Retorikkens aktualitet: Grundbog i retorisk kritik Recension till Rhetorica Scandinavica Den har lnge saknats en introduktionsbok i kritisk

retorikanalys p vra nordiska sprk. Fr nybrjarstudenten finns p svenska Heder och Pverkan av Brigitte Mral, samt uppfljaren Retorikanalys av Bo Renberg. De bygger bda p den neo-aristoteliska traditionen vilket passar bra nr man ska anvnda den retoriska teori man lrt i introduktionsbckerna fr analytiska syften. Men s fort man vill g vidare har man ftt vnda sig till amerikanska bcker i Rhetorical Criticism, som ven om de varit vlskrivna fr den amerikanska marknaden med mnga amerikanska exempel inte fyllt det behov vi har hr i Sverige. I Danmark utkom 2006 den frsta utgvan av Retorikkens aktualitet: Grundbog i retorisk kritik. Boken blev snabbt ngot av en klassiker och utkom 2009 i en andra reviderad och utkad utgva. Precis som i Sverige saknade man i Danmark en samlad introduktion av retorisk kritik p modersmlet. Danskarna verstter genomgende Rhetorical criticism med retorisk kritik. Fr oss svenskar kan ordet kritik kanske lta vl negativt, ordet kommer frn det grekiska ordet fr domare och syftar till ett vrderande omdme. Drfr anvnder vi ibland hellre beteckningen kritisk retorikanalys. Ordet analys kommer frn ett grekiskt ord som betyder lsa upp och anvnds ofta tillsammans med ordet syntes, som betyder stta samman. Termen retorikanalys kan drmed beteckna en okritisk beskrivning av analysobjektet, en deskription. En kritisk retorikanalys syftar d till en vetenskaplig bedmning av analysobjektet. Hr kommer jag dock att anvnda bokens beteckning retorisk kritik. Syftet med Retorikkens aktualitet r att ge en verblick av retorisk kritik idag dr den introducerade retoriska teorin brukas analytiskt p utvalda exempeltexter. Avsikten r allts att bde introducera analysmetoder och praktiskt visa hur de kan anvndas. Boken r en antologi med inte mindre n tta frfattare. Var och en har skrivit om teori och metod inom sitt eget specialomrde, vilket gr att boken genomgende hller en mycket hg niv. Fem av bokens tretton kapitel bygger p doktorsavhandlingar inom det behandlade mnet. Flera av de andra bidragen bygger p frfattarnas specialomrden. Detta gr att boken som helhet ven blir en presentation av aktuell retorikforskning.

I det inledande kapitlet av bokens redaktrer Hanne Roer och Marie Lund Klujeff ges en snabb forskningsversikt av den retoriska kritikens olika faser. Retorisk kritik definieras som den hermeneutiska kritiska lsningen av tal och annan retorisk diskurs. Retoriken sitter dock inte enbart i den studerade empirin. Med god verblick introduceras viktiga teorier inom neoaristotelisk, nyretorisk och postmodern retorisk kritik. Retorisk kritik har de senaste decennierna skiftat fokus frn metod till att vara inriktad p en begreppsorienterad teori dr teori och metod msesidigt belyser varandra. Kapitlen i boken r uppbyggda efter denna modell dr olika kapitel introducerar och diskuterar teorin inom ett mnesomrde fr att sedan exemplifiera teorins anvndbarhet genom en nrlsning av en retorisk artefakt. Lisa Storm Villadsen belyser i sitt kapitel tolkningens roll i retorisk kritik. Gentemot en vanlig uppdelning av retorisk kritik i analys och bedmning hvdar Villadsen att arbetsgngen i retorisk kritik har fyra faser. Frst en preliminr lsning av texten p dess egna premisser. Sedan en analys av textens retoriska situation. Drefter fljer den tredje fasen dr man tolkar texten med utgngspunkt i visst perspektiv eller retorisk teori. Villadsen nmner Kenneth Burkes dramatism, Edwin Blacks Second persona och Michael Leffs teori om nrlsning. Tolkningen innebr en samlad redogrelse fr textens mening och dess verkningsstt. Tolkningen leder i den fjrde fasen fram till en vrdering av den retoriska artefakten. I Villadsens fall en tidningskolumn av borgerlige kommentatorn Kastholm i Berlingske Magasin. Dessa fyra faser terkommer sedan i bokens fljande kapitel. Den publik till vilken den retoriska pverkan riktas r den andra delen av den retoriska situationen enligt Lloyd Bitzer. Den retoriska publiken r fokus fr Marie Lund Klujeff i bokens tredje kapitel. Enligt Chaim Perelman och Lucie Olbrechts-Tyteca r publiken en konstruktion som talaren frestller sig. Denna publik finns enligt Edwin Black inskriven i texten som en implicerad publik, den andra personan, en motsvarighet till textens implicerade upphovsman, den frsta personan. Klujeff analyserar dansk folkepartis ledare Pia Kjaersgaards veckobrev Giv os Nrrebro tilbage dr hon gr sig sjlv till taleskvinna fr en retorisk publik av frmlingsfientliga kpenhamnare som vill ha tillbaka en del av ett frlorat fdernesland. Den intressanta frgan som vcks i analysen r om denna publik redan finns eller om den skapas av Kjaersgaards retorik. I det fjrde kapitlet gr Jens Kjeldsen en retorisk genreanalys. Edwin Blacks kritik av neoaristotelianismen gjorde gllande att den retoriska analysen inte bara skulle fokusera p 2

enastende politiska tal utan ven analysera terkommande vardagliga situationer. Retoriska genrer r terkommande handlingsmnster, dr samma gensvar ges till samma problem under samma retoriska villkor. En form av genreanalys r genrebeskrivningen dr kritikern undersker betingelserna fr en retorisk genre, genrens egenart och karaktr. Kjeldsen undersker genren avskedstal efter ett misslyckat valresultat och analyserar ett tal av den socialdemokratiske partiordfranden Mogens Lykketoft dr han frklarar varfr han avgr frn sin post. I en andra analys undersker han predikogenren i frhllande till en nyrspredikan av socialdemokraten Svend Auken. Nyretoriken, vrden och strategier r mnet fr Hanne Roers presentation av Perelmans och Olbrechts-Tytecas nyretorik som grund fr analys. Ansatsen r ny och spnnande eftersom nyretoriken inte r s vanlig som analysmetod. Roer har versatt Perelmans L'empire rhtorique till danska Retorikkens rige, retorik og argumentation och r vl insatt i litteraturen. Hon presenterar vrdehierarkiernas roll fr argumentationen inom nyretoriken, srskilt kvantitets- och kvalitetstopoi. Efter en initierad introduktion av nyretoriken fljer en analys av Anders Fogh Rasmussens frsta nyrstal 2002 som statsminister. Talet vckte debatt eftersom han kritiserade de experter som ville bestmma ver danskarnas frestllningsvrld. Angreppet p World Trade Center krver en omvrdering av danskarnas frestllningsvrld. De ska enligt Rasmussen vrna de frihetsvrden som det amerikanska samhllet bygger p. I talet vdjar han ven till borgerliga vrden ssom ekonomisk rationalitet, sunt frnuft, flertalets gagn och individens fretrde framfr systemet. Men dr finns ven en nrmast revolutionr ton i angreppet p smakdomarna. Med Perelmans begrepp finns enligt Roer bde en konservativ och en revolutionr ton i talet. Det sjtte kapitlet bygger p Jonas Gabrielsens avhandling och presenterar topisk kritik. Ett topos kan vara en hjlp att finna stoff, en samling vanliga element fr teranvndning, konkreta typer av argument och en tankeprocess. Gabrielsen kallar dessa fr heuristisk, kollektiv, inferentiell och kognitiv tolkning av toposbegreppet. Topos utgr ofta grund till argumentationens outtalade premisser. Genom att studera vilka topos som anvnds kan man finna premisserna i argumentationen samt hur dessa premisser etableras. Gabrielsen visar hur ett topos som krig anvndes av Bushadministrationen efter angreppet p World Trade Center. Ett alternativt topos som ocks anvndes var kriminalitet, vilket gav upphov till en annan diskurs. Topiken lyfter fram argumentationens pre-logiska inventiva process, vilket kan balansera den logiska argumentationsanalysens betoning p den frdiga argumentationens giltighet. 3

Redaktren Marie Lund Klujeff terkommer i det sjunde kapitlet med en analys av texters retoriska stil. Utgngspunkten r nyretorikens betoning p stilens argumentativa funktion. Som exempel tar Klujeff metaforen mdomshinna och de myter beteckningen gett upphov till. Analysexemplet r den kvinnliga stil som kommer till uttryck i en broschyr Kvinder stryker det lokale demokrati, utgiven av jmstlldhetsminister Karen Jespersen 2008. De kvinnliga politiker som presenteras anvnder en induktiv erfarenhetsbaserad argumentation som syftar till identifikation. De framstr som dialogiska och omsorgsfulla snarare n konfronterande. Detta bekrftar Karlyn Kohrs Campbells teori om en srskild feminin stil. Lisa Storm Villadsen presenterar i kapitel tta apologi och ursktande retorik. Den offentliga urskten har kat de senaste ren. Fler och fler offentliga personer gr en pudel. En apologi definieras som yttringar som syftar till att frklara och frsvara sig mot anklagelser som skadar personens anseende. Teoretisk grund r den klassiska stasislran samt modern teori frn Ware och Linkugel om fyra undergenrer av apologin. Villadsen analyserar det tal den 13:e februari 2008 dr den australiske premirministern Kevin Rudd ber Australiens ursprungsbefolkning om urskt fr att barn togs frn sina frldrar och uppfostrades p institutioner frn 1869 till 1970. Talet faller inom de fyra kriterier fr en apologi som anfrs av Koesten och Rowland. Rudd erknner begngna fel, han fresprkar en omvrdering av tidigare politik, han lgger fram en plan fr att frbttra framtiden och han visar tecken p sjlvrannsakan. I kapitel nio infr Sofie Emmertsen samtalsanalysen som ett stt att betona processen i en pgende argumentation. I den argumentationsanalys som hmtar inspiration frn Stephen Toulmin framhvs ofta argumentationens olika logiska element vid en given tidpunkt. Den betonar tankeinnehllet. Men en argumentation r oftast en process och drfr kan samtalsanalysen vara en hjlp till att framhva argumentationens olika faser. Emmertsens analysexempel r ett korsfrhr i ett amerikanskt vldtktsml. klagaren vill f den vldtagna kvinnan att medge vissa faktiska omstndigheter som skulle tala till hennes nackdel. Hans argumentation r implicit. Genom att inte svara som han vill undanrjer hon de implicita argumenten. Stllet de trffades p var inte en bar utan en klubb. Det r inte en plats where girls and fellas meet (implicit med sexuell avsikt), utan people go there. Samtalsanalysen ger en mjlighet att analysera argumentation i en lng rad situationsbundna kontexter dr den traditionella argumentationsanalysen inte rcker till.

Boken innehller ett svenskt bidrag. Det r Pia Mobergs kapitel om komparativ retorik i ett stasiatiskt perspektiv. Texten bygger p Mobergs avhandling vid Gteborgs universitet 2002. Den korta forskningsversikten brjar med George Kennedys Comparative Rhetoric frn 1998. Drefter presenteras olika beteckningar fr retoriska fenomen i den stasiatiska kulturkretsen, retorik i det frmoderna och moderna Japan. Drefter analyserar Moberg kortfattat subjektsmarkrer och referenser till offentligheten i tre installationstal av tilltrdande japanska premirministrar: Aritomo Yamagatas tal 6 december 1890, Shigeru Yoshidas tal den 21 juni 1946 och Morihiro Hosokawas tal den 23 augusti 1993. Yamagata nmner inte folket verhuvudtaget utan riktar sig till parlamentets broderskap med det svulstiga pronomenet shokun, mina herrar, Yoshida riktar sig huvudsakligen till den amerikanska ockupationsmakten, medan Hosokawa riktar sig mera direkt till folket i en parlamentarisk demokrati. Christine Isager har skrivit en PhD avhandling om begreppet agency inom journalistikens spektakulra personliga reportage dr hon studerar Gnter Wallraff och Hunter S. Thompson. Retorisk handlingskraft r temat fr bokens elfte kapitel med underrubriken: Vem ger journalisterna ordet? Agency r ett svrt analysbegrepp eftersom det refererar till den dynamik som fr ord att bli verkningsfulla och gr retorik till meningsfull handling. Isager fljer de tre analyssteg som Michael Leff anvisar fr en analys av agency: retors konstruktion av sig sjlv, retors konstruktion av publiken (Blacks andra persona) och textens realisering av frhllandet mellan retor och publik. Hennes analysexempel r en artikelserie i Berlinske Tidene tre sndagar i juni 2008 kallad Frbrytelsen. Artiklarna utgr frn trafikolycka dr en 53rig kvinna och bilens manlige frare omkom. Bilfrden hade fregtts av brk i mannens kolonistuga eftersom kvinnan gjort slut med mannen. En granne till stugan hade upprepade gnger frskt tillkalla polis men misslyckats. Tidningens grvande journalister tog olyckan till utgngspunkt fr artikelserien som granskade Folketingets polisreform 2006. Journalisternas frga var: Kommer polisen nr man ringer efter dem? Artikelserien ledde till att statsministern erknde fel i reformen och att rikspolischefen avskedades. Journalisterna ikldde sig sjlva rollen som talespersoner fr de medborgare som var besvikna p polisens arbete men som inte hade tillgng till mediernas megafoner. Journalisternas arbete blev ett skolexempel p hur retorisk handlingskraft etableras i det offentliga rummet. Jens Kjeldsen skrev sin avhandling om Visuell retorik. Bokens tolfte kapitel introducerar bildretorik med en snabbkurs i semiotikens ikoniska, symboliska och indexikala tecken. Bilder har en medierad evidentia med hjlp av nrvaro, realism och dokumentation, omedelbarhet, och 5

frttande argumentation. Kjeldsen presenterar en modell fr retorisk analys av bilder i fem steg. En kort beskrivning av bilden och dess kontext. En redogrelse fr bildens retoriska kvaliteter. En redogrelse fr bildens bruk av retoriska strategier samt ethos, logos och pathos. En vrdering av det visuellas persuasiva betydelse. En vrdering av bilden i frhllande till den retoriska yttringen och den kontext dr den ingr. Analysexemplet r en socialdemokratisk valaffisch frn 1998. Bilden visar en cykelhjlm under rubriken Vi kan alla bli klokare. Affischens avsndare r partiledaren Poul Nyrup Rasmussen. Han deltog 1995 i en cykeldemonstration mot franska provsprngningar av atombomber. Till demonstrationen fick han en cykelhjlm som var flera nummer fr liten. Bilden av statsministern med den lilla cykelhjlmen blev en symbol p bristande statsmannaskap och handlag med medierna. Valaffischen br mot denna retoriska situation tolkas som en sjlvironisk blinkning till publiken om att Rasmussen blivit klokare, trots att bildtexten enbart handlar om behovet av att alla barn i skolan ska f de kunskaper och den sjlvstndighet de behver fr att mta kunskapssamhllet. Kjeldsen r kritisk till att det sjlvironiska argumentet skulle accepteras av de danska vljarna. Mnga vljare sg honom inte som en person med humor och riskerade d att tolka valaffischen som nnu ett misslyckat frsk av mediestrateger att framstlla statsministern i en positiv dager. Bokens trettonde kapitel r en postmodern retorikanalys av en misslyckad sexualundervisningskampanj i den danska skolan. Hanne Roer redogr inledningsvis fr det moderna upplysningsprojektets kollaps i det postmoderna samhllet. Fr den retoriska kritiken betyder denna postmoderna situation att mnga av de kriterier som stllts upp fr en normativ vrdering av retorisk diskurs mste omprvas. Istllet fr sjuttiotalets kritik som skte utveckla retoriska analysmetoder r den senaste retorikkritiken inriktad mot en begreppsorienterad analys dr teori och analysfreml stlls upp mot varandra och msesidigt belyser varandra. Roers empiri r en CD-skiva kallad Sexstarz ett material fr sexualundervisning i folkskolans ldsta klasser, utarbetat av Sundhetsstyrelsen och freningen Sex & Samfund. Materialet innehll ngra exempel p djursex och toalettsex. Strax innan materialet skulle sndas ut beslt den 12 februari 2004 hlsominister Lars Lkke Rasmussen, som nu r Danmarks statsminister, att materialet om totalt 60 000 CD-skivor skulle frstras. Sexualupplysning r ett knsligt kapitel. Roer visar i sin analys att materialet medvetet anvnder ironi och anspelningar p tonringarnas frutsatta sexualkunskaper i kampanjen. Att kampanjen genom hlsoministerns ingripande blev en stor mediahndelse i Danmark fick den ironiska konsekvensen att onmnbara perversiteter som djur- och toalettsex nmndes fler gnger i TV, radio och tidningar n det ngonsin blivit omnmnt frut. 6

I jmfrelse med andra metodbcker inom retoriken hller Retorikkens aktualitet hg klass. Koncisa forskningsversikter, beskrivningar av analysmetoder och analysexempel ger en god inblick i aktuell retorikforskning. De olika kapitlen r vlskrivna och lttillgngliga. Den hga akademiska nivn stller dock vissa krav p lsaren. Det r nskvrt, men kanske inte ndvndigt, att lsaren har lst Perelman, Bitzer, Black och Burke. Inriktningen mot frfattarnas specialomrden gr att boken inte blir en vanlig presentation av retorisk kritik. Enligt bokens programfrklaring str inte metoderna i fokus. Den som sker efter Ernest Bormanns retoriska vision och fantasitema sker frgves. Presentationen av Kenneth Burkes pentadanalys finns instoppad i kapitlet om apologi. Metaforkritik och feministisk kritik nmns i kapitlet om retorisk stil. Dansk retorikforskning r att gratulera till detta mogenhetsprov. Vi behver motsvarande bok p svenska. Mnga av vra svenska studenter lser hellre engelska n danska. De danska analysexemplen r en stor styrka fr danskar, men samtidigt ett litet hinder fr nordiska grannar som inte knner till danska samhllsfrhllanden. Men varfr ska amerikanska exempel vara lttare att frst n danska? Sprket till trots str vi nra vra danska kollegor i landet dr alla statsministrar heter Rasmussen. Docent Anders Eriksson