wd
2 + cos2
(6:32c)
berkningssnittets hjd, dvs. fr ett snitt genom en klsvets r

d lika med a-mttet, fr ett delvis genomsvetsat frband r d
lika med s
nyttig svetslngd
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
l
F ll
Fll
a
Fa
Fa
F P kraftresultantens komposant i berkningssnittets lngdriktning

Fa komposanten i ett plan vinkelrtt mot lngdriktningen
a
vinkeln mellan Fa och berkningssnittet
Figur 6:32
Beteckningar fr berkning av kapacitet i berkningssnitt genom stumsvets och klsvets.
Vid krafter i svl tvr- som lngdriktning pvisas att fljande villkor r
uppfyllt.
FS
FR
FS
+
FR
1,00
(6:32d)
Fr ett berkningssnitt intill svetsen berknas kapaciteten enligt

formlerna 6:32b d, varvid f wd i formlerna 6:32b och c erstts med
f ud fr grundmaterialet om detta vrde r mindre n fwd samt d = z .
6:33
Samverkan i frband
Lngs- och tvrgende klsvetsar i t.ex. ett frband med skarvpltar eller
vid infstning av en profilstng kan dimensioneras med en kraftfrdelning berknad med elasticitetsteori eller med annan kraftfrdelning som
kan pvisas vara tillmpbar.
Vid ett svetsfrband kombinerat med ett skruvfrband dimensioneras
svetsfrbandet normalt fr hela kraften, om man inte pvisar att godtagbar samverkan freligger. Vid ett svetsfrband kombinerat med ett friktionsfrband, klass S3 enligt avsnitt 8:51, kan samverkan frutsttas.
93
6 BERKNINGSMETODER
6:34
BSK 07
Utformning av svetsfrband
Ett stumsvetsfrband vid olika godstjocklekar utformas s att det grvre
godset avtunnas i lutning 1:2 eller flackare, se figur 6:34.
Tryckverfring kan frutsttas ske genom anliggning i kontaktytan
mellan tv delar av en svetsad konstruktion om anliggningsytorna har
god passning mot varandra, se avsnitt 8:63. Sdan kontaktyta markeras
p ritningen.
Ett frband i korrosivitetsklass C1 eller C2 kan utformas med kvarsittande rotstrimla, frutsatt att dennas anvisningsverkan beaktas. Sdan
rotstrimla markeras p ritningen.
Figur 6:34
Avtunning vid genomsvetsat frband.
6:4
Dimensionering av skruvfrband
6:41
Frutsttningar
I detta avsnitt behandlas berkningsmetoder fr vissa skruvfrband vilka
anges i tabell 6:41. Betrffande materialkrav och klassindelning se avsnitten 7:14 och 8:51. Grundvrden fr hllfasthet finns i avsnitt 2:24.
Tabell 6:41
Frutsatta skruvfrband
Skruvfrbandsklass
Hllfasthetsklasser
Tillten pverkning1
vid utmattning
S1, S1(fin)2
8.8
10.9
10.9
Ft
10.9
Fv
S2F
10.9
Ft + Fv
S3, S3(grov)
10.9
Ft + Fv
S1F, S1F(mod)2
S2
94
8.8
Ft = dragkraft, Fv = skjuvkraft
S1(fin) eller S1F(mod) anvnds om rrelser i frbandet skulle medfra vsentlig frsmring av konstruktionens funktion.
BSK 07
6:42
6 BERKNINGSMETODER
Berkning av krafter
Vid dimensionering av ett frband utsatt fr dragkraft kan tillskottskrafter uppkomma p grund av deformationer (bndning) i frbandet. Tillskottskrafterna adderas till dragkraften p grund av yttre last. Se figur
6:42a. Dragkrafterna i skruvarna p grund av frspnning frsummas.
Tillskottskrafter av bndning r frsumbara om momentkapaciteten
hos de pltar som verfr dragkraften till skruvarna r strre n det dimensionerande moment som erhlls med Fp = 0 . Formfaktorn fr pltarna kan i detta fall sttas till 1,5.
Figur 6:42a
Tillskottskrafter av bndning Fp.
Vid frband med skruvar av samma dimension pverkade av en centrisk

skjuvkraft frutstts kraften frdelad lika p alla skruvarna om frbandets lngd (L) i kraftriktningen understiger 15d dr d r skruvdiametern.
Om frbandets lngd r strre berknas den strsta kraften FSvd p
en skruv ur formeln
L
0,925 +
200d
FSvd =
FS
n
antalet skruvar
frbandslngden enligt figur 6:42b
Skruvdiametern
(6:42)
Om skjuvkraften angriper excentriskt i skjuvplanet berknas kraften p

skruvarna p grund av momentet enligt elasticitetsteori med stela frbandspltar och elastiska skruvar.
95
6 BERKNINGSMETODER
Figur 6:42b
BSK 07
Frbandslngd L.
En excentricitet vinkelrtt mot skjuvplanet mindre n plttjockleken

kan frsummas. Om en mellanlggsplt anordnas beaktas dess inverkan
genom att ka kraften p skruvarna med 1,25 % fr varje mm som mellanlggspltens tjocklek verstiger 6 mm. Denna kning av kraften
fordras inte vid friktionsfrband om mellanlggsplten r ytbehandlad p
samma stt som vriga kontaktytor i frbandet.
6:43
Skruvars kapacitet i brottgrnstillstnd
6:431
Dragning
Dimensioneringsvrdet fr kapaciteten vid dragning FRtd berknas ur

formeln
FRtd = t As f bud
(6:431)
As
skruvens spnningsarea
reduktionsfaktor som r
1,0 fr hgt frspnd skruv i skruvfrbandsklass S1F, S2F, S3
och S3(grov) i hllfasthetsklass 10.9
0,8 fr skruv i skruvfrbandsklass S1F(mod)
0,6 fr normalt tdragen skruv
f bud
dimensioneringsvrde fr skruvens brotthllfasthet, dvs.
f buk
m n
Fr ett gngat konstruktionselement, t.ex. en grundskruv, berknas brfrmgan p samma stt som fr en vanlig konstruktionsdel, dvs.
FRtd = As f yd .
96
BSK 07
6:432
6 BERKNINGSMETODER
Skjuvning
Dimensioneringsvrdet fr kapaciteten vid skjuvning (kraft vinkelrtt

mot skruvens lngdaxel) r det lgsta av vrdena FR vd svarande mot
skjuvbrott i skruven och FRbd svarande mot hlkantbrott i plten.
FR vd = 0,6 Al f bud
Al
(6:432a)
skruvens nominella tvrsnittsarea om skjuvplanet skr den ogng

de delen av skruvstammen, i annat fall skruvens spnningsarea A
Om gngad del av skruven frutsatts i skjuvplanet br detta ange
p ritning, jmfr avsnitt 8:53.
e
FR b d = 1,2 1 0,5 d s t f ud
d
d
ds
6:433
(6:432b)
skruvens diameter
d
4 As
vid anliggning mot skruvstam

vid anliggning mot gnga
e1
avstndet frn hlcentrum till fri kant eller till centrum av nrliggande hl mtt i kraftriktningen. Om e1 > 3d instts e1 = 3d
tjocklek hos den konstruktionsdel som verfr kraften till skruven
Kombinerad dragning och skjuvning
Vid samtidig pverkan av dragkraft och tvrkraft gller fljande villkor

2
FSt FSv
+
FR t d FRvd
1,00
(6:433)
FSt , FSv
berknad dragkraft respektive tvrkraft vid dimensionering

last i brottgrnstillstnd
FRtd
kapacitet vid dragning enligt formel 6:431, dock berknad p

den nominella skruvarean om skjuvplanet skr den ogngad
delen av skruvstammen
97
6 BERKNINGSMETODER
FRvd
6:44
BSK 07
kapacitet vid skjuvning enligt formel 6:432a.
Glidning
Fr ett friktionsfrband berknas brfrmgan med hnsyn till glidning
FRsd ur formeln
F R sd = d ( As f b uk 0,8FSt )
(6:44)
friktionskoefficienten k n dr k erhlls ur tabell 6:44 eller b

stms genom provning enligt SS 27 11 17:1983. I bruksgrnstillstnd r n = 1,0
As
skruvens spnningsarea
FSt berknad dragkraft vid dimensioneringslast
0,7 vid skruvfrbandsklass S3

0,6 vid klass S3(grov) eller vid klass S3 med hl frlngda hgst
d/4
0,5 vid klass S3 med hl frlngda hgst 1,5d
Vid i samma plan samverkande svets- och skruvfrband dimensioneras

det senare mot glidning i brottgrnstillstnd.
Skruvfrband med avlnga hl br utfras i skruvfrbandsklass S3
eller S3(grov). Frlngda hl frutstts tckta med minst 8 mm plt med
hldiameter enligt SS-ISO 273:1985 serie medel. Vid anvndning av avlnga hl mste man bedma konsekvenserna av en glidning i frbandet i
hlets lngdriktning fr att avgra om glidningen r att hnfra till ett
brottgrnstillstnd.
98
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Tabell 6:44
Exempel p karakteristiskt vrde p friktionskoefficienten k.
Ytbeskaffenhet
mk
Ren valshud
0,3
Blstrad eller flamrensad yta
0,5
Varmfrzinkad yta 100 m
0,15
Varmfrzinkad och blstrad yta 100 m
0,35
Sprutfrzinkad yta
0,3
Sprutaluminerad yta
Zinksilikatfrg, skikttjocklek
0,5
1
Andra frgtyper enligt bilaga 4

1
6:45
80 m
0,4
80 m
0,15
Observera att frbandets klmlngd kan behva kas med hnsyn till tidsberoende deformationer i frgskiktet
Utformning av frband
Vid utformning av ett frband br man efterstrva att begrnsa dess utstrckning. Vidare br man se till att utrymmet r tillrckligt fr en fullgod tdragning av frbandet och fr framtida underhll.
Ett frband frutstts normalt ha minst tv skruvar.
Frutsatta minimiavstnd fr skruvar med hnsyn till brfrmga och
montering anges i tabell 6:45 dr d0 r hldiametern. I tabellen anges
ven frutsatta strsta avstnd med hnsyn till risken fr korrosion fr
konstruktioner i korrosivitetsklass C3 eller hgre. Beteckningar enligt figur 6:45.
99
6 BERKNINGSMETODER
Tabell 6:45
BSK 07
Frutsatta kant- och centrumavstnd fr skruvar
Minsta kantavstnd
e1 1,2d 01
vid dragkraft
e2 1,2d 0
vid skjuvkraft
e2 1,5d 01
Minsta centrumavstnd
ec 2,5d 01
Strsta kantavstnd
oavstyvad kant
e1 , e2 6t
avstyvad kant
e1 , e2 8t
Strsta centrumavstnd
ec 14t
Vid fullt utnyttjat hlkanttryck gller 3d0 i kraftriktningen, se formel 6:432b.
Figur 6:45
100
Beteckningar fr kant- och centrumavstnd.
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Vid passfrband och vid sdana skjuvfrband dr skruvar med hlserie

fin anvnds fr att begrnsa rrelser i frbandet frutstts normalt att den
ogngade skruvstammen slutar utanfr godset. I sdana fall anvnds en
eller flera brickor under muttern. Vid friktionsfrband och vid sdana
skruvfrband dr hlserie medel anvnds fr den gngade delen sluta i
godset.
Brickor anvnds i fljande fall:
om den ogngade skruvstammen slutar utanfr godset

om konstruktionen r ytbehandlad, varvid brickan placeras under det
element som vrids
om hlplantrycket av frspnningskraft utan bricka verstiger godsets
brottgrns. Hlplantrycket rknas p anliggningsytan mellan gods och
skruvhuvud eller mellan gods och mutter
om anliggningsytan inte r vinkelrtt mot skruvriktningen (sned bricka
anvnds).
101
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
6:5
Dimensionering med hnsyn till

utmattning
6:51
Dimensioneringsprinciper
6:511
Berkning av spnningsvidd
Med spnningsvidd rd avses skillnaden mellan maximi- och minimispnningen fr den studerade punkten i ett tvrsnitt, varvid spnningarna
berknas som nominella spnningar utan hnsyn till lokala spnningsvariationer orsakade t.ex. av en svets detaljgeometri. Berkningen av spnningarna utfrs enligt elasticitetsteori. Fr ett snitt genom en klsvets berknas spnningskomponenterna enligt figur 6:511.
Berkningssnitt
tr O
sr P
tr P
sr O
sr P
a
Figur 6:511
Spnningskomponenter i berkningssnitt genom

klsvets.
Vid friktionsfrband, dvs skruvfrbandsklass S3 och S3(grov) enligt tabell 8:51, berknas spnningsvidden utgende frn bruttoarean och vid
vriga skruvfrbandsklasser frn nettoarean.
Vid hgt frspnda frband S1F, S2F, S3 och S3(grov) med skruvar
pverkade av yttre dragkraft kan variationen av dragkraften i skruvarna
antas svara mot 20 %, och vid S1F(mod) 30 %, av den yttre dragkraftens
variation, om inte annat visas vara riktigare.
6:512
Dimensioneringsvillkor
Dimensioneringsvillkoret med hnsyn till utmattning vid en ren normalspnning r
102
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
rd frd
(6:512a)
dr frd = frk (1,1 n ) r dimensioneringsvrdet fr utmattningshllfastheten enligt avsnitt 3:42. Om r d r mindre n 25 MPa r dimensioneringsvillkoret uppfyllt fr konstruktioner i utfrandeklass GA och GB.
Om spnningsvidden utgrs av enbart skjuvspnningar r dimensioneringsvillkoret
r d f r vd
(6:512b)
dr f rvd = 0,6 frd med frd enligt formel 6:512a. Fr skruvar i hllfasthetsklass 8.8 och 10.9 r f rvd = 0,9 frd .
Vid fleraxligt spnningstillstnd med spnningsvidderna r , r ,
r och r gller utver villkoren enligt formlerna 6:512 a och b fr
varje enskild spnningskomponent ven fljande villkor
r2d
f rd2
r2d
f r d2
r2d
fr v2d
rd2
f rv2d
1,10
(6:512c)
Fr vissa frbandstyper i bilaga 3, typ 26, snitt a-a och typ 43 t.o.m.
50 har fleraxligheten i spnningstillstndet beaktats vid bestmningen
av C-vrdet. I dessa fall behver inte villkoret enligt formel 6:512 c
uppfyllas.
6:52
Karakteristisk utmattningshllfasthet
6:521
Allmnt
Karakteristisk utmattningshllfasthet, f rk , berknas med beaktande av

anvisningsverkan, karakteriserad av frbandsklassen C enligt avsnitt
6:522, antalet spnningscykler under konstruktionens anvndningstid n t
och spnningskollektivets form enligt avsnitten 6:523 respektive 6:524.
6:522
Frbandsklass
Frbandsklassen C r den karakteristiska utmattningshllfastheten vid

2 10 6 spnningscykler med konstant spnningsvidd.
103
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
Frbandsklasser fr grundmaterial och svetsfrband anges i tabell

B3:1 i bilaga 3. Angivna vrden frutstter utfrandeklass GA eller GB
enligt avsnitt 8:12.
Frbandsklassen vid tv eller flera samverkande anvisningar bestms
enligt fljande i sdana fall dr frbandsklassen inte framgr av tabell
B3:1, t.ex. vid korsande svetsar.
Vid tv samverkande anvisningar anses frbandsklassen svara mot
det lgsta C-vrdet fr de tv anvisningarna minskat med ett steg i serien
av C-vrden enligt figur 6:523. Vid fler n tv samverkande anvisningar
anses frbandsklassen svara mot det lgsta C-vrdet minskat med tv
steg.
Ett hl i nrheten av en svets frutstts inverka p svetsens utmattningshllfasthet om avstndet mellan hlets kant och svetskanten r
mindre n hlets diameter. Hlets inverkan kan beaktas i berkningen
genom att den berknade nominella spnningsvidden kas genom multiplikation med faktorn 200 / C , dr C r frbandsklassen fr hlet, bestmd enligt nr 08 i tabell B3:1.
Vid ett cirkulrt hl som fylls med tdragen skruv motsvarande minst
normal tdragning enligt avsnitt 8:5 kan frbandsklassen fr hlet i tabell
B3:1 kas tv steg i serien av C-vrden enligt figur 6:523.
Frbandsklasser fr frband med fstelement finns i tabell B3:2. Tabellens C-vrden beaktar inverkan av sekundra effekter som ett lokalt
excentricitetsmoment i frbandet och frekommande avvikelser frn antagandet om lika frdelning av frbandskraften mellan skruvarna. Om
excentricitetsmomentet beaktas vid berkning av spnningsvidden kan
C-vrdet fr grundmaterialet, nr 01 12 i tabell B3:2, sttas lika med
100 om hlen fylls med skruv som tdragits minst enligt avsnitt 8:541.
6:523
Hllfasthet vid konstant spnningsvidd
Vid spnningskollektiv med konstant spnningsvidd och mindre n

5 10 6 spnningscykler uppgr det karakteristiska vrdet p utmattningshllfastheten till
f rk
104
2 106
=C
nt
13
frbandsklass enligt tabell B3:1 eller B3:2
(6:523a)
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
nt
antal spnningscykler under konstruktionens frutsatta anvndning

tid.
Fr konstruktioner som inte nmnvrt pverkas av korrosion, t.ex. vid

vl underhllet rostskydd enligt avsnitt 8:7, kan frutsttas att utmatt6
ningsgrnsen vid konstant spnningsvidd uppns vid 5 10 spnningscykler. Fr andra konstruktioner frutstts att utmattningsgrnsen vid
konstant spnningsvidd uppns vid 108 spnningscykler.
Relationen mellan det karakteristiska vrdet p utmattningshllfastheten och antalet spnningscykler framgr av figur 6:523.
Figur 6:523
Karakteristisk utmattningshllfasthet frk. Heldragna

linjer tillmpas, om konstruktionen inte pverkas av
korrosion, fr spnningskollektiv med konstant
spnningsvidd ( = 1). Vid varierande spnningsvidd
se avsnitt 6:524.
105
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
Utmattningshllfastheten fr grundmaterial som inte pverkas av

svets eller termisk skrning kan kas genom att fr k enligt figur 6:523
multipliceras med materialfaktorn m enligt tabell 6:523. Grundmaterialet kan anses opverkat av svets eller termisk skrning om avstndet
till svetskant eller skrkant r minst 3t eller minst 50 mm varvid t r
grundmaterialets tjocklek.
Tabell 6:523
Materialfaktor fr grundmaterial opverkat av svets

eller termisk skrning
Brottgrns (MPa)
Brottgrns (MPa)
340 fuk < 410
1,0
490 fuk < 600
1,20
410 fuk < 450
1,10
600 fuk
1,25
450 fuk < 490
1,15
Under frutsttning att storleken av egenspnningarna r knda i det anvisningspverkade omrdet och att egenspnningarna adderas till spnningarna av det dimensionerande spnningskollektivet vid bestmningen
av spnningsfrhllandet r = min max , kan f rk enligt figur 6:523
kas genom multiplikation med spnningsvxelfaktorn e enligt fljande formel.
e =
1 r
1 0,7 r
(6:523b)
Formeln r tillmplig vid vxlande spnningar, dvs. r < 0 . Om ven

max r en tryckspnning, r > 0 , kan e sttas lika med 1,43.
Utmattningshllfastheten r dimensionsberoende. Detta kan beaktas
genom multiplikation av frk enligt figur 6:523 med en tjockleksfaktor,
dim enligt fljande formel
25[mm]
dim =
0,0763
1,0
(6:523c)
dr t [ mm] r den strsta tjockleken hos anslutande plt i dimensionerade punkt.
106
BSK 07
6:524
6 BERKNINGSMETODER
Dimensionering vid varierande spnningsvidd
Vid spnningskollektiv med varierande spnningsvidd tillmpas Palmgren-Miners delskadehypotes utgende frn den karakteristiska utmattningshllfastheten enligt avsnitt 6:523. Hrvid gller att dimensioneringsvrdet fr varje spnningsvidd bestms genom att multiplicera den
berknade nominella spnningsvidden fr dimensionerande lasteffekt
med en faktor 1,1n dr n r beroende av skerhetsklassen enligt avsnitt
1:214.
Vid sammansttning av spnningskollektiv kan man dels frsumma
de 100 spnningscykler som har strst spnningsvidd och dels spnningscykler med dimensioneringsvrden fr spnningsvidden som r
mindre n den som svarar mot utmattningsgrnsen nt = 108 .
Fljande dimensioneringsvillkor vid varierande spnningsvidd gller:
ni
1,0
n ti
(6:524)
ni
antal spnningscykler med viss spnningsvidd ri
nti
antal spnningscykler vid konstant spnningsvidd enligt figur

6:523 som svarar mot en karakteristisk hllfasthet lika med
spnningsvidden ri .
Fr typiserade spnningskollektiv enligt figur 6:524 redovisas i tabell

6:524 vrden p den karakteristiska utmattningshllfastheten frk vid olika kollektivparametrar och spnningscykeltal.
k
1
5 6
23
12
13
16
0
log n log n t
Figur 6:524
0
1
Typiserade spnningskollektiv.
107
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
Dimensioneringen utfrs enligt formel 6:512a varvid rd r den strsta

nominella spnningsvidden i det betraktade spnningskollektivet. Sammansttningen av spnningskollektivet kan gras enligt samma princip
som enligt det tidigare gller vid tillmpning av delskadehypotesen.
108
BSK 07
6 BERKNINGSMETODER
Tabell 6:524
Karakteristisk utmattningshllfasthet vid typiserade spnningskollektiv
Karakteristisk utmattningshllfasthet f rk (MPa)
5/6
2/3
1/2
1/3
1/6
50
56
63
71
80
90
100
112
125
567
630
706
794
895
1010
1130
1260
1410
1570
263
292
327
368
415
468
526
585
655
731
10 5
122
136
152
171
193
217
244
271
304
339
10 6
56,7
63,0
70,6
79,4
89,5
101
113
126
141
157
5 10 6
33,2
36,8
41,3
46,4
52,3
58,9
66,3
73,7
82,5
92,1
107
28,9
32,1
35,9
40,4
45,6
51,3
57,7
64,1
71,8
80,2
10 8
18,2
20,2
22,7
25,5
28,7
32,4
36,4
40,5
45,3
50,6
10 3
661
735
823
925
1040
1180
1320
1470
1650
1840
10 4
309
343
384
433
487
549
618
687
769
858
10 5
144
160
179
202
227
256
288
320
358
400
10 6
67,1
74,5
83,4
93,9
106
119
134
149
167
186
107
34,2
38,0
42,6
47,9
54,0
60,8
68,4
76,0
85,1
95,0
10 8
21,6
24,0
26,9
30,3
34,1
38,4
43,2
48,0
53,8
60,0
10 3
790
878
983
1110
1250
1400
1580
1760
1970
2190
10 4
373
415
465
523
589
664
747
830
929
1040
10 5
175
195
218
245
277
312
351
390
436
487
10 6
82,0
91,1
102
115
129
146
164
182
204
228
107
41,9
46,6
52,2
58,7
66,1
74,5
83,8
93,1
104
116
10 8
26,6
29,5
33,0
37,2
41,9
47,2
53,1
59,0
66,1
73,8
10 3
976
1080
1210
1370
1540
1740
1950
2170
2430
2710
10 4
470
522
585
658
742
836
940
1040
1170
1310
10 5
223
248
278
313
352
397
447
496
556
620
10 6
105
117
131
147
166
187
210
234
262
292
107
54,0
60,0
67,2
75,6
85,2
96,0
108
120
134
150
C = 45
nt
3
10 4
10
10 8
35,2
39,1
43,8
49,2
55,5
62,5
70,3
78,1
87,5
97,7
1260
1400
1560
1760
1980
2230
2510
2790
3130
3490
10 4
627
697
781
878
990
1120
1250
1390
1560
1740
10
305
339
380
427
481
542
610
678
759
847
10
146
162
182
205
230
260
292
325
364
406
10
75,7
84,1
94,2
106
119
135
151
168
188
210
10
10 8
51,3
57,0
63,9
71,9
81,0
91,3
103
114
128
143
1680
1870
2090
2350
2650
2990
3360
3740
4190
4670
10 4
904
1000
1130
1270
1430
1610
1810
2010
2250
2510
10
465
516
578
651
733
826
929
1030
1160
1290
10
232
258
289
325
366
412
464
515
577
644
10
123
137
153
173
194
219
246
274
307
342
10
81,9
91,0
102
115
129
146
164
182
204
228
10
109
6 BERKNINGSMETODER
BSK 07
Tabell 6:524 forts.

Karakteristisk utmattningshllfasthet f rk (MPa)
50
56
63
71
80
90
100
112
125
2220
2470
2760
3110
3500
3950
4440
4940
5530
6170
1340
1490
1670
1880
2120
2390
2680
2980
3340
3730
10 5
775
861
964
1080
1220
1380
1550
1720
1930
2150
10 6
432
481
538
605
682
769
865
961
1090
1200
107
241
267
299
337
380
428
481
535
599
668
10 8
144
160
179
202
227
256
288
320
359
400
C = 45
nt
3
10 4
10
6:525
Utmattning av andning
Vid slank plt kan utbjningen av initiella bucklor ka och minska vid
varierande last. Detta fenomen kallas andning. De bjspnningar, som
uppkommer lngs pltens kanter vid andningen, kan ge upphov till utmattningssprickor. Fr att undvika detta br fljande villkor uppfyllas.
rd f rd
rd
0,6
r2d
f r2d
(6:525a)
f r vd
r2d
f r2d
(6:525b)
rd2 0,36
f r2vd v2
1,1
(6:525c)
r d
normalspnningsvidd lngs kanten av plten i anslutning till svets, berknad med effektivt tvrsnitt fr brottgrnstillstndet. Se K18.
rd
normalspnningsvidd vinkelrt mot kanten av plten
r d
skjuvspnningsvidd lngs kanten av plten berknad p nominell plttjocklek. Faktorn (v 0,6) multiplicerad med t w ger en effektiv plttjocklek
f r d dimensioneringsvrde fr utmattningshllfasthet enligt 6:512

frd
f r vd
v
reduktionsfaktor med hnsyn till skjuvbuckling av tvrsnitt enligt

6:261, kolumn 1 eller 2 beroende p utformningen av avstyvningarna
Normalspnningsvidden r d och skjuvspnningsvidden r d berknas i

ett snitt 0,25 gnger pltfltets minsta kantmtt frn pltkanten.
110
BSK 07
7 MATERIAL
MATERIAL
7:1
Allmnna materialegenskaper
BKR , avsnitt 2:4
Material till brande konstruktioner, inklusive jord och berg, skall ha
knda, och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse fr deras anvndning.
Till stlkonstruktioner br anvndas material vars framstllningsfrfarande mjliggr produkter med jmn kvalitet. En hel del av byggprodukterna
fr stlkonstruktioner r i dag harmoniserade vilket innebr att icke CEmrkta produkter inom dessa omrden saknar bestyrkta egenskaper se avsnitt 9:41. Fr vergngstider se http://ec.europa.eu/enter prise/newapproach/nando/index.cfm?fuseaction=cpd.hs
Ytor, mtt, form, homogenitet och mekaniska egenskaper fr plt, stnger
och rr br vara tillfredsstllande fr den avsedda anvndningen.
Egenskaper fr grundmaterial behandlas i avsnitt 7:2. Tillsatsmaterial vid
svetsning samt material fr skruvfrband och gngade konstruktionselement behandlas i avsnitt 7:3 respektive 7:4.
7:2
Grundmaterial
7:21
Allmnna krav
Grundmaterial br uppfylla kraven fr avsedd hllfasthetsklass, se avsnitt
2:21, och seghetsklass enligt avsnitt 7:23 samt de vriga materialkrav som
svarar mot den avsedda anvndningen. Grundmaterial som fr vsentlig
pverkan av dragkrafter i tjockleksriktningen br uppfylla kraven i avsnitt
7:24.
Vid stlkonstruktioner som ska varmfrzinkas br tillses att grundmaterialets kemiska sammansttning r lmplig fr avsedd belggning, varvid
kisel- och fosforhalten srskilt beaktas. Uppgifter om lmpligt materialval vid
stlkonstruktion som ska varmfrzinkas ges i tillmplig stlstandard samt i Val
av stl vid varmfrzinkning, Nordic Galvanizers, augusti 2007.
111
7 MATERIAL
7:22
BSK 07
Mtt- och formtoleranser, homogenitet

Mtt och formtoleranser fr plt, stnger och rr br normalt vljas enligt
tabell 7:22.
Ytfel och inre fel fr konstruktionsstl behandlas i
SS-EN 10163:2005 samt i respektive materialstandard enligt tabellerna 2:21a
2:21g med tillhrande nationellt annex. Enligt SS-EN 10163-3:2005 tillts ytsprickor med viss omfattning i profiler. Det br beaktas att sprickor inte tillts i
utfrandeklasser enligt tabell 8:12. Information om sprickors inverkan p konstruktionens egenskaper se Kritisk sprickstorlek i stl S355.
Homogenitet i tjockleksriktningen behandlas i avsnitt 7:24.
Tabell 7:22
112
Mtt- och formtoleranser fr plt, stnger och rr
Produkt
Tolerans enligt
Plt
SS-EN 10029:1991, toleransklass

A, B eller C
SS-EN 10051:1991+A1:1997, kategori A med frbttrade planhetstoleranser
Plattstng
SS-EN 10058:2003
Kvadratstng
SS-EN 10059:2003
Rundstng
SS-EN 10060:2003
Vinkelstng
SS-EN 10056-2:1994
T-stng
SS-EN 10055:1996
U-stng
SS-EN 10279:2000
IPE-stng
Avsnitt 8:62 samt SSEN 10034:1994
HEA-stng
--
HEB-stng
--
HEM-stng
--
Varmbearbetade konstruktionsrr
Avsnitt 8:62 samt SSEN 10210:2006
Kallformade svetsade konstruktionsrr
SS-EN 10219:2006
BSK 07
7:23
7 MATERIAL
Seghet
Krav p seghet fr stlkonstruktioner terfinns i avsnitt 1:215.
Risken fr sprtt brott kan minskas om man vid utformning av konstruktionen undviker spnningskoncentrationer, fleraxligt dragspnningstillstnd och
stor godstjocklek.
Material till stlkonstruktioner br vljas med seghetsklass enligt tabell
7:23a med hjlp av parametervrden enligt tabell 7:23b eller efter srskild utredning.
Tabell 7:23a
Val av lgsta seghetsklass
Skerhetsklass
Summa parametervrden m enligt tabell 7:23b
Oberoende av m
2 och 3
Lgsta seghetsklass
B
m 4
m = 5
6 m 8
9 m
113
7 MATERIAL
BSK 07
Tabell 7:23b
Parametervrden m fr val av seghetsklass enligt tabell 7:23a
Pverkande faktorer
T 5
40 T < 5
Lgsta drifttemperatur, T (C)
f yk < 300
300 f yk 460
460 < fyk
Dragspnning frekommer samt
fyk (MPa) i intervall
t 20
20 < t 40
40 < t 100
Godstjocklek, t (mm)
Anvisningsverkan
Frbandsklass
m
C-vrde < 56
56 C-vrde <
80
C-vrde 80
GA
GB
GC
Utfrandeklass
Utmattningslast
eller
dynamisk last
114
Jmfr avsnitt 2:11.
Frekommer inte
1
Utmattningslast av exempelvis
vind och fordon
Dynamisk last av exempelvis pkrning
BSK 07
7:24
7 MATERIAL
Egenskaper i tjockleksriktningen
BKR , avsnitt 8:43
Vid konstruktioner som pverkas av dragkrafter i stlets tjockleksriktning skall tgrder vidtas fr att skerstlla att kraftverfringen i
tjockleksriktningen blir tillfredsstllande med hnsyn till risken fr
skiktbristning i stlet.
Rd:
tgrderna fr att skerstlla att kraftverfringen i tjockleksriktningen blir tillfredsstllande br avpassas med hnsyn till konstruktionens skerhetsklass och utnyttjandegrad samt till dess utformning. tgrderna kan exempelvis best i att material med garanterade och verifierade egenskaper i tjockleksriktningen enligt BSK 07
avsnitt 7:24 vljs samt att tillggskontroll utfrs enligt BSK 07 avsnitt 9:72.
Fr konstruktionsdelar i skerhetsklass 2 och 3 med vsentlig dragkraft i

tjockleksriktningen och en detaljutformning svarande mot ngon av de
fyra typerna a d br vljas tillverkningskontrollerat stlmaterial med
frbttrade deformationsegenskaper i tjockleksriktningen, t.ex. med option
4 enligt SS-EN 10025-1:2004 eller med hnvisning direkt till SSEN 10164:2005-Z35 med tillhrande ultraljudprovning enligt SS-EN
10160:1999 klass S2E3, samt med kontrollintyg 3.1 enligt SS-EN
10204:2005 med redovisad srskild process fr att stadkomma frbttrade egenskaper i tjockleksriktningen. Med vsentlig dragkraft avses att utnyttjandegraden i tjockleksriktningen r ULS > 0,2 , dr utnyttjandegraden
r frhllandet mellan lasteffekt och brfrmga, S d / Rd , i det aktuella
grnstillstndet, jmfr figur 7:24.
a) vid ett frband med starkt frhindrad deformation vid svetsning, t.ex.
vid plttjocklek ver 30 mm och stor inspnning
b) vid ett frband med stor svetstjocklek, d enligt figur 7:24 strre n 10
mm
c) vid ett frband med ngon svets nra en fri kant, dvs. e enligt figur
7:24 mindre n det strsta av 10 mm och pltens halva tjocklek, 0,5t enligt
figur 7:24
d) vid frband med hgre utnyttjandegrad n 0,5 ( ULS > 0,5 eller
FLS > 0,5 ).
115
7 MATERIAL
BSK 07
Vid andra frband med vsentlig dragkraft i tjockleksriktningen eller vid

konstruktiondelar i skerhetsklass 1 br behovet av srskilda tgrder med hnsyn till risken fr skiktbristning bedmas frn fall till fall.
Lasteffekten berknas svl i ett snitt genom det i tjockleksriktningen pknda materialet som i ett snitt genom det anslutande materialet. Anledning till
kontrollen i snittet genom godset r att begrnsa svetsarnas storlek. Stora svetsar
ger stora egenspnningsflt och kad risk fr skiktbristning. Jmfr figur 7:24.
t
Figur 7:24
riktningen.
7:3
Beteckningar och bestmmande snitt vid dragkraft i tjockleks-
Tillsatsmaterial vid svetsning

BKR , avsnitt 8:42
Tillsatsmaterial vid svetsning skall ha sdana egenskaper att ett svetsfrband fr avsedd funktion och bestndighet. Hllfastheten och andra
vsentliga materialegenskaper skall vara dokumenterade.
Tillsatsmaterial skall anpassas till svetsmetod, grundmaterial,
svetsprocedur och krav p svetsfrbandet.
Vid risk fr hydrogensprickor skall sdana tillsatsmaterial anvndas som ger lg hydrogenhalt i svetsgodset.
Vid en konstruktion dr miljns aggressivitet r stor eller mycket
stor skall ett tillsatsmaterial anvndas, som ger ett svetsgods som har
minst samma korrosionstrghet som grundmaterialet.
Rd:
116
Exempel p tillsatsmaterial finns i BSK 07 avsnitt 7:3.
BSK 07
7 MATERIAL
En milj med stor aggressivitet motsvarar korrosivitetsklass C4 enligt tabell 1:23a och en milj med mycket stor aggressivitet korrosivitetsklasserna C5-I, C5-M och Im1Im3 enligt tabellerna 1:23a och 1:23b.
Man br vlja en hgre seghetsklass fr tillsatsmaterialet n fr grundmaterialet, jmfr tabell 2:25a-b.
Fr hghllfasta stl (strckgrns ver 500 N/mm2) och stl med speciella
egenskaper br utltande frn tillverkaren av tillsatsmaterial och stl ligga till
grund vid val av tillsatsmaterial.
Om risk fr hydrogensprickor freligger br elektroder med beteckningen
H5 anvndas.
Exempel p elektroder fr metallbgsvetsning och gasmetallbgsvetsning
finns i avsnitt 2:25.
7:4
Fstelement
7:41
Allmnna krav
BKR, avsnitt 8:41
Fstelement (skruv, mutter och bricka samt gngat konstruktionselement) skall ha dokumenterad hllfasthet.
Skruv och mutter till hgt frspnda skruvfrband skall ha sdana
egenskaper att mutter och gngor normalt r starkare n skruven ven
vid ogynnsamma kombinationer av egenskaper och mtt. Vid andra
frband skall mutterns styrka motsvara minst den nominella dragbrottkraften fr skruven.
Rd:
Exempel p fstelement finns i BSK 07 avsnitt 7:4.
7:42
Skruvar och muttrar

Exempel p skruvar och muttrar med metriska gngor till skruvfrband
med normal tdragning, dvs. skruvfrbandsklass S1(fin), S1 och S2, anges
i tabell 7:42a.
Fr hgt frspnda frband S1F, S1F(fin), S1F(mod), S2F, S3 och
S3(grov) anges exempel p skruvar och muttrar i tabell 7:42b. Fr att uppn kravet i BKR p jmstyrka i muttern behvs normalt en mutter med
hjd lika med skruvdiametern. I tabellen anges en standard fr mutter som
r under utarbetande med hjden lika med diametern. Hllfasthetsfordringar fr skruvar och muttrar framgr av SS-EN ISO 898-1:1999.
117
7 MATERIAL
BSK 07
Vid varmfrzinkning av fstelement i hgre hllfasthetsklass n 8.8 br tgrd vidtas fr att minimera risken fr vtefrsprdning, t.ex. genom att en srskild tillverkningsprocess tillmpas. tgrden br redovisas i intyg frn tillverkaren enligt avsnitt 7:5.
Tabell 7:42a
Exempel p skruvar och muttrar till normalt tdragna

frband S1(fin), S1 och S2
Hllfasthetsklass
Typ
Skruv
M6S
Mutter
1
8.8
Mtt
SS-EN ISO
Produktklass
A eller B
4014:2000
M6S
4017:2000
M6M
4032:2000
A eller B
A eller B
Anvndning av helgngad skruv SS-EN ISO 4017:2000 frutstter att skruvtypen angetts p ritningen och att inverkan av gnga i skjuvsnitt med avseende p brfrmga och kade deformationer i frbandet beaktats vid dimensioneringen
Tabell 7:42b
Exempel p skruvar och muttrar till hgt frspnda

frband S1F, S1F(fin), S1F(mod), S2F, S3 och
S3(grov)
Hllfasthetsklass
Typ, mtt och produktklass
Skruv
10.9
EN 14399-3:20051 eller EN 14399-4:20051
Mutter
10
prEN 14399-10:2007 typ HRD
Skillnaden mellan 14399-3 och 14399-4 fr skruven r att standarderna ger olika gnglngd.
Snvare toleranser n vad som anges i standarderna enligt tabell

7:42a och 7:42b kan behvas fr att uppfylla krav p hlpassning i
passfrband, dvs. skruvfrbandsklass S2 och S2F.
7:43
Brickor
I hgt frspnda skruvfrband, dvs. skruvfrbandsklass S1F, S1F(fin),
S1F(mod), S2F, S3 och S3(grov), br hrdade brickor med hrdheten min.
290 HV anvndas, exempelvis enligt SS-EN 14399-5:2005/AC:2006. I
vriga skruvfrband br brickor med hrdheten min. 200 HV anvndas,
exempelvis enligt SS-EN ISO 7089:2000. Hrdheten hos brickor br inte
verstiga 400 HV.
118
BSK 07
7:44
7 MATERIAL
Gngade konstruktionselement
I gngade konstruktionselement, t.ex. gngstng, br anvndas svetsbart
konstruktionsstl enligt avsnitt 2:21 med fu k 410 MPa. Gngor och
muttrar vljs enligt avsnitt 7:42. Stngdiametern vljs s att full gngprofil
erhlls och s att mutterns hllfasthetsklass blir minst lika med det gngade konstruktionselementets nominella brottgrns.
I utfrandeklass GC kan till grundskruv ven anvndas armeringsstng
SS-EN 10080 B500B eller Ks 60S (SS 21 25 15:1999 och SIS 14 21 68:1999).
Betrffande gngning av ythrdad armering se BBK 04, avsnitt 8.6.1.
Gngor i toleransklass 6g enligt SS-ISO 965:2003 frutstts.
7:5
Intyg fr material
Stlmaterial och fstelement br verifieras med ett kontrollintyg typ 3.1
enligt SS-EN 10204:2005. Fr stl S235JR och S275JR med bestyrkta
egenskaper och fr brickor med nominell hrdhet hgst 200 HV kan dock
identitetsintyg 2.1 anvndas.
Tillsatsmaterial fr svetsning br verifieras enligt avsnitt 9:631.
Kontroll av material, se avsnitt 9:431.
7:6
Identifiering och mrkning av

material
Mrkningen skall vara sdan att sambandet mellan materialet och tillhrande intyg skerstlls samt att frvxling frhindras. Fr stl
S235JR och S275JR enligt SS-EN 10025-2 fr mrkningen frenklas.
Betrffande intyg se avsnitt 7:5.
Stlmaterial br mrkas s att full sprbarhet mot tillhrande intyg mjliggrs i den frdiga stlkonstruktionen. Alternativt kan sprbarheten mjliggras
p annat stt genom lmpliga rutiner. Stl S235JR och S275JR med bestyrkta
egenskaper kan identifieras med frgmrkning enligt tabell 7:6 p en ndyta eller kantyta.
119
7 MATERIAL
Tabell 7:6
BSK 07
Frgmrkning av vissa stl enligt SS-EN 10025:2004
Stl
Kulr enligt SS 03 14 11:1981
NCS-beteckning
S235JR
Gul
1070Y10R
S275JR
Bl
2060R90B
Mrkning av tillsatsmaterial fr svetsning kan ske genom att typ av

material och tillverkare anges p frpackningen.
Skruvar och muttrar samt brickor med nominell hrdhet ver 200 HV
br mrkas enligt SS-EN ISO 898-1:1999. Typ av produkt och tillverkare
samt mrkning fr identifiering mot tillhrande intyg br framg av uppgift p frpackningen.
Vid delning av mrkt plt, stng, rr, tillsatsmaterial e.d. i verkstad eller p byggplats br mrkningen verfras till de enskilda delarna. Alternativt br motsvarande information mjliggras p annat stt genom lmpliga rutiner, s att sprbarheten i bda fallen garanteras.
Betrffande mrkning av byggprodukter med bestyrkta egenskaper se
ven hnvisning i BKR, avsnitt 1:4.
120
BSK
8 UTFRANDE
UTFRANDE
8:1
Allmnt
BKR, avsnitt 2:5, frsta och andra styckena
En konstruktion skall
projekteras och utfras av kompetent personal p ett fackmssigt stt
projekteras s att arbetet kan utfras p ett sdant stt att avsedd utformning
uppns och s att frutsatt underhll kan ske
utfras enligt upprttade bygghandlingar.
Vid utfrandet skall tillses att avvikelser frn nominella mtt inte verstiger
gllande toleranser.
Tillverkaren frutstts ha tillgng till tekniska och personella frutsttningar

fr tillverkning och montering av stlkonstruktioner. Tillverkningen br ske i
lmplig belysning med erforderligt skydd mot vind, nederbrd och kyla.
8:11
Kompetens hos arbetsledning

Den som leder och utvar tillsyn ver arbete med stlkonstruktioner br ha
lmplig teknisk utbildning, vara vl frtrogen med tillmpliga regler avseende
material, utfrande och kontroll av stlkonstruktioner samt ha knnedom om
den aktuella konstruktionens verkningsstt.
Exempel p lmplig kompetens fr tillverkning och montering av normala
stlkonstruktioner i utfrandeklass GC r TR-stl/N, i utfrandeklass GA eller
GB TR-stl/K samt fr montering av enkla prefabricerade stlkonstruktioner
TR-stl/E (Kravdokument fr kompetenser TR-stl, SBS-MVR-StBK Kommitt TR-stl, 2007-10-01).
121
8 UTFRANDE
8:12
BSK
Utfrandeklasser
Stlkonstruktioner indelas med hnsyn till noggrannheten vid utfrandet i utfrandeklasserna GA, GB och GC enligt tabell 8:12.
Fr tillmpning av utfrandeklasser se avsnitten 6:522, 7:21 samt 8:63 och
8:8. Berkningsreglerna i avsnitt 6:522 fr konstruktioner med utmattningslast
frutstter normalt utfrandeklass GA eller GB.
Tabell 8:12
Indelning i utfrandeklasser
Utfrandeklass
Lgsta skrklass enligt tabell 8:13
Lgsta svets- Frutsttningar betrffande yttre

1
form och diskontinuiteter
klass enligt
tabell 8:14
GA
Sk3
WB
Diskontinuiteter, som valsfel,

slagmrken, intryckning av lyftdon, frtgropar o.d. tillts inte.
Geometriska anvisningar som
str avsett spnningsflde fr
inte frekomma. ndringar av
godstjocklek eller tvrsnitt utformas med mjuka vergngar
GB
Sk2
WC
Skarpa diskontinuiteter tillts

inte.
Stora geometriska anvisningar
som str avsett spnningsflde
fr inte frekomma. ndringar
av godstjocklek eller tvrsnitt utformas med mjuka vergngar
GC
122
Sk1
WC
Samma som fr GB, frsta

stycket, dock behver mindre
diskontinuiteter inte avlgsnas,
t.ex. mindre ytflagor, repmrken,
mrken efter lyftdon.
Fr ytor som avses att rostskyddas genom belggning, se ven avsnitt 8:31 och
8:32.
BSK
8:13
8 UTFRANDE
Skrklasser
Termiskt skurna ytor indelas i tre skrklasser Sk1, Sk2 och Sk3 enligt tabell
8:13.
Tabell 8:13
Skrklass
Indelning i skrklasser
Strsta rffeldjup, mm1
Krav p fria kanter2
a
Sk1
1,0
Kanter skall vara fria frn slagg

och smltdroppar
Sk2
0,3
Kanter skall vara fria frn slagg

och smltdroppar samt vara gradade
Sk3
0,2
Kanter skall bearbetas till s 2

mm
Rffeldjupet r nivskillnaden mellan en vgtopp och en intilliggande vgdal. Betrffande skrsr, sprickor o.d. se ven avsnitt 8:32.
Utfrande av kanter vid ytor som avses att rostskyddas genom belggning behandlas i avsnitt 8:31.
123
8 UTFRANDE
8:14
BSK
Svetsklasser
Svetsar indelas i svetsklasserna WA, WB och WC enligt tabell 8:14.
Tabell 8:14
124
Indelning i svetsklasser
1
Svetsklass
Kvalitetskrav
WA
2, 3, 4, 5
, klass B, med tillggskraEnligt SS-EN ISO 5817:2007
vet att svetsens kritiska fattningskanter behandlas p lmpligt
stt, t.ex. slipas med roterande fil eller TIG-behandlas, till en
mycket jmn vergng svl mot grundmaterialet som mellan
enskilda svetsstrngar. Med mycket jmn frsts en rundad
vergng med radie motsvarande minst 4 mm. Med kritiska
fattningskanter frsts svl kanter mot grundmaterialet som
mellan enskilda svetsstrngar.
WB
2, 3, 4
, klass B. Eventuella oregelEnligt SS-EN ISO 5817:2007
bundenheter i eller intill svetsens fattningskanter behandlas
p lmpligt stt, t.ex. slipas, s att kravet p jmn vergng
svl mot grundmaterialet som mellan enskilda svetsstrngar
uppfylls fr svetsen i sin helhet. Med jmn vergng frsts
en rundad vergng utan skarp fattningskant.
WC
Enligt SS-EN ISO 5817:20072, 3, 4, klass C. Fattningskanter

med enligt figur 8:14 uppfyller det krav p jmn vergng
som anges fr diskontinuitet nr 1.7 1.9, 1.14 och 1.17 och
gller svl mot grundmaterialet som mellan enskilda svetsstrngar.
Fr ytor som avses att rostskyddas genom ytbehandling se ven 8:31.
SS-EN ISO 5817:2007 verensstmmer med EN ISO 5817:2003, korrigerad version :2005 inklusive tekniskt korrigendum 1:2006.
Krav avseende katetavvikelse fr klsvets (diskontinuitet nr 1.16) behver inte

beaktas, under frutsttning att svetsens a-mtt r tillrckligt stort och att svetsens fattningskanter uppfyller kvalitetskraven i tabellen.
Avsnitt 4.1 om summering av hjder av diskontinuiteter och formavvikelser i ett

tvrsnitt behver normalt inte beaktas. Vid summering av areor av diskontinuiteter och formavvikelser enligt avsnitt 4.2 beaktas de diskontinuiteter och formavvikelser som r belgna i ett gemensamt snitt.
Om kravet p behandling av fattningskanter inte avser samtliga fattningskanter

fr svetsen br detta anges p ritningen.
BSK
8 UTFRANDE
100 o
100 o
100 o
100
Figur 8:14
8:15
100 o
110 o
110 o
110 o
Fattningskanter i svetsklass WC, observera 100 fr

klsvetsar och 110 fr stumsvetsar.
Skruvfrbandsklasser
Skruvfrband indelas i skruvfrbandsklasserna S1(fin), S1F(fin), S1, S1F,
S1F(mod), S2, S2F, S3 och S3(grov) med verkningsstt och hlpassning enligt
tabell 8:15.
Tabell 8:15
Skruvfrbandsklasser
Beteckning
Verkningsstt
Hlpassning
Ungefrligt
hlspel (mm)
S1(fin) och
S1F(fin)1
Skjuvfrband
Frigende hl enligt SSISO 273:1985, serie fin
S1, S1F1 och Skjuvfrband

S1F(mod)2
Frigende hl enligt SSISO 273:1985, serie medel
S2 och S2F1
Skjuvfrband
(Passfrband)
H12/h13 enligt
SS 2111:1990
S31
Friktionsfrband
Frigende hl enligt SSISO 273:1985, serie medel
S3(grov)1
Friktionsfrband
Frigende hl enligt SSISO 273:1985, serie grov
0,3
2
34
S1F(fin), S1F och S2F skiljer sig frn S1(fin), S1 och S2 genom att skruvarna r
hgt frspnda. ven i S3 och S3(grov) r skruvarna hgt frspnda, se avsnitt
8:542.
S1F(mod) skiljer sig frn S1F genom att kravet p skruvarnas frspnning r reducerad frn ett minimivrde p 70 % till 60 % av brotthllfastheten, se avsnitt
8:54 och 8:542. Se ven Hgt frspnda skruvfrband med modifierade krav,
S1F(mod), Skruvforum dokument 2007-10-22.
125
8 UTFRANDE
8:2
BSK
Hantering av material
Plt, stnger, rr, tillsatsmaterial fr svetsning, fstelement o.d. skall frvaras och
hanteras p ett sdant stt att olika material inte kan frvxlas och s att avsedda
egenskaper inte menligt frsmras.
Betrffande identifiering och sprbarhet av material, se avsnitt 7:6.

Tillsatsmaterial fr svetsning br frvaras och hanteras i enlighet med tillverkarens rekommendationer.
8:3
Ytor, bearbetning
8:31
Allmnt
BKR, avsnitt 8:52
Rd:
Vid bearbetning br BSK 07 avsnitt 8:3 beaktas.
Stl med rostgrad D enligt SS-EN ISO 8501-1:2007 br inte anvndas. Vid
rostskydd med belggning i korrosivitetsklass C4-C5 och Im1-Im3 br inte
heller stl med rostgrad C anvndas.
Snittytor br vara fria frn sprickor, grader o.d. och i vrigt uppfylla kraven fr avsedd utfrandeklass, se tabell 8:12.
Ett intgende hrn br vara avrundat med en radie som r minst lika med
godstjockleken, dock minst 10 mm.
Ytor som avses rostskyddade genom belggning br utfras med tillrcklig jmnhet. Ytor i korrosivitetsklass C3-C5 och Im1-Im3 som avses rostskyddade genom belggning br utfras enligt SS-EN ISO 8501-3:2006, frbehandlingsgrad P3, vilket bl.a. innebr att alla kanter br rundas med en radie
minst 2 mm. Kanter vid bearbetade ytor, t.ex. klippta, stansade eller borrade
ytor, i korrosivitetsklass C1 och C2 br utfras med gradning av kanterna svarande mot frbehandlingsgrad P2 enligt samma standard. Kanter mellan valsade ytor i korrosivitetsklass C1 och C2 kan normalt godtas utan srskild bearbetning.
126
BSK
8:32
8 UTFRANDE
Termisk skrning
Termiskt skurna ytor br vara fria frn skrsr, sprickor o.d. samt uppfylla
kraven fr aktuell skrklass enligt tabell 8:13.
Skrsr och andra ytfel kan avlgsnas genom bearbetning eller genom
svetslagning med efterfljande slipning.
Termiskt skurna ytor som avses rostskyddade genom belggning br utfras i lgst skrklass Sk2 och med rundade kanter enligt avsnitt 8:31 vid ytor i
korrosivitetsklass C3-C5 och Im1-Im3. Termiskt skurna ytor i korrosivitetsklass C1 och C2 br utfras i lgst skrklass Sk2, med gradning av kanterna
svarande mot frbehandlingsgrad P2 enligt SS-EN ISO 8501-3:2006.
Betrffande frbehandling fre belggning med mlning vid termiskt
skurna ytor, se avsnitt 8:722. Betrffande varmfrzinkning av termiskt skurna
ytor, se avsnitt 8:724.
Vid komplicerat skrarbete och vid risk fr sprickbildning br en provskrning gras fre skrarbetet.
8:33
Plastisk bearbetning
Plastisk bearbetning, t.ex. riktning och bockning av material, frutstts utfras
p sdant stt att materialet inte skadas, varvid ven lngtidseffekter beaktas.
Metod och temperatur br anpassas till bl.a. materialets egenskaper och storleken p tjningen i materialet. Vid varmformning eller flamriktning av stl enligt SS-EN 10025-4:2004 och SS-EN 10025-6:2004 br de begrnsningar som
anges i respektive standard beaktas. Risken fr deformationsldring och spnningskorrosion br srskilt beaktas.
Vid kallbockning br tillses att stlet har erforderlig bockbarhet. Fr kallformningsstl enligt SS-EN 10149:1996 br de begrnsningar som anges i
standarden beaktas. Fr vriga konstruktionsstl br bockbarheten pvisas om
den avsedda inre bockningsradien r mindre n tre gnger godstjockleken. Fr
plt i seghrdat stl enligt SS-EN 10025-6:2004 gller dock fyra gnger godstjockleken om bockningsaxeln ligger lngs pltens valsriktning.
Bockbarheten kan pvisas genom provning fre bockningen enligt SS-EN
ISO 7438:2005, varvid provningen utfrs med den metod och bockningsradie
som nrmast motsvarar det avsedda utfrandet. Alternativt kan man kontrollera efter bockningen av de aktuella konstruktionsdelarna att stlet inte skadats.
Som skada betraktas spricka eller stark kontraktion.
127
8 UTFRANDE
8:4
Utfrande av svetsfrband
8:41
Allmnt
BSK

Svetsning i en stlkonstruktion fr frekomma endast dr svets angetts i bygghandling.
Med bygghandling avses hr ritning, svetsplan eller monteringsplan fr stlkonstruktionen. Betrffande svetsplan och monteringsplan, se avsnitt 1:42 respektive 1:43.
Reglerna i BSK r i frsta hand anpassade till fljande svetsmetoder. Angiven
siffra fr svetsmetoderna avser beteckning enligt SS-EN ISO 4063:2000.
metallbgsvetsning med belagd elektrod, 111

metallbgsvetsning med rrelektrod utan gasskydd, 114
pulverbgsvetsning, 12
MIG-svetsning, 131.
MAG-svetsning, 135.
MAG-svetsning med rrelektrod, 136
TIG-svetsning, 141.
8:42
Fogar
Exempel p utformning av fogar ges i SS-EN ISO 9692-1:2004 fr bl.a. manuell metallbgsvetsning och gasmetallbgsvetsning (MAG/MIG) samt SSEN ISO 9692-2:1998 fr pulverbgsvetsning.
Om en enkelsidigt fasad fog utfrs med en rotstrimla br strimlan avlgsnas efter svetsningen, om inte ritningen anger annat. I utfrandeklass GC behver dock strimlan inte avlgsnas om konstruktionen tillhr korrosivitetsklass C1 eller C2. Jmfr avsnitt 6:34.
Vid delvis genomsvetsat frband br fogberedningens storlek avpassas s
att svetsen fr avsedd hjd. Vid utfrandeklass GC br fogberedningens djup
utfras minst 2 mm strre n avsett svetsmtt s (jmfr avsnitt 6:311) om inte
svetsutfrandet anpassas s att vergngen mellan fasad fogyta och rtkant
smlts upp vid svetsningen.
128
BSK
8:43
8 UTFRANDE
Svetsarbete
BKR, avsnitt 8:531, andra och tredje styckena
Rd:
Exempel p riktlinjer fr utfrande av svetsarbete finns i SS-EN 10111:1998 och SS-EN 1011-2:2001.
Arbetsmiljverkets freskrifter och allmnna rd om smltsvetsning och termisk skrning finns i AFS 1992:9.
Vid svetsning i seghrdat konstruktionsstl br tillverkare av grundmaterial och tillsatsmaterial rdfrgas. Dessutom frutstts att strckenergin (tillfrd
energi per lngdenhet svets) avpassas s att svetsfrbandet fr avsedd brfrmga och seghet, varvid svetsprocedurprov kan erfordras.
Vid delvis genomsvetsat frband i utfrandeklass GA eller GB br tillses
att vergngen mellan fasad fogyta och rtkant smlts upp vid svetsningen.
8:431
Intrngning vid klsvets

Om en klsvets utfrs med en mekaniserad svetsmetod t.ex. pulverbgsvetsning som kan pvisas ge tillfrlitlig intrngning, kan intrngningen tillgodorknas i klsvetsens a-mtt. Intrngningens storlek kan pvisas genom att mta
och dokumentera spaltintrngningen enligt figur 8:431 i minst tv snitt belgna minst 400 mm frn varandra i ett provstycke, som tillverkats under de fr
produktionen tillmpade betingelserna. Hrvid kan 0,35 gnger medelvrdet
av mtt spaltintrngning inrknas i a-mttet, dock hgst 0,25 gnger a-mttet
enligt ritningen.
Om intrngningen kontrolleras fortlpande under produktionen kan en
strre andel av intrngningen utnyttjas. Hrvid frutstts att erforderlig provning anges i tillggskontrollplanen.
Uppgift om klsvetsar med utnyttjad intrngning br redovisas i kontrollintyget, jmfr avsnitt 9:2.
129
8 UTFRANDE
BSK
ch
io
35 a 0
0. 5
< 0.2
<
a0
Figur 8:431
8:432
Tillgodorknande av intrngning vid klsvets (a0 r amttet enligt ritning).
Svetsning av ingjutningsgods
Berkning, utfrande och kontroll av svetsfrband i ingjutningsgods med armering som grundmaterial br ske enligt avsnitten 6:3, 8:14, 8:4, 9:63 och
9:73 samt enligt Svetsade ingjutningsgods Anvisningar fr dimensionering,
utfrande och kontroll, BBC och SBS, publikation 2004:3. Betrffande hllfasthetskrav fr svetsfrband mellan armering och annan stldetalj, se
BBK 04, avsnitt 7.3.3. Betrffande omfattning av ytbehandling vid ingjutning,
se avsnitt 8:75.
8:44
Vrmebehandling
Om anvisning fr vrmebehandling anges i konstruktionsredovisningen br
den i tillmpliga delar utfras enligt SS-EN 13445-4:2002, SS-EN 134454/A2:2007 och SIS-CEN ISO/TR 17663:2001.
130
BSK
8:45
8 UTFRANDE
Svetsansvarigs kompetens
Svetsansvarig br ha kompetens enligt SS-EN 14731:2006. Exempel p lmplig kompetens fr svetsansvarig vid svetsning av konstruktion i stl med nominell strckgrns hgst 500 MPa och utfrandeklass GC r IWS (international welding specialist) enligt regler utfrdade av International Institute of
Welding, IIW. Exempel p lmplig kompetens fr vriga stlmaterial och vriga utfrandeklasser r IWT (international welding technologist) eller IWE
(international welding engineer) enligt samma regler.
8:46
Svetsares kompetens
Rd:
Exempel p lmplig kompetens fr svetsarbete r godknd svetsarprvning enligt SS-EN 287-1:2004.
Vid tillmpningen av SS-EN 287-1:2004 kan granskaren (det granskande organet) vara den svetsansvarige enligt avsnitt 8:45 (det tillverkande fretaget).
Svetsarprvningen kan baseras p ett preliminrt svetsdatablad, som kan vara
upprttat av den svetsansvarige.
8:5
Skruvfrband
8:51
Hltagning och hlpassning

Hltagning skall gras med metod som ger tillrcklig noggrannhet i frga om hlets storlek och placering samt p ett sdant stt att grundmaterialets hllfasthet
och seghet inte menligt frsmras.
Samhrande hl i frband br passa s vl att skruvarna kan fras in utan att

gngor eller ytskydd skadas.
131
8 UTFRANDE
BSK
BKR, avsnitt 8:541, andra fjrde styckena

Rd:
Om en fr stor frskjutning uppkommit mellan hl i samhrande delar,

kan hlen borras eller brotschas upp till nrmast strre skruvdiameter,
varvid tillmpliga krav p hlpassning br uppfyllas.
Exempel p metoder som uppfyller freskriftens krav anges i
BSK 07 avsnitten 8:511 och 8:512.
Exempel p toleranser fr hltagning finns i Toleranser fr stlkonstruktioner, publikation 112, Stlbyggnadsinstitutet, 1992.
8:511
Icke passfrband
Hl till skruvfrband i icke passfrband, dvs. skruvfrbandsklass S1(fin),
S1F(fin), S1, S1F, S1F(mod), S3 och S3(grov), kan borras eller brotschas i de
enskilda delarna till slutlig dimension. I utfrandeklass GC kan hlen stansas
till slutlig diameter om denna r strre n godstjockleken.
Grader o.d. i hlkanter avlgsnas. Fr hgt frspnda frband fasas hlkanter 0,5 mm, 45.
8:512
Passfrband
Hl till passfrband, dvs. skruvfrbandsklass S2 och S2F, borras eller stansas
med en diameter som r minst 3 mm mindre n den nominella hldiametern,
varefter hlen samborras eller sambrotschas till slutlig diameter som uppfyller
hlspelet H12/h13 enligt SS 21 11:1990. Alternativt kan hlen borras till slutlig dimension i de enskilda delarna, om hlplaceringen r sdan att hlpassningen uppfylls i alla samhrande hl efter skruvarnas montering.
Vid varmfrzinkad skruv kas hlspelet enligt avsnitt 8:15 med 0,2 mm,
svida inte gngan r formad med beaktande av frzinkningen. Om konstruktionen avses varmfrzinkas efter hltagningen kas hldiametern med ytterligare 0,3 mm.
Hlkanter fasas 0,5 mm, 45.
132
BSK
8:52
8 UTFRANDE
Anliggningsytor
BKR, avsnitt 8:542
Anliggningsytor i skruvfrband skall passa samman, s att erforderlig kontakt erhlls med hnsyn till frbandets funktion.
Rd:
Speciellt br beaktas krav p passning i hgt frspnda frband, s att klmkraftsfrluster undviks.
Exempel p klassificering av anliggningsytor och bearbetning

av anliggningsytor finns i BSK 07 avsnitt 8:5.
Anliggningsytor i friktionsfrband, dvs. skruvfrbandsklass S3 och S3(grov),

br behandlas s att frutsatt friktion uppns. Se avsnitt 6:44.
Anliggningsytor i friktionsfrband som frutsatts blstrade br utfras i
Sa 2 eller Sa 2 enligt SS-ISO 8501-1:2007.
Flamrensning (se tabell 6:44) av anliggningsytor i friktionsfrband frutstter att ytorna fre flamrensningen tcks av kvarsittande valshud utan strre
rostangrepp. Vid ytor som rostat till rostgrad B eller mer br flamrensning ersttas med blstring. Flamrensning br utfras med en flerlgig brnnare med
ca 30 % syrgasverskott. Lgan riktas mot ytan i ungefr 30 lutningsvinkel
och frs fram med en hastighet av ca 1 m/min. Efter flamrensningen avlgsnas
kvarvarande ls valshud, rost och frbrnningsrester.
Anliggningsytor i friktionsfrband som r varmfrzinkade eller som utgrs av ren valshud br vara vl rengjorda och ltt stlborstade.
Vid hgt frspnda skruvfrband i mlade konstruktioner, br anliggningsytor inom klmlngden belggas med sammanlagt maximalt 200 m,
s att frspnningskraften inte frloras genom tidsberoende deformationer i
tjocka frgskikt. Efter montering och tdragning kompletteras ytbehandlingen
till det avsedda rostskyddssystemet. Betrffande behov av efterspnning av
hgt frspnda skruvfrband med tjocka frgskikt, se avsnitt 8:542.
133
8 UTFRANDE
8:53
BSK
Montering av skruvar
Rd:
I passfrband br skruv vljas s att gngutloppet normalt slutar utanfr

godset.
I passfrband, dvs. skruvfrbandsklass S2- och S2F, och i skjuvfrband med

snv hlpassning, dvs. skruvfrbandsklass S1(fin) och S1F(fin), som verfr
skjuvkraft br skruv vljas s att gngutloppet normalt slutar utanfr godset.
Dock kan gngutloppet sluta upp till en tredjedel av pltens godstjocklek men
hgst 5 mm in i godset (se figur 8:53).
Fr vriga skruvfrband kan gnga finnas mot godset, dock fr gnga finnas i ett skjuvplan endast om detta frutsatts vid dimensioneringen och srskilt
markerats p ritning, se avsnitt 6:432.
Skruvlngd br vljas s att skruven har minst ett gngvarvs utstick utanfr muttern.
Rd:
Vid hgt frspnda frband br bricka anvndas, om hlplantrycket av

frspnningskraft utan bricka verstiger dimensioneringsvrdet fr godsets brottgrns.
Rdet innebr att minst en bricka enligt avsnitt 7:43 br placeras under svl
skruvhuvud som mutter, svida inte tilltet hlplantryck pvisas.
R|5 mm
S| t
T3
Gnglngd
Gngutlopp
Skjuvplan
Figur 8:53
134
Gngutlopp mot godsyta.
BSK
8 UTFRANDE
Betrffande brickor i skruvfrband se avsnitt 6:45.
Om endast en bricka angetts p ritningen br den placeras under den del
som vrids vid tdragningen, dvs. normalt muttern. P ritning angivet antal
brickor kan kas om s erfordras med hnsyn till tdragningen. Vid sneda ytor
br sneda brickor anvndas, s att anliggningen blir fullgod i kontaktytorna.
Vid verstora hl br srskilda brickor anvndas, se avsnitt 6:44.
8:54
tdragning och skring

BKR, avsnitt 8:543, frsta och andra styckena
I hgt frspnda frband skall varje skruv frspnnas s att den frutsatta klmkraften uppns. Speciell skring av mutter i sdana frband skall ske nr kraften
p skruven vxlar riktning.
Rd:
Frband i vriga klasser br utfras med normal tdragning och till

frlitlig skring av muttrarna.
BKR, avsnitt 8:543, femte stycket

Rd:
En skruv och mutter som frspnts och drefter lossats br kasseras och
ersttas med en ny.
Skruvfrband i skruvfrbandsklass S1F, S1F(fin), S2F, S3 och S3(grov) frutstts frspnda till minst 70 % av skruvens nominella dragbrottkraft och i
skruvfrbandsklass S1F(mod) till minst 60 % av skruvens nominella dragbrottkraft.
BKR, avsnitt 8:543, sjtte stycket
Rd:
Exempel p lmplig montering av skruvfrband finns i BSK 07 avsnitten

8:53 och 8:54.
Vid ett frband som avses medge rrelse, t.ex. en led, kan skringen ordnas
med dubbla muttrar som dras hrt mot varandra.
8:541
Normal tdragning
Fljande utfrande r exempel p normal tdragning och skring.
Frzinkade skruvar i hllfasthetsklass 8.8 dras t antingen med full manskraft med nyckel med hvarm enligt tabell 8:541, eller maskinellt med moment enligt samma tabell.
135
8 UTFRANDE
Tabell 8:541
Skruvdimension
(mm)
BSK
Hvarm och moment vid normal tdragning av frzinkad skruv i hllfasthetsklass 8.8
Hvarm vid manuell
tdragning (mm)
Skruv och mutter i leveranstillstnd1
Skruv och mutter i leveranstillstnd1
Vaxad mutter
12
150
100
70
50
16
350
200
200
100
20
500
300
350
210
22
800
500
500
300
24
1000
600
600
350
27
1500
900
900
550
30
2000
1300
1250
750
2400
2350
1400
36
1
Vaxad
mutter
Moment vid tdragning

(Nm)
Mutter frutstts behandlad med t.ex. rostskyddsolja.
Muttern skras mot lossning, t.ex. med kraftiga krnslag i gngan eller med
lsmutter. Skring med svets br inte utfras. En vanlig fjderbricka ger inte
tillfrlitlig skring.
8:542
Hg frspnning
Fljande r exempel p utfrande vid hgt frspnda frband i skruvfrbandsklass S1F, S1F(fin), S2F, S3 och S3(grov).
Gngor och anliggningsytan p den del av fstelementet som roterar vid
tdragningen, normalt muttern, behandlas med lmpligt friktionsmedel. Fljande frfarande frutstter varmfrzinkade fstelement med bivax som friktionsmedel.
tdragningen av skruvarna utfrs med brjan i centrum av frbandet och
sedan vxelvis ut mot frbandets ndar. Alla skruvarna spnns frst till ett utgngslge med frbandets delar liggande vl an mot varandra och med ungefr
samma spnning i varje skruv, motsvarande tdragningsmoment enligt tabell
8:542. Det inbrdes lget fr varje skruv och samhrande mutter markeras.
Drefter frspnns skruvarna genom vridning ytterligare 1/4 varv (90 med
grnsavmtt +10 och -5). Om klmlngden fr skruven verstiger fem gnger skruvdiametern kas vridningsvinkeln med hnsyn till skruvens elastiska
deformation vid tdragningen.
136
BSK
8 UTFRANDE
Tabell 8:542
tdragningsmoment till utgngslge fr hgt frspnda

skruvfrband innan vinkeltdragning utfrs, varmfrzinkad skruv i hllfasthetsklass 10.9, vaxad mutter
Skruvdimension
(mm)
Moment vid tdragning (Nm)
12
60
16
125
20
260
22
375
24
450
27
700
30
950
36
1750
Exempel p frspnning av skruv i skruvfrbandsklass S1F(mod) framgr av

Hgt frspnda skruvfrband med modifierade krav, S1F(mod), Skruvforum
dokument 2007-10-22.
Begrnsning av skikttjocklekar i anliggningsytor fr att undvika klmkraftsfrluster framgr av avsnitt 8:52. Vid tjocka frgskikt kan efterspnning
av hgt frspnda skruvar erfordras.
137
8 UTFRANDE
BSK
8:6
Mttnoggrannhet vid tillverkning

och montering
8:61
Allmnt
Stlkonstruktioner skall monteras med avsedd mtt- och formnoggrannhet.
Mtt p ritning gller vid en referenstemperatur, jmfr avsnitt 1:41.

Rd:
8:62
Exempel p toleranser fr tillverkning och montering finns i Toleranser

fr stlkonstruktioner, publikation 112, Stlbyggnadsinstitutet, 1992.
Avvikelser i form hos frdig konstruktion

Avvikelser i form hos den frdiga konstruktionen fr inte verskrida de toleranser
som har frutsatts vid dimensioneringen.
138
BSK
8 UTFRANDE
Figur 8:62.
Normalt frutsatt tillten lutning och avvikelse frn rakhet och planhet.
139
8 UTFRANDE
BSK
Om inte annat anges p ritning tillmpas fljande toleranser i enlighet med avsnitt 2:3.
Avvikelse i lutning hos en tryckt stng fr uppg till hgst 0,005 gnger
lngden, se figur 8:62a.
Utbjningen (pilhjden) hos en tryckt stng eller bjd stng fr uppg till
hgst 0,0015 gnger lngden. Fr konstruktionsrr fr dock utbjningen uppg
till hgst 0,002 gnger lngden. Begrnsningen gller ven fr en delstrcka
av stngen. Se figur 8:62a och b.
En buckla i livet hos en stng med I-, U- eller Z-tvrsnitt eller i tvrsnittsdelar hos ett ldtvrsnitt fr uppg till hgst de vrden som anges i figur 8:62c.
Fr ett liv med lngsgende avstyvning gller begrnsningarna i varje flt.
Utbjningen hos en tryckt, fri kant, t.ex. den tryckta flnsen i en stng med
I-, U-, eller Z-tvrsnitt, fr uppg till hgst de vrden som anges i figur 8:62 d.
8:63
Tryckverfrande kontaktyta
Om en tryckkraft frutstts verfrd i kontaktytan mellan tv delar av en svetsad
konstruktion, skall delarna utfras s att anliggningsytorna fr erforderlig passning.
Spalten mellan de anliggande ytorna i sammanpassat lge br uppg till

hgst 0,3 mm. I utfrandeklass GC kan spaltmttet kas till hgst 1,0 mm om
svetsgodset har god seghet, vilket vid normalt utfrande stadkoms exempelvis med elektroder i lgst seghetsklass D, se tabell 2:25a och 2:25b.
8:64
Frankring av stlkonstruktion
Vid frankring av en stlkonstruktion i en grundkonstruktion eller anslutning
mot andra konstruktionsdelar br utformningen gnas srskild omsorg, s att
monteringen kan utfras utan att ndringar av stlkonstruktionen behver gras.
Jmfr ven avsnitt 8:1.
140
BSK
8 UTFRANDE
8:7
Rostskydd
8:71
Allmnna krav
BKR, avsnitt 8:56, frsta och andra stycken

Stlkonstruktioner i korrosiv milj skall ges erfordeligt rostskydd.
Rd:
Rostskydd kan utgras av lmplig belggning, katodiskt skydd eller rostmn.

Exempel p klassificering av korrosiv milj och lmpliga metoder fr rostskydd finns i BSK 07 avsnitt 1:23 respektive 8:7.
Bestndighet fr byggnadsdelar och material ingende i brande konstruktioner samt indelning i korrosivitetsklasser behandlas i avsnitt 1:23.
Miljn br betraktas som korrosiv i korrosivitetsklasserna C2 - C5 och
Im1-Im3 enligt tabell 1:23a - c.
Detta avsnitt r i stora delar baserat p SS-EN ISO 12944, del 1 -7.
Rostskydd genom belggning, katodiskt skydd, rostmn (korrosionstillgg) eller ingjutning i vattentt betong behandlas i avsnitt 8:72, 8:73, 8:74
respektive 8:75.
Brandskyddsmlning behandlas i avsnitt 8:76.
Fr konstruktion i korrosivitetsklass C1 behvs normalt inte ngot rostskydd. Ofta kan nd en enkel ytbehandling, t.ex. med en grund- eller enskiktfrg, vara lmplig som ett skydd mot korrosion under lagring, transport och
byggtid, t.ex. fr att undvika rostrinningar och missfrgning av ytor. Obehandlade fstelement kan ges ett kortvarigt skydd mot korrosion med t.ex. elfrzinkning eller fosfatering jmte anoljning.
Vid konstruktion i korrosivitetsklass C1 som ska brandskyddsmlas erfordras normalt frbehandling och grundmlning med hnsyn till bl.a krav p
vidhftning, se vidare avsnitt 8:76.
Fr en exponerad konstruktionsdel i korrosivitetsklass C1 kan en belggning utver ovanstende ofta vara lmplig av estetiska skl (frbehandling och
mlning med grund- och tckfrg).
141
8 UTFRANDE
BSK

Rd:
Krav p tekniska och personella frutsttningar vid rostskyddsmlning kan anses

vara uppfyllda, om fretaget r godknt av Auktorisationsnmnden fr rostskyddsmlning.
Aktuell frteckning ver fretag som r godknda av Auktorisationsnmnden fr rostskyddsmlning finns p webbplatsen www.maleri.se .
8:72
Belggning
8:721
Metoder fr rostskydd med belggning

Ett rostskyddssystem med belggning br omfatta frbehandling och belggning med frg eller metallskikt. Belggningen br best av grundfrg, i vissa
fall mellanfrg, samt tckfrg, eller metallisk belggning med eller utan tckfrg.
En verkstadsgrundfrg eller shopprimer kan ing i rostskyddssystemet.
Om systemets grundfrg r en zinkrik frg br dock verkstadsgrundfrgen eller shopprimern avlgsnas svida inte ven denna r zinkrik. Med zinkrik frg
avses enligt SS-EN ISO 12944-5:2007 en frg som innehller minst 80 viktsprocent zinkpulverpigment i det torkade frgskiktet.
Fr ytor, som kan komma att exponeras fr lngvarig eller stndig kondens, br mlningssystem med zinkrik grundfrg undvikas.
8:722
Frbehandling fre mlning

Fre stlborstning eller blstring br stlytan rengras genom t.ex. hgtryckstvttning med 85C vatten och tryck minst ca 100 bar, s att eventuella
froreningar som salter, olja och fett avlgsnas.
Vid frbehandling till St 2 i hgre korrosivitetsklass n C1 br all valshud
avlgsnas.
Blstrade ytor br ha ytrhet medium enligt SS-EN ISO 8503-2:1995. Vid
termiskt skurna ytor br observeras att ytan kan ha sdan hrdhet att slipning
kan erfordras fre blstringen fr att uppn kravet p ytrhet.
142
BSK
8 UTFRANDE
Stlets temperatur vid frbehandling br vara minst 3C hgre n den omgivande luftens daggpunkt, alternativt att riktlinjer enligt
SS-ISO 8502-4:1999 fljs.
8:723
Mlning
Stlets temperatur vid mlning br vara minst 3C hgre n den omgivande
luftens daggpunkt, alternativt att riktlinjer enligt SS-ISO8502-4:1999 fljs.
Olika frgtyper behandlas i SS-EN ISO 12944-5:2007 och provning av
frgtypers egenskaper i SS-EN ISO 12944-6:1998. Olika vanligen frekommande frgtyper, som ingr i de rostskyddssystem som redovisas i bilaga 4,
framgr av tabell B4:2.
Vid val av frgtyp br substitutionsprincipen enligt lagen om kemiska
produkter beaktas, dvs. att en mer milj- eller hlsofarlig produkt br ersttas
med en mindre milj- eller hlsofarlig produkt om s r tekniskt mjligt.
Fr att i mjligaste mn reducera lsningsmedelsutslppen frn mlning
och rengring br, dr s r mjligt, vattenburna frger eller frger med hg
torrhalt anvndas.
Appliceringsmetod och appliceringsfrhllanden vid mlning br flja
frgtillverkarens/leverantrens anvisningar samt rd och anvisningar i SS-EN
ISO 12944-7:1998 och Handbok i Rostskyddsmlning, bulletin 107, Korrosionsinstitutet.
Vid belggning med frg p yta som r varmfrzinkad br ytan frst tvttas och drefter svepblstras (lttblstras) med ett lmpligt mineralblstermedel, till ytrhet fin enligt SS-EN ISO 8503-2:1995.
8:724
Frbehandling och belggning med metall

Metallisering kan utfras med belggning av t.ex. zink- eller aluminiumskikt.
Vid konstruktioner som ska varmfrzinkas br tillses att grundmaterialets
kemiska sammansttning r lmplig fr avsedd belggning, se avsnitt 7:21.
Vid termiskt skurna ytor br beaktas att den kemiska sammansttningen hos
ytmaterialet kan avvika frn sammansttningen hos grundmaterialet och att
viss bearbetning av den skurna ytan drfr kan erfordras.
Svetsad konstruktion som ska varmfrzinkas br utfras utan ppna spalter o.d. Vid slutna utrymmen, t.ex. i hlprofiler, erfodras hltagning fr undvikande av explosion vid neddoppning i zinkbadet.
Vid metallisering br stlytan vara fri frn fett, oxid och smuts. Frbehandlingen br innefatta erforderliga tgrder fr god vidhftning.
Varmfrzinkning br utfras enligt SS-EN ISO 1461:1999.
143
8 UTFRANDE
BSK
P varmfrzinkade ytor som exponeras fr stillastende vatten eller lngvarig kondens kan en belggning av s kallad vitblemma (vitrost) bildas p
ytan. Vid estetiska krav p ytan br varmfrzinkning undvikas i sdana miljer. Vitblemma bildad efter kortvarig exponering har vanligen inte ngon betydelse fr korrosionsskyddets livslngd.
Fr fstelement i korrosivitetsklasserna C2 och C3 kan normalt varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 10684:2004 godtas utan ytterligare behandling.
Fstelement i hgre korrosivitetsklasser br ges ett rostskydd som r likvrdigt
med grundmaterialets.
Rd om utformning av konstruktioner som ska varmfrzinkas och metoder
fr frbehandling och varmfrzinkning ges i Handbok i varmfrzinkning,
Nordic Galvanizers, Stockholm 2005.
I de hgsta korrosivitetsklasserna kan varmfrzinkning kompletteras med
belggning med frgskikt. Se avsnitt 8:725 och bilaga 4.
8:725
Exempel p rostskyddssystem
Exempel p lmpliga rostskyddssystem i korrosivitetsklasserna C2-C5 och
Im1-Im3 finns i bilaga 4, tabellerna B4:1a f med specificerad frbehandlingsgrad, typer av frger/belggningar, skikttjocklekar, antalet skikt och bedmd hllbarhet.
Beteckningar fr rostskyddssystem i tabell B4:1a f som verensstmmer
med SS-EN ISO 12944-5:2007 inleds med A. Utver dessa system finns ett
antal system som r vanligt frekommande i Sverige, och som visat sig praktiskt anvndbara under de frhllande som rder i Norden. Beteckningar fr
dessa system inleds med N.
I tabell B4:1a-f har en bedmd hllbarhet fr de olika systemen angetts
med graderingen Lg, Medel och Hg. Hllbarheten avser tiden tills
den behandlade ytan brutits ned till Ri 3 enligt SS-EN ISO 4628-3:2004. Hllbarhet Lg motsvarar en hllbarhetstid av 2 5 r Medel motsvarar en tid
av 5 15 r och hllbarhet Hg mer n 15 r. Se ven avsnitt 10:42. Hllbarhetsbedmningen fr A-systemen r hmtade frn SS-EN ISO 129445:2007. Fr de nationella N-systemen har motsvarande uppskattningar gjorts.
Hllbarhetsbedmningen br inte frvxlas med kraven p rostskyddets status
efter en garantitid.
Fr konstruktioner i luft ger system med zinkrik grundfrg eller zinkmetall
som grundbelggning normalt den strsta livslngden i respektive korrosivitetsklass. Vid sm mekaniska skador i frgfilmen, som repor och dylikt, ger
dessa system normalt ven visst korrosionsskydd vid skadan.
144
BSK
8 UTFRANDE
I tabell B4:1a-f angivna skikttjocklekar definieras enligt SS-ISO
19840:2005 Appendix B.
Exempel p rostskyddssystem fr mlning p sprutmetalliserade, elfrzinkade och sheradiserade ytor finns i SS-EN ISO 12944-5:2007, tabell A.10.
8:726
Typprovning av rostskyddsprodukter
Endast rostskyddssystem med bestyrkta egenskaper enligt BKR avsnitt 1:4 eller som r typprovade (initial type-testing) vid ackrediterat provningslaboratorium och dokumenterade av respektive frgtillverkare/leverantr, br anvndas. Dokumentationen br finnas tillgnglig i ett provningsintyg.
De provningsmetoder som anges i SS-EN ISO 12944-6:1998 r accelererade laboratoriemetoder. Tillfrlitligheten hos dessa r begrnsad. Av denna
anledning br strre vikt lggas vid resultat frn fltexponering. Provningen
kan ske i enlighet med Anvisningar fr provning av rostskyddsmlning genom
fltexponering, KI Rapport 1993:8, Korrosionsinstitutet 1993 och enligt Utvrdering av rostskyddssystem efter provning, KI Rapport 1999:2, Korrosionsinstitutet
1999. System fr objekt i korrosivitetsklass Im1-Im3, som r avsedda fr
anvndning i vatten eller jord, br exponeras ven genom neddoppning i avjoniserat vatten enligt SS-EN ISO 2812-2:2007.
Under tiden fltexponering pgr kan intyg frn Scab-provning enligt SSISO 11474:1999 erstta provningsintyg frn fltexponering. Scab-provningen
br vara utfrd i den tempererade klimatzonen p plats dr korrosionshastigheten p omlat stl (utan saltpsprutning) r minst 5 m/r vid en ettrig exponering (enkelsidig avfrtning).
Vidare br provningen av rostskyddssystem fr korrosivitetsklass C2 utfras under sommarhalvret.
Exponeringsbetingelser med tillhrande grnsvrden fr de ovan angivna
fltprovningarna framgr av tabell 8:726a och 8:726b.
145
8 UTFRANDE
BSK
Tabell 8:726a
Korrosivitetsklass
Exponeringsbetingelser vid provning av rostskyddssystem
Fltexponering p
Bohus-Malmn, station Kvarnvik eller
likvrdig plats1
Exponering i avjoniserat vatten enligt

SS-EN ISO 28122:2007
(r)
(r)
Exponering vid
Scab-provning
enligt
SS-ISO
11474:1999
(r)
0,5
1
2
2
2
C2
C3
C4
C52
Im1-Im3
0,5
2
4
4
4
Korrosiviteten vid Fltstation Kvarnvik motsvarar korrosivitetsklass C4 fr stl och korrosivitetsklass C3 fr zink. Medelavfrtning p stl vid ettrig exponering har uppmtts till 485
2
2
36 g/m (motsvarar 62 4,6 m) och p zink 8,1 0,1 g/m .
Fr korrosivitetsklass C5-I br hnsyn tas till de aktuella miljbetingelserna.
Tabell 8:726b
Grnsvrden vid provning av rostskyddssystem med

hllbarhet medel eller hg
Korrosivitetsklass
C4
Korrosivitetsklass
C5-I, C5-M,
Im1-Im3
SS-EN ISO
4628-3:2004
SS-EN ISO
4628-2:2004
SS-EN ISO
4628-4:2004
SS-EN ISO
4628-5:2004
Ri 0
Ri 0
Ri 0
Vidhftning
Grnsvrde vid exponeringsprovningens slut

Korrosivitetsklass
C2 och C3
1-komp.
frg
2-komp.
frg
SS-EN ISO
4624:2003
SS-EN ISO
4624:2003
2 MPa
2 MPa
2 MPa
4 MPa
4 MPa
4 MPa
System
med zink
i grundbelggningen
System
utan zink
i grundbelggningen
SS-EN ISO
4628-8:2005
men med
1 mm repa
Max 4 mm
Max 4 mm
Max 4 mm
SS-EN ISO
4628-8:2005
men med
1 mm repa
Max 10 mm
Max 10 mm
Max 10 mm
Rostgrad
Blsbildning
Sprickbildning
Avflagning
146
Bestmning
enligt
Spridning frn repa och

frilagd kant
Typ av provning
BSK
8:73
8 UTFRANDE
Katodiskt skydd
Katodiskt skydd kan anordnas med
offeranod av odlare metall
ptryckt likstrm.
Katodiskt skydd med ptryckt likstrm anordnas s att alla delar av
konstruktionen fr en potential av 0,85V eller lgre relativt en koppar/mttad kopparsulfatelektrod. Den erforderliga katodiska strmttheten
fr att uppn denna potential beror framfr allt p om stlet r omlat eller
mlat samt p den anvnda frgtypen. I vatten kan strmbehovet fr omlat stl vara hgre n 100 mA m 2 men med en lmplig mlning endast
ngra f mA m 2 . Strmbehovet pverkas ocks av vattnets strmningshastighet. Dessa omstndigheter medfr att skyddsstrmttheten br bestmmas frn fall till fall.
Mlning som anvnds i kombination med katodiskt skydd br dels vara
alkalibestndig, dels kunna motst vtgasutveckling som i vissa fall kan
uppst p den skyddade konstruktionens yta. Som exempel p frger anvndbara vid katodiskt skydd kan nmnas epoxifrger.
8:74
Rostmn
Rostmn (korrosionstillgg), dvs. en kning av godstjockleken utver vad
som fordras med hnsyn till kraven i brottgrns- och bruksgrnstillstnd,
kan utnyttjas som rostskydd om
konstruktionens anvndningstid r definierad,
miljn bedms p skra sidan,
risken fr punktfrtning beaktas,
risken fr spaltkorrosion r frsumbar samt
korrosionens inverkan med avseende p utmattning beaktas.
Rostmnen br bestmmas med hnsyn till frvntad maximal avfrtning under konstruktionens anvndningstid. Observera att punktfrtning av
betydande storlek dessutom kan uppkomma. Vrdena i tabell 8:74 kan anvndas fr bestmning av allmn avfrtning i korrosivitetsklass C2, C3 och
C4 fr ordinra konstruktionsstl respektive rosttrga stl enligt SS-EN
10025-5:2004. Fr konstruktioner i korrosivitetsklass C5-I och C5-M bedms
rostmnens storlek frn fall till fall. Punktfrtning kan dr uppg till 2 - 3 mm
per r.
147
8 UTFRANDE
BSK
Riktvrden angivna i tabell 8:74 fr rosttrgt stl frutstter milj med

omvxlande fukt- och torrperioder och med begrnsad kloridhalt.
Vid rosttrgt stl med ytor som kan f lngvarig fuktpverkan br riktvrdena fr konstruktionsstl tillmpas eller annat rostskydd anvndas.
Tabell 8:74
Korrosivitetsklass
8:75
Riktvrden fr enkelsidig allmn avfrtning av konstruktionsstl och rosttrga stl (jmfr tabell 1:23c)
De frsta 10 ren
(mm/r)
Efter de frsta 10 ren

(mm/r)
Konstruktionsstl
Rosttrga stl
Konstruktionsstl
Rosttrga stl
C2
0,04
0,015
0,025
0,006
C3
0,08
0,03
0,05
0,012
C4
0,12
0,05
0,08
0,02
Ingjutning i vattentt betong

Stlkonstruktion ingjuten i vattentt betong kan anses rostskyddad om betongkvalitet vljs enligt BKR avsnitt 7:12. Hrvid frutstts att betongytan
utformas s att vattensamling inte uppkommer.
Delar av stlkonstruktionen som ligger nrmare betongytan n som
motsvarar tckande betongskikt enligt BKR avsnitt 7:3128, dock minst 50
mm, br ges erforderligt rostskydd med tillmpligt rostskyddssystem.
8:76
Brandskyddsmlning
Fr brandskyddsmlning br tillmpliga delar av avsnitt 8:72 beaktas.
Brandskyddsfrg br vljas med bestyrkta egenskaper enligt BKR avsnitt 1:4 eller vara typprovad p motsvarande stt som angivet fr rostskyddsfrg enligt avsnitt 8:725.
Brandskyddsfrg br inte tillmtas ngon rostskyddande frmga. Valt
rostskyddssystem frutstts anpassat till brandskyddsmlningen.
Utfrandet av brandskyddsmlning br flja frekommande typgodknnande och frgtillverkarens anvisningar.
148
BSK
8:8
8 UTFRANDE
Transport och hantering

En konstruktionsdel br under transport, lagring och hantering inte lggas
upp, hanteras eller belastas p ett sdant stt att skador, spnningar eller
deformationer uppstr som kan menligt frsmra materialets egenskaper
eller innebra att kvalitetskraven fr den aktuella utfrandeklassen (jmfr
avsnitt 8:12) eller fr ytskyddet inte uppfylls.
Frstrkningar, fsten fr lyftdon, monteringshl o.d. fr en konstruktionsdels transport eller hantering br utfras i samrd med konstruktren.
Om svetsning erfordras vid sdana anordningar br svetsningen redovisas
p ritning, i svetsplan eller i monteringsplan, se avsnitt 8:41.
8:9
Montering
Fr stabilisering under monteringstiden skall erforderlig provisorisk stagning
anordningas.
BKR, avsnitt 8:57, frsta stycket andra meningen
Montering fr inte pbrjas frrn monteringsplan freligger.
Betrffande monteringsplan och kompetens se avsnitt 1:43 respektive 8:11.
149
150
BSK 07
9 KONTROLL
KONTROLL
9:1
Allmnt
BKR, avsnitt 8:6
De vrden p partialkoefficienterna m och mp som anges i detta materialavsnitt frutstter att sdan kontroll som anges i avsnitt 2:6 utfrs.
Vrden fr partialkoefficienten m och dimensionerande materialvrden behandlas i avsnitt 3:42. En frutsttning fr tillmpning av dimensioneringsprinciperna i avsnitt 3 och berkningsmetoderna i avsnitt 6 r att kontroll utfrs enligt detta avsnitt.
I 9 kap. PBL finns bl.a. bestmmelser om byggherrens ansvar.
Byggherre r den som fr egen rkning utfr eller lter utfra byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren skall se till att kontroll
och provning utfrs i tillrcklig omfattning och ansvarar fr att arbetena utfrs enligt PBL, BVL och dri beropade freskrifter.
9:2
Dokumentation
BKR, avsnitt 2:63
Resultaten av utfrda kontroller skall dokumenteras. Eventuella avvikelser med tillhrande tgrder skall noteras liksom andra uppgifter
av betydelse fr den frdiga konstruktionens kvalitet.
Dokumentationen br hllas tillgnglig fr kontrollanten.
Resultaten frn mottagnings- och utfrandekontrollen och vidtagna tgrder br sammanfattas i ett kontrollintyg. Kontrollintyget br
innehlla minst fljande uppgifter:
151
9 KONTROLL
BSK 07
bekrftelse av att grundkontroll enligt intern dokumentation och avsnitt 9:6 utfrts,
resultat frn tillggskontrollen enligt tillggskontrollplanen,
uppgift om frekommande avvikelser frn konstruktionsredovisningen, bl.a. klsvetsar med utnyttjad intrngning enligt avsnitt
8:431 samt
uppgift om fel eller skada och om vidtagna tgrder.
Dokumentationen fr verifiering av vidtagna tgrder kan utgras av
leveranssedlar och provningsrapporter, kontrolljournaler, dagboksanteckningar, samt protokoll och intyg ver utfrd kontroll.
Dokumentation av fel eller skada br innefatta notering om lge
fr och utfrande av omarbetning av svets (svetsreparation) samt
kompletterade kontrolltgrder (ny kontroll efter omarbetning och
eventuellt utkad kontrollomfattning).
9:3
Dimensioneringskontroll
BKR, avsnitt 2:61
Med dimensioneringskontroll avses i dessa freskrifter kontroll av dimensioneringsfrutsttningar, bygghandlingar och berkningar.
Rd:
Denna kontroll br utfras av en person som inte tidigare deltagit i

projektet.
Omfattningen av dimensioneringskontrollen avseende en stlkonstruktion br anpassas till bl.a. skerhetsklass och konstruktionens komplexitetsgrad.
Dimensioneringskontroll br t.ex. omfatta kontroll av att:
de antaganden som dimensioneringen baseras p stmmer
verens med givna frutsttningar och de krav som stllts upp
fr aktuell konstruktion
antaganden om egenskaper hos material, inklusive jord och berg,
r lmpliga
antaganden om laster och annan pverkan r lmpliga
valda berkningsmodeller motsvarar den verkliga konstruktionen
152
BSK 07
9 KONTROLL
9:4
valda berkningsmodeller r lmpliga och korrekt genomfrda

grafiska eller numeriska berkningar r korrekt genomfrda
provningar r korrekt genomfrda
berkningsresultaten r korrekt verfrda till redovisningshandlingen, t.ex. ritning.
Mottagningskontroll
Med mottagningskontroll avses i dessa freskrifter byggherrens kontroll av att material och produkter har frutsatta egenskaper nr de tas
emot p byggplatsen. Vid denna kontroll skall material och produkter
identifieras,
granskas och
provas svida de inte r byggprodukter med bestyrkta egenskaper
enligt avsnitt 1:4.
Vid provtagning fr mottagningskontroll br upprttas ett provtagningsbevis. Resultat av provningen redovisas i en provningsrapport.
BKR, avsnitt 8:6

Rd:
Mottagningskontroll, utver identifiering och syning, kan ske som

stickprovskontroll om levererade material eller produkter har frutsttningar att uppfylla de stllda kraven, t.ex. genom att ett intyg
frn tidigare utfrd provning freligger. Kontrollintyg typ 3.1 enligt SS-EN 10204:2005 br anvndas.
Rdet avser material eller produkter som inte har bestyrkta egenskaper. Syftet med kontrollprovningen r att verifiera att tillhandahllet
intyg svarar mot levererade material eller produkter.
153
9 KONTROLL
9:41
BSK 07
Byggprodukter med bestyrkta egenskaper

BKR, avsnitt 2:62, tredje och fjrde styckena
Byggprodukter med bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 1:4 behver
inte ytterligare provas eller kontrolleras i de avseenden som omfattas
av bestyrkandet. Nr det gller andra byggprodukter med bestyrkta
egenskaper n de som r typgodknda och/eller tillverkningskontrollerade enligt bestmmelserna i 18 20 BVL skall det skerstllas
att freskrivna krav fr avsedd anvndning uppfylls.
Rd:
Fr byggprodukter med bestyrkta egenskaper kan mottagningskontrollen inskrnkas till att endast omfatta identifiering, kontroll av
mrkning, granskning samt kontroll av att produkten r lmplig fr
aktuell anvndning.
I BKR finns fyra olika alternativ a d att bestyrka byggprodukternas

egenskaper, varav tv infrts i och med BFS 2003:6 i BKR.
Alternativ a) typgodknnande/tillverkningskontroll enligt BVL och
Boverkets freskrifter om typgodknnande och tillverkningskontroll
(BFS 1995:6) kan tillmpas p alla typer av byggprodukter och alternativ
b) CE-mrkta produkter p de produkter fr vilka europeiska tekniska
specifikationer (harmoniserade standarder och europeiska tekniska godknnanden, ETA) utarbetats.
De tv nya mjligheterna, alternativ c) och d) r utarbetade med tanke
p och gller i dagslget endast fr byggprodukter fr brande konstruktioner. De bygger p en ren produktcertifiering eller att ett certifieringsorgan som ackrediterats fr uppgiften och produkten ifrga vervakar och
godknner tillverkarens egen produktionskontroll. I avsnitt 1:4 i BKR anges vilka krav som stlls p sdana certifieringar fr att produkten i frga
skall anses ha bestyrkta egenskaper.
Den enda typ av bestyrkande som innebr att det r kontrollerat att
svenska krav r uppfyllda fr den tillmpning som anges i bestyrkandet r
alternativ a) typgodknnande/tillverkningskontroll enligt BVL. vriga alternativ innebr enbart att man skall ha tilltro till att produkten har de
egenskaper som deklarerats, men det r upp till anvndaren att kontrollera
att dessa produktegenskaper verensstmmer med vad som krvs i BKR.
154
BSK 07
9 KONTROLL
Detta gller bde CE-mrkta produkter (alternativ b) och produkter
bestyrkta enligt alternativ c) och d). Byggherren mste allts kontrollera
att produktens egenskaper uppfyller de krav som stlls p produkten i
frga fr just den aktuella anvndningen. Denne behver dremot inte
gra ngon egen provning av dessa egenskaper utan skall kunna avgra
om produkten r lmplig genom att granska mrkningen. ven nr det
gller en typgodknd/ tillverkningskontrollerad produkt s mste byggherren skerstlla att typgodknnaet/tillverkningskontrollen faktiskt avser
den aktuella anvndningen. r s inte fallet behandlas produkten p
samma stt som en produkt vars egenskaper bestyrkts enligt alternativ b),
c) eller d).
Finns det mjlighet att CE-mrka en produkt s kan varken alternativ
a), c) eller d) beropas som bestyrkande enligt avsnitt 1:4 i BKR under
lngre tid n vad som anges i vergngsbestmmelserna fr respektive
harmoniserad produkt.
9:42
Konstruktionsdelar som inte r byggprodukter med bestyrkta egenskaper

Fr tillverkade konstruktionsdelar som inte r byggprodukter med bestyrkta egenskaper br tillverkningen utfras under tillsyn av en fristende expert som utses av byggherren. I tillsynen ingr en bedmning av
verkstadens frutsttningar att tillverka den aktuella stlkonstruktionen,
bl.a. en bedmning av verkstadens maskinella utrustning, dess tillverknings- och kontrollrutiner samt personalens kompetens. En sammanfattande rapport ver tillsynen frutstts upprttad av experten.
Mottagnings- och utfrandekontroll av tillverkning i verkstad frutstts omfatta samma kontrolltgrder som gller vid kontroll p byggplats.
9:421
Kompetens hos fristende expert

Utver kompetens enligt avsnitt 8:11 br en fristende expert som utfr tillsyn enligt avsnitt 9:42 ha teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet av utfrande och kontroll samt specialistkompetens som svarar mot uppgiftens karaktr.
155
9 KONTROLL
9:43
Mottagningskontroll av material
9:431
Stlmaterial
BSK 07
Fr stlmaterial som pvisas ha bestyrkta egenskaper enligt avsnitt

7:5 eller som mottagningskontrollerats med stickprovskontroll enligt
BKR avsnitt 8:6 (se avsnitt 9:4 ovan) kontrolleras vid mottagningen
att produkterna r mrkta och identifierbara mot tillhrande intyg
samt utan skador frn lagring, transport, hantering o.d.
Mottagningskontroll av stlmaterial enligt BKR avsnitt 8:6 kan
t.ex. omfatta kemisk analys med tillrckligt antal legeringsmnen fr
att kunna bedma om intyget svarar mot levererade material eller
produkter. verensstmmelsen kan anses skerstlld om avvikelserna
mellan tillhandahllet intyg och resultat frn provningen vid mottagningskontrollen r mindre n avvikelserna som tillts enligt respektive standard mellan kemisk analys av produkt och chargeprovning.
Fr vrigt stlmaterial br mottagningskontroll med materialprovning utfras enligt fljande.
Ett kontrollparti fr provning av material vid mottagningskontroll
br utgras av ett materialparti om hgst 40 ton. Partiet br vara enhetligt med avseende p tillverkare, stlsort, chargetillhrighet, leveranstillstnd och tjockleksintervall fr strckgrns enligt standard. Strre materialpartier delas upp i flera kontrollpartier.
Om ett materialparti inte uppfyller de angivna frutsttningarna fr
ett kontrollparti eller om det freligger brister i dokumentationen eller
mrkningen br provtagningsplan H enligt SS 11 01 03:1985 tillmpas,
om det inte p annat tillfrlitligt stt kan pvisas att partiet uppfyller
stllda krav.
Kemisk analys och slagprovning br utfras enligt provtagningsplan
E i ovannmnda standard och dragprovning enligt provtagningsplan D.
Fr konstruktionsstl som ska kallformas br bockprovning utfras enligt provtagningsplan D, alternativt att provning utfrs av de bockade
produkterna enligt avsnitt 8:33, sista stycket. Provtagning i vrigt och
provning br utfras enligt standarder angivna i tabell 9:431.
156
BSK 07
9 KONTROLL
Provning av andra materialegenskaper n enligt tabell 9:431 br utfras om srskilda krav stlls p materialet. Exempel p sdan provning
kan avse areakontraktion vid dragprov i tjockleksriktningen eller hrdhet.
Material som inte uppfyller stllda krav br kasseras om det inte kan
omklassas till en annan stlsort.
Tabell 9:431
Standarder fr provtagning och provning av stlmaterial.
Typ av provning
Provtagning
Provning
Kemisk analys
SS-EN ISO 14284:2002
Dragprovning
SS-EN ISO 377:1997
SS-EN 100021:2001
Slagprovning
SS-EN 10025-1:2004
SS-EN 100451:1990
Bockprovning
SS-EN ISO 377:1997
SS-EN ISO 7438:2005
9:432
Tillsatsmaterial fr svetsning
Fr tillsatsmaterial kontrolleras att produkter/frpackning r mrkta
och identifierbara samt att frpackning r oskadad.
Fr tillsatsmaterial som inte r CE-mrkt produkt br materialprovning utfras som mottagningskontroll och omfatta hllfasthetsegenskaper, brottfrlngning och slagseghet. Provning br utfras enligt SS-EN 14532-1:2005.
Uppgifter om vilka produkter som r CE-mrkta framgr t.ex. av
www.svets.se/elektrodportalen.
9:433
Fstelement
Fr skruvar och muttrar dr hllfasthetsegenskaper, toleranser och
frekommande ytbehandling inte dokumenterats med ett av tillverkaren utfrdat kontrollintyg typ 3.1 enligt SS-EN 10204:2005 fr det aktuella partiet br mottagningskontroll utfras enligt fljande. Motsvarande gller fr brickor till hgt frspnda skruvfrband i skruvfrbandsklass S1F, S1F(fin), S1F(mod), S2F, S3 och S3(grov). Mottagningskontroll av skruvar och muttrar samt av brickor till hgt frspnda skruvfrband br avse hllfasthet, toleranser och i frekommande
157
9 KONTROLL
BSK 07
fall zinktjockleken och omfatta minst en enhet per hundra, dock minst
tre enheter fr varje typ och dimension i partiet.
Provning av skruvars och muttrars brotthllfasthet vid mottagningskontroll br utfras enligt SS-EN ISO 898-1:1999 och SS-EN
20898-2:1994. Fr hgt frspnda frband br dock skruv med tillhrande mutter provas tillsammans enligt SS-EN ISO 898-1:1999: 8.2.
Provning av brickors hrdhet br utfras enligt ISO/R81.
Provning av zinktjocklek fr skruvar, muttrar och brickor br utfras
enligt SS-EN ISO 1463:2004 alternativt SS-EN ISO 2178:1995.
Armeringsstnger, t.ex. fr gngade konstruktionselement, frutstts
vara kontrollerade enligt kontrollreglerna i BBK 04.
9:5
Utfrandekontroll
BKR, avsnitt 2:62, femte stycket
Med utfrandekontroll avses i dessa freskrifter byggherrens kontroll
av att
tidigare inte verifierbara projekteringsfrutsttningar som r av betydelse fr skerheten r uppfyllda samt att
arbetet utfrs enligt gllande ritningar och andra handlingar.
BKR, avsnitt 2:621
Med grundkontroll avses i dessa freskrifter den generella kontrollen
av material, produkter och arbetsutfrande.
Rd:
Materialspecifika regler fr grundkontroll finns i respektive materialavsnitt.
Med tillggskontroll avses i dessa freskrifter den specifika kontroll

som skall ske av
konstruktionsdetaljer som har avgrande betydelse fr konstruktionens brfrmga, stadga eller bestndighet,
konstruktionsdetaljer med speciellt utfrande samt
omgivningens pverkan.
Fr tillggskontrollen skall en plan upprttas.
Rd:
158
Materialspecifika regler fr tillggskontroll finns i respektive materialavsnitt.
BSK 07
9 KONTROLL
Grundkontroll och tillggskontroll behandlas i avsnitt 9:6 respektive
9:7.
Betrffande tillggskontrollplan se avsnitt 1:44.
9:6
Grundkontroll
9:60
Allmnt
BKR, avsnitt 8:61
Rd:
Grundkontrollen br omfatta fljande omrden:

material,
mtt och form,
svetsfrband,
skruvfrband samt
ytbehandling fr rost- och brandskydd.
Exempel p kontrolltgrder vid grundkontroll finns i BSK 07
avsnitt 9.
Om omfattningen av grundkontrollen inte nrmare anges, kan
kontrollen begrnsas till delkontroll. Drvid br omfattningen av
kontrolltgrderna vljas s att det freligger tillfredsstllande skerhet fr att konstruktionen i sin helhet uppfyller kraven.
Grundkontrollen br utfras av en person som inte utfrt aktuellt

arbetsmoment och som innehar kompetens enligt 8:11.
Vid bedmningen av erforderlig omfattning av grundkontrollen kan
bl.a. frekommande rutiner fr operatrens avsyning av eget arbete beaktas. En lmplig ordning kan vara att utfra allkontroll vid brjan av en
tillverkning eller montering, vilket kan reduceras till delkontroll vid tillfredsstllande kontrollutfall.
9:61
Material
Grundkontroll av material br omfatta kontroll av att
allt stlmaterial har bestyrkta egenskaper enligt avsnitt 7:5 och 9:4
eller r mottagningskontrollerat enligt avsnitt 9:431,
159
9 KONTROLL
BSK 07
stlmaterialet i den frdiga stlkonstruktionen r identifierbart mot

tillhrande intyg vid hllfasthetsklass 355 och hgre,
stlmaterialet r utan skador frn hantering, otillten svetspverkan
o.d. (se avsnitt 8:41),
tillsatsmaterialet fr svetsning har mottagningskontrollerats enligt
avsnitt 9:432,
tillsatsmaterialet frvaras och hanteras p ett sdant stt att svetsfrbanden fr avsedda egenskaper, samt
fstelement har mottagningskontrollerats enligt avsnitt 9:433.
9:62
Mtt, ytor och form

Grundkontroll av mtt, ytor och form br omfatta kontroll av att
stlmaterialets ytor uppfyller krav fr aktuell utfrandeklass enligt
tabell 8:12 och avsnitt 8:31,
termiskt skurna ytor verensstmmer med avsnitt 8:32,
inga skador uppkommit vid plastisk bearbetning,
mttnoggrannhet, rakhet och planhet verensstmmer med vad som
anges i konstruktionsredovisningen och i avsnitten 8:61 och 8:62,
tryckverfrande yta verensstmmer med avsnitt 8:63 samt
utfrandet svarar mot aktuell utfrandeklass enligt tabell 8:12 och i
vrigt enligt avsnitt 8.
Kontroll av mtt, rakhet och planhet hos formvaror br utfras genom
uppmtning och jmfrelse med tillmplig formvarustandard samt
med toleranserna i avsnitten 8:61 och 8:62 och i bygghandling.
9:63
Svetsfrband
Grundkontroll av svetsfrband br omfatta
visuell kontroll av fogberedning,
visuell kontroll och vid behov mtning av svetsars yta och form,
mtning av klsvetsars a-mtt,
kontroll av att utfrandet i vrigt verensstmmer med avsnitt 8:4
samt
kontroll av kompetensen hos den som utfr svetsarbeten. Se avsnitt
8:46.
160
BSK 07
9:64
9 KONTROLL
Skruvfrband
Grundkontroll av skruvfrband br omfatta kontroll av att
fstelementens typ, mrkning, antal och placering verensstmmer
med konstruktionsritningen,
vid friktionsfrband, klass S3 och S3(grov), frbandets delar efter
den frberedande tdragningen har erforderlig planhet och god anliggning samt
utfrandet i vrigt verensstmmer med avsnitt 8:5.
9:65
Rostskydd
Grundkontroll av rostskydd br omfatta
kontroll av miljbetingelser, varvid tillses att stlytans temperatur
vid frbehandlingen och mlningen r minst 3C hgre n den omgivande luftens daggpunkt eller i verensstmmelse med de riktlinjer som ges i SS-EN ISO 8504-2:2001,
kontroll av att frbehandlade stlytor som skall belggas har avsedd renhet, bedmd enligt SS-EN ISO 8501-1:2007 (SS 05 59 00)
och avsedd ytrhet, bedmd enligt SS-EN ISO 8503-2:1995,
mtning av belggningens skikttjocklek enligt SS-ISO 19840:2005
Appendix B samt
kontroll av att utfrandet av rostskyddet i vrigt verensstmmer
med avsnitt 8:7.
Exempel p kontroll av rostskydd finns i SS-EN ISO 12944-7:1998.
Se ven Anvisningar fr kontroll vid rostskyddsmlning, Bulletin 104,
Korrosionsinstitutet.
9:66
Brandskyddsmlning
Vid brandskyddsmlning br grundkontroll utfras enligt tillmpliga
delar av avsnitt 9:65 och i enlighet med frekommande anvisningar
frn tillverkaren av brandskyddsfrgen.
161
9 KONTROLL
BSK 07
9:7
Tillggskontroll
9:70
Allmnt
BKR, avsnitt 8:62
Rd:
Tillggskontrollen br omfatta fljande omrden:

objektanpassade kontrolltgrder,
konstruktionsdelar med dragkraft i tjockleksriktningen,
svetsfrband samt
katodiskt skydd.
Exempel p kontrolltgrder vid tillggskontroll finns i
BSK 07 avsnitt 9.
Tillggskontrollen br utfras enligt gllande tillggskontrollplan av

en fristende person med specialistkunskaper, jmfr avsnitt 9:421.
All visuell kontroll och ofrstrande provning av vrmepverkade
delar frutstts utfrd efter att vtediffusionen har stabiliserats. Vntetiden innan kontrollen kan utfras bestms bl.a. av strsta ingende godstjocklek, stltyp och vtemngd.
9:71
Objektanpassade kontrolltgrder
Exempel p objektanpassade kontrolltgrder som br ing i tillggskontrollen samt minsta kontrollomfattning:
visuell kontroll av ytor hos konstruktionsdelar i utfrandeklass GA
och GB, 100 %
kontroll av att toleranskraven fr stngers tvrsnittsmtt innehlls om
m = 1,0 enligt avsnitt 3:42, minst ett tvrsnitt per dimension
mtning av pilhjd och snedstllning hos tryckta konstruktionsdelar
med utnyttjandegrad ver 0,7
kontroll av passning mellan skruvar och hl i passfrband, skruvfrbandsklass S2 och S2F, stickprov
kontroll av frspnningsfrfarande vid hgt frspnda skruvfrband i
skruvfrbandsklass S1F, S1F(fin), S1F(mod), S2F, S3 och S3(grov)
162
BSK 07
9 KONTROLL
kontroll av utfrande och skikttjocklek hos brandskyddsmlning,

stickprov
visuell kontroll av ytrenhet och ytrhet enligt SS-ISO 8501-3:2006 respektive SS-ISO 8503-2:1992 fr rostskyddssystem i C3-C5 och Im1Im3, stickprov
mtning av total skikttjocklek enligt SS-ISO 19840:2005 Appendix B
fr rostskyddssystem i C3-C5 och Im1-Im3, 10 % av standardens omfattning vid utsatta delar av konstruktionen
kontroll av portthet hos organiska belggningar i Im1-Im3 av enskiktstyp, t.ex. rostskyddssystem A6.06 enligt bilaga 4.
Andra exempel kan vara:
ofrstrande provning av svets ven vid lgre utnyttjandegrad n enligt avsnitt 9:732, stickprov
kontroll av homogenitet vid dragkrafter i stlets tjockleksriktning
ven vid andra frutsttningar n enligt avsnitt 9:72 eller vid konstruktioner i skerhetsklass 1, stickprov
kontroll av vidhftning fr totala rostskyddet enligt SS-EN ISO
4624:2003 vid C3-C5 och Im1-Im3.
9:72
Konstruktionsdelar med dragkraft i tjockleksriktningen

Tillggskontroll av homogenitet br utfras fr konstruktionsdel i
skerhetsklass 2 och 3 med vsentlig dragkraft i tjockleksriktningen enligt avsnitt 7:24, punkterna a d. Kontrollen br omfatta alla berrda
konstruktionsdelar, dock kan omfattningen minskas till delkontroll, vars
omfattning anges i tillggskontrollplanen, vid tillmpning av material
och verifiering som uppfyller reglerna i avsnitt 7:24.
Kontrollen frutstts utfrd genom ultraljudprovning efter svetsningen av de delar av grundmaterialet som pverkas av dragkraft i tjockleksriktningen. Vid godstjocklek hgst 25 mm utfrs provningen
163
9 KONTROLL
BSK 07
tidigast 16 timmar och vid grvre godstjocklek tidigast 40 timmar efter avslutad svetsning i berrt material. Hrvid frutstts grundmaterialet vara fritt frn inhomogeniteter som sprickor, klyvningar och
slaggskiktningar.
9:73
Svetsfrband
Tillggskontroll av svetsfrband br omfatta:
visuell kontroll enligt avsnitt 9:731,
ofrstrande provning enligt avsnitt 9:732 samt
annan kontroll enligt avsnitt 9:733.
Om kontroll av svets visar att kraven inte uppfylls bedms erforderlig
tgrd av konstruktionsansvarig i samrd med tillggskontrollanten. Vid
omarbetning (svetsreparation) utfrs normalt ny kontroll efter omarbetningen. Vid delkontroll br kontrollomfattningen normalt utkas till
andra svetsar lagda med samma frutsttningar.
9:731
Visuell kontroll av svetsar
Visuell kontroll av svetsar i material med godstjocklek hgst 25 mm br

utfras tidigast 16 timmar och fr strre godstjocklek tidigast 40 timmar
efter avslutad svetsning i berrt material.
I utfrandeklass GA och GB br svetsar kontrolleras i hela sin lngd
genom visuell kontroll. I utfrandeklass GC kan omfattningen av den
visuella kontrollen begrnsas till delkontroll, vars omfattning anges i
tillggskontrollplanen. Kvalitetskrav gller enligt avsnitt 8:14.
Om den visuella kontrollen ger anledning till tvekan om stllda kvalitetskrav r uppfyllda kompletteras den med ofrstrande provning,
t.ex. sprickindikering.
Visuell kontroll i utfrandeklass GC frutstts styrd genom tillggskontrollplanen till de svetsfrband som r av primr betydelse fr konstruktionens skerhet, funktion och bestndighet. Lmpliga riktvrden
fr delkontrollens omfattning r 25 % av svetslngden i skerhetsklass 3
och 10 % i skerhetsklass 2. Rd om utfrande av visuell kontroll av
svetsar finns i SS-EN 970:1997. Det frutstts att en skriftlig rapport
upprttas, t.ex. med innehll enligt formulr i MNC 1120.
164
BSK 07
9 KONTROLL
Visuell kontroll av svetsar br utfras av person med kompetens

motsvarande vad som krvs fr certifiering enligt SS-EN 473:2005 +
A1:2005.
9:732
Ofrstrande provning av svetsar
Ofrstrande provning av svetsar i material med godstjocklek hgst 25

mm br utfras tidigast 16 timmar och fr strre godstjocklek tidigast
40 timmar efter avslutad svetsning i berrt material.
Ofrstrande provning av svets br utfras vid frband med strre
utnyttjandegrad n 0,70 vid icke utmattningsbelastade konstruktioner
och med strre utnyttjandegrad n 0,50 vid utmattningsbelastade konstruktioner. Minsta omfattning av provningen vid angiven utnyttjandegrad framgr av tabell 9:732. Tabellens vrden avser den kontrollerade
svetslngden uttryckt i procent av den svetslngd som har den angivna
utnyttjandegraden. Fr svetsfrband utfrda p byggplats br omfattningen frdubblas.
Vid bedmningen av vilka svetsar som upptas i tillggskontrollplanen frutstts att konstruktren tar hnsyn till skerhetsklassen, utnyttjandegraden, svetsgeometrin och risker fr fel i svetsfrbandet med hnsyn till svetsmetod, tkomlighet m.m. ven om ingen ofrstrande
provning r angiven i tillggskontrollplanen eller i dessa regler br
minst ett stickprov tas ut.
Den ofrstrande provningen frutstts utfrd enligt ngon av fljande metoder:
radiografering enligt SS-EN 1435:2004, klass B, med bildkvalitet enligt SS-EN 462-3:1997. Vid svetsar i konstruktionsdelar i utfrandeklass GC kan ven bildkvalitet klass A anvndas. Granskning av radiogram utfrs enligt SS-EN 1435:2004 mot kvalitetskrav enligt tabell 8:14 och SS-EN 12517:2006
ultraljudprovning enligt SS-EN 1714:1998+A1:2002+A2:2004. Kvalitets-krav enligt tabell 8:14 och SS-EN 1712:1998+A1:2002
+A2:2004. Fr provning av konstruktionsdelar i utfrandeklass GA
och GB anvnds lgst provningsklass B
sprickindikering genom magnetpulverprovning enligt
SS-EN 1290:1998+A1:2002+A2:2004, kvalitetskrav enligt tabell 8:14
och SS-EN 1291:1998+A1:2002+A2:2004. Om magnetpulverprov-
165
9 KONTROLL
BSK 07
ning inte gr att utfra kan den ersttas med penetrantprovning enligt
SS-EN 571-1:1997, kvalitetskrav enligt tabell 8:14 och SSEN 1289:1998+A1:2002+A2:2004 eller med virvelstrmsprovning
enligt SS-EN 12084:2001+A1:2004.
Tillmplig provningsmetod frutstts vald i samrd med sakkunnig
person. Ofrstrande provning br frlggas s att provningen omfattar
svetsens svaga partier, t.ex. svetsens brjan och avslutning samt vid strningar.
Ofrstrande provning av svets br utfras av person med kompetens motsvarande vad som krvs fr certifiering enligt SS-EN
473:2000+A1:2005.
Om tvekan rder om tolkningen av de erhllna resultaten frn den
ofrstrande provningen, frutstts att kompletterande provning utfrs med annan metod.
Tabell 9:732
Utfrandeklass
GA
GB
GC
9:733
Minsta omfattning vid ofrstrande provning av svets

uttryckt i % av en svetslngd med utnyttjandegrad enligt avsnitt 9:732
Svetsklass
Skerhetsklass
3
WA
50
25
WB
25
10
WA och WB
25
10
WC
10
10
WAWC
10
10
Annan kontroll
Annan kontroll av svetsfrband br omfatta:

kontroll av att tillmplig frprovning utfrts vid utnyttjande av intrngningen vid klsvetsar enligt avsnitt 8:431 samt
166
BSK 07
9 KONTROLL
kontroll av tthet om srskilda krav stlls. Tthetsprovning br vid
godstjocklek hgst 25 mm utfras tidigast 16 timmar och vid strre
godstjocklek tidigast 40 timmar efter avslutad svetsning. Se ven
bilaga 5, sidan 205.
Annan kontroll kan ven avse:

kontroll av en metodprovning fr ett speciellt svetsutfrande eller
skrutfrande samt
fortlpande kontroll av intrngningen hos klsvetsar om strre utnyttjande av den mtta intrngningen vid metodprovning n enligt
avsnitt 8:431 utnyttjas.
9:74
Katodiskt skydd
Ett katodiskt skydd br bl.a. kontrolleras genom mtning av den skyddade konstruktionens potential relativt en referenselektrod, t.ex. en koppar-/mttad kopparsulfatelektrod. Kontrollen br utfras av person med
ingende knnedom om hur skyddet fungerar. Man mste bl.a. frskra
sig om att det katodiska skyddet inte pverkar frmmande konstruktioner p ett negativt stt.
167
168
BSK 07
10
10 UNDERHLL
UNDERHLL
10:1 Inledning
garen ansvarar enligt bygglagstiftningen fr att en byggnad underhlls
s att dess tekniska egenskapskrav i huvudsak bevaras. Vissa anordningar, t.ex. de som skall tillgodose skerheten, skall hllas i stnd. Byggnaders yttre skall hllas i vrdat skick.
Bestmmelser om underhll finns i BVL, 2 sista stycket och i
PBL, 3 kap. 13 .
I detta avsnitt ges exempel p system fr underhll av sdana stlkonstruktioner som bedmts uppfylla kravet p bestndighet i BKR, avsnitt 2:13. Det br speciellt ppekas att freslagna underhllssystem enbart utgr exempel.
Varje stlkonstruktion underkastas fortlpande tillsyn enligt avsnitt
10:2.
Om srskilda skl freligger utfrs dessutom terkommande versyn
enligt avsnitt 10:3 p en stlkonstruktion eller konstruktionsdel. Med
srskilda skl avses t.ex. att:
stor korrosionsrisk r aktuell, exempelvis i korrosivitetsklass C3-C5
och Im1-Im3
en konstruktion ingr i en byggnad som r utformad s att ett brott kan
medfra omfattande skador, jmfrbara med fortskridande ras enligt
BKR, avsnitt 2:113
pverkan av utmattningslast frekommer
risk fr sprdbrott freligger, t.ex. vid en konstruktionsdel dr hgre
utfrandeklass (GA eller GB) frutsatts enligt tabell 7:23b.
10:2 Fortlpande tillsyn

10:21 Allmnt
Fortlpande tillsyn omfattar regelbundna inspektioner av stlkonstruktionen med avseende p synliga skador och drav franledda tgrder.
Inspektionerna utfrs av fristende expert frtrogen med underhll
av stlkonstruktioner.
169
10 UNDERHLL
BSK 07
Upptcks en skada av vsentlig betydelse fr konstruktionens brfrmga eller bestndighet underkastas konstruktionen eller den aktuella
konstruktionsdelen terkommande versyn enligt avsnitt 10:3 eller vidtas lmpliga tgrder enligt avsnitt 10:4 fr att avhjlpa skadan. Detta
gller ven annan konstruktionsdel med risk fr motsvarande skada.
Resultatet frn fortlpande tillsyn dokumenteras enligt avsnitt 10:5.
10:22 Konstruktionsdelar
Fortlpande tillsyn av konstruktionsdelar innefattar visuell kontroll med
avseende p skador och onormala deformationer. Srskild uppmrksamhet gnas delar som kan utsttas fr mekanisk pverkan, t.ex. pkrning
av fordon. Vidare observeras om skador p konstruktionen uppkommit
av psvetsade fstdon o.d.
10:23 Svetsfrband
Fortlpande tillsyn av ett svetsfrband innefattar visuell kontroll med
avseende p skador och onormala deformationer i frbanden.
Om tvekan rder om ett svetsfrbands tillstnd avlgsnas ytskyddet p
svetsen och det svetspverkade grundmaterialet. Om s erfordras utnyttjas lmplig provningsmetod, t.ex. sprickindikering, jmfr avsnitt 9:732.
10:24 Frband med fstelement

Fortlpande tillsyn av frband med fstelement innefattar visuell kontroll med avseende p skador och onormala deformationer i frbanden.
Om glidning konstateras vid ett hgt frspnt skruvfrband undersks
skruvarnas frspnning, jmfr avsnitt 8:54.
10:25 Rostskydd
Fortlpande tillsyn av rostskydd innefattar underskning av om ngon
korrosionsskada uppsttt eller kan misstnkas ha uppsttt i en brande
eller i vrigt frn skerhetssynpunkt viktig konstruktionsdel.
Hrvid synas rostskyddsbelggningens tillstnd och bestms rostgraden.
Inspektionen anpassas efter miljns aggressivitet och inriktas i frsta
hand p de erfarenhetsmssigt mest utsatta delarna. Om rostangrepp
konstateras uppskattas avfrtningen och bestms omfattningen av gropfrtningen samt lget och djupet av frtgroparna.
Lget p smutsavlagringar och vattenfickor observeras ocks.
170
BSK 07
10 UNDERHLL
En sluten konstruktion som r tkomlig fr inspektion kontrolleras med
avseende p drnering och ventilation. En sluten konstruktion som inte
r tkomlig fr inspektion invndigt kontrolleras med avseende p tthet.
10:26 Tidsintervall fr fortlpande tillsyn

Tidsintervallet mellan tillsynstillfllena bestms under beaktande av
konstruktionens tillstnd och utnyttjande. Fr en konstruktion eller konstruktionsdel som underkastas terkommande versyn enligt avsnitt 10:3
utfrs tillsynen vartannat r, fr vriga konstruktioner minst vart tionde
r.
Om srskilda skl freligger, t.ex. anmrkningsvrt stort korrosionsangrepp, minskas tillsynsintervallet.
10:3 terkommande versyn

10:31 Allmnt
terkommande versyn omfattar kontroll av stlkonstruktionen samt
drav franledda tgrder.
Kontrollen vid terkommande versyn utfrs av fristende expert
som r vl frtrogen med underhll av stlkonstruktioner.
Konstruktionens tillstnd undersks i erforderlig omfattning med
hjlp av lmpliga provningsmetoder. Kontrolltgrderna och deras omfattning bestms med beaktande av konstruktionens tillstnd och utnyttjande, tidigare utfrt underhll samt i den ursprungliga kontrollplanen
angivna kontrolltgrder och deras omfattning.
P en konstruktion med varierande last br man observera konstruktionens verkningsstt vid belastning.
Med ledning av kontrollresultaten bestms de tgrder enligt avsnitt
10:4 som fordras fr fortsatt anvndning. Den terstende anvndningstiden bedms utifrn bl.a. konstruktionens tillstnd och det fortsatta utnyttjandet.
Resultat frn den terkommande versynen dokumenteras enligt avsnitt 10:5.
171
10 UNDERHLL
BSK 07
10:32 Konstruktionsdelar
terkommande versyn av konstruktionsdelar innefattar inspektion enligt avsnitt 10:22 samt erforderlig kompletterande provning.
10:33 Svetsfrband
terkommande versyn av svetsfrband innefattar inspektion enligt avsnitt 10:22 samt erforderlig kompletterande provning.
10:34 Frband med fstelement

terkommande versyn av frband med fstelement innefattar inspektion enligt avsnitt 10:23 samt erforderlig kompletterande provning.
Stickprovsvis kontrolleras med ltta hammarslag om ett fstelement
lossnat. Om frlust av frspnning misstnks vid ett hgt frspnt
skruvfrband undersks skruvarnas frspnning, jmfr avsnitt 8:54.
Frspnda dragstag provdras med domkraft tills glappet uppstr
mellan mutter och underlag. Den erforderliga kraften fr detta jmfrs
med den ursprungliga frspnningskraften.
10:35 Rostskydd
terkommande versyn av rostskydd innefattar noggrann underskning
med avseende p skador m.m. enligt avsnitt 10:25 samt erforderlig
kompletterande provning.
10:36 Tidsintervall fr terkommande versyn

Tidsintervallet mellan versynstillfllena bestms under beaktande av
den avsedda terstende anvndningstiden samt av konstruktionens tillstnd och utnyttjande. Tidsintervallet fr terkommande versyn br
hgst uppg till 15 r.
I vrigt gller tillmpliga regler enligt avsnitt 10:26.
172
BSK 07
10 UNDERHLL
10:4 tgrder vid fel eller skada

10:41 Allmnt
Om konstruktionen vid fortlpande tillsyn, terkommande versyn eller
annan inspektion bedms ha nedsatt kvalitet eller konstateras skadad
vidtas erforderliga tgrder s att en tillfredsstllande skerhet och bestndighet vidmakthlls.
Reparationer och andra tgrder utfrs fackmssigt och kontrolleras
i erforderlig omfattning, jfr avsnitt 9.
Nitar som lossnat erstts med skruvar i hllfasthetsklass 8.8 i nrmast strre dimension. Nithlen borras upp och fr hltagning, tdragning och skring tillmpas skruvfrbandsklass S2.
Om erforderligt underhll inte utfrs omprvas konstruktionens
terstende anvndningstid och brfrmga.
Vidtagna tgrder dokumenteras enligt avsnitt 10:5.
10:42 Rostskydd
En mlad yta underhlls nr rostgraden gtt upp till Ri 4 enligt SS-EN
ISO 4628:2004 fr en konstruktion som pverkas av utmattningslast eller om risk finns fr sprdbrott. Andra konstruktioner underhlls nr
rostgraden gtt upp till Ri 5. Det kan dock vara ekonomiskt att underhlla mlningen redan vid Ri 3 se SS-EN ISO 12944-5:2007 punkt 5.5.
Om rostangrepp observeras p en stlyta med katodiskt skydd ses
skyddet ver.
Om avfrtning hos en yta med rostmn enligt avsnitt 8:74 frvntas
fre nsta tillsynstillflle bli strre n den frutsatta rostmnen vidtas erforderliga tgrder, t.ex. anordnande av rostskydd i tillmpliga delar enligt avsnitt 8:7.
Rd om underhllsmlning ges i Handbok i rostskyddsmlning bulletin 107, Korrosionsinstitutet.
10:5 Underhllsredovisning
Fr stlkonstruktioner som underkastas terkommande versyn enligt
avsnitt 10:3 dokumenteras resultatet av bde fortlpande tillsyn och
terkommande versyn i en underhllsliggare. Denna frvaras hos konstruktionens gare. I underhlls liggaren infrs tillmpliga delar av konstruktionsredovisningen samt kontrollintyg och underhlls plan.
173
10 UNDERHLL
BSK 07
I protokollet frn den fortlpande tillsynen och den terkommande

versynen redovisas gjorda iakttagelser, resultatet frn provningar, konstaterade rostgrader, rostskador samt uppgifter om ndrade tillsyns- eller
versynsintervaller. Vidare redovisas genomfrda underhllstgrder
som mlningsfrbttringar, svetsreparationer och frstrkningar.
Underhllsliggaren hlls tillgnglig fr den som utfr fortlpande
tillsyn och terkommande versyn.
174
BILAGA 1 EXEMPEL P TILLGGSKONTROLLPLAN
BSK 07
BILAGA 1
Exempel p svetsplan
Fljande exempel p en svetsplan avser tillverkning av rbalkar till traversbanor i driftklass B3. Tvrsnittet r en enkelsymmetrisk svetsad traversbana EST av stl S355J2 med genomsvetsad svets i dubbel halv Vfog vid verflnsen och dubbla klsvetsar vid underflnsen. Svetsklass
WB enligt tabell 8:14.
Ytterligare uppgifter om objektet i exemplet framgr av bilaga 2, sidan 178. Svetsplan kan erfordras i objektet ven fr andra svetsarbeten
n tillverkning av rbalkar till traversbanorna, beroende p vad som kan
betecknas enklare arbeten av rutinkaraktr. Detta fr avgras frn fall till
fall utgende frn stlbyggnadsfretagets frutsttningar.
Svetsplanen fljer reglerna i avsnitt 1:42. Exemplet avser i frsta
hand att skdliggra uppstllningen av en svetsplan. Exemplet ska inte
tolkas som en generell rekommendation om lmpligaste utfrande av
aktuellt svetsarbete.
I svetsplanen har endast sdana uppgifter tagits med som r specifika i det aktuella fallet. Det frutstts att allmnna regler fr svetsarbete
fljs, t. ex. regler i avsnitt 8:14 och 8:4 med dri beropade standarder
och andra dokument.
Om tillmpliga svetsdatablad (WPS) enligt SS-EN ISO 15607:2004
freligger fr de aktuella svetsarna kan lmpligen uppgifter om tillsatsmaterial, svetsparametrar o.d. i stllet ges genom hnvisning till svetsdatabladen, som bilggs svetsplanen.
Syftet med en svetsplan r att arbetet ska planeras i frvg avseende
tillsatsmaterial, svetsparametrar, svetsfljd m.m., fr att i mjlig mn
eliminera bl.a. risker fr hrdning eller annan olmplig materialpverkan, svra tvngsspnningar och otilltna deformationer. Tvngsspnningar kan minimeras genom att se till att rrligheten fr de enskilda
komponenterna bibehlls s lnge som mjligt. Fr sammansatta konstruktioner, som bestr av flera svetsade konstruktionsdelar, br normalt
delarna frst svetsas var fr sig. Hrigenom har man mjlighet att vid
behov rikta och justera delarna fre den slutliga sammansvetsningen.
175
BSK 07
Svetsplanen br undertecknas av den som upprttat svetsplanen,

normalt den person som leder och vervakar svetsarbetet eller av annan kompetent person som denne anlitar. Samrd med konstruktren
br bekrftas med signatur i svetsplanen. Det kan vara lmpligt att
svetsaren efter avslutat och avsynat arbete med signatur bekrftar att
arbetet utfrs enligt svetsplanen.
Ett ytterligare exempel p en svetsplan finns i Kommentarer till
stlbyggnadsnormerna Kontroll och underhll, StBK-K3, Statens
Stlbyggnadskommitt, 1979. Svetsplanen har i detta fall upprttats
som en mer komplett instruktion fr svetsaren. Den innefattar ven
sdana regler som alltid ska fljas, t. ex. rengring av ytor fre svetsning och slaggning av svetsar mellan svetsstrngar.
176
BSK 07
Svetsplan fr svetsning av rbalk till traversbana typ EST

Manuell metallbgsvetsning.
Fogtyp:
Se ritning (dubbel halv V-fog vid verflns, dubbla klsvetsar vid underflns).
Fogberedning:
Se skiss.
Hftning:
Hftsvetsar lggs med

2,5 mm elektrod, minimilngd 50
mm. Hftsvetsarna slipas bort allteftersom svetsen dras fram.
50
Tillflliga
anord-ningar:
Inga tillflliga svetsade anordningar i

form av clips e.d. anordnas.
Svetslge:
Horisontallge.
Svetsfljd:
Se skiss.
Elektrodtyp:
SS-EN 2560E 42 4 B H5, t.ex. xxx
Elektroddimension:
50
Svetsmetod:
5, 4, 1
2, 3, 6
3,2 mm fr rotstrngar,
4 mm fr vriga strngar.
Erforderliga
tgrder fre
svetsning:
Frbockning av verflns ca 3 mm med hnsyn till planhetskrav fr

verflnsens ovansida. Frhjd arbetstemperatur 100C vid svetsning mot verflns.
Erforderliga
tgrder under svetning:
Mellanstrngstemperatur max 250C.
Erforderliga
tgrder efter
svetsning:
Vid behov riktning av verflns till anliggning under rl.

Vid behov slipning av svetsens yta till krav enligt svetsklass WB.
Svetsplanen upprttad 1999-xx-xx av
Samrd med konstruktr
...........................................................
Ansvarig fr svetsplanen
...........................................................
Konstruktionsansvarig
Arbetet utfrt enligt svetsplanen

............................................................
Svetsare
............................................................
Svetsare
177
BSK 07
BILAGA 2
Exempel p tillggskontrollplan
Ett formulr som kan anvndas fr att upprtta tillggskontrollplan fr
stlkonstruktioner visas i figur B2:1. Formulret r avsett att kunna fungera som en checklista fr konstruktren vid upprttande av planen.
Formulret kan ven anvndas som en checklista fr kontrollanten genom att utfrd tillggskontroll prickas av p sista raden i formulret. Det
frutstts att de enskilda kontrollmomenten redovisas i separata protokoll eller rapporter som signeras av kontrollanten.
Tillggskontrollen br normalt innefatta en genomgng av dokumentationen av utfrd grundkontroll i objektet, fr att verifiera att
grundkontrollen r normenligt utfrd och dokumenterad.
Ett exempel p en tillggskontrollplan fr tillverkning och montering av en stlstomme med traversbanor visas i figur B2:2. Tillggskontrollplanen fljer regler i avsnitt 9:7.
Exempel p en svetsplan fr svetsning av rbalkar till traversbanorna visas i bilaga 1, sidan 175.
Utfrd grundkontroll och tillggskontroll br sammanfattas i ett
kontrollintyg enligt avsnitt 9:2. Kontrollintyget br undertecknas av den
som svarar fr ledning och vervakning av tillverknings- respektive
monteringsarbetena samt av tillggskontrollant.
Ytterligare exempel p tillggskontrollplaner och p kontrollintyg
finns i Kommentarer till stlbyggnadsnormerna Kontroll och underhll, StBK-K3, Statens Stlbyggnadskommitt, 1979.
178
BSK 07
179
180
BSK 07
BILAGA 3 FRBANDSKLASSER
BSK 07
BILAGA 3
Frbandsklasser
Tabell B3:1
Frbandsklass C fr grundmaterial och svetsfrband
I figurerna markerar ---- de anvisningspverkade omrden dr angivna C-vrden gller. Spnningspilar markerar spnningsriktning, ej typ
av spnning (normalskjuvspnning, dragningtryck).
Nr Frband
Anmrk-
ningar
01 Grundmaterial, slipad yta
(200)
02 Grundmaterial, valsad yta
100
Exponerad yta av rosttrgt stl.
112
Utfrandeklass GB.
125
03 Grundmaterial, sandblstrad yta
04 Grundmaterial, varmfrzinkad yta
05 Grundmaterial, sgad yta
100
112
Utfrandeklass GB
125
Utfrandeklass GA.
Brutna kanter.
06 Grundmaterial, klippt yta
Se nr 05
07 Termiskt skuren yta

08 Cirkulra ppna hl
90
Skrklass Sk2.
112
Skrklass Sk3.
1,5d c < 3d
71
c 3d
80
s
09 Svetsbult
Utfrandeklass GA.
Se nr 02 och 04-07.
63
Spnningsvidd fr berknas p bruttoarea.

Vid brotschat hl med
brutna kanter fr Cvrdena kas ett steg.
Vid stansat hl minskas C-vrdena tv
steg. Fr C-vrden avseende skruvfrband,
se tabell B3:2.
Mekaniserad brnnsvetsning med kvalitetskrav enligt BRO
2004.
181
Nr Frband
Svets- C
klass
10 Stumsvets i X-fog
WC
80
63
WB
100
90
WA
112
112
WC
80
WB
100
WA
112
WC
71
WB
90
13 Stumsvets i V-fog med kvarsittande rotstrimla
WC
71
WB
90
14 Stumsvets i ej genomsvetsat frband
WC
71
WB
90
15 Stumsvets vid ndring av

plttjocklek
WC
71
WB
90
WA
100
11 Stumsvets i V-fog
12 Stumsvets i V-fog
182
BSK 07
C
Anmrkningar
63 Med eftersvetsad rot, alter90

nativt svetsad
112 mot rotstd eller rotstrimla
som avlgsnas.
50 Utan efter71 svetsning av
rot, dock frutstts kraven fr
avsedd svetsklass glla
ven rotsidan.
50 Rotstrimlan fr
svetsas till pl56
tarna under
frutsttning
att fattningskanterna uppfyller krav enligt fr vrig
svets avsedd
svetsklass.
56 Eftersvetsad
1
71 rot .
90
BSK 07
Nr Frband
Svets- C
klass
16 Stumsvets vid ndring av plttjocklek
WC
80
WB
100
WA
112
WC
63 Eftersvetsad
rot1.
WB
80
WA
100
WC
WB
WA
63 Stumsvets
80 med eftersvetsad
100 rot1. Valsad eller svetsad
balk. C-vrde
fr WA gller
dock endast
svetsad balk.
Vid svetsad
balk beaktas
ven andra
snitt, jfr t.ex. nr
30.
WC
63
WB
80
WA
90
17 Stumsvets vid ndring av pltbredd
18 Stumsvets vid balkskarv
19
Stumsvets vid balkskarv (valsad

balk)
Anmrkningar
63 Eftersvetsad
1
80 rot .
100
Eftersvetsad
rot1. Borrat eller slipat hl.
Vid WA bearbetas ven
hlkant (jfr nr
08). (Se nr 25
och 33 fr
svetsad balk.)
183
Nr Frband
Svets- C
klass
20 Stumsvets vid tvrgende anslutning
WB
WA
45
50
45
50
Eftersvetsad
rot1.
WC
50
45
WB
56
50
Eftersvetsad
rot1.
WA
71
56
WC
80
56
WB
100
71
WA
112
90
WC
71
50
WB
90
63
WA
100
80
WC
63
WB
71
WC
63
WB
71
WA
80
21
22
23
24
25
184
BSK 07
Stumsvets vid tvrgende anslutning
T-svets i K-fog
T-svets i V-fog
Svets med delvis intrngning
T-svets vid balkskarv (svetsad

balk)
Anmrkningar
Eftersvetsad
rot1. Symmetriskt tvrsnitt,
I-balk eller
ldbalk.
Intrngning
minst lika med
halva plttjockleken (undre
plten i figuren).
Borrat eller slipat hl. Angivna C-vrden
gller Tsvetsens ndar.
BSK 07
Nr
Frband
Svets- C
klass
26
T-svets vid t.ex. balk- pelarinfstning
Snitt aa
WC
56
WB
71
WA
90
WC
80
56
WB
100
71
WA
112
90
Enkelsidig T-svets runtom i Vfog vid infstning av cirkulrt eller rektangulrt rr till styv plt
WC
45
WB
50
WA
56
T-svets vid tvrgende anslutning
WC
Snitt bb
27
28
29
T-svets vid tvrgende anslutning
WB
45
45
WA
50
50
WC
50
45
WB
56
50
WA
71
56
Anmrkningar
Kraften i snitt
bb fr antas
frdelad lngs
45-linjer enligt
figuren (gller
ven valsad
pelare av
I-tvrsnitt, varvid
C-vrdena fr
snitt
bb fr sttas
lika med 90).
185
Nr
Frband
Svets- C
klass
30
Klsvets
WC
WB
WA
71
80
100
50
56
63
Manuell svetsning
31
Klsvets
WC
WB
WA
80
90
100
50
56
63
Mekaniserad
svetsning
32
Enkelsidig klsvets
WC
WB
WA
63
71
80
33
Klsvets vid balkskarv
WC
56
WB
63
WA
80
Intermittent klsvets mellan flns WC

och liv i I-balk
WB
50
56
34
35
186
BSK 07
Klsvets vid tvrgende anslutning
Anmrkningar
WC
WB
45
45
WA
50
50
Borrat eller
slipat hl. Angivna Cvrden gller
klsvetsens
ndar. ven
andra snitt
beaktas, jfr
t.ex. nr 12.
Angivna Cvrden gller

ven snitt genom svetsgods.
BSK 07
Nr
Frband
Svetsklass
36
Klsvets vid tvrgende anslutning
WC
Klsvetsad lngsgende knap2
37
C
50
C
45
WB
56
50
WA
71
56
WC
45
WB
50
WA
63
WC
45
WB
50
WA
63
WC
45
WB
56
WA
80
WC
45
WB
63
WA
90
Anmrkningar
Angivna Cvrden gller
ven snitt genom svetsgods.
Vid l 100 mm fr
C-vrdena kas ett
steg.
s
l
l
l
38
Klsvetsad tvrgende knap
l 100 mm
Om knapens bredd
r mindre n halva
pltbredden fr
C-vrdena kas ett
steg. Om
l > 100 mm tillmpas nr 48.
s
Klsvetsad tvrgende anslut2
ning
39
Svets ej lagd
runtom. Angivna
C-vrden fr ven
tillmpas fr
T-svets.
s
Klsvetsad tvrgende anslutning2
40
Svets lagd runtom.

Angivna C-vrden
fr ven tillmpas fr
T-svets.
187
BSK 07
Nr
Frband
Svetsklass
41
Klsvetsad lngsgende anslutning2
WC
45
WB
50
l WA
63
WC
45
WB
56
WC
50
WB
63
WA
80
WC
56
WB
71
WA
90
WC
56
WB
63
WA
71
s
l
Anmrkningar
Vid l 100 mm fr
C-vrdena kas ett
steg. Svetsen berkningsmssigt ej
kraftverfrande.
s
42
Intermittent klsvets mellan rl

och traverskranbana
God anliggning mellan rl och verflns.
s
43
44
45
188
Kontinuerlig balk med avstyvningar ver innerstd (figuren visar tre alternativ)
Balk med livavstyvningar i flt

och ver ytterstd (jfr nr 43)
Ldbalk med avstyvningar
Spnningsvidd berknas vid avstyvningens kant. Svets

lagd runt kanter.
Spnningsvidd berknas vid avstyvningens kant. Svets

lagd runt kanter.
Angivna C-vrden
gller ven enkelsidig avstyvning.
Svets lagd runt kanter. Angivna
C-vrden gller ven
enkelsidig avstyvning.
BSK 07
Nr
Frband
Svetsklass
46
Balk med lngsgende livavstyvningar
WC
47
Anmrkningar
63
WB
71
WA
90
Balk med lngsgende livavstyv- WC

ningar
WB
71
WA
90
WC
WB
45
WC
50
48 Balk med plggsplt

s
80
Manuell svetsning
Mekaniserad svetsning
Med eller utan tvrklsvets i WB. Vid

WA bearbetas tvrklsvets och minst
100 mm av lngsklsvetsar nrmast
hrn.
s
49
Balk med plggsplt
WC
WB
45
WA
50
WA
63
Med tvrklsvets.
Vid WA bearbetas
tvrklsvets och
minst 100 mm av
lngsklsvetsar
nrmast hrn.
s
50
Balk med plggsplt
1:3
s
Tvrklsvets bearbetas till lutning 1:3

eller mindre. Minst
100 mm av lngsklsvetsar nrmast
hrn bearbetas till
WA.
189
BSK 07
Nr
Frband
Svetsklass
51
Balk med plggsplt
WC
Anmrkningar
80
WB
90
WA
100
WC
45
WB
50
WA
56
WC
WB
45
WA
50
WC
50
s
52
Klsvetsad stnginfstning
s
53
Klsvetsad stnginfstning
s
54
55
190
Klsvetsad symmetrisk verlappsskarv
Klsvetsad symmetrisk verlappsskarv
WB
56
WC
63
WC
45
WB
50
WA
56
Avser snitt minst en

flnsbredd frn plggspltens nde.
BSK 07
Anmrkningar
Nr
Frband
Svetsklass
56
Enkelsidig klsvets runtom vid

infstning av cirkulrt eller rektangulrt rr till styv plt
WC
WB
45
WA
50
s
250 mm
1 Fr utfrande utan eftersvetsad rot minskas C-vrdet ett steg fr C och

tv steg fr C i serien av C-vrden (45, 50, 56, 63, 71, 80, 90, 100, 112
och 125, jmfr figur 6:523).
2 Frbandet kan verfra skjuvkraft.
191
Tabell B3:2
BSK 07
Frbandsklass C fr frband med fstelement
Frbandsfaktorerna nr 01 t.o.m. 12 avser grundmaterial med borrade eller

brotschade hl. Fr stansade hl snks C-vrdena ett steg. Gngade hl behandlas inte.
Om ej annat anges avser C-vrdena skruvfrbandsklass S2, S2F, S3
och S3 (grov).
Pilar markerar spnningsriktning, ej typ av spnning (bjspnningnormalspnning osv.).
192
Nr
Frband
01
Skarv eller infstning av plattstng med tvskrigt

frband
100
Anmrkningar
02
Skarv eller infstning av plattstng med enskrigt frband
50
03
Skarv eller infstning av varje del av profilstng med

tvskrigt frband
90
04
Skarv eller infstning med delvis tvskrigt frband
71 Centrisk
kraft i stngen.
BSK 07
Anmrkningar
Nr
Frband
05
Skarv eller infstning av del av profilstng med tvskrigt frband
71 Centrisk
kraft i stngen.
06
Skarv eller infstning med enskrigt frband
71 Centrisk
kraft i stngen.
07
Skarv eller infstning med enskrigt frband
63 Centrisk
kraft i stngen.
08
Osymmetrisk skarv eller infstning med enskrigt frband
50 Avser
e 2t
45 Avser
e > 2t
e = excentricitet enligt figur.
09
Plggsplt med enskrigt frband
63 Avser snitt
inom en
flnsbredd
frn plggspltarnas nde.
193
194
BSK 07
Anmrkningar
Nr
Frband
10
Plggsplt med enskrigt frband
80 Avser snitt
minst en
flnsbredd
frn plggspltarnas nde.
11
Flnsstagning med enskrigt frband
80 Avser inverkan av hlet

i balken vid
normalt tdragen
skruv. Fr
dimensionering av staget gller nr
02.
12
Stnginfstning till knutplt med tvskrigt frband
71
13
Skjuvpverkat fstelement i enskrigt frband
90 Angivet
C-vrde avser S2 och
S2F.
14
Skjuvpverkat fstelement i flerskrigt frband
112 Angivet
C-vrde avser S2 och
S2F.
BSK 07
Nr
Frband
Anmrkningar
15
Dragpverkat fstelement
45
Angivet
C-vrde avser
hgt frspnd
skruv i hllfasthetsklass
8.8 eller hgre. Fr vriga
skruvar gller
nr 16.
16
Gngat konstruktionselement
<45
Dimensioneringsvrdet
r vid rullad
gnga 90 %
och vid skuren gnga
70 % av
vrdet fr
frbandsklass 45.
195
196
BILAGA 4 ROSTSKYDDSSYSTEM
BSK 07
BILAGA 4
Rostskyddssystem
Exempel p rostskyddssystem bl.a. frn SS-EN ISO 12944-5:2007
avsedda fr olika korrosivitetsklasser C2-C5 och Im1-Im3 framgr av
tabell B4:1a-f. Se vidare avsnitt 8:725.
I tabell B4:1a-f anges frgtyper med en kod, som frklaras i tabell
B4:2.
Tabell B4:1a
Exempel p rostskyddssystem i korrosivitetsklass C2
A2.02
A2.03
A2.05
A2.06
A2.07
Hllbarhet
Lg
Medel
Hg
Hg
Medel
Hg
Frbehandling enligt
ISO 8501-1
Sa 2
Sa 2
Sa 2 Sa 2 Sa 2
Sa 2
Frgtyp enligt
tabell B4:2
AK
AK
AK
AY
EP
EP
Skikttjocklek
( m )
40
80
80
80
80
80
Antal skikt
12
12
12
12
12
Frgtyp enligt
tabell B4:2
AK
AK
AK
AY
EP,
PUR
EP,
PUR
Skikttjocklek
( m )
40
40
80
80
40
80
Antal skikt
Tckfrg
/mellanfrg
A2.01
Grundbelggning
Korrosivitetsklass C2
Beteckning
12
12
12
Systemets totala skikttjocklek ( m )
80
120
160
160
120
160
Totalt antal skikt
23
24
24
23
24
197
Tabell B4:1a
BSK 07
Exempel p rostskyddssystem i korrosivitetsklass

C2 (forts.)
A2.08
N2.01
N2.02
N2.032
A7.05 2 A7.09 2
Hllbarhet
Hg
Medel
Hg
Hg
Hg3
Hg3
Frbehandling
enligt ISO 8501-1
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Se
8:724
Se
8:724
Se
8:724
EP
(Zn),
PUR
(Zn)
OX
EN
(Zn),
EP
(Zn)
Fe/Zn
851
Fe/Zn
851
Fe/Zn
851
Skikttjocklek 60
( m )
60
40
Antal skikt
Frgtyp
enligt tabell
B4:2
OX
OX
AY
EP,
PUR
Skikttjocklek
( m )
60
80
80
80
Antal skikt
Tckfrg
/mellanfrg
Grundbelggning
Beteckning
1
2
3
4
198
Frgtyp
enligt tabell
B4:2
Systemets totala
skikttjocklek ( m )
60
120
120
80
804
Totalt antal skikt
Varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 1461:1999 tabell 2.

Fr fstelement i skruvfrband gller varmfrzinkning enligt SS-EN ISO
10684:2004.
Hllbarheten gller endast mlningen.
Exklusive zinkbelggningens skikttjocklek.
BSK 07
Tabell B4:1b
A3.02
A3.03
A3.05
A3.06
A3.08
A3.09
A3.11
A3.12
A3.13
Hllbarhet
Medel
Hg
Medel
Hg
Medel
Hg
Hg
Medel
Hg
Frbehandling
enligt
ISO 8501-1
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Frgtyp
enligt
tabell B4:2
AK
AK
AY
AY
EP
EP
EP
(Zn),
PUR
(Zn)
EP
(Zn),
PUR
(Zn)
EP
(Zn),
PUR
(Z)
Skikttjocklek
( m )
80
80
80
80
80
80
60
60
60
Antal skikt
12
12
12
12
Frgtyp
enligt
tabell B4:2
AK
AK
AY
AY
EP,
PUR
EP,
PUR
EP,
PUR
AY
AY
Skikttjocklek
( m )
80
120
80
120
80
120
120
120
160
Tckfrg/mellanfrg
Grundbelggning
Beteckning
Antal skikt
12
23
12
23
13
24
12
Systemets
totala skikttjocklek ( m )
160
200
160
200
160
200
180
180
220
Totalt antal
skikt
24
35
24
35
24
35
23
199
Tabell B4:1b
BSK 07

(forts.)
Beteckning
N3.01
N3.02 N3.03 N3.04
N3.05 A7.06
Hllbarhet
Medel
Hg
Hg
Frbehandling enligt
ISO 8501-1
Sa 2
Sa 2 Se
Sa 2
8:724
Hg
Hg
Fos
fate5
ring
Fe/Zn
1
85
Skikttjocklek
( m )
40
40
Antal skikt
Frgtyp enligt
tabell B4:2
OX
OX
Skikttjocklek
( m )
120
120
Antal skikt
12
12
Systemets totala skikt- 160

tjocklek ( m )
160
Totalt antal skikt
23
23
Fr val av skikttjocklek se ven SS-EN ISO
EN
(Zn),
EP
(Zn)
Termisk sprutning enligt SSEN

ISO 2063:2005.
Grundbelggning
Tckfrg/mella
nfrg
AY
A7.07
Hg
Medel
Se
8:724
Fe/Zn
85
AY
Se
8:724
Fe/Zn
85
Frgtyp enligt
tabell B4:2
A7.09
A7.10
Hg
Medel
Se
8:724
Fe/Zn
85
Se
8:724
Fe/Zn
1
85
EP,
PUR
AY
40
80
60
PE
AY
AY
EP,
PUR
EP,
PUR
60
80
80
80
80
60
120
1
4
160
2
1
4
80
1
Fr fstelement i skruvfrband gller varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 10684:2004.
Zinkfosfatering. Olika typer av jrnfosfatbaserade frbehandlingar r inte tillrckligt

korrosionsskyddande.
200
1
4
140
2
BSK 07
Tabell B4:1c
A4.05
A4.07
A4.08
A4.09
A4.11
A4.12
A4.14
A4.15
N4.01
Hllbarhet
Medel
Hg
Medel
Hg
Medel
Hg
Medel
Hg
Medel
Frbehandling
enligt
ISO 8501-1
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
AY
EP
EP
EP
EP
(Zn),
PUR
(Zn)
EP
(Zn),
PUR
(Zn)
EP
(Zn),
PUR
(Zn)
EP
(Zn),
PUR
(Zn)
AY
Skikttjocklek 80
( m )
160
80
80
60
60
60
60
40
Antal skikt
12
12
Frgtyp
enligt tabell
B4:2
AY
AY
EP,
PUR
EP,
PUR
AY
AY
EP,
PUR
EP,
PUR
OX
Skikttjocklek 160
( m )
120
160
200
160
200
160
200
200
Antal skikt
Tckfrg/mellanfrg
Grundbelggning
Beteckning
Frgtyp
enligt tabell
B4:2
23
12
12
13
23
12
23
23
Systemets totala
skikttjocklek
( m )
240
280
240
280
220
260
220
260
240
Totalt antal skikt
35
23
23
23
24
34
23
34
34
201
Tabell B4:1c
BSK 07

(forts.)
Beteckning
N4.02
N4.03
N4.04
Hg
Frbehandling
enligt ISO 85011
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Tckfrg
/mellanfrg
Frgtyp
enligt
tabell B4:2
EN
(Zn),
EP
(Zn)
EN
(Zn),
EP
(Zn)
Skikttjockl
ek ( m )
40
40
Antal skikt
Frgtyp
enligt
tabell B4:2
OX
OX
Skikttjockl
ek ( m )
160
200
Antal skikt
23
23
Systemets totala 200

skikttjocklek
( m )
240
Totalt antal skikt
34
34
Fr val av skikttjocklek se ven SS-EN ISO 14713:1999.
Hg
Termisk sprutning enligt SSEN ISO 2063:2005.
Medel
Grundbelggning
Hllbarhet
N4.05
Hg
Se
8:724
N4.06
A7.07
A7.08
3
A7.10
Fosfate6
ring
Se
8:724
Se
8:724
Fe/Zn8
2,4
5
Fe/Zn
2,4
85
AY
AY
EP,
PUR
EP,
PUR
80
80
40
80
PE
AY
AY
EP,
PUR
EP,
PUR
80
80
160
80
80
80
160
1,2
2
5
240
Se
8:724
Fe/Zn8 Fe/Zn
2,4
2,4
85
5
Se
8:724
1
5
120
1
5
Varmfrzinkning enligt SS-EN ISO 1461:1999 tabell NA.1.
Zinkfosfatering. Olika typer av jrnfosfatbaserade frbehandlingar r inte tillrckligt

korrosionsskyddande.
202
Hg
Medel
115
Medel
A7.11
3
Hg
Fe/Zn
Hg
160
BSK 07
Tabell B4:1d
Exempel p rostskyddssystem i korrosivitetsklass C5-I
Korrosivitetsklass C5-I
A5I.04
A5I.05
N6.01
N6.02
N6.03
N6.04
A7.12
Hg
Medel
Hg
Medel
Hg
Hg
Hg
Medel
Frbehandling enligt
ISO 8501-1
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Se
8:724
Se 8:724
Fe/Zn
4
165
EP, PUR
80
EP, PUR
160
240
EP,
PUR
EP
(Zn),
PUR
(Zn)
EP
(Zn),
PUR
(Zn)
EN
(Zn),
EP
(Zn)
EN
(Zn),
EP
(Zn)
Skikttjocklek
( m )
80
60
60
40
40
Antal skikt
Frgtyp enligt
tabell B4:2
EP,
PUR
EP,
PUR
EP,
PUR
OX
OX
Skikttjocklek
( m )
240
180
260
160
240
Antal skikt
2-3
2-3
2-4
Systemets totala skikttjocklek ( m )
320
240
320
200
280
Totalt antal skikt
34
34
35
Tckfrg
/mellanfrg
Grundbelggning
Frgtyp enligt
tabell B4:2
A5I.02
Hllbarhet
Termisk sprutning enligt SSEN ISO 2063:2005.
Beteckning
Varmfrzinkning enligt EN-ISO 1461:1999 tabell 2.
Varmfrzinkning enligt EN-ISO 1461:1999 tabell NA.1.
Fe/Zn
1
85
203
Tabell B4:1e
BSK 07
Exempel p rostskyddssystem i korrosivitetsklass C5-M
Korrosivitetsklass C5-M
Beteckning
A5M.04 A5M.05 A5M.06 N7.01
Hllbarhet
Hg
Medel
Hg
Frbehandling
enligt ISO 8501-1
Sa 2 Sa 2 Sa 2 Sa
2
N7.02
Medel Hg
Sa
2
N7.03
Hg
A7.11
A9.12
3
Medel
Hg3
Se 8:724 Se
Fe/Zn
8:724
851,2
Fe/Zn
Sa
2
EP
(Zn),
PUR
(Zn)
EP
(Zn),
PUR
(Zn)
EN
(Zn),
EP
(Zn)
EN
(Zn),
EP
(Zn)
Skikttjocklek
( m )
250
60
60
40
40
Antal skikt
EP,
PUR
EP,
PUR
OX
OX
Frgtyp enligt EP,

tabell B4:2
PUR
5
Skikttjocklek
( m )
250
180
2605
200
280
Antal skikt
34
23
Systemets totala
skikttjocklek ( m )
500
240
320
240
320
Totalt antal skikt
45
1
2
3
5
6
EP,
PUR
80
80
EP,
PUR
EP,
PUR
80
160
2
6
160
2406

Skikttjockleken uppns enklast med en lsningsmedelsfri typ av frg.
204
Frgtyp enligt EP,

tabell B4:2
PUR
Termisk sprutning enligt SS-EN ISO 2063:2005.
Tckfrg
/mellanfrg
Grundbelggning
1 ,2
85
EP,
PUR
BSK 07
Tabell B4:1f
Exempel p rostskyddssystem i korrosivitetsklasserna Im1-Im3
Korrosivitetsklass Im1-Im3
A6.011
A6.03
A6.04
A6.06
Hllbarhet
Medel
Medel
Hg
Hg
Frbehandling enligt ISO 85011
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Sa 2
Frgtyp enligt tabell B4:2 EP

(Zn),
PUR
(Zn)
EP
EP
EP2
Skikttjocklek ( m )
40
80
80
800
Antal skikt
1
2
Frgtyp enligt tabell B4:2 EP, PUR
EP, PUR
EP
Skikttjocklek ( m )
310
300
420
Antal skikt
Tckfrg
/mellanfr
g
Grundbelggning
Beteckning
24
13
Systemets totala skikttjocklek

( m )
350
380
500
800
Totalt antal skikt
35
24
Br inte anvndas i stndig kontakt med vatten.
Skikttjockleken uppns enklast med en lsningsmedelsfri typ av frg.
205
Tabell B4:2
Tckfrg eller
mellanfrg
Grundfrg
Frg Betecknin
g
2
3
206
BSK 07
Frgtyper i rostskyddssystem angivna i tabell B4:1a-f

(jmfr SS-EN ISO 12944)
Frgtyp
AK
Alkyd med passiverande pigment
AY
Akryl med passiverande pigment
EN (Zn)
Enkomponents epoxi, zinkrik
EP
Tvkomponenters epoxi
EP (Zn)
Tvkomponenters epoxi, zinkrik1
OX
Tvkomponenters oxiranester med passiverande pigment2
PUR
Tvkomponenters polyuretan med passiverande pigment2
PUR (Zn)
Tvkomponenters polyuretan, zinkrik
AK3
Alkyd
AY
Akryl
EP3
Tvkomponenters epoxi, ven hartsmodifierad
PUR
Tvkomponenters polyuretan
OX
Tvkomponenters oxiranester
PE
Ugnshrdande polyesterpulverbelggning
Med termen zinkrik avses en frg med ett zinkinnehll av minst 80%,
berknat p den torra frgen och uttryckt i viktsprocent. Se ven avsnitt
8:721.
P varmfrzinkat underlag behver inte frgen ha passiverande pigment.
Kritar vid exponering utomhus. Vid krav p bttre kritningshrdighet br i
frsta hand alifatisk PUR vljas.
BSK 07
BILAGA 5 TTHETSPROVNING
BILAGA 5
Tthetsprovning
Utdrag ur StBKK3, avsnitt 7:345 K
Allmnt
Olika metoder fr tthetsprovning finns. Metoderna har olika knslighet och val av metod mste gras bl.a. med hnsyn till aktuellt medium och de speciella tthetskrav som stlls. En svets kan vara tt fr
vissa media och ott fr andra.
Vid all tthetsprovning r det viktigt att aktuell svets r vl rengjord fre provning. Svets fr ej vara mlad.
---
Luftprovtryckning
Luftprovtryckning har ungefr samma knslighet som vattenprovtryckning om objektet fylls med luft till ett visst vertryck och helt
nedsnks i vatten varvid luftblsor indikerar lckage. Ngot strre
knslighet fs vid spvattenprovning. Provobjektet fylls ven hr med
luft till ett visst vertryck och svetsarna penslas med spvatten eller
annan lmplig lsning. Lckage ger sig till knna genom blsbildning
p objektets yta. Blsorna utbildas omedelbart och frsvinner efter ca
10 sekunder om ej ny vtska tillfrs.
Vid luftprovtryckning arbetar man normalt med vertryck av storleksordning 0,005 0,01 bar eller 50 100 mm vp.
Provning med vakuumlda

Vakuumprovning utfrs med en plexiglaslda som med gummilister
ttar mot provobjektet. Vakuum stadkoms i ldan med hjlp av en
pump. Vid kontrollen bestrykes svetsen med spvatten eller annan
lmplig lsning, varefter vakuumldan successivt flyttas lngs svetsen. Det undertryck som kan erhllas under ideala frhllanden r ca
0,5 bar men i praktiken torde man ej arbeta med mer n 0,1 0,2 bar
under atmosfrtryck. Ldan br hllas kvar mot plten minst ca en
207
BILAGA 5 TTHETSPROVNING
BSK 07
minut efter det att trycket gtt ned. Lckan ger sig till knna genom
blsbildning. Metoden r knsligare n de tidigare nmnda och i regel
att rekommendera vid provning av svetsars tthet.
vriga metoder
I de fall srskilt hga krav stlls p tthet kan sprgas anvndas.
208
BSK 07
BILAGA 6 STANDARDER
BILAGA 6
Standarder
Tabell B5:1
Frteckning ver standarder i BSK 07
Beteckning
Titel
SS-ISO 273:1985
Fstelement Frigende hl fr skruvar Metriska ISOgngor
SS-EN 287-1:2004 +
A2:2006
Svetsarprvning Smltsvetsning Del 1: Stl
SS-EN ISO 377:1998
Olegerat stl, ej avsett fr vrmebehandling Provtagning fr

dragprovning
SS-EN 440:1995
Tillsatsmaterial fr svetsning Trdelektroder och svetsgods

fr gasmetallbgsvetsning av olegerade stl och finkornstl
Indelning
SS-EN 462-3:1997
Ofrstrande provning Bildkvalitet hos radiogram Del 3:

Bildkvalitetsklasser fr jrn och stl
SS-EN 473:2000 +
A1:2005
Ofrstrande provning Kvalificering och examinering av

OFP-personal Allmnna principer
SS-EN 571-1:1997
Ofrstrande provning Penetrantprovning Del 1: Allmnna

principer
SS-EN 756:2004
Tillsatsmaterial fr svetsning Trdelektroder och trdpulverkombinationer fr pulverbgsvetsning av olegerat stl och finkornstl Indelning
SS-EN 757:1997
Tillsatsmaterial fr svetsning Belagda elektroder fr manuell

bgsvetsning av hghllfasta stl Indelning
SS-EN 758:1997
Tillsatsmaterial fr svetsning Rrelektroder fr gasmetallbgsvetsning och metallbgsvetsning av olegerade stl

och finkornstl Indelning
SS-EN ISO 898-1:1999
Fstelement Hllfasthetsfordringar Del 1: Skruvar och

pinnskruvar med metrisk ISO-gnga
SS-ISO 898-2:1994
Fstelement Hllfasthetsfordringar Del 2: Muttrar med

metrisk ISO-gnga och specificerade vrden p provbelastningar Grov delning
SS-ISO 965-1:2003
Metriska ISO-gngor Gngtoleranser Introduktion och

grundlggande data
SS-ISO 965-2:2003
Metriska ISO-gngor Gngtoleranser Grnsmtt fr toleranskvalitet medel
SS-ISO 965-3:2003
Metriska ISO-gngor Gngtoleranser Grnsavmtt
SS-EN 970:1997
Ofrstrande provning av smltsvetsar Visuell kontroll
SS-EN 1011-1:1998 +
Svetsning Rekommendationer fr svetsning av metalliska

material Del 1: Allmnna riktlinjer fr bgsvetsning
Svetsning Rekommendationer fr svetsning av metalliska

material Del 2: Bgsvetsning av ferritiska stl
A1:2002 + A2:2004
SS-EN 1011-2:2001 +
A1:2004
Utgva
209
BILAGA 6 STANDARDER
BSK 07
MNC 1120
Ofrstrande provning Visuell kontroll av svetsar
SS-EN 1289:1998 +
A1:2002 + A2:2004
Ofrstrande provning av svetsar Penetrantprovning av

svetsar Acceptansniver
SS-EN 1290:1998 +
A1:2002 + A2:2004
Ofrstrande provning av svetsar Magnetpulverprovning

av svetsar
SS-EN 1291:1998 +
A1:2002 + A2:2004
Ofrstrande provning av svetsar Magnetpulverprovning

av svetsar Niver fr godknnande
SS-EN 1435:1997 +
A1:2002 + A2:2004
Ofrstrande provning av svetsar Radiografisk provning

av svetsar
SS-EN ISO 1461:1999
Hot dip galvanized coatings on fabricated iron and steel articles Specifications and test methods
SS-EN ISO 1463:2004
Oorganiska ytbelggningar Bestmning av skikttjocklek

med mikroskop (ISO 1463:1982)
SS-EN 1712:1998 +
A1:2002 + A2:2004
Ofrstrande provning av svetsar Ultraljudprovning av

svetsar Acceptansniver
SS-EN 1714:1998 +
A1:2002 + A2:2004
Ofrstrande provning av svetsar Ultraljudprovning av

svetsar
SS-EN 1993-1-4:2006
Stlkonstruktioner Dimensionering: Eurocode 3

Del 1 4: Konstruktioner av rostfritt stl
SS-EN ISO 2063:2005
Termisk sprutning - Metalliska och andra oorganiska belggningar - Zink, aluminium och dess legeringar (ISO
2063:2005)
SS 2111:1990
ISO tolerans- och passningssystem Hltoleranser H1

t.o.m. H18
SS-EN ISO 2178:1995
Oorganiska ytbelggningar Omagnetiska belggningar p

magnetiska underlag Bestmning av skikttjocklek Magnetisk metod (ISO 2178:1982)
SS-ISO 2394:2002
Tillfrlitlighet hos brverk - Allmnna principer
Tillsatsmaterial fr svetsning Belagda elektroder fr manuell metallbgsvetsning av olegerade stl och finkornstl
Indelning
SS-EN ISO 2812-2:2007
Frg och lack - Bestmning av hrdighet mot vtskor - Del

2: Nedsnkning i vatten (ISO 2812-2:2007)
SS-ISO 3898:1992
Byggkonstruktion Storhetsbeteckningar
SS-EN ISO 4014:2000
Fstelement Delgngade sexkantsskruvar Produktklasserna A och B
SS-EN ISO 4017:2000
Fstelement Helgngade sexkantsskruvar Produktklasserna A och B (ISO 4017:1999)
SS-EN ISO 4032:2000
Fstelement Sexkantsmuttrar, utfrande 1 Produktklasserna A och B
SS-EN ISO 4063:2000
Ritningsregler Sifferbeteckningar fr svets- och ldmetoder
SS-EN ISO 4624:2003
Frg och lack Bestmning av vidhftning Dragprovning
SS-EN ISO 4628-2:2004
Frg och lack Bedmning av nedbrytning av belggningar

- Beteckning fr intensitet, mngd och storlek av fel Del 2:
Beteckning fr blsbildningsgrad (ISO 4628-2:2003)
SS-EN ISO 2560:2005
210
BSK 07
BILAGA 6 STANDARDER
SS-EN ISO 4628-3:2004
Frg och lack Bedmning av nedbrytning av frgskikt

Beteckning fr intensitet, mngd och storlek av vanliga
typer av fel Del 3: Beteckning fr rostgrad
SS-EN ISO 4628-4:2004
Frg och lack - Bedmning av nedbrytning av belggningar Beteckning fr intensitet, mngd och storlek av
fel - Del 4: Beteckning fr sprickbildningsgrad (ISO 46284:2003)
SS-EN ISO 4628-5:2004
Frg och lack Bedmning av nedbrytning av belggningar Beteckning fr intensitet, mngd och storlek av
fel Del 5: Beteckning fr flagningsgrad (ISO 46285:2003)
SS-EN ISO 4628-8:2005
Frg och lack Bedmning av nedbrytning av belggningar Beteckning fr intensitet, mngd och storlek av
fel Del 8: Bedmning av delaminering och korrosion vid
repa (ISO 4628-8:2005)
SS-EN ISO 5817:2007
Bgsvetsfrband i stl Orientering om kvalitetsniver

fr diskontinuiteter och formavvikelser
SS-EN 7089:2000
Fstelement Plana rundbrickor Produktklass A
SS-EN ISO 7438:2005
Metalliska material Bockprovning
SS-EN ISO 8501-1:2007
Preparation of steel substrates before application of

paints and related products Visual assessment of surface cleanliness Part 1: Rust grades and preparation
grades of uncoated steel substrates and of steel substrates after overall removal of previous coatings
SS-EN ISO 8501-3:2007
Behandling av stlytor fre belggning med frg och liknande produkter Visuell utvrdering av ytrenhet Del
3: Frbehandlingsgrader fr svetsar, kanter och andra
omrden med defekter (ISO 8501-3:2006)
SS-EN ISO 8502-4:1999
Behandling av stlytor med mlningsfrg och liknande

produkter Provning fr utvrdering av ytrenhet Del 4:
Handledning vid bedmning av sannolikheten for kondensation fre mlning (ISO 8502-4:1993)
SS-EN ISO 8503-2:1995
Behandling av stlytor fre belggning med mlningsfrg

och liknande produkter Karakterisering av ytrhet hos
blstrade stlunderlag Del 2: Metod fr klassning av
ytprofil hos blstrat stl Komparatormetod (ISO 85032:1988)
SS-EN ISO 8504-2:2001
Preparation of steel substrates before application of

paints and related products Surface preparation methods Part 2: Abrasive blast-cleaning
SS-ISO 9224:1994
Korrosion hos metaller och legeringar Atmosfrers korrosivitet Korrosivitetskategoriernas riktvrden
SS-EN ISO 9692-1:2004
Metallbgsvetsning med belagda elektroder, gasmetallbgsvetsning och gassvetsning Svetsfogar
SS-EN ISO 9692-2:1998
Svetsning och beslktade metoder Svetsfogar - Del 2:

Pulverbgsvetsning av stl
SS-EN 10002-1:2001
Metalliska material Dragprovning Del 1: Provningsmetod (vid rumstemperatur)
SS-EN 10025-1:2004
Varmvalsade konstruktionsstl Del 1 Allmnna tekniska

leveransbestmmelser
211
BILAGA 6 STANDARDER
BSK 07
SS-EN 10025-2:2004
Varmvalsade konstruktionsstl Del 2 Tekniska leveransbestmmelser fr olegerade stl.
SS-EN 10025-3:2004
Varmvalsade konstruktionsstl Del 3 Tekniska leveransbestmmelser fr normaliserade/normaliservalsade

finkornstl.
SS-EN 10025-4:2004
Varmvalsade konstruktionsstl Del 4 Tekniska leveransbestmmelser fr termomekaniskt valsade finkornstl.
SS-EN 10025-5:2004
Varmvalsade konstruktionsstl Del 5 Tekniska leveransbestmmelser fr konstruktionsstl med frbttrat

motstnd mot atmosfrisk korrosion.
SS-EN 10025-6:2004
Varmvalsade konstruktionsstl Del 6 Tekniska leveransbestmmelser fr platta produkter av hghllfast stl

I seghrdat tilstnd.
SS-EN 10029:1991
Varmvalsad stlplt med tjocklek 3 mm eller strre Toleranser fr dimensioner, form och vikt
SS-EN 10034:1994
I- och H-profiler av allmnt konstruktionsstl Toleranser

fr form och dimensioner
SS-EN 10045-1:1990
Metalliska material Slagprovning - Del 1: Provningsmetod
SS-EN 10051:1991 +
A1:1997
Kontinuerligt varmvalsad obelagd plt och band av olegerade och legerade stl Toleranser fr dimensioner
och form (inklusive tillgg A1:1997)
SS-EN 10055:1996
Varmvalsad liksidig T-profil av stl med avrundad vergng och kant Dimensioner och toleranser fr form och
dimensioner
SS-EN 10056-2:1994
Likflnsiga och olikflnsiga vinkelprofiler av allmnt konstruktionsstl Del 2: Toleranser fr form och dimensioner
SS-EN 10058:2003
Stl Plattstng, varmvalsad Dimensioner och toleranser
SS-EN 10059:2003
Stl Kvadratstng, varmvalsad Dimensioner och toleranser
SS-EN 10060:2003
Stl Rundstng, varmvalsad Dimensioner och toleranser
SS-EN 10080:2005
Armeringsstl - Svetsbart kamstl B500 Tekniska leveransbestmmelser fr stng, ringmaterial och svetsat
nt
SS-EN 10131:2006
Kallvalsade obelagda mjuka och hghllfasta platta produkter av stl fr kallformning Toleranser fr dimensioner och form
SS-EN 10143:2006
Kontinuerligt varmmetallbelagd stlplt och stlband

Toleranser fr dimensioner och form
SS-EN 10149-1:1996
Varmvalsade platta produkter av hghllfast kallformningsstl Del 1: Allmnna leveransbestmmelser
SS-EN 10149-2:1996
Varmvalsade platta produkter av hghllfast kallformningsstl Del 2: Leveransbestmmelser fr termomekaniskt valsat stl
212
BSK 07
BILAGA 6 STANDARDER
SS-EN 10160:1999
Ultraljudprovning av plt Ultraljudprovning av platta

stlprodukter med tjocklek strre n eller lika med 6 mm
SS-EN 10163-1:2005 +
AC:2007
Leveransbestmmelser fr ytbeskaffenhet hos varmvalsad plt, bredplattstng och profiler av stl Del 1: Allmnna bestmmelser
SS-EN 10163-2:2005
Leveransbestmmelser fr ytbeskaffenhet hos varmvalsad plt, bredplattstng och profiler av stl Del 2: Plt
och bredplattstng
SS-EN 10163-3:2005
Leveransbestmmelser fr ytbeskaffenhet hos varmvalsad plt, bredplattstng och profiler av stl Del 3: Profiler
SS-EN 10164:2005
Stlprodukter med frbttrade deformationsegenskaper i

tjockleksriktningen Tekniska leveransbestmmelser
SS-EN 10204:2005
Metalliska varor Typer av kontrollintyg
SS-EN 10210-1:2006
Varmbearbetade konstruktionsrr av olegerat stl och

finkornstl Del 1: Tekniska leveransbestmmelser
SS-EN 10210-2:2006
Varmbearbetade konstruktionsrr av olegerat stl och

finkornstl Del 2: Toleranser, dimensioner och tvrsnittsdata
SS-EN 10219-1:2006
Kallformade svetsade konstruktionsrr av olegerat stl

och finkornstl Del 1: Tekniska leveransbestmmelser
SS-EN 10219-2:2006
Kallformade svetsade konstruktionsrr av olegerat stl

och finkornstl Del 2: Toleranser, dimensioner och
tvrsnittsdata
SS-EN 10279:2000
Varmvalsad U-stng av stl
SS-EN ISO 10684:2004
Oorganiska ytbelggningar Varmfrzinkade gngade

stldetaljer
SS-ISO 11474:1999
Korrosion hos metaller och legeringar Korrosionsprovning i artificiell atmosfr Accelererad utomhusprovning
genom intermittent besprutning med saltlsning (Scabprovning)
SS-EN
12084:2001+A1:2004
Ofrstrande provning Induktiv provning Allmnna

principer och riktlinjer
SS-EN 12517-1:2006
Ofrstrande provning av svetsar Radiografisk provning av svetsfrband Niver fr godknnande
SS-EN ISO 12944-1:1998
Frg och lack Korrosionsskydd av stlstrukturer genom

mlning Del 1: Allmn inledning
(ISO 12944-1:1998)
SS-EN ISO 12944-2:1998

mlning Del 2: Miljklassificering
(ISO 12944-2:1998)
SS-EN ISO 12944-3:1998
Frg och lack Korrosionsskydd av stlkonstrukturer

genom mlning Del 3: Konstruktionsutformning
(ISO 12944-3:1998)
SS-EN ISO 12944-4:1998

mlning Del 4: Typer av ytor och frbehandling
(ISO 12944-4:1998)
213
BILAGA 6 STANDARDER
BSK 07
SS-EN ISO 12944-5:2007

mlning Del 5: Rostskyddssystem
(ISO 12944-5:2007)
SS-EN ISO 12944-6:1998

mlning Del 6: Metoder fr laboratorieprovning
(ISO 12944-6:1998)
SS-EN ISO 12944-7:1998
Frg och lack Korrosionsskydd av stlkonstrukturer

genom mlning Del 7: Utfrande och vervakning av
mlning (ISO 12944-7:1998)
SS-EN 134454:2002/A2:2007
Tryckkrl (ej eldberrda) Del 4: Tillverkning
SS-EN 13479:2005
Tillsatsmaterial fr svetsning Generell produktstandard

fr tillsatsmaterial och svetspulver fr smltsvetsning av
metalliska material
SS-EN ISO 14284:2002
Stl och jrn Provtagning och provberedning fr bestmning av kemisk sammansttning
SS-EN 14295:2004
Tillsatsmaterial fr svetsning Trd- och rrelektroder

och elektrod/pulver-kombinationer fr pulverbgsvetsning
av hghllfasta stl - Indelning
SS- EN 14399-3:2005
Fstelement Hghllfasta fstelement fr frspnning i

stlkonstruktioner Del 3: System HR Skruvfrband
med sexkantsskruvar och sexkantsmuttrar
SS- EN 143995:2005+AC:2006
Fstelement Hghllfasta fstelement fr frspnning i

stlkonstruktioner Del 5: Plana brickor
SS-EN 14532-1:2005
Svetselektroder Belagda elektroder fr manuell metallbgsvetsning och stativsvetsning av kolstl, kolmanganstl och finkornbehandlat stl med frhjd
strckgrns. Tekniska kontroll- och leveransbestmmelser
SS-EN ISO 14713:1999
Oorganisk ytbelggning Riktlinjer fr korrosionsskydd

av jrn- och stlkonstruktioner
SS-EN ISO 14731:2006
Tillsyn vid svetsning Uppgifter och ansvar
Specifikation fr godknnande av svetsprocedurer fr

svetsning av metalliska material Del 1: Allmnna regler
fr smltsvetsning
SS-EN ISO 15607:2004

SS-EN ISO 16834:2007
Tillsatsmaterial fr svetsning Trdelektrod, svetstrd,

svetsstavar och svetsgods fr gasmetallbgsvetsning av
hghllfast stl Indelning
SS-EN ISO 18276:2006
Tillsatsmaterial fr svetsning Rrelektroder fr metallbgsvetsning med eller utan gasskydd av hghllfasta

stl - Indelning
SS-ISO 19840:2005
Frg och lack Bestmning av skikttjocklek p metalliskt

underlag Magnetiska och virvelstrmsbaserade metoder
SS 03 14 11:1981
Mrkfrger
SS 11 01 03:1985
Metalliska varor Kontroll av materialegenskaper
214
BSK 07
BILAGA 6 STANDARDER
SS-EN 20898-2:1994
Hllfasthetsfordringar Del 2: Muttrar med metrisk ISOgnga och specificerade vrden p provbelastningar Grov delning
SS 14 21 68:1999
Stl fr armeringsstng. Stl 21 68
SS 21 25 15:1999
Armeringsstng. Kamstng Ks 60 och Ks 60S
SS 27 11 17:1983
Stlkonstruktioner Friktionsfrband Friktionstal
215
216
BSK 07
LITTERATURFRTECKNING
Alpsten Gran
Variations in mechanical and cross-sectional properties of steel,
Proceedings of the International Conference on the Planning and Design of
Tall Buildings, ASCE-IABSE. 1972 (ven publikation 42 frn
Stlbyggnadsinstitutet).
Anvisningar fr provning av rostskyddsmlning genom fltexponering,
KI Rapport 1993:8. Korrosionsinstitutet, Stockholm 1993.
Boverkets Handbok om Betongkonstruktioner, BBK 04,
Boverket, Karlskrona, 2004. ISBN 91-7332-687-9
Boverkets handbok om sn- och vindlast, utgva 2, BSV 97. Boverket,
Karlskrona, 1997. ISBN 91-7147-394-7
Boverkets konstruktionsregler, BKR, (BFS 2003:6) med ndringar t.o.m.
BFS 2007:20:. Boverket, Karlskrona, 2003. ISBN 91-7147-740-3
Dimensionering genom provning. Boverket, Karlskrona, 1994.
ISBN 91-7147-124-3
Handbok i varmfrzinkning, Nordic Galvanizers, Stockholm 2005
Handbok i Rostskyddsmlning, Bulletin 107. Korrosionsinstitutet, Stockholm
1999. ISBN 918740009X
Hgt frspnda skruvfrband med modifierade krav, S1F(mod), Skruvforum
dokument 2007-10-22
K18, Dimensionering av stlkonstruktioner, utdrag ur Handboken Bygg,
kapitel K18 och K19. Stlbyggnadsinstitutet, Stockholm, 1994.
ISBN 91-38-12820-9
217
BSK 07
Kommentarer till stlbyggnadsnormerna Kontroll och underhll, StBK-K3,

Statens Stlbyggnadskommitt, 1979
Kravdokument fr kompetenser TR-stl, SBS-MVR-StBK Kommitt TR-stl,
2007-10-01
Kritisk sprickstorlek i stl S355 Rapport publicerad p Boverkets hemsida.
Plan- och byggtermer 1994. Tekniska nomenklaturcentralen, Solna, 1994.
(Tekniska nomenklaturcentralens publikationer 95) ISBN 91-7196-095-3
Skalhandboken. Mekanfrbundetsfrlag, Stockholm, 1990.
ISBN 91-524-1066-8
Svetsade ingjutningsgods Anvisningar fr dimensionering, utfrande och
kontroll, BBC och SBS, publikation 2004:3.
Svngningar, deformationspverkan och olyckslast. Boverket, Karlskrona,
1994. ISBN 91-7147-909-0
Toleranser fr stlkonstruktioner, publikation 112. Stlbyggnadsinstitutet,
Stockholm, 1992.
Utvrdering av rostskyddssystem efter provning, KI Rapport 1999:2.
Korrosionsinstitutet, Stockholm 1999
Val av stl vid varmfrzinkning, Nordic Galvanizers, augusti 2007
Vgverkets allmnna tekniska beskrivning fr broar, BRO 2004. Vgverket,
Borlnge, 2004:56
med supplement 1 2006:25
218
BSK
SAKREGISTER
A
allmnna rd, 7
andning, 110
anliggningsytor, 133
anvisningsverkan, 36, 58, 103
arbetskurva, 55
arbetsutfrande, 36
area, 8
avfrtning
allmn, 148
avlastning, 55
avntning, 19
avvikelse
tvrsnittsmtt, 42
B
balk
sidostagning, 75
BBK 04, 11, 213
bearbetning, 12627
belggning, 141
berkning, 152
berkningsmodell, 46
berkningssnitt, 91
bestndighet, 19, 158
beteckningar, 8
BKR, 11, 213
bockbarhet, 127
brand, 17, 55, 62
brandklass, 24
bricka, 118
brickor, 101
BRO 2004, 11, 214
brottgrnstillstnd, 15, 43
brottgrnsvrde, 9
bruksgrnstillstnd, 18, 55, 61, 62
buckla, 140
buckling
lokal, 47
bygghandling, 152
SAKREGISTER
bndning, 12, 95
brande konstruktion, 15, 19
brfrmga, 46, 158
bjknckning, 71, 81
slankhetsparameter, 71
bjmoment, 9, 74
bjmotstnd
elasticitetsteori, 9
plasticitetsteori, 9
bjning
formfaktor, 74
bjvridknckning, 69, 79, 83
C
C- vrde, 103
C1, 20
C2, 20
C3, 20
C4, 20
C5-I, 20
C5-M, 20
D
deformationsldring, 127
deformationsfrmga, 44
dimensionerande
livslngd, 19
dimensionerande hllfasthet
skruv, 58
dimensionerande mateialvrde
bruksgrnstillstnd, 61
dimensionerande materialvrden, 5255
dimensioneringsfrutsttning, 152
dimensioneringskontroll, 17
dimensioneringsvrd
utmattningshllfasthet, 103
DIN, 11
dragkraft, 68
dragkrafter i tjockleksriktningen, 115
dragning och skjuvning
skruv, 97
drifttemperatur, 12
219
SAKREGISTER
BSK
E
effektiv
bredd, 12
tjocklek, 13
effektivt
tvrsnitt, 13
effektivt tvrsnitt, 68
eftergivlighet, 69
frband, 45
inspnning, 45
upplag, 45
egenskaper i tjockleksriktning, 115
egenspnning, 56, 71
egenspnningar frsummas, 61
elasticitetsmodul, 8
karakteristisk, 37
elasticitetsteori, 68
bjmotstnd, 9
elasticitetsteorin, utmattningslast, 44
elektroder, 38
enaxligt spnningstillstnd, 48
excentricitet, 96
ofrutsedd, 69
frkortningar, 11
formfaktor
bjning, 74
frspnda frband, 133, 135
frspnning, 136
frspnningskraft, 101
frsta ordningens teori, 82, 83
fattningskant, 125
flamrensning, 133
flamriktning, 127
fleraxligt dragspnningstillstnd, 113
fleraxligt spnningstillstnd, 103
fog, 128
fogberedning, 25
fogtyp, 25
fortlpande tillsyn, 169
fortskridande ras, 55, 62
friktionsfrband, 101
friktionskoefficient, 98, 99
friktionstal, 9
frgmrkning, 119
fstelement, 117
frankring, 26
frbandsklass, 103, 104
freskrifter, 7
hastig spnningskning, 18
huvudspnningar, 10
hydrogensprickor, 116
hlkantbrott, 97
hllfasthetsklass
skruv, 94, 118
hllfasthetsvrde, 9
hlpassning, 125, 131
hlplantryck, 101
hltagning, 131
220
G
GA, 104
GB, 104
grnslastteori, 44, 68
grnsvrden fr slankhet, 50, 51, 6667
grundkontroll, 24
material, 159
mtt och form, 159
skruvfrband, 159
svetsfrband,, 159
gnga, 97
gngade konstruktionselement, 119
gngutlopp, 134
ytbehandling, 159
I
identifiering, 119
Im1, 21
Im2, 21
Im3, 21
ingjutningsgods, 130
initialkrokighet, 41, 69
BSK
SAKREGISTER
L
initiallutning, 41, 69
intrngning, 129, 130
intryckning, 8687
intyg, 119
I-stumsvets, 13
K
kallformningsstl, 14
kant- och centrumavstnd
skruv, 100
kapacitet, 13
karakteristisk
elasticitetsmodul, 37
skjuvmodul, 37
utmattningshllfasthet, 36
karakteristisk hllfasthet
skruv, 37
karakteristisk utmattningshllfasthet,
103, 104, 105, 109
katodiskt skydd, 141
knckning, 79
knckningslngd, 70
kolekvivalent, 38
kolmanganstl, 14
kolstl, 14
kompetens
svetsansvarige, 131
svetsare, 131
koncentrerad kraft, 8687
konstant spnningsvidd, 103, 104, 107
konstruktionselement
gngade, 119
kontroll, 65
korrosion, 19
korrosiv milj, 141
korrosivitet, 1921
korrosivitetsklass, 1921, 99, 117, 128
kraft, 8
kritiskt
vippningsmoment, 7678
krokighet, 40
kvalitetsklass, 13
klsvetsfrband, 90
last
olyckslast, 55, 62
lastexcentricitet, 41, 69
utformning, 69
livslngd, 19
lokal
spnningskoncentration, 18
lokal buckling, 44, 45, 47, 49, 65, 68
lokal frsvagning, 49, 68
lutning, 140
lyftpunkt, 26
M
MAG-svetsning, 128
manuell tdragning, 136
maskinell tdragning, 136
material, 65, 111
materialegenskap, 111
materialvrden
dimensionerande, 5255
metallbgsvetsning
belagd elektrod, 128
rrelektrod, 128
MIG-svetsning, 128
mikrolegerat stl, 14
miljexempel, 2021
moment, 75
montering
mtt, 24
montering av skruvar, 134
monteringsplan, 26, 149
mutter, 117
mtt
montering, 24
tillverkning, 24
mtt- och formavvikelser, 40
mtt- och formtoleranser, 112
mttavvikelse, 54
mttnoggrannhet, 138
mrkning, 119
N
NAD(S), 11
nominell skruvarea, 97
221
SAKREGISTER
BSK
S
nominella area
skruv, 97
normalkraft, 9
normalkraft och bjmoment, 78
normalspnning, 10
normalspnningsvidd, 110
nyttig svetslngd, 92
O
ofrutsedd excentricitet, 69
olyckslast, 55, 62
omgivningspverkan, 158
P
Palmgren-Miners delskadehypotes, 107
partialkoefficient, 17
last, 9
materialegenskap, 9
skerhetsklass, 9
passfrband, 101, 134
PBL, 11
personskada, 16, 18
plasticering, 49, 65, 68
plasticitetsteori
bjmotstnd, 9
vridmotstnd, 9
plastisk bearbetning, 127
plastisk deformation, 61
prgling, 88
pulverbgsvetning, 129
pulverbgsvetsning, 128
punktfrtning, 147
R
reduktionsfaktor
knckning, 10
skjuvbuckling, 10
vippning, 10, 76
rostfritt konstruktionsstl, 14
rostmn, 141, 147
rostskydd, 20, 24
rd
allmnna, 7
222
samverkan i frband, 93
samverkande anvisningar, 104
seghrdat stl, 14
seghet, 18
seghetsklass, 13, 113
sidostagning
balk, 75
SIS, 11
sklning, 13, 46, 47, 56
sklning och skjuvdeformation, 44
skrklass, 123, 12425
skrsr, 127
skevhet, 40
skjuvbrott
skruv, 97
skjuvdeformation, 46, 47, 56
skjuvmodul, 8
karakteristisk, 37
skjuvning
skruv, 97
skjuvspnning, 10
skjuvspnningsvidd, 110
skruv, 117
hllfasthetsklass, 118
skruvar, 58
montering, 134
skruvars brotthllfasthet, 37
skruvfrband, 24, 37, 58, 94101, 117
19, 13138
skruvfrbandsklass, 94, 117, 125
Skruvfrbandsklass, 132
skruvstam, 97
slankhet, 65
slankhetsparameter, 70, 71
bjknckning, 71
vippning, 76
SMS, 11
snittkontroll, 79
spaltintrngning, 129
spnningsanvisning, 36
spnningsarea, 98
skruv, 96
spnningscykler, 103, 105, 107
spnningskollektiv, 103, 105, 107
typiserade, 107, 109
BSK
spnningskollektivet, 58
spnningskoncentration, 113
spnningstillstnd
enaxligt, 48
fleraxligt, 103
treaxligt, 49
tvaxligt, 48
spnningsvariation, 36
spnningsvidd, 102, 105
konstant, 103, 107
SS, 11
stadga, 158
stagning, 26
standarder, 207
StBK-N5, 11
strckenergi, 129
strckgrnsvrde, 9
svetsansvariges kompetens, 131
svetsarbete, 129
svetsares kompetens, 131
svetsfljd, 25
svetsfrband, 24, 38, 90, 12831
utformning, 94
svetsklass, 122
svetslge, 25
svetslngd, 91
svetsmetod, 25
svetsplan, 25
exempel, 175
skerhetsklass, 16, 113, 115
skring, 135
T
terminologi, 12
termisk skrning, 127
termomekaniskt valsat stl, 14
TIG-svetsning, 128
tillggskontroll, 24, 158
dragkraft i tjockleksriktningen, 162
katodiskt skydd, 162
objektanpassad, 162
svetsfrband,, 162
tillggskontrollplan
exempel, 178
SAKREGISTER
tillsatsmaterial, 25, 11617

tillsyn
fortlpande, 169
tillverkning
mtt, 24
tillverkningskontrollerad, 153
TNC, 11
toleranser, 24, 69
toleransgrns, 54
treaxligt spnningstillstnd, 49
trghetsmoment, 9
trghetsradie, 9
tryckkraft, 69
tryckkraftskapacitet, 69
tvaxligt spnningstillstnd, 48
tvngskraft, 45
tvrkontraktionstal, 37
tvrkraft, 9, 8486
tvrsnittsklass, 6667, 69, 74
berkningsmetod, 68
tvrsnittsklass 1, 68, 69
tvrsnittsklass 2, 68, 69
tvrsnittsmtt
avvikelse, 42
typiserade spnningskollektiv, 107, 109
tthetsprovning, 205
tjning, 9
tjningsfrdelning, 47
U
ultraljudprovning, 115
underhll
BVL, 169
underhllsliggare, 173
underhllsredovisning, 173
utbjning, 140
utfrande, 65, 12049
utfrandeklass, 104, 122
utformning
skruvfrband, 99
svetsfrband, 94
utmattning, 10110
andning, 110
utmattningsgrns, 105
223
SAKREGISTER
utmattningshllfasthet
dimensioneringsvrd, 103
karakteristisk, 103, 104, 105, 109
utmattningslast, 44, 115
utmattningsspricka, 110
utnyttjandegrad, 115
V
varierande spnningsvidd, 107
varmformning, 127
vippning, 75, 79, 84
reduktionsfaktor, 76
slankhetsparameter, 76
vippningsmoment
kritiskt, 7678
vridknckning, 69
vridmoment, 9, 8889
vridmotstnd
plasticitetsteori, 9
vrmebehandling, 130
tdragning, 135
tdragningsmoment, 136
224
BSK
Denna handbok ger exempel p dimensionering, utfrande

och kontroll av stlkonstruktioner. Boken r avsedd att
anvndas tillsammans med Boverkets konstruktionsregler,
BKR, och innehller ven utdrag ur och kommentarer till
BKR, BFS 1993:58 med ndringar t.o.m. BFS 2007:20.
Boverkets handbok om stlkonstruktioner, BSK 07, ingr i
en serie handbcker som Boverket ger ut som komplement
konstruktionsreglerna. vriga handbcker i serien r:
Boverkets handbok om betongkonstruktioner (BBK 04)
Dimensionering genom provning
Boverkets handbok om sn- och vindlast (BSV 97)
Svngningar, deformationspverkan och olyckslast
Box 534, 371 23 Karlskrona

Tel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00
Webbplats: www.boverket.se

BSK 07 Boverkets Handbok Om Stålkonstruktioner

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

BSK 07 Boverkets Handbok Om Stålkonstruktioner

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Boverket

Titel: Boverkets handbok om stlkonstruktioner, BSK 07

1:211 Materialbrott och instabilitet.............15

1:212 Stjlpning, lyftning och

Byggprodukter med bestyrkta

1:213 Olyckslaster och fortskridande ras....15

1:221 Formndringar och

Lokal buckling .................................45

Sklning och skjuvdeformationer.....46

Verifiering genom berkning

3:411 Tjningsfrdelning ...........................47

3:413 Lokal frsvagning ............................49

Dimensionerande materialvrden .....52

6:261 Tvrkraft .......................................... 84

Sklning och skjuvdeformationer..... 56

Tvrkraft och koncentrerad kraft ..... 84

6:262 Intryckning under koncentrerad

6:271 Ren vridning .................................... 88

6:272 Blandad vridning ............................. 89

Kapacitet i brottgrnstillstnd .......... 91

6:211 Tvrsnittsklasser .............................. 65

Berkning av krafter ........................ 95

6:212 Berkningsmetoder vid olika

6:431 Dragning .......................................... 96

6:231 Initialkrokighet, initiallutning

6:433 Kombinerad dragning och skjuvning97

6:232 Eftergivlighet vid inspnning........... 69

Utformning av frband .................... 99

6:241 Tvrsnittsklasser .............................. 74

6:511 Berkning av spnningsvidd .......... 102

6:242 Formfaktorer vid bjning ................. 74

6:512 Dimensioneringsvillkor.................. 102

6:244 Vippning .......................................... 75

Karakteristisk utmattningshllfasthet....................................... 103

Normalkraft och bjmoment ............ 78

6:521 Allmnt .......................................... 103

6:251 Snittkontroll ..................................... 79

6:522 Frbandsklass ................................ 103

6:252 Bjknckning ................................... 81

6:523 Hllfasthet vid konstant

6:524 Dimensionering vid

8:431 Intrngning vid klsvets .................129

6:525 Utmattning av andning ...................110

Svetsansvarigs kompetens ..............131

Svetsares kompetens ......................131

Mtt- och formtoleranser,

8:511 Icke passfrband.............................132

Montering av skruvar .....................134

tdragning och skring ..................135

Skruvar och muttrar........................117

8:432 Svetsning av ingjutningsgods .........130

8:512 Passfrband ....................................132

8:541 Normal tdragning..........................135

Avvikelser i form hos frdig

Tryckverfrande kontaktyta .........140

8:721 Metoder fr rostskydd med

8:722 Frbehandling fre mlning ...........142

Termisk skrning ............................127

8:725 Exempel p rostskyddssystem........144

8:726 Typprovning av rostskyddsprodukter ........................................145

Ingjutning i vattentt betong...........148

Transport och hantering..................149

8:723 Mlning ..........................................142