Trna folkhgskola IT-pedagoglinjen Uppgift 8A

Gustav Lundin Jonas Ahlin Retorik & framfrandeteknik

Introduktion
Vi har lst Lrarhandledning: Vga tala - vilja lyssna,1 som r skriven av Karin Beronius, adjunkt i sprk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, p uppdrag av Utbildningsradion (UR). Dokumentet behandlar framfrandeteknik och den utkade partesmodellen. Den r skriven fr lrare, men r definitivt relevant som handledning ven utanfr skolans vrld. Vi har ocks lst studentuppsatsen Det pedagogiska ledarskapet,2 som r skriven av Alexander Svensson och Olof Fransson, bda studerarande vid Lrarutbildningen p Linnuniversitetet. Uppsatsen r skriven i syftet att ge ett kunskapsbidrag fr betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans vrld. Dokumentet redogr fr i huvudsak fyra centrala ledarstilar (se nedan).

Frgestllningar
Vi kommer att analysera fljande frgestllningar, Varfr brister pedagogen att handla efter sin pedagogiska kunskap och vertygelse, och vad har stress fr pverkan p pedagogens agerande? Agerar en ledare alltid rationellt utifrn sin egen personliga ledarstil vid en pressad situation, eller finns det en ledarstil som r bttre anpassad fr extraordinra omstndigheter?

Vga tala - vilja lyssna, Utbildningsradion, http://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/166000-166999/166278-1_Retorik%20Handledning.pdf

2

Det pedagogiska ledarskapet, Linnuniversitetet, http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:602510/FULLTEXT01.pdf

Trna folkhgskola IT-pedagoglinjen Uppgift 8A

Gustav Lundin Jonas Ahlin Retorik & framfrandeteknik

Ledarstilar
Valet av ledarstil bygger p ett medvetet stllningstagande av ledaren. Detta r emellertid en lng process som krver erfarenhet. Genom ett erfarenhetsbaserat lrande dr goda prestationer varvats med ett mindre gott handlande s utkristalliseras ett mer personligt ledarskap. Dock tar det personliga ledarskapet utgngspunkt utifrn ngon mer knd ledarstil. Exempel p dessa ledarstilar r,

Auktoritrt ledarskap
Bygger p en auktoritr ledare som ofta beskrivs som oerhrt bestmmande. Efterfrgas ofta dr tydlighet krvs.

Demokratiskt ledarskap
Bygger p en vi-knsla. Syftar till delaktighet och att gruppen tillsammans klarar uppgiften. Strre initiativ frn deltagaren krvs.

Lt-g-ledarskap
Bygger i grund p att man inte vill riskera att trycka ner andra genom att visa sig allt fr duktig. Hnvisas ofta till som ett negativt frhllningsstt gentemot sina adepter.

Situationsanpassat ledarskap
Bygger p att man som ledare visar en flexibilitet gentemot gruppen. Man kan lsa av gruppens dagsform och drav anpassa innehllet fr stunden.

Trna folkhgskola IT-pedagoglinjen Uppgift 8A

Gustav Lundin Jonas Ahlin Retorik & framfrandeteknik

Analys
Genom att lsa och ta till oss av kunskap frn lrarhandledningen och studentuppsatsen har vi kommit fram till fljande analyser,

Pedagogens agerande i stressade situationer

Pedagogen tvingas ibland gra avkall p sin inre vertygelse och kunskap om den egna pedagogiska rollen. Detta franleds inte sllan av att pedagogen upplever en stressad arbetssituation. Viljan att kunna ge varje elev den hjlp som situationen krver str ibland i konflikt med den tid som pedagogen har att disponera, ibland fr eleverna vnta nr tiden inte rcker till. Nr pedagogens agerande pverkas av dessa yttre faktorer, ssom arbetssituation, frngr fokus frn pedagogens inre drivkraft, att utifrn sin vertygelse flja sin pedagogiska ledarstil och bemta eleverna p bsta sett. Det har redan konstaterats, att lrarnas alltmer omfattande administriva arbete med invididuella utvecklingsplaner och omdmen ftt gehr p politiskt hll. Nu ska mngden administrativ brda kraftigt reduceras. Men rcker detta fr att rda bot p en situation dr lrare inte sllan gnas sndagkvllar och mer tid drtill utver arbetstid fr att hinna med sitt arbete? det pedagogiska ledarskapet handlar om att flja lroplanerna och dess innehll. Men jag anser att ett gott pedagogiskt ledarskap handlar om att ge tid vill varje elev vilket inte stmmer verens med hur verkligheten ser ut. 3

Vilken blir fljderna av att pedagogen under sin tid i arbetsrummet behver avvisa elever som uppskt lraren fr att stlla tidsdande frgor? En sdan situation kan betraktas som ett dubbelfel, dels att lraren frngr ofta sina egna principer om att finnas till hands och att hjlpa eleverna, men ven att pedagogen i denna stressade situation inte har tid att heller reflektera ver sitt bristande agerande. Det r inte osannolikt att tnka att pedagogens agerande som frebild har en negativ pverkan p barnen, bde vad gller barnens lrande och knsla av att bli uppmrksammade och respekterade fr sina sikter.
3

Det pedagogiska ledarskapet, Linnuniversitetet, sidan 20

Trna folkhgskola IT-pedagoglinjen Uppgift 8A

Gustav Lundin Jonas Ahlin Retorik & framfrandeteknik

Ledarstilens roll i pressade situationer

Att ledare ofta tummar p det som man i frhand bestmt kan frmodligen hrrras till en blandning utav stress och ptryckningar. Precis som det sgs i uppsatsen Det pedagogiska ledarskapet s reflekterar man oftast ver negativa influenser i ledarskapets pedagogik, snarare n de positiva. Att de negativa delarna tar ver r frmodligen en bidragande orsak till att man som ledare blir pressad, och att man mer och mer gr ver till en mer auktoritr ledarstil, snarare n en frmodligen positivare demokratisk ledarstil. Naturligtvis s finns det ven de ledare som ocks fungerar tvrt om, att de under stress blir mer mottagliga fr gruppens ptryckningar och nskeml. Denna egenskap r i mngt och mycket positiv, d man p detta stt ofta kan vinna mycket respekt utav sina deltagare, ven om det kanske inte har skett enligt det scenario du frst mlat upp. Vidare s bemts ledare som agerar p detta stt oftast p ett mer positivt vis n vad de som snarare ger vika fr det auktoritra ledarskapet gr. Ledare som agerar genom att lyssna p gruppen i pfrestande situationer fr ofta ett strre std om stormen rids ut, medan ledare som blir mer bestmmande ofta tappar trovrdigheten. ven om man klarar att rida ut stormen s ses dessa ledare oftast p med en mrkare blick d man vet ledaren inte kan hantera jobbiga situationer.

Konkreta tips
Var lyhrd p sdant som kollegor, kunder/elever sger till dig. Kommentarer ssom "har du tnkt p att istllet gra shr..." och "vad tror du om att gra shr istllet..." kan hjlpa dig att reflektera kring ditt agerande och att inte upprepa gamla misstag, och p s stt utvecklas i den pedagogiska rollen. Frga andra som betraktar dig hur du kan utvecklas i den pedagogiska rollen. Det r inte du sjlv som bestmmer om du uppfyller din tilltnkta ledarstil eller pedagogiska inriktning, det r betraktaren! Ta intryck av eventuell kritik och avsluta med att tacka. Brja fr all del inte frsvara ditt agerande, ven om du inte hller med, fr d kommer ditt intresse av att frbttra dig inte betraktas som genuint och betraktaren kommer inte vilja svara rligt om du frgar igen. Fokusera din tid. Frsk att tnka bort sdant som du ska frska hinna med men inte arbetar med fr tillfllet. Exempelvis som lrare, ven om du har mycket administrativt arbete som mste hinnas med, fokusera enbart p eleverna under 4

Trna folkhgskola IT-pedagoglinjen Uppgift 8A

Gustav Lundin Jonas Ahlin Retorik & framfrandeteknik

lektionstid och ta resterande eftert. Det gr inte fortare bara fr att du r splittrad i din fokusering. Nr du hr rster som pratar med dig utan att du lyssnar, avbryt omgende vad du gr. Oavsett om du agerar i egenskap av frlder, kollega eller vn s br du stlla dig frgan, vilket r viktigast, att "bara" svara p detta meddelande eller att ge uppmrksamhet till sina medmnniskor? Detta r frsts extra viktigt som frebild till barn. Om du eller organisationen utstts fr press, ta en minut att verkligen tnka efter innan du agerar. Ditt agerande betraktas av mnniskorna omkring dig och dina handlingar fr fljdverkningar, s var noga med att gra rtt frn brjan.

Sammanfattning
Vi har kommit fram till att en pressade situationer franleder ett annorlunda beteende hos svl pedagoger som ledare i allmnhet. Vi tror att ovntade hndelser eller annat som franleder stress gr denne mer auktoritr, att agera s att det ger konkreta resultat. Vi tror att en ledare eller pedagog som inte upplever stress har bttre frutsttningar att verka i en demokratisk och nyanserande milj utan att pverkas utav yttre omstndigheter. Sledes kan en arbetssituation som inte ger upphov till stress vara ndvndig fr att pedagogen eller ledaren ska flja sin inre ledarstil. Vidare s anser vi att svl pedagoger som ledare har ett ansvar att p ngot stt bibehlla en demokratisk ledarstil i allt det man lr ut, samtidigt som det naturligtvis krvs olika ledarstilar fr olika grupper. Men att man i grund och botten ser till att hlla en demokratisk stmning i gruppen r fr oss sttet att g tillvga.