Att Gora Studiesituationen Tillganglig-For Vuxna Med Funktionsnedsattning Overgripande-Information-Tillganglig-Version

Att göra studiesituationen tillgänglig för
vuxna med funktionsnedsättning

Övergripande information
Skriften ingår i Studiepaket vuxen

Utgivna skrifter i denna serie:
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information. Best. nr: 00262
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med adhd. Best. nr: 00144
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd. Best. nr: 00272
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med lindrig utvecklingsstörning. Best. nr: 00438
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Best. nr: 00360
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa. Best. nr: 00332
Vid förfrågan kan skrifterna tas fram i alternativa format som till exempel e-bok, punktskrift eller lättläst.
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning

Övergripande information
© Specialpedagogiska skolmyndigheten
Ansvarig på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM): Aya Stehager
Redaktör: Annika Wallin, Blira Konsult AB
Text: Ylva Branting och Annika Wallin
Grafisk form: Liljedal Communication AB
Illustration: Liljedal Communication AB
Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar 2018
ISBN: 978-91-28-00780-1, tryckt

978-91-28-00781-8, pdf
Best.nr: 00262
Tack till Pirjo Lahdenperä på Mälardalens högskola som har lämnat synpunkter på vissa delar av texten.
Tack också till Yvonne Segerborg som berättat om verksamheten på vuxenutbildningen i Norrköping.
SPSM står som ensam ansvarig för innehållet i skriften.
Den här publikationen kan du ladda ner i pdf-format i

Specialpedagogiska skolmyndighetens webbutik: www.spsm.se/webbutik
Vill du ha publikationen i alternativa format beställer du det från order@spsm.se
Förord
Förord
Vuxenstudier kan handla om att komplettera det om stöd i studiesituationen. På senare tid
tidigare utbildning, utbilda sig i ett nytt yrke, har ordet ”studiesituation” emellertid kommit
lära sig svenska, ta till vara på sin begåvning att ersättas av ”lärmiljö”. Eftersom serien har
eller att bygga vidare på intressen. Personer med producerats under flera år ligger titeln fast men
funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet vi använder främst ordet lärmiljö i texterna. I
att utbilda sig som andra medborgare har. Den enlighet med Skolverket menar vi att lärmiljöer
här skriften beskriver fyra centrala områden som är alla de miljöer som den studerande möter i sin
tillsammans bildar basen i arbetet för en likvärdig utbildning. Lärmiljön omfattar alltså lektioner
utbildning. Dessa områden är tillgänglighet, och raster men även annat som till exempel studie-
delaktighet, inkludering och ett interkulturellt besök.
perspektiv. Utbildningsanordnare som arbetar Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna
aktivt med dessa frågor ger alla studerande, med funktionsnedsättning gavs ut första gången
oavsett funktionsförmåga, bättre förutsättningar år 2007. Skriften har reviderats flera gånger
att nå målen för sina studier. sedan dess, senast 2015, av Annika Wallin på
Den här skriften utgör grunden i en serie om Blira Konsult AB och Ylva Branting på SPSM.
att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna Den här skriften och övriga titlar i serien ingår
med funktionsnedsättning. Den presenterar lagar, i ett webbaserat studiepaket som du kan läsa mer
regler och berättar om ansvar för, och finan- på på sidan 30.
siering av, stödinsatser inom olika utbildnings-
former. De andra skrifterna i serien beskriver September 2015
specifika stödinsatser för vuxenstuderande med
adhd, autismspektrumtillstånd, läs- och skriv- Leif Näfver
svårigheter/dyslexi, psykisk ohälsa samt lindrig Chef för Statsbidragsavdelningen
utvecklingsstörning. Som titeln anger handlar Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten • Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information 3
4 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information • Specialpedagogiska skolmyndigheten
Innehåll
Innehåll
Förord ...................................................................................................................3
Innehåll..................................................................................................................5
Kravet på tillgänglighet omfattar alla utbildningar.......................................6
Tre samverkande aspekter av tillgänglighet...................................................8
Inkludering för allas delaktighet.....................................................................11
När alla drar åt samma håll.............................................................................12
Delaktighet i lärmiljön......................................................................................13
Stöd ur ett interkulturellt perspektiv..............................................................14
En stöttande organisation................................................................................17
Ansvar för och finansiering av stödinsatser..................................................18
Stöd för att livssituationen ska fungera........................................................25
Referenser och lästips......................................................................................28
Studiepaket vuxen............................................................................................30
Kravet på tillgänglighet omfattar alla utbildningar
Kravet på tillgänglighet
omfattar alla utbildningar
Utbildning ger individen ökade möjligheter att tillgänglighet menas att en person med en funk-
göra egna livsval och att delta i demokratiska tionsnedsättning missgynnas, genom att skäliga
processer och samhällsliv. Det ger makt och åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för
frihet. Utbildning är också en viktig förutsätt- att personen ska få jämförbar situation med
ning för att få arbete och lön. Personer med personer utan funktionsnedsättning. Diskrimine-
funktionsnedsättning som grupp har generellt sett ringslagen förbjuder diskriminering inom utbild-
lägre utbildningsnivå, lägre inkomst och sämre ningsverksamhet. Alla utbildningsanordnare,
förankring på arbetsmarknaden än befolkningen även privata, omfattas av krav på aktiva åtgärder
i övrigt. En förklaring till det är att många utbild- för att förebygga och motverka diskriminering av
ningar är otillgängliga. Att lärsituationen görs studerande.
tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning
är viktigt både för individerna och för samhället Utbildning är en rättighet
i stort. Mångfald berikar. Möten mellan olika Sverige har förbundit sig att följa FN:s konven-
erfarenheter, perspektiv och kunskaper ger förut- tion om rättigheter för personer med funk-
sättningar för utveckling. tionsnedsättning. Konventionen förtydligar att
mänskliga rättigheter även omfattar personer
Alla ska få utbilda sig med funktionsnedsättning och handlar om icke-
I Sverige garanteras de mänskliga rättigheterna diskriminering, lika möjligheter, tillgänglighet
framför allt genom grundlagarna. I regerings- och jämställdhet. Artikel 24 i konventionen säger
formen, som reglerar hur landet ska styras, står att personer med funktionsnedsättning ska ha
att det allmänna ska verka för att alla människor tillgång till bland annat vuxenutbildning och
ska uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. livslångt lärande, utan diskriminering och på lika
Det allmänna ska också motverka diskriminering villkor som andra. I detta syfte ska konventions-
bland annat på grund av funktionsnedsättning. staterna säkerställa att personer med funktions-
Inom utbildningspolitiken uttrycks detta som att nedsättning erbjuds ändamålsenlig anpassning.
alla ska få möjlighet att utbilda sig.
Varje verksamhets ansvar
Bristande tillgänglighet är diskriminering Ansvars- och finansieringsprincipen är en av de
Bristande tillgänglighet räknas som diskrimine- bärande principerna inom funktionshinderspoli-
ring enligt diskrimineringslagen. Med bristande tiken. Den säger att varje sektor i samhället ska
Kravet på tillgänglighet omfattar alla utbildningar
utformas och bedrivas så att den blir tillgänglig

för alla medborgare, och att kostnaderna och Diskrimineringslagen
de nödvändiga anpassningsåtgärderna ska Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskri-
finansieras inom den ordinarie verksamheten. minering och främja lika rättigheter och möjligheter
Det innebär att utbildningsanordnare har ett utifrån sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöver-
skridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
ansvar att avsätta pengar i sin budget för att
religion eller annan trosuppfattning, funktionsned-
göra lärmiljön tillgänglig. Ibland görs avsteg sättning, sexuell läggning och ålder. Diskrimine-
från principen. Det finns till exempel undantag ringslagen innehåller förbud mot både direkt och
som regleras i förordningar som säger att en del indirekt diskriminering. Direkt diskriminering är att
utbildningsanordnare har möjlighet att söka missgynna eller behandla någon sämre än någon
bidrag för vissa anpassningar och stödinsatser annan exempelvis för att personen har en funk-
(läs mer om detta på sidorna 22–28). tionsnedsättning. Indirekt diskriminering är att
någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt
som framstår som neutralt, men som kan komma
att särskilt missgynna vissa ur någon av de grupper
Diskrimineringsombudsmannen som räknades upp här ovan.
(DO)
Diskrimineringsombudsmannen ska se till att diskri- Det räknas dock inte som diskriminering om
mineringslagen följs och tar emot och utreder bestämmelsen eller förfaringssättet har ett berätti-
anmälningar om diskriminering, ger råd om hur till gat syfte och de medel som används är lämpliga
exempel skolor kan arbeta förebyggande mot dis- och nödvändiga för att uppnå syftet. Har en dom-
kriminering, granskar utbildningsanordnares aktiva stol bedömt att en person har diskriminerats har
åtgärder mot diskriminering och informerar om personen rätt till diskrimineringsersättning.
skyddet mot diskriminering.
Tre samverkande aspekter av tillgänglighet
Tre samverkande aspekter

av tillgänglighet
En funktionsnedsättning innebär att en person har en möjlighet att orientera sig där utan svårigheter.
nedsättning i sin fysiska, psykiska eller intellektuella Det gäller både inom- och utomhusmiljöer. För
funktionsförmåga. Nedsättningen kan vara medfödd att alla studerande ska kunna delta i studierna
eller ha uppstått som följd av en sjukdom eller av en måste rummen, inredningen och utrustningen vara
skada. tillgängliga. Det innebär till exempel att det inte
Fysiska funktionsnedsättningar kan till exempel ska finnas några nivåskillnader som utestänger
innebära nedsatt rörlighet i någon del av kroppen, personer som använder rullstol och att det finns
nedsatt syn eller nedsatt hörsel. välplacerade skyltar med tydlig text så att personer
Psykiska, neuropsykiatriska och intellektuella med nedsatt syn kan hitta rätt i byggnaden. Under-
funktionsnedsättningar kan bland annat innebära att visningssalar, parkeringsplatser, toaletter, bibliotek
personen har nedsatt koncentrationsförmåga eller och andra utrymmen ska vara åtkomliga, använd-
nedsatt minne. De flesta sådana funktionsnedsätt- bara och framkomliga för alla studerande. Andra
ningar är dolda och syns inte utanpå. generella åtgärder är hissar, ramper, dörröppnare,
Det är viktigt att komma ihåg att personer med bra belysning, hörteknisk utrustning, teleslinga,
funktionsnedsättning utgör en heterogen grupp. ljuddämpande åtgärder, kontrastmarkering och
Olika funktionsnedsättningar får olika konsekvenser. informationsskyltar med punktskrift och pikto-
Graden av nedsättning, och hur den tar sig uttryck, gram. Det handlar också om att tänka igenom
kan också variera stort mellan olika personer med möbleringen i lokalerna. Studiematerial – och även
samma diagnos. kaffeautomater – måste placeras så att alla kan nå
dem. Utbildningsanordnarens tekniska utrustning,
Funktionshinder uppstår i miljön som till exempel datorer och programvaror, ska
En person kan ha en funktionsnedsättning utan att vara tillgängliga för studerande med funktions-
vara funktionshindrad. Funktionshinder uppstår när nedsättning. Även allergiframkallande växter bör
omgivningen inte är tillgänglig. Miljön kan alltså undvikas i inomhusmiljön eller i nära anslutning
vara hindrande. För att undvika att studerande möter till luftintag och entréer. Vissa rengöringsmedel
hinder i lärmiljön måste utbildningsanordnaren se till kan också orsaka besvär för allergiker.
att utbildningen är tillgänglig. Tillgänglighet handlar
om att undanröja hinder i såväl de fysiska förhållan- En pedagogiskt tillgänglig lärmiljö
dena som i kommunikation, information, pedagogik Pedagogisk tillgänglighet handlar om att skolans
och den studiesociala miljön. Anordnare kan göra sin medarbetare har kunskap om lämpligt pedago-
utbildning tillgänglig både genom generella åtgärder giskt stöd. Tillgängligheten ökar när pedagogen
och genom individuellt utformat stöd. har genomtänkta strategier i undervisningen och
använder alternativa verktyg och anpassade läro-
En fysiskt tillgänglig lärmiljö medel när det behövs. Utgångspunkten ska vara
I lärmiljön innebär fysisk tillgänglighet att den att hitta lösningar som inkluderar den studerande i
studerande kan ta sig fram till platsen för utbild- undervisning och sociala sammanhang. Även kom-
ningen, ta sig in i lokalerna, vara där och ha munikation och information ska vara tillgänglig.
Kurslitteratur och studiematerial ska kunna göras Inventera tillgängligheten

tillgängliga i format som till exempel punktskrift,
teckenspråk och som e-bok. Medel för att öka På nästa sida finns en checklista för inventering
den pedagogiska tillgängligheten kan vara kogni- av den fysiska tillgängligheten i lärmiljön, och en
tivt stöd, anteckningsstöd, alternativa prov- och checklista för inventering av pedagogisk och social
tentamensförhållanden, särskilda programvaror, tillgänglighet. Inventeringen kan ske i samband med
en stödperson eller teckenspråkstolk. Läs mer om skyddsrond eller arbetsmiljörond. Det är en fördel
specifika stödinsatser i de andra skrifterna i serien om en eller flera av dem som deltar vid invente-
(se förteckning på sidan 2). ringen har kännedom om, eller egen erfarenhet av,
funktionsnedsättning.
Socialt tillgänglig lärmiljö
Social tillgänglighet betyder att den studerande kan
delta i samspel och kommunikation med lärare och
andra studerande i såväl undervisningen som på
ledig tid mellan lektionerna. Den studerande ska Tillgängliga läromedel
mötas med respekt så att han eller hon känner sig I söktjänsten Hitta läromedel kan du hitta läromedel
accepterad och delaktig. Varje studerande måste med egenskaper som inspelad text, lättläst text eller
långsam progression, liksom läromedel i digital form
kunna delta i grupparbeten, undervisning och
som ger möjlighet till textmedföljning eller till att
pedagogisk handledning. Lika viktigt är det att till göra individuella inställningar.
exempel kunna vara med vid fikapauserna, att det Se www.spsm.se/hittalaromedel
finns en stödperson som kan svara på frågor och • SPSM producerar läromedel med punktskrift, på
tillgång till vilorum för den som behöver det. teckenspråk eller med Pictogram, till exempel.
• Myndigheten för tillgängliga medier, MTM,
De tre aspekterna måste samspela tillgängliggör kursmaterial för högskolestudier
Det är först när de tre aspekterna av tillgäng- samt distribuerar litteratur och samhälls
lighet samspelar och utgår från den studerandes information i tillgängliga format.
• SRF Fortbildning producerar studiematerial till
individuella behov som lärmiljön kan sägas vara
personer med synnedsättning eller dövblindhet
tillgänglig. som deltar i statsbidragsfinansierade studie-
cirklar och till elever vid folkhögskolor.
Social miljö Individuell
Samspel kunskaps-
utveckling
Tillgängliga lokaler och tillgänglig

Lärande information
Mer information om tillgängliga lokaler och
tillgänglig information finns i Riktlinjer för
tillgänglighet - Riv hindren som kan beställas eller
laddas ned från Myndigheten för delaktighet.
Fysisk Pedagogisk Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att
miljö miljö
verka för att funktionshinderspolitiken ska få
genomslag i hela samhället.
När den studerande kan röra sig självständigt i lokalerna, ta del av
information och undervisning och utvecklas i samspel med andra
ökar möjligheterna till lärande och individuell kunskapsutveckling.
Checklista fysisk tillgänglighet Checklista pedagogisk och social tillgänglighet
Är lärmiljön tillgänglig i den bemärkelsen att de studerande Har lärare, studie- och yrkesvägledare, stödpersoner, personal
kan agera självständigt utan att behöva be andra om hjälp? i matsalen, kaféet, vaktmästeriet och studiekamrater kunskap
(Exempelvis: behöver personer som sitter i rullstol be andra om olika funktionsnedsättningar så att de kan ge ett bra
om hjälp vid kaffeautomaten eller behöver personer med syn- bemötande?
nedsättning be om hjälp för att starta förstoringsprogrammet
varje gång datorn slås på?) Finns det någon som har kompetens och tid för att kartlägga
studerandes behov av stödinsatser?
Finns hinder som gör att personer med funktionsnedsättning
måste ta omvägar för att ta sig fram i lokalerna, eller in i loka- Har utbildningsanordnaren utsett ansvariga personer, och
lerna? gett dem tid i deras tjänster, för att ge extra handledning,
kognitivt stöd, erbjuda tillgängliga läromedel och andra
Finns hissar och ramper? stödinsatser?
Är dörröppnare placerade så att de är lätta att komma åt? Arbetar utbildningen med att stödja studerande med teknisk
utrustning, alternativa verktyg och hjälpmedel?
Finns en policy för allergena växter och starka dofter i loka-
lerna som exempelvis parfymer och rengöringsmedel? Finns teknisk support till lärarna kring alternativa verktyg?
Är det lätt att hitta och välja allergifria alternativ i serve- Fungerar datasupporten och finns rätt programvaror inlagda?
ringen?
Får lärarna utbildning och fortbildning inom it-stöd?
Är dörrar och trappsteg kontrastmarkerade?
Erbjuder utbildningen alternativa former för prov eller tenta-
Är belysningen god? (Tänk på att lysrörsljus kan vara störande men? Det kan till exempel vara förlängd provtid, att dela upp
för en del.) ett prov eller en tentamen på flera tillfällen, att få möjlighet
att skriva svaren på dator, att bearbeta text med hjälp av tal-
Är akustiken god? (Tips! Arbetsmiljöverket har en app för att syntes, att få en hemskrivning istället för prov, att få uppgifter
mäta buller.) upplästa.
Finns fungerande hörteknisk utrustning? Finns teleslinga och Finns möjligheten att få anteckningsstöd på lektioner och
ljuddämpande åtgärder? föreläsningar?
Finns informationsskyltar med punktskrift och bilder? Finns rutiner för att ta fram kurslitteratur och studiematerial i
alternativa format som till exempel punktskrift, lättläst eller
Finns orienteringsmärken som gör det lättare att hitta rätt e-bok?
och känna igen sig?
Är utbildningens webbsida tillgänglig? Kan webbsidan läsas
Är salar och rum utformade för att passa studerande som med skärmläsare? Är det lätt att navigera på sidan?
behöver kunna skärma av intryck? (”Röriga” klassrum eller
salar med stora glaspartier mot korridorer där det är mycket Kan varje studerande delta i samspel och kommunikation
liv och rörelse kan skapa svårigheter.) med lärare och andra studerande i såväl undervisningen som
på ledig tid mellan lektionerna?
Är teknisk utrustning som datorer och programvaror tillgängliga?
Kan varje studerande delta i grupparbeten?
Är entrén utformad så att alla kan hitta till, och använda,
receptionen? Finns möjlighet att skapa mindre undervisningsgrupper vid
behov?
Finns tillgång till avskilda platser för vila och återhämtning?
Finns krav på tillgänglighet vid upphandling av produkter och

tjänster?
Inkludering för allas delaktighet
Inkludering för
allas delaktighet
Under tidigare sekel var personer med funktions-
nedsättning ofta exkluderade från grundläggande
utbildning. Exkludering innebär att en person
eller grupp utestängs från ett sammanhang eller
en verksamhet. När staten och kommunerna
började ta ansvar för att även personer med
funktionsnedsättning skulle få utbildning skedde
det nästan uteslutande genom segregerade skolin-
rättningar. Segregering betyder att vissa grupper
hålls åtskilda från övriga befolkningen och det
handlade om att särskilda skolor skapades för
personer med olika funktionsnedsättningar. Först Fakta
på 1960- och 1970-talen ökade integreringen FN:s standardregler beskriver internationella regler för att
i skolan. Integrering innebär att utbildningen tillförsäkra människor med funktionsnedsättning full delak-
öppnar sina dörrar för alla, men kraven ställs tighet och jämlikhet. De är föregångare till konventionen om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
sedan på individen som ska anpassa sig. En
integrerad studerande tillåts delta i den ordinarie
Salamancadeklarationen handlar om hur skolan ska
undervisningen och fokus ligger på att hitta anordna undervisningen för elever i behov av särskilt stöd.
individuella lösningar så att han eller hon kan Salamancadeklarationen bygger på FN:s Allmänna förklaring
få utbildning utan att läraren behöver ändra sitt om de mänskliga rättigheterna och FN:s Standardregler om
arbetssätt för den övriga gruppen. På 1990-talet delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsned-
blev delaktighet och jämlikhet nya ledord och sättning.
man började tala om inkludering istället för inte- Handikappreformen kom 1994 och omfattar bland annat
grering. I en inkluderande undervisningssituation LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.
ställs kraven på verksamheten och inte på indi-
viden. Det är verksamhetens ansvar att erbjuda
aktiviteter där alla studerande kan delta på sina tighet som mål. Inkludering innebär också att
villkor utan att någon utestängs systematiskt. arbeta strukturellt för att undvika särlösningar
Utgångspunkten är att gruppen är heterogen och som systematiskt utestänger studerande från
det är i gruppen som olikheterna gestaltar sig, pedagogiska och sociala sammanhang på skolan.
inte i en särskild individ. Inkludering handlar Ett inkluderande arbetssätt ser olika ut i olika
alltså om mycket mer än att rent fysiskt placera situationer. Det är viktigt att grupperna är dyna-
studerande med funktionsnedsättning i samma miska, föränderliga och att de kan se olika ut
klassrum som studerande utan funktionsned vid olika tillfällen. Det innebär att man ibland,
sättning. Det handlar om att se olikheter som på vissa lektioner, kan ha lösningar som enskild
något positivt, att arbeta med gruppen som en undervisning eller mindre grupper som då kan
helhet, undvika särlösningar och att ha delak- vara det bästa utifrån den studerandes behov.
Intervju – Yvonne Segerborg, specialpedagog
När alla drar åt samma håll

– exempel på ett inkluderande arbetssätt i praktiken
Vuxenutbildningen i Norrköping arbetar inkluderande sedan flera år.

Stödenheten utgör navet i arbetssättet och har ett nära samarbete
med ämneslärarna, rektor och andra medarbetare.
På grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Samarbete med ämneslärarna

(komvux) i Norrköping studerar 1400 elever. Stödenheten är stor med ett tiotal medarbetare
Nästan 20 procent av dem är inskrivna på Stöd som har hela, eller delar av, sina tjänster där.
enheten. De är specialpedagoger eller ämneslärare med
– Vårt arbetssätt skiljer sig från det traditio- specialpedagogisk kompetens och tillsammans
nella där man ofta placerar elever med Aspergers representerar de nästan alla ämnen.
syndrom eller andra funktionsnedsättningar i – Vi sitter med i ämneslagen och det gör att
små, speciella grupper. Många elever behöver våra kunskaper sprids och vävs in i det ordinarie
individuellt stöd men vi undviker permanenta arbetet.
särlösningar, säger Yvonne Segerborg som är Ämneslärarna har en stödverksamhet som är
specialpedagog och stödsamordnare. öppen hela dagarna och som de själva bemannar.
Hon vet att de flesta elever kan studera i stor Eftersom vuxenutbildningen i Norrköping
grupp om medarbetarna på skolan skapar goda arbetar inkluderande är förstås alla elever väl-
förutsättningar. komna dit. När ämneslärarna behöver lära sig
– Det krävs ofta en introduktionsperiod då mer om alternativa verktyg, eller något annat,
eleverna kan ta in det nya i sin takt. Trygghet och kan de få handledning av specialpedagogerna.
kontinuitet är också viktigt. Har man till exempel
lovat någon tillgång till ett lugnt rum på vissa Alla på skolan omfattas
lektioner så får man inte plötsligt ändra på det Stödenheten har också ett nära samarbete med
och godtyckligt flytta runt eleven mellan olika rektorerna och de andra yrkesgrupperna på
grupprum. Det måste finnas struktur både i och skolan.
runt gruppen. – Jag vill lyfta fram expeditionspersonalen.
För elever som har svårt att göra vissa moment Ofta är det de som möter eleverna allra först och
i stor grupp finns möjlighet till anpassning. De därför är det viktigt att de kan ställa rätt frågor
kan gå till Stödenheten för att få jobba i lugn och hänvisa vidare. För att få situationen att
och ro på vissa lektioner, göra prov, få alterna- fungera måste alla dra åt samma håll. Vi har en
tiva uppgifter när det är grupparbeten eller göra samsyn och tillsammans kan vi fixa det mesta!
muntliga framställningar.
Delaktighet i lärmiljön
Delaktighet i lärmiljön
Delaktighet handlar om en demokratisk rättighet grupparbeten eller aktiviteter på rasten. Det

att få delta i samhällslivet på samma villkor som huvudsakliga är inte att alla gör exakt samma
andra. I lärmiljön innebär det att kunna vara en sak. Det viktiga är att man deltar i något till-
aktiv del av aktiviteter och relationer. För att få sammans med andra.
syn på vad det är som hindrar delaktighet, och
hur delaktighet kan främjas, har SPSM tagit fram • Erkännande som innebär att de andra, såväl
en modell som presenteras i skriften Där man kurskamrater som lärare med flera erkänner
söker får man svar. Modellen utgår från sex olika och accepterar individen utifrån den person
aspekter av delaktighet och kan fungera som stöd han eller hon är.
i samtal med studerande. Istället för att använda
mer allmänna frågor om delaktighet, som riskerar • Engagemang som finns som en upplevelse
att bli för abstrakta, utgör de sex aspekterna något inom den studerande men som i hög grad
att resonera runt. Aspekterna är beroende av var- påverkas av omgivningen.
andra och hänger ihop. För delaktighet krävs:
• Autonomi som innebär inflytande och själv-
• Tillhörighet som handlar om formell legi- bestämmande.
timitet och innebär att man tillhör en viss
grupp eller aktivitet. Den studerande kan få Det är viktigt att utgå från att delaktighet är
formell tillhörighet genom att till exempel grundläggande för såväl kunskapsutveckling
vara inskriven på en kurs eller ingå i en viss som social utveckling. Målet kan emellertid inte
fritidsaktivitet. vara att alla ska vara delaktiga i alla aktiviteter
eller situationer hela tiden. Det orkar ingen
• Tillgänglighet som innebär att ha tillgång till vara. Det är ingen annan än personen själv som
platser, aktiviteter och sammanhang. kan avgöra vad som är en rimlig nivå för hans
eller hennes delaktighet i studierna eller i andra
• Samhandling som betyder att delta i samma verksamheter.
handling som andra. Det kan vara i samtal,
Stöd ur ett interkulturellt perspektiv
Stöd ur ett interkulturellt

perspektiv
Drygt 1,7 miljoner, eller 16 procent, av Sveriges varit på flykt. Krigsskador eller trauman kan i sig
befolkning är födda utomlands. Migrations- leda till funktionsnedsättningar och tillgången på
verkets prognos är att andelen kommer att läkarvård, rehabilitering och habilitering kan ha
öka under de kommande åren. De flesta som varit begränsad.
invandrar till Sverige anländer i vuxen ålder Kunskapen, och medvetenheten, om den egna
och många söker till utbildningar för att lära sig funktionsnedsättningen kan variera stort hos
svenska och komplettera tidigare studier. Enligt flerspråkiga vuxenstuderande precis som den gör
Skolverket har nio av tio studerande på grundvux i befolkningen i övrigt. Några har levt hela sitt liv
(kommunal vuxenutbildning på grundskolenivå) med en synlig funktionsnedsättning och är vana
utländsk bakgrund. Andelen utlandsfödda ökar vid att använda hjälpmedel. För andra kan svårig-
även inom högre utbildning och på yrkesförbere- heterna vara nyförvärvade eller nyligen upptäckta.
dande utbildningar. För många blir vuxenutbild-
ning det första mötet med språket, det svenska När diagnos och utredning saknas
skolsystemet och samhället i stort. Situationen kan vara komplex då det ofta
finnas många möjliga förklaringar till varför
Interkulturellt perspektiv den studerande inte når målen för sina studier.
Anordnare av vuxenutbildning möter således Långsam inlärning kan bero på bristande
studerande från hela världen i sina klassrum och studieteknik och ovana vid det svenska skol-
undervisningssalar. Därför behöver lärare och systemet (se ruta på sidan 16) eller på läs- och
andra medarbetare ha ett interkulturellt per- skrivsvårigheter/dyslexi, hörselnedsättning,
spektiv. Perspektivet handlar om självreflektion synnedsättning eller koncentrationssvårigheter
och att vara medveten om sina egna föreställ- till följd av till exempel adhd eller posttrauma-
ningar, fördomar, kunskaper och vanor. Grund- tiskt stressyndrom.
läggande är att medarbetarna på utbildningen Utbildningsanordnare kan alltid sätta in stöd
också är intresserade av andras erfarenheter. även om den studerande inte har en diagnos.
Det går att prova sig fram. Det är emellertid inte
Skilda referensramar utbildningsanordnarens uppgift att försöka ställa
En del flerspråkiga studerande har kognitiva eller medicinsk diagnos. Det ska vården göra och
fysiska funktionsnedsättningar sedan födseln. utbildningsanordnaren bör kunna hänvisa den
Vissa har levt i krig och fattigdom och många har studerande till rätt ställe. Vägen till att acceptera
Begreppen flerspråkig och interkulturell

I skriften används begreppet flerspråkiga vuxenstuderande. I det här sammanhanget omfattar begreppet personer som, under
sin uppväxt, har gått i andra skolsystem än det svenska och är relativt nya i det svenska språket och i det svenska
samhället. Alla har de med sig olika erfarenheter och kunskaper som påverkar deras sätt att tänka, vara och tolka världen.
Interkulturell avser processer där människor med olika språk och kulturer kommunicerar och interagerar med
varandra. (Källa: NE)
sina svårigheter, och att de eventuellt behöver vilka stödinsatser som kan passa. Förutsättning-
utredas, kan dock vara lång. Ord som ”funktions- arna för att hinna med orienterande samtal skiljer
nedsättning” och ”diagnos” kan vara okända sig åt inom olika skolformer. Det står emellertid
eller förknippade med skam. Bedömningen av klart att orienterande samtal är en förutsättning
vad som utgör en funktionsnedsättning skiljer för att kunna skapa en tillgänglig lärmiljö, där
sig också åt mellan olika länder. Det som ses som stödet utgår från individens behov. Det svenska
problematiskt i den svenska kontexten kan ha sättet att ge stöd kan behöva anpassas för att det
varit oproblematiskt i hemlandet. Det är tydligt ska fungera för flerspråkiga personer. Om det finns
att i samhällen där kraven i skolan och arbetslivet behov av lugna platser för återhämtning kan det
ökar, växer grupperna som får diagnoser. Den som behövas separata vilorum för män och kvinnor.
försöker motivera en studerande att begära en Utgångspunkten vid utformandet av ett fung-
utredning kan behöva förklara hur vårdcentralen erande stöd måste vara intresse, lyhördhet och
fungerar och vad vinsten kan bli av ett besök där. tydlighet. Intresse handlar om att vilja ta reda på
I sådana sammanhang måste det finnas en medve- vad den studerande har med sig för tidigare kom-
tenhet om att till exempel förslaget att ”be om en petenser och utgå från dem.
remiss för utredning hos psykolog” kan uppfattas Lyhördhet innebär att vara öppen för att
olika. I en del länder är det hög status och helt situationer kan tolkas på olika sätt utifrån olika
normalt att ha sin personliga terapeut eller psy- referensramar. Den som har goda erfarenheter
kolog. I andra länder associeras psykologer med av stöd från sin skoltid har större möjligheter
rättspsykiatrin på fängelser och mentalsjukhus. att påverka sin situation och ta till sig förslag.
Oavsett om den studerande har diagnos eller Medan den som upplevt misslyckanden, på grund
inte kan lärare alltid ge ett vänligt och respekt- av uteblivet stöd eller missriktade insatser, kan
fullt bemötande. En välkomnande attityd när den vara motspänstig och försöka dölja sina svårig-
studerande kommer, uppmuntran och förståelse heter.
är grundläggande. Tydlighet handlar om att ge ord och begrepp
innehåll. Det är ofta nödvändigt att förklara vad
Orienterande samtal om stödinsatser till exempel ”anteckningsstöd”, ”mentorsstöd”
Om en studerande riskerar att inte nå målen och ”förlängd provtid” innebär.
för sina studier behöver utbildningsanordnaren
erbjuda ett orienterande samtal för att prata om
Modersmålsstödjare eller tolk Inventera interkulturellt stöd

Modersmålsstödjare och tolkar är ofta en tillgång
i samtal med studerande som nyligen har börjat
lära sig svenska och är nya i det svenska sam- Nedan finns en lista med aspekter av interkul-
hället. Även tolkar och modersmålsstödjare kan turellt stöd. Den är förstås inte heltäckande.
behöva få en förklaring av skoltypiska begrepp Grunden i det interkulturella förhållningssättet
som ”speciallärare” och ”arbetslag” om de är en medvetenhet om sitt eget synsätt, och en
saknar förkunskap om detta. Söker man auktori- öppenhet och nyfikenhet på andras. Medarbe-
serad språktolk har Kammarkollegiet en lista på tare inom vuxenutbildningen måste våga och
sin webbplats som omfattar cirka 35 olika språk. vilja ställa frågor om vad som fungerar för den
enskilda studerande.
Att tänka på när det gäller interkulturellt stöd

Ny i det svenska skolsystemet Erbjuder utbildningen orienterande samtal om stöd, till fler-
För den som har gått i ett skolsystem som uppmuntrar språkiga studerande med funktionsnedsättning?
utantillinlärning kan det behövas mycket övning för
Finns rutiner för att anlita tolkar och modersmålstödjare?
att börja arbeta självständigt och med problemlösning.
Även bristande vana vid att tänka källkritiskt och Är lärare och andra medvetna om vikten av att förklara inne-
granskande kan göra det svårt att utföra uppgifter. börden av begrepp i samtal om stödinsatser?
Samarbetsformer och presentationstekniker skiljer sig
Får lärare, studie- och yrkesvägledare, stödpersoner, personal i
också åt i olika skolsystem. En del studerande saknar
matsalen, kaféet och vaktmästeriet kunskap för att kunna
erfarenhet av grupparbeten, uppsatsskrivande eller möta flerspråkiga studerande på ett bra sätt utifrån ett inter-
muntliga redovisningar och för den som tidigare kulturellt perspektiv?
saknat tillgång till dator kan det ta tid att erövra
tangentbord och ordbehandlingsprogram. Bilder kan användas som stöd i undervisningen. Finns med-
vetenhet om att bildspråk också är kulturellt bundet? (Lästips:
Qarin Franker).
Kan utbildningen förmedla kontakter till arbetsförmedling,

flyktingenheten (eller motsvarande) och till exempel social-
tjänst när den studerande behöver sådant stöd utanför stu-
diesituationen?
En stöttande organisation
En stöttande organisation
Ledningen på utbildningen har en nyckelroll i lanrum. Uppgraderingarna kan innebära att vissa
arbetet med att skapa en tillgänglig lärmiljö. Det program inte längre är kompatibla. Då krävs en
är ledningen som kan ge medarbetare de förut- it-tekniker som kan hjälpa till och som har god
sättningar som behövs. Det kan handla om att ge kännedom om vilka program som används och
tid för fortbildning om till exempel tillgänglighet, vad de kräver för system. Ett nära samarbete
funktionsnedsättningar och alternativa verktyg mellan lärare och tekniker är önskvärt och är sär-
som talsyntes och andra hjälpmedel. Det behövs skilt viktigt vid beställning av nya program och
också tydlighet kring arbetsfördelningen. Alla bör alternativa verktyg. En genomtänkt it-policy, med
veta vet vem som ansvarar för till exempel inven- utrymme för individuella lösningar, är ofta en
tering av tillgänglighet och orienterande samtal framgångsfaktor. Ett system där man loggar in på
med studerande. datorn i ett ursprungsläge där alla inställningar
Arbetslag eller enskilda medarbetare kan är gemensamma kan försvåra för studenter som
behöva tid för att planera stödinsatser, beställa behöver ha personliga inställningar.
anpassade läromedel, ge extra studiehandledning
och anpassa prov.
Det är bra om det finns rutiner för samarbete
med modersmålsstödjare och tolkar och för att Utökad studievägledning
kunna lotsa studerande vidare till andra sam- Utbildningsanordnaren kan göra en viktig insats
hällsaktörer vid behov. genom att prioritera resurser och tid så att stude-
rande kan få utökad studievägledning vid behov.
Att diskutera sitt studieval med någon som är insatt
Handledning
i hur utbildningen fungerar är viktigt för de flesta,
De medarbetare som ger stöd till personer med men kan vara särskilt betydelsefullt för personer
funktionsnedsättning kan ha behov av handled- med funktionsnedsättning. Genom att gå igenom
ning från till exempel en specialpedagog eller utbildningens olika moment, och få information om
annan sakkunnig. Det kan finnas frågor om hur vilket stöd som finns att få, kan personen bedöma
man ska hantera specifika situationer eller hur sina förutsättningar för att kunna genomföra studi-
man ska förstå funktionsnedsättningarna, hur de erna. Till exempel kan studie- och yrkesvägledaren,
en lärare, rektor eller en kurator ge sådan informa-
kommer till uttryck och vad som är rimliga krav
tion och hjälpa till med planering inför studiestar-
på den studerande. ten. För en person med funktionsnedsättning kan
det vara nödvändigt att starta planeringen för sina
Samarbete kring teknik studier i god tid eftersom vissa former av stöd krä-
Många studerande har gott stöd av it-baserade ver förberedelser och kontakter med andra myndig-
lösningar. På utbildningar som använder it- heter eller instanser. Det kan till exempel ta tid att
stöd i undervisningen behövs tekniskt support. beställa och få anpassad studielitteratur eller att
hitta en lämplig stödperson.
Övergripande system, både plattformar och
operativsystem, uppgraderas med jämna mel-
Ansvar för och finansering av stödinsatser
Ansvar för och finansiering

av stödinsatser
Skolväsendet för vuxna omfattar: omfattning av studierna. Om en studerande inom

• Kommunal vuxenutbildning i svenska för skolväsendet för vuxna riskerar att inte utvecklas
invandrare (sfi), kommunal vuxenutbild- i riktning mot målen för sin utbildning, ska stöd
ning på grundläggande nivå (grundvux eller skyndsamt sättas in. Enligt Skolverkets allmänna
komvux) samt kommunal vuxenutbildning råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd
på gymnasial nivå (komvux) och åtgärdsprogram gäller bestämmelsen om
• Särskild utbildning för vuxna (lärvux stöd i form av extra anpassningar för elever inom
eller särvux) skolväsendet för vuxna. Däremot gäller inte
skollagens bestämmelser om åtgärdsprogram och
Övrig vuxenutbildning omfattar: särskilt stöd.
• Yrkeshögskolan Extra anpassningar är sådana stödinsatser som
• Högskola och universitet normalt är möjliga att genomföra inom ramen
• Folkhögskola och studieförbund för den ordinarie undervisningen. Det behöver
• Arbetsmarknadsutbildning och privata inte fattas något formellt beslut om extra anpass-
utbildningar ningar. De allmänna råden säger vidare att när en
elev inte utvecklas i riktning mot utbildningens
Regleringen kring specifika stödinsatser och mål ska skolan se över sin organisation och
ansvaret för finansieringen skiljer sig åt mellan de omfördela resurserna. Det handlar till exempel
olika utbildningsformerna. SPSM ger råd, stöd om vilka pedagogiska metoder som används, hur
och bidrag till skolväsendet för vuxna. Myndig- lärmiljöerna är organiserade och hur elevgruppen
heten fördelar också bidrag till högskolor, univer- fungerar.
sitet, folkhögskolor och studieförbund. På de Det är huvudmannens ansvar att ge skolorna
följande sidorna finns matriser som visar vem tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens
som har ansvar för, och vem som finansierar stöd- bestämmelser om extra anpassningar. Rektor
insatser i dessa utbildningsformer. Motsvarande ansvarar för att ge lärarna förutsättningar i arbetet
matriser finns inte för de övriga utbildningsfor- med stödinsatserna. Det är också rektor som för-
merna. Yrkeshögskolan får sina medel från delar och säkerställer resurser utifrån elevernas
Myndigheten för yrkeshögskolan, arbetsmark- olika förutsättningar och behov. I första hand ska
nadsutbildningar får stödet till sina studerande rektor omprioritera beﬁntliga resurser. Om detta
via Arbetsförmedlingen. Då det gäller privata inte är tillräckligt kan rektor begära extra resurstill-
utbildningar finns inget lagreglerat stöd. delning hos skolhuvudmannen.
Av skollagen framgår att en huvudman för kom-
Skolväsendet för vuxna munal vuxenutbildning eller särskild utbildning för
Varje studerande inom skolväsendet för vuxna vuxna får anordna elevhälsa för sina elever.
ska ha en individuell studieplan. Planen ska
innehålla uppgifter om den studerandes mål och
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå
Särskild utbildning för vuxna
Vilket stöd? Vem ansvarar? Vem finansierar?
Lokaler, teknisk utrustning. Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren enligt ansvars- och

finansieringsprincipen.
Merkostnader för samordning, Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren enligt ansvars- och

kurator, psykolog, SYV. finansieringsprincipen.
Lärarinsatser. Utbildningsanordnaren som kan få Utbildningsanordnaren enligt ansvars- och

råd och stöd, kompetensutveckling finansieringsprincipen.
och information från SPSM.
Stödperson eller mentor. Utbildningsanordnaren som kan få Utbildningsanordnaren enligt ansvars- och
råd och stöd från SPSM. finansieringsprincipen.
Personlig assistans. Den studerande. Den studerandes hemkommun eller Försäkringskassan.
Tolk för döva, dövblinda och per- Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren enligt ansvars- och
soner med hörselnedsättning. finansieringsprincipen.
Tillgängliga läromedel. Utbildningsanordnaren eller den Kontakta SPSM för frågor om kostnadsansvar.
studerande. SPSM kan ge informa-
tion om, och tillgång till, anpassade
läromedel.
Studiefinansiering. Den studerande. Den studerande kan söka studiestöd från CSN.
Studerande inom särskild utbildning för vuxna kan
i vissa fall ansöka om timersättning från SPSM.
Exempel på extra anpassningar

”Exempel på extra anpassningar kan vara att hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen, eller
ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. Även ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnes-
område på ett annat sätt eller färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästräning, är att
anse som extra anpassningar. Särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa
tider samt digital teknik med anpassade programvaror kan även, som huvudregel, ingå inom ramen för extra anpassningar.
Till extra anpassningar hör även enstaka specialpedagogiska insatser. Det kan vara en speciallärare som under en kort tid, till
exempel två månader, arbetar tillsammans med eleven.”
Ur Skolverkets (2014) Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 22.
Skolverket (2015) ger också ut ett stödmaterial som heter Individanpassning, extra anpassningar och orienteringskurser
inom vuxenutbildningen. Materialet förtydligar vad de allmänna råden innebär för skolväsendet för vuxna.
Yrkeshögskolan Högskola och universitet

Yrkeshögskolan ger kvalificerade yrkesutbild- Utbildning på högskola och universitet innebär
ningar som utformas efter arbetslivets behov. högre eftergymnasiala studier. Sammanlagt finns
Den består av hundratals olika utbildningar som det drygt 50 högskolor, universitet och enskilda
drivs av olika utbildningsanordnare runt om i utbildningsanordnare som ger akademisk utbild-
landet. Anordnarna kan vara privata utbildnings- ning i Sverige.
företag, kommuner, landsting eller universitet och Stockholms universitet har som särskild
högskolor. Varje utbildning måste ha tillstånd uppgift att årligen fördela ett extra högskolege-
från Myndigheten för yrkeshögskolan, som även mensamt anslag mellan universitet och högskolor,
utövar tillsyn och granskar utbildningarnas kva- så kallade riktade nationella medel för särskilt
litet. pedagogiskt stöd.
Lagen om yrkeshögskolan och en rad för- På alla universitet och högskolor finns det
ordningar reglerar de utbildningar som ingår i särskilda samordnare för studerande med funk-
yrkeshögskolan. I Förordning om yrkeshögskolan tionsnedsättning. Universitets- och högskolerådet
framgår det att studerande på yrkeshögskoleut- berättar på sin webbplats www.studera.nu (se
bildningar, som har en konstaterad funktionsned- Livet som student) om tänkbara anpassningar
sättning, har rätt att erhålla särskilt pedagogiskt som de kan organisera för den studerande:
stöd i sina studier. Exempel på särskilt pedago- • anpassad litteratur,
giskt stöd kan vara teckenspråkstolk, anteck- • anteckningsstöd,
ningsstöd, alternativ examination, inläsning av • mentor eller extra handledning,
litteratur eller utökad lärartid om det krävs för • teckenspråkstolkning eller skrivtolkning.
att den studerande ska nå utbildningens mål. Det
finns många utbildningar att välja på och några Högskolor och universitet kan också söka bidrag
som är också speciellt riktade till personer med från SPSM för mentor, anteckningsstöd och stöd
funktionsnedsättning. vid förflyttning till studerande med rörelsehinder
Utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan eller psykisk eller neuropsykiatrisk funktions-
kan ansöka om statsbidrag eller särskilda medel nedsättning. I SPSM:s Mentorshandboken - för
från Myndigheten för yrkeshögskolan. Bidragen mentorer som stödjer studenter i högre utbildning
ska gå till pedagogiska insatser för studerande finns praktiska råd till mentorer och studenter
med funktionsnedsättning, alltså det som kallas som behöver mentorsstöd.
särskilt pedagogiskt stöd.
Högskolor och universitet

Lokaler, teknisk utrustning. Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren enligt ansvars- och finansieringsprincipen.
Merkostnader för studenthälsa Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren enligt ansvars- och finansieringsprincipen.

studie- och karriärvägledning.
Lärarinsatser, extra handled- Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren kan söka bidrag från Stockholms
ning, enskild handledning. universitet, för de kostnader som överstiger 0,3 procent av
anslaget för grundutbildning.
Stödperson eller mentor. Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren kan söka bidrag från Nationella medel
vid Stockholms universitet, för de kostnader som överstiger 0,3
procent av anslaget för grundutbildning. För mentor, anteck-
ningsstöd och stöd vid förflyttning till studerande med rörelse-
hinder, neuropsykiatriska eller psykiska funktionsnedsättningar
kan utbildningsanordnaren söka bidrag från SPSM.
Tolk för döva, dövblinda och per- Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren kan söka bidrag från Stockholms
soner med hörselnedsättning. universitet, för de kostnader som överstiger 0,3 procent av
anslaget för grundutbildning.
Tillgängliga läromedel och Utbildningsanordnaren och Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.
kurslitteratur. Myndigheten för tillgängliga
medier har ett gemensamt
ansvar för att förse den stu-
derande med (obligatorisk)
kurslitteratur i anpassade
format. Den studerande
lånar litteraturen vid hög-
skolebiblioteken.
Studiefinansiering Den studerande Den studerande kan söka studiestöd från CSN.
Folkhögskola
Folkhögskolestudier är ofta ämnesövergripande över sin verksamhet och profil. I Sverige finns
och bedrivs i projektform med utgångspunkt i för närvarande över 150 folkhögskolor. Av dessa
deltagarnas behov, förkunskaper och erfaren- drivs ett hundratal av folkrörelser, organisationer
heter. Till skillnad från andra skolformer är och stödföreningar, ett fyrtiotal drivs av regioner
folkhögskolor inte bundna av centralt fastställda och landsting. För mer information se
läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv www.folkhogskola.nu.
Folkhögskola
Lokaler, teknisk utrustning. Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren ska enligt ansvars- och

finansieringsprincipen, bekosta att lokalerna är tillgängliga.
Utbildningsanordnaren kan söka bidrag från SPSM för
anpassning av teknisk utrustning.
Merkostnader för kurator och Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren kan söka bidrag hos SPSM för
psykolog. kurators- och psykologinsatser. Folkbildningsrådet beviljar bidraget.
Utökade lärarinsatser. Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren kan söka bidrag för merkostnader hos
SPSM. Folkbildningsrådet beviljar bidraget.
Stödperson eller mentor. Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren kan söka bidrag för merkostnader hos
SPSM.
Tolk för döva, dövblinda och per- Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren kan söka bidrag för merkostnader
soner med hörselnedsättning. hos SPSM.
Tillgängliga läromedel. Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren kan söka bidrag från SPSM. För att få
tillgängliga läromedel för personer med synnedsättning eller
dövblindhet kan utbildningsanordnaren vända sig till SRF.
Studiefinansiering. Den studerande. Den studerande kan söka studiestöd från CSN. Studerande
vid vissa korta studier på folkhögskola kan ansöka om
internatbidrag, resebidrag och timersättning från SPSM.
FOTNOT till matrisen: Folkbildningsrådet fördelar och följer upp statsbidrag till folkhögskolor. Utbildningsanordnare ansöker om detta bidrag via
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Studieförbund
Studieförbundens verksamheter utgår ifrån
deltagarnas erfarenheter, behov och
förkunskaper.
Studieförbund
Lokaler, teknisk utrustning. Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren ska enligt ansvars- och finansie-
ringsprincipen, bekosta att lokalerna är tillgängliga. Har en
deltagare i en studiecirkel behov av särskild teknisk utrustning
finansieras det inom bidraget från Folkbildningsrådet.
Ledarinsatser. Utbildningsanordnaren. Ingår i bidrag från Folkbildningsrådet.
Stödperson och mentor. Utbildningsanordnaren. Ingår i bidrag från Folkbildningsrådet.
Tolk för döva, dövblinda och per- Utbildningsanordnaren. Ingår i bidrag från Folkbildningsrådet.
soner med hörselnedsättning.
Tillgängliga läromedel. Utbildningsanordnaren eller Studieförbundets lokalavdelning avgör vem som bekostar
den studerande. den studerandes läromedel. För att få tillgängliga läromedel
för personer med synnedsättning eller dövblindhet kan
utbildningsanordnaren vända sig till SRF.
Studiefinansiering. Den studerande. Studerande vid vissa korta studier kan ansöka om internatbi-
drag, resebidrag och timersättning från SPSM.
FOTNOT till matrisen: Folkbildningsrådet fördelar och följer upp statsbidrag till studieförbund. Studieförbunden ansöker inte om bidrag från Folkbild-
ningsrådet utan får ett bidrag baserat på inrapporterade studietimmar och hur många personer med behov av stöd som har deltagit i olika studiecirklar.
Tillgänglighet och möjligheter för personer med funktionsnedsättning att kunna delta i verksamheten är ett viktigt motiv för statens stöd till folkbild-
ningen. Extra bidrag kan utgå om någon av deltagarna på studiecirkeln har en funktionsnedsättning som innebär att det behövs personbundet stöd.
Arbetsmarknadsutbildning Privata utbildningar

En person som är arbetssökande kan få möjlighet Det finns även eftergymnasiala utbildningar som
att ta del av ett arbetsmarknadspolitiskt program bedrivs i privat regi utan offentliga eller statliga
genom Arbetsförmedlingen. Det kan till exempel bidrag. Det finns exempelvis utbildningar inom
innebära att personen går en arbetsmarknadsut- hudvård och skönhet eller inom reklamområdet
bildning, vilket är en kort yrkesinriktad utbild- som drivs av enskild huvudman. Utbildningarna
ning som är anpassad utifrån arbetsmarknadens finansieras genom att den studerande betalar en
behov. Arbetsmarknadsutbildningar upphandlas avgift eller att företag beställer en skräddarsydd
av olika utbildningsanordnare, till exempel kurs. Ersättningar från Folkbildningsrådet eller
utbildningsföretag, högskolan eller kommunala SPSM utgår inte till enskild huvudman som
uppdragsverksamheten. Upphandlade arbets- driver privat utbildning.
marknadsutbildningar ska generellt vara tillgäng- De som bedriver utbildningar som leder fram
liga för arbetssökande med funktionsnedsättning. till vissa examina, omfattas av diskriminerings-
Via Arbetsförmedlingen kan vissa arbetssö- lagen.
kande, efter individuell bedömning, få stöd i form
av särskilda anpassningar. Det kan till exempel
bestå av extra lärarinsatser, teckenspråkstolkning
eller hjälpmedel i studiesituationen. Arbetsför-
medlingen kan också lämna ekonomiskt stöd för
att ta fram studiematerial som är anpassat för att
personer med funktionsnedsättning ska kunna
delta i arbetsmarknadsutbildningen. Det kan
till exempel vara ljudböcker eller material med
punktskrift.
Stöd för att livssituationen ska fungera
Stöd för att livssituationen

ska fungera
För att studierna ska lyckas är det mycket annat i vuxen och inte längre har vårdnadshavare som
livet som också måste fungera. Det är inte utbild- kan företräda henne eller honom eller för den
ningsanordnarens ansvar att ge stöd utanför som har växt upp i ett annat land.
”skoltid”. Det finns emellertid ingen myndighet
eller annan instans som har helhetsansvar och • Socialt och praktiskt stöd söker personen via
kan hjälpa en person med funktionsnedsättning kommunen. Socialtjänstlagen (SoL) gäller
att få det stöd som han eller hon behöver på olika generellt medan Lag om stöd och service till
livsområden. Det finns inte ens någon samlad vissa personer med funktionsnedsättning
beskrivning av vilka stödinsatser som erbjuds, (LSS) endast omfattar en avgränsad grupp
och vem som ansvarar för dem, eftersom det ser med omfattande svårigheter och stort behov
olika ut i olika delar av landet. Ansvarsgränser av stöd för att klara sitt dagliga liv. Även
ändras dessutom över tid. bostadsanpassning och parkeringstillstånd
för rörelsehindrade söker personen hos kom-
Höga krav på att ta egna initiativ munen.
Sedan 1990-talets handikappreformer har beto-
ning på individens egna initiativ ökat, när det • Habilitering, sjukvård och tandvård har
gäller att formulera sina behov och begära stöd. landstinget eller regionen ansvar för. Lands-
Insatser från kommunen kan till exempel bara ges tinget står också för tolkservice som gäller
om den enskilde själv begär det. Detta kan skapa vardagstolkning för döva, personer med hör-
problem för de personer med funktionsnedsätt- selnedsättning, vuxendövhet eller dövblindhet
ning som har svårt att själva formulera, hitta och i vissa sammanhang.
söka stöd på det sätt som systemet kräver. Många
saknar kunskap om de egna rättigheterna och • Olika ekonomiska bidrag (socialförsäkrings-
det kan vara svårt att ta sig fram i ”myndighets- stöd) som vårdbidrag, handikappersättning,
djungeln”. Myndigheter och regelverk kan utgöra bilstöd, tandvårdsstöd, assistansersättning,
en helt ny värld för den som får en funktionsned- aktivitetsersättning och sjukersättning söker
sättning mitt i livet, för den som nyligen blivit personen hos Försäkringskassan.
• Arbetsförmedlingen har olika arbetsmark- Det går att få studiemedel för heltidsstudier
nadspolitiska åtgärder för personer med eller för deltidsstudier på 75 eller 50 procent. Är
funktionsnedsättning. studietakten lägre än 50 procent kan man inte få
studiemedel. Om man på grund av sin funktions-
Även om ansvarsfördelningen kan se tydlig ut nedsättning inte kan studera på heltid, utan bara
ovan så finns det många områden där ansvaret i på deltid, kan man ansöka om att få aktivitets-
praktiken fördelas mellan olika huvudmän från eller sjukersättning från Försäkringskassan för
fall till fall. den tid man inte orkar studera. Det förutsätter
dock att Försäkringskassan bedömer att studie-
Lotsa bland myndigheter och arbetsförmågan är nedsatt minst ett år
Det utbildningsanordnaren kan göra är att skapa framåt. Den som redan har aktivitetsersättning,
en funktion dit studerande kan vända sig för att när han eller hon börjar studera, ska vända sig till
få hjälp med att fylla i blanketter, ta kontakter, Försäkringskassan för att berätta om de ändrade
tolka information och annat för att hitta rätt förhållandena och fråga om han eller hon får
i systemen. Detta är ett frivilligt åtagande för behålla sin aktivitetsersättning under studietiden.
utbildningsanordnaren, men ibland helt nöd- Det finns möjligheter att ansöka om fullt stu-
vändigt för att få livs- och studiesituationen att diemedel även om man bara studerar på deltid.
fungera för den studerande. Det underlättar för Det kan beviljas till studerande som lägger ned
de studerande om den person som har uppdraget mer tid än normalt på sina studier på grund av
är lätt att få tag i. Det skulle kunna vara en sin funktionsnedsättning. Den studerande måste
studie- och yrkesvägledare, kurator, en moders- också ha utnyttjat alla stödåtgärder som utbild-
målsstödjare eller någon som sitter i receptionen. ningen erbjuder men ändå inte klara av att stu-
I slutänden är det emellertid den enskilde själv dera i normal studietakt. Det krävs även ett intyg
som måste ansöka om stödet. som styrker funktionsnedsättningen. Centrala
studiestödsnämnden gör sin bedömning efter
Informera om särskilda regler kring prövning i varje enskilt fall. Att få studiemedel
studiemedel för heltid fast man studerar på deltid gör att man
Det finns situationer som studerande med funk- får högre studieskulder. Centrala studiestöds-
tionsnedsättning riskerar att hamna i lättare än nämnden kan skriva av den del av studieskulden
andra. Man kanske inte orkar studera på heltid som orsakas av förlängd studietid på grund av
eller i samma studietakt som andra och kan ha funktionsnedsättning. Även det sker efter pröv-
återkommande sjukperioder. Det är individens ning i varje enskilt fall.
eget ansvar att ha kontakterna med Centrala Studerande som inte bor på studieorten kan
studiestödsnämnden, och att ordna sjukskrivning få merkostnadslån från Centrala studiestöds-
om det behövs. Utbildningsanordnare, lärare och nämnden för resor mellan hemmet och studie-
studie- och yrkesvägledare kan emellertid göra en orten. Detta gäller bland annat om den stude-
viktig insats genom att upplysa den studerande rande har styrkta medicinska skäl för resor med
om de särskilda regler kring studiemedel som egen bil.
finns.
Frågor om hjälpmedel
Personliga hjälpmedel i utbildningen kan under- Studiemedel
lätta för den studerande att delta i undervis- Centrala studiestödsnämnden (CSN) är den myndig-
ningen och andra aktiviteter. Det är svårt att säga het som betalar ut studiemedel. På www.csn.se finns
generellt vad som är ett personligt hjälpmedel en lista över vilka utbildningar som berättigar till stu-
och hur den studerande ska gå till väga för att få diemedel. Till exempel ger studier på högskola och
universitet, folkhögskola och kommunal vuxenutbild-
hjälpmedlet och vem som ska betala. Det finns
ning på grundläggande eller gymnasial nivå rätt till
också oklarheter om var gränsen går för vad som studiemedel, men det gör inte studier inom kommu-
är personliga hjälpmedel, pedagogiska hjälpmedel nal vuxenutbildning i svenska för invandrare och sär-
och utrustning. Om den som studerar behöver skild utbildning för vuxna.
hjälpmedel kan personen börja med att vända
sig till sin vårdcentral eller annan som har rätt Överklagandenämnden för studiestöd är en myndig-
att förskriva hjälpmedel. Vilka hjälpmedel som het med uppgift att pröva överklaganden av vissa
beslut fattade av CSN. I hanteringen av överklagan-
förskrivs varierar beroende på vilken prioritering
den ingår frågor om stöd till vuxenstuderande med
landstinget eller regionen gör. funktionsnedsättning av olika slag.
Referenser och lästips
Referenslista
Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån 2015-08-04 från http://www.skolverket.se/statistik-

(2015), Arbetskraftsundersökningarna 1:a kvar- och-utvardering/statistik-i-tabeller/komvux/elever-
talet 2015. Hämtad 2015-07-31från http://www. och-kursdeltagare.
scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/
Visa-detaljerad-information/?publobjid=23834 Socialstyrelsen. (2010). Inkomster och utgifter för vissa
personer 20–64 år med funktionsnedsättningar –
Lewin, B. (1998). Funktionshinder och medborgarskap. Specialbearbetning av SCB:s undersökning HEK.
(Doktorsavhandling) Socialmedicinsk tidskrifts
skriftserie, nr 55. Uppsala universitet. SOU 2011:83. En samlad tolktjänst. s 112. Stockholm:
Fritzes.
Prop. 1999/2000:79. Från patient till medborgare.
Stockholm: Socialdepartementet. Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2014). Där
man söker får man svar. FoU-skriftserie nr 2.
SFS 2007:1345. Förordning om statsbidrag vid vissa Härnösand: SPSM.
studier för personer med funktionshinder. Stock-
holm: Utbildningsdepartementet. Statistiska centralbyrån. Sveriges officiella statistik.
Statistiska meddelanden. Sveriges framtida befolk-
SFS 2011:1163. Förordning om statsbidrag till särskilt ning 2014−2060. Hämtad 2015-08-04 från
utbildningsstöd. Stockholm: Utbildningsdeparte- http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0401/2014I60/
mentet. BE0401_2014I60_SM_BE18SM1401.pdf
SFS 1974:152. Regeringsformen 1 kap. 2§. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Sveriges officiella statistik.
Justitiedepartementet. Statistiska meddelanden. Universitet och högskolor.
Svensk och utländsk bakgrund för studenter och
Skolverket. (2014). Allmänna råd för arbete med extra doktorander 2012/13. Hämtad 2015-08-04 från
anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0211/2012L13/
Stockholm: Fritzes. UF0211_2012L13_SM_UF19SM1401.pdf
Skolverket. (2015). Individanpassning, extra anpass- Ungdomsstyrelsen. (2013). Fokus 12 Levnadsvillkor

ning och orienteringskurs inom vuxenutbildningen. för unga med funktionsnedsättning. Stockholm:
Stödmaterial. Stockholm: Fritzes. Ungdomsstyrelsens skrifter 2012:3.
Skolverket. Elever och kursdeltagare i komvux U2014/4732/S. Regleringsbrev för budgetåret 2015
kalenderår 2014. Tabell 3 A: Elever kalenderåren avseende Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
2009–2014. Sveriges officiella statistik. Hämtad Stockholm: Utbildningsdepartementet.
28 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information• Specialpedagogiska skolmyndigheten
Lästips Aktuella lagar, förordningar och förarbeten
Franker, Q. (2005). Bildspråk ur olika synvinklar – en • Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS
problematisering av bilder i alfabetiseringsunder- 2011:13 – HIN2) om undanröjande av enkelt
visning. Studiematerial. avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmän-
heten har tillträde och på allmänna platser
Lindberg, L. & Grönvik, L. (2011). Funktionshinders- • Diskrimineringslag (2008:567)
politik – en introduktion. Lund: Studentlitteratur. • Förordningen (2011:1108) om vuxenutbild-
ning
Myndigheten för delaktighet. (2015). Riktlinjer för • Förordningen (1991:977) om statsbidrag till
tillgänglighet – Riv hindren. folkbildningen
Kan laddas ner från www.mfd.se • Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan
• Högskolelagen (1992:1434)
Myndigheten för yrkeshögskolan. (2011). Förslag • Konvention om rättigheter för personer med
på hur yrkeshögskoleutbildningar kan göras till- funktionsnedsättning (SÖ 2008:26)
gängliga för personer med funktionsnedsättning. • Lag (1993:387)om stöd och service till vissa
Diarienummer 2011/783. funktionshindrade
Kan laddas ner från www.myh.se • Lag (1993:792)om tillstånd att utfärda vissa
examina
Skolverket. (2015). Kartläggning av eleven inom • Plan- och bygglagen (2010:900)
utbildning i svenska för invandrare. Stockholm: • Prop. 1999/2000:79 Från patient till medbor-
Fritzes. gare – en nationell handlingsplan för handi-
kappolitiken.
Socialdepartementet. (2011). En strategi för genomför- • Prop. 2000/01:72 Vuxnas lärande och utveck-
ande av funktionshinderspolitiken 2011–2016. lingen av vuxenutbildningen.
Stockholm: Socialdepartementet. • Prop. 2008/09:28 Mänskliga rättigheter för
personer med funktionsnedsättning.
Specialpedagogiska skolmyndigheten & Stockholms • Prop. 2009/10: 165 Den nya skollagen – för
universitet. (2013). Mentorshandboken - för kunskap, valfrihet och trygghet.
mentorer som stödjer studenter i högre utbildning. • Regeringsform (2011:109)
Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten. • Regeringens skrivelse (skr. 2009/10:166)
Uppföljning av den nationella handlings-
planen för handikappolitiken och grunden för
en strategi framåt
• Skollag (2010:800)
• Socialförsäkringsbalk (2010:110)
• Socialtjänstlagen (2001:453)
Studiepaket vuxen
Studiepaket vuxen
Den här skriften ingår i ett webbaserat studiepaket Förberedelser

som Specialpedagogiska skolmyndigheten har För att kunna genomföra fortbildningen behöver
tagit fram. Arbetslag och andra personalgrupper någon ta rollen som kursansvarig. Upplägget bygger
ska kunna använda studiepaketet för gemensam också på att någon eller några av de medverkande
fortbildning. är samtalsledare. Det är viktigt att fortbildningen
är förankrad hos rektor eller chef. Instruktioner
Fortbildningen är uppdelad i två steg och tips till kursansvarig, samtalsledare, rektor och
Först ska alla i personalgruppen läsa skriften och deltagare finns att läsa i studiepaketet.
reflektera kring den, se ett par filmer och göra en
kort skrivuppgift på egen hand. Sedan ska gruppen Fördjupning
träffas för att reflektera och byta erfarenheter med I studiepaketet finns förslag på ytterligare fördjup-
varandra. Till träffen finns en film som kompletterar ning i form av filmer och skrifter, samt länkar till
den här skriften och visar exempel på hur man intresseorganisationer och andra aktörer. Vill du
inom utbildning för vuxna kan skapa en tillgänglig veta mer? Allt material är kostnadsfritt och finns
lärmiljö. på www.spsm.se/studiepaket-vuxen
En likvärdig utbildning för alla
Hos Specialpedagogiska skolmyndigheten får du stöd när du skapar lärmiljöer
som är utvecklande och tillgängliga för alla. Vi erbjuder specialpedagogiskt
stöd till skolor och förskolor i hela landet, svarar på frågor och erbjuder
kurser och konferenser. Vi driver också åtta specialskolor, fördelar statsbidrag
och utvecklar läromedel. Välkommen till Sveriges största kunskapsbank inom
specialpedagogik.
Skriften Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktions-

nedsättning - övergripande information beskriver fyra områden som tillsam-
mans bildar basen för en likvärdig utbildning. Dessa områden är tillgänglighet,
delaktighet, inkludering och ett interkulturellt perspektiv. Till områdena kopplas
praktiska checklistor, modeller eller exempel från praktiken. I skriften presenteras
också lagar och regler som berör utbildningsområdet samt en genomgång av
vem som ansvarar för, och finansierar, stödinsatser inom olika utbildningsformer.
Den här skriften utgör grunden i en serie om att göra studiesituationen till-
gänglig för vuxna med funktionsnedsättning. De andra skrifterna i serien beskri-
ver specifika stödinsatser för vuxenstuderande med adhd, autismspektrumtill-
stånd, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, psykisk ohälsa samt lindrig
utvecklingsstörning.
På www.spsm.se/studiepaket-vuxen finns ett studiepaket för alla som möter

vuxenstuderande i sitt arbete. Arbetslag och personalgrupper kan använda det
för gemensam fortbildning. Till varje skrift finns filmer, skrivuppgifter och reflek-
tionsfrågor samt tips på fördjupning och länkar.
Skriften vänder sig till anordnare av utbildning för vuxna, skolledare, lärare,
studie- och yrkesvägledare och andra som är intresserade av att utforma en
tillgänglig studiesituation. Förhoppningen är att materialet ska bidra till att fler
vuxna med funktionsnedsättning ska kunna studera och utbilda sig utifrån sina
intressen och förutsättningar.
ISBN 978-91-28-00780-1, tryckt

978-91-28-00781-8, pdf
Best.nr 00262

Att Gora Studiesituationen Tillganglig-For Vuxna Med Funktionsnedsattning Overgripande-Information-Tillganglig-Version

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Att Gora Studiesituationen Tillganglig-For Vuxna Med Funktionsnedsattning Overgripande-Information-Tillganglig-Version

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Att göra studiesituationen tillgänglig för

vuxna med funktionsnedsättning

Skriften ingår i Studiepaket vuxen

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning

ISBN: 978-91-28-00780-1, tryckt

Den här publikationen kan du ladda ner i pdf-format i

utformas och bedrivas så att den blir tillgänglig

Tre samverkande aspekter

Kurslitteratur och studiematerial ska kunna göras Inventera tillgängligheten

Tillgängliga lokaler och tillgänglig

Checklista fysisk tillgänglighet Checklista pedagogisk och social tillgänglighet

Finns krav på tillgänglighet vid upphandling av produkter och

När alla drar åt samma håll

Vuxenutbildningen i Norrköping arbetar inkluderande sedan flera år.

På grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Samarbete med ämneslärarna

Delaktighet handlar om en demokratisk rättighet grupparbeten eller aktiviteter på rasten. Det

Stöd ur ett interkulturellt

Begreppen flerspråkig och interkulturell

Modersmålsstödjare eller tolk Inventera interkulturellt stöd

Att tänka på när det gäller interkulturellt stöd

Kan utbildningen förmedla kontakter till arbetsförmedling,

Ansvar för och finansiering

Skolväsendet för vuxna omfattar: omfattning av studierna. Om en studerande inom

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

Lokaler, teknisk utrustning. Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren enligt ansvars- och

Merkostnader för samordning, Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren enligt ansvars- och

Lärarinsatser. Utbildningsanordnaren som kan få Utbildningsanordnaren enligt ansvars- och

Personlig assistans. Den studerande. Den studerandes hemkommun eller Försäkringskassan.

Exempel på extra anpassningar

Yrkeshögskolan Högskola och universitet

Högskolor och universitet

Lokaler, teknisk utrustning. Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren enligt ansvars- och finansieringsprincipen.

Merkostnader för studenthälsa Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren enligt ansvars- och finansieringsprincipen.

Personlig assistans. Den studerande. Den studerandes hemkommun eller Försäkringskassan.

Lokaler, teknisk utrustning. Utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren ska enligt ansvars- och

Personlig assistans. Den studerande. Den studerandes hemkommun eller Försäkringskassan.

Ledarinsatser. Utbildningsanordnaren. Ingår i bidrag från Folkbildningsrådet.

Stödperson och mentor. Utbildningsanordnaren. Ingår i bidrag från Folkbildningsrådet.

Personlig assistans. Den studerande. Den studerandes hemkommun eller Försäkringskassan.

Arbetsmarknadsutbildning Privata utbildningar

Stöd för att livssituationen

Referenser och lästips

Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån 2015-08-04 från http://www.skolverket.se/statistik-

Skolverket. (2015). Individanpassning, extra anpass- Ungdomsstyrelsen. (2013). Fokus 12 Levnadsvillkor

Lästips Aktuella lagar, förordningar och förarbeten

Den här skriften ingår i ett webbaserat studiepaket Förberedelser

Skriften Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktions-

På www.spsm.se/studiepaket-vuxen finns ett studiepaket för alla som möter

ISBN 978-91-28-00780-1, tryckt

You might also like