Professional Documents
Culture Documents
Ett team kännetecknas av att det krävs ömsesidigt beroende mellan teammedlemmarna för att utföra
arbetet. Ett team skiljer sig från ett pseudo team genom ett mera komplext samspel som rymmer
reflektion, att det gemensamma målet är grunden för koordination och att det finns en känsla av
tillhörighet. Alla team är olika och sammansatta för att utföra en unik uppgift i en unik kontext.
Teamprocesser begränsar eller gör det möjligt för teammedlemmar att kombinera sina handlingar
och förmågor för att nå ett gemensamt resultat. Teamarbete är ett samarbete för att på ett koordinerat
och anpassligt sätt nå ett gemensamt mål. Nyckelord för ett effektivt teamarbete är koordination och
anpassning. Beroende på vad saken gäller gör forskare olika uppdelningar för att beskriva teamets
processer. En sådan uppdelning är mellan handlingsfas och övergångsfas och en annan är mellan
uppgiftsinriktade processer och interpersonella processer. Interpersonella relationer finns i både
handlingsfas och övergångsfas och båda dessa faser innebär uppgiftsinriktat arbete. Framväxande
tillstånd är mer eller mindre varaktiga mönster i hur teamet fungerar och beskriver processernas art
och hur väl de fungerar. Dessa mönster reglerar det som görs i nuet och formar framtida processer.
Uppgiftsinriktade processer: Sådant som teamet gör när de utför sina arbetsuppgifter och hanterar
redskap, maskiner, system, omhändertar patienter, undervisar et cetera för att nå ett resultat.
Interpersonella processer: Det samspel som byggs upp över tid i form av trygghet, tillit och
förtroende, vänskap och hantering av konflikter et cetera. Tillit påverkar också anpassning till nya
förhållanden.
Teamet utvecklar rutinmässiga mönster av hur man tänker/känner och gör emergent
states/framväxande tillstånd. De har skapats av processer i det förflutna reglerar det som sker i nuet
och formar kommande processer. Det samma gäller framväxande tillstånd processerna skapar.
Handlingsfas: Det som görs mer eller mindre på rutin.
Övergångsfas: Transition phase, när teamet i en cykel går från en uppgift till en annan och använder
den för att kritiskt reflektera över den förra för att åstadkomma en meningsfull förändring.
Beskrivningar kategoriseras på tre nivåer: När teamet fungerar skapas positiva resultat för
organisationen, teamet och individerna. Individ > organisation > team.
Forskare skiljer mellan två typer av resultat. Konkreta och påtagliga resultat (tangible outcomes) och
resultat som kan mätas i individens reaktioner (team member reactions).
Vad betyder teamarbete för individen? Särskilt kombinerat med bra organisatoriskt stöd, påverkar
arbetsrelaterade attityder som trivsel och nöjdhet med arbetet inom sjuk- och hälsovård. Motivation
är den inre drivkraften bakom beteenden som påverkar vilka val man gör, hur lång tid man tar på sig
innan man kommer i gång, hur stort engagemang och vilken uthållighet man har samt hur man
känner och tänker under aktivitetens utförande. Teamarbete ökar individens inifrån kommande
motivation.
Resultat för team som helhet: Teamarbete och emergent states – vad är hönan och ägget? Vissa är
både och som t.ex. teamets kollektiva tilltro till dess förmåga att bemästra uppgifter, samma som
individens tilltro men på kollektiv nivå. Self efficiacy definieras som den egna uppfattningen om sin
förmåga att utföra en given sak i en framtida situation. ”How well one can execute courses of action
required to deal with prospective situations”. Tilltro till teamet skapas av att man kollektivt lyckas.
Affekter både ett resultat av och karaktäriserar samspelet cohesion ett resultat av teamets samspel,
korrelerar med hur väl ett team utför en uppgift. Reciprokt förhållande. Teamets livskraft/team
viability ett resultat. Teamets hållbarhet och kapacitet till utveckling till gagn för framtida arbete.
Förbundet med teamets förmåga till proaktivt handlande: att gå utöver det givna arbetet och givna
mål, att sätta högre mål som är i linje med organisationens, ta initiativ till förändring och genomföra
aktiviteter för att utveckla någonting.
Våra respondenters positiva beskrivningar av att teamarbete kan ha positiva resultat för individen,
teamet och för organisationen har betydande stöd i forskningen. Forskningen har kunnat visa både
konkreta och synliga resultat som till exempel minskad sjukfrånvaro och individuella reaktioner, som
minskad intention att säga upp sig och högre grad av arbetstillfredsställelse. Teamarbete kan skapa
resultat för teamet som helhet, exempelvis ge ökad sammanhållning och ökad tilltro till teamets
förmåga och lärande, men dessa resultat är också beskrivningar av samspelet. Teamets livsduglighet
betraktas vanligen bara som ett resultat. Teamarbete införs ofta utifrån ett antagande om att det är en
effektiv arbetsform och forskningen har mycket riktigt visat att teamarbete kan öka exempelvis
produktiviteten och effektiviteten samt höja kvaliteten och påskynda innovationsprocesser. Det finns
några studier som också visar på att teamarbete kan ha finansiella fördelar.
Organisational citizenship behavior (OCB) beskriver medarbetares vilja och benägenhet att ta på sig
uppgifter och ansvar och gå utanför
det givna uppdraget.
Social loafing/social medåkning: Personer anstränger sig mindre om de bedöms som en grupp. Den
relativa prestationen är en funktion av gruppens storlek. Den användbara insatsen/totala prestationen
blir större, men bidraget per person mindre. Studien gjordes på personer som drog i dragkamp.
Beslutsfattande i grupp kan vara mindre effektivt, mer tidskrävande, och besluten kan bli sämre. Om
man ska investera i teamarbete bör det finnas välgrundade motiv, uttalade och tydliga förväntningar
på vilka resultat teamarbetet ska leda till och en strategi för att införa teamarbetet som är i linje med
vad teamarbetet ska fylla för funktion.
Teamarbete kan leda till positiva resultat på individ-, team- och organisatorisk nivå. Effekterna av
teamarbete på olika resultat är små till medelstora. Det finns många aspekter av hur organisationen är
strukturerad och andra organisatoriska processer som påverkar resultaten. Det finns också negativa
resultat. Det finns empiriskt stöd för att teamarbete kan vara mer effektivt än andra arbetsformer,
men det beror på (a) kontexten, (b) teamets samspel och (c) hur väl man drar nytta av gjorda
erfarenheter för att utveckla förutsättningarna och samspelet. Ska man investera i teamarbete krävs
välgrundade motiv och tydligt uttalade förväntningar på vilka resultat teamarbetet ska leda till.
Ett teams utförande av arbetet (performance) är en process där teammedlemmar engagerar sig i att
hantera sina individuella arbetsuppgifter, de uppgifter man gör tillsammans och interpersonella
processer. Vad är effektivitet? Att vara effektiv, verkningsfullhet, kraft, styrka. Teamet är effektivt
när teamets resurs i form av kognitiva, känslomässiga och beteendemässiga samspelsprocesser är rätt
anpassade till de krav som finns på uppgiften och på utförandet. Det betyder att (1) samspelet är bara
effektivt om det är anpassat till intressenternas krav och förväntningar på hur arbetet ska utföras och
(2) att det inte går att säga att det finns en typ av samspel som är effektivt i alla situationer. Teamets
förmåga att anpassa sin prestation – det som teamet gör – som svar på förändringar i det omgivande
systemet är kärnan i vad som utgör ett effektivt teamarbete.
Hur effektivt teamet är bestäms av om det presterar i linje med de krav och förväntningar som
intressenter i teamets omgivning har på teamets utförande och på resultatet. Teamets förmåga till
anpassning är avgörande för teamets effektivitet.
Säg att det finns ett samband mellan A och B. Om A direkt leder till B är sambandet kausalt och A
benämns som orsak och B som verkan. Sambandet mellan A och B kan också vara sådant att det
finns en faktor C som påverkar styrkan på sambandet mellan A och B (C är en modererande
variabel), eller att relationen mellan A och B går igenom C (C är en medierande variabel). Ett
exempel: Ett samband mellan A = teamets problemlösningsförmåga och B = teamets prestation kan
vara kausalt. Om kausalitet råder mellan problemlösningsförmåga och prestation leder
problemlösningsförmågan till ökad prestation. Men statistiska samband är inte samma sak som
orsakssamband och sambandet mellan A och B kan helt eller delvis bero på ett tredje fenomen som
medierar eller modererar sambandet. Ett exempel: Autonomi i arbetet (A) påverkar teamets
prestation (B) genom teamets förmåga att utöva självledarskap (C = medierande variabel). Styrkan i
sambandet mellan autonomi (A) och prestation (B) kan bli starkare eller svagare beroende på
teammedlemmarnas tilltro till sin förmåga (C = modererande variabel). Också reciprokt. Ofta oklart.
IMOI-modellen: Tidigare IPO-modellen, men den ger sken av att vara kausal. Det är en dynamisk,
mer komplicerad process. IMOI-modellen beskriver teamets prestation och utveckling som en
process över tid, men också feedbackloopar. Sambandet mellan input och output medieras av
samspelsprocesserna och därför byts P (process) ut mot M (mediator). Det andra I:et i IMOI-
modellen lärs över en arbetscykel. Det står för erfarenheter och kunskaper om varför och hur
förutsättningarna i sammanhanget och processerna påverkar och skapar resultatet (O). Resultatet och
erfarenheter av teamarbetet leder till uppslag till förändringar i det första I:et, men också i
samspelsprocessen (M). I:et skapar ett samband mellan O och I: resultatet (O) av en arbetscykel kan
påverka förutsättningar (I) och samspelsprocesser (M). I:et är alltså centralt för anpassning som
kärnan i effektivt teamarbete. Det är incitament till en feedback-loop och kan påverka och såväl
förändra förutsättningar (I) som forma en kommande arbetscykel, både processer och mönster, i sätt
att tänka, känna och göra (M). Idén om cyklisk kausal återkoppling är viktig för att förstå hur team
utvecklas. Det andra I:et måste aktivt utnyttjas för ett effektivt teamarbete. Det kan användas för
fortlöpande utveckling eller för att planera och genomföra interventioner.
Teamet utvecklas övertid i en episodisk (genom en serie separata händelser) eller cyklisk process.
Ofta studerar forskare olika kognitiva, känslomässiga och beteendemässiga faktorer och hur de
påverkar ett teams effektivitet för att sedan beskriva eller mäta dessa vid en tidpunkt under
utvecklingsprocess.
Kollektiv reglering (beteende) rymmer allt det som teammedlemmar gör för att styra sina olika
ansträngningar mot ett gemensamt mål.
Vissa fenomen existerar på olika nivåer, multi level phenomenon. Det kan finnas interaktion mellan
individ, team och organisation. T.ex. anpassning. … det viktiga är att komma ihåg att olika aspekter
påverkar varandra och hänger samman.
Processer växer fram till tillstånd, ett mönster/fenomen växer fram som är typiskt för teamets sätt att
tänka, känna och göra (emergent states).
Forskning visar att olika (a) teamprocesser är inbördes relaterade över tid (b) teamprocesser är
relaterade till viktiga resultat och (c) mekanismer och interventioner kan användas för att förbättra
dessa processer.
2. Problemet med problemlösningen
För att kunna lösa problem behöver man göra en grundlig analys av den nuvarande situationen, och
medvetenhet om att det finns en klyfta mellan ”såhär är det” och ”såhär vill vi ha det”. Väl definierat
och avgränsat. Ofta pågår flera förändrings- och utvecklingsaktiviteter samtidigt. Man behöver först
veta vad som bidrar till eller orsakar ett problem innan man kan bestämma hur problemet ska lösas.
Problemlösningscykeln kan användas. Uppmärksamma, definiera, identifiera, utveckla en strategi,
undersöka resurser, lösa problemet och utvärdera, för att sedan ta i tu med nästa (ergo cykel).
Brist på framgång i att utveckla teamarbete beror inte sällan på problemlösningen i sig och på att det
är oklart vad som egentligen är problemet. En god praktik för systematisk problemlösning skapar
kvalitet och effektivitet i arbetet med att lösa problem i teamarbete. Problemlösningscirkeln är en
metod för att systematiskt genomföra förändringar, och slutresultatet beror på innehållet och
resultatet av varje steg i den problemlösande cirkeln. De tre första stegen, beskrivning av situationen,
identifikation av problemet och analys av möjliga orsaker till problemet, är grundläggande för
effektiv problemlösning.
Steg 1: Beskriv situationen. Vid större förändringsprojekt kan det vara en fördel att utse en person
som har till uppgift att se till att arbetet utförs på ett systematiskt sätt. Forskning visar att facilitering,
att en person leder och underlättar diskussionen, är ett viktigt stöd för diskussioner och frågor som
ska leda fram till beslut. Den chef som är ansvarig för integrationen mellan avdelningar och andra
yrkeskategorier behöver oftast vara delaktig och stödja utvecklingsarbetet. Det finns klara fördelar
med att involvera intressenterna i problemlösningen. Att förstå varför någonting ska göras är grunden
för motivation och engagemang. Förlitar man sig enbart på yttre konsulter blir perspektiv färre.
Divergerande och konvergerande processer för att skapa samsyn och fatta beslut
En process som innebär att skapa samsyn bygger på element som kännetecknar kollektivt lärande.
Olika personer bidrar med sina uppfattningar, man tycker olika och dessa divergerande uppfattningar
måste hanteras och föras samman, konvergeras, för att man ska kunna skapa samsyn och fatta beslut.
Verktyg som är användbara för att skapa samsyn kan klassificeras som divergerande och
konvergerande. Divergerande verktyg används för att generera så många perspektiv, infall och idéer
som möjligt och säkerställa allas delaktighet. Konvergerande verktyg används för att kunna fatta
beslut eller dra slutsatser. Det finns många olika verktyg för att underlätta processen, och i
litteraturen kallas de ofta faciliation tools.
Att genomföra en intressentanalys innebär att (a) bestämma vilka intressenter är (b) fråga hur de
uppfattar situationen och (c) ta reda på deras förväntningar på teamets arbete och resultat. Den
analysen ger divergerande perspektiv.
Forskning kring problemlösning och interventioner visar att om de som berörs av förändringen deltar
i hela processen ökar chansen för en accepterad, varaktig och betydelsefull förändring. Arbetet med
stegen i problemlösningscykeln bör gärna ledas av en extern person, för att få större systematik i
arbetet.
Steg 2: Identifiera kärnproblemet. Kan vara svårt att skilja på vad som är ett symtom på ett problem,
själva problemet, och orsakerna till problemet. Inte ägna sig åt hårklyveri, det hänger samman.
I ett teamarbete finns vanligen flera problem och intressenter har olika syn på saken. Alla problem
kan inte hanteras samtidigt och ibland kan vissa problem inte lösas. Om det finns olika problem
måste man fatta ett beslut om vad som har högst prioritet. Förr eller senare måste man komma
överens om vad man tror är ett kärnproblem och vad man ska arbeta vidare med.
Steg 3: Analysera orsakerna. Det viktiga är att teori hjälper oss att finna tänkbara orsaker till ett
problem i ett unikt sammanhang. Forskning kan inte bestämma sånt, men ge oss svar till tänkbara
orsaker i ett unikt sammanhang. En teoristödd heltäckande beskrivning ur många perspektiv gör det
möjligt att forma en lokal teori om problemets orsaker.
Brist på framgång med interventioner beror ofta på en bristfällig analys av den nuvarande
situationen och orsakerna till problemet. Undvik förenklade förklaringar.
Teorier ger modeller för att förstå problemet och arbetshypoteser och dessa kan utforskas en efter
en.
Vi rekommenderar att använda beprövade instrument, vilket innebär att testens psykometriska
egenskaper är goda och redovisas i en manual för användning eller i en beskrivning av testet.
Empirisk forskning ger kunskap om troliga orsaker till ett problem. Dessa kan användas som
arbetshypoteser när man undersöker ett problem inom en specifik kontext. En teoristödd beskrivning
ur olika perspektiv kan forma en lokal teori om problemets orsaker. Problemlösning kan försvåras av
kognitiva hinder, och är man medveten om dessa är det lättare att ha ett öppet sinne när man söker
orsaker till problem med teamarbete.
Steg 4: Bestäm faktorer som ska förändras och sätt upp mål. Ofta finns flera, men sällan kan alla
ändras. Slösa inte energi på det man inte kan påverka. Målsättningsteori (Locke och Latham) har
empiriskt stöd för att formulera meningsfulla och uppnåeliga mål. Specifika, utmanande, ambitiösa
mål leder till större prestation än allmänt uttryckta och enkla mål. Positiv linjär korrelation mellan
målets svårighetsgrad och prestation. Innan mål bestäms måste man bevaka att man inte sätter upp
mål för sådant som bara är enkelt att mäta och att målen är realistiska enligt dem som ska utföra
arbetet.
Att analysera förändringspotentialen är ett led i att prioritera mellan orsaker till problemet för att
fatta beslut om vilka faktorer/dimensioner som ska förändras. Målen påverkar vad som görs eftersom
hur de är formulerade påverkar motivationen. Specifika och ambitiösa mål som går att följa upp vid
bestämda tidpunkter ökar prestationen, men bara om de är uppnåeliga, meningsfulla och olika mål
inte står i konflikt med varandra.
Steg 5: Hitta lösningar. Ofta krävs flera sammanhängande lösningar. Kriterium: 1) Finns empiriskt
stöd? 2) Kommer den sannolikt leda till en synlig förändring? 3) Är den realistisk?
Orsaker ligger på olika nivåer och ofta krävs flera lösningar eftersom en förändring vad gäller en
aspekt får följdverkningar för andra aspekter. Att välja lösning på det ursprungliga problemet
underlättas om olika tänkbara lösningar jämförs utifrån flera kriterier. Ett viktigt kriterium är om
forskning visat att lösningen gör att orsaken till problemet minskar eller försvinner.
Steg 6: Planera interventionen. Primär, sekundär och tertriär intervention. Individ, grupp eller
organisation. Men också när i tiden: förebygga, minska effekterna av en händelse, mildra effekterna
av pågående problem som har varaktiga effekter. Idealt är primära interventioner.
Råd är att rikta förändringar mot organisationsstrukturer och processer snarare än riktade mot
individer att lära sig hantera arbetsvillkoren. Även om det beror på individen kan det vara bättre att
rikta det till högre nivåer. Fullskalig intervention bör föregås av en genomförbarhetsstudie. Sätt upp
mål också för lärande och lärprocess.
En intervention har ett specifikt innehåll och den genomförs på ett anpassat sätt för sammanhanget.
Forskning om interventioner har visat att det är väl värt att först göra en genomförbarhetsstudie för
att upptäcka och övervinna hinder för genomförandet av interventionen. Att sätta upp mål för vad
som ska läras av förändringsarbetet kan tyckas vara mycket ambitiöst, men praktisk erfarenhet visar
att det ofta är lärorikt och bra för utvecklingen. Organisationer behöver ofta öka kompetensen i
systematisk problemlösning och team behöver lära att hantera problem i teamarbetet.
Slutresultatet av en intervention för att lösa ett problem med teamarbete beror på hur giltig lösningen
är samt hur väl interventionen planerades och genomfördes. Ett råd är att lära om projektledning och
interventionsteori om man ska lösa problem i teamarbete.
Steg 8: Utvärdera interventionen. Ett allmänt råd är att utvärdera både processen och resultaten, i
relation till uppsatta mål. Processutvärdering sker under intervention och är formativ. Utvärdering
görs sedan genom att jämföra mål och vad som uppnåddes (summativ).
Utvärdering är både summativ (vad som åstadkommits i relation till målen) och formativ (vad som
gjordes och hur den fortsatta processen kan bli bättre genom att dra nytta av dessa lärdomar).
Steg 9: Avsluta interventionen. Logiken för intervention följer: Målformulering, planering, aktivitet,
kontroll av resultat, feedback. Sen är det avslutat. Man kan markera/uppmärksamma resultat/avslut
för motivation för nästa aktivitet.
3. Vi har team, men inte teamarbete
Vad är en arbetsutformning?
Ett arbete är en samling uppgifter som tilldelats en medarbetare. Innehållet i arbetet och hur det är
utformat (work design) bestämmer hur teammedlemmarna kan arbeta tillsammans och vilka KSAO
som behövs för att utföra arbetet. Work design: ”studerandet av, formandet och modifieringen av
sammansättningen, innehållet, strukturen och omgivningen inom vilka arbeten och roller utförs och
utövas”. Denna breda definition ger möjligheter till att förstå arbete som något som skapas och
formas, att det inte är en gång för alla fastlagt, och att det finns ett tolkningsutrymme där olika
personer kan ge samma arbete delvis olika innebörd.
Arbete formas från två håll: (a) formellt (t.ex. ledningens beslutsfattande) och (b) informellt
(medarbetares beslutsfattande om hur arbetet görs utifrån motiv, kompetenser, färdigheter, förmågor
och möjligheter. Autonomi i arbetet ökar grad av inifrån styrt beteende (locus of control)
autonomi.
Själva arbetets utformning är innehållet i organiseringen av en individs eller ett teams uppgifter,
aktiviteter, relationer och ansvarsområden. Sättet på vilket arbetet formas är en central aspekt av
arbetsutformningen och påverkar den enskildes och teamets möjligheter att arbeta effektivt. Arbete
formas i en kulturell och historisk kontext, både nerifrån och uppifrån och utformningen och
innehållet i arbetet kan förändras över tid. Olika egenskaper av arbetet påverkar varandra och arbetet
bör utformas så att dessa är i linje med varandra.
The principles of scientific management: att vetenskapligt (a) studera arbetet (b) göra ett urval av
arbetare (c) utbildning och träning av arbetare (d) samarbetet mellan ledning och arbetare.
Arbetsutformningen har flera effekter på individ-, grupp- och organisationsnivå. T.ex. inflytande på
hur arbetet ska utföras och arbetstillfredsställelse. Det påverkar prestationen i det givna uppdraget
(rutinarbetet), hur väl medarbetare förmår anpassa sig till nya krav (adaption) och deras delaktighet i
utvecklings och förändringsarbete.
Medarbetare arbetar inte bara med det givna uppdraget och uppgifterna utan de kan vidga sin
arbetsroll och engagera sig i sociala och självinitierade aktiviteter som går utöver det givna arbetet.
Skillnad mellan arbete och arbetsroll är att arbete är beskrivningen av givna och fastställda uppgifter
medan en roll växer fram och inkluderar uppgifter som kan vara själviniterade. Rollbredd beskriver
hur många roller en person spelar. Job crafting används för att beskriva en process där medarbetare
skapar och vidgar rolluppsättning för att göra arbetet mera meningsfullt och motiverande.
Arbetsutformningen har stor betydelse för inställningen till arbetet och för prestationen.
Arbetsutformningen beskriver uppgiftens innehåll och sammansättning samt är länken mellan
uppgiften och omgivningen inom vilket arbetet utförs. Arbetet formas från två håll. Ledningen
bestämmer arbetets utformning, medan medarbetarna kan förstå arbetet på olika sätt; de utför inte
bara ålagda arbetsuppgifter utan kan även ta på sig fler uppgifter och därmed bredda sin arbetsroll.
Även om en del individer på eget initiativ omdefinierar sitt arbete och går utöver det givna arbetet
eller uppdraget, visar forskning att detta också är beroende av arbetets initiala utformning.
Det man gör tillsammans måste regleras kollektivt. Kollektivt utförande regleras av kommunikation
och reflektion över kedjan motiv – mål – handling, av att olika personers uppfattningar och förståelse
av motiv och mål uppmärksammas, och att dessa förs samman i en delad förståelse av ”vi gör såhär
därför att…”. Att formulera mål är en del av den organisatoriska strategin. Om man inte känner
målet kan man inte utvärdera om det som görs är rätt och effektivt, eller omdefiniera arbetet. Mål
kan innefatta både ett synligt resultat, och en förändring i beteende eller tankesätt. Man kan
formulera mål för både rutinarbete och förändringsarbete samt för interpersonella relationer. Det
måste finnas mål för kollektivt arbete…
Mål kan tolkas på många sätt eftersom medarbetare har olika motiv, erfarenheter och förmågor.
Därigenom kommer det att uppstå skillnader i hur arbetet utförs, eftersom motiv, mål och handling
utgör en kedja. Individuellt utfört arbete reflekteras av en inre process av att hantera hur Motiv – Mål
– Handling hänger samman, och ett teams arbete regleras av kommunikationen, samsynen och
besluten om vad som ska åstadkommas. Mål kan rymma och avse rutinarbete, utvecklings- och
förändringsarbete samt interpersonella relationer. Mål styr, motiverar och påverkar uthålligheten i
aktiviteter. En teamstruktur fyller ingen funktion om det inte finns mål för teamarbete. De förväntade
resultaten bestämmer hur arbetet bör utformas.
Engagemang och så kallad arbetsnarkomani (workaholism) kan sägas vara de hälsosamma eller
patologiska formerna av en stor personlig investering i arbetet och de har också några gemensamma
drag. Autonomi predicerar engagemang, men är baksidan av myntet att hög grad av autonomi också
ökar risken för att utveckla arbetsnarkomani? Inte vad vi vet.
- Är arbetet varierat? Ökar arbetstillfredsställelsen.
- Har teamet en viktig uppgift? Task significance ökar motivationen. Ökade prestationen, deltagarna
var mer dedikerade och noggranna.
- Ingår hela kedjan från planering till återkoppling i arbetet? Att arbetet är komplett och bildar en
meningsfull helhet (task identity eller completeness) betyder att en uppgift utförs från början till slut,
att mål formuleras, resultat planeras, genomförs, utvärderas och kontrolleras och återkoppling ges.
Att se helheten ökar känsla av meningsfullhet, och att se hela kedjan ger insikter om hur uppgiften
kan utföras bättre. Helheten påverkar måttligt och positivt prestation i rutinarbete och
arbetstillfredsställelse.
- Är uppgiften en källa till återkoppling? Ofta tänker man att återkoppling ges från en extern källa,
men det finns nästan alltid att hämta då man kan observera resultat av arbetet. Positivt samband till
teamets prestation i rutinarbetet och teammedlemmarnas arbetstillfredsställelse.
Arbetets utförande avseende autonomi, variation i uppgifter, uppgiftens betydelse för andra, helhet
avseende kedjan Mål – Resultat – Återkoppling från uppgiften påverkar individens och teamets
prestation och medarbetarnas attityder till arbetet. Autonomi intar en särställning. Det är den enda
aspekten av hur arbetet är format som forskning visat har samband inte bara med subjektiva
uppfattningar om arbetets utförande utan också med andras bedömning av prestationen och med
såväl givet arbete som förändringsarbete.
Uppgiften är för enkel för att skapa drivkraft, lärande och effektivt teamarbete
- Är arbetsinnehållet tillräckligt utmanande för att vara roligt och stimulerande? Uppgifter ställer
lägre eller högre krav på individens kunskap och kompetens och för att avgöra kraven studeras en
uppgifts komplexitet, krav på variation i färdigheter och i vilken mån uppgiften kräver fördjupade
och specialiserade kunskaper.
- Är arbetet tillräckligt komplext? Svårighetsgraden beror på kraven på kognition, kraven på
koordination utifrån hur inriktat det inbördes beroendet mellan medlemmarna är och kravet på
utförande av föränderliga uppgifter. Att bemästra dem gör oss engagerade. Teamet ökar tilltron till
förmågan att bemästra viktiga uppgifter (collective efficiancy). Komplexitet är ett tveeggat svärt och
associeras till så väl överbelastning som ökad prestation.
- Ställer arbetet krav på olika kunskaper och förmågor? Positivt samband mellan skill variety och
motivation, involvering, arbetstillfredsställelse och hur medarbetare själva skattar prestation.
- Kräver arbetet specialisering? Få studier men specialisering och krav på kunskap tros öka
motivation.
Arbetets krav på kunskap är en motiverande faktor, och hur höga kraven på kunskap är beror på
arbetets komplexitet, variation i färdigheter, och behovet av fördjupad kunskap och specialisering.
Det finns färre studier om arbetets krav på kunskap än om hur arbetet utförs, men vi vet att
arbetsuppgifter som ställer krav på kunskap ökar motivationen och arbetstillfredsställelsen.
Komplexiteten är den viktigaste aspekten för både individ och team, inklusive för prestationen i
rutinarbete och förändringsarbete.
Arbetets sociala egenskaper har studerats, som socialt stöd, återkoppling, beroendeförhållanden och
utbyte med personer utanför organisationen. Socialt stöd och återkoppling påverkar både individens
och teamets prestation. Beroendeförhållanden, och särskilt kombinationer av beroende utifrån
belöning och mål, har ett starkt samband med både teamprocesser och olika resultat.
De aspekter med störst betydelse för teamarbetet om vi tar hänsyn inte bara till attityder och
beteenden utan också till betydelsen för prestation. Centrala egenskaper av arbetsutformningen är att
uppgifterna:
- är komplexa (ställer krav på kognition och lärande)
- rymmer autonomi
- ställer krav på ömsesidigt beroende
- är varierade så teammedlemmarna behöver använda olika kompetenser och färdigheter
. utgör en helhet så teamet ansvarar för hela kedjan
Står olika aspekter i konflikt med varandra? Olika egenskaper i arbetet påverkar varandra och den
positiva effekten av en aspekt beror på om andra egenskaper i arbetet existerar.
Finns det för mycket av i grunden goda villkor? ”The same autonomy that leads some academics to
produce scientific breakthroughs enables others to produce crackpot in the name of academic
freedom”.
Hänger mål och arbetsutformning inte ihop? T.ex. något påverkar faktor X positivt men är inte
relaterat till målet.
Slutsatsen är att man bör ta hänsyn till de inbördes beroendeförhållandena mellan, och de
sammantagna effekterna av, en hel uppsättning egenskaper i arbetet och bevaka att dessa är i linje
med andra system, processer och ordningar i organisationen.
Man måste kartlägga orsakerna. Vi utgår ifrån att problemet beror på målen och arbetets utformning.
Problemet beror på oklara mål: Vi har inte kunnat finna att det finns några beprövade metoder för
att genomföra en sådan analys, och ger därför bara några råd kring hur det kan göras.
- Vad är syftet med att använda en teambaserad organisation enligt organisationens strategi?
- Vilka är intressenternas förväntningar på hur teamen ska arbeta och vad de ska åstadkomma?
- Hur beskrivs de av organisationen givna målen för teamets arbete?
- Är strategi, förväntningar och mål i linje med varandra?
- Behövs organisatoriska beslut om målen för teamarbetet?
4. Teamets sammansättning försvårar arbetet
Tre aspekter kopplade till medarbetares kompetens sägs påverka arbetsprestation: (a) medarbetares
kompetens för uppgiften (b) medarbetares förmåga att bidra till den organisatoriska, sociala och
psykologiska omgivningen och organisationens mål och (c) medarbetares kontraproduktiva
beteenden.
Analysera orsaker
Teamkonfiguration definieras som konfigurationen av teammedlemmarnas attribut. Det finns två
aspekter: de enskilda personernas karaktäristika som är förutsättningar för deras bidrag till
teamarbetet (eller brist på bidrag) och kvaliteterna i konfigurationen av personer på teamnivå.
Adekvat teamsammansättning kräver att storleken ska vara så liten som möjligt, men det ska vara
möjligt att utföra arbetet. Man ska inte vara så lika att man duplicerar varandra, men inte så olika att
man inte kan kommunicera och samordna arbetet. Ofta förklaras det med ”vi är för olika”, men det är
inte alls nödvändigtvis ett
problem…
Med kompetens avses en effektiv mix av motiv, personlighetsdrag, förmågor, självuppfattning och
kunskaper som en person använder för att åstadkomma ett resultat.
Vilka individuella attribut gör någon till en bra teamspelare? (a) Personlighetsdrag (b) KSA (c)
attityder, värderingar och motivationella aspekter. Kompetens i relation till arbetsinnehåll: 1) att
enligt egen eller andras bedömning framgångsrikt kunna genomföra ett arbete 2) att kunna
identifiera, nyttja och utvidga arbetets handlingsutrymme.
Har medlemmarna rätt KSA? Interpersonella KSA som behövs och självreglerande förmågor.
”Målinriktade beteenden, återkoppling och de egna reaktionerna på hur arbetet fortskrider, och
förändring av ansträngningen, strategin eller målnivån för att minska skillnaden mellan mål och
prestation”. Särskilt en persons medvetna självledarskap (personal management).
Teamreglering är samma sak men gäller teamets kollektiva förmåga som svaren på följande frågor:
1) Hur ska målen formuleras? 2) Hur ska arbetet följas och bevakas? 3) Hur ska man planera och
koordinera teamets aktiviteter och uppgifter? … kräver att man är uppmärksam på andra i sitt sätt att
relatera (heedful interrelating). Ju fler frihetsgrader teamet har att forma sitt arbete, desto större
betydelse har individernas och teamets självreglerande förmåga.
Två viktiga förmågor för teamets effektivitet: Kognitiv förmåga/intelligens och anpassningsförmåga.
Kognitiv förmåga predicerar prestation i allmänhet, men särskilt om uppgiften är komplex.
Anpassningsförmåga är en mix av ett antal KSA, personlighetsegenskaper och kognitiv förmåga.
Orientering mot lärandemål (learning goal orientation) eller (performance goal orientation). Bara
förstnämnda associerad med anpassning, men båda är bra.
De som bidrar till lärande är de som (a) kontinuerligt utvecklar förmågor (b) är motiverade att lära
förmågor som krävs för arbetet (c) är villiga att investera i att utveckla sig själva.
Många individuella attribut påverkar förmågan att arbeta i team. Krävs mer än att man är kompetent
att utföra uppgiften. Personer som har teamkompetenser:
Det finns inget enkelt svar på hur skillnader mellan teammedlemmar påverkar teamarbetet eftersom
effekterna kan vara både positiva (exempelvis kreativitet och nyskapande) och negativa
(missförstånd och konflikter). Ibland har mångfalden ingen betydelse utan problemen hänger
samman med teammedlemmarnas attityd till mångfalden i sig. Skillnader mellan teammedlemmarna
som är relaterade till uppgiften (yrkesbakgrund, kunskaper) har en positiv påverkan på teamets
prestation om uppgiftsrelaterade konflikter hanteras väl. Sammansättning = kompilation.
Ytliga skillnader som ålder, kön, etnicitet med mera kan leda till problem, och studier visar att det
mest gäller i teamarbetets initiala fas, medan andra studier visar att de negativa effekterna består.
Djupgående skillnader anses vara problematiska för teamarbete, men också här ser de ut att hänga
samman med teammedlemmarnas attityder till olikhet. Subgrupper i teamet är inte bra.
Har teamet rätt storlek? 3-8 är bättre än större team. Stora team problem med att få alla delaktiga och
med koordinationen.
Har teamet rätt struktur? Tre dimensioner: 1) Variation i förmågor (skill differentation):
Rollstrukturen i teamet. Funktionell arbetsfördelning versus att kunna byta roller med varandra. 2)
Auktoritet och ansvar. Ska alla ha samma auktoritet? 3) Stabilitet över tid (stabila team har längre tid
på sig att forma processer och förbättra dem).
För att bedöma teamets sammansättning behövs en beskrivning eller diagnos av teammedlemmarnas
kompetenser (individnivån), sammansättningen av personer (teamnivån) och organisatoriskt
bestämda faktorer, som teamets storlek och struktur. Organisationen har krav och förväntningar på
teamarbetet och teamets resultat. Sammansättningen är en resurs som kommer att påverka teamets
prestation och den bör vara anpassad till kraven och förväntningarna på hur teamet ska arbeta och
vad det ska åstadkomma.
Hur hittar man rätt personer för ett nytt team? Eget forskningsområde. Arbetsanalys. Vilka aktiviteter
behöver teamet och vilket minimum av skickligheter och kvalifikationer behövs? Urval: 1)
Situational judgement test 2) Intervjuer 3) Assessment center. STJ predicerar teamkompetens.
Intervju för prestation. Man kan genomföra teamträning också. Management tools för att hantera
problem.
Att finna lösningar på problem med teamets sammansättning beror på om saken gäller att forma ett
nytt team eller om det finns problem i ett befintligt team som beror på teamets sammansättning.
Generellt gäller att teamsammansättningen ska passa teamets uppgift och struktur. Man bör överväga
om det gäller att finna lösningar utformade för enskilda individer eller om lösningen ska utformas för
hela teamet. Att sätta samman personer till ett team kan göras utifrån en arbetsanalys där man
inkluderat relevanta teamförmågor i beskrivningen av vad som krävs för att utföra arbetet och mäta
dessa med beprövade instrument för teamkompetenser. När ett nytt team formas bör hänsyn tas till
storlek och heterogenitet avseende relevanta attribut och KSA. I ett befintligt team kan man använda
olika interventioner för personlig och professionell utveckling, som styrkebaserad återkoppling,
teamträning och teambuilding givet att interventionerna utformas för ett problem som orsakas av
teamsammansättningen.
5. Teamet lyckas inte samordna arbetet på ett smidigt sätt
Fokus ligger på när teamet utför sitt arbete på rutin i handlingsfasen och behöver samordna. Man
skiljer mellan rutiner (göra någonting vanemässigt och utan omprövning) och metarutiner
(kontinuerligt fokusera på, reflektera kring och diskutera rutiner). De sistnämnda upptäcker rutiner
som hindrar effektivitet.
Koordination kan beskrivas som: (a) en kombination av insatser och ansträngningar (b)
synkronisering av aktiviteter och tid när de förs samman.
Teamet saknar samsyn om vad som ska göras, varför och hur
Teamets sätt att tänka är deras gemensamma kunskap och tankemönstret blir över tid en relativt
stabil tankestruktur som formar vad som görs också i en framtid.
Hur skapar team samsyn? 1) Teammedlemmarna delar med sig av idéer 2) Gemensam konstruktion
av mening, förstå vad andra menat och bygga vidare på det 3) Konstruktiv konflikt 4) Utförande 5)
Gränsöverskridande lärande/distalt lärande (med intressenter) 6) Reflektion 7) Kunskapsbevarande
Att skapa kunskap är att utveckla varje teammedlems förståelse av situationen, att aktivt lyssna och
söka förstå varandras synsätt. När man kommit fram till grunden för de olika uppfattningarna, är det
möjligt att förhandla, kompromissa och integrera olika perspektiv för att skapa samsyn om vad som
ska göras, varför och hur.
Har teamet rätt kunskap? Tre typer av kunskap: 1) Gemensamma mentala modeller 2) Samsyn
gällande omgivningens förväntningar på teamet 3) Transaktivt minne
Effektiva team drar nytta av och integrerar enskildas perspektiv för att skapa en solid och adekvat
samsyn som reglerar teamets arbete. Att förstå intressenternas förväntningar på teamet och att
reflektera över förhärskande tankemönster bygger kunskap som är delad och av hög kvalitet.
Samsynen gör det möjligt för teammedlemmarna att utföra arbetet på ett smidigt, koordinerat och
riktigt sätt. Teamet skapar en gemensam kunskap i form av mentala modeller för vad som ska
åstadkommas och hur uppgiften ska utföras, för utrustning och resurser, teammedlemmars
preferenser och kompetensen och för hur man bäst samarbetar. Teamet drar nytta av ett transaktivt
minne – den delade kunskapen om vem som kan vad – och använder minnet för att fördela
uppgifterna i samarbetet och för att koordinera arbetet. Teamets klimat präglas av samsyn om vad
man ska sträva mot för att utföra uppdraget på rätt sätt. Teamets kunskap reglerar samarbetet och
formar kommande arbete.
Förståelse av den andre, acceptans, stöd, informella kontakter, psykologisk säkerhet, humor,
förtroende, allmänt vänskapligt klimat där människor känner sig fria att vara sig själva och komma
till sin rätt. Med psykologisk säkerhet avses en delad tro på att teamet är tryggt att man kan ta risker i
relationerna. Det ökar mängden kommunikation, och kvalitet på kommunikationen.
Psykologisk säkerhet:
Om man gör ett misstag i teamet blir man ofta kritiserad för detta (R) Teammedlemmarna vågar ta
upp problem och kritiska ärenden
Teammedlemmarna kan ibland ta avstånd från personer som är annorlunda (R)
Man vågar pröva vad teamet går för
Det är svårt att be andra om hjälp (R)
Ingen i teamet skulle medvetet undergräva mina ansträngningar
Mina unika förmågor och talanger värderas av de andra i teamet
Kommunikation är grunden för teamarbete och det är i huvudsak genom att kommunicera som
teamet delar information, samarbetar, samordnar arbetet och lär. Effektiv kommunikation
kännetecknas av att den sker i ett slutet system (closed-loops). Återkoppling kan, om den ges rätt,
positivt påverka både teamprocesser och teamets prestation.
Samarbete är att utföra ett arbete tillsammans för att nå ett och samma resultat. Om det finns problem
med hur teamet utför arbetet kan orsakerna finnas i den ömsesidiga bevakningen av utförandet och i
hur man backar upp varandra för att kunna samordna arbetet.
Finns brister i samarbetet och samordningen med andra team och medarbetare?
Samarbete över gränser behövs för att bygga kunskap om hur teamet ska utföra sitt arbete bäst.
Förmåga att samspela är mått på effektivitet.
Uppgifter och beroendeförhållanden ställer olika krav på teamets förmåga att samordna aktiviteter.
Teamet kan samordna sitt arbete delvis outtalat om teamet har solida och adekvata
kunskapsstrukturer. Effektiva team använder både uttalade och uttalade mekanismer. Om det finns
problem med samordning är det oftast meningsfullt att undersöka vad som behöver samordnas och
titta närmare på mekanismerna för samordningen och för teamets TMM som reglerar samordningen.
Hur kan man diagnostisera hur ett team fungerar i handlingsfasen?
Den viktigaste uppgiften när man ska lösa ett praktiskt problem med teamarbete är att komma fram
till de väsentliga orsakerna till just detta teams problem. Vanligaste metoden är att samla in data
genom ett frågeformulär.
Att lösa problemet med att teamet inte koordinerar sitt arbete på ett smidigt sätt i handlingsfasen
innebär att först göra en analys av potentiella orsaker av problemet för att identifiera det unika
teamets behov av utveckling. Vi har visat vilka kognitiva och känslomässiga processer och
beteendeprocesser som bör undersökas när man söker identifiera de främsta orsakerna till ett
specifikt teams problem. Vi har visat att det sannolikt krävs flera sammanbundna lösningar på
individ-, team- och organisatorisk nivå, samt att det finns etablerade verksamma interventioner och
metoder. Om problemet blir löst beror på (a) länken mellan orsak och lösning (b) metod och verktyg
för lösningen (c) hur det görs. Ofta är ett problem att man börjar interventionen med b.
6. Samarbetet fungerar inte optimalt på grund av dålig stämning och
konflikter
Forskning har visat att konflikter är mer frekventa i virtuella team. Varför? Sämre kommunikation.
Osäkerhet om roller och ansvarsfördelning ökar förekomsten av konflikter gällande hur man ska
arbeta. Kan försvåras av tekniska problem.
En konflikt uppstår när en individ eller grupp uppfattar skillnader och motsättningar mellan sig
själv och en annan person eller grupp avseende intressen, trosföreställningar eller värden som är
betydelsefulla för dem. Den subjektiva bedömningen av skillnader och motsättningar är av betydelse.
Tillit refererar till att våga vara och visa sig sårbar och lita till den andras goda vilja och beteende,
medan psykologisk säkerhet avser att teammedlemmarna känner sig bekväma med att fritt
kommunicera också sådant som är känsligt. Positivt samband med prestation. Byggs långsamt upp
över tid, men raseras snabbt.
Underskattas konsekvenser av konflikter? Man har tidigare trott att relationsinriktade konflikter är
dysfunktionella och uppgiftsrelaterade funktionella. Men de har inte positiva effekter, bägge har en
liknande negativ effekt på prestation. Det finns ingen entydig bild av konsekvenser för teamets
arbete och välbefinnande. De om uppgifter kan vara icke-relaterade till prestation, ibland handlar de
om relationer samtidigt… Har olika typer av konflikter olika konsekvenser? Kognitiv konflikt om
uppgift negativt associerat med prestation, emotionell positivt med teamets prestation men negativ
med välbefinnande. Konflikter om uppgiften och teamets prestation korrelerade positivt för de team
som hade ett starkt klimat av psykologisk säkerhet. Samsyn minskar risk för konflikter, likväl som
TMM. Konsekvenser av att team har konflikter ska inte underskattas.
Konflikter i team är förbundna med teamets vanemässiga sätt att fungera och framväxande
känslomässiga tillstånd. Av särskilt vikt är teamets känslomässiga integration: de gemensamma
känslorna av psykologisk säkerhet, tillit och förtroende samt sammanhållning. Sådana känslor länkar
samman teammedlemmarna. Konflikter i team kan härröra från interpersonella problem
(relationskonflikter), att man har olika idéer och uppfattningar om arbetsprocesserna och
arbetsuppgiften.
Konflikter om sakfrågor, exempelvis hur man ska prioritera mellan uppgifter, speglar inte bara
skillnader i hur man tänker om uppgiften, arbetsprocessen och relationerna, utan de kan också ha en
emotionell komponent. Tanke och känsla hör ihop. Om teammedlemmarna är oeniga i en
betydelsefull sakfråga blir det lätt också en känslomässigt laddad diskussion. Olika typer av
konflikter kan hänga samman och förstärka varandra. Om det finns uppgiftsinriktade konflikter om
exempelvis vad som ska åstadkommas kan det resultera i processinriktade konflikter om exempelvis
hur man ska utföra uppgiften. Konflikter utvecklas och ändras över tid. Forskningen visar att
relationsinriktade och processinriktade konflikter har negativa konsekvenser och i de flesta fall är de
dysfunktionella. Konflikter om uppgiften kan (men behöver inte) ha positiva effekter på teamarbetet
och prestationen. Det gäller särskilt om det inte samtidigt finns relationskonflikter utan det i stället
finns en stark känsla av psykologisk säkerhet och om uppgifter handlar om att fatta beslut och lösa
problem. Motstridiga perspektiv som diskuteras i en samsynsskapande process kan underlätta
problemlösning. Ledarskap och teammedlemmarnas teamkompetenser är förutsättningar för ett
positivt klimat, förhindrar dysfunktionella konflikter och underlättar konstruktiv konflikthantering.
Hur bedömer man? Kvantitativt gällande: 1) psykologisk säkerhet (team climate inventory) 2) tillit
och förtroende (trust scale) 3) teamets sammanhållning (group environment questionnaire) 4)
teamets konflikter (intragroup conflict scale)
Förebyggande åtgärder: Teambuilding har det starkaste sambandet med teamets sammanhållning
men vi vet inte hur det påverkar teamet över tid. Utveckla KSA, självledarskap för att minska social
medåkning, en vanlig källa till konflikt.
Ibland kan konflikter inte lösas utan man behöver medling. ”En neutral tredje part försöker göra så
att parterna i konflikten söker en vinn-vinn situation genom att främja öppen kommunikation och
ömsesidig förståelse av bakomliggande intressen”. Resultat beror på om parterna har en
kollektivistisk och samarbetsinriktad inställning. Ibland går det inte, då får man upplösa teamet. Kan
ge individuellt stöd.
Ett vänligt och öppet klimat gagnar samarbete och teamets prestation, och är betydelsefullt för en
god psykosocial arbetsmiljö. Ett viktigt mål för teamutveckling är att skapa ett sådant klimat.
Konflikter är en del av all mänsklig samvaro och mänskligt samarbete. Målet är inte att undvika alla
typer av konflikter utan att hantera dem väl. Nedan ges några rekommendationer för hur man kan
undvika att problem uppstår eller att lösa problem med teamets känslomässiga klimat och konflikter:
- Utveckla psykologisk säkerhet, tillit och förtroende samt sammanhållning i teamet
- Välj teammedlemmar med hög teamkompetens och god kunskap i konflikthantering och
kommunikation eller träna dem i detta.
- Se till att teamet har tillräckligt med tid och adekvata resurser för uppdraget.
- Tydliggör förväntningarna på teamarbetet och det mellanmänskliga samspelet.
- Skapa inte konkurrens och tävling i teamet genom att behandla personer olika.
- Var tidigt uppmärksam på potentiella konfliktområden och låt teamet komma överens om
arbetsfördelning och andra aspekter av arbetsprocessen och teamarbetet.
- Uppmuntra samarbetsinriktade konflikthanteringsstrategier, så kallade konstruktiva konflikter, ha
öppna diskussioner, etablera normer, bygg tillit och förtroende samt respekt.
- Eftersök lösningar som är fördelaktiga för alla teammedlemmar (win-win) och undvik lösningar
som gynnar bara enskilda.
- Tänk på att teamledare och chefer är förebilder och att deras sätt att hantera olikheter i
uppfattningar, till exempel hur vänliga, respektfulla och tillitsfulla de är, visar en norm om vad som
gäller.
7. Teamet anpassar sig inte till förändringar
Anpassning är hur väl teamet förändrar sitt beteende så det möter nya krav. Anpassningsprocessen
innebär att gå utöver utförandet av rutinarbetet och proaktivt eller reaktivt förhålla sig till en
förändring. Att vara proaktiv innebär att i förväg göra det som behövs. Men också att under
handlingsfasen hitta avvikelser och anpassa. Effektivt utförande av rutinarbetet, smidig koordination
och samarbete karaktäriseras av ständiga anpassningar. Effektivt utförande av rutinarbetet, smidig
koordination och samarbete karaktäriseras av ständiga anpassningar. När ett team står inför en
mera genomgripande förändring är det upptaget med att sköta både rutinarbete i handlingsfasen
och de specifika övergångsprocesser som krävs för att hantera förändringen. Kvaliteten i samspelet i
handlingsdasen påverkar hur väl teamet fungerar i övergångsfasen. En förändring i
uppgiftsinriktade processer eller i interpersonella processer triggas av någon form av stimulus, till
exempel signaler i teamet. Stimulus ursprung, deras varaktighet och styrka kommer att påverka
anpassningen.
Ett team måste vara i takt med de förändringar som sker i både omgivningen och i teamet för att vara
effektivt. Anpassning är en process där teammedlemmarna aktivt i en övergångsfas gör något för att
förändra sitt sätt att tänka och arbeta så att utförandet är i linje med nya krav. Hur väl de lyckas med
denna anpassning kommer att påverka resultaten, exempelvis mätt som kundservice eller som
måluppfyllelsen för nya elevgrupper i skolan. Hur väl teamet fungerar i handlingsfasen påverkar
teamets anpassningsprocess, men det behövs stimulus som triggar anpassningen. Stimulus som
triggar förändring skiljer sig åt beträffande ursprung, varaktighet och styrka. Hur väl teamet arbetar i
handlingsfasen, förmår reflektera och göra planer i en övergångsfas, och det stimulus som triggar
förändringen, kommer att påverka vilka förändringar av teamets processer som görs, och därigenom
resultatet av anpassningsprocessen.
Finns problem med anpassning? 1) Har teamet genomfört förändringar som påverkar prestation? 2)
Har det gjorts förändringar i organisationens strategi som påverkar teamet? 3) Har teamet uppfattat
ett behov av förändring? 4) Har teamet förmåga att värdera den egna prestationen? 5) Fånga vad
teammedlemmarna tänker och känner 6) Gör en profil över teamets anpassningar över tid.
Analysera orsakerna
Vissa forskare ser anpassning (adaption) som en process, några som resultatet av en process, andra
som en kompetens eller personlighetsdrag. Ramverk i linje med IMOI-modellen: Ett teams
anpassning beskrivs bäst om man skiljer på (a) teamets anpassningsförmåga (b) teamets
anpassningsprocesser (c) resultatet av att ett team anpassat sig.
Förutsättningarna begränsar teamets anpassningsförmåga
Finns brister i individuell anpassningsförmåga? 1) Kongitiv förmåga (förutsätter prestation i
varierande grad) 2) Personlighet (emotionell stabilitet och öppenhet) 3) Teamorientering (positiv
inställning till att arbeta i team) 4) KSA (Självorganiserande förmåga/self managerial skills, kunskap
och färdigheter gällande uppgiften bättre än att lära sig nytt) 5) Tilltro till den egna förmågan (Kunna
hantera förändringar baserat på tidigare erfarenheter) 6) Målorientering (Målorientering mot lärande)
Finns det brister i teamets samlade anpassningsförmåga? Kognitiv förmåga har positivt samband.
Särskilt teamorienterad inställning. Målorientering påverkar engagemang. Inget stöd för KSA.
Blandade resultat gällande teamsammansättning.
Hindrar arbetsutformningen teamets anpassning? Med liten autonomi är det inte meningsfullt för ett
team att planera för förändringar eftersom de inte kan fatta besluten om att genomföra den.
Halvmesyrer och att inte kunna slutföra anpassningsprocessen.
Finns det brister i de organisatoriska förutsättningarna? HR-strategier. Organisatoriskt stöd viktigt
för det rutinmässiga arbetet. Oklart hur anpassning påverkas… Kultur och klimat om det genomsyras
av innovation och förändring är viktigt. Ledarens individuella anpassningsförmåga är grunden för
att hen ska kunna vara en förebild. Transformerande ledarskap. Ju mer erfarna ledarna var, desto fler
avvikelser från vanemässiga rutiner och mer anpassningar. Ger teamen autonomi och uppmuntrar
omprövningen av invanda sätt att arbeta. Att briefa teamet om kommande förändringar ger teamet
kunskap om vilka förändringar som de kommer att behöva anpassa sig till. Sense making briefings.
Motiv – mål – handling. Påverkar anpassningsprocessen men inte resultatet…
Forskare har visat att kommunikation och koordination påverkar teamets anpassning. Att utveckla
och elaborera informationen är det som gör den största skillnaden när det gäller hur kommunikation
påverkar anpassning. Koordination är avgörande för att det ska vara möjligt att anpassa utförandet
till det som en ny uppgift eller situation kräver. Ömsesidig övervakning av varandras arbete är en
nyckelfunktion för både rutinmässigt och icke-rutinmässigt arbete, eftersom det är grunden för att
upptäcka vilka anpassningar som behövs. Att teamet i det dagliga arbetet är vant vid att göra mindre
anpassningar till det som krävs, påverkar teamets förmåga att genomföra också genomgripande
anpassningar.
Även om Wong (2004) visat att både distalt lärande, att man lär av andra utanför teamet, och internt
lärande i teamet påverkar effektivitet och innovation positivt, verkar det som om den ena typen av
lärande kan ske på bekostnad av den andra. Wongs forskning visade att distalt lärande negativt
inverkar på internt lärande och minskar teamets effektivitet i handlingsfasen, och att en hög grad av
sammanhållning i teamet ökar graden av distalt lärande, men minskar det interna lärandet. Enligt
Wong kan spänningar uppstå när båda typerna av lärande ska hanteras. Att lära av andra tar tid och
kraft och kan kortsiktigt bringa oreda i invanda rutiner, och göra det svårt att omsätta det man lärt av
andra i det egna rutinarbetet. Att hög grad av sammanhållning minskar internt lärande kan bero på att
hög grad av sammanhållning återspeglar en hög grad av samstämmighet och färre divergerande
perspektiv, se kapitel 6. Divergerande perspektiv och mötet mellan dessa är en betydelsefull
ingrediens i teamets interna lärande.
Finns det brister i teamets kunskapsbas? Teamets utförande oavsett fas beror på kollektivt delad
kunskap. Det team som skulle behöva anpassa sig mest kan ha sämst förutsättningar (p.g.a. sämre
kunskapsbas i form av TMM och transaktivt minne). Kunskap medierar samband mellan
anpassningsförmåga (input) och resultatet av teamets anpassade beteenden. Att ha samma och
inadekvata uppfattningar om hur arbetet ska göras leder till låsta uppfattningar. Man ska inte bara
tänka fritt, utan också rätt.
Är klimatet tillräckligt tryggt för att våga ompröva invanda mönster? Psykologisk säkerhet. Tre
faktorer för att proaktiva initiativ tas emot väl: 1) den som tar initiativ har anpassat förslag till
situation och omgivning 2) förslag förs fram som teamorienterade initiativ 3) initiativtagaren har hög
grad av självreglerande förmåga.
Hur hittar man lösningar? Inom vilka områden behöver man arbeta för att förändra de dimensioner
som valdes i steg 4 i problemlösningscirkeln? Kunskapsläget är sämre kring metoder för
anpassning än metoder för att utveckla rutinarbetet i handlingsfasen Lösningar tar fasta på
adaptionsprocessen i sin helhet. Svårt att veta vad som påverkar vad. Lösningar för att förbättra
teamets prestation i handlingsfas är användbara om de fokuseras på anpassningsprocesser
Lösningar för att utveckla teamets anpassningsförmåga är användbara.
Handlingsfas och övergångsfas hänger samman. Lösningar för själva anpassningsprocessen är:
1) Teamträning 2) Återkoppling 3) Träning genom stimulering och guidad reflektion 4) Debrief eller
guidad reflektion (a) vad hände under arbetssekvensen (b) vilka problem uppstod (c) gick det som
tänkt (d) vad utgjorde hinder (e) vad kan göras bättre i framtiden?
Ett teams anpassning till krav och förändrade villkor gör att det kan utföra arbetet effektivt över tid
och utifrån de villkor som sammanhanget bjuder. Anpasslighet är nödvändigt för att hantera
föränderlighet. Det är att gå utöver rutinerna och att arbeta i en övergångsfas – att värdera och dra
slutsatser utifrån situationen, planera för att göra något på ett nytt sätt och lära för att hantera
förändringen. Vad som triggar förändringen, stimulis, påverkar vilka anpassningar av vanemässiga
rutiner som kommer att göras, hur de görs, och därigenom resultatet. Teamets förmåga att anpassa
sig till ständigt nya krav och situationer beror på teamets förutsättningar på individuell, team- och
organisatorisk nivå, och känslomässiga tillstånd. Hur väl teamet anpassar utförandet av arbetet och
sitt samspel till det som krävs, hänger alltså intimt samman med hur väl det förmår utföra
rutinarbetet i samspelet. Det gör att den kunskap som reglerar det vanliga arbetet och de känslor och
det klimat som råder kommer att påverka hur ett anpassat beteende regleras. Ett koordinerat arbete
och en anpasslighet till det nya hänger ihop. Teamet behöver inte bara anpassa sig till nya
omständigheter för att vara effektivt. Vi menar att ett välfungerande team också har något att bidra
med till andra genom att vara delaktiga i att utveckla och förändra organisationen. Det innebär att
inte bara anpassa det egna teamarbetet till vad som krävs, utan även att aktivt bidra till andras
anpassning. Vi återkommer till hur teamets lärande kan bidra till organisatoriskt lärande i kapitel 9.
Vi har i detta kapitel beskrivit att teamets anpassningsförmåga också formas av ledarskapet. Nästa
kapitel handlar om vad ledningen kan göra för att skapa drivkraftiga team.
En rad teamprocesser påverkas av ledarskapet: kognitiva processer som skapandet av samsyn och
TMM, motiverande aspekter och tilltro till teamets förmåga, känslomässiga processer, exempelvis
konflikthantering och känslan av psykologisk trygghet, koordinationsprocesser. Stödjande
ledarbeteenden viktigt för psykologisk trygghet. Hur bestämmer man om en ledarskap är effektivt?
Output t.ex. måluppfyllelse, men finns också andra indikationer som teamets psykologiska tillstånd.
Har ledaren problem med sina uppgifter i teamets övergångsfas? Forma teamet, sätta samman,
förändra sammansättning m.m. Teamet behöver tydlig gräns. Vem är del och vem inte? Forma
uppgiften. Motsvarar kriterier för väl utfört arbete, är meningsfull, ger teamet autonomi. Bestämma
uppdraget. Vad förväntas av intressenter? Klart, utmanande, accepterat av teammedlemmarna.
Tydliggöra och förmedla förväntningar och mål. För värderingar code of conduct. Strukturera och
planera arbetet. Gemensam förståelse för en optimal process. Träna, coacha och utveckla teamet. (a)
Motiverande coaching för engagemang (b) konsultativ coaching för att påverka hur man arbetar och
ökar prestationen (c) undervisande coaching för att öka teammedlemmarnas kunskaper och
förmågor.
Begripliggöra. Förväntningar, oväntade situationer, störningar kan ha en negativ inverkan. Ge
återkoppling. Viktigt för att utveckla och effektivisera.
Har ledaren problem med sina uppgifter i teamets handlingsfas? Följa upp teamarbetet. Följa och
bevaka. Hantera gränser mellan teamet och omvärlden. Samarbeta och kommunicera. Resurser, men
också samarbete över gränserna. Utmana teamet. Stimulera att förbättra och effektivisera. Vara
delaktig i teamarbetet. Även externa behöver det. Lösa problem. Om teamet inte kan det. Se till att
det finns rätt resurser. Tillhandahålla. Stödja det sociala klimatet. Till exempel vara en bra förebild.
Uppmuntra teamets självledarskap.
… alla uppgifter har betydelse men vi vet inte deras relativa betydelse.
Teamledare behöver vara uppmärksamma på teamets behov, men det finns typiska uppgifter som
varierar för teamet i handlings- och övergångsfaserna. I handlingsfasen behöver teamet stöd för att
utföra, koordinera och följa upp teamarbetet och samspelet, och i övergångsfasen behöver det stöd
för att reflektera, anpassa och utveckla så väl teamarbetet som det mellanmänskliga samspelet. Det
kan vara att skapa förutsättningar för teamarbetet genom att forma teamet, sätta upp mål och
tydliggöra riktningen för teamets arbete. Men också att stödja teamets reflektion och lärande, och
stötta teamet i utförandet genom att följa och bevaka arbetet samt skapa de resurser som behövs. En
viktig sak är att ledarskapet bör stärka teamets självständighet och förmåga att hantera sina interna
processer.
Ledarstil och ledarbeteenden är inte adekvata
Vi har beskrivit vad ledaren ska göra… men hur? Ledarstilar som mönster av beteenden. Vad och
hur överlappar varandra. Fundamental uppdelning av ledarbeteenden är att skilja på att skapa
struktur (initiation of structure) och att visa omtanke (consideration). Grundläggande dimensioner.
Uppgifts eller personorienterat ledarskap. I Sverige säger vi relationsinriktat ledarskap.
Finns det brister i det uppgiftsorienterade ledarskapet? Ledaren är orienterad mot prestation och
måluppfyllelse. Skapa struktur, organisera, sätta upp tydliga mål, koordinera, planera, skapa tydliga
uppgifter och roller. Uppgiftsorienterat ledarskap är associerat med: 1) Transaktionellt ledarskap
(prestation görs och gagnas av utbyte mellan ledare och anställda, medarbetare arbetar för att de får
belöning och uppskattning) 2) Skapa struktur (ordna arbetet för att nå specifika mål genom att ge
teamet en tydlig och specifik anvisning) 3) Gränsöverbryggande aktiviteter (boundary spanning,
samarbetet med andra, bygga nätverk och samverka).
Finns det brister i det relationsinriktade ledarskapet? Uppmärksamhet mot medarbetarna, betydelse
av omtanke. Transformerande ledarskap: (a) idealiserat inflytande (b) inspirera och motivera (c) ge
intellektuell stimulans (d) visa individualiserad omtanke. Ledarskap snarare än chefskap.
Bemyndigande ledarskap (empowering leadership): Ge autonomi och ansvar, självreglerande. Visa
omtanke (ingår i transformerande ledarskap): Främjar goda relationer och sammanhållning.
Coaching: Utveckla medarbetarna i deras personliga utveckling och lärande. Emotionellt intelligent
ledarskap: Ledaren kan uppfatta, läsa av, uttrycka och reglera känslor. Karismatiskt ledarskap:
Ledaren är visionär, kommunikativ och övertygande. Motiverande ledarskap: Engagemang och
motivation.
Vad vet vi om det vetenskapliga stödet för ledarstilars påverkan på teamets effektivitet?
Gränsöverbyggande och bemyndigande ledarskap. Teamets uppgifter kan påverka ledarstilens
effektivitet. Finns inte stöd för att någon ledarstil är bättre än en annan. Olika team har olika behov.
Det finns en rad olika perspektiv på vad som utmärker ett effektivt ledarskap. Enligt forskningen
förefaller det bäst med en bred repertoar av ledarbeteenden och att anpassa detta till vad ett team
behöver, snarare än att bygga ledarskapet på att konsekvent tillämpa en viss stil. Både uppgifts och
relationsinriktat ledarskap, och andra mera specifika beteenden som kan hänföras till dessa breda
kategorier, har en positiv påverkan på teamarbetet och teamets effektivitet.
Team kan ledas av en eller flera personer och ledaren kan vara del av teamet eller ha sin
organisatoriska hemvist utanför teamet. Teamledare kan vara formellt utsedda eller leda informellt.
Ett kollektivt ledarskap – där ledaruppgifter utförs av teammedlemmarna – har visat sig positivt
påverka teamets prestation, effektivitet och också det känslomässiga klimatet av tillit och
sammanhållning, och då särskilt för team som har uppgifter som innebär nyskapande och
förändringsarbete.
Lösningar för hur man kan utveckla ledarskapet i teamet har i huvudsak utvecklats kring hur man
kan stödja teamledaren. Coaching, ledarträning och återkoppling är beprövade metoder för att
utveckla en teamledares kompetens – men för coaching och återkoppling behövs mera forskning för
att man säkert ska kunna säga att metoderna ökar ledarens förmåga att utöva ledarskap på ett
effektivt sätt. En slutsats är att det är väl värt att investera i systematisk ledarträning om det finns
brister i ledarens förmåga att leda teamet.
9. Teamets lärande bidrar inte till att organisationen lär, utvecklas och
förändras
Organisatoriskt lärande är en process i hela organisationen och berör individ, team- och
organisatorisk nivå. Organisatoriskt lärande (OL) är en process som går nerifrån och upp för att
åstadkomma förändringar och öka organisationens adaptiva förmåga. Kollektiv lärprocess, lärande
används för utvidgande organisatoriska mål. Teamets lärande en hörnpelare.
En modell för OL
4I-modellen. Fyra steg i en pyramid: intuition, interpretation, integration och institutionalisering.
Intuition: en individs erfarenhetsbaserade kunskap, delas med andra. Ofta ”på känn”.
Interpretation och integration: Skapa samsyn och mening. Divergerande perspektiv som smälts ihop.
Integration: Förberedelse för att fördela vidare till andra delar. Förmedla framåt till andra
grupperingar och yrkesgrupper (feedforward= inom organisationen (toppen på pyramiden –
makronivå) och institutionaliseras, det införs som en ny rutin, och sen påverkar teamet och dess
omgivning (feedback). Process av feedforward riktad på framtiden och en process av feedback om
dåtiden, tillbaka och nedåt i teamet.
En orientering utåt
För att team ska skaffa kunskap som också är nyttig för andra behöver teamet orientera sig utåt, till
organisationens mål och omvärldens förväntningar.
Det är ett vanligt problem i teambaserade organisationer att den potential som finns i teamets lärande
inte utnyttjas för organisatoriskt lärande. Det som teamet lärt stannar i teamet, eller lärandet formas
inte utifrån vad som är eftersökt av andra i organisationen. OL är en process som sker nerifrån och
upp i en feedforwardprocess – från lärande på individnivå, till ett kollektivt lärande på teamnivå
(eller grupp) där teamet skapar kunskap och en ny praktik i form av nya tillvägagångssätt som förs
vidare till andra grupperingar, yrkesgrupper och nivåer i organisationen. Dessa nya kunskaper eller
tillvägagångssätt institutionaliseras (exempelvis i form av rutiner eller system) och kommer att
påverka team, grupper eller yrkesgrupper och individer i en senare feedbackprocess. Utan ett
effektivt lärande i teamet skapas ingen ny kunskap eller praktik som kan vara till nytta för andra. Inte
all kunskap eller praktik i teamet är viktig för andra och det krävs klarhet i vilket lärdom i teamet
som bör föras vidare och vilka som är interna angelägenheter. En förutsättning för att bidra ed
kunskap till andra är att teamet orienterar sig utåt och att intresse finns för det som sker och behövs i
andra delar av organisationen. Det krävs också signaler som triggar eller något som motiverar
teamets sökande efter kunskap och nya sätt att arbeta på. Teamet behöver möjligheter och stöd för att
kunna bidra, och teamets lärande måste vara starkt efterfrågat. Om teamet utvecklas för att bidra till
OL skapas fördelar för organisationen, en också för teamet som får ett vidgat arbetsinnehåll och ny
kunskap som kan göra det egna arbetet enklare och bättre.
Det finns inga mål på teamnivå för att motivera och styra teamet mot OL:
Ledningen behöver hjälpa team att formulera mål. Den typen av mål som efterfrågas kan skapa
drivkraft i teamet att gå utöver rutinarbetet och bidra till organisatoriskt lärande (t.e.x. implementera
ny teknik). Att samspela med andra är viktigt, vidga arbetsroller. Vidga samsyn och kollektivt delade
förståelsen av arbetet, större betydelse för om misstag användes som källa till förbättring.
Att sätta upp mål för att utveckla teamets interna processer i form av mål för att vidga arbetsroller till
att innefatta uppgifter som skapar OL och mål för ett vidgat innehåll i teamets samsyn som reglerar
teamets processer ger ett rikare arbetsinnehåll och en möjlighet till ett mera stimulerande utbyte i
teamet. Vidgad arbetsroll och samsyn är nödvändigt för att teamet aktivt och av sig självt ska bidra
till OL.
Det finns inga mål på organisatorisk nivå för att styra teamet mot OL
Tidigare beskrevs push, men här nu pull, teamets aktiviteter så att de blir delaktiga i OL. Det
förväntade resultatet av OL för organisationen som helhet kan användas för att bestämma mål för
teamen. Det viktiga är att målet har att göra med vad organisationen vill få ut av lärandet. Mål kan
underlätta implementeringsprocesser av teknik, eller att förändra kultur kring hur man hanterar fel
och misstag. OL bygger på att teamets lärande bidrar till kunskapsöverföring som andra använder.
Flera teammedlemmar behöver stå för kunskapen. Vi behöver också kontakt med andra yrkesgrupper
för att öka orientering utåt.
När det inte blir en förväntad process nerifrån och upp som skapar och driver en förändring kan det
bero på att teamets lärande inte styrs av mål att bidra till OL som är satta utifrån den nytta
organisationen vill ha ut av olika lärandeprocesser. Vilka målen kan vara beror på vad organisationen
önskar uppnå och det viktiga är att sådana mål finns. Forskning har visat på goda exempel där
organisationen haft mål för att:
- förbättra implementeringsprocesser
- förändra synsätt och värderingar i kulturen
- göra kunskapsdelning till allas ansvar
- öka erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan yrkesgrupper
Det saknas aktiviteter för att länka samman teamets lärande och organisationens lärande
Finns ett antal aktiviteter som avgör om det blir en effektiv överföringsprocess mellan team och
organisation eller inte.
Det saknas aktiviteter för att överföra kunskap och erfarenhet mellan team och organisatorisk nivå
Enligt 4I lär sig organisationen genom att kunskapen institutionaliseras. Men andra menar att det ör
genom att andra tillämpar kunskapen. Poängen är att flödet av lärande styrs av att kontaktytan
används aktivt. Behövs mötespunkter, till exempel gränsöverbryggande objekt. Att delta i aktiviteter
behövs också. Kunskapen behöver förstås, modifieras och göras begriplig. Det förmedlas av någon,
tolkas av andra och motsatta perspektiv möts och bryts mot varandra.
Det finns bara begränsad forskning om vilka aktiviteter som behövs för att teamets lärande ska bidra
till organisatoriskt lärande. Alla är överens om att det behövs. För att det som lärts inom ett team ska
vara användbart för andra måste det tolkas i en samsynsskapande process mellan teamet och andra
medarbetare. Då kan teamet också få återkoppling på hur andra uppfattar deras arbete och resultat
och teamet kan lära sig hur det kan bidra på ett bättre sätt ur intressenternas perspektiv. (Vi påminner
om definitionen av teamets effektivitet, se kapitel 1).
Några aktiviteter inom teamet som gagnar OL
- Teamet är engagerat i både internt och externt lärande
- Teamet använder både lära vad och lära hur för att skapa ett flöde av lärande över gränserna
- Teamet förbereder aktivt kunskaps- och erfarenhetsöverföringen
Aktiviteter mellan team och organisation
- Teamet skapar plattformar och gränsöverbyggande objekt för att underlätta samarbeten
- Teamet deltar i gränsöverbyggande samarbeten
Att diagnosticera hur ett team bidrar till OL och hitta lösningar
Krävs en diagnos, man kan använda olika verktyg som DLOQ eller SLAM, utgångspunkt för
dimensioner. Finns inga riktlinjer.
Det finns tre huvudsakliga orsaker till att ett team inte bidrar till OL: 1) bristande möjligheter 2) brist
på mål 3) brist på aktiviteter.
Skapa mål för vad teamet ska bidra med till andra
Sätt upp konkreta mål för teamets kunskapsöverföring
1) Definiera hur resultatet för organisationen hänger samman med teamets lärande 2) Klargör vilken
kunskap som kan utvecklas genom att teamet lär 3) Sätt upp konkreta mål 4) Tydliggör vad som ska
vara resultatet av teamets lärande 5) Tydliggör vad teamet vinner för egen del genom att bidra till OL
6) Visa den potential som finns i att vara delaktig i organisatoriskt lärande
Sätt upp mål för att förändra teamets tankemönster
För att OL ska vara en del av teamets lärande krävs förändring av teamets tankemönster TMM.
1) Skapa förståelse för att skiftet mellan individers och teamets lärande måste styras av teamets
förväntade resultat och inte individernas. Laget före jaget. 2) Skapa förståelse för att OL är en del av
och behöver vara inflätat i teamets lärande – att lära sig för att kunna bidra till andra.
Ta det organisatoriska lärperspektivet som utgångspunkt för lärandeprocessen
Man kan tänka att lärandet sker stegvis. Först lär individen, sen teamet, sist organisationen.
Startpunkten det individen lär. MEN det organisatoriska perspektivet är ramen för lärandet. 1)
Säkerställa att det finns uttalade mål för vad organisationen ska lära 2) Tydliggöra hur dessa
överordnade mål styr teamets mål för dess lärande 3) Göra en plan för hur målen ska kommuniceras.
Varför är det viktigt? Problematiskt att spendera tid på TI som inte har effekt. Det finns en tendens
att fokusera mer på verktyg och pedagogiska metoder än på hur problem kan förstås och förklaras.
Vad är team-interventioner?
En TI är ”en systematisk aktivitet som syftar till att förbättra nödvändiga team-kompetenser,
processer och övergripande effektivitet”. Om de utformas och implementeras evidensmässigt kan de
öka effektivitet. De har formats efter en stabil teoretisk grund om teams fungerande, prestation och
effektivitet för att skapa möjligheter att lära sig något nytt, bevara och utveckla teamets prestation
under olika förhållanden och i olika situationer.
Att forma innehållet genom steg 1-4: en kravspecifikation på vad som ska göras
Beskriva den rådande situationen ur olika perspektiv (steg 1), identifiera de problem som finns
framförallt kärnproblemet (steg 2). En korrekt koppling mellan problemets orsaker, teamets
karaktäristik, teamets sammanhang och intervention är viktigare för resultatet än hur en TI praktiskt
genomförs. Att acceptera att en TI görs och att stödja den är inte samma sak. Alla behöver vara med
på tåget. Steg 3 är att analysera orsaker, vad behöver förändras? Vi betonar att aspekter som är nära
sammanhängande med de valda dimensionerna bör inkluderas i interventionen. Diagnos och
bedömning föregår intervention, behovsanalys visar de aspekter en TI ska fokusera på. Beskrivs som
kompetenser, definieras som (1) den nödvändiga kunskapen, principerna och koncepten som ligger
till grund för teamets arbete (2) teamets repertoar av erforderliga förmågor och beteenden för att
kunna utföra arbetet effektivt och (3) ha rätt attityder (till egen och teamets insats) för ett effektivt
teamarbete
Orsakssambanden leder fram till vad som är viktigast, ett val måste göras och ett mål formuleras
(steg 4). Vi har nu sammanfattat en TI i steg 1-4. Innehållet är bestämt – vad som ska förändras,
varför och hur, dvs. vilken typ av TI som behövs.
Vårt råd är att övervägandena och besluten i steg 1-4 ska beskrivas precist och dokumenteras. Utan
en god inneboende logik är interventionen byggd på lös grund. Frågorna nedan kan vara en del av
kravspecifikation till konsulter, experter och HR vid upphandling av tjänster för teamutveckling eller
utgöra rationalen för dem som genomför en TI:
- Är alla överens om vad som är de viktiga problemen/utmaningarna och vad som behöver utvecklas
och förändras?
- Är orsaksanalysen gjort från en gedigen kunskap om teamarbete och med valida metoder?
- Är det möjligt att förändra de valda metoderna?
- Är målen konkreta och möjliga att nå?
Krävs oftast förändringar i flera domäner. Olika dimensioner hänger samman. Ovanligt att också
jobba med organisationen men det är där det finns evidens, teaminterventioner om de också
kombinerades med HR-strategier.
Mest meningsfullt att diskutera TI som en kombination av innehåll, verktyg och metoder än värdet
av olika TI i sig. One size fits all kommer inte passa alla. Viktiga frågor: 1) Har man identifierat
vilka förändringar som krävs i arbetsmiljö, organisation och individnivå jämte förändringar i teamet?
2) Finns realistiska lösningar? 3) Är dimensionerna som förklarar problemet inkluderade i TI:en? 4)
Finns evidens för att de verktyg och metoder som används positivt förändrar? 5) Behövs flera
verktyg för att förändra den huvudsakliga dimensionen 6) Används olika pedagogiska metoder? 7)
Ges diagnostisk återkoppling? 8) Är verktyg och metoder utformade så att de liknar villkor i det
verkliga arbetet? 9) Finns organisatoriska förutsättningar för överföring och omsättning? 10) Är det
klart, och är alla överens om hur effektivt teamarbete ska stärkas framledes? 11) Är det bestämt hur
uppföljningen ska ske?
Oftast utvärderas TI gällande deltagarnas upplevelser. Men det behöver utvärderas och följas upp
efter hand. Resultatet består till stor del vad som sker efteråt, uppdragsgivaren och organisationen är
ansvariga. En fullständig arbetscykel i IMOI är målformulering, planering, genomförande, kontroll
av resultat och process samt återkoppling. Det andra I:et, förstå vad som gjorts och vilken nytta det
hade.
Att implementera en TI bygger påvetenskapligt stöd för vad som skapar förändring och på
erfarenhetsmässig kunskap om vad som fungerar i ett visst sammanhang, jämte kontinuerlig
uppföljning och utvärdering. En systematisk TI följer alla stegen i problemlösningscirkeln, där steg
1-4 innebär att forma innehållet beroende på teamets behov ovh steg 5-9 innebär att välja lösningar
och att genomföra, utvärdera och avsluta interventionen.
11. Effektiva team över lång tid
Olika modeller för hur team utvecklas över tid
Kriterier för modeller: 1) Komplexitet (teamutveckling är en komplex och kaotisk process) 2)
Förklaring av interventioner och deras effekter (förklarar modeller vad som gör att en förändring
sker?) 3) Generaliserbarhet (team skiljer sig åt, modellen bör passa olika typer av team) 4) Empiriskt
stöd
Två grundläggande modeller: (a) sekventiella modeller som definierar faser eller stadier som team
går igenom över tid (b) icke-sekventiella modeller som beskriver faktorer som orsakar
utvecklingsprocessen men som utgår ifrån att stadier, faser eller mönster inte kommer i en
förutbestämd ordning.
Sekventiella modeller
Tuckmans modell för teamutveckling: Forming, storming, norming, performing. Forming är den
första fasen där teamet formar och testar gruppens struktur och uppgift, storming är den andra faser
då konflikter och emotionella relationer uppstår när teamet ställs för att bemästra en uppgift, norming
innebär att man skapar sammanhållning och öppet diskuterar hur uppgiften ska lösas och normer för
samarbetet, performing är då teamet utvecklar fungerande roller och rollfördelning och får bäst insikt
i hur en uppgift löses. Sen adjourning för att avbryta och återta men vanligen upplöses.
Wheelans integrerade modell: Integrerad modell för grupputveckling. Baserad på Tuckman och
har fem faser, men team genomgår inte bara faser utan mognar med tiden. 1) Tillhörighet och
trygghet: mycket nytt, upptas av frågor om tillhörighet och trygghet 2) Opposition och konflikt:
Olikheter visar sig, söker gemensamma normer, klimatet är tryggare) 3) Tillit och struktur: Teamet är
mindre beroende av ledaren och planerar, övervakar och följer upp sitt arbete. Kommunikation
uppgiftsinriktad. 4) Arbete och produktivitet: Teamet arbetar målinriktat och är högpresterande,
sammanhållning hög, psykologisk säkerhet. 5) Avslutning: Avslutar arbetet.
Wheelan antar att stadierna är relaterade till kommunikationsmönster, som indikerar stadier.
Worchels modell över cyklisk stadieutveckling: Tidiga är linjära. Upprepade cykler. Integration
och disintegration. Första stadiet utmärks av otillfredsställelse, teammedlemmarna känner sig
alienerade. Några drar sig tillbaka. Sen sker något nytt t.ex. en konflikt, nästa stadium med mer
integration där medlemmarna definierar teamet och förhåller sig konformt. Nästföljande stadium
utmärks av produktivitet Process av individualisering och ett fjärde stadium med fokus på
individuella bidrag. Femte stadiumet kännetecknas av desintegration.
Gersicks modell över brott i jämvikt – punctuated equilibrium model: Team genomgår dramatisk
förändring cirka vid mittpunkten. Teamet behöver fokusera på deadliner. Första stadiet är att skapa
normer, viss tröghet och brist på uppgiftsinriktade processer. Det andra är en fas av reorganisering
och intensiv aktivitet. Fokus på uppgiftsinriktade processer.
Morgan, Salas och Glickmans TEAM-modell: Integrerar Tuckmans och Gersicks modell. Efter
Tuckmans fyra stadier utvärderar teamet ansträngningar (i enlighet med Gersicks) för att övergå i
nytt stadium av utförande. Kan teamet inte arbeta väl går det tillbaka till ett tidigare.
Teaminterventioner i ett tidsperspektiv: Det andra I:et är utgångspunkt för reflektion. Den första
uppgiften när intervention formas är att anpassa innehållet. Den andra uppgiften att bestämma vid
vilken tidpunkt under teamets arbetscykel som interventionen ska göras. Hur effektiv en intervention
är beror på timing i relation till cykler och om den görs för att förändra input, processer eller output
eller för att få teamet på rätt bana.