11:e upplagan

Språkdoktorns förlag 2022

11:e upplagan
Språkdoktorns förlag 2022
ISBN 978-91-972757-3-6
11:e upplagan
Språkdoktorns förlag, 2022
 Boken säljs inte mer. Jag bjuder på den så här i stället -
digitalt i PDF-format.

Jag Olle Kjellin ensam har rättigheterna numera.

Kopiera boken om du vill. Men du får inte sälja kopior

för pengar!

Ge dina vänner länken i stället. :-)

→ Digitaliserad och uppdaterad upplaga, Moheda 2022.

11:e upplagan
(C) 2022 Språkdoktorn Olle Kjellin
ISBN 978-91-972757-3-6
Exempelmeningarna finns som separat fil (arbetsblad).
Skriv ut dem och anteckna på dem när du övar!
Tillägg i maj 2021:

Sedan jag skrev den här prosodiboken 1978 har min metodik och mina
idéer utvecklats vidare som resultat av nya kunskaper och erfarenheter.
Mycket av det finns sammanfattat i en bok som heter "Uttalet, språket och
hjärnan. Teori och metodik för språkundervisningen" från 2002.

Den boken har också slutat säljas men dess andra upplaga finns nu att läsa
digitalt som en levande Google Doc-fil. "Levande" i betydelsen att nya
uppdateringar kan läggas till när som helst.

När det gäller just prosodireglerna har jag föreslagit en ny terminologi, som
är mer pedagogisk. Jag lägger nu till de nya termerna i den här
PDF-versionen av den gamla prosodiboken. Den nya terminologin avslöjar
att reglerna är så enkla, nästan logiska, att den revolutionerar studiet och
undervisningen av svensk prosodi.

En omfattande och noggrann redogörelse finns i en publicerad artikel

från 2010. Den heter "En ny terminologi för svenskans prosodi" och du
kan hämta den här:

https://www.dropbox.com/s/dvsw5hjkvx445no/Kjellin-2010-En-ny-terminologi.pdf?dl=0

Med mina böcker, artiklar och uttalskurser för såväl studerande som för deras
lärare hade jag hoppats att uttalsundervisningen i Sverige skulle bli bättre än
den var när jag började som sfi-lärare 1969. Men till min besvikelse verkar det
inte ha blivit så. Se min senaste artikel "50 års stillastående! Uttal inom sfi
1970-2020" i Lisetten 2020:

https://www.dropbox.com/s/9os8wyid20x5yf2/Kjellin-2020-Lisetten_uttal.pdf?dl=0
Vi kan diskutera dessa ord och mycket annat i bokens grupp på Facebook!

https://www.facebook.com/groups/Svensk.prosodi/
 *)

*) Nej tvärtom! Vi måste integrera den övriga undervisningen med uttals-

undervisningen. Det är uttalsövningarna som är språkkursen!
 Maj 2021: Med sådan här blå text har jag nu gjort digitala anteckningar och
uppdateringar direkt i PDF-filen.
Fler uppdateringar kan tillkomma när som helst.
(PS: Boken skrevs 1978 på en IBM med skrivkula och radertejp! :-D )
 *)

*) Man behöver inte skriva dubbel vokalbokstav på svenska, för alla svenska
vokaler är egentligen alltid långa, "by default" - om det inte kommer en
lång konsonant efteråt, som KLIPPER AV vokalen kort!
(Inte helt sant, men bäst att öva så!)
 *)

*) Jag menar: Gör inga pauser mellan delarna!

 En lång, lång tystnad: ettttt.

Nu ska vi kalla den här stigande tonen för högermelodi. Du kommer att
förstå det bättre så småningom. Du kan säkert gissa att det finns en
vänstermelodi också. Jag ska förklara allt, när det är dags! Just nu ska
du bara koncentrera dig på högermelodin!
(Alla språk har många olika dialekter och varieteter. Ovanstående
gäller just de personer som jag har träffat, spelat in och lyssnat extra på.)
Högermelodin!
etttttt ... tvååååå ... treeeeeee

Tips: Den sista långa ska alltid vara EXTRA lång!

etttttt ... tvååååå ... treeeeeeeeee

 etttttt å tvååååå e treeeeeeeeee

Öva på att uttala alla ljud tillsammans i en rad.

Inga pauser mellan dem:

etttttt-å-tvååååå-e-treeeeeeeeee

etttttt-å-tvååååå-e-treeeeeeeeee

etttttt-å-tvååååå-e-treeeeeeeeee

etttttt-å-tvååååå-e-treeeeeeeeee
-Varför behövs gränserna?

-Tja, de behövs kanske inte, men jag tänkte att de skulle vara en
hjälp för ögat när man målar intonationen i texten:

• Den svenska rytmen är nämligen sådan,

att varje rytmgrupp alltid BÖRJAR med en lång stavelse
och fortsätter fram till nästa långa stavelse.
Där börjar en ny rytmgrupp.

• Den svenska satsintonationen är sådan,

att varje DEL av den alltid BÖRJAR i en lång stavelse
och fortsätter fram till nästa långa stavelse.
Där börjar en ny del av satsintonationen.
Varje rytmgrupp har alltså en egen, unik del av satsintonationen.

Intonationen i varje rytmgrupp har en enkel regel.

Summan av alla delar blir hela meningens satsintonation.

Enkelt!
|etttttt å |tvååååå e |treeeeeeeee

'etttttt å 'tvååååå e 'treeeeeeeee

Kom ihåg att "intonationen" nu heter HÖGERMELODI
i den nya terminologin.

Och slutintonationen heter SLUTMELODI.

Du kommer att få lära dig FYRA melodier.

Sedan kan du faktiskt allt om svensk prosodi!

Bara FYRA melodier, så är det klart sedan.

En av dem heter HÖGERMELODI,
och en annan heter SLUTMELODI.

Du har just lärt dig dem.

Den här tonen som stannar uppe heter nu FORTSÄTTNINGSMELODI.

HÖGERmelodi - FORTSÄTTNINGSmelodi - SLUTmelodi.

Nu har du redan lärt dig tre av svenskans fyra melodier som skapar hela
vår satsintonation!
Nu ska vi öva ordentligt på dem, innan vi släpper fram vänstermelodin. ;-)
beeeerit lääääse(r) booooooken

Man behöver inte uttala -r:

beeeerit lääääse booooooken

'beeeerit 'lääääse 'booooooken

Kom ihåg: Den sista långa extra lång:

'beeeerit 'lääääse 'boooooooooken

Tips:

Du ska ha HÖGERMELODI i de långa stavelserna,

FORTSÄTTNINGSMELODI i de korta stavelserna,

och SLUTMELODI i den sista stavelsen före punkt.

 samma högermelodi

juuuuni kaaaalsta
träggggård juuuuli yyyyysta
värrrrksta määäärsta
rikkkksta
pengngngngar
hunnnndra
tuuuusen
FOKUSMELODIN är en form av HÖGERMELODIN som vi använder
för starkare betoning. Då blir högermelodin brantare och högre.

Motsatsen, mindre betoning, gör högermelodin plattare och lägre.

Alltså:

HÖGERMELODIN kan vara olika brant och hög beroende

på graden av fokus. Starkt fokus ger FOKUSMELODI (=brantare och högre)

HÖGERMELODIN speglar nämligen talarens känslor och avsikter!

HÖGERMELODIN är därför obligatorisk och måste finnas i varje betonat ord.

Svenskan har ingen speciell frågeintonation.

Vi kan använda FOKUSMELODI på frågans viktigaste ord.

SLUTMELODIN är ändå alltid ner på den sista stavelsen före

punkt, utropstecken eller frågetecken!
Det gäller alla personliga pronomen.
 *)

*) Jodå! Jag har upptäckt att det svenska örat inte börjar lyssna särskilt
noga på melodin förrän det kommer lång stavelse.

Så allting som du säger före den första långa stavelsen får alltid
rätt intonation, alldeles automatiskt. Jättebra! :-)
Och fortsättningsmelodin fortsätter genom alla korta stavelser.
fokusmelodi
veeeeetunte javeeeeetnte

veeeeetuint javeeeeetint
Varje rytmgrupp börjar med en lång stavelse.
Det är alltid så.
Det har inget med ordgräns att göra.

Fortsättningsmelodin fortsätter som vanligt genom alla korta stavelser.

FRASBETONING!
Det är viktigt.
Det är mycket vanligt.
dvs frasbetoning
Ja, fortsättningsmelodin måste ju stanna uppe genom alla korta stavelser!
(Robert är tydligen järnverksarbetare. :-) )
 (Han jobbar hårt!)

*)

*) Jodå, det är också rätt. Men det kan bli bättre!

När två långa stavelser KROCKAR, ändrar vi nämligen på något.
 krockar

= avbetonas
Vi vill helt inte att två långa
stavelser ska krocka, om det
går att undvika.

Den här regeln heter LÅNG-LÅNG-KROCK-regeln.

Den är inte obligatorisk, men vi brukar nästan alltid använda den i normalt tal.
(Se även sid. 155 och 166.)
 (45 år senare: Det här ÄR den bästa beskrivningen.)

De här meningarna som du har övat mycket på ska bli dina kalibreringsmeningar.
Kalibrera alla dina andra meningar med hjälp av dessa!
(Avsiktligt tom sida.)
(Han är tydligen snickare.)
Det nya namnet på tonaccent är VÄNSTERMELODI.

Du kommer strax att förstå varför det ska heta så.

 VÄNSTERMELODI

Såg du det? Högermelodin måste ju alltid

finnas, och den måste hoppa upp snabbt här!

(Han eller hon. Hen.)

Vänstermelodi på den långa stavelsen om den är längst till vänster i ordet.
Högermelodin, som ju är obligatorisk, måste studsa upp omedelbart till höger.
 Vänstern demonstrerar med sin ledare, vänstermelodin, hehe!

Vänstermelodin har många namn. Vänstermelodin är det bästa namnet,

eftersom vänstermelodin alltid är till vänster i ordet! (I skriftbilden.)
En gång till:

1. Om ordet har mer än en (1) stavelse, ska det vara vänstermelodi på den
långa stavelsen om den är längst till vänster i ordet.

2. Högermelodin, som ju är obligatorisk, måste studsa upp omedelbart till höger.

3. Sedan kommer fortsättningsmelodin på den korta stavelsen (eller

de korta stavelserna).

4. Sist kommer slutmelodin ovanpå den sista stavelsen före punkt etc.

Nu har du lärt dig alla våra fyra melodier som svenskan har.
dvs. vänstermelodi på den vänstra, långa ...
Om du inte kommer på svaret själv, har du just bevisat att du
behöver repetera ganska mycket i texten ...
(Avsiktligt tom sida.)
Fokusmelodin är alltså en högermelodi som är brantare och högre än normalt.

Fokusmelodin placeras på det viktigaste ordet i meningen.

Bara du själv, du som talar, kan veta och bestämma vilket ord som är viktigast.
Det står inte i någon grammatikbok.
Dvs. vänstermelodin är som den är.
Högermelodin varierar beroende
på graden av fokus.
Prova att fokusera de andra orden!

-Vad händer om jag fokuserar Lillan?

Svar: Då måste den obetonade slutstavelsen -lan bära tre saker samtidigt:
1. En brant och hög fokusmelodi.
2. En extra hög fortsättningsmelodi.
3. Den vanliga slutmelodin; alltså falla långt ner i basen.
Det står på sidan 96 med den gamla terminologin,
och på sidan 98 med den nya terminologin.
 (Sid. 174)

OBS!
Principen är att verb i presens ska ha samma melodi som imperativformen.
Imperativformen är nämligen verbets stam, och där ser man vilken struktur
ordet har, om det är enstavigt eller flerstavigt eller sammansatt etc.
Så regel 1 ovan gäller alltså enkla (icke avledda eller sammansatta) verb i
presens.
Svar: I ord som betalar, studerar etc. är ju den långa stavelsen inte längst till
vänster i ordet! Vänstermelodin ska vara längst till vänster.
 vänstermelodi

Verb i presens ska ha samma melodi som imperativformen. Det gäller alla verb.

Bestämd form av substantiv ska ha samma melodi som obestämd form.

(Avsiktligt tom sida.)
 *)

*) Dvs. kom ihåg att fokusmelodin är en HÖGERMELODI och att

VÄNSTERMELODIN inte påverkas av den. De kommer ju på olika stavelser.
Men det nya här är att de långa stavelserna har helt tysta konsonanter,
men de kan vara långa ändå. Det är själva tystnaden som är lång!

P i pappa är lika långt som t.ex. m i mamma eller l i Lillan.

19. pappppa tittttarpå klåkkkkkkan

21. titttttar pappppapå klåkkkkkkan

22. ere lilllllansom mammmma maaaaaaatar

23. ere mammmmasom maaaatar lilllllllllan

Kommer du ihåg att den sista långa ska vara extra lång?
Repetition:

Om ett ord har två stavelser eller mer,

och om den långa stavelsen är längst till vänster,
ska den stavelsen ha vänstermelodi.

(Om den långa stavelsen inte är längst till vänster, ja då är den ju

lite till höger i ordet och ska ha högermelodi!
T.ex. i ord som försöker, betalar, diskuterar, m.fl. )
25. katttterna leeeetarblan tunnnnnnorna

26. leeeenaå lasssseska jifffffftase

Kommer du ihåg att den sista långa ska vara extra lång?
26'. leeeenaå lasssse jifffftersepå sönnnnnnnda

26''. leeeenaå lassssse jiffffteseji sönnnnnnnndas

-Varför har gifter sig inte vänstermelodi?

Svar: Därför att verb i presens har samma melodi som imperativ (gift dig!).
Och "gift" har bara en enda stavelse.
Då blir det alltid högermelodi; inget annat är möjligt i enstaviga, betonade ord.

-Varför har gifte sig vänstermelodi?

Svar: Därför att ordet har två stavelser, och den långa stavelsen är längst
till vänster. Då ska den ha vänstermelodi.
(Avsiktligt tom sida.)
Frasbetoning.
Sammansatta ord. Sammansättningar.
 vänstra

Med den nya terminologin:→ VÄNSTERMELODI på den VÄNSTRA långa.

högra

Med den nya terminologin: → HÖGERMELODI på den HÖGRA långa.

Nu blev regeln alldeles självklar!

FORTSÄTTNINGSMELODIN → fortsätter på samma ton som den långa

stavelsen slutade på. Lågt efter vänstermelodin, och högt efter högermelodin.

= avbetona

OBS att det är viktigt om det finns ett mellanslag eller inte.
Särskrivning ("hål i ordet") ändrar betydelsen!
Kom ihåg att "tonaccenten" nu heter vänstermelodi med min nya terminologi.

Och vad heter den "vanliga intonationen"?

Svar: Högermelodi.

PS: Melodierna kan variera i form och tajmning i olika delar av Sverige.
Dvs. melodiernas start- och slutpunkter kan placeras mer eller mindre olika
i förhållande till själva stavelsernas start- och slutpunkter.

Det som jag beskriver här gäller den centrala rikssvenskan.

I exempelvis skånska varieteter är intonationen tvärtom mot den centrala

rikssvenskan: vänstermelodin stigande och högermelodin fallande. Dessutom
har skånskan lite andra regler för sammansatta ord än vad den centrala
rikssvenskan har.

Dansk intonation är mer lik skånskan i sammansatta ord, så om du som läser

detta är dansk, kan du behöva tänka "tvärtom".
 vänstermelodi
vänstra

högra

högermelodins

vänstermelodi
vänstra
högermelodi
sista
högra

V
Ä I
N
ST
LOD
ER E
M
EL ERM
O G
D
I HÖ
FORTSÄTTNINGSMELODI

Alltså: Om det är två långa stavelser i ett ord:

→ vänstermelodi på den vänstra långa, och högermelodi på den högra långa.
Det här är egentligen den enklaste regeln. Om jag hade skrivit prosodiboken idag,
hade jag börjat med den här regeln. Den ger rätt uttal i alla långa ord på svenska.

Fortsättningsmelodin är samma för alla typer av ord:

→Fortsätt på samma ton som den långa stavelsen slutade på.
→Låg ton efter vänstermelodi och hög ton efter högermelodi.
(Fanns. Finns inte mer.
Nu sköts biverkningarna av
Läkemedelsverket.)
Det här skulle aldrig fungera om du gjorde hål i orden, dvs, särskrivningar!
avbetonade

Detta är viktigt: "Före-detta" betonade stavelser som blivit avbetonade inuti

sammansatta ord kan alltså få bli långa om man vill och hinner, men de får aldrig,
aldrig, aldrig vänster- eller högermelodin!!

Om de får det, blir det en tydlig brytning.

Här finns en bra uppsats som detaljerat förklarar det här med
vänstermelodi och högermelodi "i verkligheten":

http://bit.ly/melodiexempel
 vänstermelodiregeln

vänstermelodin

vänstermelodins högermelodins

högermelodin

vänstermelodin

vänstra högra

Fortsättningsmelodin måste ju alltid stanna nere mellan vänstermelodin och

högermelodin.
 *)

*) Nej, numera har jag ännu bättre regler för ordföljden!

Se http://bit.ly/ordfoljdsexempel
PS: Ett ord som innehåller två eller flera rötter är en sammansättning; ett
sammansatt ord. Rotmorfem finns i alla språk. Men det finns många olika
regler för sammansättningar. I svenskan får man inte särskriva sammansättningar.

Prefix och suffix kallas med ett gemensamt namn för affix.
(I några språk, t.ex. filippinska, finns även infix. De stoppas in inuti orden, inuti
stavelser.)

Ett ord som innehåller ett eller flera affix är en avledning; ett avlett ord. Det går
mycket bra att kombinera sammansättning och avledning i samma ord.
 vänstermelodi
vänstra

*)

*) "speciella långa" betyder inte att de är speciellt långa, utan bara att de är långa
med en speciell extra egenskap, som beskrivs i texten.
 vänstermelodi (eftersom den enda långa stavelsen
ju inte är längst till vänster i ordet!)

vänstermelodi

längst till vänster i ordet.

*)

vänstermelodin

vänstermelodi

*) "speciella korta" betyder inte att de är speciellt korta, utan bara att de är korta
med en speciell extra egenskap, som beskrivs i texten.
 vänstra
högra

= lång-lång-krock-regeln
Vi vill helt inte att två långa stavelser
ska krocka, om det går att undvika.

vänstermelodi vänstra
högra
högermelodi högra

vänstermelodi
högermelodin
vänstermelodin,
högermelodi

högermelodi
 __ . __ . __ . __ . __ . __
__ . . ___ . .
och överenskommelse

Det var lång-lång-krock-regeln. (Se även sid. 84 och 166.)

Lång-lång-krockregeln kan man inte använda om meningen är slut efter

det ordet.
Varför?
Svar: Därför att meningens sista långa alltid ska vara extra lång.
Då går det ju inte att avbetona/förkorta den! :-D
avbetona!
 subjunktioner och konjunktioner

frekventa satsadverbial

*)

*) Det kan vara lite förvånade för en del studerande att negationen kan vara
obetonad. I några språk är den vanligen betonad, t.ex. danska, ungerska, grekiska.

I åter andra språk är den obetonad som i svenskan, t.ex. engelska, tyska, ryska.
75-79.

heter Kalle
 *)

*) Egentligen är verbet på plats nummer ett, om man ser det på

ett nyare och mer pedagogiskt sätt. Se http://bit.ly/ordfoljdsexempel
(Avsiktligt tom sida.)
fantastiskt
"insplat" och "medlat" och "avg(ö)rande" är exempel på "lång-lång-krock-regeln":
När två långa stavelser kolliderar avbetonar vi gärna den andra, om rytmen
skulle bli avbruten annars. (Se även sid. 84 och 155.)
 (Det är inledningen till Homeros' epos Iliaden och Odysséen.)

I de flesta andra länder också har man en mycket rytmisk ramsa när man
demonstrerar på gatorna.
 och diskuterar
på bokens Facebookssida!
 Högermelodin

= fortsättningsmelodin

vänstermelodi

vänstra
vänstermelodi högra
, högermelodin.
An updated and better description is here:
https://www.dropbox.com/s/ydvfxp9u6vitvnd/Kjellin-2004-ASLA02-New-terminology.pdf?dl=0
(a word onset signal)
 vänstermelodin

sig
högermelodi
 skrivet/

eller andra /
 memorera

*)

(utrum)

slutliga utseende.

*) Gäller osammansatta och oavledda verb (dvs. med bara en betoning)

(i skrift
 -EL
utrum

neutrum

adj

Jfr. småländska:
nycklen
cyklen
etc.
 -EN
utrum

neutrum

adj

pga lång-lång-krock-regeln
 -ER
utrum

neutrum

adj
Här är en lista över mina just nu bästa skrifter:
http://bit.ly/Olles-Articles