Etiska modeller

Pliktetik

mnniska om avsikten var att befria denne frn lidande,

men fel om avsikten var att komma t arvet efter personen.

Pliktetiken menar att konsekvenserna av en handling r helt

ointressanta. Det enda som r viktigt r att du handlar i
enlighet med de plikter du anser br glla. Exempel p
sdana plikter kan vara inte dda, inte ljuga eller inte
stjla.

Konsekvensetik

Frenklat kan man sga att pliktetiken lyder under fljande

grundsats:
Handla alltid enligt ett motto du kan upphja till
allmn lag.
Det hr betyder att om en pliktetiker tycker att det r fel att
dda s kan det heller aldrig vara rtt att dda. Helt oavsett
situation eller konsekvenser av att dda ngon. Ddshjlp
dr en person lider extremt mycket skulle d inte vara okej
enligt pliktetikerna, det skulle inte heller vara rtt att dda
en diktator (som t.ex Hitler). Mottot Man ska aldrig dda
r helt enkelt verordnat eventuella goda konsekvenser av
att dda ngon.

Sinneslagsetik
Fr sinneslagsetikern finns det bara en sak som r viktig:
Om syftet r gott r handlingen alltid god
Om man menar vl och handlar med goda avsikter s r
handlingen alltid rtt. T.ex s r det rtt att dda en lidande

Frenklat kan man sga att konsekvensetikerna lever efter

fljande motto:
Strsta mjliga lycka t strsta mjliga antal
Fr konsekvensetikern r en handlingskonsekvenser
avgrande. Den handling som skapar absolut bst
konsekvenser fr ett s stort antal som mjligt r alltid rtt.
Extremfallet som ofta anvnds som kritik mot
konsekvensetiken r att det vore rtt at koka ett barn i olja
om det skapad vldigt stor lycka t vldigt mnga
mnniskor.
Vad man frsker visa med det exemplet r att det inte
spelar ngon roll hur mycket en handling tycks g emot vra
traditionella vrderingar (som t.ex det r fel att dda), s
lnge den skapar bsta mjliga konsekvenser s r
handlingen riktig.
Om en stad har 1 000 invnare men bara mat fr att fda
500 s vore det enligt konsekvensetikern rtt att dda 500
fr att lta de andra 500 leva.