KURSPLANEN I TEKNIK

GRUNDSKOLAN

Tekniska lsningar har i alla tider varit betydelsefulla fr mnniskan och

fr samhllens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta
varit en strvan att lsa problem och uppfylla mnskliga behov. I vr tid stlls
allt hgre krav p tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och mnga av
dagens samhllsfrgor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. Fr att
frst teknikens roll fr individen, samhllet och miljn behver den teknik
som omger oss gras synlig och begriplig.

Syfte
Undervisningen i mnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska
kunnande och sin tekniska medvetenhet s att de kan orientera sig och agera
i en teknikintensiv vrld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar
intresse fr teknik och frmga att ta sig an tekniska utmaningar p ett medvetet och innovativt stt.

Genom undervisningen ska eleverna ges frutsttningar att utveckla

k unskaper om tekniken i vardagen och frtrogenhet med mnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar
kunskaper om hur man kan lsa olika problem och uppfylla behov med hjlp
av teknik. Eleverna ska ven ges frutsttningar att utveckla egna tekniska
ider och lsningar.
Genom undervisningen ska eleverna ges mjligheter att utveckla frstelse
fr att teknisk verksamhet har betydelse fr, och pverkar, mnniskan, samhllet och miljn. Vidare ska undervisningen ge eleverna frutsttningar att utveckla tilltro till sin frmga att bedma tekniska lsningar och relatera dessa
till frgor som rr estetik, etik, knsroller, ekonomi och hllbar utveckling.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om
teknikens historiska utveckling fr att de p s stt bttre ska frst dagens
komplicerade tekniska freteelser och sammanhang och hur tekniken pverkat och pverkar samhllsutvecklingen. Undervisningen ska ven bidra till
elevernas frstelse fr hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper
och konstarter.

Genom undervisningen i mnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges

frutsttningar att utveckla sin frmga att

identifiera och analysera tekniska lsningar utifrn ndamlsenlighet och

funktion,

identifiera problem och behov som kan lsas med teknik och utarbeta

frslag till lsningar,

anvnda teknikomrdets begrepp och uttrycksformer,
vrdera konsekvenser av olika teknikval fr individ, samhlle och milj,
och
analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har
frndrats ver tid.

CENTRALT INNEHLL

I RSKURS 13

I RSKURS 46

I RSKURS 79

Tekniska lsningar

Ngra vanliga freml dr enkla mekanismer som hvstnger och lnkar anvnds fr att uppn en
viss funktion, till exempel freml p lekplatser och husgerd av olika slag.
Ngra vanliga tekniska lsningar dr mnniskan hrmat naturen, till exempel den kupade handen
som frebild fr frvaringskrl.
Material fr eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
Ngra enkla ord och begrepp fr att benmna och samtala om tekniska lsningar.

Vardagliga freml som bestr av rrliga delar och hur de rrliga delarna r sammanfogade
med hjlp av olika mekanismer fr att verfra och frstrka krafter.
Hur vanliga hllfasta och stabila konstruktioner r uppbyggda, till exempel hus och broar.
Tekniska lsningar som utnyttjar elkomponenter fr att stadkomma ljud, ljus eller rrelse,
till exempel larm och belysning.
Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.
Vanliga material, till exempel tr, glas och betong, och deras egenskaper samt anvndning
i hllfasta och stabila konstruktioner.
Ord och begrepp fr att benmna och samtala om tekniska lsningar.

Styr- och reglersystem i tekniska lsningar fr verfring och kontroll av kraft och rrelse.
Tekniska lsningar fr hllfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.
Grundlggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla frstrkare.
Bearbetning av rvara till frdig produkt och hantering av avfall i ngon industriell process,
till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.
Hur komponenter och delsystem samverkar i ett strre system, till exempel vid produktion
och distribution av elektricitet.
Tekniska lsningar inom kommunikations- och informationsteknik fr utbyte av information,
till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.
Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhllfasthet, hrdhet och elasticitet vid
val av material i tekniska lsningar. Egenskaper hos och tillmpningar av ett antal nya material.
Ord och begrepp fr att benmna och samtala om tekniska lsningar.

Arbetsstt fr utveckling
av tekniska lsningar

Underskande av hur ngra vardagliga freml r uppbyggda och fungerar samt hur de r utformade
och kan frbttras.
Egna konstruktioner dr man tillmpar enkla mekanismer.
Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.

Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, underskning, frslag till lsningar,

konstruktion och utprvning.
Egna konstruktioner med tillmpningar av principer fr hllfasta och stabila strukturer,
mekanismer och elektriska kopplingar.
Dokumentation i form av skisser med frklarande ord och begrepp, symboler och mttangivelser
samt fysiska eller digitala modeller.

Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, underskning, frslag till lsningar,

konstruktion och utprvning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
Egna konstruktioner dr man tillmpar principer fr styrning och reglering med hjlp av pneumatik
eller elektronik.
Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med frklarande ord och
begrepp, symboler och mttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller.
Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Teknik, mnniska,
samhlle och milj

Ngra freml i elevens vardag och hur de r anpassade efter mnniskans behov.
Hur fremlen i elevens vardag har frndrats ver tid.
Skerhet vid teknikanvndning, till exempel nr man hanterar elektricitet.

Vanliga tekniska system i hemmet och samhllet, till exempel trafiksystem, vatten- och
avloppssystem samt system fr tervinning. Ngra delar i systemen och hur de samverkar.
Hur tekniska system i hemmet och samhllet frndrats ver tid och ngra orsaker till detta.
Olika stt att hushlla med energi i hemmet.
Konsekvenser av teknikval, till exempel fr- och nackdelar med olika tekniska lsningar.

Internet och andra globala tekniska system. Systemens frdelar, risker och srbarhet.
Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har mjliggjort
vetenskapliga upptckter och hur vetenskapen har mjliggjort tekniska innovationer.
tervinning och teranvndning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lsningar kan
bidra till hllbar utveckling.
Konsekvenser av teknikval utifrn ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter,
till exempel i frga om utveckling och anvndning av biobrnslen och krigsmateriel.
Hur kulturella frestllningar om teknik pverkar kvinnors och mns yrkesval och teknikanvndning.

KUNSKAPSKRAVEN I TEKNIK
GRUNDSKOLAN

KUNSKAPSKRAV I SLUTET AV RSKURS 6

KUNSKAPSKRAV I SLUTET AV RSKURS 9

Eleven kan beskriva och ge exempel p enkla

tekniska lsningar i vardagen och ngra ingende
delar som samverkar fr att uppn ndamlsenlighet
och funktion. Dessutom kan eleven p ett enkelt
stt beskriva och ge exempel p ngra hllfasta och
stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad
och de material som anvnds.

Eleven kan frklara enkla tekniska lsningar i vardagen

och hur ngra ingende delar samverkar fr att uppn

ndamlsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven
p ett utvecklat stt beskriva och visa p samband
mellan ngra hllfasta och stabila konstruktioner i
vardagen, deras uppbyggnad och de material som
anvnds.

Eleven kan frklara enkla tekniska lsningar i vardagen och hur ngra ingende delar samverkar fr att
uppn ndamlsenlighet och funktion och visar d p
andra liknande lsningar. Dessutom kan eleven p ett
vlutvecklat stt beskriva och visa p samband mellan
ngra hllfasta och stabila konstruktioner i vardagen,
deras uppbyggnad och de material som anvnds.

Eleven kan underska olika tekniska lsningar i

vardagen och med viss anvndning av mnesspecifika
begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar fr att uppn ndamlsenlighet och funktion.
Dessutom fr eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan
ngra material och deras anvndning i tekniska
lsningar.

Eleven kan underska olika tekniska lsningar i

vardagen och med relativt god anvndning av
mnesspecifika begrepp beskriva hur ingende
delar samverkar fr att uppn ndamlsenlighet och
funktion. Dessutom fr eleven utvecklade och relativt
vl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan ngra material och deras anvndning i
tekniska lsningar.

Eleven kan underska olika tekniska lsningar i

vardagen och med god anvndning av mnesspecifika
begrepp beskriva hur ingende delar samverkar fr
att uppn ndamlsenlighet och funktion och visar
d p andra liknande lsningar. Dessutom fr eleven
vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om
likheter och skillnader mellan ngra material och
deras anvndning i tekniska lsningar.

Eleven kan genomfra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att prva
mjliga ider till lsningar samt utforma enkla fysiska
eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar
eleven till att formulera och vlja handlingsalternativ
som leder framt. Eleven gr enkla dokumentationer
av arbetet med skisser, modeller eller texter dr
intentionen i arbetet till viss del r synliggjord.

Eleven kan genomfra mycket enkla teknikutvecklingsoch konstruktionsarbeten genom att prva och
omprva mjliga ider till lsningar samt utforma
utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under
arbetsprocessen formulerar och vljer eleven
handlingsalternativ som med ngon bearbetning
leder framt. Eleven gr utvecklade dokumentationer
av arbetet med skisser, modeller eller texter dr
intentionen i arbetet r relativt vl synliggjord.

Eleven kan genomfra mycket enkla teknikutvecklingsoch konstruktionsarbeten genom att systematiskt
prva och omprva mjliga ider till lsningar samt
utforma vlutvecklade fysiska eller digitala modeller.
Under arbetsprocessen formulerar och vljer eleven
handlingsalternativ som leder framt. Eleven gr vlutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser,
modeller eller texter dr intentionen i arbetet r vl
synliggjord.

Eleven kan genomfra enkla teknikutvecklings- och

konstruktionsarbeten genom att underska och prva
mjliga ider till lsningar samt utforma enkla fysiska
eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar
eleven till att formulera och vlja handlingsalternativ
som leder framt. Eleven gr enkla dokumentationer av
arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter
dr intentionen i arbetet till viss del r synliggjord.

Eleven kan genomfra enkla teknikutvecklings- och

konstruktionsarbeten genom att underska och
prva och omprva mjliga ider till lsningar samt
utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller.
Under arbetsprocessen formulerar och vljer eleven
handlingsalternativ som med ngon bearbetning leder
framt. Eleven gr utvecklade dokumentationer av
arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter
dr intentionen i arbetet r relativt vl synliggjord.

Eleven kan genomfra enkla teknikutvecklings- och

konstruktionsarbeten genom att underska och systematiskt prva och omprva mjliga ider till lsningar
samt utforma vlutvecklade och genomarbetade
fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen
formulerar och vljer eleven handlingsalternativ som
leder framt. Eleven gr vlutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller
rapporter dr intentionen i arbetet r vl synliggjord.

Eleven kan fra enkla och till viss del underbyggda

resonemang dels kring hur ngra freml eller
tekniska system i samhllet har frndrats ver tid
och dels kring tekniska lsningars frdelar och
nackdelar fr individ, samhlle och milj.

Eleven kan fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang dels kring hur ngra freml eller
tekniska system i samhllet har frndrats ver tid
och dels kring tekniska lsningars frdelar och nackdelar fr individ, samhlle och milj.

Eleven kan fra vlutvecklade och vl underbyggda

resonemang dels kring hur ngra freml eller
tekniska system i samhllet har frndrats ver
tid och dels kring tekniska lsningars frdelar och
nackdelar fr individ, samhlle och milj.

Eleven kan fra enkla och till viss del underbyggda

resonemang kring hur ngra freml och tekniska
system i samhllet frndras ver tid och visar d
p drivkrafter fr teknikutvecklingen. Dessutom kan
eleven fra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lsningar kan f
olika konsekvenser fr individ, samhlle och milj.

Eleven kan fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang kring hur ngra freml och
tekniska system i samhllet frndras ver tid
och visar d p drivkrafter fr teknikutvecklingen.
Dessutom kan eleven fra utvecklade och relativt vl
underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska
lsningar kan f olika konsekvenser fr individ,
samhlle och milj.

Eleven kan fra vlutvecklade och vl underbyggda

resonemang kring hur ngra freml och tekniska
system i samhllet frndras ver tid och visar d
p drivkrafter fr teknikutvecklingen. Dessutom kan
eleven fra vlutvecklade och vl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lsningar kan f
olika konsekvenser fr individ, samhlle och milj.