Sida

RIKTLINJER 1(7)
Datum
2016-08-05
Verksamhetsområde Planering

Riktlinjer för
cykelvägvisning

Dokumentnamn Dokumenttyp Omfattning

Cykelvägvisningsplan för Ludvika kommun Riktlinjer Ludvika kommun
Dokumentägare Dokumentansvarig Publicering
Samhällsbyggnadsnäm Verksamhetsområde Kommunal författningssamling
nden Planering
Författningsstöd
Plan- och bygglagen

Beslutad Bör revideras senast Beslutsinstans Diarienummer

2016-08-31 § 97 2026 Samhällsbyggnads- SBN 2016/556 – 31
nämnden
Revideringar Vad revideringen avsett
 Datum Sida
Ludvika kommun 2016-08-05 2(7)

1 Bakgrund
Ludvika kommun har idag ett relativt väl utbyggt nät av cykelvägar och
cykelbanor. Resevaneundersökningen från år 2014 visar att invånarna i Ludvika
kommun gör 10 % av sina resor med cykel. För att öka attraktiviteten och få
fler att välja cykeln till jobb, skola och fritid så behövs det tydligare vägvisning
längs kommunens cykelstråk.
I Ludvika kommuns cykelplan från 2011 står det att en skyltningsutredning ska
göras. Riktlinjerna i detta dokument är resultatet av en sådan utredning som
genomförts under första halvan av 2016.
Riktlinjerna har tagit inspiration av Södertälje kommuns cykelvägvisningsplan.

2 Syfte
Syftet med cykelvägvisningsplanen är att underlätta för fler kommuninvånare
och besökare att resa hållbarare med hjälp av cykel.

3 Mål
Att skapa en övergripande kommunal cykelvägvisning som är tydlig och
strukturerad.

4 Målpunkter för vägvisningen

Målgrupperna för vägvisningen består av såväl turister som kommuninvånare,
så målpunkterna ska vara relevanta för dessa två grupper. Det ska endast skyltas
till målpunkter som är väl etablerade. Detta innebär att bland annat företag och
andra målpunkter som snabbt kan förflyttas inte inkluderas i vägvisningen.
Detta för att inte skapa orättvisa förhållanden, där vissa företag får skyltning
medan andra blir utan.
Skyltningen ska heller inte hänvisa till mål som:
 är av religiös natur
 kräver särskilda förkunskaper
 kräver särskild medtagen utrustning
Skyltning till skolor kommer inte heller förekomma, då föräldrar redan väntas
ha kunskap om skolornas placering.
Målpunkterna består därmed av bland annat stadsdelar, badplatser,
idrottsplatser, handelsplatser, turistiskt intressanta mål samt övriga viktiga mål
för medborgarna.

Riktlinjer för cykelvägvisning

 Datum Sida
Ludvika kommun 2016-08-05 3(7)

Dessa har delats upp i primära och sekundära mål. De primära består av
stadsdelar, orter samt viktiga institutioner, vilka får en mer omfattande
vägvisning än de sekundära målen – som består av de övriga kategorierna.

5 Vägar för vägvisning

Det har tagits fram en cykelstråkskarta (bilaga 1). Denna består av tre
kategorier: Prioriterade stråk, viktiga stråk och övriga stråk.
 Skyltning ska finnas längs de ”prioriterade stråken”. Längs dessa stråk
ska det finnas en vägvisningsskylt i varje korsning med andra
prioriterade stråk samt på platser där det kan uppstå oklarheter om vart
vägarna leder.
 Längs de ”viktiga stråken” ska det skyltas i större korsningar med andra
”viktiga stråk”.

6 Principer för cykelvägvisningen

Principen för vägvisningen är inspirerad av fjärrortsprincipen. Det är den
principen som används för vägvisning för motorfordon i Sverige. Enligt denna
princip finns det en ändpunkt eller fjärrort vilket det vägvisas till långt ifrån,
medan andra mål dyker upp och försvinner längs vägen. I detta fall anses
stadsdelar i utkanten av tätorten samt orter i slutet av cykelstråken som
fjärrorter.
Denna princip kompletteras med en närhetsprincip, där även de stadsdelar och
orter som finns närmast den platsen som en befinner sig inom vägvisas till
(bilaga 2).
Vägvisningen präglas av en stjärnstruktur där tätorternas centrum utgör mitten.
Från tätorternas centrum skapas leder till orternas olika stadsdelar samt
närliggande kransorter.
 Vägvisning sker först och främst mot ändpunkter för cykelstråken. Ifall
ändpunkterna är utanför en tätort så sker även vägvisning till den
stadsdel som ligger i utkanten av tätorten längs det stråket.
 Vägvisningen längs de ”prioriterade stråken” pekar mot alla angränsade
stadsdelar som leden passerar från den stadsdelen som skylten är
placerad i.
 För ”viktiga stråk” är det endast stråkets slutmål som det skyltas till.
 Skyltning till sekundära mål sker endast inom det sekundära målets
stadsdel eller ort. t.ex. så skyltas det endast till Jägarnäsbadet inom
stadsdelen Jägarnäs.

Riktlinjer för cykelvägvisning

 Datum Sida
Ludvika kommun 2016-08-05 4(7)

7 Skyltarnas utseende
Skyltarna ska vara av typen flaggvägvisare med mörkblå bas och vit
normalreflekterande bård och text i enlighet med Vägmärkesförordningen
[VMF 2007:90]. Alla skyltar ska vara dubbelsidiga och klotterskyddade.
I vissa fall kan vägvisarna kompletteras med symboler. Bland annat ifall
vägvisningen sker till badplatser, kollektivtrafikknutplatser, handelsområde.
Symbolerna som kan användas finns i samlingarna för Vägmärkesförordningens
lokaliseringsmärken för upplysning om allmänna inrättningar och
serviceanläggningar.
Avståndsangivelse ska finnas på skyltarna. Principen är att kortare avstånd än
100 meter inte ska anges. Mellan 100 meter och tre kilometer avrundas
avståndet till en decimal. För avstånd mellan tre och sex kilometer avrundas
halva kilometertal och för avstånd längre än sex kilometer anges endast heltal.
Avstånd Noggrannhet
< 100 m -
< 3 km 0,1 km
< 6 km 0,5 km
> 6 km 1 km
Figur 1: Tabell för avrundning av avståndsangivelse

Vid mätning av avstånd mellan skyltens placering och målpunktens mätpunkt

gäller det att
 Stadsdelar som har ett centrum eller ett tydligt mål har centrumet som
mätpunkt
 Finns det inget tydligt centrum är stadsdelens geografiska medelpunkt
mätpunkten.
Skyltarna ska vara utformade enligt följande mall:
1. Närmast stolpen finns en symbol på en cykel, helst en unisexcykel.
2. Längre ut på skylten är målpunkten skriven
3. Efter texten placeras eventuell symbol
4. Längst ut på flaggvägvisaren placeras avståndsangivelse.

Riktlinjer för cykelvägvisning

 Datum Sida
Ludvika kommun 2016-08-05 5(7)

Figur 2: Cykelvägvisning i Sollentuna kommun

8 Skyltarnas placering
Skyltarna placeras främst längs cykelvägar och cykelbanor, men kan även
placeras på blandtrafikgator där cykling kan anses vara lämpligt.
Vägvisningsskyltarna kan placeras på befintliga belysningsstolpar eller på nya
stolpar av typen fyrkantsstolpe.
Nya stolpar ska placeras så:
 att de är synliga på distans från alla håll
 att de inte placeras för nära befintlig skyltning
 att de inte sticker ut över vägar
 att de inte placeras nära föremål som underlättar skadegörelse, ex.
räcken och stora stenar.
Vägvisarnas placering i höjd varierar beroende på den lägst monterade skylten
som ska placeras på en höjd av 2,6 meter.
Vägvisare som placeras i 90 graders vinkel till varandra ska sitta på olika höjd,
där vägvisaren med minst antal målpunkter sitter högst upp. Genom detta
förfarande syns skyltarna från alla håll.

9 Framtida vägvisning
I ett första skede genomförs skyltning för Ludvika tätort. Tanken är dock att
även övriga tätorter i kommunen ska få skyltning. I detta framtida arbete bör
Grängesberg och Fredriksberg prioriteras.

Riktlinjer för cykelvägvisning

 Datum Sida
Ludvika kommun 2016-08-05 6(7)

10 Bilagor
10.1 Bilaga 1 – Befintliga och planerade cykelstråk i Ludvika tätort

Riktlinjer för cykelvägvisning

 Datum Sida
Ludvika kommun 2016-08-05 7(7)

10.2 Bilaga 2 – Stadsdelar i Ludvika tätort

Riktlinjer för cykelvägvisning