You are on page 1of 2

Awal ɣef temsirt n tmedyezt.

Tamsirt n tmedyezt d tmasirt yesɛan azal ameqqran deg ulmud, d tamsirt i


iḥemmel aṭas unelmad acku yella wayen yemgaraden gar temsirt-a d temsirin
niḍen amek i yuɣ unelmad tanumi. D tamsirt n yisefra d tezlatin ladɣa ma d tidet
anelmad isell-asent seg yimi n bab-itsent daxel n tesmilt.
Ad ɛerḍerɣ, ad d-meslayeɣ sumata ɣef tekli n temsirt-a daxel tesmilt ama
si tama n unelmad neɣ si tama n uselmad.
 Deg temsirt n tmedyezt, ma yella aselmad werğin yexdim akk tamsirt-a ;
anelmad ihi, ad t-yaɣ lḥal ur yessin ara asefru d wayen akk i d-yurzen ɣur-s
ɣas ulamma ahat yessal i wawal-a « asefru » neɣ ahat yesla yakan i usefru
anda niḍen, maca aṭas n tɣawsiwin i ilaq ad tent-yakez, ad tent-yissin.
Da ihi, yewwi-d ɣef uselmad ad yesselmed i yinelmaden-is :
- D acu i d asefru ?
- Anta tawsit n tsekla uɣur ittekki ?
- D acu i d amgired gar usefru d uḍris n tesrit?

Asefru : d yiwet n tewsit n tsekla icudden ɣer tmedyezt, yettawi-d ɣef kra n
usentel ama ɣef tmetti neɣ ɣef wayen akk i nettidir yal ass : zzwağ, iɣeblan,
tuddsa, lḥerma, idles, ansayen .... Daɣen llan yisefra i d-ttawin, ladɣa ɣef tayri.
Asefru, ɣur-s talɣa temgarad ɣef talɣa n yiḍrisen n tesrit, ama deg
tseddarin neɣ deg wayen niḍen.
Ula d asefru yesɛa tiseddarin, daxel n tseddarin-a ttilin wafiren (ifyar).
Imedyazen mgaraden, yal wa amek ibennu asefru-ines, amek i ibennu tisddarin
d wafiren mi ara yexdem asefru; llan yimedyazen i ixeddmen asefru yesɛan
kradet n tseddarin, llan wid yesɛan semmuset n tseddarin ...Daɣen daxel n
tseddarin; imedyazen, llan wid ixeddmen krad n wafiren deg tseddart, llan wid
ixeddmen semmus n wafiren ...Aya akk icudd ɣer umedyaz s timmad-is.
Afir ( afyir) daxel n tseddart deg usefru, ad t-naf yettfakka s « tameɣrut ».
Tameɣrut : d asekkil aneggaru deg yal afir, i d-yettuɣalen deg wafiren niden.
Tameɣrut, d nettat i yettaken aẓawan i usefru.
Ula di tameɣrut, mxalafen daɣen yimedyazen, yal wa yettextiri tameɣrut i
usefru-ines amek i yebɣa, neɣ amek i as-d-tusa. Tezmer ad tili deg usefru akka :
( aab, bba, bab, aba, aa, bb, ab, ba).
Asefru, ma negzem afiren n kra n tseddart, nessuffuɣ-d « tisawaliyin »
neɣ « tunṭiqin » .

Tisawaliyin (tunṭiqin) : tisawaliyin n wafir deg usefru, daɣen magaradent seg


umedyaz ɣer wayeḍ; amedya ma neddem isefra n Si Muḥ Umḥend, deg tuget d
imeṭẓaten ( 9 n yifyar ); deg tal taseddart ad naf krad n wafiren.
Tisawiliyin n wafir n tal tseddart deg yisefra n Si Muḥ Umḥend ad tent-naf
akka: ( 7 5 7 ).
Daɣen taɣuri n usefru tesɛa azal d ameqqran, ur temtawa ara tɣuri n usefru
d tɣuri n uḍris n tesrit.
Anelmad mi d-yegmer akk timussniwin deg temsirin timezwura n
tmedyezt, (acu d asefru d wayen akk i as-d-yezzin i usefru); ad tuɣal temsirt n
tmedyezt am temsirt n tɣuri d tegzi n tirawt , yebnan ɣef kradet n tgejda :
- Tigzi n uḍris.
- Iḥulfan.
- Tamuɣli n unelmad.

G.T : deg temsirin n tmedyezt yewwi-d useqdec n wallalen icudden ɣer


tsenselkimt. Daɣen deg uktazal, yelha ma yessutur uselmad i unelmad ad
yettarra asefru d tasrirt.
BACHOUCHE Adel

You might also like