Lrarhandledning

Hedersrelaterat vld en frga fr dom andra?

20 oktober 2 december 2012, rebro lns museum Mlgrupp: Hgstadium, gymnasium, vuxenstuderande

Introduktion
De senaste tio ren har begreppet hedersrelaterat vld blivit allt mer vanligt frekommande i samhllsdebatten kring vld inom familjen. Att handla med heder som motiv har frklarats som en skillnad mellan kulturer, mellan nr en person blir slagen jmfrt med en annan. Detta har resulterat i att begreppet hedersrelaterade kulturer har blivit ett fullt accepterat och vlknt begrepp i det svenska samhllet idag, vilket i sin tur ytterligare kan leda till diskriminering av vissa grupper och ett osynliggrande av andra. Utgngspunkten fr utstllningen kan sammanfattas i ngra frgor. Vad r en hedersrelaterad kultur? Vilka gmmer sig bakom samhllsdebattens vi och dom? Vad leder denna uppdelning till? Vilka riskerar att bli utsatta fr vld av sin familj? Vad gr samhllet fr att skydda och hjlpa? Ser insatserna olika ut beroende p vem som sker hjlp? r hedersrelaterat vld en frga fr dom andra? Vem r dom och vem r i sdana fall vi?

Problematiken kring begreppet hedersrelaterat vld r allts komplicerad. Hedersrelaterat vld en frga fr dom andra? vill nyansera och problematisera den diskussion som finns kring hedersrelaterat vld. Problematiken kring heder, skam, skuld och vld ligger i fokus. Frgor som behandlas r vilken roll etnicitet, kn, religion och sexuell lggning spelar fr den debatt som frs, och fr individen. Utstllningens syfte r att f beskaren att fundera ver sin egen instllning till kopplingen mellan vld, etnicitet, kultur och religion. Utstllningen r en bra utgngspunkt fr diskussioner kring vrdegrundsfrgor, respekt och mnskliga rttigheter i Sverige och vrlden, bde i nutid och historiskt sett. Den lmpar sig vl fr mnesverskridande projekt. Det finns berringspunkter att arbeta med i historia, mediakunskap, religion, samhllskunskap, livskunskap, sex- och sam-levnad samt svenska och andra sprk. Hedersrelaterat vld en frga fr dom andra? r i vissa delar en interaktiv utstllning. Den uppmanar beskare att definiera heder och skam och hr finns pekskrmar dr man fr testa sina frdomar. Utstllningen r producerad av Diskrimineringsbyrn Uppsala (DU) i samarbete med fotografen Elisabeth Ohlson Wallin och har finansierats av Lnsstyrelsen i Uppsala ln. Elisabeth Ohlson Wallin r bland annat knd fr utstllningen Ecce Homo, om sexualitet och kyrkan, samt In Hate We Trust, om hatbrott.

Att arbeta med utstllningen

Innan besket kan det vara lmpligt att frbereda eleverna ngot. En bra ingng till utstllningen r att lta eleverna fundera ver skillnader mellan vi och dom, liksom respekt och mnskliga rttigheter.

Mnskliga rttigheter
Titta p FN:s deklarationer om mnskliga rttigheter, kvinnors rttigheter och barns rttigheter. Lt eleverna ta reda p vad det str i de olika deklarationerna. Varfr behvs srskilda deklarationer fr kvinnor och barn? Hur har situationen sett ut frr? Har alla dessa rttigheter idag? r det ngot som str dr som knns sjlvklart eller konstigt? r det som knns sjlvklart fr eleverna automatiskt sjlvklart fr alla?

Vad betyder det egentligen?

Fr att kunna gra en utstllning som problematiserar hedersrelaterat vld krvs det att man tar en hel del fr givet som egentligen ocks borde problematiseras. Hur kan man tala om samhlle, kultur, svenskar, invandrare utan att befsta saker som egentligen inte r tydliga till sitt innehll? Hur r en svensk egentligen? Nr blir man svensk? Kan man vara olika mycket svensk? Hedersrelaterat vld en frga fr dom andra? r en utstllning som gr det mjligt att jobba med allt det dr vi tar fr givet. Vi behver inte komma fram till ngra svar. Sjlva ifrgasttandet av det vi tar fr givet kan vara givande nog. I utstllningen kan ni t ex sl upp och diskutera begrepp som heder, skam, normer, normalitet, kultur, svensk, invandrare, andra generationens invandrare, religion. Ni kan skert komma p flera. Det gr bra att sprida ut er i huset fr att gruppvis jobba med olika begrepp.

Debatt
Utstllningen behandlar hedersrelaterat vld, men framfr allt debatten kring heders-relaterat vld. Vad r en debatt? Vad r polemik? Lt eleverna diskutera i tv grupper. Den ena gruppen r fr ett fenomen/perspektiv/sakfrga medan den andra gruppen r emot det samma. Debatten i sig kan

handla om vad som helst. Ni kan hlla er till mnskliga rttigheter och hedersrelaterat vld, men det kan ven vara fr och emot krnkraft, slaveri eller till exempel vaccination. Hur gr det till att debattera? Hur frlper debatten? Speglar debatten verkligheten? r allt svart eller vitt? Tvingar debatten eleverna att ta stllning? Utifrn elevernas erfarenheter gr det att problematisera debatten kring hedersrelaterat vld?

Vi och dom
Som en rd trd i hela utstllningen gr frgan om hur man formar en grupp av mnniskor som dom andra. Vad r skillnaden mellan vi och dom? Vem r vi och vem r dom andra? Hur blir man ett vi och hur skapar man ett dom? Lt eleverna fundera ver vilka de sjlva ser som vi och om det kan vara olika i olika situationer. Be dem sedan fundera ver vad det r som betecknar dom andra i relation till vi. Utgr dom en motsats till vi? Mste det vara s? Kan ngon som upplevs som en av dom andra i en situation, tillhra vi i en annan? Finns det skillnader i hur sprket anvnds nr ngon pratar om vi eller dom? Titta sedan nrmare p en av vi-grupperna. Hur ser de individer ut som rknas till denna grupp? Passar det som sgs glla fr hela gruppen in p den enskilde individen? Ofta r det s att skillnaderna mellan individer inom grupper r strre n mellan grupper. Titta till exempel p vad som skiljer olika klasser eller skolor t och hur egenskaper tillskrivs i det att grupperna jmfrs med varandra. Var uppmrksam p grupperingar inom klassen ocks.

Respekt och tolerans

Debatten om hedersrelaterat vld talar om bde respekt och tolerans. Vems respekt? Fr vem och vad r i s fall tolerans? Lt eleverna diskutera vad respekt betyder fr dem. Finns det ngon skillnad p att visa respekt och att visa tolerans? I toleransbegreppet ligger att ngon har en position, det vill sga makt. Att visa tolerans kan vara att ha verseende med en annan mnniska. Se om eleverna upptcker skillnaden mellan tolerans och respekt. Upplevs meningen jag respekterar dig och jag tolererar dig p samma stt? Vad r tecken fr respekt? Vad r respektlst? Kan respekt vara olika saker fr olika individer? Finns det en likabehandlingsplan p skolan? Om inte eleverna knner till den kan ni upptcka den tillsammans.

Vrderingsvningar
Utstllningen kan utgra startpunkt fr diskussioner kring vrderingar och normer i en vidare bemrkelse. Vad r normalitet? Vad fr tjejer respektive killar gra eller hur fr de se ut? Finns det regler man br frhlla sig till? Hur r en tjej och hur r en kille? Hur r man om man r homosexuell? Hur r en invandrare? Det finns sjlvklart inga tydliga svar, tvrtom. Med hjlp av vrderingsvningar kan ni brja arbeta med allt det vi tar fr givet i vr vardag. Ls upp pstenden och be eleverna stlla sig p olika platser beroende p om de hller med eller inte. Diskutera sedan resultatet. Vilka frdomar har du?

Lnkar
Diskrimineringsbyrn: www.diskrimineringsbyran.se Elisabeth Ohlson Wallin: www.ohlson.se Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmnhet och heteronormen i synnerhet. Forum fr levande historia, RFSL Ungdom: www.svenskakyrkan.se/luleastift/barnoungdom/skolaungdom/pdf/BRYT.pdf Heder.Nu: www.heder.nu Huvudsida fr kvinnojourer i Sverige: www.kvinnojour.com Nationell stdtelefonlinje/Kvinnofridslinjen: www.kvinnofridslinjen.se/?gclid=CNCFjurv15wCFUQF3godxCgeHg

Litteratur
Gruber, Sabine, 2007: I skolans vilja att tgrda hedersrelaterat vld: etnicitet, kn och vld. Centrum fr kommunstrategiska studier, Linkpings universitet. Norrkping (finns elektroniskt. Sk p titeln). Gvercile, Sengl, 2006: Offrad fr hedern skull. En familjetragedi. Damm frlag: Viborg Wennerstam, Katarina, 2002: Flickan och skulden. En bok om samhllets syn p vldtkt. Albert Bonniers frlag.

Vlkommen till museet i hst!

Denna lrarhandledning r framtagen av Dunkers Kulturhus, Helsingborg. Texten har redigerats fr att passa rebro lns museum. www.olm.se