Hemtentamen – PUL 100, ht20

Baraa Aldebes
Motivation och lärande

Motivation är en viktig faktor inom lärandeprocess och är ett begrepp som kan vara av
betydelse för elevernas lärande. Motivation i lärandet kan definieras som elevernas behov och
vilja att delta i lärandeprocessen samtidigt som de påverkar individens fysiska och psykiska
tillstånd. Motivation styrs av människors kognitiva förmåga allteftersom människor är en
tänkande individ. Människor är redo till att på egen hand resonera sig fram och utveckla nya
förmågor. Motivation spelar här en viktig roll då det bidrar till att producera den viljan som
krävs för att uppnå målet som eftersträvas. Detta är av betydelse att påpeka under elevernas
studieperiod då det gynnar eleverna i utförande av deras studier och genererar god
studieförmåga (Skaalvik & Skaalvik, 2016, S.7–12).

Nedan nämns de viktiga motivationsteorier, teorier om hur undervisning bör bedrivas med
förståelse till motivationsstrategier. Teorierna är väl etablerade och utgör en viktig del av
utbildningen till att bli lärare. Dessa teorier behandlar och ger underlag till framtida lärare i
hur det ska implementera motivation i undervisningen (Hansen & Forsman (red) 2011, 2017,
Del 3).

Med lärteorier och förståelse till motivationsteorier kan lärare enkelt planera undervisningen
och ta reda på vad som gynnar eleverna och hur eleverna enkelt når målet. Motivations syfte
kan förklaras i olika teorier som förbättrar elevernas självkänsla och stärker sociala relationer,
och kan i sin tur återspeglas i elevernas prestationer och resultat i klassrummet.
Pragmatism och det sociala perspektivet förlitar sig på en övergång från betoning på kunskap
till betoning på förmåga och vikten av omgivningen i elevens utveckling. Lärarnas
motivation påverkar studenterna till ökat självförtroende och därmed ökad kognitiv förmåga.
Tidigare forskning har utforskat hur omgivningen påverkar oss och resulterade i flera teorier
(Skaalvik och Skaalvik 2016, S.59). Hansen & Forsman 2016, S.159 redovisade hur Piaget
(1972) studerade barnens utveckling med koppling till omgivningen. De förklarade att
motivation som en påverkande faktor i omgivningen gav upphov till goda kognitiva resultat.

Ivan Pavlovs teori förklarar att motivation styrs av emotioner. Ivan Pavlov är känd inom
behaviorismen teorin och förklarade att känslor som rädslan att misslyckas gör att individen
ändrar på sitt sätt att tänka. Pavlov påvisade att med stimulans kan beteende som
ansträngning gör sig gällande. Förändringen som individen gör förändras till antingen positivt
eller negativt beroende på den stimulans den utsätts för (Säljö, 2011, S 154–155).

Hattie (2009) skrev att under inlärningsprocessen är det vanligt att individers motivation kan
synas i deras handlingar och beteende. Däremot är det viktigt att förstå att motivationen inte
endast framträder på detta sätt utan en elev kan såväl vara motiverad men inte framvisa det
för läraren. Hattie (2009) påpekar vidare att detta är en betydelsefull aspekt att tänka på vid
bedömning av elevernas motivation (Skaalvik & Skaalvik, 2016, S. 10–11).

Vissa elever verkar naturligt villiga att lära sig medan andra behöver stöd från lärarna för att
inspireras och motiveras i utförande av skoluppgifterna. Skaalvik & Skaalvik 2016, S.99–102
poängterar vikten av lärarens roll i det här sammanhanget. En effektiv undervisning i
klassrummet beror främst på lärarens förmåga att behålla elevernas uppmärksamhet på vad
hen vill förmedla av kunskap, vilket står i läroplanen (Skolverket 2020). Oavsett vilken
humöreleverna har med sig till klassrummet kommer det att förändras beroende på vad som
händer i klassrummet. En motiverande miljö hjälper elevernas prestationsförmåga och
generera bättre resultat (Skaalvik & Skaalvik 2016, S.102). Lärarna har ett lika stort ansvar i

2
att se över sin egen motivation. Eftersom det speglar vidare till att stärka eleverna motivation
i lärandet. Naturligtvis är inte alla individer lika mottagliga eller har den förmåga till att
motivera andra. Detta beror på deras förutsättningar eftersom vissa behöver extra stöd att
övervinna svårigheter och utmaningar (Skaalvik & Skaalvik 2016 S.22).

Skaalvik & Skaalvik 2016, S.13 referera till Bandura som lyfter fram teorin av att tro på sin
kapacitet. I teorin används begreppet self-efficacy och mastery expectation som förklarar att
genom att uppfylla individens förväntningar och främja deras tron på möjligheten kan de som
resultat lyckas med utmaningar vilken påverkar deras motivation. Vidare läraren ska utrusta
sig med kunskap om sin elevers självvärdering av ämneskunskaper för att göra sig införstådd
i vad som gör eleven mer kunnig i ett visst ämne.
Bandura (1997) redovisade att det finns ett samband mellan prestationer och den kunskap och
intresse man har för ett ämne. Bandura (1997) lyfter samtidigt betydelsen av tron på sin egen
förmåga och kapacitet (Skaalvik & Skaalvik, 2016, S.25–28) Till exempel om en elev har en
tidigare negativ upplevelse i engelska påverkar det tron på egen förmåga att lyckas med detta
ämne och man finner svårigheter i ämnet framöver. Däremot kommer hen inte påverkas
negativt till andra skolämne. Fortsättningsvis skriver bandura (1997) att elevernas tidigare
erfarenheter, och andra elevers insats till samma uppgift samt uppmuntran av omgivningen
kan påverka deras förväntningar för att lyckas.

En av de mest framstående motivationsteorier är målorientering, som i sin tur är delad till två
delar. Uppgiftsorientering vilket innebär att eleven utvecklar sin kompetens och ego-
orientering att eleven visar sin kompetens. Lärarna kan främja lärprocessen i praktiken med
att utveckla en kunskapsorienterad målstruktur och att välj läromedel och uppgifter som
passar eleverna. Lärarna ska också se till att eleverna sätter upp kortsiktiga, individuella och
realistiska mål. Bedömningen ska ske enskilt och inte offentligt för det kan påverka vissa
elever negativt. Lär ut eleverna att det är normalt del av lärprocessen att misslyckas (Skaalvik
& Skaalvik, 2016, S.41–44).

Slutligen Skaalvik & Skaalvik, 2016, S.57 delade värden till fyra kategorier. Inre värde
(intressevärde) värden som utlöses med positiva känslor i samband till ett skolämne. Detta
värde oftast skapar starkt motivation till att lyckas. Inre värdet kan nås om läraren anpassar
undervisningen individuellt och ge individuella arbetsuppgifter efter elevernas förutsättningar
och behov. Nettovärde handlar om att hjälpa eleverna se nytta med vad de gör och hur denna
kunskap kan tex användas i framtiden. Läraren kan främja nettovärde genom att koppla
undervisningen till praktiken och att ge exempel på varför vi lär oss siffror eller varför vi lär
oss att läsa. Personligt värde fokuserar på det känslan som eleven får av ett specifikt
skolämne som oftast eleven är bra på, där hen får bekräftelse och feedback. Förstärka
personligt värde med att stimulera eleverna att producera mer genom att ge optimala
uppgifter.

3
Styrdokument

Skolorna styrs i form av olika styrdokument sen många år tillbaka, till exempel
läroplansdokument etablerades år 1919. Därefter har allt mer nya lagar lagts till i
lagstiftningar och den ändras enligt samhällets krav och kontinuerlig utveckling. Dokumenten
styr alla svenska skolor och alla verksamhetsdelar, det senaste ändring skedde i april
2011(Sandin, Sundkvist, 1826). Styrdokumenten är tydligt beskrivna och underlättar till dem
som styr undervisningen hur de ska gå tillväga till exempel tolkningen av mål, centralt
innehåll och kunskapskrav. Vidare fungerar styrdokumenten på så sätt som riktlinjer för
personalen för att planera och genomföra jobbet utefter och för att uppnå samma mål.

Sandin & Sundkvist (2014) presenterade en omfattande bild på hur styrdokument såg ut
utifrån ett historiskt perspektiv fram tills dagens datum, Samt hur den förändrades med tiden.
Hansen och Forsman (2017) redovisade olika studier kring elevernas förändrade behov
allteftersom samhällsförändringar pågår. De lyfte fram viktiga händelse som hade stor
påverkan på lärarutbildning till den formen vi ser idag. Förändringen hade som syfte att
säkerställa att elevernas kunskap alltid är av rätt kvalitet och aktuellt. Riksdagen har i
uppdrag att se till att utbilda och kvalificera professionella lärare med goda kunskaper som
ser till att rätt kunskap förmedlas. Vilket förklarar anledning till att det är nödvändigt med
lagar och föreskrifter inom skolområdet för att förebygga brister i läroprocessen (Skolverket
2020).

Skolans uppdrag är att få eleverna att förstå omgivningen och förbereda de att bli
kvalificerade individer genom att ta till sig de grundläggande värden som samhället bygger
på, såsom jämställdhet, lika värde för alla människor oavsett kön, ras, religion och social
bakgrund, solidaritet med de svaga och utsatta. I skollagen står ”skolväsendet syftar till att
elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden ” (skollagen kap 10). Detta innebär att
skolan ska främja elevernas utveckling och stödja dem utifrån deras förutsättningar, men
vissa elever behöver ibland mer stöd för att kunna uppnå målet. Därför bör vi som lärare att
försöka alltid utgår från elevers behov, exempelvis genom att skapa en bra relation med
föräldrar. Det är bästa sättet för att kunna uppfostra elever mot målet. Det är viktig att förstå
elevernas olika situationer för att kunna hjälpa dem att förstärka deras prestation. Skolan ska i
samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa,
kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (...) Skolverket 2020.

Styrdokumenten uttryckt skolans uppdrag enligt följande ordning: skollagen, skolförordning,

läroplanen, kursplaner och betygskriterier samt allmänna råd. Min yrkesroll som lärare är det
nödvändigt att förstå styrdokumenten i helhet och se sambanden mellan varandra. Syftet med
styrdokumenten är att ge skolverksamhet ett gemensamt fokus på mål och
bedömningskriterier, samtidigt som det ges möjlighet att utforma verksamheten på ett jämlikt
sätt.

4
Skollagen: skollagen antogs av riksdagen och innehåller texter om det uppdraget vi har i
skolan. Dokumenten beskriver hur huvudmännen ska främja och förbereda sina
verksamheten inför skolgång och se till att förbättra arbetsmiljön och förebygga eventuella
misstag och brister. Skollagen listar skolans grundregler att bevara elevernas rättigheter och
skyldigheter samt allmänna mål och riktlinjer för hur aktiviteter ska utformas (Lärarens
arbete), elevernas inflytande. Skollagen innehåller grundkrav för kommuner, och
förordningar och bestämmelser som riktar sig till studenter och vårdnadshavare, såsom
lämplig och obligatorisk utbildning (Skollag 2010:800).

Därefter kommer skolförordningen som är mer förtydligande av skollagen, det är riktad först
och främst till huvudmännen och vi som lärare måste också ha kunskap om innehållet. I april
2011 etablerades en enda skolförordning som gäller alla skolnivåer där alla skolor har ett
fastställt antal skoldagar och antal timmar, enkelt sagt innehåller den bestämmelser om hur
driften utav skolorna ska gå till (Skolverket 2020).

Därtill kommer ett tredje viktigt styrdokument, läroplan som är inriktad till läraren. Genom
läroplanen får lärarna detaljerade instruktioner om undervisningsplanering, innehåll och
genomförande av undervisning. Varje ämne har sin egen läroplan då undervisning ska
anpassas utifrån elevernas behov och förväntningar. Ytterligare skulle undervisning få
eleverna att förstå vikten av lärande och att tillgodogöra sig kunskap. Lärarens uppdrag är
uppdelat i två delar, dels att uppfostra elever, dels att undervisa och förmedla kunskap
(Lgr11, S9). Läroplanen är delat till tre olika kapitel där hela lärprocessen omfattas.

Kapitel 1 - Skolans värdegrund och uppdrag. Kapitlet gäller i princip densamma för alla typer
av skolor. Detta avsnitt förklarar skolans värderingar och demokratiska budskap. Syftet som
nämns i läroplanen är: grundläggande värden, förståelse och medkänsla, objektivitet och
mångfald, jämlik utbildning, rättigheter och skyldigheter, en bra miljö för utveckling och
lärande (Lgr11).

Kapitel 2 - Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Under detta avsnitt definieras de
allmänna målen som eleven skulle nå innan de lämnar grundskolan, och riktlinjerna för
utbildning som lärarna ska följa vid deras undervisningsplanering. De allmänna målen
klargör standarder och värderingar samt kunskap, elevernas delaktighet i utbildning och
ansvar, inklusive bedömning och betygskriterier. Skolans och vårdnadshavare gemensamma
ansvar att skapa bästa möjliga förutsättningar för eleven att utvecklas och lära sig. I denna del
finns också riktlinjer för samarbete mellan olika skolområde att vägleda varandra (Lgr11).

Kapitel 3-Kursplaner och kunskapskrav. Detta avsnitt presenterar de kunskapskraven som

eleven måste nå samt kursplaner som innehåller ämnets syfte och centrala innehåll. Kapitlet
innehåller beskrivning av motivationen till varför materialet finns i skolan och syftet med
undervisningen. Detta avsnitt avslutas med en lista över långsiktiga möjligheter som
studenter ska ha förmågan att ständigt kunna utveckla (Lgr11).

5
Avslutningsvis har läroplanen varit en stor fråga där många didaktiska forskare har diskuterat
såsom lärarens inflytande i undervisning och konfliktmönster i relation mellan teori och
praktik (Hansen & Forsman 2009, S.284- S.286). Slutsatsen blir att läroplan är en
grundstruktur, där alla pedagogerna kan fritt planera deras undervisning under det
gemensamma målet och under samma bedömningskriterier. Där kommer vikten av att lärarna
har kunskap om läroplanen för att upprätthålla en framgångsrik undervisning (Sjögren 2020).

Sista dokumentet, Allmänna råd, är riktat till alla skolverksamheter men samtidigt kan
behovet variera beroende på ämnet till exempel Betyg och bedömning i gymnasieskolan,
utifrån namnet anser jag att den är riktad till gymnasieläraren men däremot kan Planera och
undervisa, vara stor hjälp till mig som grundskollärare. Dokumenten är skrivet i form av
rekommendationer om hur skolorna ska tillämpa lagar och förordningar. Dokumenten
tydliggör, kompletterar och förklarar de andra styrdokumenten (Skolverket 2020).

6
REFERENSLISTA

Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. New York: Freeman. I Skaalvik,
Einar. M. & Skaalvik, Sidel. (2016). Motivation och lärande. (2 uppl.). Stockholm:
Natur & Kultur
Dewey, J.(1963). Experience and education. New York. I Sven-Erik Hansén & Liselott
Forsman. (Red.). (2011, 2017). Allmändidaktik - vetenskap för lärare. Lund:
Studentlitteratur.
Dewey, J.(1963). How we think. Mineola, NY:Dover. I Sven-Erik Hansén & Liselott
Forsman. (Red.). (2011, 2017). Allmändidaktik - vetenskap för lärare. Lund:
Studentlitteratur.
Dewey, J.(1966).Democracy and education. New York. I Sven-Erik Hansén & Liselott
Forsman. (Red.). (2011, 2017). Allmändidaktik - vetenskap för lärare. Lund:
Studentlitteratur.
Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to
achievement. London: Routledge. I Skaalvik, Einar. M. & Skaalvik, Sidel. (2016).
Motivation och lärande. (2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Piaget, j. (1972) Framtidens skola: Att förstå att upptäcka. Stockholm: Forum. I Sven-Erik
Hansén & Liselott Forsman. (Red.). (2011, 2017). Allmändidaktisk - vetenskap för
lärare. Lund: Studentlitteratur.
Piaget, j. (1973) The child conception of the world. Frogmore, st Albans: Paladin. I Sven-
Erik Hansén & Liselott Forsman. (Red.). (2011, 2017). Allmändidaktisk - vetenskap
för lärare. Lund: Studentlitteratur
Skaalvik, Einar. M. & Skaalvik, Sidel. (2016). Motivation och lärande. (2 uppl.). Stockholm:
Natur & Kultur
Skolverket (2020) › Regler och ansvar › Allmänna råd.
Skolverket › Regler och ansvar › (LGR 11) Läroplan för Grundskola (2011), Förskoleklassen
och fritidshemmet.
Skolverket › Regler och ansvar › Skollagen och förordningar
Sven-Erik Hansén & Liselott Forsman. (Red.). (2011, 2017). Allmändidaktisk - vetenskap för
lärare. Lund: Studentlitteratur.

7
Säljö, R (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. I
Sven-Erik Hansén & Liselott Forsman. (Red.). (2011, 2017). Allmändidaktisk -
vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur.