Fr jag bygga?

Om bygglov, rivningslov, marklov och anmlan

2
Varfr behvs lagar och regler?
Hur vi anvnder mark och vatten
pverkar bde vr milj och hela
samhllets utveckling. Det som
byggs fnns kvar under lng tid och
berr ofta mnga mnniskor. Drfr
stller samhllet vissa krav p det
som byggs. Regler om planering och
byggande fnns i plan- och bygg-
lagen, PBL, och plan- och byggfr-
ordningen, PBF. Du hittar reglerna
p webbplatsen www.lagrummet.se.
Bygglov s fungerar det
Nr du vill bygga en ny byggnad eller
bygga till mste du oftast ska bygglov
hos kommunens byggnadsnmnd. Vid
vissa andra ndringar och ombyggna-
der mste du ocks ska bygglov eller
gra en anmlan. Men det fnns en del
tgrder som inte krver bygglov.
Ibland behver du anska om rivnings-
lov eller marklov, till exempel nr du
ska riva en byggnad.
I den hr broschyren fr du versiktlig
information om vad som gller. Om du
har frgor ska du alltid vnda dig till
byggnadsnmnden i din kommun.
De hjlper dig grna.
3
Vad ansvarar byggherren fr?
Byggherre kallas du som fr egen rk-
ning utfr eller lter utfra projekte-
rings-, byggnads-, rivnings- eller mark-
arbeten. Oftast ger byggherren sjlva
fastigheten. Som byggherre har du det
fulla ansvaret fr att byggnaden eller
anlggningen uppfyller de lagar och
regler som gller. Du ansvarar fr att
kontrollera byggandet under hela pro-
cessen.
Nr du sker bygglov ska du beskriva
var du ska bygga och byggnadens ut-
formning. Kraven ska uppfyllas ven
om du inte behver bygglov eller be-
hver gra en anmlan.
Det r inget som hindrar att du bygger
nnu bttre n de krav som fnns.
Som byggherre ansvarar du fr att byg-
get har ndvndiga tillstnd. Det fnns
andra regler n plan- och bygglagen
som du mste flja, till exempel hn-
synsreglerna i miljbalken.
Vad ansvarar byggnadsnmnden fr?
Kommunen ansvarar fr planlggning
av anvndningen av mark och vatten
enligt plan- och bygglagen. Byggnads-
nmnden i kommunen prvar ansk-
ningar om bygglov, rivningslov, marklov
och frhandsbesked. De handlgger
ocks renden om anmlan. De fr
stoppa ett bygge om arbetet strider mot
reglerna.
Byggnadsnmnden gr oftast ett
arbets platsbesk under byggtiden. De
har rtt att f tilltrde till tomten och
byggnaden.
Nmnden ska ven lmna information
till allmnheten om plan- och byggfrgor.
4
Nr behver du ska lov?
Du behver vanligtvis ska bygglov fr att
bygga en ny byggnad eller fytta en be-
fntlig byggnad till en ny plats men det
fnns vissa undantag
bygga till men det fnns undantag
gra vissa ndringstgrder, till exem-
pel anvnda en byggnad p ett nytt
stt.
Bygga nytt
Fr att f bygga en ny byggnad behver
du fr det mesta bygglov men det
fnns vissa undantag. r du osker
frga byggnadsnmnden i din
kommun.
5
Vad r en byggnad?
En byggnad r en varaktig konstruk-
tion av tak eller av tak och vggar
som r var aktigt placerad p marken
eller helt eller delvis under marken
eller r varaktigt placerad p en viss
plats i vatten. Den r konstruerad
s att mnniskor kan uppehlla
sig i den. Se plan- och bygglagen
1 kap. 4.
Bygga till
Som tillbyggnad rknas allt som kar
byggnadens volym, ven att glasa in en
uteplats under skrmtak. Det r tilltet
att utan bygglov gra en tillbyggnad p
hgst 15 kvadratmeter p ett en- eller
tvbostadshus, ls mer p sidan 13.
vriga tillbyggnader krver oftast
bygglov.
En byggnads volym
kan kas genom
tillbyggnad nert,
uppt eller t sidan.
6
Gra en annan ndring
Om byggnaden ligger i ett omrde med
detaljplan behver du bygglov fr att:
ndra utseende p byggnaden genom
att till exempel mla om den i en an-
nan frg, byta fasadbekldnad eller
byta material p taket. Ls om sr-
skilda bestmmelser fr en- och tv-
bostadshus p sidan 16.
Du fr utan bygglov inreda ytterligare
en bostad i ett enbostadshus, se sidan
13, men i ett tvbostadshus krvs
bygglov fr denna tgrd. Bygglov krvs
ocks om du vill inreda byggnaden med
ngon lokal fr handel, hantverk eller
industri. Det gller oavsett var byggna-
den ligger. Dremot krvs inte bygglov
fr att ndra rumsindelningen eller
gra ngon annan inre ndring.
Om du ska anvnda en byggnad p ett
nytt stt behver du bygglov, ven om
du inte behver ndra ngot i byggna-
den. Frndringen mste vara vsent-
lig, till exempel att frndra ett garage
till lager, bostad till kontor, fabrik till
butik eller ladugrd till verkstad.
Bygglov krvs ven om du bara anvn-
der en del av byggnaden p ett nytt stt.
7
ndra varsamt
Utfr alla ndringar varsamt, s att du
bevarar byggnadens karaktrsdrag och
beaktar dess tekniska, historiska, kultur-
historiska, miljmssiga och konstnr-
liga vrden. Det gller bde invndiga
och yttre ndringar och oavsett om
bygglov krvs eller inte.
Kravet p varsamhet r inte ett frbud
mot att ndra, men alla ndringar ska
utg frn byggnadens frutsttningar.
Som byggherre ansvarar du fr att kra-
vet blir uppfyllt. Nr byggnadsnmn-
den tar stllning till din bygglovsan-
skan kontrollerar de ocks att du har
tillgodosett kravet p varsamhet.
Det r inte tilltet att frvanska byggna-
der som r srskilt vrdefulla, historiskt,
kulturhistoriskt, miljmssigt eller
konstnrligt. Detta gller ven byggna-
der som ingr i ett omrde som har den
karaktren.
8
Andra anlggningar n byggnader
Tnk p att du kan behva bygglov fr
andra anlggningar n byggnader. Du
behver bygglov fr att anordna, inrt-
ta, upp fra, fytta eller vsentligt ndra
vissa anlggningar, till exempel:
idrottsplatser, smbtshamnar, fri-
luftsbad, golfbanor och vissa vind-
kraftverk
upplag eller materialgrdar, som per-
manent uppstllning av bilar, upp-
lggning av btar och byggnadsmate-
rial av viss omfattning eller containrar
som stlls upp p en plats om det inte
r tillflligt
fasta cisterner eller motsvarande fr
frvaring av hlso- och miljfarliga
produkter och brandfarliga mnen
(men inte en mindre anlggning som
bara r fr den egna fastighetens be-
hov)
radio- och telemaster samt torn (men
inte mindre sdana som bara r av-
sedda fr den egna fastighetens be-
hov, till exempel en parabolantenn)
murar och plank.
Skyltar och ljusanordningar
I ett omrde med detaljplan behver du
bygglov fr att stta upp, fytta eller
vsentligt ndra en skylt eller ljus-
anordning. Motsvarande kan glla
utanfr detaljplanelagt omrde,
om kommunen har bestmt
det i omrdesbestmmelser.
Kontakta byggnadsnmnden
fr mer information.
9
Rivningslov
Inom detaljplan behver du oftast riv-
ningslov om du:
river en hel byggnad, ven stommen
river en fullstndig del av en byggnad,
till exempel en veranda
fyttar en byggnad frn en plats till en
annan (sedan kan du behva bygglov
fr nybyggnad p den nya platsen).
Utanfr omrden med detaljplan kan
kommunen i omrdesbestmmelser
bestmma att rivningslov krvs.
Vid vissa tgrder mste du gra en an-
mlan i stllet fr att anska om riv-
ningslov. Kontakta byggnadsnmnden
om du vill riva ngot.
Marklov
Marklov behvs inom omrden med
detaljplan fr att du ska f schakta eller
fylla ut s att det avsevrt ndrar tom-
tens hjdlge. Du kan ven behva
marklov fr att flla trd eller plantera
skog i ett sdant omrde.
Motsvarande krav kan glla inom om-
rden med omrdesbestmmelser.
Du kan ibland ocks behva lov fr att
riva en byggnad eller en del av en
byggnad, rivningslov
ndra tomtens utseende, till exempel
genom att schakta bort eller fylla p
jord, flla trd eller plantera skog,
marklov.
10
Nr behver du inte bygglov?
Du behver inte bygglov men
mste gra anmlan fr att
bygga ett s kallat Attefallshus
gra en tillbyggnad p hgst
15 kvadratmeter
bygga hgst tv takkupor (oftast).
Detta gller om du har ett en- eller tv-
bostadshus. Du mste gra en anmlan
till byggnadsnmnden och f ett start-
besked innan arbetena pbrjas.
Du som har ett enbostadshus fr
dessutom
inreda ytterligare en bostad, efter att
du har gjort en anmlan till byggnads-
nmnden och ftt ett startbesked.
11
M
i
n

4
,
5

m
M
i
n

4
,
5

m
M
i
n

4
,
5

m
1
4
3
2
Ls mer om de fyra
tgrderna p nsta sida.
12
1
Attefallshus
Du som har ett en- eller tvbostadshus
fr, frutom friggeboden p maximalt
15 kvadratmeter, ven bygga ett s kallat
Attefallshus p maximalt 25 kvadrat-
meter. Innan du brjar bygga mste du
gra en anmlan till byggnadsnmnden
och f ett startbesked.
Attefallshuset fr uppfras i bostadshu-
sets omedelbara nrhet. Den hgsta
hjden frn mark till taknock fr vara
4,0 meter. Du kan bygga fera Attefalls-
hus, men den totala byggnadsarean fr
inte verstiga 25 kvadratmeter. Huset
kan anvndas antingen som en sjlv-
stndig bostad (komplementbostads-
hus) eller som exempelvis frrd, gst-
stuga eller garage (komplement-
byggnad).
Om du uppfr Attefallshuset nrmare
grnsen n 4,5 meter krvs berrda
grannars medgivande. Nekar grannarna
fr byggnadsnmnden avgra genom
att du ansker om bygglov. Kontakta
ven byggnadsnmnden om du vill
uppfra Attefallshuset nrmare gata,
vg eller park n 4,5 meter.
!
Det krvs tillstnd enligt miljbal-
ken inom strandskyddsomrde, det
vill sga normalt 100 meter frn hav, sj
och vattendrag. Nra jrnvgsomrde
fnns srskilda regler. Kontakta bygg-
nadsnmnden om du r osker p vad
som gller i ditt fall.
Ett Attefallshus som ska anvndas som
komplementbostadshus ska innehlla
alla funktioner som ska fnnas i en bo-
stad, till exempel inredning och utrust-
ning fr matlagning och personlig
hygien och mjlighet att frvara saker.
Boverkets byggregler, BBR, och Euro-
peiska konstruktionsstandarder, EKS,
ska fljas.
13
3
Takkupor
Du som har ett en- eller tvbostadshus
fr bygga hgst tv takkupor. Finns det
redan en takkupa fr du bygga en till.
Takkuporna fr uppta hgst halva tak-
fallets lngd. Om konstruktionen av
byggnadens brande delar berrs nr
du bygger takkupan, mste du gra en
anmlan till byggnadsnmnden och
f ett startbesked innan du pbrjar
arbetena.
4
Inreda ytterligare en bostad
Du som har ett enbostadshus fr inreda
ytterligare en bostad. Fr att det ska
vara bygglovsfritt fr du inte gra ngra
yttre ndringar p byggnaden. Innan
du pbrjar arbetena mste du gra en
anmlan till byggnadsnmnden och f
ett start besked.
2
Tillbyggnad
Du som har ett en- eller tvbostadshus
fr gra hgst en tillbyggnad med en
bruttoarea p maximalt 15 kvadratme-
ter. Tillbyggnaden fr inte bli hgre n
det befntliga bostadshusets taknocks-
hjd. Innan du brjar bygga mste du
gra en anmlan till byggnadsnmnden
och f ett startbesked.
Om tillbyggnaden sker nrmare grn-
sen n 4,5 meter krvs berrda gran-
nars medgivande. Nekar grannarna fr
byggnadsnmnden avgra genom att
du ansker om bygglov.
!
Det krvs tillstnd enligt miljbal-
ken inom strandskyddsomrde, det
vill sga normalt 100 meter frn hav, sj
och vattendrag.
14
Vilka tillstnd behver du?
Du mste gra en anmlan till bygg-
nadsnmnden i din kommun om du
vill uppfra ett Attefallshus, gra en till-
byggnad eller inreda ytterligare en bo-
stad. Om du vill bygga en takkupa krvs
oftast anmlan. Du mste f ett start-
besked frn byggnadsnmnden innan
du pbrjar byggnadstgrderna. Nr
arbetena r avslutade mste du f ett
slutbesked frn byggnadsnmnden
innan du kan brja anvnda det du har
uppfrt. Byggnadsnmnden kan be-
sluta om byggsanktionsavgifter om reg-
lerna inte fljs. Ls mer om anmlan,
startbesked och slutbesked lngre fram.
I vissa fall krvs bygglov
Fr Attefallshus, tillbyggnad, takkupor
och inredande av ytterligare en bostad
gller att tgrderna fr utfras oavsett
vad detaljplanen anger, men tnk p att
det som uppfrs mste anpassas till
omgivningen.
!
Byggnadsnmnden kan i detaljplan
bestmma att tgrden krver
bygglov om den utfrs i en vrdefull
milj. Bygglov krvs ocks om tgrden
ska utfras p byggnader eller i bebyg-
gelseomrden som r srskilt vrdefulla.
!
Om du vill uppfra ett Attefallshus
som r ett komplementbostadshus,
gra en tillbyggnad eller inreda ytter-
ligare en bostad inom eller i anslutning
till omrden som utgr riksintresse fr
totalfrsvaret gller ibland srskilda
regler.
Kontakta byggnadsnmnden i din kom-
mun om du r osker p vad som gller
i ditt omrde fr vrdefull milj och
riksintresse fr totalfrsvaret.
15
Du behver varken bygglov eller anmlan fr att
mla om, byta fasad eller tak
anordna en skyddad uteplats
anordna ett skrmtak
bygga en friggebod
om du har ett en- eller tvbostadshus.
M
i
n

4
,
5

m
M
i
n

4
,
5

m
M
i
n

4
,
5

m
5
7
6
8
Ls mer om de fyra
tgrderna p nsta sida.
16
5
Mla om
Du behver inte bygglov fr att mla
om, byta fasadbekldnad eller byta tak-
tckningsmaterial. Men inom ett om-
rde med detaljplan fr tgrderna
inte ndra byggnadens eller omrdets
karaktr vsentligt.
6
Skyddad uteplats
Inom 3,6 meter frn bostadshuset fr
du utan bygglov anordna en skyddad
uteplats med mur eller plank. Muren
eller planket fr inte vara hgre n 1,8
meter och inte placeras nrmare grn-
sen n 4,5 meter.
7
Skrmtak
Du fr ocks utan bygglov anordna
skrmtak ver uteplatser, altaner, bal-
konger eller entrer om skrmtaken till-
sammans inte r strre n 15 kvadrat-
meter. Skrmtaken fr inte placeras
nrmare grnsen n 4,5 meter.
17
8
Friggebod
I bostadshusets omedelbara nrhet fr
du utan bygglov stta upp en eller fera
fristende komplementbyggnader, s
kallade friggebodar. Den sammanlagda
byggnadsarean av alla friggebodar fr
inte vara strre n 15,0 kvadratmeter.
Den hgsta hjden frn mark till tak-
nock fr vara 3,0 meter. Byggnaden eller
byggnaderna fr inte placeras nrmare
grnsen n 4,5 meter. Tnk p att bygg-
naden ska anpassas till omgivningen.
!
Det krvs tillstnd enligt milj-
balken inom strandskyddsomrde,
det vill sga normalt inom 100 meter
frn hav, sj och vattendrag.
Rtten att uppfra en friggebod begrn-
sas inte av ngra planbestmmelser.
Det betyder till exempel att du fr upp-
fra en friggebod p punktprickad
mark (som normalt inte fr bebyggas)
och oavsett vad detaljplanen anger om
hur stor area p varje tomt som fr be-
byggas.
!
I vissa fall kan kommunen, i en
detaljplan, krva bygglov fr att du
ska f uppfra en komplementbyggnad
i en vrdefull milj.
Bygga nrmare grnsen n
4,5 meter
De grannar som berrs kan medge
att mur, plank, skrmtak och frigge-
bodar placeras nrmare grnsen n
4,5 meter och d krvs inte heller
bygglov. Nekar grannarna fr bygg-
nadsnmnden avgra genom att du
ansker om bygglov. Det krvs alltid
bygglov om du vill uppfra boden
nrmare gata, vg eller park n
4,5 meter.
18
Friggebod* Attefallshus* Tillbyggnad* Takkupor Inreda ytter-
ligare bostad
Anmlan och Nej Ja Ja Ja, oftast Ja
startbesked
krvs
Storlek 15,0 m 25,0 m 15,0 m Hgst 2 st.
byggnadsarea byggnadsarea bruttoarea Hgst halva
takfallets
3,0 m hg 4,0 m hg lngd
Anvndning Frrd, Frrd,
garage, gst- garage, gst-
stuga m.m. stuga m.m.
eller sjlv-
stndig bostad
(komplement-
bostadshus)
Avstnd 4,5 m 4,5 m 4,5 m
till grns
Avstnd till 30,0 m
jrnvg
Hnsyn till Nej Ja, om Ja Nej Ja
totalfrsvaret komplement-
bostadshus
Hnsyn till Nej Ja Ja Ja Ja
srskilt
vrdefulla
byggnader
och omrden
Byggnads- Ja Ja Ja Ja Ja
nmnden kan
krva bygglov
i detaljplan
Kan krva Ja Ja Ja Ja Ja
strandskydds-
dispens
Slutbesked Nej Ja Ja Ja, om det Ja
krvs krvs
startbesked
Snabbguide fr bygglovsbefriade tgrder
* Utanfr detaljplan och sammanhllen bebyggelse nns speciella regler.
19
Minskad eller utkad bygglovsplikt
Kommunen kan besluta om minskad
eller utkad bygglovsplikt. Det framgr
i s fall av detaljplan eller omrdesbe-
stmmelser fr det aktuella omrdet.
Minskad bygglovsplikt innebr att det
inte behvs bygglov fr tgrder som
normalt krver det. Utkad bygglovs-
plikt innebr att det behvs bygglov fr
tgrder som normalt inte krver det.
Kontakta byggnadsnmnden om du vill
veta vad som gller fr din fastighet.
Vad gller utanfr detaljplan och
sammanhllen bebyggelse
Fr en- och tvbostadshus utanfr de-
taljplan och sammanhllen bebyggelse
behvs inte bygglov om du ska gra
mindre tillbyggnader. Du fr dessutom
uppfra helt fristende komplement-
byggnader i omedelbar nrhet av bo-
stadshuset, men de fr inte dominera
ver det ursprungliga huset. Murar och
plank i omedelbar nrhet av bostads-
huset krver inte heller bygglov.
Om du bygger nrmare grnsen n 4,5
meter mste berrda grannar medge
det. Nekar grannarna fr byggnads-
nmnden avgra genom att du ansker
om bygglov.
Kontakta byggnadsnmnden om du r
osker p vad som gller dr du bor.
20
Tidsbegrnsat bygglov
Om du begr det kan du f ett tidsbe-
grnsat bygglov fr en tgrd som ska
pg under en begrnsad tid. tgrden
ska uppfylla ngot eller ngra men inte
alla krav fr ett bygglov. Giltighetstiden
anges i lovet. Den lovgivna tiden som
anges fr vara hgst tio r men kan fr-
lngas med fem r i taget.
Den sammanlagda tiden fr normalt
inte verstiga femton r.
Frhandsbesked
Frhandsbesked innebr att byggnads-
nmnden, om du begr det, prvar om
du fr bygga p den avsedda platsen.
Syftet r att du som byggherre ska f ett
frsta besked fr att kunna fortstta
planeringen av bygget.
Nr beslutet om frhandsbesked vinner
laga kraft kan det inte lngre verklagas.
Byggnadsnmnden r bunden av sitt
besked om du lmnar in en anskan
om bygglov inom tv r frn den dag
frhandsbeskedet vann laga kraft.
21
S hr sker du bygglov, rivningslov och marklov
En anskan om bygglov, rivningslov
eller marklov ska vara skriftlig och
skickas till byggnadsnmnden i den
kommun dr fastigheten ligger.
Mnga kommuner har blanketter fr
detta. Titta p kommunens webbplats
om det fnns speciella blanketter eller
frga kommunen.
Bifoga de ritningar, beskrivningar och
andra uppgifter som behvs fr prv-
ningen.
Anskan ska ocks innehlla uppgifter
om dina (byggherrens) person- eller
organisationsnummer, namn och
adress, fastighetens beteckning och
nr arbetena ska pbrjas.
Fresl vem som ska vara kontroll-
ansvarig, se sidan 23.
Om du ansker om lov fr tillbyggnad
eller ngon annan ndring av ett en-
eller tvbostadshus, ska du skicka
med de handlingar som krvs fr
beslut om startbesked.
Visa att byggnaden r tillgnglig och
anvndbar fr personer med nedsatt
rrelse- eller orienteringsfrmga och
att byggnaden r lmplig fr sitt nda-
ml.
Du fr ett meddelande om att din an-
skan r fullstndig s fort byggnads-
nmnden har tagit emot anskan och
ftt de kompletteringar som de har be-
grt. Byggnadsnmnden ska fatta be-
slut inom tio veckor. Nmnden kan fr-
lnga tiden med tio veckor om det be-
hvs p grund av utredningen i ren-
det. Du fr i s fall information om fr-
lngningen innan den frsta tioveckors-
perioden har gtt ut.
ven om en tgrd inte krver bygglov,
rivningslov eller marklov har du rtt att
f din tgrd prvad om du vill det.
Prvningen sker d som om tgrden
hade varit lovpliktig.
Lovet upphr att glla om du inte har
pbrjat tgrden inom tv r och av-
slutat den inom fem r frn den dag be-
slutet vann laga kraft.
22
Behver du gra en anmlan?
ven om tgrderna inte krver lov kan
du behva gra en anmlan. Det gller
till exempel nr du ska:
ndra i en byggnad s att brande
konstruktioner berrs eller planls-
ningen avsevrt pverkas
installera eller vsentligt ndra hissar,
eldstder, rkkanaler, anordningar fr
ventilation, vatten och avlopp (nr det
gller vatten och avlopp gller kravet
svl byggnad som tomt)
gra en ndring som vsentligt pver-
kar brandskyddet i en byggnad
gra vissa rivningstgrder
underhlla vrdefulla byggnader om
det regleras i detaljplan eller omrdes-
bestmmelser.
Krav p anmlan gller inte vissa lovbe-
friade tgrder p en- och tvbostads-
hus eller lovbefriade komplementbygg-
nader. Men anmlan krvs om du ska:
uppfra ett Attefallshus
gra en bygglovsbefriad tillbyggnad
p hgst 15 kvadratmeter p ett en-
eller tvbostadhus
inreda ytterligare en bostad i ett en-
bostadshus.
Du behver oftast gra en anmlan nr
du ska bygga en bygglovsbefriad takkupa.
En anmlan ska vara skriftlig och skick-
as till byggnadsnmnden. Bifoga de rit-
ningar, beskrivningar och andra uppgif-
ter som nmnden behver fr sin
bedmning av om de krav som fnns,
till exempel de tekniska egenskapskra-
ven, kan antas vara uppfyllda. Anskan
ska ocks innehlla uppgifter om dina
(byggherrens) person- eller organisa-
tionsnummer, namn och adress, fastig-
hetens beteckning och nr arbetena ska
pbrjas. Du ska ocks bifoga ett fr-
slag till kontrollplan. Om det behvs en
kontrollansvarig ska du fresl en s-
dan. Om du utfr en tgrd dr det kan
uppkomma farligt avfall ska du ange
det i din anmlan.
Mnga kommuner har blanketter fr
anmlan. Titta p kommunens webb-
plats om det fnns speciella blanketter
eller frga kommunen.
23
Vad hnder efter lovanskan eller anmlan?
Kontrollansvarig
Nr du ska bygga, riva eller utfra en
marktgrd behvs i mnga fall en kon-
trollansvarig.
Den kontrollansvarige:
hjlper dig att upprtta frslag till
kontrollplan
ser till att kontrollplanen och gllande
bestmmelser och villkor fljs
nrvarar vid tekniska samrd, be-
siktningar och byggnadsnmndens
arbetsplatsbesk
dokumenterar sina byggplatsbesk
ger ett utltande till dig och bygg-
nadsnmnden som underlag fr slut-
beskedet.
Den kontrollansvarige ska ha en sjlv-
stndig stllning i frhllande till den
som utfr den tgrd som ska kontrol-
leras. Den kontrollansvarige ska dess-
utom vara certiferad av ett ackrediterat
certiferingsorgan. P Boverkets webb-
plats hittar du en frteckning ver cer-
tiferade kontrollansvariga.
Normalt krvs inte en kontrollansvarig
om du uppfr ett Attefallshus, en till-
byggnad p hgst 15 kvadratmeter p
ett en- eller tvbostadshus eller inreder
ytterligare en bostad i ett enbostadshus.
Men byggnadsnmnden kan besluta att
det behvs.
Tekniskt samrd
Nr byggnadsnmnden har beslutat om
lov eller tagit emot din anmlan ska de
snarast kalla till ett tekniskt samrd. Vid
samrdet gr ni gemensamt igenom re-
dovisningen av arbetets organisation
och frslag till kontrollplan. Om bygg-
nadsnmnden knner till att projektet
krver tillstnd av ngon annan myn-
dighet ska de upplysa dig om det. Bygg-
nadsnmnden fr protokoll under hela
samrdet.
Normalt krvs inte tekniskt samrd om
du uppfr ett Attefallshus, en tillbygg-
nad p hgst 15 kvadratmeter p ett en-
eller tvbostadshus eller inreder ytterli-
gare en bostad i ett enbostadshus. Men
byggnadsnmnden kan besluta att det
behvs.
Kontrollplan
Kontrollplanen r ett dokument fr
kontrollen av bygget. Som byggherre
ska du se till att det fnns en kontroll-
plan som visar vilka kontroller som ska
gras, vad som ska kontrolleras och
vem som kontrollerar. Det ska framg
om kontrollen ska gras genom doku-
menterad egenkontroll eller om den
ska utfras av en certiferad sakkunnig.
24
Om kontrollplanen gller rivningstgr-
der ska det fnnas uppgifter om vilket
farligt avfall som tgrden kan ge upp-
hov till och hur bde farligt avfall och
annat avfall ska tas om hand.
Startbesked
Du mste ha ftt ett startbesked frn
byggnadsnmnden innan du fr pbr-
ja en tgrd som krver bygglov, riv-
ningslov, marklov eller anmlan. I start-
beskedet faststller byggnadsnmnden
kontrollplanen, bland annat utifrn det
som har kommit fram vid det tekniska
samrdet. Byggnadsnmnden kan till
exempel anse att byggherrens egenkon-
troll inte r tillrcklig utan behver
kompletteras med en certiferad sak-
kunnig. Nmnden faststller ocks
eventuella villkor fr att f pbrja ar-
betena. Ett startbesked fr lovpliktiga
tgrder upphr att glla samma dag
som beslutet om lov upphr att glla.
Fr anmlningspliktiga tgrder, till
exempel nr du installerar en eldstad,
upphr startbeskedet att glla tv r
efter att startbeskedet gavs.
Arbetsplatsbesk
Byggnadsnmnden besker oftast ar-
betsplatsen dr tgrderna utfrs minst
en gng under arbetets gng. De ska
fra protokoll ver besket.
Slutsamrd
Om det har varit ett tekniskt samrd
kallar byggnadsnmnden till slutsam-
rd nr byggtgrderna har avslutats.
D gr man bland annat igenom hur
kontrollplanen har fljts.
Slutbesked
Byggnadsnmnden ger ett slutbesked
nr du har visat att alla krav r uppfyll-
da och nmnden inte har funnit ngon
anledning att ingripa. De tgrder som
du har angett i lovet eller anmlan ska
anses vara slutfrda i och med att slut-
besked utfrdas. Du fr inte ta i bruk en
byggnad (till exempel fytta in i den)
eller en annan anlggning frrn du har
ftt ett slutbesked.
Du kan f slutbesked ven om mindre
brister fnns kvar. Byggnadsnmnden
gr i s fall anmrkningar p bristerna,
som du fr tgrda senare. Om det r
frga om en strre brist kan nmnden
ge ett tillflligt slutbesked (interimis-
tiskt slutbesked) som gller fram tills du
tgrdat bristen eller gjort en ndvn-
dig kontroll. Nr bristen r avhjlpt
eller kontrollen
r gjord prvar
nmnden slut-
ligt frgan om
slutbesked.
25
Delgivning och kungrelse
Byggnadsnmnden ska delge alla beslut
om lov och frhandsbesked till den som
skt lov och annan part, till exempel
fastighetsgaren. Knda sakgare och
boende som har lmnat synpunkter
som inte har blivit tillgodosedda ska
ocks delges.
Delgivningen innehller beslutet och
information om hur man verklagar.
Den kan lmnas eller skickas med brev
eller e-post.
Beslut ska ocks kungras i Post-
och Inrikes tidningar, ls mer p
Bolagsverkets webbplats:
www.bolagsverket.se/poit.
Rgrannar (gare till fastigheter som
grnsar direkt till varandra) och vriga
knda sakgare utan invndningar ska
f kungrelsen i ett brev.
Kungrelsen informerar om beslutets
huvudsakliga innehll och var beslutet
fnns tillgngligt.
verklaga ett beslut
Du kan verklaga byggnadsnmndens
beslut till lnsstyrelsen. Det kan till ex-
empel glla beslut om att inte bevilja
lov, liksom beslut om pfljder och in-
gripanden. Beslut att inte bevilja start-
besked fr verklagas enbart av skan-
den i bygglovsrendet. Lnsstyrelsens
beslut kan i sin tur verklagas till mark-
och miljdomstolen. Den sista instan-
sen r Mark- och miljverdomstolen
vid Svea hovrtt. Du har tre veckor p
dig att verklaga om du har delgivits
beslutet och fyra veckor om du har ftt
knnedom om beslutet genom kung-
relse i Post- och Inrikes Tidningar. Om
ett beslut inte verklagas vinner det
laga kraft direkt efter den tiden.
verinstansens beslut vinner laga kraft
nr tiden fr verklagande av det beslu-
tet har gtt ut, om det inte har verkla-
gats vidare. Nr ett beslut vinner laga
kraft kan det inte lngre verklagas.
26
Om du bryter mot lagen
Byggnadsnmnden ska ingripa s fort
de fr veta att ngot som strider mot
plan- och bygglagen har skett. D kan
de utfrda ett frelggande, som r ett
beslut om att vissa tgrder ska utfras.
Kontakta alltid byggnadsnmnden om
du r osker p om ngot strider mot
plan- och bygglagen.
Om ngon bryter mot en byggbestm-
melse ska byggnadsnmnden ta ut en
srskild avgift (byggsanktionsavgift)
som r mycket hg.
Det kan till exempel vara om ngon
brjar bygga innan byggnadsnmnden
har lmnat starbesked nr sdant krvs.
Det kan ocks vara om ngon, efter be-
slut frn byggnadsnmnden, inte tar
bort en husvagn som r olovligt upp-
stlld p tomten.
Vrda byggnaden
Vrda och underhll byggnaden s att
du bevarar dess grundlggande egen-
skaper. Anpassa underhllet till bygg-
nadens historiska, kulturhistoriska,
miljmssiga och konstnrliga vrde
samt till omgivningens karaktr. Se till
att speciellt vrdefulla byggnader be-
varar sina srskilda vrden. Om du vill
byta ut ngot i fasaden, till exempel
fnster eller portar, och det pverkar
byggnadens yttre utseende avsevrt
mste du ska bygglov inom detalj-
planelagt omrde.
Se ven till att tomten r vrdad, oav-
sett om den r bebyggd eller inte. Skt
om den s att inte omgivningen eller
trafken strs och s att risken fr
olycksfall begrnsas.
27
Avgifter
Byggnadsnmnden tar ut avgifter fr
beslut om lov, frhandsbesked, startbe-
sked och slutbesked. Det gller ven
tekniska samrd, slutsamrd, arbets-
platsbesk och andra tillsynsbesk p
byggarbetsplatsen. Avgifterna fr inte
vara hgre n kommunens genomsnitt-
liga kostnad fr tgrderna. Det r
kommunfullmktige som beslutar om
en taxa fr avgifternas storlek. Vnd dig
till byggnadsnmnden i din kommun
om du vill veta hur stor avgiften r.
Vilka planer pverkar dig?
versiktsplanen anger i stora drag hur
kommunen vill utveckla bebyggelsen
och anvnda mark och vatten i hela
kommunen. Den r inte bindande, men
visar kommunens syn p anvndning-
en av marken.
Detaljplaner reglerar mer i detalj hur
kommunen vill utforma bebyggelsen i
ett visst omrde. De r bindande och
avgr drfr vad du fr gra nr du s-
ker bygglov, rivningslov eller marklov.
Detaljplanerna reglerar ocks utbygg-
naden av gator, vgar och parker.
Omrdesbestmmelser kan kommunen
besluta om i omrden som saknar de-
taljplan. De reglerar i stort hur man fr
anvnda mark, utforma bebyggelsen
och till exempel hur stora fritidshus
fr vara. Omrdesbestmmelserna r
ocks bindande och avgrande nr du
sker lov.
Vad du fr lov att gra styrs bland
annat av kommunens planer. Vnd
dig till din kommun om du vill veta
vilka planer som gller fr din fastig-
het.
Den hr broschyren vnder sig i frsta hand
till dig som har ett en- eller tvbostadshus.
Hr fr du kortfattad information om vad
som gller om du ska uppfra, ndra, under-
hlla eller riva byggnader eller anlggningar.
Du fr ocks veta vilka tgrder som krver
bygglov och om du ska gra en anmlan el-
ler inte. Du ansker om lov hos kommunens
byggnadsnmnd. Dit vnder du dig ocks
om du har frgor.
Mer information om kontrollansvariga
fnns i Boverkets broschyr Behver jag en
kontrollansvarig fr att bygga eller riva?.
B
o
v
e
r
k
e
t
,

j
u
n
i

2
0
1
4
.

U
p
p
l
a
g
a

1
.

A
n
t
a
l

e
x
e
m
p
l
a
r

8

0
0
0
.

I
S
B
N
:

9
7
8
-
9
1
-
7
5
6
3
-
1
4
8
-
6

(
P
D
F

I
S
B
N
:

9
7
8
-
9
1
-
7
5
6
3
-
1
4
9
-
3
)
.

T
r
y
c
k
:

D
a
n
a
g

r
d

L
I
T
H
O
.

I
l
l
u
s
t
r
a
t
i
o
n
:

K
i
r
a
n

M
a
i
n
i

G
e
r
h
a
r
d
s
s
o
n
/
B
o
v
e
r
k
e
t
.