Hur man skriver en debattartikel/Inlgg

En debattartikel r en argumenterande text avsedd att publiceras i artikelform i en tidning

eller motsvarande som lses av en bred publik, ibland uppemot flera hundra tusen
mnniskor. P grund av den breda publiken r anpassning, formalia och korrekt struktur
vldigt viktig.

1. Rubriken
Det frsta lsaren ser i en artikel r en rubrik. Rubriken br vara mellan 14 16 punkter i
fetstil och formuleras s att den fngar lsarens intresse.

2. Ingressen
Ingressen r den lilla svarta text som fljer rubriken, det r en kort sammanfattning p ca 2
3 meningar dr lsaren hastigt avgr ifall artikeln r intressant eller inte.

3. Inledning & bakgrund

Man mste alltid utg frn att en stor procentdel av lsarna inte har en aning om vad
journalisten eller frfattaren skriver om i sin artikel. Drfr r det viktigt att ge publiken en
kort bakgrund s att de hnger med. Ju strre artikel och mne desto strre bakgrund
behvs.

3.1 (Inledning & bakgrund om du skriver ett debattinlgg)

Ett debattinlgg skiljer sig frn en vanlig debattartikel; ett inlgg r ett svar p en replik i
debatt som redan pgr. I sdant fall mste du i din artikel referera till ngonting som
startade debatten i din inledning s att lsarna vet vad du pratar om. Referensen motsvarar
signaturen p den artikeln du refererar till, t.ex:
Den femte oktober i r publicerade Jocke Warden en artikel om Sveriges invandringspolitik i
tidningen Warden Paper. Han beskriver denna som ett stort kaos och ska kosta staten 106
miljarder kronor under en mandatperiod, detta utan referens. Visst r detta ett problem, men var
ligger egentligen problemet?

I detta exempel kan vi enkelt hitta den refererade artikeln: vi vet vem som skrivit den, nr den
r skriven och var den r publicerad.

4. Tes
Tesen r den centrala rda trden i din text. Tesen r det du vill, eller det du har att sga.
Tesen r ngonting du pstr, hvdar eller vill ha sagt.

5. Argumentationen
Fr att vertyga lsarna om att det du vill (din tes) r ngonting de borde lyssna till anvnder
man argument (vanligtvis tre) som r till fr att vertyga lsarna. Det r orsaker du lgger
fram som ska f lsarna att tycka att du har rtt. Det finns mnga stt att argumentera. Man
kan anvnda logik, hnvisa till skrivna kllor som bcker, artiklar eller statistik, eller
auktoriteter ssom knda experter.

6. Motargumenten
Det finns alltid nra bland lsarna som kommer att brja ifrgastta din tes med egna
argument samtidigt som de lser texten, fr att skydda sig mot sdana angrepp kan man
frsvara sig mot dessa motargument innan motstndarna hinner yttra dem. Om min tes r
att alla skolungdomar borde f ta glass p skoltid finns det skert ngon i publiken som
tnker men det r ju hemskt onyttigt med allt socker, fr att frsvara mig mot detta kan
jag i min artikel skriva: Jag vet att mnga tnker att glass r onyttigt och det r drfr jag
hvdar att ven skolidrotten borde utkas.

7. Avslutningen
Du har gett lsarna en bakgrund, du har framfrt det du vill och du har argumenterat fr det,
men nu d? En debatt r inte en monolog, det r en dialog mellan flera personer. S vad vill
du nu? Vill du provocera? Vill du vcka frgor i samhllet? Vill du f folk att tnka? I din
avslutning knyter du ihop scken och lmnar ett avtryck p publiken dr ngon form av
reaktion vntas. Hur vill du att lsarna ska tnka, efter att de lst klart din artikel?

8. Signaturen
Hr lmnar du den information som andra behver nr de ska citera dig.

De behver veta vad du heter (Ditt fr och efternamn eller din alias)
Var ngonstans den hr artikeln r publicerad eller var du jobbar (DN.se, Aftonbladet,
Polisen, PC Gamer, osv.
Tid (Datum d artikeln r publicerad)
Bild (helt frivilligt, men betydligt roligare)

Youssef Ghazala
Lrare i svenska & historia
JENSEN gymnasium stra
2011-09-29