1

P vg mot pedagogisk digital kompe

tens
Gunilla Almgren Bck, central skolutvecklare, Mlndal

Hur utformar vi lrsituationer dr alla elever ges frutsttningar att vara delaktiga i lrandet och gemenskapen?
Frgestllningen engagerar mig i mitt arbete som central skolutvecklare och specialpedagog. Det finns mnga fr
delar med digitala verktyg fr att frmja ls- och skrivutveckling, kommunikation och lrande. Digital teknik r inte en
lsning sig utan det handlar om hur och varfr man anvnder tekniken pedagogiskt. Kompetensutveckling behvs
och i detta sammanhang behver rster frn pedagoger med specialpedagogisk kompetens hras starkare. Skolda
tateksverksamheten kan vara en viktig del av denna utveckling p vg mot pedagogisk digital kompetens.

Hur bidrar Skoldatatek till kompe

tensutveckling?
Skoldatatek eller liknande verksam
het bidrar till kompetensutveckling
i kommunerna om ls- och skriv
svrigheter/dyslexi och s kallade
alternativa verktyg. Verksamheten
br ocks bland annat bidra till kom
petensutveckling kring likheter och
skillnader i att lsa en linjr text i en
fysisk bok eller e-bok. jmfrt med
att lsa digital text p webbsidor.

Grnlund (2014) hnvisar till en

artikel som freslr att lrare till
ter sig att bli noviser, att de drmed
kan lra tillsammans med sina elever
snarare n att frvntas ha kontroll
ver en stndigt utvecklande tekno
logisk utveckling och stndigt nya
verktyg.3 Sammantaget styrker detta
mig att utveckla och kvalitetsskra
arbetet fr att skapa goda frutstt
ningar fr alla elevers delaktighet i
lrande med ett srskilt fokus p lsoch skrivutvecklingen. Det beskrivna
projektet har lett till metodutveckling
fr att observera delaktighet i lrsi
tuationer som anvnder digitala verk
tyg, vilket kortfattat beskrivs nedan.

Projektet Digitalt berttande och

boksamtal
1 mitt arbete som IKT-utvecklare vid
skoldatateket i Mlndal har jag ut
vecklat verksamheten i riktning mot
mtiltimodal, digital litteracitet. Jag
anser att skoldatatek och liknande
verksamheter br lgga stor vikt vid
frmjande arbete som riktas till alla
elever och r en del av det naturliga
vardagliga arbetet. Drfr brjade
jag 2011 utveckla en lrsituation dr
talsyntes och talbcker ingr i ett
sprkutvecklande sammanhang, med
boksamtal som inspirerar och utveck
lar skriv- och lslust fr alla elever.
Utvecklingsarbetet Digitalt bert
tande och boksamtctl har hittills bedri
vits p tta skolor i frskoleklass, k
1 och 2, men formen fr arbetet kan
bedrivas i vilken rskurs som helst.
Jag besker varje klass under en fr
middag och gr igenom vad en talsyn
tes r. Ibland grs besken tillsam
mans med skolbibliotekarie. Via en
projektor visas talbcker med text och
e-bcker med text. Samtal frs kring

text och bilder i bckerna, och det ger

inspiration till elevernas skapande av
multimodala texter. Skolbiblioteka
riens bokprat har ocks filmats fr att
stimulera lsintresse, och en av filmer
na ligger p YouTube och Mlndals
Skoldatateks webbsida.
1 utvecklingsarbetet har jag note
rat att insatser dr lrare och elever
lr tillsammans om digitala lrverktyg
i pedagogiska sammanhang r ett bra
stt att komma igng. och det strker
sjlvfrtroendet i att vga anvnda
verktygen. Eventuella hinder som upp
str med tekniken kan redas ut direkt
p plats. Nr jag gr in som dubbelbe
manning s ger det ocks klasslraren
mjlighet att observera undervisning
en i relation till elevernas delaktighet i
Jrandet. Arbetet i klasserna fljs upp i
arbetslag och med skolledning, fr att
kompetensutvecklingen ska mta sko
lornas behov och stdja lokala proces
ser. Lrare och rektorer har vittnat om
att arbetet har hjlpt dem igng p vg
mot pedagogisk digital kompetens. Jag
beskriver detta i en rapport om arbe
tet.2

lyckad satsning webbar

2. Almgren Bck (2013) Digitalt berttande

3. Att frndra skolan med teknik s. 143

4. Skoglund (2013) Projekt som konkreti

och boksamtal

serar skolors arbete med inkludering

1. Skoldatatek
tikel 2013

24

Observera delaktighet i lrsituation

med digitala verktyg
1 samband med mina studier, inom
Nordiskt masterprogram i pedagogik
med inriktning mot aktionsforskning.
ville jag utveckla arbetet och ta reda
p hur lrsituationen, Digitalt bert
tande och boksamtal, nr eleverna.
Vid analys av delaktighetsperspektiv
och lrsituationens kontext insg jag
att den beskrivna lrsituationen har tre
olika delaktighetsperspektiv dr elev
erna fr det frsta; Lter sig ledas, i
en helklassituation ledd av lrare.
fr det andra; Leder sig sjlv, med
strategier fr att arbeta svl sjlv
stndigt som tillsammans med andra.
Fr det tredje; Leder andra exempel
vis genom att de har mottagare fr sitt
arbete.4 Inom varje kategori analyse
rade jag delaktighet avseende teknik,

pedagogik och innehll. Ls mer i min

rapport om utvecklingsarbetet.5
Varierade stt att mta elevers olik
heter i lrandet med std av digitala
lrverktyg
fr att frmja ls- och skrivutveckling
br metoder inte vara fr snva, utan
breda och varierade inom uppgiften
fr att n mlen. Detta ger ocks btt
re frutsttningar fr elever att lra sig
och att gra en egen sammansmltning
av olika metoder till ett eget arbetsstt
i ls- och skrivarbetet.6 Detta strker
elevens gande av sin egen lrprocess
anser jag, samt ger utrymme fr elev
ers inflytande ver undervisningen,
vilket r viktigt fr motivationen.
1 arbetet med att bredda undervisning
en med std av digitala lrverktyg och
strka krnverksamheten r jag inspi
rerad av modellen Universal design
for learning (UDL).
Strk och utveckla ordinarie under
visning
UDL, som jag tolkar det, innebr att
tnka in och anvnda elevers olikheter
frn brjan vid planering, genomfr
ande och bedmning av undervisning
en. Syftet med principerna fr UDL
r att frbttra och utveckla undervis
ningen i relation till lurande. Eleverna
ska f utrymme fr egna initiativ och
drivkrafter, genom att de erbjuds va
rierade vgar att n gemensamma ml
med std av digitala verktyg. Tre om
rden lyfts fram som jag tolkar enligt
fljande:
1. Varierade stt kunna ska, organ i
sera och vrdera information samt
ta till sig kunskap
2. Varierade stt att skapa, kommu
nicera och synliggra lrande
3. Varierade stt att engagera elever
na fr att motivera dem och fnga
deras intresse.
De didaktiska frgorna vad, lita; var
fr r centrala utgngspunkter och jag
har ocks beskrivit omrdena s att det
vergripande mlet i Lgr 11 finns med:
kan anvnda modern teknik som ett
verktyg fr kunskapsskande, kom5. Almgren Bck (2013) Elevers delaktighet
i en lrsituation med digitalt berttande och
boksamtal
6. Bjrk och Liberg (2007) Vgar in i skrift
sprket

munikation, skapande och lrande.

Hur kan en sprkstimulerande lrsitua
tion se ut som bygger p UDL? Litte
raturen beskriver att den anknyter till
olika mnen och elevers erfarenheter.
Eleverna ska vara producenter av mul
timodala texter och att de ska samar
beta fr att inte vara utelmnade till
sitt eget ordfrrd. Desstitom ska det
finnas mottagare fr arbetet bde inom
och utanfr skolans vggar s att lrandet kommuniceras. Bjrk och Liberg
(2OO7) lyfter fram att temaarbete r
en frdelaktig arbetsform fr att strka
sprkutvecklingen. Mot bakgrund av
detta och i samband nr jag lste skrif
ten Att gra studiesituationen tillgng
lig fr vuxna med ADHD, blev jag
inspirerad att prva ett arbetsstt med
ldre elever. Detta beskrivs nedan.
Projektet Stimulera lslust och l
rande med digitala verktyg
1 ett mnesvergripande utvecklings
projekt som jag initierade i en gym
nasieklass, inleddes arbetet med att se
film. Eleverna sktille sen samtala, lsa
och skriva om andra vrldskriget uti
frn gemensam litteratur, romanen The
pianist.

Genom att starta arbetet med mot

svarande film och gemensamma sam
tal, fngades elevernas intresse.
Eleverna sg ungefr halva Filmen
av The Picnzist fr att de skulle f std
med att skapa inre bilder av personer,
miljer och hndelser. Samtalen kopp
lade elevernas kunskaper till mlen
fr undervisningen och satte in hn
delser i sammanhang, gav frfrst
else och ndvndig begreppsfrstelse
infr nsta moment med boklsning.
Jag hade underskt i vilka format bck
erna fanns tillgngliga, och i detta fall
kunde eleverna antingen erbjudas talbok med text som kan lsas med appen
Legimus, eller som pocketbok. Elever
na erbjds att logga lsningen och pre
sentera arbetet p olika stt med olika
medier. Arbetet underlttade troligen
fr dem att lsa mellan raderna och
frst innehllet, vilket ven lrarens
hglsning och samtalen bidrog till.
Arbetet innefattade sledes varierade
arbetsformer och digitala verktyg i en
7, Bjrk och Liberg (2007) Vgar in i skrift
sprket

sprk- och kunskapsutvecklande lrsi

tuation.
Nr arbetet utvrderades tillsam
mans med eleverna, genom en enkt
som skapades i Google Formulr,
visade det sig att flera uppskattade
att arbetet inleddes med film. Mnga
elever menade dock att de sjlva
ville skapa sig egna inre bilder nr
de lser text vilket leder till att un
dervisningen br formas p olika
stt. Detta krver organisation och
samarbete mellan lrare och klasser.
En sidoeffekt var att eleverna
blev mycket frtjusta i verktyget
Google Formulr. Verktyget an
vndes inom andra arbeten dr de
skulle gra olika underskningar.
Det som tilltalade dem var att en
ktsvaren sammanstlldes automa
tiskt svl i tabellform som grafiskt.
1 min skning efter bcker i olika for
mat upptckte jag att utbudet varierar
mellan olika titlar. Jag blev inspirerad
att stta ihop ett doktiment i samver
kan med Mlndals Stadsbibliotek och
AV- centralen med titlar som finns i
alla format: film, talbok med text eller
talbok. e-bok text. ljudbok. traditionell
bok och lsa ltt version av boken.
Arbetet fick mig ocks att fundera
vidare p hur tekniken kan anvndas
vid bok- och textsamtal. E-bcker med
text kan anvndas vid textsamtal s att
alla elever ser texten via projektor. Om
boken inte finns digitalt gr det istllet
att anvnda en doktimentkamera fr
att visa texten ur en traditionell bok.
Fr skolor som anvnder iPad. s kan
ett alternativ vara att kpa in ett golv
stativ till iPaden. Appen Stage lmpar
sig bra fr ndamlet eftersom man
med hjlp av denna app kan markera i
texten s att eleverna ser detta via pro
jektorn. Texten med anteckningar kan
mailas till eleverna.
Skrivprocessen och olika digitala
verktyg
Skrivprocessen ser olika ut fr olika
individer. En del gr frn spontanskri
vande till att hitta en struktur och andra
gr tvrtom och planerar noga struktu
ren frst.8 1 bda fallen underlttas ar
betet med digitala verktyg. Grnlund
8. Dyste, Hertzberg, Hoel (2011) Skriva fr

att lra
25

(2014) lyfter fram att andelen enskilt

arbete kar, nr digitala verktyg frs
in i skolan.9 Istllet br vi dra nytta av
de mjligheter som digitala verktyg
ger fr samarbete fr att effektivisera
och stdja alla elever, inte minst elev
er i behov av extra anpassningar och
srskilt std i ls- och skrivprocessen.
Hr fljer ngra exempel p verktyg
jag haft nytta av i min verksamhet
Planeringsfas i skrivprocessen
Inom id- och planeringsfasen kan tan
kekartor som Popplet anvndas. Det r
en webbresurs, men finns ocks som
app som mjliggr samarbete genom
att elever kan dela och komma t samma
tankekarta. Tillsammans kan de skapa
struktur och verblick ver ett omrde.
Lrandet fr elever med annat moders
ml frmjas troligen nr de fr mjlig
het att tnka och samla ider p sitt
modersml innan formuleringsarbetet
tar vid p svenska. Elever kan ocks
spela in sina ider med appar som audi
onote eller med datorns webbkamera.
Hitta mer p min blogg Jag har gjort
en instruktionsfilm till webbresursen
Popplet, vilken finns tillgnglig p
Youlube eller via min blogg.
Formuleringsfas och bearbetning
Idag har vi bra digitala verktyg fr att
verbrygga svrigheter med avkod
ning och stavning. Sjlva formule
ringsarbetet underlttas genom att man
p ett smidigt stt kan rra sig fram
och tillbaka mellan planeringsfas och
formuleringsfas med hjlp av ett ord
behandlingsprograrn. Detta r srskilt
viktigt vid formulering av lngre texter
vilket mnga gnger r ett mdosamt,
problemlsande arbete som utvecklar
nya tankar och frdjupar frstelse,
r min erfarenhet. Skrivprocessen r
sledes ett viktigt verktyg i lrandet
som effektiviseras genom ett forma
tivt arbetsstt med digitala verktyg.
1 formuleringsarbetet har jag bland an
nat intresserat mig fr verktyget Min
domo som finns bde som webbresurs
och app. Verktyget kan frutom att an
vndas som tankekarta ven anvndas
som begreppskarta. En begreppskarta
fokuserar p hur orden hnger sam9. Grnlund (2074) Att frndra skolan
med teknik, s 15

26

man genom att skapa meningar. Detta

grs genom att skriva ord p linjerna
mellan orden i tankebubblorna. Ge
nom att samarbeta i detta verktyg kan
eleverna f ett bra std i formulerings
arbetet av texter, samt f frfrstelse
till centrala begrepp inom ett arbets
omrde. Verktyget kan ocks anvndas
fr att skapa gemensamma begrepps
kartor som visas via projektor. Dessa
kan sedan utgra en grund fr det fort
satta arbetet och br underltta fr alla
elever, inte minst fr elever i ls- och
skrivsvrigheter samt elever med an
nat modersml. Ytterligare en funktion
i Mindomo vill jag framhlla. Det r
en presentationsfunktion som kan visa
olika delar i kartan och anvndas vid
muntlig framstllning fr att effektivi
sera lrandet.
Talsyntes ser jag som ett anvnd
bart verktyg fr alla elever exempelvis
i formuleringsarbetet. 1 undervisningen
har jag mrkt att verktyget ger upphov
till samtal mellan eleverna. Elever och
lrare har berttat fr mig att de lyssnar
flera gnger p sina texter och drige
nom upptcker ord och formuleringar
som behver bearbetas. 1 boken God
skrivutveckling1 framhlls hglsning
av egen text fr att mrka om ord fat
tas, om meningsbyggnaden har blivit
fel eller om tankegngar inte hnger
ihop och s vidare. Talsyntes bidrar i
denna bearbetningsfas och drigenom
r ett std i elevers grammatiska ut
veckling.
Verktyget bidrar ocks till att
undanrja hinder fr lrande fr
elever i ls- och skrivsvrigheter.
Genom att spara om dokument som ett
nytt utkast efter respons frn kamrater
eller lrare kan man flja och reflek
tera kring sin egen skrivutveckling och
kunskapsutveckling. 1 verktyg som
Google dokument sparas dock histori
ken automatiskt.
Multimodata digitala verktyg i
skrivprocessen
Det finns en mngd verktyg fr att
skapa multimodala, digitala bcker
fr olika syften. Hr fljer ett exempel
med lrplattan iPad.
Med appen Explain Everything
finns mjligheter att skriva, rita, lgga
10. Lundberg (2008)

in bilder och filmer samt att skapa

flera sidor och mappar. En frdel med
appen, frutom alla funktioner, r de
undervisningsfiden som kan ska
pas i lrprocessen. En elev i ls- och
skrivsvrigheter kan frst skriva i tal
syntesappen Skolstil 2, dr eleven f
upplsning av ljud, ord och meningar.
Texten kan sedan fras ver till appen
Explain Everything fr att bearbeta
och utvidga texten med bild och film.
Drefter kan arbetet bland annat de
las p YouTube. Man kan ocks frst
skapa i text och bild i appen Keynote
som r ett presentationsprogram, och
drefter fra ver arbetet till Explain
Everything fr att gra en ljudinspel
ning av texten. P s stt skapar man
en ljudbok som kan delas p YouTube
och p en blogg.
Det finns idag goda exempel p hur
elever kan skapa och dela multimo
dala digitala bcker med varandra,
dr de ofta har lst in texten, vilket
underlttar fr alla elever att ta del
av texterna. Webbsidan bibblis.se och
dess upphovsmn har generst delat
med sig av erfarenheter fr att skapa
ett e-bibliotek dr eleverna r produ
center. 1 Mlndal fljer lrare efter
detta exempel och har startat liknade
webbsidor fr sina elever.
Att utveckla lsfrstelse med std
av digitala verktyg
Att lsfrstelsen behver vidareut
vecklas under hela skolgngen kan
lsas i litteraturen om ls- och skrivundervisning. Lundgren och Ohlis
framhller att oavsett om man lser
eller lyssnar p texten s mste man
veta hur det gr till att tillgodogra
sig en text. 1 detta arbete har lrare
runtom i landet stor hjlp av den ny
startade webbsidan En lsande klass
dr fem beforskade, vergripande
strategier presenteras och visualise
ras tillsammans med frslag p hur
undervisningen kan lggas upp. Jag
noterar srskilt figuren Konstnren
som symboliserar att skapa sig inre
bilder av texten genom frestllnings
frmgan. Jag har i undervisning erfa
rit att denna frmga r oerhrt viktig
11. Lundgren och Ohlis (2013) Vad alla
br veta om ls- och skrivsvrigheter i en
digital vrld

att utveckla genom att visa konkreta

exempel, inte minst fr elever med
autism och ls- och skrivsvrigheter.
Gerlan&2 tar upp frmgan och menar
att vi anvnder den till exempel fr att
frestlla oss matematiska problem
och konsekvenser av hndelser. Detta
tnker jag kan kopplas till lsfrm
gan. Flera olika digitala verktyg kan
anvndas i arbetet med lsfrstelse
strategierna.
Hr ges ett par exempel till strate
gin Reda ut. Nr eleverna lser s
stter de p ord som de vill reda ut
eller olika platser som nmns, fr en
elev i ls- och skrivsvrigheter kan det
underltta att ska p internet genom
tal till text funktion. P s stt slipper
eleven stava till skorden och kan f
trff i olika kllor samtidigt ssom
Wikipedia och YouTube. Detta kan
gras med appar som dragon search
eller google search eller med tillgg i
webblsaren Google Chrome. Natur
ligtvis mste elever ven f std med
strategier fr att analysera och vrdera
information. SAOL-appen som finns
bde till lrplattor och mobiltelefoner,
r till stor hjlp fr elever, vilket jag
uppmrksammade i min medverkan i
ovan nmnda appstudie. Den under
lttade inte bara skning av ords be
tydelse utan gav ocks std med stav
ningen genom appens inbyggda ord
prediktion. Fr att visualisera platser
som nmns i texter kan verktyg som
Google Earth anvndas.
Det finns gott om litteratur som
beskriver textsamtal med olika ty
per av innehllsfrgor som har olika
kognitiva svrighetsgrader. 1 en hel
ldassituation kan alla elever akti
veras och gras delaktiga genom
EPA-metoden, dr den inre dialo
gen r en frutsttning fr den yttre:
A; Eget tnk. B; Par tnka och
kommunicera tv och tv. C; Alla
tnka och kommunicera i storgrupp.
Metoden, ocks kallad Think pair
share, kan varieras p en mngd stt
och frstrkas med digitala verktyg.
Den finns beskriven i litteratur och p
internet.13

12. Gerland (2070) Arbeta med Aspergers

syndrom
13. http://www.cal.org/siop

Tillsammans med EPA-metoden

har jag anvnt webbresursen mentime
ter.com som kan anvndas med bde
datorer, lrplattor eller telefoner. Med
hjlp av detta verktyg skapar lraren
frgor innan lektionen. frgorna br
ge utrymme fr diskussion och argu
mentation fr att frmja lsfrstelse
och lrande. Via projektor visas elev
ernas svar grafiskt i stapeldiagram och
blir utgngpunkt fr fortsatt diskussion
och frdjupning av innehllet. Genom
detta formativa arbetsstt kar kom
munikationen som gynnar svl sprksom kunskapsutveckling. Strategin
ger plats t elevernas tankar och ider
vilket i sin tur strker deras sjlvfrtro
ende, nr de blir lyssnade p. Metoden
kan frstrkas och utvecklas, genom
att lgga till skrivmoment i delade do
kument ssom meetingwords.com.
Slutreflektioner
Genom att bredda undervisningen med
varierade digitala lrverktyg underlt
tas frmodligen svl elevernas mluppfyllelse, som lrarnas arbete med
att utforma graden av extra anpass
ningar eller srskilt std.
Datorer och lrplattor r verktyg
bland annat som tankeredskap i lsoch skrivprocessen och fr att skapa
proifsiga
multimodala
produkter.
Sprk- och kunskapsutvecklande samt
sociala och formativa arbetsstt gr
hand i hand. Produkter som skapas r
inte slutmlet, utan utgngpunkt fr
samtal fr att frdjupa och bearbeta
svl sprk- som kunskapsutveckling
fr att skapa sammanhang i lrandet.
Samtalen kan fras svl i klassrum
met som digitalt via exempelvis ett
bloggverktyg. Produkter synliggr l
rande och bidrar till att elever kan in
spireras och lra av varandra. Genom
att utnyttja de digitala kommunikativa
mjligheterna kan arbetet bli mer obe
roende av tid och rum vilket gr att
elever har strre frihet att arbeta nr de
knner sig koncentrerade och ges p s
stt strre mjligheter att lyckas.
Det r inte enkelt att utforma lrsi
tuationer fr att mta elevers olikheter
i lrandet. Genom att lrare samarbetar
och breddar uppgifter med varierade
metoder och digitala lrverktyg, ges
eleverna mjligheter till flera vgar dr
krav och frmga samspelar fr att n

mlen. Varierade metoder och verktyg

r angelget fr att anpassa ls- och
skrivundervisningen och stimulera
alla elevers utveckling. Detta visas
inte minst genom Skolinspektionens
pgende kvalitetsgranskning.
Skolan behver frmja samverkan
mellan olika kompetenser, s att vi
tar vara p varandras olikheter, precis
som i arbetet med eleverna. Exempel
vis kan samverkan mellan lrare med
specialpedagogisk kompetens och di
gital kompetens frmja frstelsen fr
httr och va,fr digitala verktyg kan
bidra till att utveckla elevers frm
gor samt undanrja hinder fr lrande
och gemenskap. Insatser dr lrare och
elever lr tillsammans om digitala lrverktyg hjlper dem att komma igng,
och det strker sjlvfrtroendet fr att
vga anvnda verktygen. Tillsammans
kommer vi lngre i arbetet dr styrdo
kument och eleverna r vgvisare.
Hitta ,ner information: Nr det gller
filmer finns mer information om Bo
ken p duken p internet. P skolap
par.nu finns en recension av Mindo
mo. Jag har en blogg, dr jag hnvisar
till webbsidor med information av
olika slag. Dr finns ven en instruk
tionsfilm om att skapa egna ljudbck
er.14 Under Lika Vrdekonferensen i
februari 2014 gjordes en inspelning
av presentationen som jag gjorde till
sammans med Idor Svensson, It och
appar nr lsningen glappar. Du fin
ner presentationen genom att ska p
titeln p internet.
Gunilla Almgren Bck har spe
cialpedagogexamen med p
byggnadsutbildning inom kom
munikation, ta!- och sprksv
righeter Hon tildelades 2017
lrarstipendiet
Guldpplets
srskilda pris fr sina insatser
inom IT och specialpedagogik,
bland annat fr spridning och
kompetensutveckling av vstra
Sveriges Skoldatatek. Gunilla
studerar fr nrvarande Nord
iskt masterprogram i pedago
gik med inriktning mot aktions
forskning och arbetar som cen
tral sko/utvecklare i Mlndal.

14. Sk p Skapa Ijudbcker med iPad

27