You are on page 1of 2

Aḍris : Tasa n uqelmun

Zik yella yiwen n urgaz yettidir d yemma-s akked tmeṭṭut-is deg yiwen
n uxxam. Tislit d temɣart ur ttemcummunt ara akk. Taluft tamectuḥt kan
akka, ad tekker tmes gar-asent. Argaz yeḥsel, tin d tameṭṭut-is, tin d yemma-s.

Yiwen n wass kan, tenna-yas tmeṭṭut-is : « Ay argaz, skud akka yemma-k


tedder, d awezɣi ad nili di talwit, tumert ur d-tkeččem s axxam-nneɣ. Yessefk
ad tt-nenneɣ. Azekka, ini-yas ad teddu yid-k ɣer teẓgi, ad d-tezdem, akken kan
ara tanez, ewt-itt s tcaqurt ɣer uqerruy. Yerna ur tettu ara ad iyi-d-tawiḍ tasa-
s, akken ad amneɣ d tidet temmut ».

Azekka-nni, tafrara, argaz yenna i yemma-s : « Ǧǧiɣ aṭas n yisɣaren di


teẓgi, yerna tagrest teggar-d asurrif. Ihi, ddem amrar, tedduḍ yid-i, ad d-nawi
ass-a ayen ara d-nawi ; azekka, ad teddu tmeṭṭut-iw, ad d-nkemmel ayen i d-
yeqqimen ». tayemmat war akukru, teddem amrar, teḍfer mmi-s. Tiẓgi , tezga-
d sdat n taddart. Wwḍen ɣer din tasebḥit. Refden-d isɣaren. Akken kan i tekna
tyemmat tamɣbunt, argaz yefka-yas tiyita s tcaqurt ɣe uqerruy. Yenɣa-tt,
yezzuɣer-itt ɣer yiɣzer, yekkes-as-d tasa-s, iger-itt-id deg uqelmun n ubernus-
is.

Deg ubrid n tuɣalin, zwaren-as-d kra n yimukar imcumen. Wehmen imi ẓran
aqelmun-nni icuf, nwan d ureɣ i yeččur. Kksen-d tireggaɣ ɣur-s ad t-wten, dɣa
tgennez-d tasa-nni seg uqelmun, tettefriwis di lqaɛa, tettsuɣu : « D nekk i t-id-
yurwen, mačči d netta i yi-d-yurwen, ur t-neqqem ara ! »

Dɣa imcumen-nni dehcen deg wayen ẓran, serḥen i treggaɣ-nsen. Argaz-


nni yeɣli ɣer lqaɛa, ittergigi si tugdi, iḥekku-yasen-d amek armi i d-teḍra taluft
am ta.

Isteqsiyen
I)Tigzi d tutlayt :

~1~
1- Efk-as azwel-nniḍen i uḍris-a

2- D acu-t wanaw(tawsit) n uḍris-a ? segzi-d

3- Amek llan wassaɣen gar temɣart d teslit-is ?

4- Amek i texdem teslit i temɣart-is ?

5- Ayɣer ibɣan yimukar ad wten argaz-nni?

6- Mmeslay-d ɣef unallas deg uḍris-a, segzi-d.

7- Efk-d arwasen n wawalen-a

Tunez=

Ureɣ=

8- Efk-d anemgal n wawal:

Tumert =

9- xdem agzul i udris-a

~2~

You might also like