Avdelningen fr Psykologi

Magnus Larsson

Motivation & Optimism

Psykologi B-uppsats
Datum/Termin: Handledare: Examinator: Lpnummer: 05-01-12

Henrik Bergman Henrik Bergman

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Inledning Motivation, vad som driver mnniskan framt med ett mlinriktat beteende. Mnniskans tendens att ska belning och undvika straff r ngot som Sigmund Freud redan under det tidiga 1900:talet, i psykologins vagga lyfte fram (Friedman & Schuatack, 2009). Motivationspsykologin r ett brett omrde som grenar ut sig in i mnga andra omrden inom psykologin. Framfr allt d kanske inom organisationspsykologin, dr motivation ocks kan vara den avgrande rollen till framgng, svl inom arbete som studier. Daniel H. Pink (2011) talar metaforiskt om motivationen som ett operativsystem vi mnniskor anvnder oss av. Metaforen r inte s lngdragen om vi ser p kognitionspsykologins association mellan den mnskliga hjrnan och en dators olika arbetsprocesser. Mnniskan ansgs lnge lat och enda sttet att f ngot gjort, det var att motivera med mortter och piskor (Pink, 2011). Tanken p att mnniskans d behver uppdatera sitt operativsystem och lyfta det ifrn den tid dr fokus lg p yttre motivation i form av belningar (eller avsaknad av straff) knns d lngre inte s lngskt. Fr ta steget ifrn den frlegna synen p motivation s mste ocks fokus skiftas ifrn yttre belningar och tron p att det r det effektivaste sttet att skapa och bibehlla hg motivation. Fr att frmja motivation inom svl studier och arbete s br istllet fokus lggas p den inre motivationen. Inre motivation definieras som att utfrandet av en aktivitet utfrs p grund av den inre tillfredsstllelse som det (sjlva utfrandet) sknker, Till exempelvis att jobba eller studera fr att det r roligt och lrorikt (Richard M. Ryan & Edward L. Deci, 2000). Inom motivationspsykologin talar man d ocks om yttre motivation, yttre motivation syftar till att en aktivitet istllet utfrs p grund av ngon form av urskiljbar yttre konsekvens (Richard M. Ryan & Edward L. Deci, 2000). Detta kan vara i form av bonusar inom arbete eller att motivationen till studera kommer ifrn strvan emot en framtida karrir. Inre motivation r en viktig del i Self determintation theroy (SDT) (Edward L. Deci & Richard M. Ryan, 1985, 2002). Teorin cirkulerar runt termer om hur sociala och miljfaktorer antingen frstrker eller underminerar den inre motivationen. SDT har fokus p tre faktorer: autonomy, competence och relatedness. Dessa tre anses vara grundlggande behov fr mnniskor. Autonomy syftar till mnniskans vilja och behov av sjlvstyre, dr individen via sin egen vilja fr bestmma ver vad denna gr och knslan av att vara med och pverka. Autonomy kan exempelvis bli betydande fr en students utveckling inom sina studier.

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Studenter till lrare som frmjat sjlvbestmmande har ocks visat p hgre grad av inre motivation och hgre sjlvknsla. Medan lrare som undervisat i ett mer kontrollerat klimat har minskat den inre motivationen (Deci & Ryan, 1985) Competence syftar till att mnniskor vilja bemstra nya frdigheter och att ciselera redan befintliga kunskaper. Kompetens behovet inom SDT grundar sig enligt Deci & Ryan (1985) p White's (1959) teorier om att organismer har ett behov av att bemstra och ha en effekt p sin omgivning. Relatedness syftar till det mnskliga behovet av tillhrighet, att knna anknytning till andra mnniskor och en knsla av att bli omhndertagen av andra (Deci & Ryan, 2002). De tre behoven har ftt starkt std i forskningen och verkar ha positiv inverkan p vlbefinnande, lycka, arbetsprestationer, tillfredsstllelse och en knsla av meningsfullhet i livet (Deci & Ryan, 2002) Som Deci & Ryan (1985) lyfter fram s kan SDT f en stark betydelse svl fr individen som fr organisationer, kanske frmst d inom studier och arbeten dr det krvs kreativitet. Genom att manipulera det sociala och miljn runt studenter kan en hgre inre motivation uppns. Studenter har ocks goda mjligheter att pverka sig egen motivation genom mlorientering. En teori som ger god insikt i mlorientering r: 22 achievement goal theory (Elliot, Andrew J., McGregor, Holly A. 2001). Achievement goal theory r uppbyggd runt teorier om hur mnniskor stller sig till sina ml och framgngar. Centralt inom teorin r tv olika typer av mlsttningar: approach och avoidance. Dessa tv har sedan underkategorierna, mastery och performance i en fyrfaktors modell (Elliot & McGregor, 2001). Mastery inriktningen syftar till att individens inre vilja att lra sig nya kunskaper och att utveckla nya kompetenser, exempelvis en students vilja att helt frst innehllet i en kurs. Performance inriktningen syftar till att individens vilja att prestera bra eller bttre n normen. Hos en student kan detta innebra att studera hrt fr att lra sig ett kursmaterial och f bttre betyg n normen. Approach r enligt teorin positivt laddat, individen nrmar sig framgng, antingen via mastery eller performance. Avoidance r sledes negativt laddat dr individens strvan emot ml r fr att undvika att misslyckas (mastery) eller att prestera smre n andra (performance) (Elliot & McGregor, 2001).

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Via ett achievement goal questionnaire (Elliot & McGregor, 2001). Kan individer sledes placerar i en av de fyra faktorerna: mastery-approach, performance-approach, mastery-avoidance, performance-avoidance. Andra viktiga delar inom bde mlinriktning och motivation kan vara optimism och pessimism. Dispositionell optimism har i forskning har visat sig ge positiva resultat p bde prestationer och hur individer hanterar motgngar, individer med hg optimism visar ocks p ett mer aktivt anvndande av problemfokuserade copingstrategier (Adam R. Nicholls, Remco C.J. Polman, Andrew R. Levy, Susan H. Backhouse 2008; Muhonen, T. & Torkelson, E, 2005). Dispositionell optimism kan mtas med hjlp av ett life orientation test. Liksom optimism och coping kan ge hnvisning till hur individer stller sig till och hanterar problem i livet och inom inom sina studier, s kan Carol S. Dweck's (1999) Self-Theories ge en inblick i hur motivation och synen p intelligens hnger samma. Self-Theories r en teori som kretsar kring hur individer stller sig till sin intelligens och hur detta pverkar deras motivation. Teorin bestr av tv olika synstt: Enitity view r den typen av synstt en student kan tnkas ha om det har uppfattningen om att deras intelligens r fixerad och att de sjlva inte kan pverka den. Den andra delen i teorin: Incremental view menar istllet att individen ser p sin intelligens som mer formbar och att frbttring sker via inlrning (Cury, Elliot, Da Fonseca, & Moller, 2006). De olika synstten visar ocks p hur studenter hanterar sina studier, studenter med enitity view har visat p ett hgre behov av att prestera vl jmtemot andra och att inte verka ointelligenta infr andra. Studenter med incremental view visar istllet p en vilja att bemstra nya kunskaper och anstrnger sig mer fr att ka sin inlrning och problemlsning (Dweck, 1999). I ljuset av dessa teorier str det klart att det finns mycket som kan pverka en students motivation, bde inom miljerna de befinner sig i och hur de sjlva vljer att stlla sig till studierna och livet i allmnt. Syftet med denna studie blir sledes. Syfte Syftet med denna underskning r att underska om det finns en korrelationer mellan de fyra olika mlsttnings faktorerna inom achievement goal theory och optimism hos studenter vid karlstad universitet.

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Frgestllning Finns det en korrelation mellan AGO och LOT-R hos studenter p Karlstads Universitet? Metod Urval Urvalet av respondenter till studien har gjorts via ett tillfllighetsurval av Studenter p Karlstad Universitet. Inga krav p lder och kn har stllts, endast att respondenten skall vara studerande vid universitetet. Med totalt 57 respondeter varav 24 st mn och 32 kvinnor (en respondent valde att inte svara p frgan). Respondenternas medelldern var 23,24 r (SD. 3,89) Instrument Life orientation test revised (Scheier, M.F., Carver C.S. & Bridges, M.W. 1994; Muhonen, T. & Torkelson, E, 2005). Life orientation test revised (LOT-R) r ett instrument framtaget fr att mta dispositionell optimism (Fr exempel p frgorna se bilaga 1). Svaren ges p en femgradig likertskala som strcker sig ifrn Instmmer inte alls till Instmmer helt . Resultatet av de sex frgorna adderas och ett hgt vrde indikerar optimism. Achievement Goal Questionnaire (Elliot, Andrew J.; McGregor, Holly A. 2001). Achievement Goal Questionnaire (AGQ) r ett test som r inriktat p hur respondenter placerar sig inom motivationmodellen achievement goal theory. Testet bestr av 12 frgor, dr det r tre frgor per ml faktor (mastery-approach, performance-approach, mastery-avoidance, performance-avoidance). Svaren ges p en sjugradig likertskala. 1 = Inte alls sant fr mig och 7 = Mycket sant fr mig. Ett medelvrde rknas sedan ut och ett hgt vrde indikerar vilken faktor respondenten hamnar inom. Datainsamlingsmetod Till denna studie har enkt andvnts fr att samla in data. Enkten r skapad utifrn de tv befintliga instrumenten Life orientation test revised och Achievement Goal Questionnaire (fr fullstndiga enkten se bilaga 1). De bda testerna r versatta ifrn engelska till svenska. AGQ har versatts ifrn original testet (Elliot & McGregor, 2001). LOT-R har till denna studie grundats p svenska versionen av testet som r versatt av Muhonen, T. & Torkelson, E. (2005). I den versionen finns dock inte filler items med s dessa har versatts av forskaren ifrn original testet (Scheier et al ,1994).

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Genomfrande Enkten till studien som utfrts har skapats utifrn de tv frdiga instrumenten AGQ och LOT-R. Bakgrundsfrgor ssom kn, lder och antal terminer vid universitetet lades till och sjlva enkten skapades med hjlp av webverktyget Survey&Report. En en mindre pilotstudie p fyra personer gjordes innan den slutgiltiga enkten trycktes. Urvalet till studien har skett via ett tillfllighetsurval under tv frmiddagar (en mndag respektive en fredag) p Karlstads Universitetsbibliotek. Respondenter har uppskts i biblioteket och tillfrgats om de vill delta i studien, drefter har de alla ftt samma standardiserade information om studien. De har informerats om att studien r frivillig att delta i och att all data kommer att hanteras konfidentiellt, detta r samma information som terfinns i inledningen p enkten (Se bilaga 1). Efter frdig insamling bearbetades datan och frdes in i SPSS dr ett ett slutgiltigt statistiskt resultat kalkylerades. Databearbetning Datan som har blivit insamlad i underskningen har sammanstlls i statistikprogrammet SPSS. Hr har sedan utrkningar gjorts fr att f fram datan som behvdes fr att underska en korrelationen mellan AGQ och LOT-R. Fr att hr flja orginaltestet s har ett medelvrde rknats ut fr AGQ. AGQ r i grunden ordinaldata, men har vid analys behandlas som intervalldata. Vid ett standardiserat attityd test som detta, dr en summering av flera frgor till olika faktorer grs fr att placera respondenten och antalet respondeneter r tillrckligt stort anses det jmnar ut sig (Nicky Hayes, 2000). Fr att placera respondenterna inom en av de fyra faktorerna inom AGO har sledes ett medelvrde rknats ut fr respektive mlfaktor. Ett medelvrde fr LOT-R har ocks rknats ut (ven detta ordinaldata som bearbetats om till intervalldata). En korrelation har sedan gjorts mellan de tv medelvrdena. Bortfall Graden av bortfall i studien har varit vldigt lgt. Bortfallet som har frkommit har varit av intern karaktr, dr till exempel respondeten kryssat i tv alternativ p samma rad och inget p raden under. Detta har skett p tv utav de 57 ifyllda enkterna. Fr att minska bortfallet gjordes en mindre pilotstudie p fyra personer innan den slutgiltiga enkten trycktes, inga problem eller frgor uppkom i samband med pilotstudien. Detta kan ha bidragit till det relativt lga bortfallet, ven att enkten delades ut fysiskt till respondenterna kan ha kat deras vilja att fylla i den.

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Reliabilitet och validitet Validitet i denna studie anses vara hg d de bde instrumenten som andvnts till underskningen r standardiserade och vl beprvade. De faktorer som br has i tanke gllande validiteten i underskningen r det relativt lga antalet respondenter som deltagit, det gr inte hr heller att vara sker p att population representerar verkligheten. Testen r ven versatta ifrn engelska. Reliabiliteten i underskningen kan anses god d tidigare underskningar med instrumenten har visat p en god reliabilitet. Faktorer som kan ha pverkat i underskningen r att flertalet av respondenterna har suttit i grupper och sledes haft mjligheten att diskutera testet. Etik Underskningen som gjorts bestr av relativt f laddade frgor Fr att hlla en god etisk niv p underskningen har alla respondenter ftt god information om de tgrder som tas fr att hlla resultatet konfidentiellt. De har ocks informerats bde skriftligt och muntligt om att testet r frivilligt att delta i, samtycke lmnas ocks via en frga i enkten. Resultat Inga korrelationer mellan AGQ och LOT-R gr att finna vid denna underskning. LOT-R Mastery-approach (r= 0,252 p= 0,059). LOT-R performance-approach (r= -0,051 p=0,709). LOT-R - Mastery-avoidance (r= -0,128 p=0,344) LOT-R Performance-avoidance (r= -0,162 p= 0,228).

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Diskussion Syftet med denna underskning var att underska om det fanns en korrelationer mellan de fyra olika mlsttnings faktorerna inom achievement goal theory och optimism hos studenter vid karlstad universitet. Som resultatet visar finns det inga signifikanta korrelationer mellan de tv faktorerna fr studenter vid universitetet, vilket ocks blir svaret p frgestllningen. Optimism mlsttning hos studenter r ett omrde dr relativt lite forskning har gjorts och det blir sledes svrt att jmfra resultatet i denna underskningen med tidigare forskning. Forskning som har gjorts inom liknande omrden pekar dock p att man mjligen skulle ha kunna funnit en starkare korrelation mellan de tv olika faktorerna. Cury's et al. (2006) underskningar om korrelationen mellan Dweck's self-theories och achievement goal theory visar p ett tydligt mnster dr individer som hamnar i Dweck's Enitity view ocks angriper sina studier via performance-avoidance eller performance-approach och individer som hamnar inom incremental view angriper sina studier via mastery-approach eller mastery-avoidance (Cury et al., 2006). Detta tyder p att individer som sjlva knner att de kan pverkar sin intelligens, sina resultat och sitt liv kommer angripa sina studier med strre gldje och en inre vilja och motivation till att lra sig nya kunskaper. Detta stmmer ven vl verens med vad self determintation theroy (Deci & Ryan, 2002) frutsger. En individ som drivs av sin inre motivation kommer ska nya stt att ta in kunskap och har en vilja av att bemstra nya uppgifter och vill lra sig fr lrandets skull, dr de ocks blir mer drivna av att knna att de sjlva r med och bestmmer ver sitt liv. Trots de mycket svaga till icke-existerande korrelationer blir resultatet i denna underskningen intressant. Likheterna mellan nmnda teorier, hur de pverkar varandra och de likheter som faktiskt finns mellan self-theories och dispositionell optimism ger upphov till att man kan ifrgastta resultatet i underskningens som hr har gjorts. Nr tidigare forskning inom liknande omrden visar p starka korrelationer mellan en allmnt positivt instllning till livet och studier, borde man kanske d ocks funnit en korrelation hr. S vad kan ha pverkat att resultatet fl som det gjort? Ngot att ha i tanke r att underskningen som gjorts r relativt liten, med endast 57 respondeter blir det nstintill omjligt att dra ngra generella slutsatser av populationen. Att via ett tillfllighetsurval plocka respondenter vid Universitets biblioteket kan ocks ha pverkat resultatet.

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Det finns hr ingen mjlighet till att n dem som inte vljer att studera i biblioteket, dessa individer kan ha en helt annan instllning till sina studier och sldes skulle mjligen resultatet blivit annorlunda. Fr att n ut till de individerna och ven strka reliabiliteten i underskningen hade mjligen ett annorlunda urval vgt tyngre. Om urvalet istllet hade gjorts i specifika kurser p Universitet kunde resultatet ha pverkat avsevrt. Det hade d blivit lttare att urskilja tendenser om just den aktuella kursen anses svr av studenterna, flertalet av frgorna i AGQ riktar in sig p just kurser, exempelvis -Jag vill bara undvika att prestera dligt i denna kurs.. En student som vanligen har en hg grad av optimism, inre motivation och positivt syn p kunskap, skulle under en kurs som denna finner svr eller ointressant kunna svara utifrn hur denna knner fr den aktuella kursen just d, vilket ndvndigtvis inte behver verstmma med hur de vanligen agerar i sina studier. En tydligare presentation av vad som eftersktes i enktens inledning hade hr varit att fredra, att respondeten skulle ha tnkt p den aktuella delkursen eller kursen i sin helhet. Resultatet av denna underskningen ppnar upp fr en mycket fortsatt intressant forskning inom omrdet. D motivation r ytterst viktigt inom studier r det ocks ett mne som r tacksamt att underska. Vad kan gras fr att frbttra undervisnings miljer och pedagogiken fr att f ett s djupt lrande som mjligt. Dr lrare och frelsare vnder sig till studenternas inre motivation, arbetar fr att frmja och bibehlla den och hur man gr det effektivast. Detta r alla viktiga frgor som man med hjlp av empirisk data kan underltta att utveckla moderna och attraktiva metoder fr. Vikten av att kunna skerstlla om det finns en korrelationer mellan motivations teorier och optimism, ligger frmst i att p ett effektiv stt kunna lyfta upp individer med en lgre optimism ifrn det mer destruktiva stten att hantera sina studier. Fortsatt forskning som vore intressant inom just detta omrden skulle vara att finslipa och replikera studien inom olika kurser och fakulteter. En mer omfattande studie skulle kunna vara att utfra en lngtidsstudie. Dr man exempelvis vid ett universitets kursstart undersker en populations optimism och sedan under en (eller flera) terminer ven undersker studenterna via achievement goal theory och self-theories fr att hra ska efter korrelationer men ocks underska hur motivationen varierar under lngre perioder hos studenter och om den kar eller minskar.

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

En viktig men stor frga fr att avsluta det hela r hr vad betygen spelar fr roll? (en av flera yttre motivations faktorer inom studier) Mnga studenter kan knna bde ngest och rdsla ver att underprestera och allt hnger p vilka betyg man fr, det finns en inre press p att prestera bra men ocks fr mnga en stark socialpress. Allt ifrn att uppn sina frldrars uppmrksamhet till att f bra betyg fr att f sitt drmjobb. Men betygen kan ocks fr vissa individer vara det som driver dem och dr knslan av att prestera bttre n andra (performance-approach) r vad som bidrar till ett djupt lrande. Att via empirisk fakta tydligt pvisa de negativa trender som yttre motivation i form av ett frlegat betygsystemet fr med sig fr studenter, s kan man ocks slutligen pbrja ett paradigmskifte inom utbildningsvsendet, dr fokus br ligga p ett djupt och stimulerande lrande.

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Litteraturfrteckning Cury, F., Elliot, A. J., Da Fonseca, D., & Moller, A. (2006). The social-cognitive model of achievement motivation and the 2 2 achievement goal framework. Journal of Personality and Social Psychology, 90, 666679. Daniel H. Pink. (2011) Drive: The Surprising Truth about What Motivates Us. Canongate Books Dweck, C. S. (1999). Self-Theories: Their role in motivation, personality, and development. Philadelphia, PA: The Psychology Press Edward L. Deci & Richard M. Ryan (2002). Handbook of self-determination research. Rochester, NY: University of Rochester Press. Elliot, Andrew J.; McGregor, Holly A. (2001) 22 achievement goal framework. Journal of Personality and Social Psychology, Vol 80(3) Friedman, S.H. & Schuatack, W.M. Personality, classic theories and modern research. Boston: Allyn & Bacon, 2009 Muhonen, T. & Torkelson, E. (2005). Kortversioner av frgeformulr inom arbets- och hlsopsykologi. Nordisk Psykologi, 57, 288-297 Nicholls, A. R., Polman, R. C. J., Levy, A., & Backhouse, S. H. (2008). Mental toughness, optimism, and coping among athletes. Personality and Individual Differences, 44, 11821192. Richard M. Ryan & Edward L. Deci (1985). Intrinsic motivation and self-determination in human behavior. New York: Plenum.

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Richard M. Ryan & Edward L. Deci (2000) Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions. University of Rochester Contemporary Educational Psychology 25, 5467 Scheier, M.F., Carver C.S., & Bridges, M.W. (1994) Distinguishing optimism from neuroticism (and trait anxiety, self-mastery, and self-esteem): A reevaluation of the Life Orientation Test. Journal of Personality & Social Psychology, 67, 1063-1078.

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Bilaga 1

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet

Magnus Larsson PSGB04 Karlstads Universitet