Kompendium om framställning av stengods-glasyrer, för bränning i lägre

tempertur. Kägla 5-6 , ca. 1210-1230 C.

Testmetoder :
Syftet med kursen är att, sänka ner bränntemperaturen 1. Vägning: Moderna digitalvågar,
minst 50 grader celsius och därmed kunna göra stor underlättar jobbet jättemycket, med
besparingar, på energiåtgång, både på el och gasol. Tarering (nollställning) efter varje
Att kunna uppnå likvärdiga och till och med intres- vägning, blir man snabb, kan väga
alla ämnen i samma bytta. När man
santare resultat.
är klar med receptet, kontrollväger
man alla ämnen + behållarens vikt
Det handlar om att testa , olika glasyr-recept , för att och undviker därmed misstag.
få fram nya användbara glasyrer , för denna tempera- En vanlig digital hushållsvåg, har 1
tur grams noggrannhet och duger i de
flesta fall, till att väga 200 grams pro-
I andra delar av världen, där energikostnaden är
ver. En våg på 0,1 gram när, är att
mycket högre än här , har detta lägre brännintervall, föredra, för mindre vikter, men kostar
använts i många år. Internet är fullt av recept , utpro- mycket mer. Maxvikt för en sådan är
vade under många år. Glasyrmaterialet i dessa recept , mellan 200—500 gram, på en hus-
finns inte troligtvis tillgå , så man prova dom finns hållsvåg, 2 – 5 kg.
2. Volym: Ibland kan vissa blandning-
här.
ar anges i volymdelar. Tex: Färgerna
vi gjorde, under kursen, 1 struket mått
Silikatkemi är en väl utvecklad vetenskap. Man kan kaolin, 1 struket mått borfritta och 1
räkna på det mesta, om man tycker det är kul. mått färgkropp. Snabb och lätt , kan
För den intresserade, finns programm eller nät-sidor, man blanda nytt och beroende på
mått , variera hur mycket man behö-
där man matar in sina recept, ingridiens för ingridiens
ver. En del blandningar, som man
och får ut en färdig formel. använder ofta , kan man med fördel,
”översätta” , från vikt till volym, även
Min uppfattning om saken efter drygt 30 års experi- tvärt om.
menterande, är att, det är mycket mer givande att testa 3. ”Line-blend” : blandnings-serie av
två olika blandningar. Viktigt att
än att räkna. Man får så mycket mer att välja på.
båda , har samma vikt av vatten, för
korrektare resultat. Se skiss nedan .
”Triaxal-blend”: blandning av tre
komponenter. Finns även ” Fouraxal
-blend”. Dom två sista är överkurs.

2 delar A
2 delar B

50 % A
50% B
A B
25% A
1 del 75% A 1 del 1 del 1 del
75% B
25% B

Line-blend, med 5 steg

A och B kan vara rena material eller olika blandningar.
Tex: en blank glasyr och en matt, som i 5 steg , går från blankt till
matt, eller lera som i 5 steg blandas med en gasyr. Det är bara att
testa på, förutsatt att man skyddar sättplattorna, från glasyr-rinn.
Man kan även göra fler steg, i testseriena
De vanligaste glasyrmaterialen:

Fältspater: Innehåller alkalimetaller: natrium, kalium och litium

(Flussmedel). aluminiumoxid (Stabilisator) och kvarts (Glasbildare)
När det gäller vårt lägre intervall är det Nefelinsyenit som är mest
användbart, smälter bäst. Olika fältspaters sammansättning
Många stengodsglasyrer innehåller nästan hälften fältspat, en del
ännu mer.
I glasyr-recept finns det en mängd olika fältspater, beroende på
varifrån recepten kommer ifrån. Det är klokt att använda , två eller
tre olika : kalifältspat, nefelinsyenit och kanske spodumen ( lithi-
umfältspat ). Feltspar på engelska.

Kvarts: SiO2 ( kisel ) är glasbildaren, smälter dock uppåt 1700

C. och måste blandas med ” flussmedel ” av olika slag.
Kvarts ingår i olika material som: fältspat, kaolin, ball-clay, frittor
( konstgjorda föreningar) , wollastonit med mera.
På engelska: Qarts, flint, silica.

Leror: Kaolin, Ball-Clay, bentonit, piplera och olika lågbrännan-

de leror, som smälter vid högre temperatur,( albany-slip, odenväl-
der, gul och rödlera).
En lermängd ( uppåt 10-25% ) gör god nytta när man glaserar sitt
förbrännda gods. Den gör glasyren lättare att använda och fungerar
som bindemedel. Glasyrer med högre lerhalt, kan användas till
råglasering ( användas på obrännt gods ). Leror tillför aluminium-
oxid, som stabiliserar glasyrernas utsmältning.
De engelska namnen på olika leror, är som en liten ”djungel”, bästa
sättet är att googla på dom.

Krita: Är ett viktigt flussmedel ( tempratursänkande ).

CaCo3 krita är en karbonat, som avger gaser under smältningen.
Stora mängder krita kan ställa till problem. Wollastonit är ett natur-
ligt mineral, bestående av kalcium och kvarts CaSiO3.
I glasyrer med mycket krita och kvarts är Wollastonit, mycket an-
vändbart. Kalcium i lagom mängd, är bra för färgåtergivning. Krypglasyr på mörk järn-glasyr
Engelska: Whiting, Calcium, osv

Magnesium: Har en hög ytspänning, som i större mängd, får en

glasyr att kännas ”fet”. Krypglasyrerna vi gjort under kursen, har
en stort innehåll av magnesium, i någon form.
Magnesiumkarbonat ( MgCO3 ), Talk och Dolomit, är dom vanli-
gaste mineralerna. Magnesium är en ”color-killer”, påverkar färgen
i glasyrer, på ett ofta negativt sätt. Kobolt kan tex. bli lila till rosa.

Barium: Är i dom flesta fall, bra på att ge vackra färger. Koppar-

turkos, järngult är två. För bruksgods är barium i större mängd, för-
bjudet, då det är giftig och kan lösas ut.
Koppar-turkos tekanna
Obs: Barium-karbonat BaCO3 är giftig, ett gram = hjärtstopp.
Därför använde vi Barium-sulfat, på kursen. Det funkar i dom fles-
ta f all.
Zinkoxid: Fördes in i glasyrer för att minska, eller helt ta bort
blyföreningar. Så kallade ”Bristolglasyrer” uppfanns i England av
denna anledning. Zink används också i så kallade ”kristall-
glasyrer” , spektakulära saker, med glasyrblommor av olika form,
färg och storlek.
Tyvärr är zink, precis som magnesium, en ”color-killer”, bra på
vissa färger, men katastrofal på andra.

Bor: Är både ett flussmedel och en glasbildare. Utmärkt på att

sänka temperaturen och ge bra färger.
Bor finns i en mängd naturliga former, mer eller mindre vattenlös-
ligt. Colemanit, Calcium-borat, Gerstly-borat, Gillespi-borat
Dessa kan ställa till med stora problem, så jag föredrar att använda
så kallade frittor: ihopsmälta föreningar, med dom bästa egenska-
perna. Det finns en stor mängd olika frittor på marknaden. Man
klarar sig bra med en max två. Viktigt att dom finns kvar, hos le-
Kristallglasyr
verantören, när dom tar slut.

Träaska: Flyg-askans påverkan på keramiken, under kinesernas

tidiga vedbränningar, påstås ha lett fram till upptäckten av kera-
miska glasyrer. Man började mixa aska med diverse olika saker,
undersökte om det smälte, och sedan var det igång.

Aska kan ge väldigt vackra, naturliga glasyrer. Man bör dock ha

en större mängd av sin aska, för den varierar mycket, för olika trä-
slag och till och med olika växtplatser.
Askan siktas, en del tvättar den (ett jäkla jobb), för att få bort vat-
tenlösliga ämnen.
Har man kamin och samma slags ved, kan det vara spännade att
testa, bra att samla på sig mycket aska dock. Mycket irriterande,
att få fram en underbar glasyr och sedan få slut på askan.
1 del nefelinsyenit, 1 del kaolin och en del aska, kan vara en bra
start.
Kruka med ask-glasyr

Segerformler: När man läser om glasyrer, syns ibland dessa formler. Dom är en beskrivning av en
glasyrs kemiska sammansättnig, räknat i mol. Uppdelat i tre grupper: Flussmedel, Stabilisator
och glasbildare. För den avancerade, kan dessa formler, vara av intresse. De ger en möjlighet att
jämföra glasyrer, med varandra. Förr räknades dessa formler om från mol , till vikt. Idag kan detta
lätt göras med glasyrberäknings-program. För mig har dom varit tämligen ointressanta.

Keramiska färger: Grunden till keramisk färg, är metall-oxider eller karbona-

ter. Rena metalloxider / karbonater, är bra på att ge transparenta toner, men
färgen de ger, är i hög grad beroende av, vilken sammansätting glasyrer och
engober har.
Ett alternativ är s.k. färgkroppar, där oxiderna är sammansmällta med ämnen,
som ger en stabilare färg. Dom fungerar mer som, små färgkorn, som inte
smälter ihop med glasyren och ger en mer täckande färg.
För täckande vita glasyrer används Tennoxid SnO2, eller Zirkonsilikat
En bra sammansättning, för måleri, under och över glasyr är: 1 volym-del kao-
lin, 1 del borfritta och 1 del färgkropp, för full färgverkan. Mindre mängd
färgkropp eller tillsats av zirkon-silikat, ger svagare / ljusare färger.
Bränningar: Våra glasyrer bränns, i både el - och gasol -
ugn. Den enda skillnaden ,mellan de båda, är atmosfären i
ugnen.
I gasolbränning sänker man syre-mängden inne i ugnskam-
maren, för att påverka färgen på leror, glasyrer och dekorer.

KKVs gasolugn är en kombinations-ugn, som drivs av både

el och gasol. Fördelen men denna ugns-typ, är att man kan
automatisera största delen av bränningen och bara ” passa ”
ugnen när man tänder brännarna.
Gasolen används primärt för att sänka syre-halten
( ”reducera” ). Mängden reduktion, avläses på lågan, som
syns när man öppnar propparna.

El-bränning är mycket bekvämare och kan styras helt auto-

matiskt, med digital-instrument.
Nästan alla ( snart alla ) instrument för glas- och keramik-
ugnarna, är av märket Bentrup. Det är logiskt och lätt att
sköta och kan man ett, så kan man alla. Kontakta
avd.ansvarig för introduktion, manual finns i både glas–
och keramik-avdelningen.När det gäller gasolbränningar
den första gången, behöver nån van vara med. Det är inte så
krångligt, man man måste få in säkerhetstänket.

Glasyr-tester: Under kursen sker dessa i två steg:

1. Söka brett, prova många lovande recept. Bränna.

2. Analysera resultatet och sortera ut dom intressantaste, (10-20% av proverna kanske är använd-
bara), en del resultat, kan vara användbara längre fram eller i andra sammanhang.
Vidare, infärgning av utvalda. Bränna och välja vidare.

Steg 3. Är att använda glasyrerna, på sina färdiga grejor. Detta hinns inte med på kursen, men det-
ta steg är det riktigt intressanta. Att gå från det lilla formatet, till större skala, är nästa utmaning.
Små ”händelser” på den lilla provplattan, kan vara mycket betydelsefulla.
Bra att få ut så mycket information, som möjligt, från sitt lilla prov. Lägg på både tjockt och tunt,
Gärna lite extra tjockt.

Det är jätteviktigt, att hitta ett katalogiserings-system, som fungerar. Det kan bli ganska många
tester, med åren. Även provplattans utformning är viktig, den bör vara stående , så man ser hur den
uppför sig ”vertikalt”. Gärna hål i plattorna, så man förvara dom på ett vettigt och överskådligt
sätt.

Recept: Som bilaga, finns de glasyr-recept vi använt. De flesta räknat i procent, vilket underlättar
omräkningen till andra mängder.
Vi har även försökt hålla ” koll ”, på mängden vatten i den blandade glasyren. Detta ger en möj-
lighet, att jobba med både torra och blöta glasyrer, med noggrannhet.

De prover, som inte var och får en uppsättning av, kommer att finnas, på keramikavdelningen.
Hur Glasyren är att använda praktiskt: För att man skall kunna använda glasyrerna rent
praktiskt, behöver dom ha vissa egenskaper.

1. Det behövs nåt ” bindemedel” så att glasyrpulvret sitter fast. Det är främst nån lera , som
kaolin, ball-clay eller liknande. Bra om glasyren innehåller 5-15 %, för normal glasering. För
mycket lersubstans, över 15 %, kan ställa till det, så glasyren spricker av, under torkning. En
del av kaolinet eller ball-clayen, kan man då ”kalcinera” ( skröjbränna). Har man för lite lera
i glasyren, kan man sätta till bentonit. Det går bra att till sätta 3-5 %, utan att det påverkar
glasyrens utsmältning
2. Vissa glasyrer, innehåller tunga ämnen , som som får glasyren att ” sätta sig” för fort. Man
måste hålla glasyren i rörelse, hela tiden. Dessa glasyrer behöver tillsättas nåt ” ställmedel ”,
för att fungera bra. Ett ämne som används mycket, är CMC. Gummi arbicum liknande.
3. Om glasyren innehåller, vattenlösliga ämnen, så kan dessa , ställa till med problem. Ibland
kan man få en utfällning, på glasyrytan och ibland mellan skärv och glasyrlager. Ibland kan
godset vara ”dammigt” (tex. om man ” svampat godset mycket) i kombination med en sån
utfällning och detta leder gärna till att grasyrer ”kryper” . Borsta eller blås grejor, innan gla-
sering.

Glasering i olika lager: Glasyrer i olika

lager, kan ge mängder av olika uttryck. Gärna
en väl utsmält glasyr unders och en ” fet” eller-
torr överst. Det kan också handla om ”kok-
processer”.
Sökningar på internet: Det finns inte så mycket man kan ”googla”
på svenska , inom detta temperatur-område , desto mer på engelska.
Bra sökord: ”midrange glazes recipes”, ” cone 5-6 recipes”, ” stone-
ware glazes”, bra att skriva recipes, så får man inte med så många oin-
tressanta sidor

Ceramic arts daily är en mycket informativ sida, som man prenumere-

rar på. Där kan man söka massa info om allt.
Dom har dessutom en bokhandel, med böcker.
Kazegamas är kul, dom håller på med experiment bränningar.

Leverantörer i Sverige:
www.cebex.se har det mesta när det gäller keramik och glas. Dom ligger i
Malmö, så grejorna får skickas .

Lars Tärn , (även han i skåne) har också ett brett sortiment.

Sin lera handlar man, med fördel hos Bo Ehrlander, på Ringön Göteborg.
Telefon: 031 223550
Infärgningar av utvalda glasyrer . 140214

1.7 ” shiny white” 1. 0,2 CoCO3 koboltkarbonat 4.6

Borfritta J 30 2. 2 Tennoxid 0,5 kopparkar- 1. 4 Kopparkarbonat
Bariumsulfat 39 2. 3 Järnoxid 5 Zirkonsili-
Kalifältspat 35 bonat Nefelinsyenit 44
3. 1,5 Järnoxid kat
Krita 6 4. 7 Järnoxid Spodumen 10 3. 5 Nr 17. ” marigold”
Ball Clay 4 Kvarts 5 4. 5 Titanoxid 0,5 Kobolt-
Kvarts 25 Bentonit 2 karbonat
100 5. 5 Nr 16. ” lime green ”
100

4.8 ”torr krypglasyr” 4.9 ” Kims dry crawl ”

1. 10 Titanoxid
Cryolit 9 Kalifältspat 27
2. 7 Nr 17 ” marigold” 1. 4 Nr 17 ” marigold ”
Molokite 60 3. 7 Nr 16 ” lime green” Kaolin 9 2. 4 Nr 18 ” absolut red ”
Kaolin 8 4. 3 Nr 1 ” chilli red ” Krita 13 3. 4 Nr 4 ” lavender ”
Krita 6 5. 2 Kopparkarbonat Kvarts 15 4. 4 Nr 16 ” lime green ”
Magnesium 15 5. O,5 koboltkarbonat
Borfritta J 13
Kvarts 2 Magnesium 23
100 100

5.1 ” Lanas dry ” 5.10 ” Waxy white ”

Bariumsulfat 50 1. 4 Kopparkarbonat Wollastonit 37 1. 0,2 Koboltkarbonat
2. 3 Järnoxid 5 Zirkonsili- 2. 1 Koboltkarbonat
Nefelinsyenit 50 kat Kvarts 23
3. 2 Järnoxid
100 3. 7 Nr 17 ” marigold ” Kaolin 15 4. 4 Nr 17 ” marigold ”
4. 5 Titanoxid 0,5 kobolt- Nefelinsyenit 15 5. 4 Nr 18 ” absolut red ”
karbonat Borfritta J 10
100

6.4 ” Cherry blossom shino ”

Soda ash (målarsoda) 10
Nefelinsyenit 40 1. 0,5 Koboltkarbonat
Spodumen 40 2. 2 Järnoxid
Kaolin 10 3. Nr 17 ” marigold ”
4. Nr 16 ” lime green ”
100 5. Nr 1 ” chilli red ”
 1. Chilli red
2. Brilliant tangerin
3. Ruby
Färgkroppar . Inköpta från England . Cla- 4. Lavender
5. Crimson
yman supplies. 6. Mazarine blue
www.claymansupplies.co.uk colors/ pow- 7. Canary yellow
der / ultra stains, rainbow stains. 8. Burgundy
Man kan hitta ett stort utbud av keramiska 9. Cornflower blue
material, från andra EU-länder, jag har bara 10. (Burgundy) dubblett
provat England. I de flesta fall, mycket 11. Jade
12. Rich turquoise
13. Grape purple
14. Evergreen
15. ( chilli red ), dubblett
16. Lime green
17. Marigold
18. Absolute red
19. Roasted peach
20. Spring green
21. Special: 50%spring green/ 50%marigold
22. Special 50% brillian tangerin 50% mari-
gold
23. Special 75% spring green 25% cornflo-
wer blue.
24. 50% jade 50% järnoxid.