_____________________________________________________________________________________

Mall för laborationsrapport

SYFTE: I en laborationsrapport redovisar du som
student kunskaper för din lärare, medstudenter eller
övriga intresserade, som inte har deltagit i
laborationen. Texten ska vara lättbegriplig samt
förklara laborationen så ingående att någon kan
utföra den på exakt samma sätt, med din
laborationsrapport som instruktion.
KUNSKAPSMÅL: Det naturvetenskapliga
arbetssättet avspeglas ofta i en laborationsrapport.
Flera av läroplansmålen i de naturvetenskapliga ämnena handlar om förmågan att
planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och laborationer. Genom att skriva
labbrapporter får du som elev i konkret textarbete kunskap om hur du formulerar dig
omkring naturvetenskapliga och tekniska frågeställningar samt formulerar dig
utvärderande om resultat och slutsatser genom att analysera metodval, arbetsprocess och
felkällor.
STRUKTUR: En laborationsrapport ska vara tydligt strukturerad med rubriker. Använd
teckenstorlek 12 för text och teckenstorlek 14 för rubriker. Rubriker ska också vara i
fetstil.
SPRÅK: Rapporten skrivs alltid i presens och perfekt och man använder aldrig personliga
pronomen förutom i en hypotes eller i en diskussion. Språket ska vara neutralt och lätt att
förstå för den som läser. Du ska framhäva undersökningen och inte det du själv tycker.

Följande delar ska vara med i din rapport

Titel
Sammanfattning (Om laborationen är tillräckligt omfattande)
Syfte
Bakgrundsfakta eller Teori (Välj en av rubrikerna)
Hypotes eller Frågeställning (I biologi ska du alltid välja hypotes, i naturkunskap ska
du försöka välja hypotes och i kemi kan du välja det som passar bäst)
Materiel
Metod eller Utförande (Välj en av rubrikerna)
Beräkningar (Endast om det ingår i laborationen)
Resultat
Diskussion och slutsats
Källförteckning (minst 2 källor)
Källkritik
TIPS! Kopiera ovanstående och klistra in i ett nytt dokument och börja skriv.
Läs mer om vad som ska skrivas under varje rubrik på nästa sida
OBS! Tänk på att du inte får kopiera texten från din laborationsmanual utan du ska
Hermods AB www.hermods.se
_____________________________________________________________________________________
skriva om alla delar i egna ord. Endast material och kemikalier får du kopiera.

Titel
Rubrik med titel skrivs överst i din laborationsrapport. Laborationens namn ska framgå i
rubriken. Man skriver också ut namn, kurs, datum och eventuella medlaboranter

Ett enkelt blindtest

Kurs: Naturkunskap 1b
Laborant: Sofie Mladovic
Medlaborant: Fredrik Lund
Datum: 170126

Sammanfattning
I mer omfattande rapporter ska man alltid sammanfatta det som gjorts i laborationen samt
presentera resultatet i en till två meningar. Detta görs på en separat sida under titeln.

Syfte
Här skriver du varför du utför laborationen i en eller ett par meningar så som tex:
Syftet med laborationen är att få förståelse för hur blindtest går till.

Bakgrundsfakta eller Teori (Välj en av rubrikerna)

Här sammanfattar du den teori som ligger bakom laborationen. I kemi och fysik utgörs ofta
teoridelen av formler. Ibland kan du också förklara teorin eller svåra begrepp som används under
den här rubriken. Tex:
Vid blindtest är försökspersoner, och ibland även de som utför försöket, omedvetna om vilken
substans som delas ut till vilken försöksperson. Detta görs för att inte omedvetna förväntningar
ska styra testet.
Här presenterar du alltså nödvändig bakgrundsinformation som behövs för att förstå resten av
rapporten. Du behöver inte presentera alla detaljer, men någon med översiktliga kunskaper ska få
ett hum om vad rapporten handlar om.
I din bakgrund är det också viktigt att du presenterar de källor och de referenser som du bygger
dina antaganden på. Det är också utifrån dessa källor som du kan bygga dina resonemang senare i
rapporten. Det är alltså här du presenterar fakta kopplat till olika källor.

Hypotes eller Frågeställning ((I biologi ska du alltid välja hypotes, i naturkunskap ska
du försöka välja hypotes och i kemi kan du välja det som passar bäst)
Att göra en hypotes kan liknas vid att göra en kvalificerad gissning som man därefter kan styrka
eller motbevisa genom själva laborationen. Du beskriver du vad du tror kommer att hända när du
gör ditt experiment/undersökning. Hypotesen bör vara realistisk och grunda sig på det man
redan vet, dvs. du för ett logiskt resonemang som leder fram till sin hypotes. Hypotesen ska vara
kort och koncis. Du får använda personliga pronomen. Tex:
Blindtest görs för att minimera att förväntningar styr testet. Man kan dock inte styra de inre
förväntningar en person har på hur något smakar. Min hypotes är att det är lättare att
känna igen okända smaker. Om man förväntar sig att något smakar på ett visst sätt är det lättare

Hermods AB www.hermods.se
_____________________________________________________________________________________
att märka när något inte smakar på det sättet.

I en frågeställning bryter man ned syftet i konkreta frågor som man kan få svar på genom
laborationen så som tex:
Påverkar vanan vid en smak förmågan att få rätt svar i ett blindtest?
Dvs du presenterar vad det är du vill ha reda på i och med ditt försök.

Materiel
Under rubriken materiel beskriver man vad man har använt i laborationen, oftast i form av en
lista eller någon annan enkel uppställning. Här kan det vara tal om apparater, kemikalier och
redskap mm.

Metod eller Utförande (Välj en av rubrikerna)

Metoden ska beskrivas så noggrant att någon annan enkelt kan göra om samma
studie/experiment utifrån din beskrivning. Du återger i dåtid hur laborationen gick till. Tänk på
att inte ha några personliga pronomen. Det är valfritt om du vill göra detta i punktform eller i
löpande text. Tex:
I en 500 ml bägare vägdes 2,0 g natriumklorid upp. Bägaren fylldes med 250 ml vatten.
Blandningen rördes om med glasstav tills allt natriumklorid lösts upp.

Beräkningar
I fysik och kemilaborationer krävs ofta beräkningar för att komma fram till olika resultat. Dessa
presenteras i en egen rubrik på ett tydligt sätt.

Resultat
Här tar du upp vad du mätte, läste av eller iakttog. Du får absolut inte börja tolka dina resultat!
Här kan du ha beskrivande text som återger det som framkommit i undersökningen. Tex:
Av de som drack ur muggarna A trodde 2 personer att drycken var sötad med socker medan 7
trodde att den var sötad med sötningsmedel.
Texten kan kompletteras med tabeller, diagram och bilder för att göra resultatet tydligt.
Ju tydligare desto bättre!
Tabellerna numreras och förses med en rubrik ovanför tabellen.
Tabell 1: Blindtest sötning av julmust
A B
julmust med aspartam julmust med socker
Socker 2 5
Sötningsmedel 7 5
Rätt antagande 78 % 50%
Allt annat än tabeller, till exempel foton, illustrationer och diagram kallas för figurer. Även dessa
numreras, men de förses med en text under figuren.

Hermods AB www.hermods.se
_____________________________________________________________________________________

Figur 1: Detta är en förutsägelse över hur mycket pengar Olle respektive Kalle kommer att ha
på banken ett antal år framöver.

Diskussion och slutsats

Under rubriken ”Diskussion och slutsats” diskuterar man och drar slutsatser utifrån resultaten.
Man utgår då från frågeställningen och/eller hypotesen i början av labbrapporten. Besvara din
hypotes eller frågeställning. Vilka slutsatser kan du dra? Man tar upp både de resultat som talar
för och de som talar emot ens hypotes, och drar om möjligt en slutsats, eller diskuterar alternativt
varför detta inte går att göra. Om uppgiften innehåller några specifika frågor; besvara dem! Är
resultatet trovärdigt? Tex:
Det går inte att bekräfta hypotesen genom försöket. För att kunna göra det behöver man utöka
med fler smaker och även ta reda på vilken smak försökspersonerna var vana vid.
Man tar även upp och diskuterar de felkällor som kan ha påverkat försöket. Finns det några
begränsande faktorer i experimentet/laborationen? Den mänskliga faktorn är alltid en felkälla,
men behöver inte nämnas. Tänk på att noggrannheten i olika mätningar kan vara en begränsande
faktor. Var det något i utförandet som inte gick som det skulle? Påverkar det resultatet? Finns det
några förbättringsområden? Hur kan eventuella felkällor undvikas vid ett nytt försök? Tex:
Den andra möjliga felkällan är risken för påverkan. När drycken delades ut såg man vilka som tog
vilken dryck.
Ex på resonemang om hur försöket skulle kunna förbättras:
Ett annat sätt att göra försöket på hade varit att försökspersonerna inte skulle ha vetat vilka som
hade samma dryck som en själv. Då hade de heller inte kunnat påverkas av varandra på samma
sätt.
Det är också vanligt att man skriver om hur försöket skulle kunna användas. Diskutera resultatets
nytta. Vad kan man ha för användning av det? Kan det skapa nya laborationer? Kan det skapa
nya produkter, regler eller förhållningssätt? Innebär det någonting för allmänheten? Tex:

Att göra ett blindtest med exempelvis riktigt smör och lättmargarin skulle vara intressant,
eftersom reklamen säger att det smakar likadant.
Avsluta din diskussion med en kort slutsats. Kan man dra generella slutsatser eller gäller det
enbart i ett specifikt fall? Stämmer resultatet med teorin, dvs. det du skrev i inledningen?
Hermods AB www.hermods.se
_____________________________________________________________________________________
Avsluta med en väldigt kort summering av din diskussion.

Källförteckning
Källförteckningen är en lista över samtliga källor som har använts. Ett riktmärke är att du ska ha
använt minst två referenser av något slag. Glöm inte heller att vara lite kritisk till de källor du
använder. Du anger källkritik till dessa i nästa rubrik. T ex är alla sidor på Internet inte sanna.

Det finns olika system för att ställa upp en källförteckning, och här visas ett exempel på hur det
kan se ut. Det viktigaste är egentligen inte vilket system man väljer utan att man är konsekvent
och använder samma system genomgående i en rapport. Olika källor skrivs på olika sätt.

Bok
Skriv efternamn, förnamn, utgivningsår, titel i kursiv, förlag och förlagsort.
Kirsebom, Lisa (2012) Insikt Naturkunskap 1b. Natur och Kultur. Stockholm.

Artikel
Skriv efternamn, förnamn, utgivningsår, artikelns rubrik, tidskriften/tidningens namn i kursiv och
nr eller publiceringsdatum.
Hellman, Alan (2010), Försöksdjuret människa. Populär vetenskap nr 10.

Internetkälla
Skriv alltid den fullständiga adressen till sidan samt datum och tid när informationen hämtades.
Det händer att källor förändras och försvinner och därmed är datum mycket viktigt.
Vetenskapsrådet Codex Regler och riktlinjer för forskning
www:/codex.vr.se (Hämtat 15 januari 2015 kl. 15.00.)

Muntlig källa
En muntlig källa kan till exempel vara en intervju eller en föreläsning. Ange namn,
titel/befattning, typ av muntlig källa och datum.
Eva Klingberg, försöksledare på Astra Zeneca.
Telefonintervju 17 januari 2015.

Tips!
Om man behöver källhänvisa i en labbrapport gör man det oftast genom att använda det så
kallade Oxfordsystemet med fotnoter.1 Man skriver då vilken källa som man har använt längst
ned på sidan och anger i anslutning till detta författarens efternamn, publiceringsåret och vilken
sida man avser. Fullständig information om källorna anges i en källförteckning
i slutet av rapporten. Detta är inte nödvändigt på denna nivå av rapportering men väl värt att
känna till inför högre studier och inför gymnasiearbetet.
___________________
1
Kirsebom 2012 s. 214.
Källkritik
OBS! Denna del ingår i ett kunskapskrav och är mycket viktigt för att få ett slutbetyg!
Källkritik är en samling metodregler för att ta reda på vad som är sant eller åtminstone vad som
är sannolikt. Du som ”mottagare” av information ska alltid ifrågasätta det du läser, ser och hör!
Hermods AB www.hermods.se
_____________________________________________________________________________________
De källor du använt SKA alltså kritiskt granskas för att utvärdera trovärdighet och äkthet. Du
gör en analys om varför du anser att källorna är tillförlitliga att använda. Kan du hitta fördelar
respektive nackdelar?

Ex: www:/codex.vr.se (Hämtat 15 januari 2015 kl. 15.00.) är en trovärdig källa eftersom… (här
skriver du varför, du svarar på de fyra kriterierna nedan)

Den traditionella källkritiska metoden bygger på fyra kriterier:

Äkthet = Är källan vad den utger sig för att vara? Original eller kopia? Äkta eller falsk?

Tid = När upprättades källan? Är informationen aktuell? Har något hänt sen dess som påverkar
ämnet?

Beroende = Är källan fristående eller hör den ihop med/bygger på andra källor? Vilka källor?

Tendens = Finns det värderingar i informationen? Vems intresse företräds? Vad vill avsändaren
egentligen?

Ett lätt sätt att täcka in de här fyra punkterna är att komma ihåg:

Vem? Vad? Varför? När?

Vem? Vem ligger bakom källan? Framgår det? Vem är det som står bakom - en organisation, ett
företag, en skola, ett politiskt parti? Vet personen/organisationen bakom källan vad hen pratar
om?

Vad? Kolla på innehållet - stämmer det? Låter det rimligt? Kan du kolla upp informationen
någon annanstans? Framgår det vilka källor informationen bygger på? Är de källorna trovärdiga?
Finns det uttryck eller annan information som tyder på partiskhet hos författaren? Propagerar
man ensidigt för något, eller vägs för och nackdelar mot varandra?

Varför? I vilket syfte publiceras informationen? Vill man sälja något, uppmärksamma något
särskilt, väcka debatt och känslor? På vilka sätt kan detta påverka informationen, tex.
innehållsurval (vad berättas och vad saknas i texten) och hur innehållet presenteras.
Vem är den tänkta mottagaren? Riktar man sig till barn eller vuxna? Till allmänheten eller till de
som redan är väldigt kunniga inom ämnet?

När? Har det hänt viktiga saker inom ditt ämne under en viss tidsperiod? Var passar
informationen in i den tidsperioden? Är källans innehåll fortfarande aktuellt? Detta är olika viktigt
beroende på vad det är du är ute efter att ta reda på. Är ämnet sådant att aktualitet är viktigt?
Alltså. För att ta reda på om en källa är trovärdig måste vi systematiskt ställa frågor om källans
innehåll, upphov och syfte.

CHECKLISTA KÄLLKRITIK
Vid en källkritisk analys ska du ta följande i beaktning:
Vem har gjort/skrivit webbsidan/texten?

Hermods AB www.hermods.se
_____________________________________________________________________________________

Är det en myndighet? Är det en organisation?

Är det ett företag? Är det en privatperson?
Är det någon som kan ämnet/är författaren expert på ämnet?
Är det någon du litar på?
Varför är webbsidan/texten gjord?
För att informera om något? För att luras?
För att sprida en åsikt?
För att sälja något? För att underhålla?
Hur ser webbsidan/texten ut?
Har den kontaktinformation?
Har den fungerande länkar/ljud om det är en websida?
Har den trovärdiga källhänvisningar?
Har den senast granskad-datum?
Hur lång tid har det gått sedan händelsen källan beskriver?
Kan du få information från andra ställen/vilka andra källor bygger den på?
Har du jämfört med vad du redan vet?
Har du jämfört med andra källor?

Övrig information
MER OM SPRÅKET: Använd inte slangformer av vanliga verb. En del av dessa verb
används ganska neutralt i vardagligt språk, men de passar inte in i en labbrapport.
SKRIV: SKRIV INTE:
Kontrollera, undersöka Kolla
Laborera Labba
Fungera Funka
Ordna Fixa
Observera, iaktta Titta

”Det är en konst att skriva en bra rapport och det kräver mycket övning”.

Exempel på laborationsrapporter på olika nivåer

Exempel på rapporter på olika nivåer finns att titta på från laborationen “Odling av ärta”, en
biologilabb vi inte har i någon kurs i nuläget:
Exempel E-nivå
Exempel C-nivå
Exempel A-nivå

Hermods AB www.hermods.se