Ken Wilbers

integrala
helhetsfilosofi.

Ken Wilbers intergrala helhetsfilosofi - Uppsats 5p under B-kurs Humanekologi

Av Bjrn Magalhaes cyberecology@webaid.se
2003

Innehllsfrteckning
Syfte

Metod

Ken Wilber

Varats stora kedja

Holoner

Plattlandet

De kvadranterna; Wilbers filosofiska plattform

Den kulturella utvecklingshistorien

Individens utveckling

10

Intblickandets epistemologi och metodik

10

Den integrala filosofin och den grna rrelsens

vrldsbild, en jmfrande diskussion

12-14

Referenslitteratur

15

Noter

16

Diagram och tabeller

17

Syfte
Eftersom humanekologin alltigenom r tvrvetenskaplig s tycker jag att knns vrdefullt att
se vad den integrala filosofin kan tillfra, d de bda perspektiven har detta gemensamt. En
stor del av den grna rrelsen har rtter inom vad som i en del litteratur kallas new age men
ofta r filosofiska perspektiv p systemteori eller modern fysik. Wilber r mycket kritisk till
mycket av denna new age, trots att hans filosofi vilar p ett genuint andligt fundament, och
hans kritik r drfr intressant att flja. Hans kritik av den grna rrelsen r p sina stllen
mycket irriterande men ofta vlgrundad, ngot som jag tyvrr bara kan behandla i begrnsad
utstrckning d redovisningen av den filosofiska modellen tar stort utrymme. P flera stt kan
hans filosofi ses som en riktig otrevlig bomb eftersom den ordentligt skakar om flera av
humanekologins grundfundament; biocentrismen, anti-hierarkiska strukturer och kritiken mot
utvecklingstanken. Att d och d ifrgastta sina grundfundament tror jag dock r hlsosamt
s att man kan pminna sig varfr man tror p dessa, s att de inte i tysthet frvandlas till
heliga dogmer.

Metod
Eftersom materialet anvnt fr denna text r s omfattande d det dels tcker mnga olika
mnesomrden (mnga flt inom naturvetenskap, samhlle, humaniora) och ocks stort
textutrymme (Ca 1500 sidor utver kursmaterialet), s har jag valt att inte anvnda nst intill
ngon kurslitteratur frrn i den avslutande sista delen. Detta drfr att (1.) inte behva
avbryta varje resonemang med ytterligare perspektiv, vilket skulle vara frdande fr den
pedagogiska framstllningen (vilket varit det mest krvande under skrivandet), men ven fr
att (2.) slutligen kunna diskutera kritik och frgestllningar utifrn de perspektiv som Wilbers
modell bjuder, eller saknar, vilket frsts r omjligt om den inte frst har presenterats.
Utver kllmaterial har jag anvnt mig av Internetmaterial frn bokfrlaget och en ovrderlig
uppsats ver den frsta, och hittils enda boken i Wilbers Kosmos-triologi svit, skickligt
sammanfattad av Erland Lagerroth och publicerad i Lundasocietetens rsbok1 Inte minst
versttningen av vissa av Wilbers nyckelbegrepp har hr varit till hjlp.

Ken Wilber
Ken Wilber har med sin integrativa helhetsfilosofi frskt med att p en ojmfrbart
tvrvetenskaplig basis sammanfoga flera paradoxer; frmodern, modernt, postmodernt,
antropocentriskt-biocentriskt, ande-materia, sterlndsk mystik-vsterlnsk vetenskap, och
samtidigt gjort originella idhistoriska omtolkningar. Karaktristiskt fr honom r att hans
framstllningar r extremt pedantiska och visar prov p nstan obehaglig skrpa d det r
mjligt men annars r fria och resonerande d mera spekulativa filosofiska eventualiteter
diskuteras. Kanske kan det verka kontroversiellt att han faktiskt ytterst beskriver universum
utifrn andliga grundprinciper. Oavsett hur man stller sig till det, s r sttet han gr det p
str ganska lngt frn en del av det ljusrosa visdomssvrmeri man finner inom den nyandliga
rrelsen, d hans ider r krvande men intelligenta och tankevckande. Ofta integreras
discipliner som mnga gnger r diametrala motsatser, t ex idealism och materialism och detta
inte r genomfrbart utan kompromissande vilket brukar gra honom impopulr i samtliga
lger. Detta frsk till en helhetsfilosofi r inget mne som ltt lter sig fngas i ett kort
paper, d en har vxt fram under 18 bcker sedan hans frsta bok The Spectrum of
Consciousness som han frfattade som 22 ring,(d han utbildade sig till biokemist) och den

kom totalt att frndra den transpersonella psykologin frn grunden och framt. Den anvnds
faktiskt fortfarande som lrobok i transpersonell psykologi n idag. Nu r han 53 r gammal
och hans bcker har getts ut i en serie som samlade verk. Lovorden r mnga om denne
tnkare, de mest entusiastiska har hyllat honom som en Einstein of Consciousness och
tillskrivit hans nyckelverk och strsta bok (ca 800 sidor vilken utgr den frsta delen i hans
kommande Kosmos trilogi) en av mnniskoslktets strsta bedrifter. Detta kan definitivt
ifrgasttas, men skert r i alla fall att kunskaperna han integrerar r av ett helt enormt
omfng.2
Wilber beskriver dels vrldens och dels medvetandets evolution genom att variera
analyseringsfrfarande, d dessa tnkta motsatser ses som en helhet. Istllet fr att endast
konstatera att allt r frbundet med allt, s ger han sig i kast med detta genom att skapa och
syntetisera ett flertal diskurser, i syfte att ge en skarpare och mer nyanserad bild av den helhet
han tror kosmos vara. Wilber har sitt starkaste fundament dels inom samtliga grenar av
medvetadeforskningen men ocks inom vsterlndsk filosofi och idhistoria samt kanske allra
frmst inom de sterlndska kontemplativa traditionernas omrde. Likheter mellan det
sistnmnda och rn inom kvantfysiken har han underskt i flera bcker utan att lttvindigt
eller omdmeslst blanda ihop dessa likheter, vilket r ngot som tnkare som Bl.a. Fritjof
Capra och Gary Zukav frn flera hll blivit anklagade fr.3 Utan att lmna de ontologiska
frgorna bakom sig har Wilber under de senaste tio ren breddat sin gigantiska evolutionra
kosmologi med djupdykningar inom sociolologi, stadsvetenskap och vetenskapsteori. Erland
Lagerroth som under de senaste tjugo ren med minutis uppmrksamhet fljt den holistiska
vetenskapens utveckling menar att Wilber r den kanske allra strsta vetenskapliga begvning
han ngonsin sttt p.4

Varats stora kedja.

Wilbers utgr frn mystikernas vldigt starka argument att liv utvecklas enligt kedjan, matter
- life - mind, vilket ju ven vetenskapen kommit p det klara med. Den sufiske 1200-tals
mystikern Djalal al-Din Rumi utrycker det mycket exakt; Frn brjan var du stoft. Frn att
ha varit mineral blev du till vxt. Frn att ha varit vxt blev du ett djur och frn djur blev du
mnniska5 Den bermda varats stora kedja som Lovejoy beskriver utifrn flera olika tider
och samhlle har enligt Pepper gemensamt med ekologin att den tecknar ett
sammanhngande, enhetligt universum vars skiktade ordning r hierarkisk, men byggd p ett
fullkomligt msesidigt beroendefrhllande mellan varje lnk hela vgen upp och hela vgen
ner.6 Wilber menar att om det ngonsin funnits en enhetlig multikulturell kosmologi s r det i
s fall den som mystiker i olika traditioner och tider beskrivit och fortstter beskriva. I sin
omfattande modell ver medvetandet som strcker sig frn undermedvetet till medvetet till
vermedvetet, frn Freud till Buddha, integrerar han ver hundra psykologiska
modeller/skolor frtydligat av lika mnga tabeller.7 I en grovt frenklad men mycket tydlig
modell skissas utvecklingen frn materia och framt,(FIG1) och en mera sofistikerad version i
form av en jmfrelse mellan Plotinus och Aurobindos utvecklingslra (TAB1) vilket ger en
bild av samma utveckling som Theilard de Chardin beskrev. Han skrev om den fysiska
verkligheten som fysiosfr om den biologiska som biosfr och den mentala som noosfr.
Wilber r rasande ver kosmos blivit reducerat till att endast beskriva studiet av fysiosfren
och skiljer drfr p det engelska ordet cosmos och grekiskans Kosmos(vilket r den
stavning han sjlv anvnder) som rymmer samtliga av de tre sfrerna.8 Som ett exempel kan
man tnka sig fljande: Om man vill underska Dostojevskijs Idioten hjlper det varken att
underska verkets atomra eller kemiska sammansttning lika lite som lsarens
neurotransmitorer eftersom texten, trots att den r lagrad bde i fysiosfren och biosfren (i
boken och hjrnan) inte finns ngon annanstans n i noosfren i form av just kognitiv och
4

emotionellt upplevd erfarenhet. Nr fysiken talar om att beskriva hela universum menar den
med andra ord den lgsta och allra enklaste nivn, fysiosfren, som ligger inuti biosfren och
noosfren. Likvl r fysiosfren mest grundlggande. Exempel: frstrs alla universums
molekyler frsvinner biosfr och noosfr men fysiosfren med atomer och elementpartiklar
finns kvar, frstrs t ex alla dggdjur finns fortfarande alla mikroorganismer och celler
(biosfr) kvar som i sin tur br alla molekyler och atomer inom sig(fysiosfr).9 Det mentala
livet r i detta hnseende mera betydelsefullt (men allts inte i betydelsen grundlggande)
eftersom det br bde den biologiska och den fysiska vrlden inom sig.

Holoner
Ett av Wilbers fundament i hans teoribygge r holonen, vilket p intet stt r unikt men
likaledes nd briljant eftersom t.o.m. kvantfysiken kan konstatera att det inte finns ngon
materiell yttersta urgrund, utan att allt r relationer i relation till relationer. Istllet fr att leta
funktionsstt genom relationer har Wilber anvnt sig av rn frn systemteorin och skt
generella systemegenskaper. Den skiktade ordning som holonen, i detta fall sett som fysik och
biologi, kan beskrivas i kedjor som t.ex.: atom, molekyl, cell. I just denna ordning har ocks
materia, biologi och medvetande utvecklats och vad som r intressant i sammanhanget r att
det tidigare aldrig innehller det senare men att det senare alltid innehller det tidigare.10
Molekyler innehller alltid atomer, men aldrig celler, celler innehller alltid atomer och
molekyler men aldrig mnniskor etc. etc. Just detta att det aldrig r tvrtom, konstituerar
sledes en irreversibel hierarki i tidens evolutionra riktning.
D en holon alltid r bde en del i bde ett yttre och ett inre system har det alltid dubbla roller,
dels som helhet med internerade delar inom sig men sjlv ocks som del som en
subkomponent i ngot strre n sig sjlv. Ur ett markroperspektiv kan vi exemplifiera med
cellen som har alla sina evolutionra fregngare inom sig och ur denna aspekt agerar helhet,
men som har men alla evolutionra holarkiska nykomlingar utanfr sig, fr vilket den bara
kan vara en del och subkomponent, inte helhet. Holonens frmga att hlla ihop sin egen
struktur kallar Wilber fr dess makt(agency) och frmgan att anpassa sig till yttre struktur
dess gemenskap (communion).11 Denna dubbla balans och dynamik existerar mellan alla
holonniver och verdrifter t antingen fr stark ihopdragning(isolering) eller utbredning
(splittring) frstr holonen som enhet. Holoner som t ex samhllen eller
(introverta/extroverta) individer fljer samma mnster. Wilber stder sig p Erich Jantschs
nstan legendariska The self-organizing universe(1980)12 d han skiljer p individuella och
kollektiva holoner. D atomer var de mest komplexa individuella holonerna i kosmos s var
galaxer de mest komplicerade kollektiva strukturerna; precis som molekyler r fr planeter,
encelligt liv fr Gaiasystem, och med det limbiska systemet som kom med dggdjuren r fr
grupper, familjer och s vidare. Intressant r att de individuella holonerna genom evolutionen
generellt blir strre(eftersom de ju innehller men verskrider sina fregngare) och att
kollektiva holoner stndigt blir mindre(planeter r mindre n galaxer etc., etc.). Detta drfr
att de individuella holonerna r mer komplexa d de har ett strre djup(i internerade
holonniver) och antalet holoner med strre djup alltid r frre, varvid kollektiven stndigt
krymper (det kommer alltid att finnas frre molekyler n atomer, och drfr kommer alltid
molekylernas kollektiv planeterna, vara flera n atomernas kollektiv- D v s galaxerna)13. (Se
fig. 1 och 2 )
Nu r det ju absolut inte s att Wilber frsker tolka hela verkligheten genom att kartlgga
egenskaper i fysikaliska och biologiska system; tvrtom, svidande, omfattande och
vlgrundad kritik avlossas mot mnga sdana frsk, d Wilbers filosofiska ambition r att

ka det tvrvetenskapliga spektrets bredd fr att sedan syntetisera detta utan att fr den skull
marginalisera ett kunskapsflt p bekostnad av ett annat. En kedja av holoner kan till exempel
lika grna vara immateriell som i fallet med bokstver som formar ord som r subsystem i
meningar som i sig r delar av stycken och kapitel. Oavsett vilka holoner vi tittar p s har de
yttre holonerna egenskaper som saknas i de inre. Ord fungerar som indikatorer fr att
terspegla symboler, och bli ett led i vad Saussure kallade Sign och Signified en
egenskap som enskilda bokstver eller slumpmssigt sammansatta bokstvssekvenser inte br,
precis som ensamma ord inte, till skillnad frn meningar, formar sprkliga satser. Holonen br
allts inte bara sina fregngare inom sig, utan uppvisar egenskaper p de hgre niverna som
inte existerar p de lgre. Denna evolutionens metod att inkludera de tidigare niverna och
lgga till egenskaper som inte tidigare fanns dr kallas emergens och holoner som utvecklas
evolutionrt uppvisar ocks sjlvbevarande, sjlvanpassning, sjlvupplsning samt
sjlvverskridade. Dessa principer och flera, de tjugo principerna utgr en grundstomme i
hans filosofi d de r applicerbara inom alla system, men han tillgger att just drfr att de r
mest fundamentala r de ocks minst intressanta eller sgande, d livet och tillvaron, som det
r inte kan reduceras till simpla principer. Han skriver The robin, the deer and the amoeba, I
presume, are as insulted by this as I14. Universum utvecklas allts, och inte av slump, men
genom inneboende emergenta egenskaper som stndigt vidareutvecklar frhllanden lmpliga
fr fortsatt tilltagande komplexitet.

Plattlandet
Wilbers frmsta kritik av den moderna vetenskapen, den ekologiska vrldsbilden och de nya
holistiska vetenskaperna r ofta utifrn en gemensam grund. Djupekologer och fresprkare
fr nya paradigm tenderar att se en stor orsak till vrldselnde i den reduktionistiska,
atomistiska eller positivistiska vetenskap som uppstod i efterdyningarna av 1600-tals
vetenskaperna. Genom att verkligheten fragmenterades ned i kvantifierbara delar splittrades
sjlva livets helhet. Namn som Bacon, Descartes, Newton, och La Mettrie sger allt om detta.
De grnt orienterade samt fretrdare fr ett nytt vetenskapligt paradigm menar att man mste
tervva de ekologiska sammanhangen som vr vrld bestr av, se tillvaron som ett odelat
helt dr allt hnger samman med allt. Wilber anklagar hftigt de frenklingar som denna syn
rymmer och kallar det fr subtil reduktionism till skillnad frn 1600-tals vetenskaperna som
han kallar fr grov reduktionism.15 Varfr det? Jo, genom att uteslutande istllet se tillvaron
som ett system av intrikata interrelationsband skapat genom evolution, som ett sjlvreglerande
system och som Gaiaprocess s menar han att vi endast skaffat nnu ett stt att fortstta se
verkligheten som ett ntverk av dda tomma utsidor, av objekt, av behavioristiska enheter i
samverkan och drfr totalt g miste om naturens upplevande insidor, subjektens myllrande
samspel med varandra som aktrer med responderande inre verklighet. Frn atom till
mnniska, hela vgen endast flata ytor, istllet fr celler som upplever irrabilitet, vxter som
frnimmer, reptiler som utvecklar iakttagelsefrmga, dggdjur med starka inre
frestllningar, primater med symboler och mnniskor med abstrakta begrepp. Precis som vr
hjrna ser ut som en stor gr skrynklig klump, s upplever vi oss sjlva inte alls som sdana,
och likaledes har ju den grna naturen en reagerande insida som inte visar sig genom varken
mikroskop eller rntgen. Den inre verkligheten genomgick allts en frkrossande
legitimitetskris d den kollapsade och raskt ersattes av vgda och mtta ytliga utsidor.16
Vrlden reducerades drmed till vad Wilber kallar fr plattlandet. Han citerar A.N.
Whiteheads verklighetsbeskrivning; a dull affair, soundless, scentless, colorless; merely the
hurrying of material, endlessly, meaninglessly.17 Weber kallade det fr entzauberung auf
der welt, Habermas, vetenskapens koloniserande av vrdesfrerna, T.S Eliott, dawn of
the wasteland, Marcuse sg drmed fdelsen fr den endimensionella mnniskanoch
Mumford det diskvalifierade universat.18 Samtidigt varnar Wilber fr animisternas,
6

panteisternas och vitalisternas bengenhet att beg vad han kallar fr ett antropomorfiskt
felslut genom att lsa in mnskliga medvetandeegenskaper i vxter, celler eller materia.19 Dr
det inte finns ngon komplex hjrnbark finns det antagligen inte heller ngon
avsiktsorienterad symbolisk logik, dr det inte finns ngot limbiskt system, som det gr hos
dggdjuren, finns antagligen inte heller speciellt tydligt diffentierade knslor, etc. Wilber r
drfr frsiktig d han talar om t ex atomernas insida men menar att deras yttre frmga att
gripa tag i varandra vid molekylbildning, ocks har en egen partikulr inre process som allt
annat oavsett graden eller arten av perception man tillmter det.20

De fyra kvadranterna; Wilbers filosofiska plattform.

De fyra kvadranterna utgr ngot av ett nav, ett axis mundi, i Wilbers filosofi. Som modellen
visar(FIG och framsidan) belyser den fyra olika dimensioner av samma holarkiniv i en linje
numrerat frn ett till tretton. Fr varje upptgende steg bddas samtliga fregende steg in i
holonen. Egentligen borde de numrerade linjerna egentligen mera vara tnkta som trd n som
stegar, eftersom mnga olika grenar vxt ut, stttat varandra eller fallit bort under vxandets
gng. Han tillgger ocks att detaljerna eller antal steg inte r helt statiska och inte br ses
som karvade i sten, utan istllet br ses som orienterande generaliseringar, vilka visar
where the important forests are located, even if we cant agree on how many trees they
contain.21
Den vre hgra kvadranten (H) beskriver det yttre (objektiva) individuella, det som r
observerbart genom att det har fysisk form. Frn steg 5 sker studiet frmst genom neurologin,
innan dess genom fysik, kemi och biologi22
Den vre vnstra kvadranten (V) Tcker de inre (subjektiva) aspekterna av det individuella,
av perception, s som det r studerat bl.a. inom utvecklingspsykologin, lingvistiken m.m.23
Den nedre hgra kvadranten (NH) tcker de yttre (objektiva) kollektiva aspekterna. Inom det
mnskligt, ssom det studeras inom de grenar inom sociologin som objektivt frsker dra
slutsatser genom att studera beteende och funktionalitet.24
Den nedre vnstra kvadranten (NV) tcker de inre (subjektiva) kollektiva aspekterna av
mnskligt medvetandet, ssom det studeras inom kulturvetenskaperna, kulturpsykologi och
antropologi. Denna kvadrant innehller det gemensamma kulturella vrldsrum som alla
parallella holoner p samma niv lever och upplever inom25 (oavsett om det nu skulle vara
celler, ugglor eller mnniskor det handlar om).
Eller mera kortfattat: De tv vre kvadranterna terspeglar det individuella, de tv undre det
kollektiva, de tv hgra kvadranterna det yttre rummet, de tv vnstra beskriver det inre. De
hgra kvadranterna har allts alltid en plats i det fysiska, i det yttre rummet, de vnstra finns i
det inre rummet.(FIG) Nr neurologer menar att man har funnit orsaken fr T.ex. svartsjuka
genom studiet av cholesysokininets utsndrade frn hypotalamus i hjrnan (H), s innebr
det inte att de funnit fenomenet s som knsloupplevelse och tankekonstruktion(V), som
ocks skapats genom individernas kollektiva beteenden och samspel(NH) och gemensamma
kollektiva vrderingar(NV), utan endast det fysiska korrelatet fr detta. Deras fjrdedel av
sanningen r en absolut ndvndig och avgrande del (precis som de andra tre), men ocks en
oundvikligt partiell sdan. Intressant nog bjuder modellen p en syn dr medvetandet inte r
situerat i organismen (H) utan i alla kvadranterna samtidigt som dess position i tidens
utvecklingslinje bibehllits. Olika vetenskapers tendens att utropa sin specifika

favoritkvadrant, till den ytterst giltiga, den frmst adekvata eller vsentliga, skapar sledes
ocks en tmligen partiell och fragmenterad verklighetsbeskrivning.
Wilber anvnder sig omvxlande av de fyra kvadranterna eller vad han kallar De tre stora,
nmligen JAG(V), VI(NV) och DET(NH+H). Popper kallade dessa subjektivt, kulturellt,
objektivt. Wilber anvnder sig av Habermas tre validitetsansprk subjective sincerity,
intersubjective justness, objective truth som fljer samma linje som Platons det vackra, det
goda och det sanna, samt Buddismens Buddha, Dharma och Sangha vilka r ytterliggare
varianter p de tre pronomen.26 D de hgra kvadrantera beskrivs i det-sprk genom
rationell-empirisk epistemologi, s undersks de vnstra tolkande, hermeneutisk. Behaviorism
kontra psykoanalys r en sdan klyfta i studiet av individen. Om vi t ex undersker Hopiindianernas regndans s frgar NV Vad gr detta? och ser till hur det pverkar sociala
interaktionsmnster, samhllsfunktioner, och NH Vad betyder det? och ser till delade
ntverk av kulturella handlingar, omedveten bakgrund genom lingvistiskt (och frlingvistskt), strukturerade utbyten som skapar en gemensam livsvrld. Det frra sker
frklaringar, det senare frstelse och bda behvs. I studiet av V anvnder sig Wilber av
Freud, Jung, Adler, Piaget, St. John av korset, St. Teresa av vila, Eckhart, Emerson,
Aurobindo, Shankara, Chih-i, Buddha och Plotinus. Fretrdare fr H r bland annat B.F
Skinner, John Watson, John Locke M.fl. Den undre vnstra kvadranten fretrds av B.la
Thomas Kuhn, Wilhelm Dilthley, Martin Heidegger, Mary Douglas, Peter Berger, Jean
Gebster, Max Weber och Hans-Georg Gadamer och den hgra av en rad systemteoretiker
samt Talkott Parson, Auguste Comte, Gerhard Lenski, Karl Marx och Niklas Luhmann..27
Analyserna, eller snarare synteserna blir med ndvndighet stundom grunda men mycket
omfngsrika ven om Wilber tenderar att ge strre utrymme t egna rn n andras.

Den kulturella utvecklingshistorien.

Lt oss titta nrmre p ngra detaljer i de fyra kvadranterna. Sjuan innebr reptilernas
uppkomst, vilket (H) kvadranten avsljar, (V) visar det mentala korrelatet som
medvetandeegenskap, nmligen instinkt, reptilstadiets kollektiva inre livsvrld kallas
uroboriskt (NH) och grupper, familjer brjar skapas. Med dggdjuren (8) har det limbiska
systemet utvecklats (H) och knslolivet (V) uppsttt vilket fr stora konsekvenser fr
djurens samspel (NV) och (NH) beteenden. Med utvecklingen av storhjrnan (och i viss mn
drmed hjrnbarken), (H) s uppstr frmgan att tnka i symboler(V) ngot som primater
och frtidsmnniskor(9) utvecklar vilket sparkar igng vr kulturella historia.28
Wilber beskriver mnsklighetens utveckling, och d kanske frmst genom Habermas, som
han anser vara vrldens strsta, nu levande filosof. Han utgr allts frn iden om tmjandet
av testosteronet d mannen gr in i rollen som fader och familjen frst bildas. Genom de
sociala effekterna av de biologiska skillnaderna i styrka och havandeskap behvde inget
frtryck ske. Nr noosfren kraftigt differentierade sig frn biosfren under 1500 och 1600talet blev fysisk styrka inte det allra frmst avgrande och kvinnorrelsen uppstr inte bara p
grund av missfrhllanden utan frmst genom noosfren vxande. Detta utgr dock bara
preludiet till ryggraden i den evolutionra kulturutveckling som Wilber fljer genom
medvetandets utveckling, frn magiskt-animistiskt tnkande till mytologiskt och mytisktrationellt till rationellt och vidare. Jag br kanske hr nmna att varje steg (som i sig upptar
enormt utrymme), har ett vergngssteg fre och efter sig ngot som jag i denna korta
versikt av utrymmesskl bortser frn. Till hans stora frdel s r han vldigt noggrann att
nmna bde de positiva och negativa sidorna i varje samhllssteg, vilket r ngot som faktiskt
r ett tydligt genomgende drag fr hela hans filosofi och som ger strre trovrdighet och en
balanserad argumentation som mnga samhllsteoretiker tydligt saknar.(Speciellt de som r
8

100 % emot ngot oavsett vad det nu gller). Som allt annat gller hr att varje samhllssteg
verskrider och inkluderar de tidigare. Det magisk-animistiska medvetandet ses som en effekt
av att ingen differentiering mellan biosfr och noosfr skett och helheten r drfr obruten,
genom bodymind fusionen.29 Wilber ser den ekologiska visdomen i dessa samhllen som ett
resultat av att unionen nnu var ofrnkomlig, det gick allts inte att tnka bortom detta plan,
(precis som djuren inte heller kan tnka bortom sitt plan och vars ekologiska visdom inte kan
betvivlas) samtidigt som kapaciteten till storskalig frstrning nnu ej var mjlig.30
Wilber menar att genom moderniteten har biosfren och noosfren nu gtt frn differentierad
till olyckligt splittrad, dissocierad och att tgrden inte ska vara regression, (vilket de grna,
romantikerna och new-age anhngarna frebrs fr) utan integration av de bda sfrerna,
parallellt med att en ny individuell och kollektiv medvetandesfr tilltar. Medeltidens europa r
det klassiska exemplet p ett samhlle som inte differentierat De tre stora. Konsten,
rttsvsendet och vetenskapen var d Ett, vilket t ex gav kyrkan befogenheter att dma
mnniskor fr bde ktteri och landsfrrderi trots att dessa brott r av helt olika natur.31
D stamsamhllena vergick till strre samhllen krvdes ett tnkande som negerade och
bevarade stamintressena i en vidare gemenskap. Mytologi var lsningen till verskridandet
som strkte den sociala integrationen och gav ny kulturell mening varvid stammar som inte
var frenade i blod kunde integreras. Imperier som med vld spred sin makt, sina myter och
samhllsformer framvxer frn Babylonien till Rom till De kristna rikena.32
Mytologierna sttte i kad grad p en vxande rationalitet. Svaret p hur det kom sig att
Moses kunde dela p rda havet, som var, -drfr att det str i bibeln, brjar ifrgasttas p
grunder som innan inte hade legitimitet. Att inte bara kunna tnka, utan att kunna tnka om
tnkandet (formal operational, se V-12), frndrar verkligheten p gott och ont.
Intblickandet nr nya dimensioner som i fallet med Humes, Lockes, Descartes och Kants
introspektioner, samtidigt som patologier uppstr; tidigare holonniver t ex knslor, stts bort
istllet fr att verskridas och bevaras. D den mytiska religionen plockas bort skrubbas
universum samtidigt rent p allt vad mening och syftesfrklaringar heter.33

Individens utveckling.
D individen ses som ett korrelat av samhllsutvecklingen s fljer hon som holon en parallell
frndringsprocess frn barndomen och framt. Han utgr bland annat frn Jean Piagets
utvecklingspsykologiska sekvens; sensimotorisk (0-2 r), barnet kan d nnu inte skilja p sig
sjlv och omvrlden. Froperationell (preop 2-7 r), kan inte vervinna sin frestllning att
vrlden finns bara fr barnets egen skull. Konkret operationell (conop 7-11 r), barnets
frmga att kognitivt frst andra subjektivitet utvecklas. Formell operationell (formop
frn 11 r) barnet kan forma avancerade logiska framtidsfrestllningar och jmfra med
resultatet frn praktisk tillmpning och sedan utvrdera om det finns behov av korrigering.34
Piagets teori har frdelen att vara rigorst utvrderad bland otroligt mnga kulturer (Stora
antal barn frn bl. a Nigeria Zambia, Iran, Algeriet, Nepal, Amazonas och hos Aboriginerna
fr att ge ett axplock), bl.a. i H.Gardiners et.al. Lives across Cultures - Cross Cultural
Human Developement.35 Nackdelen r Piaget tcker en ganska smal del av just den kognitiva
mnskliga utvecklingen. Till Wilbers verkligt imponerande bedrifter hr den skickliga
argumentation han ger prov p d han lyckas sammanlnka den individuella utvecklingen
med den kollektiva/kulturella vrldsbilden; dvs preop-magisk, conop-mytisk, formop-rationell
etc.36 terigen handlar det inte om matematisk precision utan om vlbalanserade
approximativa uppskattningar, tillrckligt skarpa fr att teckna en relativt sannolik
9

utvecklingsbeskrivning. Viktigt att nmna r att frmoderniserade kulturer inte ses som
smre ven om de ses som yngre, vilket r ngot som i sig nd kanske r nog s
problematiskt, d det innebr att det finns en given riktning.
Intblickandets epistemologi och metodik.
De grna har enligt Pepper starka rtter till sin vrldsbild i naturvetenskapen och d frmst
utifrn ekologin, systemteorin och Gaiahypotesen. Detta r ocks Wilbers utgngspunkter
men centralt r fr honom r upplevelse(awareness), eller medvetande, vilket han ser som
universums urgrund(kallad nondual spirit se fig3) Med hjrnans utveckling har
medvetandet kat bde frmgan till att ta in en strre mngd intryck och samtidigt hgre
niver av verklighet. Precis som reptiler inte kan frst ngot sdant som t ex medlidande,
men dggdjur ana det, och mnniskor bli just mnskliga av denna frmga, s behver detta
allts inte betyda att det inte existerade immanent eller implicit fre mnniskan, bara att det
inte fanns en hjrna(DET), ett medvetande(JAG) och en kultur(VI) utvecklad nog att n
varsebli detta. Precis som det r svrt fr en krabba, eller en katt att gissa sig till varfr det
kan vara lugnande att lyssna p lite blues tillsammans med sin fstm innan man skall ka p
en krvande anstllningsintervju, r det omjligt fr en mnniska att se (vilket inte skall
blandas ihop med tnka eller resonera) bortom noosfren in i theosfren. Mystiker talar hrom
om kttets, psykets och andens ga. Nr man med kttets ga frsker beskriva det psykiska,
som mste tolkas med frnuftet blir det som tidigare nmnt plattlands-seende(och endast
partiellt sant), omvnt skedde samma sak d kyrkan vgrade titta med kttets ga genom
Galileis teleskop. Det blir allts en frga om frvxling av logiska kategorier. Wilber menar
att det samma r fallet d man med psykets ga frsker se det som endast kontemplationens
ga kan bevittna, dvs uppleva.37 Precis som fysiska sanningar visar sig genom en viss
injunktion och metod, i detta fallet empirisk-analytiska underskningar, s kan det psykiska
operera medels ett hermeneutiskt, fenomenologiskt och rationellt tillvgagngsstt. Den
vetenskapliga metoden att studera forsfor och Hamlet skiljer sig allts t. Precis som vissa
taoister menar att man kan skriva, tnka och tala om Tao dagarna i nda, (vilket ocks r
lrorikt) ven om inget av detta r Tao, s kan det andliga soteriologiska eller paradoxalt
dialektiska analyseringsfrfarandet inte greppas kognitivt, lika lite som en koltrast kan greppa
innebrden av en konstfrestllning. Fr att verifiera vad som kan ses med andens ga
fresprkas injunktion(genom ngon lmplig introspektionsmetod som trnar medvetandet),
upptckande(som ger noterbara perceptionsfrndringar) och konfirmation(genom verifiering
av insamlat data med andra personer som framgngsrikt ntt liknande resultat genom bruk av
samma kriterier). Validitetsansprken r slunda helt identiska med andra fenomenologiskamentala underskningar. Precis som man inte kan falsifiera eller konfirmera riktigheten i
Marx mervrdesteori genom att underska EEG utslaget i hjrnan p en person med en
bestmd sikt i frgan kan man inte heller med samma metod fullt ut underska
perceptionsfrndringen hos det mediterande subjektet, men i bda fallen kan man lokalisera
och kvantifiera hjrnaktivitet. Den statsvetenskapligt intresserades hjrna visar p en kad
aktivitet frmst i frontalloben under kmpandet, med mervrdesteorin jmfrt med om
densamme tnker p t ex sin favoritrtt, och i fallet med den introspektionistiskt bevandrade
gr likaledes mtbara topografiska frndringar sig gllande. Wilber har sjlv ftt sin hjrna
underskt genom denna metod och uppvisar just de typiska resultat frknippade med personer
som tillbringat tskilliga r t kontemplativa vningar. Under meditation visar, genom
medvetna anstrngningar, EEG-instrumentet under ngra minuter frst alfa, sedan beta och
sist tetravgor i bda hemisfrerna innan maskinens indikatorer gr ner till noll, vilket
fysiologiskt innebr total hjrnddhet, ett tillstnd som varar under flera minuter innan
hjrnaktiviteten terkommer.38 Zenmeditationen nmns ofta i dessa sammanhang d den har
rykte av att vara en av flera s.k. no-nonsense tekniker. Wilber menar att det vsterlndska
10

samhllet helt enkelt inte lyckats se in i tingen som sdana, eller klart se vrldens
subjektivitet genom att metoden, tekniken fr att gra detta inte utvecklats, funnits hr,
(eftersom det naturvetenskapliga utforskandet av den yttre, fysiska verkligheten varit s
frhrskande). Meditationen ses hr som ett lika vrdefullt instrument fr utforskandet av den
subtila vekligheten, som mikroskopet eller teleskopet fr den fysiska, och vetenskapens
vgran att ens vervga att underska metodens legitimitet genom praxis jmfrs historiskt
med kyrkans vgran att se in i Galileis teleskop.

11

Den integrala filosofin och den grna rrelsens vrldsbild, en jmfrande diskussion.
Wilbers filosofi r bde intressant och oroande. Drtill r den en spnnande lins att se saker
tvrtom i. Wilbers kritik av djupekologi och ekofeminism har inte passerat frbi obemrkt.
En av Wilbers kritiker skrev om hans filosofi att this presentation, which I belive is generally
true, is fatal to most forms of ecotheory och den knde djupekologen Michael Zimmerman
skrev om Wilbers kritik, att de flesta (inte alla) ekofilosofierna var just precis s fngade i det
plattland som Wilber beskriver.39
Den integrala filosofin innehller mycket som upprr, kanske frmst eftersom den r bde r
utprglat hierarkisk, icke-biocentrisk och drtill andlig, en historiskt sett verkligt katastrofal
kombination. Vid en nrmre titt s behver det dock inte se fullt s skrckinjagande ut.
Ekofeminister och mnga djupekologer r inte s glada p Wilber eftersom de r emot
hierarkier. Hr delar jag uppriktigt och bestmt deras sikt, Tsarens prinsesstrta som
samhllspyramid gr sig obehagligt pmind. Om metaforen fr hierarkien r pyramiden (en
form bl a Naess anvnder som basmodell fr vad han kallar fr allt livs rtt till
sjlvfrverkling), s r metaforen fr heterarkien, som mnga av ekofeministerna brukar
begagna sig av ntverket, s med andra ord str vertikalt kontra horisontellt. Wilbers holarkier
r allts bde-och. Samtidigt undviker han bda ordningarnas patogena drag. Storhjrnan
bestr t ex av reptilhjrnan som den innehller, men aldrig tvrtom (holarki), men en general
dremot bestr inte av eller innehller soldater (hierarki). Heterarkier beskriver eftersom de
inte har holarkisk djup, heller inga insidor och inte heller drfr de olika enheternas
egenskaper, varvid man bara kan f reda p att allt hnger ihop men aldrig hur, vilket endast
leder till ett platt vertikalt ntverk. Av dessa skl avfrdas all hierarkisk dominans och
heterarkisk upplsning.
Wilber som i likhet med den grna rrelsen ofta r positiv till postmodernismen och
poststrukturalismen men skiljer tydligt bort nackdelarna frn frdelarna, bl.a. verdriften att
se allting som konstruerat, d han konstaterar att en diamant skr glas oavsett vilka ord man
anvnder fr diamant, skr och glas. Genom postmodernismens bengenhet att inte
sga att ngot r bttre eller smre n ngot annat faller den just sjlv i sin egen grop eftersom
ven detta r ett graderande vrdeomdme i sig, som sger att just det egna vrdeomdmet,
vrdeneutralitet, r mest adekvat, och alla andra omdmen simpla konstruktioner. Wilber
strvar efter att undkomma bde modernismens tanke om att det inte finns ngra tolkningar
bara fakta, och postmodernistens id om att det inte finns ngra fakta bara tolkningar.
Metoden fr att urskilja och syntetisera detta sker genom en integral begreppsapparat, som r
en del i ett omfattande epistemologiskt och hermeneutiskt teoribygge.
Om vi nu betraktar biocentrismen genom att se den ur en av dess ihrdigaste, kndaste och
mest kontroversiella fresprkares perspektiv, nmligen Edward Goldsmiths, s heter det att
samhllen, precis som biologiska organismer endast r units of behavior within the
biosphere40, som cybernetiskt processerar data genom en model or set of instructions41,
som enligt honom borde styras genom blind tro p en drtill anpassad religion. Wilber menar
ocks han att vi genom naturvetenskapen kan lra oss mycket av kosmos funktionsstt, men
drmed upphr likheterna eftersom han just ser dessa funktionsstt som endast en krass halva
(H+NH) av hela verkligheten. Att skapa en bio-behavioristisk religion tror jag r en
gigantisk katastrof, och drtill en tmligen effektiv sdan, eftersom biomassan kan bertta
mycket om verlevnad, men samtidigt vldigt lite om hur man br leva, d vi inte finner
mycket nstakrlek, frstelse, sjlvrannsakande, och samvete i den sjlvreglerande
livskraftiga biomassa Goldsmith beskriver. Allt liv lider. str det ju frvisso i Talmud,

12

vilket ocks r sant, men allt liv knner inte heller deltagande empati ver detta
konstaterande, empati som blir till en klla till lidande i sig, om n ett mycket osjlviskt och
utvecklande sdant, som i fallet genom vr frmga till reflexion ver dessa tre ords,
ofrnkomligt sorgliga innebrd och faktum.
Den biocentriska och djupekologiska stndpunkten om livets egenvrde, som ett
grundlggande vrde i sig motsgs inte, tvrtom. D den tenderar att bli alltfr ensidig och sl
ver till att bli fanatisk, s avfrdas den dock. Detta drag kanske bst exemplifieras genom bl
a Earth first! syn p trden som gudar, och mnniskor som en form av jordisk cancer.42 Att
mnniskan frstr r en bitter sanning, men nr ett blad faller dtt till marken s r det nd
en mindre tragedi n nr ett litet barn gr det. Samtidigt ska det inte glmmas att trden r
mera grundlggande fr utan trd dr vi, medan trden klara sig utmrkt utan oss, men med
oss, d s dr ocks dikten, konsten, nstakrleken, och sprken samtidigt som krigen,
kapitalismen, orttvisorna och framfrallt drmmarna, lngtan och mjligheten om ngonting
bttre drbortom. Att lmna rationaliten bakom oss, glmma den objektiverade vetenskapen,
och under mnen dansa nakna till Gaias ra knns inte heller som den enda vgen till en bttre
vrld, ven om mnga genuint mnskliga sidor i oss frtryckts under modernitetens tidevarv.
Bland kulturer som levt tillsammans med naturen har en inre upplevande frstelse byggts
upp till naturen, genom ekologin har en intellektuell, objektiv frnuftsbaserad frstelse
byggts upp till samma natur, Odums Spaceship earth, r en bra metafor som kontrast till
Moder jord. terigen beskrivs tv olika halvor av samma kvadranter. Det r ingen ovanlig
ekoteoretisk ambition att vilja sammanfoga dessa sidor, lt oss hr underska ett
bioregionalistiskt frsk.
Bioregionalismen har ambitionen att genom mnniskans sammansmltning med naturen, foga
samman den kartesianska, sprickan mellan subjekt och objekt. I W. Donald McTaggarts
artikel i The Canadian Geographer, kan vi se hur detta r tnkt att g till; Bioregionalismen r
ett annat sett att se p miljn som samhlle och natur som ett odelat helt, skapade genom ett
flde genom biofysiska, bebodda och ntverkande subsystem som ses som `information
processing systems(though this is by no means the only function they perform).43 Genom att
vi blir en nyttig del i det energieffektiva ntet, skulle vi allts, vilket parentesen ovan
tydliggr, ocks kunna bli till andra funktioner utver informationsprocessering. Vilken tur!
Att upplsa subjekt-objekt dualismen genom att objektiviera bda flten r ju ocks ett stt att
lsa detta p! Inflde, massa, mogna system och kretslopp! Det r inte mycket i detta som
pminner oss om att vi delar naturens inre vsen lika mycket som dess yttre. Foucault
uttryckte i ett annat sammanhang indirekt detta sakernas tillstnd genom att konstatera att vi
med the Age of Man blivit till the object of information, never the subject of
communication.44
Att ohmmat g tillbaka till det som var tidigare r drfr ingen lsning, men att lra sig av
det frgngna, bde av misstagen och frdelarna frn alla vrldens mngfacetterade kulturer,
och integrera detta med det bsta frn de senaste rhundradenas upptckter och sedan dmjukt
vandra mot framtiden kanske skulle kunna vara det. Wilber r precis som socialekologin inte
negativ till mycket av det moderniteten frt med sig, men desto mera kritisk till
frvstligandet av vrlden. Wilber menar att det r lika lnlst att frska verbygga den
psykofysiska klyftan, genom att plugga systemteori som genom frigrande dans, och menar
att den prekognitiva perception som verskrider klyftan mellan subjekt-objekt inte ns medels
syntes mellan dessa tv metoder allena, utan mste kompletteras med ngon valfri
introspektiv kontemplationsmetod. I en idhistorisk verblick, som utgr ena halvan i hans
nyckelverk undersker han konflikten mellan materialism och idealism frn frsokraterna till
nutidens filosofer. Bda sidor fr omvxlande ris och ros eftersom de br p olika sorters
sanningar och problem. Frutom de fyra kvadranterna har han ytterliggare sex dimensioner i
13

sitt begreppsliga spektrum som han kallar fr states, structures, levels, streams,
lines och waves med vilka han frsker ge en bild ver det inre och yttres upplsning
genom jagets grnsverskridande i vrldsalltets icke dualistiska tillvarogrund.
Personligen har jag inget problem med att acceptera tanken p det kan finnas frdelar med att
utforska medvetandet eftersom detta ju alltid r den yttersta linsen som ligger mellan oss och
vrlden. Arne Naess har pekat p att vra knslor, trots den stora roll de har fr oss, str i
vldigt lg kurs som samhllelig kvalitet, och talar d samtidigt om vikten av behovet av att
identifiera oss med andra och drmed naturen. Jag tror att vra medvetanden har mnga andra
outnyttjade positiva egenskaper n att bara kulturellt fungera som sten fr vra jag och
akademiskt utgra kunskapsskafferier. Att forskaren r medveten om att han eller hon
samtidigt ser sitt eget medvetande i lika stor grad som just det som observeras, och just drfr
kanske borde utforska bda dessa omrden, tror jag r en tanke som inte kan vara skadlig,
(svida den inte gr till verdrift, ngot som i nulget inte ser ut att utgra ngon allvarlig
risk.)
Problemen med den integrala filosofin r mnga, alltfr mnga fr att utfrligt analyseras hr.
Den kan i alla fall inte enligt min sikt utgra ngot fundament fr en vrldsfilosofi vilket r
dess anhngares tanke. T o m om den i sak skulle ha rtt i flera av sina grundantaganden s
kommer aldrig modellen vara dynamisk nog till att lyckas kunna konstruera synteser som
hller mer n rent teoretiskt utifrn sin egen ram. Det blir t ex fullkomligt skrattretande nr
Wilber frsker skapa en syntes mellan vnster och hgerorienterad politisk teori. ven om
detta frsk precis som mnga andra r helt hopplst, s stadkommer han, frutom att gra
rttroende anhngare frn olika antagonistiska disciplinra flt ursinniga, en mjlighet till
dialog, kompromiss, och i vissa fall ocks lyckade synteser. Mnga tvrvetenskapliga synteser
r helt enkelt inte mjliga utan msesidiga kompromisser.
Wilber r naturligtvis ofta vldigt positiv till den ekologiska vrldsbilden eftersom hans egen
ofta bygger p rn frn denna. Det ekologiska tnkandet som han kallar visions-logik(som
mjliggr sjlvrefererande orsaksammanband som verskrider linjr kausalitet) och som
verskrider(och bevarar) rationaliteten (det mentala korrelatet fr det moderna och
industriella) ser han i sjlva verket som en ny och kraftfull vrldsimpuls. Kanske begr han
dock ett stort och allvarligt misstag d han tror att den ekologiska vrldsbilden skall rymmas
inom hans eget filosofiska spektrum. Snarare borde det bli s att fresprkare fr en ekologisk
vrldsbild plockar ut det i hans system som kan vara anvndbart, och kastar bort sdant som
r oanvndbart, istllet fr att lta sig integreras.

14

Referenslitteratur.
Erland Lagerroth, Lever vi i ett plattland? Vrldsbild, utvecklingslra och idhistoria i Ken
Wilbers magnum opus, vetenskapssocieteten i Lunds rsbok 1999-2000
HTTP://home.swipnet/erland-lagerroth.se
Postsekulariserat interregnum, sak 1990.
Stefan Einhorn, En dold Gud, Bokfrlaget Forum/Mnpocket 2001.
Ken Wilber, The Collected Works of Ken Wilber, Volume 4, Integral Psychology,
Transformations of Consciousness, Selected Essays. Shambhala 1999.
Ken Wilber, The Collected Works of Ken Wilber, Volume 6, Sex, Ecology, Spirituality The
Spirit of Evolution, Shambhala 2000.
Ken Wilber, The Collected Works of Ken Wilber, Volume 8, The Marriage of Sense and Soul
Integrating Science and Religion, One Taste The Journals of Ken Wilber, Shambhala
2000.
Ken Wilber, A Brief History of Everything, Shambhala 1999.
Ken Wilber, (red), Det Holografiska Paradigmet, Korpen 1986.
David Pepper, Modern Environmentalism, routledge 1996.
Rosi Braidotti mfl, Woman, the Environment and Sustainable Developement 1995 Zed
Books/Instraw.
W. Donald McTaggarts, The Canadian Geographer 37 no 4, 1994.

15

Erland Lagerroth, Lever vi i ett plattland? Vrldsbild, utvecklingslra och idhistoria i Ken Wilbers
magnum opus, vetenskapssocieteten i Lunds rsbok 1999-2000 HTTP://home.swipnet/erlandlagerroth.se
2Lagerroth 1999-2000 s4-5
3 Postsekulariserat interregnum?, sak 1990, 147-172
4 Fredrag Hr 2001
5 Stefan Einhorn, s.121 En dold Gud, Bokfrlaget Forum/Mnpocket 2001
6
David Pepper, Modern Environmentalism, routledge 1996 s69-73
7 Ken Wilber, The Collected Works of Ken Wilber, Volume 4, Integral Psychology, Transformations
of Consciousness, Selected Essays. Shambhala 1999
8 Ken Wilber, A Brief History of Everything, Shambhala 1999 s 23
9 Ken Wilber, The Collected Works of Ken Wilber, Volume 6, Sex, Ecology, Spirituality The Spirit
of Evolution. Shambhala 2000 s59
10 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW6. s62
11 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW6. s66
12 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW6. s90
13 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW6. s96
14
Ken Wilber, Shambhala 2000, CW6. s124
15 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW6. s135-139
16 Ken Wilber, The Collected Works of Ken Wilber, Volume 8, The Marriage of Sense and Soul
Integrating Science and Religion, One Taste The Journals of Ken Wilber Shambhala 2000 s133
17 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW4 s493
18
Ken Wilber, Shambhala 2000, CW4 s148
19 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW6 s159
20
Ken Wilber (ed), Det Holografiska Paradigmet, Bokfrlaget Korpen 1986 s 235
21
Ken Wilber, Shambhala 2000, CW6 s5
22 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW 8. s140
23 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW 8. s142
24 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW 8. s143
25
Ken Wilber, Shambhala 2000, CW 8. s145
26
Ken Wilber, Shambhala 2000, CW 8. s146-148
27 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW 6. s236-238
28 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW 6. s139-147
29 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW 8. s129-132
30
Ken Wilber, Shambhala 2000, CW 6. s165-170
31
Ken Wilber, Shambhala 2000, CW 8 s132
32 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW6. s176-179
33 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW6. s180-202
34 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW6. s213-244
35 (H. Gardiners, J.Mutter, och Corinne Kozmitzkis Lives across Cultures) Ken Wilber, Shambhala
2000, CW6. S.xv-xvi
36 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW6. s101-261
37
Ken Wilber, Shambhala 2000, CW8. s116-118
38 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW8. s358-350
39 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW6. s v-vi
40 David Pepper, Modern Environmentalism, routledge 1996 s235
41 David Pepper, Modern Environmentalism, routledge 1996 s235
42
Rosi Braidotti mfl, Woman, the Environment and Sustainable Developement 1995 Zed
Books/Instraw s 151
43 W. Donald McTaggarts, The Canadian Geographer 37 no 4 (1994) s307
44 Ken Wilber, Shambhala 2000, CW6. 363
1