Omtenta, off.

rätt, ht 2017

Möjlighet att byta ut en fråga i tentan mot en hemtenta

• Fråga 1 kan bytas ut mot hemtenta 1
• Fråga 2 kan bytas ut mot hemtenta 2
• Fråga 3 kan bytas ut mot hemtenta 3
• Fråga 4 kan inte bytas ut mot någon hemtenta

Om du åberopat en hemtenta och fått den bedömd i samband med den ordinarie tentan, så
kan du endast åberopa samma hemtenta även den här gången. Dvs. om du åberopade
hemtenta 1 under den ordinarie tentan, så kan du endast åberopa hemtenta 1 den här gången
också. (Du måste dock inte åberopa en hemtenta om du inte vill, utan det är frivilligt).

Tillåtna hjälpmedel
• Okommenterad lagtext och EU-fördrag
• Engelsk/svensk ordlista (ordinär)
• Kurslitteratur:
o Axberger, Hans-Gunnar: Yttrandefrihetsgrundlagarna, Norstedts juridik
o Bohlin, Alf: Kommunalrättens grunder, Wolters Kluwer
o Cameron, Iain: An Introduction to the European Convention on Human Rights,
Iustus förlag
o Foster, Nigel: EU Law - Directions, Oxford University Press
o Strömberg, Håkan och Lundell, Bengt: Allmän förvaltningsrätt, Liber
o Strömberg, Håkan och Lundell, Bengt: Handlingsoffentlighet och sekretess,
Studentlitteratur
o Warnling-Nerep, Wiweka m.fl: Statsrättens grunder, Norstedts Juridik

Utdrag ur kursplanen för HRO102

Kursen examineras med en skriftlig salstentamen. Under kursens gång ges studenterna
möjlighet till tre skriftliga hemtentamina. Dessa tillfällen är frivilliga och avser begränsade
områden av kursinnehållet. Varje hemtentamen ges endast en gång och kan inte göras om
eller göras vid annat tillfälle än det som schemalagts.

Studenterna har möjlighet att byta ut en uppgift på salstentamen och istället välja att
examineras på den hemtentamen som motsvarar uppgiften på salstentamen. Studenterna ges
därmed möjlighet att åberopa en prestation i form av en hemtentamen i ett visst
ämnesområde, istället för att bli bedömd på motsvarande uppgift i salstentamen. Endast
motsvarande uppgift i salstentamen kan bytas ut. Endast en uppgift i salstentamen kan bytas
ut.

En hemtentamen bedöms endast då en student väljer att åberopa den istället för en uppgift i
salstentamen. Åberopandet görs under själva salstentamen genom att detta tydligt antecknas
på ett svarsblad som lämnas tillsammans med övriga tentamenssvar. Endast en hemtentamen
som har lämnats in inom utsatt tid och som i övrigt följer de instruktioner som ges kan
åberopas. En hemtentamen bedöms dock inte, trots åberopande, om det är uppenbart att
Omtenta, off.rätt, ht 2017

studenten inte kommer att bli godkänd på salstentamen. Detta gäller exempelvis då en
hemtentamen åberopas och salstentamen i övrigt har lämnats in i blank.

En och samma hemtentamen får åberopas vid den ordinarie tentamen, vid omtentamen och
vid omtentamen i augusti under det läsår då den åberopade hemtentamen ges. Prestationerna
från hemtentamen kan däremot inte åberopas under efterföljande läsår. En student som
väljer att åberopa en hemtentamen, har dock inte möjlighet att åberopa en annan
hemtentamen vid en senare salstentamen under året. Det är den redan åberopade och
bedömda hemtentamen som i sådant fall gäller vid efterföljande omtentamen.

Uppgifterna i salstentamen samt hemtentamen bedöms inte med poäng, utan varje uppgift
ges något av betygen Med beröm godkänd (AB), Icke utan beröm godkänd (BA), Godkänd (B)
eller Underkänd (U). Dessa betyg läggs sedan samman av examinator till ett slutligt betyg på
kursen som tar i beaktande hur studenten har lyckats prestera som helhet på salstentamen
och på eventuellt åberopad hemtentamen.
Omtenta, off.rätt, ht 2017

Fråga 1, Normgivning
Fråga 1 är utbytbar mot hemtenta 1.

Den 31 oktober 2018 gick följande artikel att läsa på www.svt.se:

Kemikalieinspektionen: Stora hälsorisker vid användning av

ögonfranslim
Kemikalieinspektionen har upptäckt allvarliga brister i märkning och information
av ögonfranslim som används av fransstylister. Många i branschen har inte varit
medvetna om hälsoriskerna och vilken skyddsutrustning som ska användas.
– I
värsta fall kan man få astma som kan bli ett livslångt problem, säger Barbro
Sillrén på Kemikalieinspektionen. Stylisterna som gör ögonfransförlängningar
kan drabbas av astmanfall, andningssvårigheter, tryck över bröstet och kliande
hudutslag. Även kunder kan få allergiska reaktioner i form av röda och kliande
ögon, svullna ögonlock och eksem efter behandlingen.

– Många av stylisterna tycker att de håller på med kosmetik och inom det
området finns redan en ganska sträng lagstiftning. Men den gäller inte det här
limmet. De har helt enkelt inte haft kunskap om kemikalielagstiftningen och
därmed inte heller riskerna, säger Barbro Sillrén, inspektör vid
Kemikalieinspektionen, till SVT Nyheter.

Franslimmet, som kan jämföras med superlim, innehåller härdplaster, så kallade

cyanoakrylater, som sedan tidigare är kända för att vara allergiframkallande och
hälsofarliga.
Katrin Dierschke är specialistläkare på Arbets- och miljömedicin i Region Skåne
och en av dem som har larmat om riskerna.
– Utvecklar man en överkänslighet så är det ett bestående besvär så länge man
jobbar med det här. Enligt arbetsmiljölagstiftningen får man inte fortsätta om
man har utvecklat problem som astma, utan att göra regelbundna kontroller av
en företagsläkare, säger hon.

Fransarna doppas i limmet och fästs en och en. Totalt limmas mellan 100–300
fransar fast på mellan en och tre timmar. Limmet innehåller cyanoakrylat för att
de konstgjorda fransarna ska fästa snabbt. Efter att klinikerna larmat har
Kemikalieinspektionen granskat 25 företag som beställer in och levererar det
hälsofarliga limmet till salonger och enskilda stylister. De flesta företagen driven
även salong och håller utbildningar i fransförlängning.
– Många i branschen är unga kvinnor som driver enmansföretag och det är
vanligt att man utför behandlingen i hemmet där det inte finns rätt
skyddsutrustning. Det är jätteviktigt att den här informationen kommer ut så att
de blir medvetna om hälsofarorna och kan skydda sig, säger Barbro Sillrén.
Omtenta, off.rätt, ht 2017

Brister i limmets produktinformation upptäcktes hos alla de granskade

företagen. I 14 fall var bristerna omfattande och i fyra fall av dessa har
Kemikalieinspektionen anmält företagen till åklagare för misstänkt miljöbrott,
då förpackningarna har saknat rätt märkning på svenska och i ett fall för att
produkten saknade säkerhetsdatablad.

Kemikalieinspektionen, som är en ansvarstagande myndighet, håller krismöte med anledning

av de faror som nu har upptäckts i samband med limmet. Det gäller att snabbt komma till rätta
med problemen genom att vidta effektiva åtgärder. För det första så gäller det att få in nya
kompletterande bestämmelser i arbetsmiljölagstiftningen som nämns i artikeln ovan. Därför
ger Kemikalieinspektionen i uppdrag åt Arbetsmiljöverket att införa en ny paragraf som
tydligare reglerar ansvaret för skyddskläder och skyddsåtgärder.

För det andra så utfärdar Kemikalieinspektionen bestämmelser som anger att franslimmet
inte längre får användas på människor. Eftersom Kemikalieinspektionen har goda kunskaper
om olika ämnen, så ges det även ut rekommendationer om vilka typer av lim som istället kan
användas för fransförlängningar.

Allt arbete med åtgärderna kostar både tid och pengar för Kemikalieinspektionen. För att
kompensera för detta, så inför inspektionen en avgift som ska erläggas av alla som köper in
franslim i sin näringsverksamhet.

Din uppgift är att undersöka om det finns några konstitutionella problem när det gäller
Kemikalieinspektionens åtgärder. Vilka är dessa i så fall? Vad gäller? Du ska inte gå till
kemikalielagstiftning, arbetsmiljölagstiftning, EU-rätt eller liknande. Du ska endast hålla dig till
RF:s bestämmelser och utreda vad som gäller. Utveckla och motivera dina svar väl och var
noga med lagrumshänvisningar till RF.

Kortfattat lösningsförslag:

För det första så gäller det att få in nya kompletterande bestämmelser i

arbetsmiljölagstiftningen som nämns i artikeln ovan. Därför ger Kemikalieinspektionen i
uppdrag åt Arbetsmiljöverket att införa en ny paragraf som tydligare reglerar ansvaret för
skyddskläder och skyddsåtgärder. à Problem: Kemikalieinspektionen är en myndighet. En
myndighet har inte någon egen normgivningsmakt enligt 8 kap. RF. Om Kemikalieinspektionen
fått normgivningsmakt delegerad till sig, så kan inte myndigheten delegera denna
normgivning vidare till en annan myndighet i sin tur. Beakta även formella lagkraftens princip
8 kap. 18 § RF – även om det funnits ett bemyndigande, så kan inte en myndighet ändra i en
lag.

För det andra så utfärdar Kemikalieinspektionen bestämmelser som anger att franslimmet inte
längre får användas på människor. à Problem: Eftersom myndigheter inte har någon egen
normgivningsmakt, så måste det finnas ett bemyndigande för detta. Annars är det inte möjligt
att utfärda ett förbud.
Omtenta, off.rätt, ht 2017

Eftersom Kemikalieinspektionen har goda kunskaper om olika ämnen, så ges det även ut
rekommendationer om vilka typer av lim som istället kan användas för fransförlängningar. à
Problem?: En myndighet kan ge ut så kallade allmänna råd. Dessa är inte bindande och det
behövs därför inte något bemyndigande för detta.

Allt arbete med åtgärderna kostar både tid och pengar för Kemikalieinspektionen. För att
kompensera för detta, så inför inspektionen en avgift som ska erläggas av alla som köper in
franslim i sin näringsverksamhet. à Problem: En myndighet kan inte bestämma om en ny
avgift, om det inte finns något bemyndigande för detta. Frågan är också om detta verkligen
skulle ses som en avgift? Snarare en (punkt)skatt. Argumentera.

Sammantaget:
Finns det något bemyndigande? Krävs enligt 8 kap. 2 och 3 §§ RF. Argumentera. Behövs
bemyndigande från riksdagen genom lag eller kan detta inrymmas i regeringens kompetens?
Argumentera. 8 kap. 7 § RF? Delegation 8 kap. 10 eller 11 §§ RF?
Utgör det ett krav om skatt eller en avgift? Skatt kan inte delegeras. Avgift kräver
bemyndigande. 8 kap. 2 och 3 §§ RF. Skatter och avgifter definieras inte i RF à argumentera
utifrån förarbeten och praxis.
Omtenta, off.rätt, ht 2017

Fråga 2, EU-rätt
Fråga 2 är utbytbar mot hemtenta 2.

Larsson bor i Kungsbacka och har startat företaget VäxUppAB. Företaget tillverkar olika typer
av gödslingsprodukter, vilka lämpar sig för användning i villaträdgårdar och blomrabatter.
Enligt både den svenska interna lagstiftningen och EU-rättsliga regler ställs höga krav på
gödslingsprodukter, eftersom medlen kan ha stor inverkan på den naturliga miljön. Larsson
anser dock att produkterna uppfyller samtliga krav, även det EU-rättsliga direktiv som anger
minimikrav för framställning, försäljning och användning av gödslingsprodukter.

Det går nu riktigt bra för VäxUppAB och Larsson har börjat undersöka den tyska marknaden
för gödslingsprodukter. Larsson tänker sig en export av sina produkter till blomälskande
tyskar. När Larsson studerar den tyska lagstiftningen på området upptäcker Larsson att den
anger högre krav än vad det EU-rättsliga direktivet stadgar. Larsson kontaktar därför de tyska
myndigheterna för att kontrollera om detta stämmer. Det tyska jordbruksverket meddelar då
att den tyska lagstiftningen är något mer strikt än EU-direktivet, eftersom de tyska
myndigheterna inte anser att direktivet är tillräckligt långtgående.

Larsson vänder sig nu till dig och undrar vad som egentligen gäller. Din uppgift är att noga
utreda situationen ur ett EU-rättsligt perspektiv. Hur skulle Tyskland kunna argumentera? Hur
skulle Larsson kunna argumentera? Ta själv ställning i frågan. Hänvisa tydligt till FEUF och i
förekommande fall till EU-rättslig praxis.

Kortfattat lösningsförslag:

• Art. 288 FEUF – direktiv är bindande till målet och syftet, men medlemsstaterna får
själva bestämma hur detta mål och syfte ska uppnås.
• Art. 4.3 FEU – lojalitetsprincipen.
• Mål 6/64 Costa mot ENEL – EU-rättens företräde framför nationell rätt.
• Principen om ömsesidigt erkännande – dubbelbördsresonemanget. Ska inte behöva
uppfylla kraven i egna staten och sedan i andra staten. Mål 120/78 Cassis de Dijon.
• Men det finns olika typer av direktiv. Fullharmoniseringsdirektiv – lämnar väldigt lite
utrymme för medlemsstaterna. Här kan medlemsstaterna i princip inte gå utöver vad
direktivet anger. Minimidirektiv (vilket anges i uppgiften) – anger endast minimikrav
som medlemsstaterna måste uppfylla, dvs. en lägsta gemensam standard.
Medlemsstaterna i sådant fall ställa högre krav än vad direktivet anger, så länge detta
inte utgör diskriminering eller är handelshindrande, art. 34 FEUF. Proportionalitet?
• Se till att besvara samtliga frågor sist i uppgiften!
Omtenta, off.rätt, ht 2017

Fråga 3, Kommunalrätt
Fråga 3 är utbytbar mot hemtenta 3.

Britt är en pensionerad journalist som sedan pensionen har ägnat mycket tid åt sina två
barnbarn som bor i Lerums kommun. Britt är folkbokförd i Partille kommun, men hennes hus
ligger väldigt nära gränsen till Lerums kommun. Varje vardag tar hon sin röda bil och hämtar
de två barnbarnen som går på Skogslyckans förskola i Lerum. Eftersom barnens mamma är
ensamstående är Britts hjälp ovärderlig. Den gör att barnens mamma kan arbeta heltid, men
endast ha barnen på förskolan deltid. Det har stor betydelse för den lilla familjens ekonomi
att de endast behöver betala för deltidsplatser på förskolan.

Skolförvaltningen i Lerums kommun har, på uppdrag av skolnämnden, gjort en undersökning

av kostnaderna för barnomsorgen i kommunen. Denna undersökning visar att kommunens
kostnader för barn med deltidsomsorg inte skiljer sig så mycket från kostnaderna för barn med
heltidsomsorg. Mot bakgrund av detta beslutar skolnämnden att ändra barnomsorgstaxan.
Avgiften ska vara densamma för heltids- och deltidsplatser i förskolan. Dessutom ska den nya
avgiften tillämpas från januari 2018, trots att vi nu befinner oss i mars månad.

Britt blir väldigt upprörd när hon får information om skolnämndens beslut. Hennes dotter och
barnbarn kommer ha mindre pengar att röra sig med om skolnämndens beslut blir verklighet.
Information om skolnämndens beslut fick Britt av en slump när hon var inne och läste på
kommunens elektroniska anslagstavla. Britt är av den bestämda uppfattningen att det
omöjligt kan vara så att kommunen har lika höga kostnader för ett deltidsutnyttjande av
barnomsorgen som för ett heltidsutnyttjande av barnomsorgen. Det är helt enkelt osannolikt
att man har lika stora kostnader för ett begränsat utnyttjande som vid ett fullt utnyttjande av
barnomsorgen. Den nya barnomsorgstaxan är därför orättvis och slår hårt mot exempelvis
ensamstående mödrar med en ansträngd ekonomi. Det kan inte vara så att man ska behöva
betala fullt pris för en tjänst som man inte utnyttjar fullt ut. Det kan inte heller vara rätt och
rimligt att skolnämnden fattar ett sådant här stort och ingripande beslut.

Britt känner att det är hennes medborgerliga plikt att agera och göra motstånd mot
skolnämndens beslut om ny barnomsorgstaxa. Hon vill därför överklaga beslutet.

Hur ska Britt gå tillväga och agera för att skolnämndens beslut ska bli prövat i domstol? Kan
hon agera på egen hand?

Vad krävs för att nå framgång i samband med en prövning i domstol?

Redogör noggrant och så utförligt som möjligt för de kommunalrättsliga regler och principer
som kommunen har att förhålla sig till i detta fall. Du ska (utifrån den begränsade information
som finns i frågan) göra en bedömning av kommunens agerande.

Du behöver inte och ska INTE beakta någon speciallagstiftning.

Omtenta, off.rätt, ht 2017

Kortfattat lösningsförslag:

För att Britt ska kunna få skolnämndens beslut prövat är hon hänvisad till laglighetsprövning
enligt kommunallagen. Det är INTE aktuellt att börja diskutera förvaltningsbesvär eftersom
det framgår uttryckligen av frågan att man inte behöver inte ska beakta speciallagstiftning.

För att kunna få ett beslut/en fråga laglighetsprövad krävs enligt 13 kap. 1 § KL att man är
medlem av kommunen. Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger
fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt i kommunen, 1 kap. 5 § KL.
Eftersom Britt är folkbokförd och bor i Partille kommun är hon inte en medlem av Lerums
kommun. Britt kan således inte agera på egen hand utan måste få en kommunmedlem att
agera i frågan, t.ex. dottern.

En laglighetsprövning innebär att beslutet kan komma att upphävas av domstolen eller att det
anses lagligt och således står fast. För att nå framgång i domstol och få beslutet upphävt krävs,
enligt 13 kap. 8 § KL att beslutet inte har kommit till på lagligt sätt, att beslutet rör något som
inte är en angelägenhet för kommunen, det organ som har fattat beslutet har inte haft rätt
att göra det eller beslutet annars strider mot lag eller författning. I förhållande till dessa
förutsättningar aktualiseras frågan om skolnämnden haft rätt att fatta beslutet om
barnomsorgstaxan eller om det i själva verket är ett beslut av principiell beskaffenhet som
skulle har fattats av kommunfullmäktige.

Av 5 kap. 1 § KL framgår att kommunfullmäktige fattar beslut i ärenden av principiell

beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen och främst (punkten 2) budget, skatt
och andra viktiga ekonomiska frågor men också (punkten 1) mål och riktlinjer för
verksamheten. I litteraturen beskrivs hur avgifter generellt hör till ”viktiga ekonomiska
frågor”. Det brukar sägas att det grundläggande beslutet om avgifter ska fattas av
kommunfullmäktige men att det i vissa fall förekommer att nämnderna (efter delegation) får
fastställa avgifternas storlek. Huruvida skolnämnden har överskridit sin befogenhet och fattat
ett beslut som de inte har haft rätt att fatta får anses vara en öppen fråga i detta fall och det
finns utrymme för tolkningar av både gällande rätt och förutsättningarna i frågan.

Det råder ingen tvekan om att det ligger inom kommunens kompetens att fatta beslut i dessa
frågor. (Huruvida det är inom skolnämndens kompetens har vi berört i stycket ovan). När
kommunen agerar inom ramen för sin kompetens aktualiseras emellertid vissa principer som
i litteraturen beskrivs som ”begränsningsprinciper inom ramen för kompetensen”. Principer
som kan aktualiseras i detta fall är (lite beroende på hur man tolkar frågan)
självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen (kommunmedlemmar i samma situation ska
behandlas lika) och inte minst förbudet mot retroaktiva beslut.
Omtenta, off.rätt, ht 2017

Fråga 4, Individuella rättigheter

Fråga 4 är inte utbytbar mot någon hemtenta.

Kim är en ”djupt troende ateist” och universitetsprofessor som undervisar första terminen på
juristutbildningen i Göteborg. Under en föreläsning om individuella rättigheter börjar Kim
orera om att religiösa symboler bland universitetsstudenter måste förbjudas och att Kim själv
lämnat in en motion till universitetets rektor om ett sådant förbud, vilken just nu behandlas.
Rektorn, som alltid gillat Kim, funderar nu kring om ett sådant förbud vore möjligt. Samtidigt
blir rektorn upplyst om att flera studenter reagerat på Kims uttalanden under föreläsningen
och menar att det Kim gör är brottsligt.

Du ombeds av rektorn att utreda huruvida ett sådant förbud mot religiösa symboler vid
Göteborgs universitet är möjligt eller inte, samt om Kim gjort sig skyldig till ett brott eller inte.
Utred och motivera ditt svar tydligt.

Kortfattat lösningsförslag:

Förbudsdelen

• Religionsfrihet enl. 2 kap. 1 § RF och EKMR Art. 9 – olika stark i de olika rättskällorna
(omfång) Margin of appreciation – rättigheternas omfattning (jfr. Sahin vs. Turkey)-
Möjligt i Turkiet och Frankrike, men är det möjligt i Sverige?
• Fordrar inskränkning genom nationell lag, vilket saknas i Sverige – religionsfriheten
blir därmed omfattande, se dock möjligheterna i 2 kap. 20-25 §§ RF och Art 9.2.
• Får ej fattas sådant beslut på rektorsnivå – det måste ske genom lag och kan även om
så görs anses stå i strid med EKMR.

Frågan om brott

• Yttrandefrihet enl. 2 kap. 1 § RF och EKMR Art. 10

• Ev. brott utifrån hets mot folkgrupp, 16 kap. 8 § BrB – dock mot alla religioner, och
inte diskriminerande mot någon särskild religion. Är religiösa samfällt en folkgrupp?
(Knappast) dock extensiv tolkning av vad som är en folkgrupp.
• Jämfört med Pastor Green är det knappast frågan om ett yttrandefrihetsbrott –
eftersom religionsfriheten är en negativ rättighet torde även ”ateism” skyddas. I det
fallet ansåg HD att en dom avseende brott skulle strida mot EKMR.