Deontologi Teleologi

Uppsåt => Handling => Konsekvenser

| | |
Sinnelagsetik Pliktetik Konsekvensetik

Kant

För att en handling ska vara moralisk ska det följa en plikt.

Rätt = rationellt
Det rätta och det rationella är det samma för Kant. Vi är rationella varelser som är delvis
påverkade av våra böjelser.

Han menar att vi kan förklara mänskligt beteende genom ​två​ utgångspunkter.
Kausaliteten och naturen​ - där vi förklarar hur människan är genom fakta och natur
Handlingar​ - där vi förklarar hur människan är genom hennes beteende. Människan måste ha
en viss fri vilja, menar Kant, för att hen ska ha en moralisk skyldighet.

När vi identifierar moralen vill vi inte endast identifiera den utifrån egenintresse, för annars
känns det korrupt. Dock kan vi endast övertyga människor genom att peka på egenintresset.
Vart ska engenintresset placeras för att vårt agerande fortfarande ska vara moraliskt? - Vad
alla moraliska filosofer försökt lösa.

Svar:
Norman: Det får inte ligga i ​orsaken​ till varför vi utför en specifik handling.
Kant: (Tar det ett steg längre) Man måste handla efter plikt vilket i längden kan leda till
tillfredsställande.

Båda menar dock att det inte får ligga i orsaken.

Kant: “Det enda som är ovillkorligt gott är den goda viljan”

Allt annat gott finns endast om den goda viljan finns. Som intelligens, mod, etc.
Alltså, även det som har ett egenvärde kan endast vara gott när det finns en god vilja.

_ Instrumentelltvärde
Värde __ Villkorlig
|
|_ Ovillkorlig:
Endast den goda viljan

Vad är då den goda viljan?

Goda viljan enligt Kant:

A) God ej genom sitt resultat

B) God på grund av att man följde plikten för pliktens skull

Goda handlingen enligt Kant:

C) Utförs av den goda viljan och ej (enbart/också?) av böjelse eller egenintresse

“Enbart/också?”

Om enbart -​ Har svårt att inte känna för saker.

Gör jag X för att jag är en människovän så har det inget moraliskt värde om altruismen.
Den handling som ​endast​ kan förklaras av böjelse har inte ett moraliskt värde.

Att utföra en moralisk handling är att utföra något utifrån en princip.

Maxim - viljans subjektiva princip

Praktisk lag - objektiv, den handlingsprincip en fullständigt rationell människa skulle handla
utifrån. Vi, ej fullt rationella människor ​bör​ handla utifrån det.

Kant var ej konsekvensetisk och menar att konsekvensen för ens handling är irrelevant. Vi
ska skilja mellan hur människor tänker och vad hen vill uppnå (sinneslag) och inte
konsekvenserna för hennes handlingar.

Om du gör X och misslyckas ska din vilja bedömas lika fint som du hade lyckats göra X.

“Även om jag är missgynnad av naturen ska detta ej påverka min moral”

Kant: Det är endast pliktmotivet som kan säga att du har en god vilja. Det är irrelevant vad du
gör, så länge det är en del av din plikt.

Den goda viljan - Vad du rationellt kan vilja

För att vi ska bedöma X för att hen gör Y så måste vi bedöma hen som en rationell person.

Enligt Kants system krockar inte plikter.

Böjelser - impulser och känslor att göra saker

Det kategoriska imperativet

“Handla endast efter den maxim som du kan vilja upphöja till allmän lag utan att hamna i ett
motsägelse.
 Deontologi Teleologi
Uppsåt => Handling => Konsekvenser
| | |
Sinnelagsetik Pliktetik Konsekvensetik

Det kategoriska imperativet

A) Handla endast efter den handling som du samtidigt kan vilja upphöja till allmän lag
B) Handla endast efter den handling som du samtidigt kan vilja upphöja till allmän
naturlag
Innan vi agerar måste vi anpassa oss till hur människans natur är och de naturlagar som finns.

- Hypotetiskt (att du har ett syfte)

Imperativ
- Kategoriskt (uppmaning som ej kräver syfte)

- kausala
Naturlagar
- teleologiska

Kant är en sinnelagsetiken. Har 4 plikter som är ett måste.

1. Plikt att ej begå självmord av egen kärlek

2. Plikt att ej ge falska löften
3. Plikt att utveckla mina naturliga talanger (den rationella varelse vill utveckla sina
talanger för att uppnå sina mål)
4. Plikten att hjälpa andra
Kant menar att detta ej är en fullständig lista, utan det är bara exempel på olika sorters plikter.

1 och 2 = Fullkomliga plikter som ej tillåter att påverkas av böjelser

3 och 4 = Ofullkomliga plikter

Ofullkomliga förpliktelser tillåter ej undantag men tillåter spelrum. T.ex. kan du vara duktig
på både X och Y, och kan hjälpa både A och B men du kan välja vad du ska bli duktig på och
vem du ska hjälpa.

Norman menar istället att fullkomliga förpliktelser alltid gäller (negativa plikter - gör ej)
medan de ofullkomliga förpliktelserna inte alltid gäller (positiva plikter - gör x). Det finns en
oändlig antal saker som vi inte gör, medan saker som vi kan göra hela tiden är begränsade.
Ofullkomliga förpliktelser kan komma i konflikt med varandra, men det kan ej de fullkomliga
förpliktelserna.

Kritik:
Maximen kan leda till olika handlanden beroende på hur man formulerar agerandet och vad
fokusfrågan är. Om jag ljuger för att rädda ett barn är det inte det samma som att rädda ett
barn för att kunna ljuga.

Hegel kritik:
Men vi måste t.ex. värdera löfte konventionen om vi ska hävda att det är fel att förstöra den.
Det finns en premiss och man smugglar in en värdering. Men det är ej vad Kant menar, han
menar endast att du ej kan ljuga i ett samhälle där en sådan konvention ej finns.

Vännen och yxmördaren:

Kants svar - om du ljuger om vart din vän är, och hen är där, då blir du skyldig för hens död.
Det goda syftet får ej plats här då det goda syftet är att följa imperativet, alltså förnuftet.

Kants människovärdesprincipen

Annan formulering av Kants imperativ:

“Handla så att du behandlar mänskligheten i din egen och i vilken annan person aldrig bara
som medel utan också som självändamål.”
Alltså - ta hänsyn till andras önskemål, ej bara fina egna.

Universalitetsbarhet

1. Konsekvenskrav - en rationell varelse måste vara konsekvent i sitt beteende

2. Opersoblighetskrav - Andra borde också kunna göra det samma
3. Opartiskthetskrav - Jag ska inte endast tänka på mina önskemål, utan även andras

Normans kritik för 3

Men det följer ej av rationaliteten. Förnuftet säger endast att alla har skäl att tänka på sig
själva. Så människovärdesprencipen följs ej av opartiskhetskraven men är en sak vi ofta
följer.
Kant måste utveckla sin teori.

Utilitaristen menar att godhet har ett värde eftersom det ger lycka till världen. Men Kant
menar att godhet har ett värde eftersom personen har ett värde.

Utilitarismen ser människan som behållare av lycka.

Kant menar:
Värde: Ting, egenskaper, funktioner. Alltså allt som har värde kan elimineras och ersättas
med en annan av samma värde.
Värdighet - Personer. Kan ej ersättas av personer av mer värde (men det är eftersom vi
värderar personer mer… )

T.ex. barn går ej att ersätta. Ting har ett värde beroende på vilken värde de har i personens liv
medan personen har en värdighet.

Alltså, respektera autonomin. Tytera ej en människa för att stoppa en framtida katastrof.