"A Short History of Ethics" av Alasdair Maclyntyre (1966) inleds med en undersökning av

etikens tidigaste rötter och förhistoriska perspektivet på moral och dygd. Stort fokus ligger på
utforskandet av den antika grekiska etiken samt författare som präglade den epoken.
Maclntyre lyfter författare som Homeros, Sofokles och inte minst Platons syn på etik och
moraliska frågor. Ytterligare en viktig figur är Aristoteles samt hans syn på det goda livet
(eudaimonia), dygder och praktisk visdom.

Maclntyre fortsätter med att analysera utvecklingen av grekiska filosofins förhållande till
kristen etik. Författaren lyfter aspekter om den kristna etiken och dess betoning på kärlek,
barmhärtighet och efterföljelse av Jesus Kristus som moraliskt föredöme. Maclntyre berör
även de teologiska samt de filosofiska influenserna på den judisk-kristna etiska traditionen
och dess utveckling. Stort fokus lägger han på filosofiska figurer som Augustinus och
Thomas Aquinas som försökte integrera antikens filosofi med den kristna trosläran.
Augustinus och Thomas Aquinas syn på moralisk dilemma och Guds vilja analyseras i
relation till den relevanta tidsepoken. Ytterligare en filosofisk figur som lyfts är Machiavelli
där Maclntyre ger en analys av den realpolitiska synen på politik och de etiska dilemman som
uppstår inom detta ramverk.

Skribenten diskuterar moraliska normer samt skillnaden mellan moraliskt omdöme och andra
typer av omdömen, som etiska eller teoretiska omdömen. Dessutom behandlas principer samt
hur de formas av samhället och kulturen. Maclntyre skriver bland annat “what is held to be
right or good is not always the same, roughly the same concepts of right and good are
universal" (1966, S.27). Den här passagen präglar de första delarna av boken och är ett
återkommande koncept.

Maclntyre går vidare och diskuterar moderna filosofiska rörelser samt dess inflytande på etik.
I den delen av boken utforskar Maclyntyre tänkare som René Descartes, David Hume och
Immanuel Kant och deras olika teorier om moral och moraliska resonemang. Här behandlas
aspekter som moraliska frågor om rättvisa, konsekvensetik, moraliskt ansvar och individuell
frihet.

Mot slutet av boken lyfter Maclntyre upp samtida frågor och utmaningar, inklusive frågor
som rör moralisk relativism och pluralism. Författaren diskuterar hur det moderna moraliska
landskapet har förändrats och utvecklats. Han utmanar iden om en objektiv moralisk grund
och betonar ett behov av att upprätthålla en sammanhängande etisk teori

Maclntyre skriver också kritiskt kring ämnet där han ifrågasätter och utmanar rådande teorier
och perspektiv. Han lyfter svagheter och brister, både teoretiska och praktiska, och belyser de
utmaningar och dilemman som kan prägla teorierna. Framhävandet av dessa argument
betonar han behovet av att vidareutveckla samt fördjupa förståelsen av etik.

Ytterligare en kritik riktar sig till den kontextuella aspekten av etik. Maclngtyre menar att det
är viktigt att förstå etik och moral inom sin historiska samt kulturella kontext vilket leder till
ett ifrågasättande av existensen av en universell och objektiv moralisk grund. Han
argumenterar för att etiska teorier och principer formas av specifika värdesystem och
sammanhang. Begränsandet av tillämpning och relevans när teorierna appliceras på olika
tidsepoker och kulturer är det som Maclntyre vill lägga fram.

När det kommer till undervisning av etik i skolan betonar Maclntyre att det inte enbart ska
handla om att lära eleverna teoretiska koncept, utan också främja moraliskt tänkande hos
eleverna. Författaren menar att en meningsskapande undervisning om etik bör hjälpa eleverna
skapa mening och förstå moraliska frågor och dilemman. Det skulle vara meningslöst att
enbart presentera regler och teoretiska riktlinjer och fokus bör ligga på att främja en förmåga
att resonera och ta ställning ur olika perspektiv och värdesystem. Eleverna ska ha rum för
dialog och reflektion där de får möjlighet att uttrycka sina åsikter och reflektera över sina
egna värderingar men också få en chans att lyssna på andra. Dock är det också viktigt att lyfta
fram de historiska aspekterna för att förstå evolutionen av etik och de centrala teoretikerna
som har påverkat och präglat den. En historisk kontext leder till en bredare förståelse av
ämnet till förhållande till den kulturella och kontextuella aspekten.

Om man utvecklar en uppgift utifrån det Maclntyre lyfter skulle eleverna få jämföra etiska
och morala frågor utifrån olika epoker. Ett exempel skulle kunna lyda om man ska vara
köttätare kontra vegan – hur var det att vara köttätare eller vegan i Sverige för 300 år sedan
från ett etiskt perspektiv kontra hur det ser ut idag? Här skulle det finnas rum att lyfta upp
överlevnad eller fattigdom som faktor till att vara jägare och därmed köttätare kontra dagens
samhälle där det anses vara trendigt och miljömedvetet att vara vegan. Vidare kan man
utveckla uppgiften och jämföra med olika länder i nutiden – vilka är de moraliska och etiska
aspekterna till att följa en vegan diet i dagens Sverige kontra dagens Saudiarabien? Att vara
vegan i Sverige främjar en skonsammare miljö för djur och mindre fotavtryck i naturen men i
Saudiarabien är kött en mycket viktig kulturell del där det inte skulle vara lika enkelt att
upprätthålla en vegan diet som i Sverige. Sådana uppgifter kommer leda till att eleverna
behöver leta fram information, diskutera, reflektera samt uttrycka sig från olika perspektiv.
Eleverna skulle också kunna få i uppgift att reflektera själva över sin kost och de
dimensionera etiska frågor utifrån det. Man skulle till och med kunna dra in ett religiöst
perspektiv och jämföra hur frågan skulle möta etiska dilemman utifrån olika religioner. Ett
exempel på det skulle vara en vegan muslim efter den heliga pilgrimsfärden hajj som är
tvungen att offra ett slaktdjur för att pilgrimsfärden ska kompletteras. Med hjälp av den
uppgiften kan eleven reflektera på sina etiska frågor men också andras. Eleverna skulle
behöva sätta sig i det perspektivet och utifrån det resonera ett svar. Som Maclntyre nämnde är
det viktigaste att undervisningen främjar dialog och mångdimensionell reflektion och inte
enbart bekanta eleverna med etiska teorier samt teoretiker.

Referens
Maclntyre, A. (1966) A Short History of Ethics (andra upplagan). University of Notre Dame